I studierna beskriver de arbetande pensionärerna sina jobb som mer flexibla och givande och allt mindre stressande i takt med ökande ålder. Arbetstagarna i 60-årsåldern och uppåt beskriver dessutom sina arbetsvillkor som allt bättre. De har mer kontroll över sin arbetstid och deras arbeten har blivit mindre farliga, ansträngande och obehagliga.
Jobbandet upplevs inte bara kräva mindre ansträngning i takt med ökande ålder, utan även som mer belönande och tillfredsställande.
Ekonomisk trygghet avgörande
Förbättringen i psykosociala arbetsvillkor och arbetstillfredsställelse avsåg bland annat kortare arbetstider och möjligheten att växla till nya roller, egenanställning eller tillfälligt arbete. Äldre arbetstagare som är berättigade till ålderspension kan också ha en starkare förhandlingsposition gentemot arbetsgivarna, vilket underlättar navigeringen i arbetslivet.
– Ålderspensionärer har en ekonomisk trygghet som sannolikt är avgörande för att äldre som arbetar ska kunna välja mellan jobben, säger Lawrence Sacco, forskare vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
I en parallellt genomförd intervjustudie bland arbetande svenska pensionärer i åldrarna mellan 64 år och 74 år beskriver de sig vara nöjda med sina arbeten, som de ofta anser vara meningsfulla.
Jobbonärer kan sätta gränser
Många så kallade jobbonärer är noga med att sätta upp gränser gentemot sina arbetsgivare, vad gäller tiden de lägger ned på lönearbete, för att kunna avsätta tid för andra aktiviteter. Kortare arbetstider ger också bättre återhämtning och gör det möjligt att hålla sig borta från konflikter och oönskade arbetsuppgifter.
– Vi fann att arbetande pensionärer har speciella relationer till sina jobb. Även om de uppskattar sina jobb, ser de till att skydda sig mot avigsidorna med att arbeta, säger Loretta Platts, docent vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Arbetande pensionärer i studien har också en bättre balans mellan arbetsliv och fritid, vilket frigör tid för andra aktiviteter som de värderar högt.
– Så fort man börjar erhålla pension blir lönearbete en valfri aktivitet. De flesta var antingen egen- eller timanställda, som kunde sluta arbeta om de ville, men de fortsatte gärna lite till, inte minst för att de gillade sitt arbete, säger Loretta Platts, docent vid Psykologiska institutionen på Stockholms universitet.
Jobbet mer givande och mindre stressigt med åren
Studierna har genomförts under ledning av Lawrence Sacco och Loretta Platts, forskare respektive docent vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. I en kvantitativ enkät- och en kvalitativ intervjustudie beskriver de arbetande pensionärerna sina jobb som mer flexibla och givande och allt mindre stressande i takt med ökande ålder.
Den kvantitativa studien avser 2 000 svenska anställda i 60-årsålden, inom ramen för studien Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (SLOSH), där data samlades in per post vartannat år mellan 2006 och 2018. I studien jämfördes upplevd jobbkvalitet jämfört med tidigare år. Förbättringar skedde vad gällde fysisk arbetsmiljö (farlighet, krav på ansträngning och grad av obehag), samt psykosociala aspekter som jobbstress, balans mellan arbetsinsats och belöningar och kontroll över arbetstiderna, samt arbetstillfredsställelse.
I den kvalitativa intervjustudien intervjuade forskarna 25 nyligen pensionerande personer i Sverige som arbetar, till största delen hämtade ur Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (SLOSH). Dessa representerar många olika svenska regioner, med olika utbildningsbakgrund och där vissa var födda utanför Sverige.
Vetenskapliga artiklar:
Changes in job quality as people work beyond pensionable age in Sweden.(Sacco, L. B., Cahill, K. E., Westerlund, H., & Platts, L. G.) Work, Aging and Retirement.
The nature of paid work in the retirement years. (Platts, L. G., Ignatowicz, A., Westerlund, H., & Rasoal, D) Ageing & Society [/language] .
Kontakt:
Loretta Platts, Stressforskningsinstitutet, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.loretta.platts@su.se
Lawrence Sacco, Stressforskningsinstitutet, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, lawrence.sacco@su.se
Kevin E. Cahill, Center on Aging and Retirement at Boston College, United States.kevin.e.cahill@bc.edu
Studien visar också att amning ger ett visst skydd mot övervikt.
– Det finns ingen anledning till överdriven oro över att 1,5-åringar i Västerbotten äter fruktklämmisar så ofta att de blir överviktiga, säger Ellen Lundkvist vid Institutionen för klinisk vetenskap och första författare till studien
Klämmis är en barnmatsprodukt som har blivit populär hos både barn och föräldrar. Dock har varnande röster hävdat att det finns en risk att söta fruktklämmisar lockar till överkonsumtion, vilket i sin tur leder till övervikt.
Sambandet fruktklämmis och barns BMI
Finns det ett samband mellan klämmisar och vikt vid 18 månaders ålder? Det var frågeställningen i studien som skedde inom ramen för Northpop-programmet i Västerbotten. Den visade:
Av 1499 barn i studien fick 23,5 procent fruktklämmis minst en gång i veckan vid 18 månaders ålder. Dessa barn hade inte högre BMI och var inte överviktiga i större utsträckning än barn som fick fruktklämmis mindre ofta eller inte alls.
Av de barn som fick klämmis varje vecka, fick de flesta det en till tre gånger i veckan.
Bara 2,5 procent av barnen fick klämmis dagligen.[/textblock]
Studien bekräftar också tidigare studier om att amning har en skyddande effekt mot övervikt. Däremot gick det inte att se något samband mellan övervikt och frukt, juice eller vällingdrickande. Inte heller kunde man urskilja något samband mellan föräldrarnas inkomst och utbildning och barnens vikt.
Det starkaste sambandet som gick att se i studien var att övervikt bland barnen var kopplat till övervikt i form av högt kroppsmasseindex. BMI, hos mamman.
– Genom att följa ett stort antal barn och föräldrar systematiskt under lång tid får vi stora mängder kunskap till nytta för framtida barnfamiljer, säger professor Magnus Domellöf, huvudansvarig för programmet Northpop.
Northpop följer gravida kvinnor
Programmet Northpop har sedan 2016 följt drygt 5 000 gravida kvinnor i Västerbottens län. Totalt kommer 10 000 gravida kvinnor i Västerbottens län att ingå. Kvinnorna, deras partners och deras barn kommer att följas tills barnen är i skolåldern. NorthPop förväntas generera en stor mängd forskningsresultat under de kommande decennierna.
Magnus Domellöf, professor och barnläkare, Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet och Barn- och Ungdomscentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå, magnus.domellof@umu.se
Ellen Lundkvist, läkarstudent vid Institutionen för klinisk vetenskap, pediatrik
Umeå universitet, ellen.lundkvist@gmail.com
Fibromyalgi är ett smärtsyndrom, som ungefär 200 000 personer, övervägande kvinnor, i Sverige lider av. Ny forskning visar att en av tre med fibromyalgi upplever bemötandet inom svensk vård som dåligt, särskilt bland yngre patienter.
– Syftet med studien har varit att utforska hur personer som lever med fibromyalgi har upplevt sina möten med vårdpersonal i Sverige, förklarar Catarina Nahlén Bose, lektor vid Röda Korsets Högskola och en av författarna till studien. Arbetet var från början ett studentarbete som sedan har omarbetats där fler deltagare inkluderats och nya analyser har gjorts.
Studien av bemötande vid fibromyalgi visar:
En tredjedel (34 procent) av patienterna upplever bemötandet som dåligt
Något färre (30,5 procent), upplever att de de inte tas på allvar.
