– Kan resultaten bekräftas i ytterligare studier skulle det vara relevant att screena för de mutationer vi tittat på, redan vid (en bröstcancer-)diagnos. Och då överväga andra behandlingsalternativ som fungerar bättre, säger Lao Saal, en av cancerforskarna bakom studien, som är den största i världen som gjorts på resistensmutationer i östrogenreceptorn i primär bröstcancer.
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och enbart i Sverige insjuknar cirka 10 000 kvinnor varje år. I de allra flesta brösttumörerna återfinns en så kallad östrogenreceptor (ESR1) och efter en operation är den viktigaste behandlingen för dessa kvinnor hormonella läkemedel, som minskar östrogenreceptorns aktivitet och därmed reducerar risken för återfall.
Mutationer vid återfall i bröstcancer
Det forskarna studerat närmare är några mutationer i genen för östrogenreceptorn som upptäcktes för några år sedan hos kvinnor som fått anti-östrogenbehandling och sedan återfallit i sin cancer. Mutationerna gjorde att tumören blev resistent mot den hormonella behandlingen. Senare studier visade dock att förekomsten av dessa resistensmutationer var försvinnande liten hos patienter vid det första insjuknandet.
Men det hindrade inte lundaforskarnas nyfikenhet och nu har de analyserat sekvenseringsdata från mer än 3000 brösttumörer i den stora SCAN-B-forskningsdatabasen, i prover tagna innan behandling med läkemedel.
Bland de 2720 tumörer som hade östrogenreceptorn och därför var aktuella för hormonell behandling, fann de 29 tumörer med någon av resistensmutationerna. Samtliga förekom hos patienter som var äldre än 50 år.
– Vi undersökte om de resistenta mutationerna, som förekom före cancerbehandling, påverkade patienternas prognos och såg då att patienter med en mutation i sin primärtumör hade tre gånger högre risk för återfall och 2,5 gånger högre risk att dö. Kopplingen mellan mutationerna och dålig överlevnad sågs även efter statistiska korrigeringar för ålder eller för andra faktorer som kan påverka utgången för patienten, berättar doktoranden Malin Dahlgren.
– Det bekräftar vad mindre studier tidigare visat, att mutationerna är ovanliga, men vi vet nu att de här resistenta mutationerna förekommer hos cirka 1 procent av bröstcancerfallen och vi är de första att visa att dessa patienter verkar svara sämre på hormonell behandling. Kan resultaten verifieras i ytterligare studier, kan det vara relevant att överväga andra behandlingsalternativ för de här patienterna, säger Lao Saal.
Lao Saal, forskare vid LUCC – Lunds universitets cancercentrum, lao.saal@med.lu.se
– Hos personer med typ 2-diabetes är genen VPS39 betydligt mindre aktiv i muskelcellerna än den är hos friska personer, och stamcellerna med mindre VPS39 bildar heller inte nya muskelceller i lika hög grad. Samtidigt har VPS39 stor betydelse för muskelcellernas förmåga att ta upp socker och bygga nya muskler, säger Charlotte Ling, professor i epigenetik vid Lunds universitets diabetescentrum, som har lett den nya internationella studien publicerad i Nature Communications.
– Vår studie är den första någonsin som kopplar genen VPS39 till typ 2-diabetes.
Rubbad muskelfunktion
Vid typ 2-diabetes är förmågan att producera insulin nedsatt, och sjukdomen innebär kroniskt förhöjt blodsocker. Även vävnadernas förmåga att utnyttja det insulin som finns är nedsatt. Musklerna är sämre på att ta upp socker från maten, samtidigt som muskelfunktion och muskelstyrka är försämrad.
En muskel består av en blandning av fibertyper med olika egenskaper. Genom hela livet har muskelvävnaden förmåga att bilda nya muskelfibrer. I anslutning till muskelfibrerna finns omogna muskelstamceller som aktiveras i samband med till exempel skada och fysisk träning. I den aktuella studien ville forskarna undersöka om epigenetiska mönster i muskelstamcellerna kan ge svar på varför försämrad muskelfunktion uppstår vid typ 2-diabetes och vilka mekanismer som ligger bakom.
Ändrar arvsmassan utan att ändra koden
Epigenetik är en koppling mellan miljö och arv som styr våra geners funktion och därmed våra celler.
Epigenetik betyder ”ovanpå genetiken” och handlar om modifieringar av arvsmassan som inte ändrar den genetiska koden. I epigenetik studerar forskarna våra gener (arv) och det som finns bortom dem, det vill säga de mekanismer som styr generna och som kan påverkas genom miljö och livsstil. Epigenetiska modifieringar handlar om hur dna:t läses av och när det uttrycks, det vill säga vilka gener som är på- eller avslagna och när de är det. Källa: Charlotte Ling och Johanna Säll Sernevi
Två grupper ingick i studien: 14 studiedeltagare med typ 2-diabetes och 14 friska personer i kontrollgruppen. Deltagarna i grupperna matchades bland annat i ålder, med kön och BMI (body mass index). Forskarna studerade epigenetiska förändringar i muskelstamcellerna från båda grupperna, och under exakt samma förhållanden odlade de fram mogna muskelceller och jämförde dem sedan.
Totalt identifierade forskarna 20 gener vars genuttryck skiljer sig åt mellan grupperna i både omogna muskelstamceller och mogna muskelceller. Forskarna jämförde även muskelcellernas epigenetiska mönster före och efter cellutvecklingen (differentieringen) till mogna muskelceller.
Reglerades inte normalt
– Trots att båda gruppernas muskelstamceller odlades under helt identiska förhållanden såg vi under differentieringen från muskelstamcell till mogen muskelcell mer än dubbelt så många epigenetiska förändringar vid typ 2-diabetes. Muskelspecifika gener reglerades inte normalt och epigenetiken fungerade heller inte normalt i celler från personer med typ 2-diabetes, säger Charlotte Ling.
– Studien visade tydligt att muskelstamceller som saknar funktion av genen VPS39, vilken är lägre vid typ 2-diabetes, även saknar förmåga att bilda nya mogna muskelceller. Det beror på att muskelstamceller som saknar VPS39 till följd av förändrade epigenetiska mekanismer inte kan förändra sin ämnesomsättning på samma sätt som muskelstamceller från friska individer – cellerna förblir därför omogna eller bryts ned och dör, säger Johanna Säll Sernevi, postdoktor vid Lunds universitet.
Stillasittande ökar risken för typ 2-diabetes
Risken att utveckla typ 2-diabetes är delvis ärftlig och påverkas av arv, miljö och livsstil. Cirka var elfte vuxen i världen har sjukdomen, och med en allt äldre befolkning och en stillasittande livsstil ökar förekomsten. Epigenetik innefattar ärftliga men reversibla förändringar i genuttryck som är oberoende av förändringar i dna-sekvensen. Epigenetiska modifieringar fungerar som en länk mellan gener (arv) och miljö. Epigenetiska mekanismer och modifieringar påverkas av faktorer som träning, kost, ålder, kemikalier och droger, och reglerar när och hur mycket olika gener ska aktiveras. Källa: Charlotte Ling och Johanna Säll Sernevi
För att bekräfta fynden använde forskarna också djurmodeller med möss som hade en minskad mängd av genen VPS39 för att spegla sjukdomen. Även mössen hade förändrat genuttryck och försämrat upptag av socker i muskelvävnaden, precis som patienterna med typ 2-diabetes.
Nya behandlingsmöjligheter
Den omfattande studien är ett samarbete mellan svenska, danska och tyska forskare. Forskarna själva menar att fynden öppnar upp för nya möjligheter att behandla typ 2-diabetes.
– Arvsmassan, vårt dna, går inte att förändra, fast epigenetiken gör det. Med dessa nya kunskaper går det att förändra den dysfunktionella epigenetik som uppstår vid typ 2-diabetes. Genom att till exempel reglera proteiner, stimulera eller öka mängden av genen VPS39, skulle det vara möjligt att påverka musklernas förmåga till återbildning och sockerupptagning, säger Charlotte Ling.
Forskningsprojektet Sweden-China Bridge – Creating a Collaborative Academic Platform for Electrification of Transportation Systems är ett samarbete mellan Jönköping University (JU), Högskolan i Halmstad, Lunds universitet och Statens Väg- och Transportforskningsinstitut (VTI).
Syftet med projektet, som startade under hösten 2020, är att utveckla en akademisk och industriell plattform för kunskapsöverföring mellan Sverige och Kina gällande elektrifiering av fordonssystem.
