Drygt 160 stammar av mikroalger från olika platser på den svenska västkusten har undersökts av forskare ån Göteborgs universitet och RISE. De har letat efter mikroalger som tillsammans skulle kunna göra den nordiska odlingssäsongen längre och på så sätt öka produktionen av energirik algbiomassa.
– Vi hittade ett par mycket användbara mikroalgarter som lever utmed västkusten, kiselalgen Skeletonema marinoi och den gröna algen Nannochloropsis granulata, säger Cornelia Spetea Wiklund, projektledare och professor i växtcellfysiologi vid Göteborgs universitet.
Forskarna har vidareutvecklta en energieffektiv odlingsmetod för mikroalger i nordiskt klimat, utifrån en princip som tidigare tagits fram för färskvattensalger av RISE. Men nu har forskarna använt marina arter och havsvatten.
Två algarter lämpliga för biomassaproduktion
I försöken delades kalenderåret i tre odlingssäsonger; vinter, vår och sommar. Simuleringar med båda algarterna gjordes vid olika temperaturer och ljusintensitet i laboratoriebioreaktorer med havsvatten.
Laboratorieförsök med odling av västkustalger.
– Skeletonema marinoi trivs och blommar mer under vintern. Nannochloropsis granulata blommar mer på sommaren. På våren växer båda lika bra. Båda två är mycket effektiva på att ta upp kväve- och fosfor från havsvatten och omvandla näringen till värdefull biomassa, säger Cornelia Spetea Wiklund.
I vilket sammanhang skulle denna nya kunskap kunna användas?
– Eftersom fiskodling behöver foderkällor och fisk- och skaldjursindustrin behöver rena sitt processvatten så passar våra blue solutions med mikroalger in i till exempel vattenbruksodling. Våra mikroalger skulle kunna leva på restämnen i processvattnet och samtidigt renar de vattnet så att det kan recirkuleras in i produktionen.
Det blir därmed ett slutet och hållbart system. Allt som behövs därutöver är solenergi och koldioxid från luften. Forskarna har visat att produktion av biomassa med en rotationsodling med arter anpassade för olika säsongsklimat kan utföras även under kallare perioder
– Även om de vinteranpassade arterna inte är lika högproduktiva som de som är anpassade för sommarförhållanden, med hänsyn tagen till god tillgänglighet på solljus, så kan de ändå utnyttjas för att förlänga odlingssäsongen.
Samarbete med företag på västkusten
Enligt en marknadsundersökning som projektet beställt skulle algbiomassa kunna användas som biobaserad råvara inom olika områden, till exempel som gödsel eller inom kosmetika-, läkemedels- och bioplastindustrin. Största intresse finns just nu för att rena havsvatten med hjälp av mikroalger inom fiskodlingar och sjömatindustri.
– Vi har redan sökt medel för att starta samarbetsprojekt med flera företag på västkusten, säger Cornelia Spetea Wiklund.
Mikroalgen Nannochloropsis sp. Bild: CSIRO, CC BY 3.0
Vad är en mikroalg?
Mikroalger är mikroskopiska alger, osynliga för blotta ögat. Gröna mikroalger är som gröna växter fotosyntetiska, vattenlevande organismer som med hjälp av solljus och några andra näringsämnen omvandlar CO2 till energi och biomassa. Men till skillnad från högre växter har mikroalger inte rötter, stjälkar eller löv.
Den biologiska mångfalden hos mikroalger är enorm och de utgör en nästan outnyttjad resurs. Det har uppskattats att det finns cirka 200 000-800 000 arter i många olika släkter, varav cirka 50 000 arter beskrivs.
Odlade mikroalger kan användas både som födokälla och som biobränsle, och dessutom rena utsläpp av näring och koldioxid.
Kontakt:
Cornelia Spetea Wiklund, professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, cornelia.spetea.wiklund@bioenv.gu.se
I studien, som är en del i en avhandling av Sibel Korkmaz, Stockholms universitet, rapporterar många unga om olika former av våld i relationer. Nästan 60 procent av ungdomarna mellan 15 och 19 år svarar att de varit utsatta för någon form av fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld av en partner i en kärleksrelation.
– Tjejer rapporterar en högre andel upprepad utsatthet av våld i relationen. Killar rapporterar också våld i relationer, men då handlar det i större utsträckning om enstaka tillfällen. Där ser vi den tydligaste könsskillnaden, säger Sibel Korkmaz.
Svårt för vuxna att agera
Sibel Korkmaz menar att det har varit viktigt att kartlägga själva platsen för våldet i ungas relationer. Våldet äger ofta rum i det egna hemmet, vilket innebär att andra vuxna finns närvarande. En annan förekommande plats är skolan, även för grövre sexuellt våld. Det är inte ovanligt att gå i samma klass eller skola som sin förövare. Att skolka kan då vara ett sätt att komma undan våldet.
– Flera vittnar om lärare eller föräldrar som inte ingripit – vuxna som inte agerar trots att de vet att det förekommer våld. Man ska komma ihåg att ungdomarna ofta bor hemma hos sina föräldrar och att de fortfarande går i skolan. Det innebär att vuxna ofta finns i närheten, säger hon.
Sociala medier ny arena för våld
Psykiskt våld kan handla om att partnern utövar kontroll eller kommer med nedsättande kommentarer. Här har sociala medier och den digitala utvecklingen öppnat nya arenor. Skolan är en plats där våldet kan fortsätta äga rum obemärkt via sociala medier – även om relationen är avslutad.
– Sociala medier ger nya verktyg att utöva kontroll. Att klippa banden med förövaren är svårt, det kan handla om att få meddelanden på telefonen under lektionstid, vilket är svårt att värja sig mot. Och även om man gör slut och avföljer personen på sociala medier så kan förövaren fortsätta ha kontroll genom konton till offrets kompisar, säger Sibel Korkmaz.
Svårt att identifiera sexuellt våld
Våld av sexuell karaktär, så som att bli tvingad eller pressad till kyssar eller samlag, föregås ofta av annat våld. Att en del unga saknar referensramar från andra relationer, i kombination med samhälleliga normer, påverkar också synen på sexuellt våld.
– Vad gäller det sexuella våldet ser vi också en tydlig könsskillnad. Betydligt fler tjejer rapporterar att de blivit utsatta för våld av sexuell karaktär, jämfört med killar. Tjejer påtalar även hur normer om förväntningar om vad man ”bör ställa upp på” påverkat dem till att inte identifiera det de blivit utsatta för som våld, säger Sibel Korkmaz.
Ungdomar som utsätts för sexuellt våld tar till olika strategier för att tackla detta. Avhandlingen påvisar att det till och med kan gå så långt att ungdomarna ”går med på” att ha sex mot sin vilja för att undvika att våldet ska eskalera ytterligare.