Nästan hälften (47 procent) känner alltid eller mestadels rädsla för att söka vård relaterad till fibromyalgi och att vårdpersonal inte förstår deras diagnos (46 procent).
Majoriteten (54 procent) upplever att vårdpersonalen inte förstår hur fibromyalgi påverkar dem eller hur de kunde hjälpa dem.
Skepticism, okunskap och ointresse
– I fritextsvar bekräftas bilden av att kunskapen och förståelsen bland vårdpersonalen om sjukdomen är låg. Många upplevde skepticism, okunskap och ointresse i vården, men en del upplevde också professionalism och empati. Resultaten visar också att yngre personer upplevde ett sämre bemötande än den något äldre patientgruppen, säger Catarina Nahlén Bose.
Sammanlagt har 409 personer med fibromyalgi medverkat i studien och besvarat ett anonymt självrapporterat frågeformulär online.
– Att så många som en tredjedel av patienterna med fibromyalgi hade dåliga erfarenheter av bemötandet i hälso- och sjukvården, särskilt bland de yngre patienterna, visar att kunskapen om fibromyalgi måste öka. Det är viktigt att patienterna tas på allvar och behandlas på respektfullt sätt och ges adekvat vård, säger Catarina Nahlén Bose.
Forskarna har undersökt effekten av omega-3 fettsyror – med hjälp av minnestester och prover från ryggmärgsvätska.
Studien är den första som samlar in data om just dessa biomarkörer från människor med Alzheimers sjukdom, enligt Yvonne Freund-Levi, forskare i neurovetenskap vid Örebro universitet, som samarbetat med forskare vid Karolinska institutet, Sahlgrenska universitetssjukhus och Uppsala universitet.
– Vi ska vara försiktiga och inte dra långtgående slutsatser men vi kan se en skillnad i testerna av minnet. Patienter som ätit omega-3 tidigt i sjukdomsförloppet får bättre resultat.
Minnet stabilare hos dem som ätit omega-3
Yvonne Freund-Levi betonar att studien är liten – 33 patienter är med varav 18 fick tillskott med omega-3 morgon och kväll och 15 ingår i en kontrollgrupp. Hon samlade in prover från ryggmärgsvätska och patienterna fick göra ett minnestest – både vid starten för studien och efter sex månader.
– Vi kan se att gruppen som tagit omega-3 är stabila i minnesfunktionen medan kontrollgruppen har blivit sämre. Det visar minnestesterna, säger Yvonne Freund-Levi.
– Men vi kan inte se några skillnaderna mellan grupperna när vi tittar på de olika biomarkörerna i proverna i ryggmärgsvätskan.
Forskarna kan däremot se att det finns skillnader inom gruppen som fick omega-3. De fick en ökning av två av de markörer som är kopplade till skador på nervceller. Men det finns inte en klinisk koppling till minnestesterna.
– Även om det inte är data som gör att vi kan ge patienter nya råd i dagsläget så är det intressant material för forskare att gå vidare med.
Omega-3-tillskott nådde hjärnan
Studien bygger på en större studie med över 200 patienter med mild till måttlig Alzheimers sjukdom som Yvonne Freund-Levi startade tillsammans med sin forskargrupp för 15 år sedan. I denna undersökte forskarna bland annat om omega-3 passerar från kosttillskotten till hjärnan och kunde konstatera att så var fallet.
– Vi är försiktiga med att ge råd men vi vet att det bästa är att börja tidigt – det är svårt att påverka sjukdomen i ett senare skede. Det bästa rådet vi har att ge i nuläget är att vara fysisk aktiv och att äta omega-3 – i mat som till exempel fet fisk eller som kosttillskott.
Ett stort steg framåt är att forskarna i framtiden kommer kunna undersöka biomarkörerna i blodtester istället för att behöva ta ryggmärgsprover på patienter.
– Det har vi redan testat vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Det är givetvis mycket bättre för patienterna.
Sedan utbrottet av covid-19-pandemin har forskarvärlden försökt kartlägga coronavirusets natur, värdinteraktioner, smittvägar och varför vissa grupper drabbas så olika av viruset. Marité Cárdenas, forskare på Biofilms forskningscentrum för biologiska gränsytor vid Malmö universitet, undersöker kopplingen mellan kolesterol och covid-19.
– När du blir sjuk i covid-19, och beroende på hur sjuk du är, så sjunker din kolesterolnivå. Nivån sänks som mest för de som blivit sjukast. Ingen vet riktigt varför det är så här, säger hon.
Kolesterolpartiklar ser olika ut beroende på hälsan
– Genom vår forskning vet vi att kolesterolpartiklar är olika beroende på hur din hälsa är. Om du har ett högt kolesterolvärde – höga värden av triglycerider – så ser partiklarna olika ut; det är inte bara deras sammansättning eller koncentration, utan de är verkligen olika, säger Marité Cárdenas.
Kolesterol både nödvändigt och farligt
Kolesterolet är nödvändigt för kroppens alla celler men samtidigt ett ämne med en stor varningsstämpel. Det fastnar i blodkärlens väggar och leder till våra vanligaste hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt, kärlkramp och stroke.
Kolesterol är en lipid, ett fettämne. Det kolesterol vi har i kroppen kommer dels från födan via tarmen, och dels från nybildning, framför allt i levern. Levern fungerar som en centralstation för kolesterolet. Därifrån forslas det ut till kroppens vävnader via blodet.
Källa: Hjärt-lungfonden
Det väcker frågan om vad som händer när coronavirusets ytprotein, eller tagg, interagerar med kolesterolpartiklarna. Tänk om dessa interaktioner i sin tur påverkar hur kolesterolpartikeln ser ut?
Om hypotesen stämmer så kan det vara så att förändringen av kolesterolpartikeln är beroende av hur partikeln såg ut från början. Syftet med forskningen är att visa att det faktiskt har inträffat en förändring.
Coronaviruset förändrar kolesterolets funktion
Forskargruppen, där Marité Cárdenas ingår, har inte kartlagt särskilda demografiska grupper, utan tittat på ett randomiserat urval. Man visste sedan tidigare att virusets ytprotein interagerar med partiklarna, men i det här experimentet syntes hur kolesterolpartiklarna utbytte fetter med viruset och cellmembranen. Dessa experiment utfördes genom att använda neutronspridning vid Laue Langevin-institutet i Frankrike.
– Något händer mellan ytproteinet och kolesterolpartikeln, som i sin tur påverkar funktionen av partikeln. Vi behöver veta om den här påverkan skiljer sig åt beroende på om en individ har högt eller lågt kolesterolvärde eller andra slags hälsoproblem.
Senare i år kommer Marité Cárdenas att börja undersöka detta fenomen med prover från patienter med olika nivåer av kolesterol och triglycerider.
Virusets ytprotein kan ligga bakom biverkningar av vaccin
– Det här öppnar upp för andra frågor, till exempel kring vaccinationer. Vaccinet släpper ifrån sig proteinets ytprotein på samma sätt som vi gjorde i vårt experiment, alltså fritt och inte bundet till viruset, och vi ser att det finns biverkningar hos en liten del av befolkningen, säger Cárdenas.
– Tänk om biverkningarna, eller en del av dem, inte är en direkt konsekvens av leveranssystemet utan snarare en fri tagg från viruset i kroppen? Är det taggproteinet som interagerar med något i HDL (high-density lipoprotein som transporterar runt kolesterolet i kroppen) som gör att det binds starkare till hjärtmuskeln, till exempel?