Urladdat batteri byts mot fulladdat
Nu har en första större studie genomförts inom ramen för projektet. I studien har forskarna undersökt den teknologi som kallas ”battery swapping”, som går ut på att ett urladdat batteri enkelt och snabbt ska kunna bytas ut mot ett fulladdat.
– Vi har bland annat studerat tekniken i sig, men också vilka konsekvenser den för med sig när det gäller till exempel energiförsörjning och hur affärsmodellerna kan se ut för kommersialisering av tekniken, säger Tomas Müllern, professor i företagsekonomi vid Jönköping International Business School, JU, och en av forskarna i Sweden-China Bridge.
Batteribyte viktigt komplement till laddning
Än så länge är laddning via kabel den vanligaste laddningstekniken i världen, men studien visar att batteribyte kan fungera som ett viktigt komplement. Batteribytestekniken kan möjliggöra storskalig elektrifiering av fordonsflottan i storstäder där tillgången på laddinfrastruktur för kabel kan vara begränsad.
– Battery swapping har också den fördelen att storleken på batterierna kan hållas nere. När systemet med batteribytesstationer är utbyggt kan man köra längre sträckor även med mindre batterier, eftersom man enkelt och snabbt – på bara ett par minuter – kan stanna till vid en station och byta batteri, säger Mike Danilovic, professor i industriell organisation vid Högskolan i Halmstad och projektledare för ”Sweden-China Bridge”.
Ny affärsmodell med abonnemang på el
En viktig del i konceptet med batteribyte är den nya affärsmodell som forskarna identifierat på den kinesiska marknaden för eldrivna fordon. Enligt modellen separeras priset på fordon, batterier och laddning. Kunden köper bilen, köper eller hyr ett batteri med storlek efter behov, samt abonnerar på laddning.
– Det här ger en ökad flexibilitet och trygghet för kunderna. Som kund kan man hyra den typ av batteri man för tillfället behöver och man slipper att oroa sig för batteriets livslängd, menar Mike Danilovic.
Kräver standarder i bilbranschen
Studien visar också på en rad utmaningar kopplat till batteribytestekniken. Exempelvis krävs att fordonen redan från början är anpassade för batteribyte och att olika fordonstillverkare använder standardiserade tekniska lösningar, så att de automatiserade stationerna för batteribyte kan hantera fordon från olika märken.
– Det är helt avgörande att det hos bilföretag, batteritillverkare och operatörer av stationer finns en vilja och förmåga att samarbeta kring utvecklingen av laddinfrastruktur. De olika parterna behöver också vara beredda att lämna gamla roller och affärsmodeller för att hitta nya gemensamma lösningar som skapar värden för kunderna och fördelar risker, kostnader och vinster på ett rimligt sätt, säger Tomas Müllern.
Den aktuella forskningen baseras på data om luftkvalitet och från vårdregister i Reykjavik under det stora utbrottet 2014–2015 från det isländska lavafältet Holuhraun. Utbrottet spred 11 miljoner ton svaveldioxid över ett mycket stort område.
Under de sex månader som utbrottet pågick exponerades invånare i Reykjavik upprepade gånger för svaveldioxidutsläpp, både i form av gas och senare som nedfallande partiklar.
Ökat behov av primärvård och astmamedicin
Hanne Krage Carlsen, forskare inom arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, är en av de huvudansvariga för en aktuell vetenskaplig publicering om hälsoeffekter i Reykjavik efter vulkanutbrottet i tidskriften Nature Communications .
– Det är första gången hälsoeffekterna i en stor befolkning studerats efter ett kraftfullt vulkanutbrott. Vi ser att höga nivåer av framför allt svaveldioxid gav ett ökat behov av primärvård och astmamediciner, och att luftvägssjukdomarna ökade ytterligare när gasmolnet mognat över Atlanten och kom tillbaka med nedfallande partiklar, säger Hanne Krage Carlsen, som när studien inleddes hade en postdoktoral forskartjänst på Islands universitet.
Studien visar att exponering för de fina partiklarna från det mogna vulkanmolnet ledde till att totalt 11 procent fler invånare i Reykjavik sökte hjälp inom primärvården för luftvägsproblem. Störst ökning sågs bland äldre invånare, där ökningen i primärvårdskontakter var 28 procent. När det gäller förskrivning av astmamedicin sågs störst ökning bland yngre, där 25 procent fler av invånare under 18 år fick sådana läkemedel utskrivna. Bland vuxna och äldre ökade förskrivningen med 13 procent.
Informera befolkningen om risker
Vid utbrottet bildades gasmoln med svaveldioxid som stötvis nådde Reykjavik, 25 mil från vulkanen. Gasmolnen drev vidare ut över norra Atlanten mot Europa, och när de vände tillbaka hade molnets innehåll, genom en kemisk process, mognat från gas till partiklar. Processen har beskrivits av vulkanologen Evgenia Ilyinskaya, forskare vid universitetet i Leeds och delad försteförfattare till publiceringen i Nature Communications.
– Vår forskning visar att under långvariga utbrott som Holuhraun kan både unga och mogna vulkanmoln cirkulera samtidigt, vilket ökar de skadliga hälsoeffekterna för dem som bor i vulkanregioner, säger Evgenia Ilyinskaya.
De fina partiklar som finns i mogna vulkanmoln tros kunna tränga in och skada i lungorna, och exempelvis orsaka astmaattacker. Den kemiska mognadsprocessen i vulkanmolnet gjorde att koncentrationen av svaveldioxid i vulkanmolnet minskade, och eftersom halten låg under det gränsvärde som anses skadligt utfärdades inga varningar till invånarna i Reykjavik.
Den aktuella studien lyfter fram behovet av beslutsfattande myndigheter att vara beredda på att dagarna direkt efter vulkanutbrott informera befolkningen om risken för hälsoproblem i samband med återvändande utsläpp.
Hanne Krage Carlsen, forskarassistent, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, hanne.krage.carlsen@amm.gu.se
Fotnot:
Även de norra delarna av Sverige fick atmosfäriskt nedfall och försämrad luftkvalitet under utbrottet. Svenska miljöinstitutet har publicerat en rapport om luftkvaliteten i Sverige efter vulkanutbrottet: Påverkan på atmosfäriskt nedfall och luftkvaliteten i Sverige av SO2-emissioner från vulkanutbrottet på Island, 2014–2015.
I slutet av mag- tarmkanalen där avföringen kontrolleras, bildas ibland blodfyllda kuddar, så kallade hemorrojder. Om trycket på kuddarna ökar kan de svälla och orsakar klåda, smärta, blödningar och andra besvär som på olika sätt begränsar den som drabbas. Övervikt, stillasittande livsstil, lågt intag av kostfiber, förstoppning och mycket tid på toaletten verkar vara några riskfaktorer för att drabbas.
Ofta kan problemen lindras med receptfria preparat. I allvarligare fall av hemorrojder behövs kirurgiska ingrepp. Hemorrojder är ett mycket vanligt problem med både sociala och ekonomiska följdverkningar. I USA uppskattas den årliga kostnaden för kirurgiska ingrepp mot svåra hemorrojder till 800 miljoner dollar (cirka 6,7 miljarder kronor).
Lite forskning
Trots att besvärande hemorrojder är ett så vanligt livsstilsproblem, finns relativt lite forskning inom området. Vetenskapen har hittills inte förklarat varför bara vissa människor utvecklar dem, eller kartlagt sjukdomens orsaker på molekylnivå.
Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet genomfört den hittills största registerstudien om de genetiska orsakerna till hemorrojder.
Underlaget omfattar 218 929 patienter med svåra hemorrojdbesvär, och 725 213 friska kontrollpersoner, sammantaget arvsmassan från närmare en miljon människor.
Analyserna identifierade gener i 102 regioner i den mänskliga arvsmassan, genomet, som ökar risken för svåra hemorrojdbesvär. Analyserna av enstaka celler från hemorrojder visar att generna främst kommer till uttryck i blodkärl och vävnad i mag-tarmkanalens glatta muskulatur. Den glatta muskelvävnaden är en del av det icke viljestyrda, autonoma, nervsystemet och finns bland annat i ändtarmens ringmuskel.
Dysfunktion i tarmens slemhinnor
Studiens resultat verkar tyda på att svåra hemorrojder åtminstone delvis kan bero på en genetiskt orsakad dysfunktion i tarmens muskulatur och slemhinnor.
