Näringen i den arktiska marken omsätts mycket långsamt och bristen på kväve styr hur snabbt växtsamhällen på tundran tillväxer och utvecklas. Att näringsbristen är så utbredd i Arktis har man under lång tid förklarat med att det kalla klimatet försvårar för mikroorganismer och därmed gör nedbrytning i marken långsam.
En ny studie från Climate Impacts Research Centre, CIRC, vid Umeå universitet visar att man missat en viktig mekanism: markens frigörande av kväve styrs inte enbart av klimatet utan är starkt begränsad av den nuvarande bristen på större markdjur, såsom daggmaskar, som kan spjälka upp växtdelar till mindre enheter.
– Insikten att nedbrytningen i den arktiska marken kan öka utan att temperaturen ökar är konceptuellt viktigt, då den förändrar hur vi predikterar framtida miljöförändringar på tundran, säger Jonatan Klaminder, universitetslektor vid Umeå universitet och studiens huvudförfattare.
Daggmaskar ökar nedbrytningen av kväve i marken
Studien visar att om nya daggmaskarter tillförs till den arktiska jorden ökar nedbrytningen kraftigt vilket frigör mer näringsämnen och växtupptaget av kväve ökar dramatiskt. Det får till följd att vissa växter dubblerar sin längd både ovan mark och under mark i form av kraftigt ökad skott- och rottillväxt.
– Effekten av att introducera vissa daggmaskarter på markprocesser kan liknas med effekten du får när någon för första gången tar in en rivningskula till en husrivning, du få en rejäl ökning i hur snabbt saker bryts ned till mindre enheter, säger Johan Olofsson, universitetslektor vid Umeå universitet och en av medförfattarna.
Video: Earthworm in heath tundra mesocosm (filmklipp 18 sek)
Effekterna på hela växtsamhället när det gäller kvävehalter i växter och fotosyntes var större än de effekter man tidigare sett till följd av temperaturökning och andra experiment inkluderande naturgödsel och betningseffekter.
Införsel av nya markdjur spelar roll för ett framtida Arktis
– Att effekterna vi ser är större än de vi kan generera med temperaturökningar och naturgödsel, visar vilken viktig roll större markorganismer har för nedbrytningen i Arktis, säger Eveline Krabb, Sveriges lantbruksuniversitet.
Studien poängterar vikten av att ta hänsyn mänskliga aktiviteter som sprider nya markdjur till Arktis, såsom jordbruk, trädgårdsarbete och fiske, när man gör prognoser för hur arktisk kommer att förändras under det kommande århundradet.
Om CIRC:
Climate Impacts Research Centre (CIRC) bedriver forskning och undervisning med fokus på klimateffekter på akvatiska och terrestra ekosystem i arktiska och alpina miljöer. Forskningen integrerar biogeokemi och ekologi med målet att öka förståelsen för nuvarande och framtida förhållanden. Verksamheten är baserad till Abisko Naturvetenskapliga station, 20 mil norr om polcirkeln (68.35° N, 18.82° E).
Jonatan Klaminder, Institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, jonatan.klaminder@umu.se
Johan Olofsson, Institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, johan.olofsson@umu.se
Karin Weman Josefsson, expert på motivationspsykologivid Högskolan i Halmstad, ger i en artikel på idrottsforskning.se tips på hur du håller igång träningen i coronatider – utan instruktör och träningskompisar.
Idrottsforskning.se drivs av Centrum för idrottsforskning, en statlig organisation med uppdrag att sprida idrottsforskning i Sverige
Film: Forskarens 5 tips för hållbar motivation till motion
Vad händer när elektriska kretsar bestående av transistorer används där det är varmt? De blir mindre effektiva och hettas upp ytterligare. Och blir därmed än mer ineffektiva.
För att hålla temperaturen nere och kunna använda elektroniken placeras den på kylelement som avleder värme, vilket bidrar till en oönskad viktökning. Det är den vikten som nu kan försvinna i och med forskarnas elektromekaniska relä.
Bland användningsområdena återfinns minneskretsar och processorer i elektrifierade bilar och flygplan, fordon och farkoster som har mycket att vinna på en lägre vikt.
Skalar upp tekniken
– Vi håller på att ta nästa steg i utvecklingen mot att kunna använda reläerna i elektriska fordon. Vi jobbar nämligen med att skala upp tekniken från några få reläer till 1 000 eller 10 000 som är integrerade med varandra, säger Simon Bleiker, forskare på avdelningen Mikro- och nanosystem vid KTH.
Då det elektromekaniska reläet befinner sig på ett prototypstadium är det för tidigt att besvara frågan hur stor viktreduceringen blir med tekniken. Lägre vikt är enligt Simon Bleiker dock bara en av flera fördelar.
– Värmetåligheten medger också att tekniken kan användas i tuffa miljöer där vanliga, elektriska transistorbaserade kretsar fungerar dåligt eller inte alls, som i rymden och inuti jetmotorer.
Hur snabbt är ert elektromekaniska relä? Reläer har ju traditionellt sett varit långsammare än transistorer.
– Det elektromekaniska reläet är tio gånger långsammare än transistorer, men det kräver också bara en tiondel av energin för att fungera. Vi har dock testat att kombinera reläer och transistorer och kunnat visa att denna konfiguration ger dubbel hastighet och en halverad energikonsumtion i jämförelse med teknik som endast använder transistorer.
Fotntot:
Arbetet har utförts av forskare från KTH, University of Bristol och University of Southampton.
Forskarna kombinerar kunddata från olika företag inom handel, telekom och media för att kunna ge oss en djupare insyn i allmänhetens beteendedynamik. Huvudfokus ligger på rörelsemönster, konsumtion och hamstringsbeteenden.
Genom ett samarbete med matvarukedjan Coop och teleoperatören Telia kan forskarna följa hur myndigheternas rekommendationer påverkar svenskarnas beteende när det gäller matvaruinköp och rörlighet.
– Aggregerad och anonymiserad kunddata från privata företag kan ge snabba insikter i olika samhällsgruppers beteenden, inte minst inom åldersgrupper som räknas som högriskgrupper och därmed som mer utsatta, säger Sara Rosengren.