– Strategierna kan vara sådana som tillsynes verkar destruktiva, men som just i stunden innebär ett sätt att skydda sig från våld. Det här måste förstås i sammanhanget av att det är en våldsam relation man lever i, där handlingsutrymmet kan vara begränsat till exempel på grund av hot, säger Sibel Korkmaz.
Sibel Korkmaz menar att resultatet av studien är något som alla vuxna som möter ungdomar bör ta till sig.
– Föräldrar har stor möjlighet att agera. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar att bedöma ungdomarnas behov av stöd om de får kännedom om situationen. Då handlar det om att skolpersonal känner till hur allvarligt det kan vara, att inte avfärda våld som kärleksgnabb, säger hon.
Sibel Korkmaz, socionom, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, sibel.korkmaz@socarb.su.se
– Frakturmönstret speglar barnens aktiviteter i olika åldrar men också årstider och tillväxt. Sambandet mellan inkomst och frakturer kan eventuellt förklaras av att familjer med högre inkomst oftare har studsmattor, skidor och cyklar och större möjligheter att delta i aktiviteter med risk för frakturer, säger Erik Hedström, överläkare på Ortopedkliniken på Norrlands universitetssjukhus och doktorand vid Umeå universitet.
Var tredje barn drabbas
I sin avhandling vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap vid Umeå universitet har Erik Hedström gått igenom alla skador som föranledde akutbesök på Norrlands universitetssjukhus mellan 1993 och 2014, med fokus på frakturer. Ungefär vart tionde barn uppsökte någon gång under året sjukhuset på grund av en skada. Den totala risken för att ett barn någon gång skulle drabbas av minst en fraktur var cirka 35 procent, det vill säga drygt vart tredje barn.
Störst risk med fotboll
Skademönstret följde barnens utveckling. I förskoleåldern skadades barnen oftast vid lek, i skolålder skedde skadorna oftare i samband med idrott eller i trafiken. Flest frakturer inträffade i den ålder som kallas tillväxtspurten. Det är den period när barn växer fortast och skelettet inte riktigt hinner bli starkt i samma takt. Frakturer är vanligare under sommaren, och den idrott som orsakade allra flest frakturer bland både pojkar och flickor var fotboll. Andra aktiviteter som orsakar många frakturer är utförsåkning samt ridning bland flickor och ishockey bland pojkar.
Hög inkomst och syskon var riskfaktorer
Barn i familjer med högre inkomst och barn med syskon drabbades oftare av frakturer än barn utan syskon eller i familjer med lägre inkomst. Likaså gick det att se vissa lokala skillnader. Barn i landsbygdskommunerna runt Umeå hade nästan 20 procent färre frakturer än barn i Umeå och Vännäs. Särskilt tydlig var skillnaden över tio års ålder. Skillnaden mellan kommuner förklarades till viss del av skillnader i inkomst. Däremot verkade inte föräldrarnas utbildningsnivå eller om de var sammanboende eller ensamstående spela någon roll för frakturrisken.
– De skillnader vi har kunnat se väcker frågor om olika barns skilda förutsättningar för bland annat fritidsaktiviteter, något som inte bara har betydelse för förekomsten av skador, säger Erik Hedström.
I en delstudie har uppgifter från skadedatabasen kombinerats med demografiska data från Statistiska Centralbyrån. I två av studierna beräknades frekvensen för frakturer och andra skador i Umeå och fem grannkommuner. I två studier undersöktes med regressionsanalys kopplingen mellan hemkommun, antal syskon, socioekonomiska variabler på familjenivå och frakturer.
Erik Hedström, överläkare, Norrlands universitetssjukhus i Umeå, erik.hedstrom@umu.se
Under tre veckor i augusti 2021 kan utvalda privatpersoner få bedriva provfiske efter hummer samtidigt som SLU:s eget provfiske pågår. Projektet heter LOBSERVE.
Fisket efter europeisk hummer är omfattande, och historiskt har det varit betydligt större än det är i dag. Fångst per ansträngning – antalet fångade humrar per vittjad tina – minskade kraftigt under 1950- och 1960-talen och har sedan befunnit sig på en stabilt låg nivå enligt fångstdagböcker från hummerfiskare i Bohuslän. Även yrkesfiskets landningar har minskat.
Låga fångster
De låga fångsterna tyder på att beståndet har varit på en historiskt låg nivå, men eftersom det saknas statistik över fiskets totala omfattning och fångst så saknas också ett bra dataunderlag för att göra analyser av beståndets status. En ny föreskrift med ganska omfattande begränsningar i fisket infördes 2017. Med information från hela kusten kan den utvärderas framöver.
En hummer mäts med en digital linjal. Bild: Andreas Sundelöf, SLU
SLU:s institution för akvatiska resurser (SLU Aqua) genomför varje år ett provfiske efter hummer i såväl fiskefria som fiskade områden. Då registreras längd och kön, och om honorna bär utvändig rom, innan humrarna märks och återutsätts. På så sätt görs en utvärdering av fångst per ansträngning och av storleksstrukturen i hummerbeståndet i de områden där provfisket bedrivs.
– Våra provfisken är dock geografiskt begränsade, och vi saknar data från stora delar av det fiskade området – som innefattar nordvästra Skåne, Halland och Bohuslän. Nu vill vi ha hjälp med att bredda vårt provfiske. Med allmänhetens hjälp kan vi bilda oss en bättre uppfattning av hur fångsterna per ansträngning och storleken på hummern skiljer sig åt längs hela kusten, säger Andreas Sundelöf, forskare vid SLU:s havsfiskelaboratorium i Lysekil.
Andreas Sundelöf, forskare, Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU, andreas.sundelof@slu.se
Hege Sande, doktorand, Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU hege.sande@slu.se
Lina Ejlertsson, doktorand i folkhälsovetenskap vid Lunds universitet, menar att det finns en klassisk bild av att jobba och mäta hälsa på arbetsplatser genom sjukskrivningstal, produktion och effektivitet.
– Oftast sätter man in rehabiliterande insatser eller arbetar förebyggande först efter att medarbetare blivit sjuka. Så vad händer om man istället integrerar olika återhämtningsaktiviteter i medarbetares dagliga arbete?
Att anpassa hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen ger, trots en stressad arbetsvardag, en ökad självupplevd hälsa hos medarbetare. Det framkommer i Lina Ejlertssons avhandling där hon undersökt arbetsmiljön inom primärvården.
Medarbetare från alla yrkesgrupper som finns vid en vårdcentral ingick i Ejlertssons studier: sjuksköterskor, fysioterapeuter, dietister, arbetsterapeuter, kuratorer, psykologer, läkare och administrativ personal. Deltagarna medverkade i fokusgruppsintervjuer, enkäter och riktade interventioner.