– Resultaten identifierar tidigare okända orsaker till ett vanligt hälsoproblem. Förhoppningsvis kan den nya kunskapen över tid resultera i effektiv behandling utan behov av kirurgi, säger Tenghao Zheng, forskare vid Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare.
När den genetiska informationen sammanfattades i PRS, polygena riskpoäng, fann forskarna ett samband mellan hög PRS och ökad risk för svåra hemorrojder hos ytterligare 180 435 individer från biobanker i Norge, Danmark och Tyskland.
Forskarna rapporterar också genetiska likheter mellan svåra hemorrojder och flera andra mag-tarmsjukdomar, men också vissa kardiovaskulära och psykiatriska besvär.
– Våra PRS-resultat kräver mer studier i ytterligare urval och olika etniska grupper, men de kan bidra till att identifiera riskindivider som bör övervakas och som skulle kunna ha hjälp av förebyggande livsstilsförändringar. Det är insatser som kan göras med hänsyn till andra diagnoser och genetiska riskfaktorer, säger Mauro D’Amato, gästprofessor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, och professor vid CIC bioGUNE i Spanien, och delad sisteförfattare.
Under pandemin har olika strategier för att hantera en riskabel samhällssituation fått en ny aktualitet. Till en början syntes en kraftig ökning av hamstring, då människor fyllde på förråden med mat och hygienartiklar när pandemin var ett faktum. Enligt Konsumtionsrapporten 2020 har 22 procent av Sveriges befolkning hamstrat under covid-19.
Men även intresset för prepping växte, alltså att tidigt förbereda sig för en eventuell katastrof eller annan oförutsedd samhällsutveckling. Till exempel ökade antalet sökningar om prepping kraftigt på sökmotorn Google, enligt Elias Mellander, konsumtionsforskare och etnolog vid Centrum för konsumtionsforskning på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet:
— I våras märktes en kraftig ökning, som sedan gick tillbaka till tidigare nivåer, säger han. Sannolikt sjönk intresset i takt med att pandemin blev en del av vardagen och då det framgick att livsmedelsförsörjning och liknande system inte var direkt hotade, säger han.
Hög utbildning hamstrar mest
Mycket tyder nu på att både hamstring och prepping kan kopplas till en högre socioekonomisk status. De enkätundersökningar som presenteras i Konsumtionsrapporten visar att människor som hamstrar har en något högre medelinkomst än de som inte hamstrar, samtidigt som de som hamstrar har en avsevärt högre utbildning. 44 procent har en universitetsutbildning jämfört med 33,9 procent av dem som inte hamstrar.
— Kanske krävs det utbildning och ekonomiska resurser för att förbereda sig för framtiden samt att minska risken att smittas av covid-19 här och nu. De som hamstrar är i regel mer cyniska till samhället, och mer öppna för att förändra det. Utbildning och ekonomiska resurser kan föranleda både insikt och handlingskraft, säger John Magnus Roos, konsumtionsforskare på Centrum för konsumtionsforskning, samt redaktör för Konsumtionsrapporten.
Preppare har stabil ekonomi
Elias Mellander studerar de kulturella strömningar som ligger bakom prepping, och gör just nu en studie där han djupintervjuar människor som preppar. Det kan handla om allt från att bygga upp matförråd, trygga vattentillgången, lära sig att ta vara på naturens tillgångar och till att i princip ha förmågan att vara självförsörjande. Han menar att det även gällande prepping i många fall går att koppla beteendet till en relativt stabil finansiell situation.
— Många som jag har talat med har en ganska trygg ekonomisk tillvaro. Ofta innebär prepping initialt ökade utgifter för att bygga upp ett krislager, vilket givetvis är lättare att hantera för den med mer ekonomiska resurser. Sedan är det ju också så enkelt att det faktiskt kräver plats och ett visst utrymme, säger han.
John Magnus Roos ser även andra möjliga förklaringar:
— Förutom högre socioekonomisk status så var hamstrandet mest utbrett hos barnhushåll och storstadsbor. Kanske kan dessa faktorer förklara en del av hamstrandet hos de med högre socioekonomisk status. De vill skydda sina nära och de får snabbt information om nya trender, såsom hamstrande och preppande, under pandemins början.
John Magnus Roos, forskare, magnus.roos@cfk.gu.se, Elias Mellander, elias.mellander@gu.se, Handelshögskolan, Göteborgs universitet.
Jämfört med många andra länder äts det lite bönor, linser och ärtor i Sverige. Fläsk med bruna bönor och ärtsoppa är de enda traditionella svenska rätterna som innehåller baljväxter.
Men en förändring kan vara på gång. Köttindustrins negativa påverkan på växthusgaser sporrar odlare, forskare och industrin efter att hitta hållbara och lönsamma växtalternativ.
– Kan vi få upp konsumtionen av baljväxter, till exempel med nya processade produkter är det bra, säger Karolina Östbring, livsmedelsforskare vid LTH, Lunds universitet som själv bland annat arbetar med att ta fram en ny vegansk produkt gjord på resterna från rapsoljetillverkningen.
Men hur är det med vegetabiliers proteinkvalitet?
Medan kött, fisk och ägg var för sig innehåller alla de för oss livsnödvändiga aminosyrorna, det vill säga de proteiner vi människor behöver men inte själva kan producera, finns ingen vegetabilisk råvara som på egen hand innehåller tillräckligt av alla essentiella aminosyror för att kunna få kallas fullvärdiga.
Föreställningen att ett och samma livsmedel måste innehålla alla livsnödvändiga proteiner bygger på okunskap som vissa grupper utnyttjat, hävdar Karolina Östbring.
– Det här att försöka pussla ihop olika proteiner i en och samma produkt är egentligen fullständigt onödigt ur ett nutritions- och hälsoperspektiv. Om baljväxter kombineras med proteiner från spannmål under en tvåveckors-period räcker det för att hålla sig frisk. Vill man bygga muskler är det en annan sak. Men i Sverige finns ingen från början frisk person som har proteinbrist.
Ärtmjölk, fermenterade ärtor, köttanaloger på ärta… Den tiden är förbi då gula ärtor bara användes till ärtsoppa.
Så mäts proteiners kvalitet
Proteinkvalitet brukar mätas i en skala som kallas PDCAAS = Protein Digestibility Corrected Amino Acid Score. 1 är högst, 0 lägst. Poäng för några vanliga livsmedel:
Mjölk, ägg = 1
Soja = 0,91
Baljväxter i genomsnitt = 0,7
Sädesslag i genomsnitt = 0,6
Vete = 0,3
Det går flera kilo sojabönor på ett kilo kött
Om vi verkligen vill minska klimatpåverkan från det vi äter bör vi minska proteinintaget till hälften, det är det första steget, hävdar hon. Enligt Livsmedelsverkets undersökningar äter vi alldeles för mycket protein.
Växtproteiner är dock i regel betydligt skonsammare för klimatet än de animaliska. Ett kilo kött kan behöva flera kilo sojabönor för att växa till sig.
Att odla flera typer av växtproteiner är önskvärt inte bara ur näringssynpunkt, utan även för ekonomisk riskspridning, den biologiska mångfalden och för att minska risken för allergier.
Naturligt växtämne kan påverka näringsupptaget
När det gäller det sistnämnda ökar risken för att utveckla allergi om man exponeras för ett och samma protein under lång tid. Det har bland annat den relativt höga förekomsten av allergier mot sojabönor i USA visat.
Det finns kunskapsluckor att fylla om hur människokroppen tar upp av växtproteiner, enligt Karolina Östbring.
– Det behövs fler medicinska studier om hur vi tar upp växtproteiner från de nya vegetabiliska produkterna, det vet vi inte tillräckligt om idag. I växter finns naturligt olika antinutrienter som skyddar växten men som kan förhindra kroppen från att absorbera näringsämnen. Här behöver vi veta mer, säger hon.
Efterliknar kött
För att få acceptans för växtproteiner hos köttätare bör steget göras kort, tror Karolina Östbring. När det kommer till mat är nämligen de flesta av oss vanemänniskor.
– Det finns ett begrepp som är relevant här, köttanaloger. Genom att efterlikna köttprodukter blir det enklare för många känna igen sig. I mitt fall eftersträvar jag en konsistens som påminner om färs eller filéer.
Åtta grödor som kan hamna oftare på tallriken framöver, enligt livsmedelsforskaren Karolina Östbring:
Bondböna har odlats i Sverige i tusentals åt.