Fördröjd effekt av rekommendationer
Tidiga resultat tyder på en märkbar fördröjning när det gäller att uppnå de avsedda effekterna av myndigheternas riktlinjer – som exempelvis social distansering och minskad rörlighet – men en betydligt kortare fördröjning när det gäller oavsiktliga konsekvenser som hamstring.
Data visar exempelvis att svenska konsumenter köpte mer mat än vanligt mellan den 10 och 19 mars, efter att Folkhälsomyndigheten informerat om en hög risk för allmänspridning i landet. Hamstringsbeteendet var påtagligare i Stockholm än i resten av landet och nådde sin topp 48 timmar efter myndighetens uttalande för att sedan avta.
Den 16 mars gick svenska myndigheter ut med rekommendationer om att personer över 70 år bör stanna hemma och begränsa sina kontakter. Den 17 mars uppdaterades rekommendationerna med att alla som kan jobba hemma bör göra det. Men en analys av mobil- och kunddata för Stockholm visar att det tog åtta dagar innan både den allmänna befolkningen och de i den äldre åldersgruppen hade minskat sin rörlighet med hälften.
Avgörande för effektiv krishantering
Projektet tydliggör det stora allmänvärdet som data från privata företag har när det gäller att ge en inblick i människors beteenden och reaktioner på myndigheternas rekommendationer under krissituationer som COVID-19.
– Att förstå tidslinjen för både de avsedda och oavsiktliga effekterna som offentliga uttalanden har är avgörande för en effektiv krishantering, säger Erik Wetter.
Med tanke på att COVID-19 troligtvis kommer att ha stor påverkan på både samhälle och ekonomi över en längre tid framöver har forskarna för avsikt att fortsätta utveckla projektet tillsammans med partnerföretag under de kommande månaderna. De hoppas också kunna knyta fler partners till sig för att ytterligare fördjupa insikterna om svenskarnas beteende under kriser.
– MS orsakas sannolikt av ett komplext samspel mellan både ärftliga faktorer och miljöfaktorer. Mycket talar för att det är främst under tonåren eller det tidiga vuxenlivet som det går att påverka många av miljöfaktorerna, säger Martin Biström, doktorand i neurologi vid Umeå universitet.
I sin avhandling vid Institutionen för klinisk vetenskap har Martin Biström studerat biobanksprover från sex olika svenska biobanker. Dessa prover kommer från över 600 personer som senare i livet utvecklade MS, och jämförelser har gjorts med en lika stor kontrollgrupp.
Resultaten visade att tecken till genomgången infektion med Epstein-Barr-virus före 20 års ålder gav en lägre risk för MS, medan det tvärtom ledde till en ökad risk att ha gått igenom infektion efter 20. Epstein-Barr virus orsakar den relativt svåra sjukdomen körtelfeber hos vuxna, medan viruset ger en betydligt lindrigare infektion hos barn.
Höga halter leptin vid övervikt
– Även om tidigare forskning har påvisat ett tydligt samband mellan just körtelfeber och MS, har det inte gått att visa att detta samband verkligen beror på att de individer som utvecklar MS smittas av viruset senare i livet. Våra resultat indikerar dock att det sannolikt förhåller sig så, säger Martin Biström.
Fettvävshormonet leptin visade sig också ha betydelse för MS. Höga halter leptin, som är något som följer av övervikt och fetma, gav en förhöjd risk att senare få MS. Sambandet var tydligast hos de som hade höga halter före 20 års ålder.
Det gick också att se en koppling mellan antikroppar mot Humant herpesvirus 6A i blodet och förekomsten av MS senare i livet. Detta virus är nära besläktat med det virus som orsakar barnsjukdomen tredagarsfeber och ska inte förväxlas med det man till vardags brukar kalla herpes.
Studien möjliggjordes tack vare en ny metod för att separera antikroppssvaret mot dessa nära besläktade virus. Mer forskning kommer dock krävas för att kunna slå fast vilken roll Humant herpesvirus 6A kan ha för risken att få MS.
Höga nivåer av D-vitamin
Likaså kunde man se att höga nivåer av D-vitamin i blodet skyddade mot att senare utveckla MS.
– Rent allmänt är det bra att leva hälsosamt även för att minska risken för MS, att vara ute i solen lagom mycket, äta sunt och att inte röka. Samtidigt ska man ha klart för sig att det finns faktorer som vi inte kan påverka. Det går aldrig att i ett enskilt fall säga att någon fått MS på grund av sin livsföring, säger Martin Biström.
Doften av jord kommer från ämnet geosmin som produceras av jordbakterier av släktet Streptomyces. Hittills har ingen känt till ifall doften fyller ett syfte för bakterierna, något som forskare från Sverige, Storbritannien och Ungern nu har tagit reda på.
Studien visar att jorddoften, geosmin, attraherar hoppstjärtar (Collembola), primitiva insektsliknande organismer som finns på alla kontinenter. Många håller till i jorden där de livnär sig bland annat på mikroorganismer, som mikroskopiska svampar och bakterier.
Hoppstjärtar (Collembola). Bild: Wikimedia
I studien visar forskarna att Streptomyces-bakterierna producerar geosmin enbart då de bildar sporer. När hoppstjärtarna lockas till bakterierna bidrar de till att sprida dem genom att bakteriesporer fastnar på dem och även kommer ut med avföringen.
Geosmindoften är således länken i samspelet mellan hoppstjärtarna och jordbakterierna. För hoppstjärtarna är doften vägen till mat, för jordbakterierna innebär det ett sätt att sprida sina sporer över avstånd som annars inte varit möjligt.
Viktig ekologisk funktion
– Både hoppstjärtarna och bakterierna tjänar alltså på doften av jord. Man kan säga att doften fyller en viktig ekologisk funktion, säger Klas Flärdh, mikrobiolog vid Lunds universitet och den som lett studien.
– Streptomyceter är dessutom till stor nytta för oss människor eftersom de här jordbakterierna är en av våra viktigaste källor till antibiotika. Man kan kalla streptomyceterna för superproducenter av antibiotika. De hör till naturens bästa kemister och producerar en stor mängd substanser som vi använder som antibiotika och andra typer av läkemedel.
Experiment på fält och i labb
Forskarna har genomfört experiment i såväl fält som i laboratorium. Genom att beta fällor med Streptomyces-bakterier har de konstaterat att hoppstjärtarna dras dit. Med hjälp av elektroder som monterats på hoppstjärtarnas antenner har de sedan visat att hoppstjärtarna känner geosmindoften med antennerna.