Så transporteras kolesterol i kroppen
Kolesterol kan inte transportas i blodkärlen på egen hand, utan förpackas i ”transportkapslar” som kallas lipoproteiner. Det finns flera olika sorters lipoproteiner, beroende på vad de ska forsla. De största lipoproteinerna heter VLDL (Very Low Density Lipoprotein).
När VLDL kommer ut i cirkulationen omvandlas det efter ett tag till LDL (Low Density Lipoprotein) och kallas ofta för det ”onda” kolesterolet.
Det lipoprotein som tar med sig kolesterolet tillbaka till levern kallas HDL (High Density Lipoprotein) kallas ibland för det ”goda” kolesterolet.
Källa: Hjärt-lungfonden
Alla våra organ har receptorer som gör det möjligt att känna igen och utbyta molekyler med kolesterolpartiklar. Om virusets taggprotein binds till partikeln kan det vara så att kolesterolpartiklarna fungerar som en trojansk häst, föreslår Cárdenas, som nu letar efter en samarbetspartner för att undersöka denna teori.
2018 infördes programmering som ett nytt innehåll i grundskolans läroplan. Det kopplades till flera ämnen – matematik, teknik, slöjd och samhällskunskap – för att eleverna skulle få en bred förståelse i vad programmering är och hur tekniska föremål styrs med kod.
Programmering:
Datorer och digitala tjänster styrs genom kod. Koden är en instruktion eller en algoritm (lista med instruktioner) på ett språk som datorn kan förstå. Att programmera är alltså bland annat att ge instruktioner för hur program eller tjänster ska fungera och se ut.
Källa: Internetstiftelsen
– Många av de tekniska föremål vi använder dagligen och är beroende av är programmerade. Teknikundervisningen har en viktig roll att spela för att eleverna ska få en allmänbildning i hur tekniken fungerar och att elever utvecklar ett kritiskt förhållningssätt till den. Om vi inte har den allmänbildningen hamnar våra liv lätt i händerna på de som har kunskapen och utvecklar tekniken, säger Anne-Marie Cederqvist, doktorand vid Göteborgs universitet.
Många lärare är dock osäkra på hur de ska undervisa i programmering och den ämnesdidaktiska forskningen är också begränsad. Anne-Marie Cederqvists avhandling är en av de första studierna om undervisning i programmering inom svenska grundskolans teknikämne.
Elever jämförde egna lösningar med vardagsföremål
Anne-Marie Cederqvist har genomfört studier med elever i åldrarna 10–14 år. Hon har använt det pedagogiska materialet BBC micro:bit. Det används av många skolor, och är ett mikrokontrollerkort som kan kopplas ihop med olika komponenter och styra dessa med programmering.
Micro:bit – så funkar det:
Micro:bit är ett pedagogiskt verktyg i form av en “mini-dator” som utvecklats av BBC. Den programmeras enkelt via verktyg som finns på webben och har ett antal funktioner och sensorer som gör att den kan styra och samverka med andra elektroniska komponenter och system.
Källa: Vetenskapens hus
Eleverna i studierna fick konstruera egna tekniska lösningar med BBC micro:bit, och analyserade och jämförde sedan hur såväl de konstruerade föremålen som programmerade vardagsföremål är uppbyggda och hur de fungerar.
– Eleverna verkar förstå de egna konstruktionerna på ett sätt och vardagsföremål på ett annat sätt. Överföringen av förståelse är inte så självklar som vi tror. Bara för att de kan bygga och koda föremål i BBC micro:bit betyder det inte att de förstår hur programmerade vardagsföremål som till exempel en fjärrkontroll eller en digital termometer är uppbyggda och fungerar säger Anne-Marie Cederqvist.
Nyckelelement i undervisningen
För att utveckla undervisningen har Anne-Marie Cederqvist identifierat nyckelelement som behöver lyftas fram av läraren. Dessa är:
Programmeringsbegrepp och hur man skriver kod.
Kunskap om materialet eleverna arbetar med.
Struktur och funktion i den tekniska lösningen. Det vill säga hur olika komponenter samverkar (struktur), men också hur dessa samverkar med koden för att få lösningen att fungera (funktion).
Kontexten. Eleverna behöver lära sig att kunna se, analysera och jämföra tekniska lösningar i både en vardagskontext och i relation till ett programmeringsmaterial.
I sin avhandling har religionssociologen och gymnasieläraren Anna Wrammert undersökt hur gymnasieelever med olika etnisk och religiös bakgrund reflekterar kring möten med religion i medier, skola och andra sociala sammanhang. Avhandlingen intresserar sig också för vad det har för konsekvenser för undervisning i ämnet religionskunskap.
Det sekulära är normen
Tidigare forskning har uppmärksammat att nyhetsmediers framställningar av religion riskerar att återges i skolan, att en sekulär hållning ofta utgör normen i klassrummen samt att religion uppfattas som ett känsligt samtalsämne av elever och lärare.
– Det var också min verklighet och vardag när jag arbetade som lärare. Samtidigt väcktes ett intresse för att sitta ner och prata med eleverna om hur de reflekterade kring religion när de inte satt i helklass tillsammans med andra. Jag blev också nyfiken på vilka mediebilder av religion de stötte på och var, säger Anna Wrammert, doktorand i religionssociologi vid Uppsala universitet.
Avhandlingen visar hur ungdomarna kommer i kontakt med olika aspekter av religion i sociala medier, i skolan och tillsammans med familj och vänner.
– Ungdomarna ger uttryck för en medvetenhet om och en kritik mot förenklade framställningar av religion i nyhetsmedier och i film och tv-serier, framför allt när det kommer till islam och kristendom. Sociala medier beskrivs som både ett problem med desinformation och hat men också som en resurs med hög grad av representation och inifrån-perspektiv, när det kommer till information och kommunikation om religion.
Finns ett intresse
Avhandlingen visar hur autonomi, tolerans, kritik och valfrihet aktualiseras i hur ungdomarna pratar om religion. Det illustrerar hur övergripande samhällsvärden avspeglas på individnivå. Digitala medier, skola, familj och vänner utgör sammanhang som både tillåter och begränsar ungdomarnas handlingsutrymmen när det kommer till samtal om religion tillsammans med andra. Forskningsresultaten bekräftar tidigare studier som har visat hur religion uppfattas som ett känsligt samtalsämne men utmanar samtidigt bilden av att ungdomar helst låter bli att tala om eller intressera sig för religion.
– Didaktiskt bidrar avhandlingen med ny kunskap om hur lärande om religion sker på olika platser i ungas vardagsliv och att detta lärande präglas av både kritisk och kulturell medvetenhet om hur religion framställs och förstås i det samtida Sverige, i och utanför medier, säger Anna Wrammert.
Anna Wrammert, doktorand i religionssociologi vid teologiska institutionen, Uppsala universitet, anna.wrammert@teol.uu.se
I sin rapport sammanfattar Vetenskapsakademins expertgrupp om covid-19 internationella resultat om vaccinernas skyddseffekt och beskriver speciellt sårbara grupper som man anser bör prioriteras, inte minst på grund av den snabba spridningen av den mycket smittsamma deltavarianten. Dessutom, skriver man, sjunker antikroppsnivåerna med tiden varför äldre och särskilt utsatt vårdpersonal bör erbjudas en tredje dos av vaccin mot covid-19 inom nio månader efter den andra dosen.
– Det kan vara viktigt att särskilt prioritera dem som fick Astra Zeneca-vaccinet tidigt i våras som visat sig ge lägre antikroppsnivåer. En påfyllnadsdos med ett mRNA-vaccin i denna grupp har visat sig öka antikroppsnivåerna avsevärt, säger Jan Holmgren vaccinforskare vid Göteborgs universitet.