Gul ärta: Ärtmjölk, fermenterade ärtor, köttanaloger på ärta… Den tiden är förbi då gula ärtor bara användes till ärtsoppa.
– Alla springer på den här bollen just nu, det pågår jättemycket försök med gula ärtor i Sverige, säger Karolina Östbring.
En orsak bakom det stora intresset är Findus nedläggning i Sverige för några år sedan. Då fanns plötsligt ingen mottagare för alla ärtor. Och baljväxter behövde bönderna odla också fortsättningsvis då och då för att fixera kvävet i jorden.
Matlupin, eller sötlupin, producerar bönor med en nötaktig smak och fast konsistens. Denna växt, vilken inte ska förväxlas med den giftiga blomsterlupinen, är sedan länge vanlig i Portugal och Spanien. Där kan man köpa lupin i lösvikt på marknaden. Men den fungerar också att odla i Sverige.
– Efter gul ärta tror jag lupinen kommer stort. Den har så fantastiskt trevligt smak, säger Karolina Östbring.
Raps: Resterna från rapsoljetillverkningen blir idag djurfoder, men eftersom denna knäckebrödsliknande rest visat sig innehålla flera åtråvärda essentiella aminosyror kan den på sikt utmana soja och quorn i frysdisken. Det hoppas åtminstone Karolina Östbring som utvecklar en sådan produkt och just nu jobbar på att filtrera bort en något bitter bismak av gräs.
Favaböna, även kallad åkerböna och bondböna, har odlats i Sverige i tusentals år. Den är proteinrik men odlas endast sparsamt i Sverige och används då i huvudsak till djurfoder. Ett förädlingsprogram pågår vid SLU för att bland annat att öka avkastningen.
Grön kaviar tillverkas av tång.
Havre: Också spannmål innehåller proteiner, dock i regel mer sparsamt jämfört med baljväxter. I samband med att olika havreprodukter, exempelvis havredryck, tillverkas uppstår en proteinrik rest som skulle kunna användas för att göra livsmedel av.
Industrihampa är till skillnad från cannabis narkotikafri. Fibrerna i stammen kan användas som textilier eller som byggnadsmaterial. Traditionellt har rep har varit en stor produkt. När växten blir mogen växer det ut frökapslar med proteinrika frön. – Smaken påminner lite om valnöt, den är god från början till skillnad från till exempel raps. Proteinkvaliteten är bra men den odlas än så länge sparsamt i Sverige.
Quinoa odlas traditionellt på höga höjder i Anderna, men kan också odlas här resonerar flera svenska odlare som lyckats odla örten som i Sverige också går under namnet mjölmålla. Finns i olika färger. Glutenfri. Grödans internationella popularitet kan spåras till 1970-talet och den proteinkris som flera länder trodde var i annalkande. Stora resurser lades på att förstå mer om framförallt quinoa. Proteinkrisen uteblev men bidrog till att USA och Europa fick upp ögonen för örten, vilket ledde till att befolkningen i Sydamerika fick se stora delar av sin basföda exporterad.
Alger: Det görs försök för att plocka ur protein från alger som odlas utanför Skandinaviens kuster. Den stora utmaningen är att hitta en process som kan torka ut algerna innan växten ruttnar. Tång innehåller också andra fibrer än landväxter. Ett forskningsprojekt i bioteknik vid LTH kollar om fibrerna gynnar tillväxten av nya tarmbakterier som i sin tur stimulerar immunförsvaret.
Icke-alkoholrelaterad fettlever, NAFLD, blir allt vanligare och är förknippad med flera hälsorisker. Det visar en registerstudie av forskare vid Karolinska Institutet
– I den här studien med detaljerade vävnadsdata från levern kunde vi kvantifiera den ökade risken för cancer, särskilt levercancer, kopplat till NAFLD. Vi fann också att alla stadier av NAFLD var associerade med en förhöjd risk för cancer, även tidiga sjukdomsstadier, säger studiens förstaförfattare Tracey G. Simon, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och hepatolog vid Massachusetts General Hospital och Harvard Medical School i USA.
Många får skrumplever
Icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom är den vanligaste orsaken till kronisk leversjukdom i Europa och USA, där den drabbar mer än 100 miljoner vuxna. En stor del av patienterna utvecklar icke-alkoholrelaterad steatohepatit (NASH) med fibros, vilket i sin tur kan leda till cirros (skrumplever).
Det finns ett samband mellan NAFLD och övervikt, som är ett växande folkhälsoproblem. Sedan 1980 har fetman i världen ökat från 857 miljoner till mer än två miljarder människor. Nästan var tredje människa har BMI högre än 30, enligt en sammanställning i tidskriften The Lancet.
Icke-alkoholrelaterad fettlever ökar
Det finns relativt lite forskning om cancerutveckling vid NAFLD, och den forskning som gjorts har begränsningar som gör det svårt att dra långtgående slutsatser. Samtidigt blir NAFLD allt vanligare i västvärlden. Det finns alltså ett behov av data kring cancerrisker hos personer med NAFDL, och riktlinjer för hur dessa patienter bör följas upp, samt vilken roll som stadiet av fettlever – från mild sjukdom till cirros – spelar.
Ökad cancerrisk i alla stadier
Forskare vid Karolinska Institutet, har i samarbete med Harvard University och Columbia University, studerat risken för cancer hos personer med icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom. Registerstudien omfattar 8 892 svenska patienter med NAFLD och 39 907 friska kontroller.
Data över cancer hämtades från Cancerregistret vid Socialstyrelsen. Patienter med NAFLD identifierades genom den så kallade ESPRESSO-kohorten (Epidemiology strengthened by histopathology reports in Sweden).
Forskarna såg en 17-faldigt ökad risk för levercancer (hepatocellulär cancer, HCC), men också viss ökad risk för cancer i bukspottkörteln, cancer i njurar och urinblåsa, samt hudcancerformen malignt melanom. Det saknades kopplingar till andra cancertyper. Överlag var NAFLD kopplat till 27 procents ökad risk för cancer.
– Våra data talar också för att det finns undergrupper av fettlever-patienter, till exempel de med samtidig leverfibros eller diabetes typ 2, som löper en särskilt hög risk för levercancer. Resultaten kan användas för att utforma individuellt anpassade åtgärder och uppföljning vid NAFLD med målet att minska cancer, säger Jonas F. Ludvigsson, barnläkare vid Örebro universitetssjukhus och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
Metabola komplikationer vid fettlever
Forskarnas nästa mål är utforska metabola komplikationer vid NAFLD samt identifiera riskfaktorer för cirrosutveckling vid leversjukdom.
Jonas F. Ludvigsson leder en studie på uppdrag av det svenska IBD-kvalitetsregistret (SWIBREG). Den studien har fått finansiering från Janssen. Förstaförfattaren Tracey G. Simons institution har mottagit anslag från Amgen och har varit konsult åt Aetion för arbete utanför den aktuella studien. Medförfattaren Hannes Hagströms institution har mottagit forskningsanslag från AstraZeneca, Intercept och Gilead, och han har varit rådgivande styrelsemedlem i Bristol Myers Squibb och Gilead. Forskningen finansierades av National Institutes of Health (NIH), Harvard University, Region Stockholm, Crohn’s and Colitis Foundation och Karolinska Institutet.
Torvmarker upptar bara tre procent av världens markyta, men lagrar ungefär lika mycket kol som all jordens markvegetation sammantaget och de rymmer en unik biologisk mångfald.
I sitt naturliga tillstånd kan torvmarker motverka klimatförändringarna genom att kontinuerligt ta upp koldioxid från atmosfären och lagra den säkert under vattendränkta förhållanden i tusentals år. Men många torvområden har förändrats kraftigt av människan, bland annat genom dränering och dikning för att möjliggöra jord- och skogsbruk. Dikning av torvmarker kan ge bördig odlingsmark, eftersom det frigörs mycket växtnäring när torven syresätts och börjar brytas ned.
Återställa torvmark inte realistiskt
Följden av detta är att cirka 1,5 miljarder ton koldioxid släpps ut i atmosfären varje år – vilket motsvarar tre procent av alla globala växthusgasutsläpp som orsakas av mänskliga aktiviteter.
Forskare har uppskattat hur mycket mindre utsläppen skulle bli om alla jordens uppodlade torvmarker skulle återställas. Men eftersom stora befolkningsgrupper är beroende av dessa marker för sin försörjning är det kanske inte realistiskt att förvänta sig att alla odlade mulljordar inom en snar framtid sätts under vatten och återgår till sitt naturliga tillstånd.