Forskarna har dessutom undersökt beteendet genom att placera hoppstjärtar i Y-formade rör där de fått välja en av två möjliga vägar. En väg doftade jord, den andra inte.
– Experimentet visade att det är jorddoften som lockar dem. Kunskap om sådana här ekologiska interaktioner i jord är viktiga för ett hållbart jordbruk, säger Paul Becher, docent vid SLU och en av forskarna bakom undersökningen.
Svenskarna har länge utmärkt sig för det höga förtroendet för myndigheter. Att politiker och myndigheter också nu i coronakrisen litar på medborgarnas vilja och förmåga att ta till sig och följa politikers och myndigheters rekommendationer, snarare än att styra med tvång och förbud, är något som väckt stor uppmärksamhet i omvärlden.
Hur svenskarnas förtroende för samhällsinstitutioner och tillit till varandra påverkas av den pågående pandemin vet vi ännu inte.
– Men tidigare kriser verkar inte ha påverkat förtroendet för våra samhällsinstitutioner. Tvärtom har det varit stabilt under de 13 stora nationella kriser som vi undersökt under de senaste 30 åren, säger Tim Segerberg, masterstudent i statsvetenskap, som gjort en ny studie för forskningsprojektet Kriskommunikation och samhällsförtroende i det multipublika samhället (KRISAMS) vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet.
13 kriser sedan 1986
Han har analyserat svenskarnas förtroende för institutioner sedan 1986, då det började mätas av SOM-institutet i dess årliga nationella undersökningar, och fram till 2017.
1986 – 2017 inträffade följande kriser
Flyktingkrisen 1989
Finanskrisen 1990-1994
Estoniakatastrofen 1994
Diskoteksbranden i Göteborg 1998
Mordet på Anna Lindh 2003
Flodvågskatastrofen 2004
Orkanen Gudrun 2005
Finanskrisen 2008-2009
Svininfluensan 2009-2010
Bombdåden i Stockholm 2010
Skogsbranden i Västmanland 2014
Flyktingkrisen 2015-2016
Terrordådet i Stockholm 2017
Motståndskraftigt förtroende
– Tack vare SOM-institutets undersökningar, som bygger på ett stort urval av deltagare, har vi en unik källa till information om allmänhetens förtroende och hur det har förändrats under tiden vid kriser, säger Tim Segerberg.
Generellt visar det sig att svenskar har ett motståndskraftigt förtroende för institutionerna.
– De flesta kriser verkar ha haft en ganska liten påverkan, trots att flera har utgjort allvarliga hot mot samhället. Men det finns undantag – de två finanskriserna. De är de enda där vi ser entydiga effekter på förtroendet.
Under finanskrisen på 1990-talet rasade bokstavligen förtroendet för bankerna inom samtliga samhällsgrupper – något som bankerna aldrig senare lyckats bygga upp igen.
– Även om tappet inte var lika stort under nästa finanskris, minskade förtroendet för bankerna också då. Å andra sidan steg förtroendet för politikerna, förmodligen tack vare att de också i medierna lyckades förmedla en samstämmig bild av hur krisen skulle hanteras.
Fler studier krävs
Under flyktingkrisen 2015 minskade allmänhetens förtroende, men då mest för de politiska institutionerna och polisen samt till viss del för radio/TV.
Andra kriser som i viss mån påverkade förtroendet var bland andra diskoteksbranden, tsunamin, svininfluensan och terrordådet 2017.
– Våra resultat tyder hittills inte på att de ska ha haft någon avgörande betydelse för allmänhetens förtroende på längre sikt, men det kräver ytterligare undersökningar.
Att medborgarna litar på sina myndigheter är centralt i kriser. Det gäller både vikten av få information om vad som sker under själva krisen, hur den ska hanteras och vilka konsekvenser som kan uppstå efteråt.
– Om inte medborgarna litar på informationen, försvåras hela krishanteringen. Och om allmänhetens förtroende gröps ur av institutionernas kriskommunikation kan det bli svårt att gå vidare efteråt.
Just nu undersöker Bengt Johansson, professor vid JMG, och KRISAMS forskargrupp hur allmänhetens förtroende påverkas av coronakrisen. En enkät har gått ut till cirka 20 000 personer via Medborgarpanelen (LORE) vid SOM-institutet. Resultaten publiceras under våren.
Virus är små svårbeforskade mikroorganismer som inte låter sig kontrolleras så lätt. Ändå finns det stora möjligheter, menar Stefan Schwartz, professor i medicinsk mikrobiologi.
– Vi skulle kunna utveckla vaccin och antivirala läkemedel mot förkylningsvirus, vinterkräksjukan, RS-virus och andra virusinfektioner, säger han.
Virus är cirka tusen gånger mindre än en bakterie. Det finns överallt omkring oss och de allra flesta är specialiserade på att infektera enbart en specifik art, till exempel människan. Till skillnad från bakterier har virus ingen egen ämnesomsättning, utan för att kunna föröka sig måste de infektera ett värddjur och dess celler.
– Virus är ett märkligt smittämne – man vet inte om man ska tycka att de är något levande eller dött. De är en slags parasiter som inte kan odlas utan de värdceller de infekterar och är därför mycket svåra att studera, säger Stefan Schwartz.
Farligt med virus från djur
Under evolutionen har vi utsatts för olika virus och några har stannat kvar i vår arvsmassa, utan att göra oss sjuka. Djur bär också på en mängd virus. Men överförs djurens virus till oss människor kan de ge upphov till allvarliga sjukdomar. Det är det som har hänt vid ett flertal av de olika epidemier som förekommit i världen under de senaste åren.
– Ebolaviruset och möjligen det nya coronaviruset, har sitt ursprung i fladdermöss, hiv kommer från apor och zikaviruset sprids från apor till människor via myggor, säger Marianne Jansson, docent i virologi.
Virus är också orsaken bakom flera cancerformer. Till exempel är infektioner med hepatit B och C starkt kopplade till levercancer och infektion med humant papillomvirus (HPV) kan leda till bland annat livmoderhalscancer. Det har gjort att man idag vaccinerar alla flickor mot HPV redan i skolåldern.