5 sätt att minska smittspridningen
Vetenskapsakademiens expertgrupp om covid-19 rekommenderar följande fem åtgärder för att minska smittspridningen av coronaviruset SARS-CoV-2:
Äldre personer och smittutsatt vårdpersonal bör erbjudas en påfyllnadsdos med ett mRNA-vaccin inom nio månader efter dos två
Vaccination bör erbjudas immunbristpatienter och deras familjemedlemmar ner till 12 år, och i särskilda fall även till patienter under 12 år
Om smittspridningen fortsätter att öka, bör vaccination även erbjudas unga mellan 12 och 15 år, och därefter en tredje dos till övriga befolkningen
Ytterligare ansträngningar bör göras för att nå ovaccinerade i samhället
Sverige bör fortsätta sitt engagemang i de internationella vaccinfrågorna för att öka vaccinationsfrekvensen globalt
Vaccinera personer med immunbrist
Även vissa grupper av patienter med immunbrist, som därmed är extra känsliga för covid 19-infektion, ner till 12 års ålder och i vissa fall ännu yngre, bör erbjudas vaccination.
– Deltavarianten ställer nya krav på smittskyddsarbetet och vården och detta är troligen inte den sista varianten vi ser. De vacciner vi har i dag fungerar bra mot delta och de måste nå ut till så många som möjligt, säger Gunilla Karlsson Hedestam, vaccinimmunolog vid Karolinska Institutet.
Vaccin till barn mellan 12 och 15 år
Om smittspridningen fortsätter att öka under hösten, menar expertgruppen vidare att ungdomar mellan 12 och 15 år bör erbjudas vaccination, något som redan sker i grannländerna. Experterna anser också att det är viktigt att arbeta aktivt med att öka vaccinationstäckningen generellt, såväl i Sverige som internationellt, där Sverige kan ha en viktig roll att spela.
– Pandemin är global och det som händer i andra länder påverkar oss i Sverige. Hög smittspridning ökar risken för uppkomsten av nya virusmutationer. Vi behöver bevaka de olika varianterna, särskilt de som visar sig ha nya biologiska egenskaper, säger Gunilla Karlsson Hedestam.
Vetenskapsakademins expertgrupp om covid-19:
Staffan Normark (ordförande), professor i molekylär mikrobiologi och smittskydd vid Karolinska Institutet, Anders Hallberg, professor i läkemedelskemi, tidigare rektor för Uppsala universitet, Ari Helenius, professor i biokemi vid ETH Zürich, Schweiz, Jan Holmgren, professor i medicinsk mikrobiologi vid Göteborgs universitet, Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska Institutet, Annika Linde, virolog, adjungerad professor och tidigare statsepidemiolog, Maria Masucci, professor i virologi vid Karolinska Institutet. Jan Nilsson, professor i experimentell kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet.
Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi, Karolinska Institutet, gunilla.karlsson.hedestam@ki.se, Jan Holmgren, professor i medicinsk mikrobiologi, Göteborgs universitet, jan.holmgren@microbio.gu.se
– Detta är ett viktigt fynd som kan förhindra onödiga undersökningar av friska personer, säger David Lundgren, doktorand vid Umeå universitet.
För många patienter som fått besked om att ett avföringsprov haft förhöjda värden av kalprotektin, visar en så kallad koloskopiundresökning att tarmarna är i helt normalt skick.
Koloskop är ett instrument som består av en cirka 1,5 meter lång mjuk slang som förs in via ändtarmsöppningen, för att upptäcka om det finns inflammation, sår, tumörer eller andra problem i tarmen.
Undvika onödiga undersökningar
Så många som var tredje patient med normal tarmstatus hade förhöjda värden av kalprotektin i avföringen. Dessa personer hade inte heller någon påvisbar förhöjd risk att utveckla tarmsjukdom inom de närmaste tre åren efter undersökningen, visade studien.
För att undvika onödiga undersökningar och minska oron för patienterna är det viktigt att hitta sätt att utesluta magtarmsjukdom hos dessa patienter, menar David Lundgren.
– Man kan fortfarande använda kalprotektin som en faktor vid bedömning av om det finns anledning till fler undersökningar. Men det bör inte vara den enda faktorn utan måste kombineras med en bedömning av om det finns symtom eller annat skäl att misstänka sjukdom i mage och tarm, säger David Lundgren.
De aktuella studierna visar att om det saknas symtom eller annan misstanke om sjukdom i magsäck eller tunntarm, behöver ingen ytterligare undersökning utföras i denna patientgrupp enbart med kalprotektinfyndet som grund, visar studierna.
Magsårsmedicin höjer kalprotektinvärdena
De visar också att exempelvis läkemedel med protonpumpshämmare, som är vanligt i läkemedel mot magsår och magkatarr, kan orsaka stegrade kalprotektinvärden. Det är sedan tidigare känt att även ålder och antiinflammatoriska läkemedel också kan leda till förhöjda kalprotektinvärden, men det gick nu att se att det fanns en ännu starkare koppling mellan förhöjda värden och protonpumpshämmare.
Fler fynd om magtarmsjukdom
Personer med tarmsjukdomen ulcerös coli har inte mer av irritabel tarm jämfört med friska, när slemhinnan väl är läkt, visar en av studierna för för avhandlingen.
Kalprotektin i avföring är en bra markör för läkt slemhinna, men även lätt förhöjda kalprotektinvärden korrelerar med diarré. Därför är det viktigt att förstå att IBS-symtom kan vara orsakade av låggradig inflammation och behandlingen då kan behöva intensifieras, är en annan slutsats.
I studien upptäcktes även förhöjda inflammatoriska markörer i blodet hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom 1 – 15 år före diagnos. Det kan leda till att man i framtiden kan hitta och sätta in behandling tidigare i denna patientgrupp och på så sätt få en bättre prognos.
Tre av studierna för avhandlingen är baserade på data från 1263 patienter som genomgått koloskopi vid endoskopienheten i Umeå. Förutom koloskopiundersökningen har deltagarna lämnat fekalt kalprotektin, besvarat frågor om aktuell medicinering och fyllt i självskattningsskalor avseende till exempel funktionella tarmbesvär. Den fjärde studien är en observationsstudie med data från Västerbottenprojektet och mammografiscreeningkohorten. Blodprov sparade i biobanken från patienter som finns med i dessa två kohorter och som senare utvecklat inflammatorisk tarmsjukdom har analyserats avseende CRP (protein i blodet som kan användas för att undersöka om det finns en infektion eller en inflammation i kroppen), albumin (blodets vanligaste protein) och kalprotektin.
– Trots att hjälm är en självklarhet drabbas många av hjärnskakningar i sitt idrottsutövande. I vår forskargrupp tittar vi på vad det är som orsakar hjärnskakningar i ishockey. Vi behöver veta mer om det för att kunna sätta in rätt åtgärder och få ner antalet hjärnskakningar, säger Mikael Swarén, forskare i idrotts- och hälsovetenskap vid Högskolan Dalarna.
De specialutvecklade tandskydden har spelare haft på sig under träningar och matcher i högsta herr- och damserien i Sverige. Tandskydden skickar signaler till en dator och forskarna kan observera hur mycket våld huvudet utsätts för och i vilka situationer det sker.
– Vi kunde bland annat se att målvakter var särskilt drabbade. Det bidrog till en ny regel som förbjuder andra spelare och deras klubbor från att befinna sig i målgården. Efter det kunde vi se en dramatisk nedgång i antalet hjärnskakningar, säger Mikael Swarén.