Halverat dräneringsdjup kan hjälpa
Forskarlaget analyserade därför också vad det skulle innebära om dagens dräneringsdjup halverades på åkrar och vallar på torvmarker – som täcker över 250 000 kvadratkilometer globalt. Det visade sig att även detta kan vara en betydelsefull åtgärd för att dämpa klimatförändringen. Enligt studien skulle utsläppen kunna minska med cirka 500 miljoner ton koldioxid per år, vilket motsvarar 1 procent av alla globala växthusgasutsläpp som orsakas av mänskliga aktiviteter.
En stor del av utsläppen av växthusgaser från dikade torvmarker sker i Europa och Sydostasien, och i många länder (inklusive Storbritannien) är den totala landarealen nu en kolkälla, inte en kolsänka, på grund av utsläppen av växthusgaser från nedbruten torv. Forskarna säger att det finns en växande samsyn kring torvmarkernas betydelse för det globala klimatsystemet, och att det görs allt större ansträngningar för att begränsa utsläppen genom bevarande av orörda torvmarker och genom återvätning av dränerade marker.
Omfattande nedbrytning av torvmark
– Den omfattande nedbrytningen i torvmark måste åtgärdas om Storbritannien och andra länder ska uppnå det långsiktiga miljömålet om inga nettoutsläpp av växthusgaser till år 2050, som en del av deras bidrag till klimatmålet i Parisavtalet, säger professor Chris Evans, Chris Evans, forskare vid UK Centre for Ecology and Hydrology i Bangor och gästprofessor vid SLU.
– Oro för de ekonomiska och sociala följderna av en återvätning av jordbruks torvmarker har förhindrat storskalig restaurering, men vår studie visar att även en utveckling av lokalt anpassade begränsningsåtgärder kan ge betydande minskningar av utsläppen, fortsätter Evans.
Praktiska utmaningar
Forskarna ser de praktiska utmaningar som finns, när det gäller till exempel magasinering av vatten och reglering av grundvattennivåer, samt odling av grödor som är anpassade till de våta förhållandena i torvmarker – så kallad ”paludikultur”. Forskning på våtmarkanpassade grödor pågår, men än så länge finns inga kommersiellt gångbara storskaliga alternativ till konventionellt jordbruk.
Forskarna påpekar dock att det finns goda möjligheter att delvis återväta jordbrukets mulljordar utan att allvarligt begränsa produktionen, eftersom många platser är överdränerade – ibland till mer än två meters djup, och ofta även under perioder då ingen gröda finns på plats.
Fler vinster med bättre vattenhantering
Förutom ökade utsläpp leder dränering av torvmarker till att markytan sänks och att jorden packas, vilket påverkar jordhälsan och ökar risken för översvämningar i låglänta områden. Dessutom försvinner viktiga livsmiljöer för sällsynta våtmarksanpassade växter, insekter och däggdjur.
– Våra resultat tydliggör en utmaning, men också en stor möjlighet. Bättre vattenhantering i torvmarker skulle kunna ge flerdubbla vinster – lägre utsläpp av växthusgaser, förbättrad jordhälsa samt att marken kan brukas under längre tid, säger Michael Peacock, medförfattare och forskare vid SLU:s institution för vatten och miljö.
Forskarna säger ett halverat dräneringsdjup i jordbruks torvmarker sannolikt kommer att leda till en ännu kraftigare minskning av utsläppen av växthusgaser än deras uppskattningar visar. Skälet till det är att de inte har tagit hänsyn till förändringar i utsläppen av växthusgasen lustgas (N2O), som sannolikt också är högre i djupt dränerade torvmarker.
Michael Peacock, forskare vid institutionen för vatten och miljö, SLU, michael.peacock@slu.se, Chris Evans, professor vid UK Centre for Ecology and Hydrology (UKCEH) och gästprofessor vid SLU, cev@ceh.ac.uk
Immuncellernas klassiska funktioner är att försvara kroppen mot angripare i form av mikroorganismer och tumörceller. Makrofagen är en immuncell som är specialiserad på att döda och äta upp mikroorganismer, men det har visat sig att den också är inblandad i sårläkning och i att bygga blodkärl.
Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie visat att makrofager, immunceller, ansamlas kring blodkärlen i skadad vävnad i möss, men även hos människor efter hjärtinfarkter eller vid perifer ischemisk sjukdom (benartärsjukdom). Hos möss såg man att dessa makrofager kunde reglera blodflödet, vilket är nödvändigt för att skadan ska begränsas. I frisk vävnad utförs den uppgiften av blodkärlsceller.
Immunterapi en framtida behandlingsmetod
Upptäckten ledde till att forskargruppen därefter ville undersöka om fynden kunde utvecklas till en ny behandling som ökar blodflödet till skadad benmuskel och därmed stimulerar till läkning och förbättrad funktion. Genom att lokalt höja koncentrationen av vissa signalämnen som binder till makrofagerna i den skadade muskeln kunde forskargruppen visa att fler makrofager samlades kring blodkärlen samt att deras förmåga att reglera blodflödet förbättrades. Detta ledde i sin tur till förbättrad läkning och att mössen kunde använda det skadade benet i mycket högre grad.
– Det här är en helt ny funktion för cellerna i vårt immunsystem och skulle kunna innebära att vi i framtiden kan använda oss av immunoterapier inte bara mot cancer utan för att behandla även hjärtkärlsjukdomar, säger professor Mia Phillipson som leder forskargruppen bakom upptäckten.
Mia Phillipson, professor vid institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet och co-director vid SciLifeLab, mia.phillispon@mcb.uu.se
Nuvarande uppskattningar av koldioxidavgivning från rinnande vatten baseras på manuella prover, där en person går till vattendraget, tar ett prov och analyserar innehållet av koldioxid i vattnet. Men genom att göra detta har vi tidigare antagit att koncentrationerna är stabila över tiden. Det senaste decenniet har det skett en revolution inom sensorteknik och nu kan vi mäta parametrar kontinuerligt i vattnet.
En sensor är ett samlingsbegrepp på en apparat eller anläggning som insamlar, konverterar och i vissa fall distribuerar någon form av stimuli eller data.
Källa: Wikipedia
I den aktuella studien har ett internationellt forskarteam under ledning av Lluis Gomez-Gener vid École polytechnique fédérale de Lausanne, Gerard Rocher-Ros och Ryan Sponseller vid Umeå universitet utnyttjat styrkan hos sensorer för att mäta koldioxid i bäckar och älvar med hög tidsupplösning. De fann att koldioxidutsläppen under natten var större än dagen.
Underskattat koldioxidflöde
Forskarnas resultat har stor betydelse för vår förståelse av i bäckars och älvars roll i den globala kolcykeln, eftersom tidigare uppskattningar, baserade på manuella prover dagtid, underskattat det verkliga flödet.
– Till exempel har 90 procent av proverna som ingår i globala databaser tagits mellan klockan åtta och sexton, medan det i detta tidsfönster endast i tio procent av våra kontinuerliga mätningar har höga koldioxidutsläpp, säger Gerard Rocher-Ros, postdoktor på institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet och anknuten till Climate Impacts Research Centre, CIRC.
Om CIRC:
Vid CIRC, bedrivs forskning om klimateffekter på arktiska ekosystem. Forskningen inkluderar detaljerade processtudier till omfattande landskapsstudier i både akvatiska och terrestra ekosystem. Verksamheten är förlagd till Abisko Naturvetenskapliga Station, cirka tio mil nordväst om Kiruna.
Studien baseras på mätningar över hela världen, från tropiska skogar till arktisk tundra och i många olika typer av strömmande vatten.
Globala mätningar visar på variationer
Själva mönstret av koldioxidutsläppet är inte så förvånande, vi vet att växter och alger tar upp koldioxid under dagen och minskar koncentrationerna och därför blir utsläppen större på natten än på dagen.
– Men det intressanta i vår studie är att vi kunnat ta reda på var och när detta sker. Till exempel, på platser med slutna skogar och mörkt vatten finns det mindre ljus tillgängligt och denna variationseffekt är lägre, medan däremot i öppna bäckar och älvar, med klarare vatten eller med mycket näringsämnen, resulterar i större tillväxt av alger och en större skillnad i dag- och nattkoncentrationer av koldioxid, säger Gerard Rocher-Ros.
Gerard Rocher-Ros, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, gerard.rocher@umu.se
Fotnot:
Studien har finansierats av FORMAS.