– Men det fiffiga med virus är att de har så kallad tropism – det vill säga att de har specialiserat sig på att infektera vissa typer av celler. Vårtvirus gillar hudceller, coronavirus gillar celler i luftvägarna och herpesvirus kan infektera nervceller, förklarar Stefan Schwartz.
Virusens tropism är något som man utnyttjar vid genterapi mot till exempel cancer – ett område där forskningen går framåt med stormsteg. Forskarna kan alltså specialdesigna virus som infekterar och dödar cancerceller.
Viruspandemier, det vill säga virusepidemier som sprider sig till många av världens länder, har blivit allt vanligare. Den viruspandemi som kanske skördat flest liv i mänsklighetens historia är spanska sjukan. Den orsakades av ett ovanligt svårt och dödligt influensavirus som spred sig i världen 1918 och skördade över 50 miljoner liv. Varför så många dog av just denna influensa vet man fortfarande inte säkert.
Virusepidemier ökar
Det man vet är dock är att virusepidemier i världen ökar. Det beror dels på att vi skövlar regnskogen och därmed ökar kontaktytorna mellan djur och människor. Dels beror det på den globala uppvärmningen som gör att myggornas utbredning ökar – myggor är nämligen en stor smittspridare av virusinfektioner. Dessutom reser vi mer och vi blir hela tiden fler människor på jordens yta. Alla dessa förändringar gynnar spridning av virus och just därför kan vi förvänta oss fler och fler pandemier i framtiden.
– Men samtidigt lever vi i en tid där forskningen har otroligt många tekniska verktyg till sitt förfogande. Redan ett par veckor efter utbrottet av coronaviruset visste vi vilken typ av virus det var som orsakade sjukdomen, kunde ställa rätt diagnos och planera åtgärder för att begränsa smittspridningen, säger Stefan Schwartz.
Att studera skillnader mellan godartade och dödliga influensavirus är ett av hans forskningsområden:
– Om vi förstår vilka faktorer som gör ett virus extra farligt, hjälper det smittskyddsmyndigheterna att agera snabbt för att begränsa virusets spridning. Precis det vi just nu ser att myndigheter runt om i världen jobbar intensivt med för att begränsa coronaviruset. Hur patogent det är och hur effektivt det sprids mellan människor är centrala frågor.
Mer om virus
WHO listade 2018 tio infektionssjukdomar som ska prioriteras inom forskning och akut folkhälsovård. Nio av dessa sjukdomar orsakas av virus.
WHO har under de senaste tio åren utlyst globalt nödläge fem gånger, samtliga har orsakats av virusinfektioner: influensavirus (2009), ebolavirus (2013–2016 samt 2019), poliovirus (2014), zikavirus (2016) och coronavirus (2020).
I Sverige uppgick de totala kostnaderna för ”vanliga” influensavirus till 2,4 miljarder kronor under 2008–2009. Kostnaderna för efterföljande säsongs pandemiska influensavirus uppgår till 4,6 miljarder kronor.
Som jämförelse uppgick Försäkringskassans kostnader för vård av barn till 6,5 miljarder 2018.
Svårt att ta fram vaccin
Vaccin fungerar genom att kroppen tillförs ett smittämne i försvagad eller avdödad form. Detta leder till att ett skyddande immunologiskt minne utvecklas – till exempel antikroppar som är specifika för det tillförda smittämnet. Nästa gång vi blir infekterade av motsvarande smittämne, skyddar immunförsvaret oss så att vi inte blir sjuka. Tyvärr är det extremt svårt att ta fram vaccin och läkemedel mot virus. Några få virussjukdomar har vi dock framgångsrikt bekämpat med vaccin, som smittkoppor och polio. Men influensaviruset är en svårare nöt att knäcka för forskarna eftersom det ständigt varierar sin arvsmassa. Varje år måste därför ett nytt vaccin framställas som är anpassat till säsongens nya influensavirus.
– Det är inte ovanligt att virus muterar och det väldigt fort. Detta gör att kroppen inte känner igen det förändrade viruset, vilket leder till att immunförsvaret har svårt att bygga upp skydd mot återkommande, säsongsberoende virusinfektioner, säger Marianne Jansson.
Ännu värre är det med hiv, där man hittills inte lyckats ta fram ett vaccin. Därför behövs det mer forskning om hiv och de mekanismer som viruset använder sig av för att hela tiden ligga steget före och undfly immunförsvaret.
Ständig läkemedelsutveckling
Att få fram nya antivirala läkemedel är också problematiskt eftersom medicinen även påverkar värdcellen och inte bara viruset. Dagens mediciner mot obotliga infektioner som hiv kan bromsa sjukdomsförloppet, men eftersom patienten måste ta medicinerna livet ut är det kostsamt för både individ och samhälle. Det finns också en risk för utveckling av resistenta virus, varför nya läkemedel ständigt måste utvecklas.
– När det gäller hiv-infektion behövs det upp till tre olika antivirala läkemedel för att slå brett mot viruset och på det sättet förhindra att det blir resistent. Det som är positivt är att dagens hiv-läkemedel har lett till att patienter inte behöver bli sjuka i aids eller riskera att smitta någon annan, säger Marianne Jansson.
Fler virusläkemedel behövs
I dagsläget finns det dock endast ett fåtal läkemedel mot virusinfektioner. Många virologer menar att en samlad svensk forskarinsats med stöd från offentliga och privata medel, behövs för att öka vår förståelse av hur virus orsakar sjukdom och för att utveckla antivirala läkemedel och vaccin. Forskningen måste vara bred och långsiktig för att i framtiden kunna leverera antivirala läkemedel och vaccin när nya utbrott av virus dyker upp. Lika viktigt är det att utbilda biomedicinare, läkare och sjuksköterskor inom området virologi, för att stå väl förberedd inför framtidens utmaningar.
– Det skulle kunna förändra världen om vi kunde utveckla vaccin och antivirala läkemedel som har bred effekt. Precis som det finns antibiotika mot bakterier, måste vi ha fler antivirala läkemedel mot virus. Myndigheterna har svårt att se fördelarna med långsiktiga forskningssatsningar – men vi virologer tror att det kommer att betala tillbaka sig om man satsar mer långsiktigt, avslutar Stefan Schwartz.