Fyra till sex hjärnskakningar i veckan
I högsta herr- och damserierna SHL och SDHL i ishockey drabbas sammanlagt fyra till sex spelare av hjärnskakningar varje vecka under säsong.
– Trots att damer enligt reglerna inte får tacklas är det alltså lika många som drabbas av hjärnskakningar i damhockey som herrhockey per spelad match. I vårt forskningsprojekt vill vi ta reda på om damer är lika mycket utsatta för våld trots att de inte får tackla varandra, säger Mikael Swarén.
I ett kraftvärmeverk eldar man med bland annat träflis för att hetta upp vatten. Vattenångan driver en turbin som i sin tur genererar el och fjärrvärme till bostäder. Men behovet av fjärrvärme har minskat, både till följd av bättre isolering i husen och på grund av klimatförändringar. Samtidigt är Sverige i behov av bioolja som kan bli biodrivmedel för klimatvänligare transporter och som ersättning till fossil olja inom kemikalieindustrin.
Göra bioolja av träflis
Mot den bakgrunden har forskare, tillsammans med det kommunalägda energibolaget Kraftringen i Lund, undersökt ifall kraftvärmeverket i Örtofta kan vidareutvecklas och börja producera bioolja av sitt träflis.
– Enligt våra tester och beräkningar kan kraftvärmeverk bidra med stora mängder inhemsk bioolja som kan ersätta fossil olja både för uppvärmning och i transportsektorn, säger Lovisa Björnsson, professor i miljö- och energisystem vid LTH, Lunds universitet och projektledare.
Processen de studerat kallas pyrolys. I den hettas biomassan snabbt upp och förångas och kondenseras sedan ner till en vätska som består av en mix av kolkedjor, på samma sätt som fossil olja.
– Bara anläggningen i Örtofta kan producera motsvarande 0,7 TWh bioolja per år. Det kan jämföras med att exempelvis användningen av svensk biogas i transportsektorn motsvarar 1,1 TWh, säger hon.
Kan dubbla mängden biodrivmedel
I Sverige finns nära hundra kraftvärmeverk med liknande förutsättningar och som därmed också skulle kunna börja producera pyrolysolja på samma sätt.
I energitermer skulle en sådan produktion kunna bidra med 20 TWh bioolja, vilket är mer än den svenska biodrivmedelsimporten 2019 på 18 TWh. Den totala energianvändningen inom transportsektorn var samma år 90 TWh.
Energibolaget Kraftringen går nu vidare med att undersöka förutsättningarna för att eventuellt bli producent av pyrolysolja.
– Det finns flera synergivinster med att införliva produktion av pyrolysolja i vår existerande produktionsprocess i Örtofta. Nu tittar vi på ett upplägg för en förstudie, som vi hoppas kunna fatta beslut om under hösten 2021, säger Peter Ottosson, projektledare på Kraftringen.
Bidrag att söka
De företag som går i frontlinjen och är de första som investerar i ny teknik tar en ekonomisk risk.
– Därför finns både i Sverige och EU innovationsstöd för den som vill ta den risken, säger Lovisa Björnsson.
Levande träd binder betydande mängder koldioxid från atmosfären och spelar därför en viktig roll i klimatregleringen. När träden dör börjar kolet frigöras. I döda träd som finns kvar i skogen, så kallad död ved, går denna process långsamt, speciellt i våra nordliga skogar. Men globalt har processen stor betydelse.
Den mängd kol som finns lagrad i döda träd globalt motsvarar nästan en tiondel av det kol som finns i atmosfären.
Döda träd spelar roll för klimatet
Nu har forskare världen över, för första gången beräknat hur mycket kol som släpps ut varje år när döda träd bryts ned av svampar och insekter. Studien visar också att nedbrytningen går snabbare ju varmare klimatet är, och att insekter globalt sett bidrar till nästan en tredjedel av nedbrytningen.
Ansvarig för försöken i det nordligast belägna testområdet är Joakim Hjältén, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå.
– Trots att nedbrytningen av död ved och omsättningen av de näringsämnen som den innehåller är en av de viktigaste processer som pågår i våra skogar har vi fram till i dag haft väldigt begränsad kunskap om de döda trädens roll i kolets globala kretslopp, säger han.
Snabbare nedbrytning i varmt klimat
I studien har forskarna undersökt nedbrytningshastigheten hos död ved världen över för att få kunskap om hur denna process påverkar klimatet. Död ved från fler än 140 trädarter fördelade på 55 testområden över sex kontinenter har använts i försöket.
Död ved i nordlig skog. Bild: Joakim Hjältén
För att undersöka vilken roll som insekterna som lever av död ved spelar placerades hälften av den döda veden i nätburar för att hindra att insekter koloniserade veden och bidrog till nedbrytningen.
– Globalt är det tydligt att nedbrytningshastigheten hos död ved och insekternas bidrag påverkas av temperatur och nederbörd. I varma områden såg vi att hög nederbörd påskyndade nedbrytningen medan den saktade ned nedbrytningen i kallare områden, säger Joakim Hjältén.
Kolutsläpp från död ved
Frigörelsen av kol från död ved är en naturlig process där ett mycket stort antal organismer är inblandade. Mängden kol som frigörs från död ved årligen världen över beräknas i studien till 10,9 gigaton, vilket motsvarar ungefär 115 procent av utsläppen från fossila bränslen.
– När vi jämför dessa siffror är det viktigt att komma ihåg att nedbrytningen av döda träd är en naturlig process, medan kolutsläpp från fossila bränslen är helt skapade av oss människor, säger Joakim Hjältén.
När kolet frigörs binds delar av kolet i marken medan resterande går upp i atmosfären.
Huvuddelen, 93 procent av kolflödet, kommer från tropiska skogar på grund av de stora volymer död ved som finns i dessa skogar och den snabba nedbrytningen. Nedbrytningen i skogar på kallare breddgrader, som våra, är mycket långsammare och död ved lagrar kol mycket längre i dessa regioner.
Insekter påverkar kolets kretslopp
Studien visar även att insekterna har en stor roll i kolets kretslopp. Globalt bidrar de med nästan en tredjedel av nedbrytningen av död ved, huvudsakligen i tropikerna, medan insekternas bidrag till nedbrytningen i mera nordliga temporala och boreala skogar är litet. Ett förändrat klimat kan alltså påverka både nedbrytningshastigheten och med stor sannolikhet de organismer som är inblandade i processen.
– I en tid då vi redan ser en dramatisk minskning av den biologiska mångfalden globalt visar den här studien att både klimatförändringar och en förlust av insektdiversitet skulle kunna påverka både kol- och näringsomsättningen i våra skogsekosystem, säger Joakim Hjältén.
Joakim Hjältén, professor vid Institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, joakim.hjalten@slu.se
Enkla och billiga pellets av salt kan enkelt mäta stråldoser vid ofrivillig exponering, och kan även användas inom sjukvården och kärnkraftsindustrin. När saltet pressas samman till pellets förenklas hanteringen och dess egenskaper att mäta strålning förbättras. 102 olika undersökta hushållssalter från 47 länder har visat sig vara lämpliga att använda för att mäta eller beräkna strålning, visar en avhandling vid Lunds universitet.
Dagens alternativ för att mäta stråldoser med så kallade dosimetrar är oftast dyra och komplicerade. I Sverige är tillgången till dosimetrar centraliserad eller hanteras av privata företag, vilket gör det dyrt att tillhandahålla individuella dosimetrar. Att hushållssalt (natriumklorid) är känsligt för joniserande strålning och kan användas för att uppskatta stråldoser vet man sedan tidigare.