Beskrev ökat välmående
– Medarbetare vid samtliga arbetsplatser som fick riktade och individuella insatser för återhämtning under arbetsdagen beskrev ett ökat välmående, oavsett vilka förutsättningar som fanns eller vilka attityder man haft inledningsvis mot projektet, säger Lina Ejlertsson, som lägger fram sin avhandling Recovery at work as a health-promoting process.
I fyra delstudier undersökte Lina Ejlertsson återhämtning och positiva arbetsfaktorer kopplade till hälsa. Med arbetsglädje och hälsa som utgångspunkt ville hon ta reda på vad som ökar välbefinnandet och gör att man blir glad av sitt arbete.
Återhämtning var viktigaste faktorn
Studierna startade för åtta år sedan och genomfördes innan coronapandemin bröt ut. Totalt 26 vårdcentraler i Skåne medverkade med 600 medarbetare. I första studien undersökte forskarna salutogena arbetsfaktorer (det vill säga att man fokuserar på vad som orsakar hälsa, snarare än på vad som orsakar sjukdom, redaktionens kommentar) och huvudresultatet visade att återhämtning var den absolut viktigaste faktorn för medarbetarnas självskattade hälsa. Resultaten ledde till nästa studie där forskarna kartlade begreppet återhämtning under arbetsdagen. Kartläggningen visade att variation, gemenskap och hanterbarhet är tre viktiga främjande faktorer.
Okej att ta en paus
I de två senare studierna genomförde och utvärderade forskarna riktade insatser med fokus på återhämtning. Legitimitet för att få ta sig tid för paus i arbetet – att andas och återhämta sig – var en främjande faktor för att lyckas med interventionerna på arbetsplatsen. Lina Ejlertsson menar att reflektion är viktigt för att uppleva återhämtning under arbetsdagen, och för att lyckas med att få in återhämtning i arbetet kan man även behöva arbeta med kulturen på arbetsplatsen.
– Det är när vi är som mest stressade och har mest att göra som vi behöver återhämta oss i arbetet. Därför har arbetsplatskulturen och chefens ledarskap också stor betydelse för möjligheten till återhämtning och hur en arbetsplats mår. Fler organisationer behöver arbeta aktivt med hälsofrämjande insatser och ha förståelse för vad som ger effekt i det långa loppet.
Det sociala kittet, samvaron med starka, trygga och goda relationer på arbetet och att uppleva stöd, visade sig också vara en viktig del genom alla studier i avhandlingen.
Skräddarsydda insatser gav resultat
Under ett år fick sex vårdcentraler med 170 medarbetare riktade hälsofrämjande insatser med fokus på återhämtning. Insatserna skräddarsyddes för individens, såväl som för gruppens och arbetsplatsens, förutsättningar och behov. Varje vårdcentral bildade även en inspirationsgrupp som bestod av medarbetare med olika professioner. I dialog med övriga medarbetare på vårdcentralen hade gruppen ansvar över att planera, implementera och utvärdera aktiviteterna. 15 vårdcentraler användes som kontrollgrupp där medarbetare svarade på enkätfrågor utan intervention.
Efter interventionerna beskrev deltagarna sina upplevelser som positiva med framför allt en ökad återhämtning, ett ökat välmående och ett mer öppet klimat med ökad sammanhållning inom gruppen.
– Det faktum att insatserna var anpassade och skräddarsydda utifrån individernas såväl som arbetsplatsernas olika behov, önskemål och förutsättningar var en framgångsfaktor. Jag tror att denna ökade kunskap om hur medvetna återhämtningsaktiviteter under arbetsdagen verkligen kan göra skillnad är till stor nytta för att skapa hälsofrämjande arbetsplatser inom fler verksamheter, säger Lina Ejlertsson.
– Skolan ska vara en motkraft till ökad segregering, men nuvarande skolsystem spär på snarare än motverkar klyftorna. Som akademiker är det fascinerande att studera, säger Petter Sandgren, historiker och universitetslektor i pedagogik.
De senaste tio åren har han forskat om medel- och överklassens skolor och den väg som den så kallade eliten tar för att nå maktpositioner.
En grundläggande strategi för att nå framgång är att kunna navigera i utbildningssystemet – att välja ”rätt”. Det är en kompetens som ofta är förunnad de redan invigda.
Outtalad strategi
– När vi talar om strategier kan det ge tanken att det handlar om något planerat och väl övervägt. Men i forskningen om eliter och utbildning är strategin ofta outtalad. Att barn till disputerade föräldrar ska läsa vidare, till exempel, kanske helst i Lund eller Uppsala, är ofta underförstått, säger Petter Sandgren.
Inget annat land än Sverige har gått så långt i marknadiseringen av den offentliga skolan. Och ju fler val skolsystemet består av, desto mer spelar social bakgrund in för att göra välinformerade val i planeringen av skolkarriären, påpekar han.
– Förr valde man den närmaste skolan till sitt barn, det var inget mer med det. Nu är det rena vilda västern med val och möjligheter. Det blir svårare att navigera i skolsystemet ju fler beslut som måste tas. Men akademikerbarnen väljer till exempel hellre naturprogrammet på en kommunal skola, och ser bortom friskolornas tillval, reklam och lockvaror.
Eliten lockas av en homogen elevgrupp
Skolan är fortfarande paketerad som en skola för alla där alla läser efter samma läroplan. Men uppdelningen av elever påminner om 1800-talets segmenterade skolsystem där elitens barn utbildades för sig vid läroverken och böndernas barn i folkskolan, menar Petter Sandgren. Ett av de främsta kriterierna för val av skola idag är att den består av en homogen elevgrupp.
– Kommunala skolor duger mer än väl för eliten, om bostadsområdet är tillräckligt socialt homogent, som till exempel i Bromma där många väljer kommunala Ålstensskolan. Där är det färdigsorterat, så att säga, medan strategin i ett mer socialt heterogent område kan vara att välja en friskola med lång kötid för att komma åt en homogen elevgrupp.
Blandade elevgrupper ses som positivt i andra länder
Sett ur ett internationellt jämförande perspektiv anses en socialt blandad elevgrupp som något positivt och eftersträvansvärt för alla, säger Petter Sandgren. Även extremt selektiva skolor i USA och Storbritannien ser en vinning med blandade elevgrupper som bidrar till förståelse för människor från olika sociala bakgrunder. Där sticker den svenska skolan ut, menar han.
– När andra länder strävar efter att ta bort skolavgifter och selektiva akademiska prov, så har vi i Sverige inga skolavgifter och inget skolintag baserat på betyg förrän i gymnasiet. Ändå finns det stora sociala skillnader i svenska storstadsskolor, på grund av uppenbar bostadssegregation och systemet med det fria skolvalet.
Splittring även bland resursstarka elever
Följden har blivit att det nu även syns en splittring inom den övre medelklassens elever, beroende på om föräldrarna tillhör kultureliten eller en ekonomisk elit. Det visar låtsasvalet till riksdagen som genomförs bland skolelever i samband med att ordinarie val anordnas.