– Dofter verkar ha en stark förmåga att distrahera oss, säger Thomas Hörberg vid Psykologiska institutionen på Stockholms universitet och den som lett studien.
Enligt tidigare forskning är det synsinnet, alltså det vi ser, som dominerar och påverkar vad vi uppfattar med andra sinnen. Men nu omprövas den bilden. Forskare vid Stockholms universitet har nämligen funnit att doftsinnet i själva verket kan dominera synsinnet.
I forskningsstudien presenterades deltagarna för dofter och bilder som föreställde blommor och frukter, som doften av syrén och bilden av ett päron. Efter ett par sekunder fick de klassificera antingen doften eller bilden som blomma eller frukt. Ibland var bilder och dofter samstämmiga, men ibland kom de från olika kategorier. Med hjälp av deltagarnas reaktionstider och hjärnaktivitet kunde forskarna mäta hur mycket svårare det blev att genomföra uppgiften när bilderna och dofterna inte hängde ihop.
Dofter påverkar bearbetning av synintryck
Resultaten visar att distraherande dofter hade stor påverkan på deltagarnas förmåga att snabbt kategorisera bilder. Distraherande bilder hade däremot inte en lika stor påverkan på förmågan att bestämma dofter. Forskarna tolkar detta som att doftsinnet dominerar, alltså har stor inverkan på bearbetningen av synintryck. Mätningarna av deltagarnas hjärnaktivitet visade på samma sätt att när bilder skulle kategoriseras samtidigt som deltagarna kände en distraherande doft fick hjärnan jobba hårdare för att bortse från doften.
– Forskning om hur olika sinnesintryck ”tävlar” om vår uppmärksamhet kan leda fram till nya metoder för hur vi kan förstå varför vissa människor är känsliga för störande dofter eller ljud, säger Thomas Hörberg.
De sibiriska floderna mynnar ut i Arktiska havet och tar med sig näringsämnen och spårmetaller från en tinande permafrost i den sibiriska tundran.
Forskare har nu sett att dessa ämnen transporteras långt från den sibiriska kusten med hjälp av den stora transpolarströmmen, som går tvärs över Arktiska havet och mynnar ut mellan Svalbard och Grönland och vidare till Norra Atlanten.
– Den biologiska produktionen i Arktiska havet kommer att öka, säger Per Andersson, forskningschef vid Naturhistoriska riksmuseet som varit med i den internationella forskargruppen bakom studien.
Expeditionen (gult) mätte näringsämnen i Arktiska havet genom transpolar-strömmen (mörkblå). Bild: Natalie Renier, Woods Hole Oceanographic Institution.
Med en större näringstillförsel, tillsammans med ökande vattentemperatur och minskande istäcke, ger det varmare klimatet en ökad produktion av plankton i Arktiska havet. Plankton är basen i den marina näringskedjan och påverkar allt levande i havet från plankton, alger och fisk, till sälar och valar.
Studien är en del av det internationella GEOTRACES-programmet, som under 10 år undersöker spårmetaller och isotopvariationer i världshaven för att får en ökad kunskap om havens biogeokemiska funktion. Svenska finansiärer är Vetenskapsrådet och Polarforskningssekretariatet.
Per Andersson, Forskningschef vid Naturhistoriska riksmuseet, per.andersson@nrm.se
En viktig del i kampen mot covid-19 går ut på att få ut information om regeringens riktlinjer och förordningar till befolkningen så snabbt och effektivt som möjligt. Eftersom både kanalval och nyhetskonsumtion varierar mycket mellan olika sociala grupper och åldersgrupper så behöver man använda alla verktyg i verktygslådan om man vill nå ut till alla i samhället. Ett av de verktyg man bör använda mer är influencers, menar Jonas Colliander, vars forskning granskar några av de mäktigaste personerna i sociala medier.
– Idag har influencers inte bara enorm räckvidd utan också en mycket speciell relation till sina följare som regeringen kanske saknar, säger Jonas Colliander.
Mer benägna att följa influencers råd
Influencers är redan en erkänd maktfaktor inom marknadsföring. Deras styrka är baserad på den relation de byggt med sina följare över tid. Vi får följa med bakom kulisserna i deras liv, vi får en insyn i deras hem, deras vanor och deras vänskaper. Detta skapar en illusion av vänskap mellan influencers och deras följare.
– Rekommendationer och råd från influencers ses därför som att de kommer från vänner snarare än från en mediepersonlighet eller regeringskällor. Det betyder att deras råd ofta tas på större allvar och människor är mer benägna att agera utefter dessa råd, förklarar Jonas Colliander.
Det kan vara praktiskt under coronakrisen. Till skillnad från många andra länder har Sverige hittills valt att inte stänga ner hela samhället, men har utfärdat begränsningar och rekommendationer för att öka den sociala distanseringen. Därför är det ännu viktigare för regeringen att nå ut till alla samhällsnivåer.
Sociala medier som nyhetsmedium
Trender pekar på att fler och fler människor konsumerar nyheter via digitala plattformar eller på sociala medier. Cirka hälften av Sveriges befolkning följer en eller flera bloggar, 74 procent använder Facebook och 61 procent använder Instagram. Det mesta av kommunikationen sker i slutna rum – antingen i privata meddelanden eller i Facebook-grupper.
– Regeringen har inte varit så snabb på att använda kraften i sociala medier för att få ut sitt budskap. Oavsett om de gör en samlad insats eller inte, så kommer människor att använda sociala medier för att dela information såväl som rykten och desinformation.
Med det finns en enskild politiker som sticker ut, säger Colliander. Den svenska socialministern, Ardalan Shekarabi, kontaktade mode- och skönhetsinfluencern Angelica Blick och bad henne intervjua honom på sina plattformar. Hon bad sina 1,1 miljoner Instagramföljare att skicka in sina frågor.
”Det är inte det jag brukar lägga upp, men jag tycker man har ett ansvar som offentlig person och kan man hjälpa till att sprida saker som är viktiga, så tycker jag man ska göra det”, sa Angelica Blick till journalisten Emmanuel Karlsten.
Ardalan Shekarabi har berättat att han varit i kontakt med ett antal andra influencers. Intervjun var inte ett samordnat regeringsinitiativ, men regeringen har öronmärkt 75 miljoner kronor för kommunikationsinsatser.