– Vanligt hushållssalt är billigt och erbjuder ett enkelt och tillgängligt komplement för att snabbt mäta stråldoser på individer eller i en omgivning. Särskilt användbar kan metoden vara i länder med begränsad tillgång till de dyra kommersiella alternativen, och även i Sverige kan den fungera som ett mer tillgängligt komplement, säger Lovisa Waldner, sjukhusfysiker och doktorand knuten till forskargruppen medicinsk strålningsfysik vid institutionen för translationell medicin, Lunds universitet.
Mäter hur farlig strålningen är
Dosimeter, stråldosmätare eller dosmeter är ett instrument som anger hur stor stråldos någon blivit utsatt för, och en uppskattning av hur farlig bestrålningen är för hälsan. Joniserande strålning är ett samlingsnamn för strålning som slår ut elektroner ur atomer som den kolliderar med, vilket förvandlar atomerna till joner. Joniserande strålning är antingen elektromagnetisk strålning (ultraviolett, röntgen-, och gammastrålning) eller partikelstrålning (alfa- , beta-, och neutronstrålning).
Joniserad strålning kan gör dig sjuk
All exponering av joniserande strålning ökar risken för framtida hälsoproblem, till exempel cancer. För yrkesverksamma med joniserande strålning på till exempel sjukhus och inom kärnkraftsindustrin finns därför behov av strålskydd och stråldosmätningar för att undvika negativa hälsoeffekter.
För att kontrollera att individernas exponering håller sig inom lagstadgade dosgränser övervakas all personal som arbetar med strålning med dosimetrar. Lovisa Waldner menar att vi ständigt behöver kunna uppskatta stråldoser på bättre och effektivare sätt utöver de kommersiella alternativ som finns i dag.
– Oavsett om det handlar om människor som blivit exponerade för joniserande strålning vid en olycka med radioaktiva ämnen eller för att mäta stråldoser på ett sjukhus skulle vår metod på sikt kunna förbättra strålskyddet, och strålningsmiljön skulle bli säkrare för både personal och patienter.
Mäter riskerna innan strålning
Lovisa Waldner använde sig av metoden optisk stimulerad luminiscens (OSL) för att testa och mäta stråldoser. Mättekniken optisk stimulerad luminiscens innebär att ta hjälp av blått ljus från lysdioder för att bestämma stråldosen, och har tidigare använts för tillämpningar inom retrospektiv dosimetri där stråldoser uppskattas efter en bestrålning.
I avhandlingen har saltpellets fokuserat på att mäta prospektiva, eller planerade, exponeringar. Vid prospektiva mätningar placeras dosimetern ut i förväg, innan strålningsexponeringen, på en plats eller en person där man vill uppskatta en stråldos.
När forskarna mäter stråldoser vill de ha samma respons vid varje mätning oavsett energier, och för att minska osäkerheten vid avläsning kalibrerades varje saltpellet individuellt med ett optimerat utläsningsprotokoll. Dock finns just nu ett begränsat antal avläsningsenheter, menar Lovisa Waldner.
– Så länge saltet har förberetts innan exponeringen visas goda dosimetriska egenskaper för saltpelletter. Vi kunde även se att signalen i saltet vi testade var stabil och behölls över tid, i minst en månad. Pelletternas egenskaper visar sig ha goda förutsättningar för att genomföra långa och kontinuerliga mätningar eller mätningar med fördröjning mellan bestrålning och utläsning av signalen, även vid mycket låga stråldoser, säger Lovisa Waldner.
Strålningsdetektor med hushållssalt
I sitt avhandlingsarbete har Lovisa Waldner tagit fram en egen strålningsdetektor med hushållsalt. För att förenkla hanteringen har saltet pressats samman till små runda pelletter. Resultaten visade att pelletternas egenskaper lämpar sig bra för dosimetri i strålutsatta miljöer som sjukhus och forskarna tror att de även skulle fungera väl inom kärnkraftsindustrin. Avhandlingen undersökte dessutom 102 olika salter som samlats in från olika delar av världen som alla bekräftades vara lämpliga för att mäta stråldoser, oavsett om de hade tillsatser som jod och antiklumpmedel eller om det var ett berg- eller havssalt.
Lovisa Waldner, doktorand vid institutionen för translationell medicin (medicinsk strålningsfysik, Lunds universitet, och sjukhusfysiker på Skånes universitetssjukhus, lovisa.waldner@med.lu.se.
Det har länge spekulerats i om den psykiska ohälsan hos unga delvis kan bero på läroplanen som infördes 2011 (LGR 11) tillsammans med en rad andra förändringar i skolan. Numera är det obligatoriskt med betyg i årskurs sex och valbart för skolorna i årskurs fyra. De nationella proven har blivit fler och betygssystemet har detaljerade kunskapskrav. Dessutom finns ett betygssteg för underkänt.
Flera forskningsstudier visar nu att det finns starka belägg för att de förändringarna kan vara en orsak till att unga mår psykiskt dåligt.
– Sedan 1990-talet har det blivit större fokus på betyg och prestationer och elevernas prestationer har också fått större konsekvenser för deras framtida möjligheter i livet. Det upplever elever som väldigt stressande, säger Björn Högberg som är doktor i socialt arbete vid Umeå universitet och forskar om elevers hälsa i förhållande skola och skolpolitik.
Elever i Sverige mer stressade
Han har gått igenom PISA-undersökningar, där det förutom kunskapstester också finns frågor som mäter elevernas känsla av tillhörighet i skolan, samt Folkhälsomyndighetens återkommande undersökning Skolbarns hälsovanor. Elevers svar från perioden 2000–2010 har jämförts med svar från 2012 och framåt.
– Vi ser då en stark försämring för svenska elever efter införandet av läroplanen LGR 11. Vi jämför svenska elever med andra jämförbara länder, och inget annat land kan visa samma nedgång i känsla av tillhörighet och ökning av stress som i Sverige. Andelen elever som anger att de inte känner att de hör hemma i skolan, eller känner stress över skolarbetet, har ungefär fördubblats under perioden.
Betyg i sexan minskar självförtroendet
När forskarna undersökte vilken roll betyg i årskurs sex hade för elevernas välbefinnande var resultatet liknande. Den första gruppen elever som fick betyg i årskurs sex i det nya systemet, jämfördes med elever som gått i det tidigare systemet utan betyg i sexan.
– Studien visar att reformen ökade stressen och minskade elevernas självförtroende. Den ledde också till att eleverna fick fler psykosomatiska symptom och upplevde mindre tillfredsställelse med livet, säger Björn Högberg.
Betyg i årskurs sex minskade livsglädjen
Umeåforskarna har undersökt hur betyg i årskurs sex påverkar elevernas välmående.
I denna studie används data från Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsovanor. Forskarna jämför elever som går i årskurs sju läsåret 2013 – 2014, som är de första eleverna som får betyg enligt den nya reformen, med elever i årskurs fem och nio som inte fått betyg i sexan.
– Vi ser då att eleverna i sjuan upplever betydligt högre stress och lägre självförtroende än de andra eleverna. Vi jämför också med övriga skandinaviska länder och vi ser bara den här utvecklingen i Sverige, säger Björn Högberg, doktor i socialt arbete vid Umeå universitet.
Eleverna i sjuan har också fler symptom som tolkas som uttryck för dålig psykisk hälsa. Dit hör bland annat sömnsvårigheter, magont, huvudvärk och nedstämdhet.
– Man vet att symptom på psykisk ohälsa ökar ju äldre eleverna blir, men sedan betyg infördes i årskurs sex är sjuorna nu mer lika dem i årskurs nio. Våra analyser tyder också på att elever som fick betyg i årskurs sex fick lägre tillfredställelse med livet.