Nya forskningsresultat från Chalmers ger hopp om att kunna förebygga till exempel hjärt-kärlsjukdomar, fetma och diabetes. Med hjälp av en matematisk modell kan forskarna se hur tarmen och tarmens bakterier samspelar. Kunskapen behövs för att kunna ge kostråd på individnivå.
− Då tarmens bakterier kan påverka hälsa och sjukdomstillstånd skulle vår matematiska modell kunna bli mycket värdefull inom dessa användningsområden, säger forskningsledaren Jens Nielsen, som är professor i systembiologi vid Chalmers.
Forskning om kost och mikrobiotan väcker stort intresse – både hos forskare och den breda allmänheten. Jens Nielsen förklarar varför:
− Förändringar i bakteriesammansättningen kan förknippas med ett stort antal sjukdomar, till exempel fetma, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, men påverkar också hur kroppen svarar på vissa typer av cancerbehandlingar eller hur man reagerar på vissa specialdieter.
Genom att påverka mikrobiotan med probiotikabehandling finns det därför potential att påverka sjukdomsförlopp och allmänhälsa.
Förutser vad som har effekt
Den nya studien beskriver hur väl den matematiska modellen presterade när den jämfördes med två kliniska studier: en svensk studie om spädbarn och en finsk studie där man undersökte vuxna personer med fetma.
I studierna mättes olika hälsomarkörer regelbundet, och de jämfördes med de resultat som den matematiska modellen förutspådde. Modellen visade sig vara mycket exakt när det gällde ett flertal variabler, till exempel hur en övergång från flytande till fast föda påverkade de svenska spädbarnens sammansättning av tarmbakterier, den så kallade mikrobiotan.
Forskarna undersökte också förändringar i bakteriesammansättningen i tarmen hos de överviktiga vuxna efter de hade gått över till en mer restriktiv kost. Även här visade sig modellens förutsägelser vara tillförlitliga.
− Det här är ett mycket bra resultat, som möjliggör datorbaserad design för tarmen som är ett mycket komplext system. Vår modell skulle kunna användas för att skapa individanpassade hälsosamma dieter. Modellen ger oss också möjligheten att förutsäga hur tillsats av ny probiotika, utvalda bakterier som man anser kan bidra till en hälsoeffekt, verkligen påverkar patientens hälsa, säger Jens Nielsen.
Tar hänsyn till många variabler
Det är många faktorer som påverkar hur olika bakterier växer och fungerar i tarmsystemet. Till exempel vilka andra bakterier som redan finns i tarmen och hur de interagerar med varandra − och också hur de interagerar med värden − det vill säga människan. Bakterierna påverkas också av vilka miljöfaktorer de utsätts för, till exempel den kost vi äter.
Alla dessa faktorer gör det komplicerat att förutsäga vilken effekt tillsatta bakterier i form av probiotika, eller ändrad kost, faktiskt kommer att ha. Man måste alltså först förstå hur dessa bakterier sannolikt kommer att bete sig i tarmen eller hur en ändring av dieten påverkar tarmfloran. Kommer bakterierna att kunna växa där eller inte? Hur kommer de att interagera med och eventuellt påverka de bakterier som redan finns i tarmen? Hur påverkar olika dieter tarmfloran?
− Modellen vi har tagit fram är unik eftersom den tar hänsyn till alla dessa variabler. Den kombinerar data om de enskilda bakterierna med data om hur de interagerar. Den tar även med data om hur maten färdas genom mag-tarmsystemet och påverkar bakterierna på vägen i beräkningarna. Det sista går att mäta genom att undersöka blodprov och titta på metaboliter, de slutprodukter som bildas när bakterierna bryter ner olika sorters mat, säger Jens Nielsen.
Kan användas inom cancerbehandling
Jens Nielsen och hans forskargrupp vill använda modellen i kliniska studier i framtiden. De deltar redan i en studie tillsammans med Sahlgrenska universitetssjukhuset där man behandlar äldre kvinnor för benskörhet med Lactobacillus reuteri. Där har man sett att vissa patienter svarar bättre på behandlingen än andra och den nya metoden skulle kunna användas som en del i analysen för att förstå varför. Även inom cancerbehandling med antikroppar skulle modellen kunna användas för att analysera mikrobiotan och dess roll i att vissa patienter svarar sämre på den så kallade immunoterapin
− Det skulle innebära ett otroligt genomslag om vår modell kan identifiera bakterier som skulle kunna förbättra behandlingen av cancerpatienter. Vi skulle verkligen kunna göra stor skillnad, säger Jens Nielsen.
Jens Nielsen, professor, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, nielsenj@chalmers.se
Ministerrådet är en av EU:s viktigaste beslutsfattare. Där deltar ministrar från de 27 EU-ländernas regeringar för att förhandla och ta beslut om EU-kommissionens förslag på EU-lagar. Vilka ministrar som träffas beror på vilka ämnen som ska diskuteras. Det är välbelagt i forskningen att medlemsländerna i ministerrådet helst samarbetar med sina grannländer, vilket gjort att forskarna uppfattar mönstren som trögrörliga. Det är dock först nu som forskare kan förklara vad trögrörligheten beror på.
Statsvetaren Markus Johansson har undersökt vilka konsekvenser brexit haft för EU-samarbetet genom att studera hur samarbetsmönstren i ministerrådet förändrats från före brexit 2016, till efter.
Stabila samarbetsmönster
Eftersom samarbetsmönstren är stabila över tid har han testat en strukturell förklaring till samarbete som är baserad på att stater som har liknande ekonomisk-politiska system på nationell nivå, också borde ha mer liknande intressen i EU-förhandlingar. I studien ställs detta mot en förklaringsmodell som handlar om ideologiska skillnader mellan medlemsländernas regeringspartier. Detta är en mer lättrörlig faktor eftersom regeringarnas ideologiska inriktningar påverkas av nationella val och eventuella regeringsskiften.
– Resultaten pekar på att medlemsstater som har mer lika ekonomisk-politiska system också har starkare samarbetsrelationer, och att effekten av detta är lika stor både före och efter folkomröstningen om brexit. Detta ger en första indikation om att de här likheterna kan vara ett underliggande skäl till att samarbeten mellan medlemsstaterna är stabila över tid, och att de följer geografiska mönster.
Tre dimensioner av ideologisk skillnad
De ideologiska skillnaderna mellan regeringarna mäts i tre dimensioner: ekonomisk höger-vänster, gal-tan (grön, alternativ, libertär och traditionell, auktoritär, nationalistisk), och attityd till europeisk integration.
– Före brexit-folkomröstningen hade ingen av de här ideologiska dimensionerna någon effekt på relationen mellan medlemsstaterna. Efter folkomröstningen har både gal-tan-dimensionen och attityden till europeisk integration en effekt på samarbetet. Medlemsstater som är ideologiskt lika på de här dimensionerna har alltså ett närmare samarbete i perioden efter att det stod klart att Storbritannien skulle lämna EU.
Inte undersökt orsaken
Studien klarlägger inte vad som är orsaken till att den här förändringen skett. Men det är tydligt att medlemsstaterna har behövt anpassa sina relationer till det nya politiska landskapet där Storbritannien inte längre ingår.
– Samtidigt som Storbritanniens utträdesprocess pågått har också EU-samarbetet hamnat mer i det politiska strålkastarljuset generellt. Detta skulle kunna bidra till att det också blir en ökande ideologisk logik bakom de nya relationerna som etableras när en medlemsstat försvinner, säger Markus Johansson.
Markus Johansson, Göteborgs universitet, markus.johansson@pol.gu.se
Ozon är en luftförorening som skadar grödor medan UV-strålning kan påverka växter på både gott och ont. Kunskap om hur växter reagerar på denna påverkan kan i förlängningen leda till mer motståndskraftiga grödor av högre kvalitet. Det visar Luis Morales, forskare i biologi vid Örebro universitet, i två studier.
Ozon är en gas som består av syreatomer. Molekylen består av tre syreatomer, O3, till skillnad från den vanliga syrgasen, O2, som vi andas. Ozon bildas huvudsakligen på hög höjd över ekvatorn och förekommer naturligt i atmosfären. Marknära ozon är giftig och farligt för människor, djur och växter, men högre upp i atmosfären skyddar gasen oss mot från skadlig UV-strålning.