– På en skola får Moderaterna en majoritet av rösterna bland eleverna på naturprogrammet, och på en annan skola har Miljöpartiet lika stor majoritet bland eleverna på samma utbildningsprogram. Denna vertikala splittring inom eliten mellan de med kulturellt respektive ekonomiskt kapital lyfts sällan fram i debatten om segregationen. Det blir som små ekosystem av elever som möts allt mindre.
I sin avhandling från 2017 utforskade Petter Sandgren elitens internatskolor, hur det svenska folkhemmet fick sina egna versioner av dessa skolor och de idéer som fostrar eleverna där.
– Där sker en karaktärsfostran vid sidan av skolan, i elevhem och i idrottssammanhang. Ledarskapet delegeras till de äldsta eleverna, som får stora maktbefogenheter i form av kamratfostran, som innebär att man uppfostrar varandra, bland annat i att utmana gränser.
I en kommande bok kartlägger han EU-byråkraternas utbildningsvägar och idéerna bakom dessa.
– Eliten förändrar alltid sina strategier. När det behövdes en byråkratisk elit till EU grundades kosmopolitiska universitet specifikt för detta, i Florens och Brygge, till exempel. I boken blottlägger jag de vägar som EU-eliten tar och synar de politiska besluten bakom behovet av en EU-elit.
Nu tillhör du själv eliten. Är det dina egna val som format dig som forskare?
– Ja, när jag disputerade i historia i Florens, vid en av EU:s byråkratskolor, hamnade jag av en slump på en utbildningsbana som jag hade känt till sedan barnsben om jag varit uppvuxen med föräldrar som jobbar på överstatliga institutioner. Men jag är lärarbarn och blev själv lärare. Uppväxten formar ens syn på hur en möjlig framtid kan se ut och var gränserna finns.
Hudinfektioner med MRSA-bakterier (motståndskraftiga gula stafylokocker) är potentiellt dödliga, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar. För närvarande behandlas infektionerna med en intravenös injektion med antibiotika.
Injektion med antibiotika ger biverkningar
Antibiotika av typen vankomycin är en av de huvudsakliga behandlingarna och ges som en intravenös injektion. Anledningen till att läkemedlet inte ges lokalt är att det har svårt att tränga igenom huden. Det ges inte heller oralt eftersom det har dålig absorption genom tarmen. Problemet med att tillföra antibiotika i blodet är att det ofta resulterar i betydande biverkningar, och även när relativt höga doser administreras blir den lokala koncentrationen av vankomycin i huden låg, vilket kan främja utvecklingen av antibiotikaresistenta stammar. Det finns därför ett kliniskt behov av att kunna tillföra vankomycin lokalt i huden.
Möjligt kontrollera mängden läkemedel
– Vi har försökt lösa detta med hjälp av mikronålsplåster som består av pyttesmå nålar tillverkade av en polymer som är fylld med läkemedlet. Genom en innovativ mikronålsdesign kunde vi effektivt kontrollera mängden läkemedel som levereras i huden, säger studiens förstaförfattare Jill Ziesmer, doktorand vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet.
Plåstret placeras på huden vid det infekterade området. De knappt synliga mikronålarna är så små att de inte når smärtreceptorerna vilket gör behandlingen relativt smärtfri. Mikronålarnas förmåga att tränga in i huden studerades i hudvävnad från gris och människa. Resultaten visar att läkemedlet effektivt levererades ner i huden och signifikant minskade mängden MRSA-bakterier.
Bättre livskvalitet för patienten
– Om den här medicintekniska produkten når klinik kan den totalt förändra hur hudinfektioner med potentiellt dödliga bakterier behandlas, med en drastisk förbättring av patienternas livskvalitet, säger studiens sisteförfattare Georgios Sotiriou, ansvarig forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet.
Forskarna kommer nu att utvärdera mikronålarnas prestanda i djurmodeller av MRSA-hudinfektion. Nästa steg är att vidareutveckla produkten så att den utövar antimikrobiell aktivitet genom flera olika mekanismer i syfte att förbättra effektiviteten.
Vacciner levereras redan med tekniken
Mikronålar utnämndes till en av de 10 mest lovande teknologierna av World Economic Forum 2020. Tekniken används redan kliniskt för att administrera vacciner och det finns många pågående kliniska prövningar för andra användningsområden, som behandling av diabetes, cancer och neuropatisk smärta.
Mikronålarnas bas är endast 0,2 mm bred. Bild: Jill Ziesmer.
– Mikronålar för leverans av antibiotika är ett nytt forskningsområde, men den framgångsrika användningen av mikronålar i andra syften ger hopp om att antibiotika i mikronålar kan öppna för nya sätt att behandla hudinfektioner, säger Georgios Sotiriou.
Jill Ziesmer, doktorand vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet, jill.ziesmer@ki.se
Fotnot:
Forskningen har finansierats av Europeiska forskningsrådet (ERC), NordForsk, fakultetsnämnden vid Karolinska Institutet, Vetenskapsrådet, Torsten Söderbergs Stiftelse och Stiftelsen för Strategisk Forskning.
– I Sverige har utvecklingen skett ganska tyst trots att myndighetsutövning enligt svensk lag är ett ansvar för kommunal och statlig förvaltning, säger Ulrika Järkestig Berggren, lektor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet och en av forskarna bakom studien.
Det här är en barnavårdsutredning
En barnavårdsutredning utförs av socialtjänsten för att ta reda på hur ett barn mår och har det hemma, samt om det behövs insatser för att stötta barnet och i så fall vilka.
Källa: Barnombudsmannen
Tillsammans med forskare från Uppsala universitet och Lunds universitet har hon undersökt de faktorer som har bidragit till att användandet av privata konsulter inom socialtjänsten tagit fart. Studien har följt utvecklingen i Sverige från en låg nivå av konsulter till en snabb ökning under 2015–2016, som fortsätter att öka under andra halvan av 2010-talet.
– I England har samma fenomen varit en intensiv allmän debatt då det funnits politiska intentioner att privatisera verksamheten. Här i Sverige har det passerat nästan obemärkt och inte uppmärksammats alls på samma sätt.
Personalbrist och större arbetsbörda
Resultaten visar att flera faktorer bidragit till att socialtjänsten har tagit hjälp av privata aktörer för att göra barnavårdsutredningar.
– Personalbrist tillsammans med en ökad anhopning av arbete har skapat en plattform för att ta in privata konsulter, och gör att det kan fortsätta.
En annan faktor är att privatiseringen av offentliga välfärdsverksamheter sedan tidigare redan har etablerats i både stora nationella och mindre företag i Sverige. Företagen driver uthyrning av till exempel läkare, behandlingshem och familjehemsrekrytering. Förutsättningarna för att kunna erbjuda privata konsulter till kommunerna fanns redan, vilket är förklaringen till att det kunde ske så snabbt.