MSB samordnar info om covid-19
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har fått i uppdrag att samordna arbetet för att se till att regeringens information om covid-19-utbrottet når ut till så många som möjligt och så effektivt som möjligt.
Mellan 7–11 procent av alla barn i Sverige har en förälder som diagnostiserats med psykisk ohälsa inom specialistvård, enligt forskarnas uppskattningar. Stödjande insatser har hittills fokuserat mest på att motverka försummelse, i lägre utsträckning på att förhindra olyckor och skador.
Resultaten från studien visar behovet av preventiva åtgärder i och utanför hemmet, för att förhindra att barn till föräldrar med psykisk ohälsa skadas. Men också av tidiga insatser för att motverka psykiska sjukdomar hos blivande föräldrar, menar forskarna.
Extra stöd under barnets första år
– Det finns ett behov av ökat stöd till föräldrar med psykisk ohälsa, speciellt under det första levnadsåret. Redan idag finns det riktlinjer och stöd till nyblivna föräldrar för att främja barnens säkerhet, men man borde se över innehållet och också ta hänsyn till föräldrars psykiska hälsa, säger Alicia Nevriana, doktorand vid institutionen för global folkhälsa.
Lägre skaderisk när föräldern har psykossjukdom
Barn i åldersgruppen 0–1 år hade 30 procent högre risk för skador om de hade en förälder med psykisk ohälsa. Risken minskade desto äldre barnen blev men var fortfarande något förhöjd (6 procent högre) för barn i åldersgruppen 13–17 år. Inom gruppen med psykisk ohälsa fann forskarna att risken var störst för barn till föräldrar med relativt vanliga psykiska sjukdomar, som till exempel depression, ångest och stressjukdomar, medan barn till föräldrar med allvarliga psykiska sjukdomar, som till exempel schizofreni och andra psykosdiagnoser, hade något lägre risk att drabbas av skador. Resultaten visar också att barn till mammor med psykisk ohälsa hade något högre risk för skador än barn till pappor med psykisk ohälsa. Risken var något högre för mer sällsynta typer av skador orsakade av till exempel våld jämfört med mer vanliga skador orsakade av till exempel fall- eller trafikolyckor. Forskarna noterar dock att våldsamma incidenter är mycket sällsynta även i familjer med psykisk ohälsa.
Studien, som gjordes i samarbete med forskare vid University of Manchester i Storbritannien, följde 1,5 miljoner barn i Sverige, födda mellan 1996–2011, varav över 330 000 hade minst en förälder som diagnostiserats med psykisk sjukdom inom specialistvården, under den perioden eller fem år tidigare.
Studien förklarar inte varför barn till föräldrar med psykiska sjukdomar har högre risk för skador. Möjliga förklaringar kan vara att vissa föräldrar med psykiska besvär kan ha svårare att bibehålla uppsikt över barnen eller att barnsäkra hemmet, enligt forskarna.
– Psykisk sjukdom är ofta förknippat med sämre socioekonomiska förutsättningar, som till exempel kan leda till att familjen bor i en mindre trygg inom- och utomhusmiljö eller inte har råd med vissa säkerhetsanpassningar. Vi kan inte utesluta att riskerna i vår studie delvis förklaras av sådana socioekonomiska faktorer, trots att vi försökt kontrollera för föräldrarnas socioekonomi så gott vi kunnat. Vi har heller inte studerat huruvida vissa mediciner mot psykisk sjukdom, framförallt de som har inverkan på vakenhetsgraden och uppmärksamhet, skulle kunna påverka barnens risk för skador, och detta bör undersökas i framtida studier, säger Nevriana.
Alicia Nevriana, doktorand, Institutionen för global folkhälsa, alicia.nevriana@ki.se
Vad händer när bildlärarstudenter möter en bildpedagogik som utgår från samtidskonstens metoder och förhållningssätt i gestaltningsarbete? Eva Cronquist vid Linnéuniversitetet har följt studenter på två bildlärarutbildningar, som båda hade inslag av samtidskonst.
Undersökningen handlade om studenternas erfarenheter av lärprocesser i gestaltningsarbetet, det vill säga i det praktiska bildarbetet. De tre studierna utfördes i en ämneskurs, ett projektarbete och ett självständigt arbete.
– Samtidskonst utgår från en kritisk blick på samhället. Fokus ligger mer på att undersöka samhällsfenomen, än på teknik, färg och form i bildarbetet. Även om den här typen av konst funnits länge är den relativt ny inom lärarutbildning och skola, säger Eva Cronquist.
Starka känslouttryck
Ett exempel på en uppgift i en av kurserna var projektet 100m stad. Uppdraget var att kritiskt undersöka arkitekturen och kulturen på en vald 100-meterssträcka i en stadsmiljö. Därefter skulle studenterna gestalta sina resultat med valfri form av konstaktivism på plats.
Eva Cronquist samlade sitt analysmaterial genom att dels studera kursbloggar, dels spela in lektioner och handledningstillfällen. Hon såg att många studenter i mötet med samtidskonsten blev utmanade. Framförallt var det samtidskonstens metoder som skapade en osäkerhet.
– Det var påtagligt att många av studenterna hade väntat sig en mer traditionell bildpedagogik, än att gå ut och göra undersökningar om samhällsfenomen, säger Eva Cronquist.
– Jag blev överraskad över studenternas starka känslouttryck när de mötte den här typen av konst. En grupp tyckte att det var för komplicerat och tog avstånd från denna konst. De ville se ett traditionellt bildämne i lärarutbildningen. En annan grupp kände sig osäkra men samtidigt fascinerade av det nya. En tredje grupp tyckte att det var spännande och menade att de fick nya perspektiv på bildämnet, säger Eva.
Avhandlingen belyser tre problemområden:
Det första handlar om den utmaning som det innebär att få sin bild av konstbegreppet ifrågasatt, framförallt föreställningen att ”uttrycka sig själv”, till skillnad från att kritiskt granska samhällsfenomen.
För det andra uppstår det en ämneskulturkrock i lärarutbildningen, då studenternas erfarenheter från andra ämnen i utbildningen skiljer sig markant från erfarenheter i en samtidskonstbaserad bildpedagogik.
Slutligen poängteras att vetenskaplig metod och utforskande konstnärlig metod kolliderar för studenterna när de gör sina självständiga arbeten.