Minst tillfredsställelse med livet och flest psykosomatiska symptom har lågpresterande och högpresterande elever. Elever på medelnivå är ganska förskonade från den typen av symptom.
Elever med arbetarbakgrund och utlandsfödda elever känner sig mest främmande i skolan. Och flickor, oavsett social bakgrund är mest stressade.
– Flickor känner sig betydligt mer stressade än på 90-talet och skolstressen är också mer skadlig för dem än för pojkarna. Den stress flickorna upplever spiller över på hela deras välbefinnande på ett annat sätt än vad den gör för pojkarna.
Stress i skolan har fördubblats
1997 kände 23 procent av flickorna sig mycket stressade av sitt skolarbete. 2018 har den gruppen vuxit till 50 procent. För pojkar har stressen under samma period ökat från 19 procent till 31.
Flickor drabbas mer av psykisk ohälsa
I en studie från 2019 undersöker en grupp forskare vilken roll skolan spelar för ungas psykiska ohälsa.
Studien bygger på data från Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsovanor som genomförs var fjärde år. En fråga som ställs är: ”Hur stressad känner du dig av ditt skolarbete?” Andelen elever i årskurs 5, 7 och 9 som svarar att de är ganska eller mycket stressade har sedan 2009/2010 förändrats så här:
– Stressen hos flickorna har alltså fördubblats sedan läroplanen LGR 11, i kombination med att fler nationella prov och tidigare betyg infördes, säger Björn Högberg, doktor i socialt arbete och en av forskarna bakom studien från Umeå universitet.
– Vi anser att den ökande psykiska ohälsan, särskilt hos flickors, delvis beror på ökad skolrelaterad stress, vilket i sin tur kan kopplas till förändringar i skolan. Det är inte den enda orsaken men förklarar en stor del av ökningen.
– Skolan betyder mer för flickors identitet och självkänsla, de har högre ambitioner och är mer beroende av goda studieresultat för sina möjligheter senare i livet. Utbildning är flickors möjlighet att slå sig fram i livet, att få ett bra jobb och tjäna pengar, säger Björn Högberg.
Att elever blir mer stressade och oroliga ser också Alli Klapp i sin forskning. Hon är docent i pedagogik vid Göteborgs universitet och i en studie (som ännu inte är publicerad) jämförs hur elever födda 1998 och 2004 psykologiskt och socialt upplever skolan. Eleverna födda 1998 fick betyg först i årskurs åtta och hade få nationella prov. Eleverna födda 2004 har betyg från årskurs sex, har i perioder haft 13 nationella prov under ett år och får betyg i det nya systemet.
Skolreformerna har lett till större skillnader mellan eleverna
– Vi har enkätdata från 10 000 elever i årskurs nio. De känner mer oro över att inte klara prov och för att få låga eller underkända betyg och de har sämre självförtroende. Det är tydligt att 04-orna mår sämre både psykologiskt och socialt än eleverna födda -98, säger Alli Klapp.
Precis som Björn Högberg ser hon att skolreformerna också lett till ökade skillnader mellan eleverna.
– Våra data stärker bilden av att barn med lågutbildade föräldrar mår sämst. Kön tycks också vara viktigt, flickor känner sig mer oroliga och stressade än pojkarna.
Finns det någon reform som har haft särskilt stor betydelse för att öka stressen hos eleverna?
– Det är flera förändringar som skett sedan 2011 – 2012 som inneburit ökade krav på elevernas prestationer. Men införandet av betyg i årskurs sex tillsammans med skärpta krav för behörighet verkar vara det som påverkat deras välmående mest, säger Alli Klapp.
Det visar också en forskningsöversikt som Alli Klapp gjort tillsammans med tre andra forskare. Studien är en genomgång av svensk och internationell forskning mellan år 2002 och 2014 om hur elever påverkas av betyg.
– Vi hittar då inte några positiva effekter av betyg i årskurs sex. Och för lågpresterande elever ser vi en negativ effekt: De får en sämre betygsutveckling längre fram i skolan om de fått betyg i årskurs sex.
Ökad konkurrens i jakten på bra betyg
Eleverna själva känner ofta att betygen är livsviktiga. Det har Björn Högberg sett i djupintervjuer med elever.
– Redan när de är tio, femton år säger de att ”om jag inte klarar skolan blir jag ingenting som vuxen. Jag blir en nobody”. Akademisk utbildning uppfattas som avgörande för vilka möjligheter man får i livet. Det är en framtidssyn som skapar svallvågor genom hela systemet.
De högpresterande eleverna är stressade för att det blir större konkurrens i toppen när fler vill in på prestigeutbildningar. Och hos eleverna längst ner i prestationshierarkin finns oron för att hamna i samhällets marginaler.
– Där är stressen och osäkerheten allra störst. Utan tillräckligt höga betyg för att komma in på en utbildning eller utan gymnasieexamen tror eleverna att de aldrig får en plats i arbetslivet, säger Björn Högberg.
Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se
De är sällsynta, utrotningshotade och svårstuderade. Glasögonbjörnen är den enda björnarten på södra halvklotet, och hittills har mycket lite varit känt om den skygga björnen som sägs vara förlagan till sagans Paddington.
Nu har ett forskarteam fått fram tidigare okänd kunskap om björnarten, under en fem månader lång expedition i Anderna i Peru. Det är den första expeditionen som lyckats studera glasögonbjörnar på nära håll i det vilda, under en längre tid.
Gyllenfärgad päls förvånar
Utöver att få fram värdefull information om djurens levnadsmönster och population gjorde forskarna en överraskande upptäckt. Bland glasögonbjörnarna, vars pälsar är svarta eller mörkbruna, upptäcktes en individ med ljust gyllenbrun päls – som därmed var slående lik den populära filmbjörnen Paddington.
– Det är ovanligt med färgförändringar hos björnar och den här nästan gyllenfärgade nyansen har – såvitt vi vet – inte rapporterats hos någon glasögonbjörn tidigare. Det var fantastiskt att se, och den såg precis ut som Paddington i filmerna, säger Wilhelm Osterman, doktorand i biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet och huvudförfattare till forskningsartikeln om expeditionen.
Enligt Wilhelm Osterman går det inte att med säkerhet säga vad som ligger bakom färgförändringen.
– Det kan handla om en genetisk mutation, vilket kan vara ett tecken på inavel – exempelvis på grund av en minskande population. Men det kan också vara en slumpmässig förändring, säger han.
Små ytor kan vara viktiga för björnarna
Under expeditionen såg forskarna betydligt fler björnar än väntat; 64 björnobservationer gjordes under hela studien och ibland observerade forskarna upp till fyra individer samtidigt. Genom att identifiera björnar ifrån foton beräknades tätheten av björnar till cirka 10 per 100 kvadratkilometer, vilket är en betydligt högre täthet än vad tidigare studier visat. Resultaten är förvånande eftersom glasögonbjörnarna vanligtvis lever utspridda över stora ytor, och forskarnas slutsats är att björnarna lockades till området av den goda tillgången på mat.
– Att björnarna använde en liten yta för att söka föda och att det var många björnar där samtidigt tyder på att små områden kan vara avgörande för att skydda arten på lång sikt. Att identifiera sådana ytor och se till att de inte exploateras kan därmed bli en viktig pusselbit i en bevarandestrategi för björnarna, som hotas av avskogning och ett ökat jordbruk, säger Wilhelm Osterman.