Forskarnas resultat visar också att de konsulter som anställts i kommunerna oftast har fler år i yrket än socialsekreterare anställda direkt av kommunerna. Att arbeta som privat konsult beskrivs av konsulter bland annat som en professionell utvecklingsmöjlighet.
– Vår kartläggning visar att det ofta är erfarna personer som blir privata konsulter. På det sättet skaffar sig kommunen ett erfarenhetstillskott genom de privata konsulterna.
Ingen kontinuerlig relation
Samtidigt menar forskarna att det kan finnas risk att användandet av privata konsulter kan påverka barns och föräldrars möjlighet att komma till tals och utveckla ett förtroende för socialtjänsten. Detta eftersom konsulterna oftast är anställda för specifika uppdrag som sedan avslutas, vilket inte möjliggör en kontinuerlig relation.
– Det finns både positiva och negativa aspekter av de privata konsulterna. Den här frågan är inte svart-vit, men det är viktigt att undersöka vad förändringen innebär, säger Ulrika Järkestig Berggren.
Ett stort antal prover med blodplasma förvaras i 80 minusgrader i frysar i norra delen av Sverige. Sedan mitten på 1980-talet har tusentals blodprov och uppgifter samlats in från frivilliga i Norrbotten och Västerbotten.
Personerna har sedan kunnat följas över tid för att se om de drabbas av olika typer av sjukdomar, särskilt med inriktning på hjärt-kärl-sjukdomar. Nedfrysningen gör att proverna bevaras intakta över lång tid.
Forskare vid Örebro universitet har nu studerat en liten beståndsdel i blodproven, inflammationsmarkören Interleukin-6 (IL-6) på ett annat sätt än tidigare.
Syntes sju år innan sjukdom
I den nya undersökningen har prover från nära 300 personer som senare i livet drabbats av hjärtinfarkt jämförts med en lika stor kontrollgrupp. Det visade sig att halterna av en ny biomarkör var förhöjda – redan flera år innan hjärtinfarkten. Hos några personer sågs en förhöjd nivå av biomarkören redan sju år innan de blev sjuka.
– Vi upptäckte att den här biomarkören kunde förutse vad som skulle hända, säger Mulugeta Zegeye, forskare vid Örebro universitet.
Men IL-6 påverkar även andra funktioner i kroppen och har både en god och en ond sida. Tidigare studier har visat att den både kan förhindra och orsaka inflammationer.
– Det unika med den här studien är att vi enbart har studerat de inflammatoriska aspekterna av IL-6. Vi har mätt hur mycket inflammatoriskt IL-6 som finns i blodet, säger Mulugeta Zegeye.
Har en ond och en god sida
I den nya studien, som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Atherosclerosis, Thrombosis and Vascular Biology, har IL-6 studerats på ett nytt sätt. IL-6 är en del av kroppens immunförsvar och produceras där en akut eller kronisk inflammation finns. Den är bland annat en av orsakerna till feber.
Genom att enbart fokusera på den inflammatoriska funktionen har forskarna kunnat visa att IL-6 ofta spelar en avgörande roll för att två stora riskgrupper ska drabbas av hjärtinfarkt. För rökare och personer med högt blodtryck orsakas infarkten inte alltid direkt av deras livsstil. Det sker istället ibland genom att kroppen på olika sätt reagerar på rökningen eller det höga blodtrycket.
Undersökningen visar att nivåerna av inflammatoriskt IL-6 höjs vid rökning eller högt blodtryck. Den inflammatoriska delen av IL-6 fungerar alltså som en brygga, som leder fram till hjärtinfarkten.
– Det är en helt ny upptäckt, säger Mulugeta Zegeye.
Nytta för patienterna
Den nya biomarkören kan göra det möjligt att mäta om patienter som förändrar sin livsstil samtidigt minskar risken för hjärtinfarkt. Genom att följa patienter som sänker sitt blodtryck eller slutar röka, går det att se om nivåerna av inflammatoriskt IL-6 minskar.
Studien ger också ny kunskap om mekanismer för hur vanliga riskfaktorer, som till exempel rökning och högt blodtryck leder fram till en hjärtinfarkt. Det är kunskap som är viktig för att kunna behandla och förhindra sjukdomen i framtiden.
Förhöjda nivåer av inflammatoriskt IL-6 är bara en del av förklaringen till att de undersökta personerna blivit sjuka. Många andra samband behöver undersökas för att få hela bilden klar. Men den nya biomarkören står för mellan 15 och 30 procent av risken att rökare eller personer med högt blodtryck drabbas av hjärtinfarkt.
– Det är mycket, med tanke på att vi bara har tittat på en biomarkör. Så i framtiden planerar vi att ta med andra biomarkörer, för att kunna se sambandet mellan andra riskfaktorer och hjärtinfarkt, säger Mulugeta Zegeye.
Y
Världens vanligaste dödsorsak
Hjärt- och kärlsjukdomar är idag den vanligaste dödsorsaken i världen och står bakom nästan vart tredje dödsfall.
Enligt världshälsoorganisationen WHO avlider 17,9 miljoner personer varje år på grund av hjärt- och kärlsjukdomar. Framförallt är det stroke och hjärtinfarkt som leder till de flesta dödsfallen. Det finns ett antal kända riskfaktorer som ökar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, som till exempel kön, ålder, övervikt, diabetes, högt blodtryck och rökning. I många fall påverkar inte dessa faktorer hjärtat direkt, utan verkar indirekt på flera olika
Än så länge finns inga godkända läkemedel som specifikt blockerar de inflammatoriska effekterna av IL-6, men det pågår kliniska studier för flera olika sjukdomar.
– Om man siktar in sig på att enbart minska de inflammatoriska egenskaperna av IL-6, skulle det kunna dämpa inflammationen utan att andra viktiga funktioner i kroppen försämras. Det betyder att allvarliga biverkningar av medicinen kan undvikas, säger Liza Ljungberg.
Artikeln är skriven av Mulugeta Zegeye, Örebro universitet, Jonas Andersson, Skellefteå lasarett, Patrik Wennberg, Umeå universitet, Dirk Repsilber, Örebro universitet, Allan Sirsjö Örebro universitet och Liza Ljungberg, Örebro universitet.
Låga nivåer av serotonin i hjärnan anses vara en möjlig förklaringsmodell till depression, och många antidepressiva läkemedel hämmar ett protein som transporterar bort serotonin från nervcellerna.
Men en hjärnavbildningsstudie vid Karolinska Institutet visar att den genomsnittliga nivån av den så kallade serotonintransportören ökade när depressionen avtog hos patienter som fått behandling med kognitiv beteendeterapi.