Transformativ beredskap
Eva menar att studenternas lärprocesser präglas av ett så kallat transformativt lärande, det vill säga att man tvingas omförhandla sina tidigare uppfattningar och vanor inom ett område. Det innebär att reflektera kring sina referensramar och förhålla sig till förändringar och nya handlingar, i det här fallet kring vad konst och bildpedagogik är.
Eva påpekar vikten av att ha vad hon kallar en transformativ beredskap för klara av sådana förändringar. Det gäller till exempel att kunna ta sig vidare i en utbildning när vanemässiga handlingar utmanas. Men det handlar även om andra situationer som präglas av snabba förändringar.
– Transformativ beredskap är viktigt i alla samhälleliga förändringsprocesser. Det handlar om vår förmåga att kunna förändra våra vanor, omförhandla och göra något nytt. Att ta den andres perspektiv. Att inte fastna utan att komma vidare, säger Eva Cronquist .
Pedagogiskt språk för samtidskonst
Eva menar att det finns ett behov i bildlärarutbildningen att utveckla språk, begrepp och ett didaktiskt förhållningssätt när det gäller samtidskonsten. För att blivande bildlärare ska kunna arbeta med samtidskonst tillsammans med eleverna i skolan på ett bra sätt behöver därför ett professionsspråk och didaktiska redskap utvecklas.
– Man behöver språk och begrepp för att kunna förklara saker och ting. Detta behöver förankras i kunskapskrav och kursplaner i lärarutbildningen. På så vis kan samtidskonsten bli relevant, inte bara kuriosa eller något flummigt. Men det innebär att detta görs på ett kvalitativt sätt så att inte samtidskonstens kritiska potential slipas av.
De senaste årtiondena har det forskats mycket kring smarta textiler, alltså textiler vars funktioner och egenskaper ändras när de reagerar på sin omvärld. Men trots intensiv forskning har relativt få produkter hamnat på marknaden. Det vill Sina Seipel, forskare inom Textil materialteknologi vid Högskolan i Borås, ändra på. Valet föll på fotokroma textiler, som reagerar på UV-strålning och som då skiftar färg.
– Fotokroma material kan till exempel användas i en t-shirt, som när den ändrar färg hjälperdig att veta när det är dags att skydda dig mot solen. Materialet skulle även kunna användas som ett märkesskydd, i form av ett tryck som bara syns i UV-ljus. På så sätt kan man visa att ett plagg inte är plagierat, säger Sina Seipel.
Konventionella produktionsprocesser för tryck, färg och härdning kräver mycket vatten, energi och kemikalier. Specialprodukter som fotokroma färger är dyra.
– Specialprodukter görs i små upplagor. Produktionen blir så dyr, att om den över huvud taget ska bli av måste det ske resurseffektivt, säger Sina Seipel.
Använder jämförelsevis minimalt med resurser
Intresset för hållbara textila processer föddes när hon var utbytesstudent vid Textilhögskolan, och det blev naturligt att gå vidare inom det ämnet när hon började arbetet med sin avhandling.
– Jag valde att kombinera ink jet-tryck med UV-härdning för att utforska det extrema – båda de här processerna använder minimalt med resurser jämfört med konventionella metoder och lämpar sig väl när man producerar mindre mängder, säger Sina Seipel.
Ink jet innebär att små droppar av bläck appliceras på textilens yta, istället för att tjocka lager trycks eller att hela textilen färgas i färgbad. När de fotokroma färgerna härdas med UV-ljus är trycket torrt efter några sekunder, istället för att färgerna härdas i varm luft som kräver mer tid och energi.
– De här processerna är inte nya, men kombinationen av dem har inte använts tidigare vid fotokroma material, fortsätter Sina Seipel.
Resultaten som hon presenterar i sin avhandling visar att de två processerna i kombination har en potential och att de fotokroma textilier som producerats på det nya, mer hållbara sättet, beter sig som önskat. Genom att använda en digital process blir produktionen även mer flexibel och kontrollerbar. Det går också att ändra textilens beteende, till exempel skynda på färgförändringen.
Färgar textil med gas
Som ett sidoprojekt under sin forskarutbildning har Sina Seipel även testat att färga textil med super-kritisk koldioxid, ett sätt att färga med hjälp av gas istället för vatten. Direkt efter färgningsprocessen är textilen genomfärgad och torr och lämpar sig väl till stora produktionsvolymer. Till skillnad från Ink jet och UV-härdning, som är bra när man färgar små mängder och individuella produkter.
Några företag har hört av sig och varit nyfikna på Sina Seipels forskning och hon hoppas att den ska leda till en mer hållbar textilproduktion. När hon ser framåt vill hon fortsätta forska kring resurseffektiva processer, kanske med andra funktioner och material.
– Jag ser en stor framtid för detta och vill sprida resultaten så att de inte bara stannar i forskarvärlden. Jag vill nå industrin och även bygga in kunskapen i undervisningen här på Textilhögskolan, så att studenterna ser vilka möjligheter som finns, säger Sina Seipel.
Sina Seipel, Sektionen för textilteknologi Högskolan i Borås, sina.seipel@hb.se
En kollega sitter i sovrummet och jobbar, strax intill sängen, en annan vid köksbordet – så länge resten av hushållet inte ska äta eller laga mat. Med coronavirusutbrottet är det många som har fått pröva på hur det kan vara att arbeta hemifrån, med allt vad det innebär.
– Mångas jobb är inte riktigt anpassade för att man ska arbeta hemma hela tiden, tidigare har vi kanske arbetat hemma då och då, men i den här situationen när många av oss kommer att göra det väldigt länge uppstår nya utmaningar, säger Petra Lindfors, professor vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, och som länge har forskat om distansarbete och vad det innebär för hälsa och välbefinnande.
Risk att sudda ut gränserna
En tydlig risk är att gränsen mellan arbete och fritid suddas ut vid hemarbete, konstaterar hon.
– I dag är det fullt möjligt att arbeta jämt och vända på dygnet fullständigt och det är förstås inte optimalt. Den som har en partner eller en familj behöver visa mer hänsyn och komma överens om vilka gränser som gäller, vilket kan vara bra, medan den som är ensamstående kan bli mer isolerad och sårbar på ett annat sätt.