Glasögonbjörn i Anderna. Bild: Wilhelm Osterman
Jordbruket hotar glasögonbjörnarna
Glasögonbjörnar lever i Sydamerika och är det största rovdjuret på kontinenten. De är mycket skygga och äter främst växter, men även insekter, fåglar och gnagare.
Glasögonbjörnen klassificeras som hotad (sårbar) av International Union for Conservation of Nature and Natural Resources (IUCN). Det finns cirka 20 000 könsmogna individer i världen. Antalet minskar stadigt på grund av att deras livsmiljöer försvinner, bland annat på grund av expansion av jordbruk.
Björnen Paddington ska föreställa en glasögonbjörn från Peru. Till skillnad från Paddington är dock glasögonbjörnarnas pälsar mörka – med undantag från den unika, gyllenfärgade björn som forskarna nu har upptäckt. Glasögonbjörnar har fått sitt namn av att de har vita markeringar i pälsen som liknar glasögon runt bägge ögon.
Samexistens mellan björn och människa möjlig
Han betonar att det är en stor fördel om det ibland kan räcka med att skydda mindre, särskilt viktiga ytor för björnarna, eftersom större reservat inte alltid är en möjlighet.
– För lokalsamhället blir det lättare att acceptera att ett mindre område skyddas, vilket ökar möjligheten för samexistens mellan glasögonbjörnen och människan, säger Wilhelm Osterman, som understryker att hotet mot den minskande björnpopulationen måste tas på allvar.
– Glasögonbjörnen är otroligt viktig för ekosystemet, den är en effektiv fröspridare och har stor betydelse för vegetationen. Jag hoppas att vår studie kan bli ett viktigt bidrag till arbetet med att bevara glasögonbjörnarna, säger han.
Expeditionen: spanade på glasögonbjörnar från en platå
Forskningsexpeditionen genomfördes i regionen Copal i Anderna i norra Peru, där forskarna kunde studera glasögonbjörnarna från en platå med överblick över ett område dit glasögonbjörnarna kom för att söka mat. Expeditionen leddes av Wilhelm Osterman vid Göteborgs universitet, i samarbete med en forskargrupp från Martin Luther University Halle-Wittenberg och Stony Brook University. Forskarna samarbetade också med en lokal NGO (non-governmental organisation) som bidrog i arbetet med att studera björnarna.
Kontakt:
Wilhelm Osterman, doktorand vid Göteborgs universitet, Institutionen för biologi och miljövetenskap, wilhelm.osterman@bioenv.gu.se
Göran Nygren är forskare vid institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala universitet och har nyligen disputerat med avhandlingen Jag vill ha bra betyg: En etnologisk studie om höga skolresultat och högstadieelevers praktiker.
– Skolan klarar inte sitt kompensatoriska uppdrag, utan förstärker barns och ungdomars ojämlika livschanser och den sociala reproduktionen och segregationen i samhället, säger han.
Lägger mycket tid på skolarbetet
3 resultat ur avhandlingen ”Jag vill ha bra betyg”:
Skolan handlar om att prestera, bli bedömd och få höga betyg – enligt eleverna
De elever som får höga betyg lägger mycket tid på skolarbetet hemma och får omfattande stöd från sina föräldrar
Skolsystemets utformning ger elever från familjer med akademiska traditioner ett nästan ointagligt stort försprång
I sin avhandling presenterar Göran Nygren tre huvudresultat:
1. Att prestera och få höga betyg är det viktigaste med skolan enligt eleverna
För de flesta elever handlade skolan om att bedömas – inte om lärande eller att få kunskaper.
Elever med höga betyg hade fler och mer sammansatta strategier för skolarbetet än sina klasskamrater. De ansåg att språkliga färdigheter var viktiga och de lade ner mycket tid och kraft på skolarbete i skolan och i hemmet. För de flesta eleverna, oavsett resultatnivåer, handlade skolan om att prestera genom att ”visa upp” sina kunskaper och färdigheter för att uppnå höga examinationsresultat och betyg som kvalificerade dem till önskvärd gymnasieutbildning. Deras skolvardag innebar att ständigt prestera, examineras, bedömas och betygsättas.
Rädsla för att misslyckas
Andra kännetecknande drag var individens ansvar, självständighet, disciplin och konkurrens. Många var rädda för att misslyckas med examinationerna och betygen och flera av dem hade erfarenheter av arbetstoppar med ohälsa som stress, magont, huvudvärk och sömnsvårigheter.
– Det är allvarligt att de flesta elever utvecklar ett instrumentellt förhållningssätt till skolan och kunskap – att det bara handlar om att få höga betyg för att bli antagen till önskvärt gymnasium och program. Det var endast en mindre grupp elever som också tyckte att lärande, kunskaper och bildning var roligt och viktigt i sig och för deras framtid. Det här är alarmerande för ett samhälle som vill vara en kunskapsnation, säger Göran Nygren.
2. Att plugga mycket hemma och få stöd från föräldrar är avgörande för höga betyg
Nästan alla elever med höga skolresultat i studien hade gemensamt att de hade resursstarka föräldrar och släktingar med akademiska traditioner. Föräldrarna hade akademiska ämneskunskaper och färdigheter och flera även pedagogiska, vilka var viktiga resurser i elevernas skolgång. Eleverna fick ett omfattande föräldrastöd i skolarbetet och föräldrarna kommunicerade engagemang, motivation och aspirationer för deras utbildning och framtid. Helhetsbilden är att det omfattande hemarbetet i kombination med de resursstarka föräldrarnas stora och sammansatta engagemang i sina barns skolgång fick effekten att nästan alla elever med höga betyg hade exceptionellt gynnsamma, privilegierade villkor i jämförelse med klasskamrater som hade begränsade eller helt saknade dessa resurser.
– För att förstå och förklara elevers höga skolresultat är det nödvändigt med ett helhetsperspektiv på elevers skolarbete, både i skolan och i hemmet, och på deras utbildningsresurser. Avhandlingen visar vikten av att uppmärksamma hur sociala, ekonomiska och utbildningsrelaterade resurser och villkor inverkar på elevers skolgång och betyg, säger Göran Nygren.
3. Utifrån hur skolarbetet är organiserat idag ger det elever med akademisk bakgrund stort försprång
Skolan ger inte en likvärdig utbildning, utan tvärtom förstärker barns och ungdomars ojämlika livschanser och segregationen.
Göran Nygrens avhandling visar hur resursstarka och privilegierade elever gynnas i dagens skolsystem, och hur andra missgynnas. Effekten blir social reproduktion av elevers utbildnings- och livsbanor och aktualiserar skolans svårigheter att verka för likvärdig utbildning, likvärdiga livschanser och social rättvisa. Skolans elevideal, kunskapsnorm och organisering av skolarbetet fick effekten att övre medel- och medelklasseleverna med akademiska traditioner i familjen och släkten hade en fördel som var nästintill ointaglig för de övriga eleverna.
– Den här studien visar att skolan inte klarar sitt kompensatoriska uppdrag, utan tvärtom förstärker barns och ungdomars ojämlika livschanser, den sociala reproduktionen och segregationen i samhället, konstaterar Göran Nygren.
Så gick forskningen till:
I sin avhandling undersöker Göran Nygren hur högstadieelever uppnår höga betyg på skolor som också har högre resultat än genomsnittet. Undersökningsperioden är 2000–2020. Studien är etnografisk och bygger på observationer, intervjuer och samtal. Forskningsmaterialet är i huvudsak insamlat under åren 2000–2010 i tre skolklasser på två högstadieskolor och därefter genom uppföljande och kompletterande intervjuer och samtal med elever, tidigare elever, föräldrar och lärare.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