– Våra resultat tyder på att förändringar i serotoninsystemet är en del av biologin vid depression och att denna förändring är tillfällig, snarare än medfödd. Fynden väcker många frågor om serotoninsystemets funktion vid depression och öppnar för forskningslinjer där den nuvarande idén om serotonin och depression kan komma att utmanas, säger Johan Lundberg, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Serotonin påverkar känslorna
Serotonin är en signalsubstans i nervsystemet som påverkar bland annat sinnesstämning och känslor. Serotonintransportörproteinet 5-HTT anses ha en central funktion vid depression då det pumpar bort serotonin från hjärncellernas synapser och därmed reglerar mängden aktivt serotonin i hjärnan.
Många av dagens antidepressiva läkemedel hämmar denna transportör vilket ökar koncentrationen av serotonin i synapserna. Effekten av dessa läkemedel kan dock dröja i flera veckor och i vissa fall utebli, så behovet av nya eller förbättrade läkemedelsbehandlingar är stort. För att komma dit behövs ökad kunskap om sjukdomens biologiska orsaker.
Oväntad nivå av serotonin i synapserna
Tidigare studier har visat att deprimerade personer har en lägre nivå serotonintransportör i hjärnan jämfört med friska individer. Detta fynd är något överraskande med tanke på den dominerade teorin om serotoninets funktion vid depression, ”serotoninhypotesen,” som hävdar att låga nivåer av synaptiskt serotonin orsakar depressiva symptom.
Eftersom serotonintransportörens funktion är att minska koncentrationen av serotonin skulle man därför kunna förvänta sig höga nivåer av serotonintransportör hos deprimerade individer. För att bättre förstå dessa resultat behövs studier över tid samt efter behandling, som kan svara på frågan om serotonintransportören är tillfälligt eller kroniskt låg hos individer med depression.
Blev bättre med kbt på nätet
I den här studien ville forskarna undersöka hur serotonintransportören förändras när en deprimerad individ får behandling och blir bättre. Forskarna mätte serotonintransportörnivåerna hos 17 individer med depression före och efter behandling med Internet-baserad kognitiv beteendeterapi. Mätningarna genomfördes med positronemissionstomografi (PET), en hjärnavbildningsteknik där man genom att injicera radioaktivt märkt läkemedel kan mäta nivåer av olika substanser i hjärnan.
Forskarna fann att serotonintransportörnivåerna ökade med i genomsnitt 10 procent efter cirka tre månaders behandling, när 13 av 17 rapporterade markant förbättrade symtom. Innan behandlingen hade personerna med depression ungefär samma genomsnittliga nivå av serotonintransportör som en kontrollgrupp på 17 friska individer.
Skyddar i stället för orsakar depression?
– I stället för lägre nivåer av serotonintransportör när depressionen behandlats såg vi det motsatta, alltså mer transportörer efter förbättrade symtom. En möjlig tolkning av våra resultat är att serotoninsystemet inte orsakar depression utan är en del av hjärnans försvarsmekanism för att skydda sig mot depression.
– Man skulle till exempel kunna tänka sig att serotonintransportörnivån går ner när en individ utsätts för stress, som vid en depression, och att nivån stiger eller normaliseras när stressen försvinner. Det är dock viktigt att poängtera att även om dessa idéer väckts av vår studie så tillåter designen oss inte att dra några slutsatser om orsaker till förändringen av serotonintransportören, säger Jonas Svensson, postdoktor inom Johan Lundbergs forskargrupp.
Studien innehåller även vissa begränsningar, bland annat ingick enbart 17 individer med depression, som är ett heterogent tillstånd, och kontrollgruppen undersöktes bara en gång. Forskarna håller nu på att designa nya studier för att testa om serotoninsystemets dynamiska funktion kan utgöra en del i ett skyddande system mot stress.
Forskare vid Linköpings universitet har undersökt om hundars stressnivåer påverkas av människorna som hundarna bor ihop med. Stressnivåer över flera månader kan avläsas hos både hundar och människor i de stresshormoner som lagras in i hårstrån efterhand som de växer.
I den aktuella studien samlade forskarna in hår från både hundar och ägare och mätte halterna av kortisol, det viktigaste stresshormonet. Forskarna var bland annat intresserade av om det finns skillnader mellan olika hundraser. Genom avel har olika hundraser selekterats fram för att passa bra för olika typer av uppgifter.
Hundraser som ingick i studien:
18 stycken hundar av raser som är avlade för självständig jakt, som jämthund, gråhund, och tax.
24 stycken hundar av rasen urhund som genetiskt sett ligger närmare förfadern vargen jämfört med andra raser, som shiba, basenji, och Siberian husky.
Alla hundägare fyllde i enkäter om både sin egen och hundens personligheter. De fick också besvara en enkät om sin relation till hunden, med frågor om hur ägaren upplevde interaktionen med hunden, känslomässig närhet till hunden och i hur stor utsträckning det var besvärligt att ha hund.
– Resultaten visade att ägarens personlighet hade betydelse för jakthundarnas stressnivåer, men intressant nog inte för raserna av urhundstyp. Dessutom visade det sig att relationen mellan hunden och ägaren hade betydelse för hundens stressnivå – även om det återigen var svagare resultat för raserna av urhundstyp, säger Lina Roth, universitetslektor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM, vid Linköpings universitet.
Olika raser påverkas olika mycket
I en tidigare studie har samma forskare sett att vallhundar, som är selekterade för samarbete med människan, speglar ägarens långtidsstress. När forskarna i den nya studien dessutom la till uppgifterna om vallhundarnas relation till ägaren visade sig relationen ha betydelse även för vallhundarnas långtidsstress.
Forskarna drar slutsatsen att långtidsstressnivåer hos raserna av urhundstyp påverkas minst av ägaren och deras relation tillsammans. Jakthundarna visar tydliga associationer mellan både ägarens personlighet och deras relation tillsammans, men det är alltså bara vallhundarna som visar på den unika synkroniseringen i långtidsstress med människan.
– Vi tror att stress-synkroniseringen har sin grund i att vallhundarna har avlats fram för samarbete med människan, men att relationen till ägaren och ägarens personlighet är viktiga parametrar som påverkar synkroniseringen av stressnivåer, säger Lina Roth.
Lina Roth, universitetslektor vid institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM, vid Linköpings universitet, lina.roth@liu.se
Fotnot:
Delar av studien har finansierats med stöd av Svelands Stiftelse.
Sekularisering, medlemstapp och sämre ekonomi. Svenska kyrkan och det kyrkliga kulturarvet står inför många utmaningar.
– Kyrkans byggnader är i gott skick och har ett starkt lagskydd. Men idag har många människor inte någon självklar anledning att besöka kyrkan längre, och många kyrkor står tomma. Detta behöver församlingarna ta sig an, säger Maria Nyström, som nyligen har lagt fram en avhandling vid institutionen för kulturvård på Göteborgs universitet.