Tänk på detta när du arbetar hemma
Petra Lindfors ger följande råd:
Försök att behålla din dagliga arbetsrutin, den som du har när du är på jobbet. Om du till exempel börjar klockan åtta på morgonen ska du göra det även när du arbetar hemifrån.
Det kan vara bra att dra en tydlig gräns mellan arbetsdagen och fritiden. Ett tips är att ta en kort promenad runt kvarteret på morgonen, som ett sätt att gå till jobbet. När arbetsdagen är slut – gå ut igen.
Kom ihåg att röra på dig. Använd till exempel mobilen till att bli påmind om när det är dags att ta en paus och röra dig, så att du inte blir sittande vid datorn i flera timmar.
Skapa en välfungerande arbetsplats om det är möjligt. Har du en bra kontorsstol så använd den. Har du en pilatesboll kanske det kan vara bra att variera med den, kan du låna hem en större skärm så gör gärna det. Om du har liten skärm kan du visa dokumentet i 125 procent istället för 100 procent.
För att behålla disciplinen: När dagen är slut, gör en punktlista över vad du ska göra i morgon så du kan komma igång direkt nästa dag. Börja med en arbetsuppgift som inte känns så betungande. Bryt ner arbetsuppgifterna till mindre delar. Istället för att skriva ”Rätta alla tentor”, skriv till exempel ”Rätta fråga 1 i alla tentor” så du känner att du kommer någonstans i arbetet.
Om det känns ensamt: upprätthåll regelbunden kontakt med kollegorna via Zoom eller annan digital plattform. Mindre grupper är praktiskt, där man kan ventilera olika problem och kolla läget med andra.
Undvik att lägga för många digitala möten samma dag; de här mötena kräver uppmärksamhet, särskilt av nybörjare, och med många möten blir du bunden till en plats och får mindre tid för rörelse.
För arbetsledare blir det ännu viktigare att leda och fördela arbetet och ställa andra krav på uppföljning så att alla i en arbetsgrupp är med. Det synliggör deras arbete och så vet alla om de gör rätt saker.
Har forskat om gränslöst arbetsliv
Petra Lindfors doktorerade 2002 inom ramen för projektet ”Gränslöst arbete” vid Psykologiska institutionen och har länge intresserat sig för distansarbete och flexibelt arbete. I en av studierna följdes 26 personer som omväxlande arbetade hemifrån och på kontoret.
– De arbetade vid en myndighet som hade utlokaliserats och hade en överenskommelse med arbetsgivaren om att arbeta på kontoret vissa dagar och ibland hemifrån.
Många uppfattade just växlingen mellan kontorsjobb och hemmajobb som positiv.
– De tyckte att det blev en bra balans mellan att fysiskt vara på plats på kontoret och att kunna vara hemma och få arbeta ostört med vissa arbetsuppgifter. Några arbetade senare in på kvällarna när de jobbade hemma fastän de kanske egentligen inte behövde. Det kan ju inkräkta på fritidsaktiviteter och minska möjligheterna till återhämtning och alltså vara tärande i längden.
Mer i gasen på arbetsplatsen
I studien genomfördes mätningar av fysiologisk aktivering. De här mätningarna pekade på att många var mer fysiologisk aktiverade när de jobbade på jobbet jämfört med arbete i hemmet.
– På arbetsplatsen var många mer ”i gasen”. Det hänger förstås ihop med att vi ofta gör olika saker när vi är hemma och när vi är på jobbet. På arbetet är det i vanliga fall mer möten och aktiviteter och kollegor som kommer förbi och ställer frågor. Det kräver något annat än arbete i hemmet som var kopplat till mer av lugn och ro med fokus på andra arbetsuppgifter.
Studien visade att de som arbetade hemma ibland etablerade egna rutiner och kände att de kunde fokusera mer på vissa arbetsuppgifter, de blev inte störda på samma sätt.
– De upplevde att de fick mer kontroll över sitt arbete.
Text: Annika Hallman
– Vi har funnit att massarbetslöshet leder till ökad dödlighet i befolkningen, säger professor Denny Vågerö vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet, som tillsammans med docent Tony Garcy forskat på vilka hälsoeffekter som massarbetslöshet ger.
De har tittat på långsiktiga effekter av massuppsägningarna på 1990-talet. Resultaten från dessa forskningsstudier visar att det finns ett tydligt samband mellan massarbetslöshet och ökad dödlighet.
Män mest drabbade
I början av 1990-talen dök hela världen ner i en ekonomisk kris, med massuppsägningar och en kraftig arbetslöshet som följd. Studien av Vågerö och Garcy visar att risken för en förtida död ökade med 26 procent bland de män som blev arbetslösa minst en månad under recessionen 1992-1996.
Uppföljningen av dödlighet skedde under 6 år efter recessionen, det vill säga 1997-2002. Långtidsarbetslösheten var en viktig faktor där de som drabbades hårdast var de som inte fick nytt jobb när ekonomin väl vände. Särskilt drabbades lågutbildade män, män med låg inkomst samt ogifta män.
Enligt forskarna var alkoholrelaterade sjukdomar och självmord de mest utmärkande dödsorsakerna relaterade till arbetslöshet. Ytterligare orsaker till förtida död bland arbetslösa män var hjärt- och kärlsjukdomar.
Arbetslösheten i Sverige ökar
Den svenska arbetslösheten har redan ökat och kommer att fortsätta öka kraftigt fram till sommaren. Även antalet konkurser har redan eskalerat kraftigt och de negativa ekonomiska konsekvenserna av coronavirusets framfart över världen är redan stora.
– Ännu är det alldeles för tidigt att dra slutsatser kring hur den nuvarande krisen kommer att utforma sig. Alla kriser är olika, men baserat på tidigare erfarenheter är det sannolikt att vi även denna gång får se en ökad dödlighet framöver, säger Denny Vågerö.
Enligt Denny Vågerö är den framtida folkhälsan nu helt beroende av om den svenska regeringen, och regeringarna i andra länder, samtidigt kan bromsa smittspridningen och hantera den akuta ekonomiska kris som nu sprider sig över världen, med en förväntad massarbetslöshet som följd.
Denny Vågerö är professor i medicinsk sociologi vid Stockholms universitet och rådgivare till Världshälsorganisationen, WHO.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