Ozon finns utbrett i områden med mycket industrier. Luis Morales har i en studie publicerad i Plant Physiology jämfört hur så kallade ekotyper av växten backtrav (Arabidopsis thaliána), reagerar på ozon. Ekotyper är varianter av samma växt anpassade till lokala förhållanden.
Olika känslighet mot ozon
– Vi jämförde två ekotyper som är känsliga för ozon och en som är motståndskraftig och såg att de känsliga typerna reagerade olika på ozon. Det finns alltså fler än en faktor som påverkar känsligheten, säger Luis Morales.
Växter tar in ozon via öppningar, stomata, samma öppningar som reglerar utväxling av gaser mellan bladen och luften. Den ekotyp av backtrav som har mer öppna stomata tog in mer ozon. Men – det visade sig att en av de ozonkänsliga ekotyperna hade stomata som fungerade på samma sätt som hos de ekotyper som inte reagerar negativt på ozonet.
– Det visar att det alltså finns andra mekanismer som påverkar känslighet för ozon, säger Luis Morales.
Små, små porer i bladen
Klyvöppningar, eller stomata, är mikroskopiskt små öppningar (porer) på växternas blad, framför allt på undersidan. Klyvöppningarnas funktion är att reglera hur snabbt bladet utbyter gas med omgivningen.
Forskning om hur plantor på olika sätt påverkas av kemikalier är i förlängningen viktig för att utveckla grödor som klarar av att växa i förorenade miljöer. Många stora grödor påverkas av ozon, till exempel sojabönor och ris.
Möjligt att anpassa växterna
– Vi har identifierat mekanismer som styr molekyler och fysiologin kopplat till växternas reaktioner på ozon. Om vi kan visa hur växterna reagerar på ozon, kan den kunskapen användas för att anpassa växterna – även också till andra typer av föroreningar, säger Luis Morales.
Hur ozon påverkar växter är grundforskning som ligger till grund för växtförädling. Samma koppling finns i en annan nyligen avslutad studie av Luis Morales om hur UV-strålning påverkar växter. Än en gång är det backtraven som står till tjänst.
UV-strålning finns i olika våglängder. UV-B strålning har kortare våglängd och har därmed mer energi än UV-A strålning. Båda formerna har både en negativ och positiv påverkan på människor och växter.
Växter känner av både UV-A och UV-B
Hos växter finns en så kallad fotoreceptor, UVR8, som känner av våglängder på UV-B-strålningen. I studien visar Luis Morales att UVR8, också känner av UV-A-strålningen från solen.
– Människor har gjort en godtycklig uppdelning på UV-strålning baserat på väglängd. Vi visar att den uppdelningen inte är användbar för att förstå hur växter tar upp och reagerar på UV-strålning.
I allmänhet kan UV-strålning hjälpa plantor, som sallad och örter, att motstå angrepp från insekter och svampar, framkalla antioxidanter och göra dem mer kompakta. Smaken kan bli fylligare och därmed förbättras kvaliteten.
Resultatet av denna studie visar att mindre skadlig strålning, alltså UV-A, kan användas för att ljusbehandla professionella odlingar av trädgårdsväxter.
– Genom att använda rätt ljuskällor för att få fram det positiva egenskaperna hos växter kan man också utsätta de som jobbar i växthusen för lägre risker, säger Luis Morales.
I ett stressat samhälle är det lätt att falla för lättköpta kommersiella budskap när vi inte orkar gå på djupet och fatta välgrundade beslut med både känsla och förnuft. Därför leder logiken på dejtingsajter oss fel i vårt sökande efter kärlek, enligt Emma Engdahl, professor i sociologi vid Göteborgs universitet.
– Kärlek är förmågan att vila i den andra. Men många kan inte, för vi vet inte vem den andra är. Vi är fullt upptagna med att förverkliga oss själva och klå grannarna med finare hus och större pool, som vi kan fota oss själva vid och visa på sociala medier.
Den något deprimerande bilden är hårdragen, men innehåller korn av sanning. Framför allt illustrerar den att det finns oerhört mycket att förhålla sig till för att dagens relationer ska fungera. Den kanske viktigaste är arenan: världen. När allt vi gör visas upp på sociala medier i ett förskönande ljus är våra relationer långt ifrån några undantag.
Dejtingsajter leder lätt till stress
En kanske lika viktig faktor är att de flesta första kontakter idag tas på dejtingsajter, inför öppen ridå med tusentals konkurrenter. Den som lever ett redan stressat liv med verkliga eller upplevda prestationskrav får ännu ett projekt att genomföra, och det på en digital arena. Det är inte ovanligt att det utmynnar i ännu en kravlista som ska uppfyllas – på partnern.
– Utgångspunkten för dokusåpan ”Gift vid första ögonkastet” är fel. Vi måste acceptera att vi inte kan kontrollera valet av partner med rationella överväganden. När vi öppnar oss för världen och den andre utsätter vi oss för ett motstånd som vi inte kan förutse, det utlöser emotioner, säger Emma Engdahl som riktar in sin forskning på just sådana.
– Den emotionella erfarenheten uppstår aldrig om inte något skaver, om vi inte vänder blicken mot oss själva.
Oavsett hur noga vi specificerar kraven på vår tänkta partner fungerar det sällan digitalt. När forskare visar bilder av alldagliga respektive attraktiva enligt någon idealbild väljer försökspersoner nästan alltid de snygga – även om de alldagliga tillskrivs alla de egenskaper som man önskar. Det är inte insidan som räknas, hur mycket vi än säger det.
Nya normer för kärlek
En populär uppfattning inom sociologin är att vi är osäkra i våra krav på partner och relationer för att gamla normer luckrats upp. En relation kan ta slut när som helst, löften om evig kärlek är omoderna, ett äktenskap är inte längre någon garanti, kvinnan är inte längre ekonomiskt beroende av mannen.
Men vi lever inte alls i normlöshet, visar Emma Engdahls forskning, där hon tittat på vilka bilder som finns i dag av hur mannen och kvinnan ska vara.
– Vi har nya regler och normer som smyger sig på, vilket jag beskriver i min bok ”Depressiv kärlek”. Framför allt kvinnor idealiserar depressiv kärlek, att bara den som sörjt på riktigt kan älska på riktigt, säger hon.
Förutsättningen för verklig kärlek är dock inte lidande, utan fortfarande förmågan att visa sig sårbar och svag. Där sätter dagens idealbild av en människa med ständig koll på läget käppar i hjulet. Den som inte genast kan säga vad man vill ha ut av en relation anses inte ha någon koll och kan därmed inte uppnå målet, enligt Emma Engdahl.
Fler väljer att gifta sig
Även om det är vanligast att vara sambo har allt fler valt att gifta sig sedan millennieskiftet. Mest ökade antalet äktenskap mellan 2001 och 2008, för att sedan plana ut, enligt Statistiska centralbyrån. Men nu har de tvärtom minskat, berättar Ann-Zofie Duvander, professor i demografi vid Stockholms universitet och professor i sociologi vid Mittuniversitetet.
– Det har gått ned ganska rejält de senaste åren. Med corona har det inte blivit de stora festerna och många kan ha skjutit upp sina bröllop. Fast nedgången började redan några år tidigare, så forskningen har inte helt lyckats fånga upp skälen ännu.
Mer tillåtande syn på samlevnad
Framför allt är det högutbildade som väljer att gifta sig. Trenden med allt fler äktenskap har många velat förklara med en traditionell tidsanda, men det finns inget stöd för det i forskningen, enligt Ann-Zofie Duvander. Hon ser i stället att normerna är mer tillåtande än förr, det finns en större variation för samlevnad. Den gamla norm som en majoritet länge gjort avsteg ifrån har blivit en form bland många andra och inte längre något att medvetet ta avstånd från.
I sin forskning har Ann-Zofie Duvander bland annat kartlagt skälen till varför människor gifter sig. Det är till exempel oftare som kvinnans vilja väger tyngst i par där båda har högre utbildning. För par med lägre utbildning är det tvärtom mannens.
– Det är jätteintressant! Man kan tänka sig att det vore lågutbildade kvinnor som skulle ha störst anledning att gifta sig, av ekonomiska skäl. Men samtidigt har de kanske mindre att säga till om i ett förhållande. Vi tror ofta att jämställdheten ser ungefär likadan ut i olika grupper, men så är det inte alltid.
Romantiken är viktig
Precis som Emma Engdahl lyfter Ann-Zofie Duvander fram tidsandan där man vill visa upp ett lyckat liv för andra. Ett stort sagobröllop visar för andra att ens relation är viktig, menar hon. Romantik i både vardag och fest ingår i bilden. Att det skulle tyda på mer traditionella värderingar ser Ann-Zofie Duvander däremot inte i sin forskning.