Kyrkor vill bredda verksamheten
Avhandlingen granskar en växande rörelse för att motverka kyrkans negativa utveckling, där församlingar försöker bredda verksamheten och använda det kyrkliga kulturarvet som en samhällsresurs. Det kan till exempel handla om att öppna kyrkorummen för konserter, utställningar, föreningar eller pedagogisk verksamhet.
– Det är initiativ där den lokala kyrkan får en utökad användning och ses som en resurs i lokalsamhället. I vissa fall ingår någon form av byggprojekt, med det kan också vara betydligt mindre insatser, säger hon.
I avhandlingen granskas två initiativ, där användning och utveckling av äldre, svenska kyrkor står i centrum:
”Projekt Domkyrkoberget” i Strängnäs vill skapa en kyrkomiljö där olika aktörer möts. Bland annat planeras en mindre ombyggnad av Domkyrkan samt en ny byggnad intill kyrkan för att rymma nya verksamheter.
Projekt ”Natur- och kulturvärden som grund för turistisk utveckling” utgår från Hamra kyrka i Hälsinglands inland – en bygd med kraftig avfolkning. Målet är att öppna kyrkan för aktiviteter kopplade till områdets vildmarksturism, samt natur- och kulturvärden.
Motstridiga ramverk och tolkningar
Gemensamt för båda projekten är ett starkt samarbete mellan kyrkan och den offentliga kulturmiljövården, liksom en vilja att vara en del av samhällsutvecklingen. Men Maria Nyström har upptäckt hinder som riskerar att bromsa dessa och liknande initiativ. Främst ser hon inbyggda motsättningar i de ramverk som omger kyrkan, men också olika tolkningar av vad som är kulturmiljövård.
– Kulturmiljölagen är fokuserad på att bevara det kyrkliga kulturarvet, och statliga bidrag – som den kyrkoantikvariska ersättningen – går idag främst till underhåll och restaureringar av kyrkor. Samtidigt finns kulturpolitiska policyer och strategier som tydligt stödjer en bred användning av kulturarvet. Här blir det en krock. Hur mycket går att utveckla och göra? Kan kyrkans verksamhet ses som en del av det kyrkliga kulturarvet? Att olika aktörer har olika roller bidrar till skilda uppfattningar och svårigheter att mötas, säger hon.
Enligt Maria Nyström krävs tydligare riktlinjer för att aktörer från Svenska kyrkan och kulturmiljövården ska kunna skapa en effektiv förvaltning. Dessutom ser hon ett behov av fler sammanhang där de olika parterna kan mötas på neutral mark.
Fler initiativ i framtiden
Flera andra europeiska länder har kommit längre när det gäller en breddning av kyrkan och dess kulturarv, men Maria Nyström tror att vi kommer få se fler liknande initiativ i Sverige framöver.
– Även om min avhandling visar på hinder som bromsar utvecklingen så har det kyrkliga kulturarvet ett brett stöd idag, och det finns goda möjligheter att låta människor ta del av det på nya sätt, säger hon.
Maria Nyström, institutionen för kulturvård på Göteborgs universitet, aim.nystrom@gmail.com
Det har visat att ekologisk odling ofta innebär en högre förekomst av blommande ogräs och pollinerande insekter men lägre skördar. I en ny svensk studie har en grupp forskare vid Lunds universitet och Hushållningssällskapet i Skåne undersökt möjligheterna att kombinera höga skördar med att gynna blommande ogräs och pollinerande insekter i ekologisk och konventionell spannmålsodling.
Fler sorters humlor men lägre skörd i eko-odlingen
Studien som nyligen publicerades i Journal of Applied Ecology utfördes i 38 korn-, vete- och havrefält i Skåne. Tjugo fält odlades ekologiskt och 18 konventionellt. Blommande ogräs och humlor inventerades fem gånger i fälten mellan maj och augusti. Grödans planttäthet mättes i juni. Information om skörden samlades in från lantbrukarna.
I likhet med tidigare studier fann man en högre artrikedom och täckningsgrad av blommande ogräs i ekologiskt jämfört med konventionellt odlade fält. Artrikedomen av humlor var också högre i de ekologiskt odlade fälten. Spannmålskörden var dock i genomsnitt 36 procent lägre i de ekologiskt odlade fälten.
Blomresurser viktiga för humlor
Förhållandet mellan spannmålskörden och de blommande ogräsens täckningsgrad och artrikedom såg olika ut i ekologiskt respektive konventionellt odlade fält. I ekologiskt odlade fält fanns det ett tydligt negativt samband, med lägre täckningsgrad och artrikedom av ogräs vid högre skördar.
I konventionellt odlade fält var sambandet svagare och ogräsens täckningsgrad och artrikedom var låg oavsett skördenivå, vilket kanske berodde på att ogräsen bekämpades med ogräsmedel. Vidare analyser pekade på att det förmodligen var blomresurserna som var avgörande för den högre artrikedomen av humlor i ekologiskt odlade fält.
Lägre planttäthet en nyckel
Slutligen kunde man se att om spannmålsplantorna stod glesare med längre mellanrum i raderna (10 cm istället för 5 cm) ökade ogräsens täckningsgrad och artrikedom, men däremot påverkades inte skörden på något tydligt sätt. Författarna föreslår därför att man kombinerar ökad förekomst och artrikedom av blommande ogräs och pollinerande insekter med bibehållen skörd – genom att sänka utsädesmängden.
Forskare vid Örebro universitet är klara med sin rapport om hur det gått för högstadieelever från stadsdelen Vivalla i Örebro som flyttats till andra skolor i kommunen.
– Vi visar att en flytt av elever från en skola till en annan inte per automatik leder till vare sig ökad måluppfyllelse eller integration. I stället beror resultatet på de processer som tar form på skolorna, och de förutsättningar som ges av kommunal och nationell nivå, säger Jan Jämte, en av forskarna.
Från och med höstterminen 2017 togs inga nya elever in på högstadiet i stadsdelen Vivalla i Örebro, utan anvisades till fyra andra skolor i kommunen. Det politiska beslutet hade fattats året innan med syftet att bidra till att alla elever i kommunen ska ges samma förutsättningar att nå målen, och för att öka integrationen.
Färre nådde målen
När det gäller måluppfyllelse har omorganiseringen av Vivallaskolan ännu inte haft någon positiv effekt visar rapporten. På de nya skolorna nådde i genomsnitt 42 procent av eleverna som kom från Vivallaskolan grundläggande behörighet till gymnasiet efter årskurs nio. I jämförelse med tidigare avgångsklasser på Vivallaskolan var det ett klart sämre resultat. För dem var medeltalet 59 procent för åren 2001 till 2018.
– Även om resultatet pekar på en negativ utveckling, så går det inte att dra några säkra slutsatser än. Det skiljer sig också mellan mottagande skolor. För att få ett säkert resultat måste analysen baseras på fler årskullar av elever, säger Anders Trumberg, en av forskarna.
Rapporten visar att övriga elever på de mottagande skolorna inte har påverkats resultatmässigt av att det kommit nya elever, inte heller har elevers skolvalsmönster förändrats.
Integrationen svår att bedöma
Ett annat mål var ökad integration. Här visar studien på en rad motsatta tendenser. Å ena sidan förekommer intern segregation på de nya skolorna, där möten mellan elever försvåras av till exempel utestängande normer, fördomar om Vivalla och olika former av social oro. Å andra sidan finns exempel på elever som möts och bygger broar mellan grupper, och hur lärare använder klassrummet för att skapa möjligheter för eleverna att mötas och lära tillsammans.
– Generellt gäller att skolor och lärare som redan har erfarenheter av att arbeta med heterogena elevgrupper har haft ett försprång, säger Emma Arneback, en av forskarna.
Skolorna behöver mer stöd
Rapporten visar att arbetet på skolorna i hög grad har påverkats av de förutsättningar som getts av Örebro kommun. Många i personalen på skolorna efterlyser mer centralt stöd och ökad samverkan mellan skolor. Inte minst efterfrågas kunskap om hur arbetet bedrivits på Vivallaskolan.
– I det här fallet har en stor del av ansvaret landat på skolorna och de enskilda lärarna. Här behövs också mer ansvarstagande från både nationellt och kommunalt håll, där olika aktörer behöver samverka, säger forskaren Andreas Bergh.
Forskarna konstaterar i rapporten att skolan är en nyckelaktör för att motverka segregation, men kan inte själv förväntas lösa de komplexa problem som segregationen ger upphov till.
– Syftet med vår studie var att undersöka kopplingen mellan kroppsmasseindex, det vill säga BMI, och depressiva symtom och titta närmare på om utsatthet för mobbning påverkar det här sambandet över tid. Vi ville också undersöka om det fanns några könsskillnader, säger Sofia Kanders, doktorand vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet.
I studien fick ungdomar födda i Västmanland svara på frågor om längd, vikt och depressiva symtom vid tre olika tillfällen under sex år. Medelåldern hos deltagarna var 14,4 år vid första svarstillfället och 19,9 år vid det sista.
Baserat på BMI delades ungdomarna in i tre grupper: normalvikt, övervikt och fetma. De grupperades också utefter i vilken utsträckning de hade depressiva symtom.
Högt BMI påverkade inte flickor
Generellt var det vanligare att tjejer, oavsett vikt, uppgav att de hade depressiva symtom. 2012 svarade 17 procent av tjejerna och sex procent av killarna att de hade depressiva symtom. 2015 var andelen unga med sådana symtom högre: 32 procent för tjejerna och 13 procent för killarna. Motsvarande siffror för 2018 var 34 procent för tjejerna och 19 procent för killarna.
Ett högre BMI påverkade, vad forskarna kunde se, inte flickornas psykiska mående i någon större utsträckning. Men hos pojkarna sågs ett helt annat mönster.
– När vi analyserade tjejer och killar separat såg vi att killar som hade fetma 2012 statistiskt sett hade fem gånger högre odds jämfört med normalviktiga killar för att ha depressiva symtom 2015. Hos tjejerna fann vi inte det här sambandet, säger Sofia Kanders.
Studien har inte kunnat ge något svar på vad den här könsskillnaden beror på och forskarna menar att det behövs mer forskning på området.
Mobbning ger förhöjd risk
Ungdomarna fick också svara på frågor om mobbning. Bland annat fick de uppge om de under det senaste året varit fysiskt utsatta för slag och sparkar, blivit retade eller exkluderade, utsatts för sms- eller nätmobbning eller mobbade av en vuxen i skolan.
I samtliga analyser var utsatthet för mobbning förknippat med en förhöjd risk för depressiva symtom. Det här sambandet sågs även sex år senare och framför allt hos pojkar med övervikt. Forskarna menar att resultaten pekar på att det tycks finnas en könsskillnad för hur BMI och mobbning samverkar till att utveckla framtida depressiva symtom.
– En viktig slutsats att ta med sig från vår studie är att mobbning kan påverka den psykiska ohälsan under lång tid framöver och att det därför är väldigt viktigt med förebyggande åtgärder mot mobbning i skolorna, säger Sofia Kanders.
Sofia Kanders, doktorand vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet sofia.kanders@neuro.uu.se
– Vi har undersökt 15 universitet i olika länder och resultaten är nedslående. Vi behöver tänka om och fokusera på att ge studenterna praktiska verktyg, säger Rodrigo Lozano, forskare inom industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle.
Undersökningen är en fortsättning på ett arbete om hur lärosätena implementerar hållbarhet i den högre utbildningen, ett arbete som tidigare prisats i USA, nu med fokus på hur hållbarhet faktiskt lärs ut.
Svaren från 600 lärare och professorer från 15 universitet i Sverige, Finland, Italien, Spanien, Ungern, Sydafrika, Australien, Mexiko, Colombia, Portugal. Serbien och Polen, har resulterat i en bok (se länk nedan).
Kombinera teori med annat lärande
Forskarna kan se att även om studenterna ges kunskaper i kritiskt tänkande, analys och interdisciplinärt arbete, så fungerar inte lektionerna när det gäller att utveckla praktisk kompetens i hållbarhetsarbete.
De landar i att det som måste göras, och som också styrks av tidigare forskning, bland annat vid MIT i USA, är att antingen omvärdera lektionerna till att bättre utveckla hållbarhet, eller helt enkelt minska antalet lektioner och undervisa genom andra pedagogiska former.
– Vi behöver kombinera de teoretiska lektionerna med andra typer av lärande, med fallstudier, med att ge oss ut på fältet och med strategiskt tänkande, säger Rodrigo Lozano.
Framtida ledare och beslutsfattare
– Jag dömer inte helt ut undervisningen, men jag säger att det måste ske på ett annat sätt som studenterna kan relatera till. Att de visas hur de kan implementera sina kunskaper i sina liv.
Han poängterar att det är nödvändigt att visa och lära studenterna inte bara verktygen för sitt yrke, utan också vilka konsekvenser besluten de fattar får för samhället och för miljön.
– Boken handlar om detta och visar hur det kan göras. Det är så viktigt att studenterna verkligen förstår den komplexitet som hållbarhet har. Det handlar om våra framtida ledare, beslutsfattare, akademiker och professionella i den här världen, säger Rodrigo Lozano.
Rodrigo Lozano, forskare inom industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle, rodrigo.lozano@hig.se, Maria Barreiro Gen, forskare inom industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle, maria.barrerio@hig.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