Relationerna som håller
Detta krävs enligt sociologisk forskning för att parrelationer ska bli långvariga:
Jämställt förhållande med god maktbalans.
Ömsesidigt ansvarstagande.
Ömsesidigt ge uttryck för sin sårbarhet.
Frivilligt och intresserat lyssnar på den andra.
Tillsammans komma på kreativa lösningar.
Svara positivt på partnerns idéer fem av sex gånger.
Komma med konstruktiv kritik den sjätte gången.
Man måste ”idealisera” varandra.
Källa: Emma Engdahl
– Det finns inga indikationer på att de som tycker jämställdhet är viktigt skulle vara mer negativt inställda till att gifta sig. De som gifter sig gör det för att de är nöjda med relationen, oavsett hur jämställd den är.
Pappor mer engagerade idag
Den som ingått en relation, äktenskap eller ej, och är missnöjd med hur ansvaret fördelas i hemmet har däremot en större benägenhet att lämna den, visar en studie. Fokus vid en separation ligger ofta på ansvaret för barnen.
– Det har förändrats mycket under de senaste 30 åren. I dag är det givet att pappor ska vara engagerade och att de vill vara det. Många män som inte varit det säger efteråt att det gått miste om något. Ibland kan det repareras efter en separation om barnen bor växelvis, även om det verkligen inte gäller alla, säger Ann-Zofie Duvander.
– Det är stor skillnad över tid på vad som förväntas av en pappa, medan mammarollen inte alls är lika förändrad.
Längre liv för dem i parrelation
Ett ideal som kommit på skam är att en parrelation ska vara livslång. Men att de som lever tillsammans med någon blir äldre är välkänt sedan länge. Detta är oförändrat, rent av stärkt, enligt Statistiska centralbyrån.
En kvinna som fyller 65 år kan förväntas bli 85 år om hon är sammanboende, men 83 år om hon är singel. Motsvarande för en man är 82 år respektive 80 år, enligt de senaste siffrorna, som gäller 2019.
Ändå väljer allt fler äldre att skilja sig, vilket förvånat Ann-Zofie Duvander och andra forskare. Medan antalet skilsmässor upp till 50 är ganska stabilt över tid har de ökat för äldre par, särskilt för dem över 60, de senaste tjugo åren.
– Förr spelade det kanske mindre roll, man räknade inte med att ha så många år kvar. I dag har de flesta ganska många friska år kvar, och kvinnorna har en bättre ekonomi. De som har energi och kraft ser ingen anledning att stanna kvar i något som inte är bra: ”Måste jag sitta och glo på den här människan dagarna i ända?”
Seminariet är en del i serien Offentliga samtal, som arrangeras av Vetenskapsrådet och Institutet för framtidsstudier.
Vanliga symtom vid ALS, amyotrofisk lateral skleros, är en smygande muskelsvaghet som sprider sig till olika delar av kroppen och till slut leder till förlamning. Forskare har länge misstänkt att bland annat förändringar i kroppens ämnesomsättning påverkar utvecklingen av den obotliga och dödliga neurologiska sjukdomen.
Åsa Petersén är professor i neurovetenskap vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri. Hon ville undersöka hur ämnesomsättning förhåller sig till ALS och är ansvarig för den nya studien som publicerats i Neuropathology and Applied Neurobiology.
– Det finns en tydlig koppling mellan ämnesomsättning och ALS även om de underliggande mekanismerna inte är kända. En riskfaktor för att insjukna i ALS är smal kroppsbyggnad medan ett högt BMI skyddar. Tidigare studier har visat att ökad ämnesomsättning är kopplad till ett snabbare förlopp av ALS-sjukdomen. Man har också uppmärksammat att förutom muskelsvaghet och förändrad ämnesomsättning så kan drabbade individer också få påverkad sömn och sämre känsloreglering, säger Åsa Petersén.
200 får ALS i Sverige årligen
ALS, amyotrofisk lateral skleros, är en grupp av neurodegenerativa sjukdomar. Vid ALS dör nervceller i motoriska hjärnbarken, hjärnstammen och ryggmärgen. Påverkan på nervcellerna har vid ALS en koppling till att det ansamlas ett antal olika sorters proteiner i nervcellerna. Vanliga symtom är en smygande muskelsvaghet som sprider sig till olika delar av kroppen och till slut leder till förlamning. Musklerna förtvinar.
Drygt 200 personer insjuknar i sjukdomen i Sverige varje år och de flesta är mellan 45-75 år. Median-överlevnadstiden är två-fyra år. Det finns ingen sjukdomsbromsande behandling.
Samarbete med Australien
Ämnesomsättning, sömn och känsloreglering styrs av hjärnans hormoncentral hypotalamus. Peterséns forskningsgrupp har ett mångårigt framgångsrikt samarbete med Medicinska fakultetens nya hedersdoktor professor Glenda Halliday, University of Sydney. Halliday är en internationellt ledande auktoritet inom neurodegenerativa sjukdomar. I redan publicerade studier har detta samarbete visat på sjukdomsförändringar i hypotalamus vid just frontallobsdemens och en annan neurodegenerativ sjukdom, Huntingtons sjukdom.
Sanaz Gabery, postdoktor och blivande läkare, har utfört analyserna av hjärnvävnad från ALS-patienter som ledde forskarna till den nya hypotesen om hypotalamus roll vid ALS.
– Vår hypotes var att hypotalamus är påverkat också vid ALS och att specifika nervcellsgrupper som just styr ämnesomsättning, sömn och känsloreglering är skadade.
Studierna gjordes i Peterséns laboratorium i Lund på hjärnvävnad från avlidna ALS-patienter i Sydney samt på frisk kontrollvävnad. Studierna utgår ett mycket systematiskt insamlat kliniskt material från den forskningsmiljö och de hjärnbanker i Australien som professor Glenda Halliday byggt upp under många år. En av förstaförfattarna, neurologen Dr. Rebekah Ahmed, har samlat in kliniska data från dessa individer på den ALS-klinik i Sydney där hon arbetar.
Hypotalmus mindre hos ALS-patienter
– Våra resultat visar att hypotalamus är mindre hos patienter med ALS och att nervcellsgrupper som tillverkar ämnen som reglerar ämnesomsättning, sömn och känslor är skadade. Dessa ämnen är orexin och oxytocin. Just dessa nervceller är också påverkade av ansamlingar av ett sjukdomsassocierat protein som kallas TDP-43, säger Sanaz Gabery.
Antalet nervceller som tillverkar ämnena orexin och oxytocin är mindre i hjärnvävnad från ALS-patienter jämfört med kontrollgrupper. Dessa ämnen reglerar ämnesomsättning, sömn och känslor från hjärnans hormoncentral hypotalamus, och kan vara delaktiga i sjukdomsförloppet vid ALS. Bild: Sanaz Gabery
Forskning har visat att ALS ingår i ett spektrum av sjukdomar där också frontallobsdemens ingår och att en gemensamma nämnare är hur nervceller blir angripna av proteinet TDP-43 (Tar DNA-Binding protein 43). Det är ett protein som har viktiga funktioner i i nervceller så som reglerar av vilka gener som uttrycks och hur ämnen transporteras inne i cellerna. Det är ännu inte fullständigt klarlagt på vilket sätt TDP-43 orsakar dessa neurodegenerativa sjukdomar.
I ett annat internationellt samarbete har Åsa Petersén visat att hypotalamus är mindre på magnetkamerabilder av ALS-patienter och individer som bär på specifika arvsanlag kopplade till sjukdomen.
– Våra nya resultat visar att det finns specifika förändringar i hypotalamus och att dessa kan ha en koppling till påverkad ämnesomsättning, sömn och förändrad känsloreglering vid ALS, säger Åsa Petersén.
Vill undersöka orsakssamband
Nästa steg för ALS-forskarna i Lund är att studera dessa förändringar både i ett större material och mer i detalj.
– Vi kommer att forska vidare på vilket sätt hypotalamus är påverkat vid ALS och undersöka om vi kan påvisa ett direkt orsakssamband mellan de specifika hypotalamusförändringarna och påverkad ämnesomsättning och eventuellt även nedsatt motorik vid ALS. Vi hoppas kunna identifiera nya angreppspunkter för framtida behandlingar för ALS.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
