”Släpp kyrkan fri från partipolitik.” ”Låt kyrkan stå fri från partipolitiken.” ”Hög tid att kyrkan blir fri från partipolitiken.” ”Partierna visar att de ej hör hemma i kyrkan.”
Det här är rubriker från några av de artiklar som har publicerats i svenska tidningar den senaste månaden. Budskapet är detsamma men argumenten kan variera. De handlar om allt från att partipolitiska frågor tränger undan det som handlar om kyrkans vardagliga arbete till mer existentiella frågor. En debattör påpekar att när socialdemokraterna säger sig kämpa för social, ekonomisk och ekologisk rättvisa för att ”rädda världen” går det emot kyrkans bekännelse att den här världen går mot sitt slut och att Jesus ska återvända för att återupprätta en förlorad värld.
Kyrkan ägnar sig åt samhällsproblem
– Kyrkan har allt mer kommit att ägna sig åt samhälleliga problem som klimat, hållbarhet, sociala frågor och genusfrågor, säger Jan Strid, pensionerad universitetslektor vid Göteborgs Universitet, som har forskat om kyrkovalet.
I årets val ger sig ännu ett politiskt parti in i kyrkopolitiken, Alternativ för Sverige, ett högerextremt parti vars partiledare Gustav Kasselstrand har uteslutits ur Sverigedemokraterna. Partiet driver kampanj under rubriken Rösta för Sverige och anser att kyrkan har ägnat sig för mycket åt invandring, vänsteraktivism och HBTQ-frågor.
Kyrkovalet
Den 19 september 2021 går kyrkans medlemmar till val. Då väljs kandidater till för kyrkomötet (nationell nivå), stiftsfullmäktige (regional nivå) och kyrkofullmäktige (lokal nivå). Vid förra valet 2017 blev valdeltagande rekordhögt med 19,08 procent. Största parti blev socialdemokraterna med 30,34 procent, följt av POSK med 17,06 procent.
För att en grupp som vill delta i valet ska kunna registreras som nomineringsgrupp krävs stöd av ett visst antal personer som har rösträtt i valet. Till val i församling eller pastorat måste minst 10 personer stödja en ansökan, till stiftet 100 personer och till kyrkomötet 300 personer.
Källa: Svenska Kyrkan
Bild: Magnus Aronson, Ikon
För 20 år sedan var det ett annat parti på högerkanten, Sverigedemokraterna, då inte mycket större än Alternativ för Sverige är nu, som på allvar drog in partipolitiken i kyrkovalet.
– Det partipolitiska inslaget förstärktes väldigt kraftigt när Sverigedemokraterna gjorde entré. Då gick socialdemokraterna ut med att man måste stoppa Sverigedemokraterna vilka i sin tur sa att socialdemokraternas makt borde minska, säger Jan Strid.
Då hade kyrkan precis skilts från staten, vilket bland annat innebar att kyrkliga organ upphörde att vara myndigheter och kyrkolagen ersattes av en Kyrkoordning som fastställs av Kyrkomötet (kyrkans högsta beslutande organ).
Kyrkan äger mycket av landets skog
Men den som hoppades att staten skulle ta partipolitiken med sig ut genom portarna gjorde alltså det förgäves. Och det finns miljoner, för att inte säga miljarder skäl för partierna att stanna kvar. Svenska kyrkan har 5,7 miljoner medlemmar, äger 400 000 hektar skog (landets femte största skogsägare) och 25 000 byggnader (landets största fastighetsägare).
Jan Strid beskriver det som hände som en kompromiss. Relationen ändrades men brytningen uteblev.
Staten och kyrkan
I början av 1500-talet beslutar riksdagen att kyrkans domsrätt över prästerna och kyrkans skattefrihet ska upphävas. Kyrkliga ämbeten får inte heller tillsättas utan kungens samtycke. Under 1600-talet fullbordades äktenskapet mellan stat och kyrka i och med regeringsformen och den nya kyrkolagen.
Frågan om en separation mellan stat och kyrka togs upp i en statlig utredning som startade 1958. Tio år senare föreslog utredningen att relationen skulle ändras, men ingenting hände. Först 1998 ändrade riksdagen grundlagen för att göra en separation möjlig. Två år senare begravdes statskyrkan och Svenska kyrkan återuppstod som ett trossamfund.
Varför blev det ingen brytning?
– Politikerna ville nog inte tappa kontrollen, för vad skulle kyrkan kunna ta sig till då?
En fråga där kyrkan skulle kunna dra åt ett annat håll om politikerna försvann, är den om vigsel av samkönade par. Nu har prästerna möjlighet att viga samkönade par. Flera politiska partier vill förvandla möjligheten till ett krav, alltså ta bort den så kallade väjningsrätten (prästers rätt att avstå från att viga samkönade par). Vad som skulle hända om politikerna drog sig undan står skrivet i stjärnorna.
– Det här att präster kan viga samkönade, där vet vi inte vad kyrkfolket tycker, säger Jan Strid.
Vigsel av samkönade par en politisk skiljelinje
Kjell O Lejon, professor i religionsvetenskap med inriktning mot historisk teologi vid Linköpings universitet, ser frågan om vigsel av samkönade par som en av de mer känsliga frågor som sätter fokus på skiljelinjen mellan partipolitik och allmänkyrkliga icke- partipolitiska grupper.
– Biskopsmötet har sagt nej till att vigsel av samkönade par ska bli obligatoriskt 2016 och 2017. Redan 2009 när beslutet om att kyrkan skulle viga samkönade par togs sa Kyrkomötet att det inte får omvandlas till en tvingande regel för alla präster. När nu socialdemokraterna och centern, men även Borgerligt alternativ (tidigare moderaterna i Svenska kyrkan), säger att man ska genomföra ett tvång att viga samkönade par bryts de olika ståndpunkterna där det finns en stor grupp som säger att man måste lyssna till kyrkans tradition och på kyrkor i andra länder. Då hamnar frågan om partipolitiseringen i centrum igen.
Biskopsmötet
Biskopsmötet består av Svenska kyrkans biskopar och tar beslut i teologiska och ekumeniska frågor. De skriver också biskopsbrev som pekar ut riktningen i aktuella ämnen. När Ärkebiskopen svarar på remisser sker det i allmänhet efter samråd i biskopsmötet.
Källa: Svenska kyrkan
Det finns flera nomineringsgrupper, kyrkans motsvarighet till partier, som inte har någon förankring i ett parti. POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan), Frimodig kyrka och Borgerligt alternativ har positionerat sig som partipolitiskt obundna. I våras bildades Himmel och jord som fokuserar på miljöfrågor, framför allt skogsbruket.
Både POSK och Frimodig kyrka vill förändra Svenska kyrkans valsystem så att ledamöterna i kyrkomötet inte väljs i direkta val utan indirekta där församlingar eller pastorat utser ledamöterna, något som skulle minska de politiska partiernas inflytande.
Risk att kyrkan blir en sluten värld
Marja Lemne är statsvetare med ett förflutet inom regeringskansliet och kandiderar till kyrkovalet för socialdemokraterna. Hon är förvånad över den debatt som har blossat upp.
– Jag tillhör de som tycker att det är bra med en politisk förankring. Kyrkan är en del av samhället, den är till exempel en av landets största skogsägare, så jag har svårt att de hur man ska kunna ställa sig utanför, säger Marja Lemne.
En fördel med partierna är enligt Marja Lemne att de har en tydlig varudeklaration som de som ska rösta känner igen. Ett annat skäl är att kyrkan annars riskerar att bli en sluten värld.
För Marja Lemne är det skogsfrågan som har fått liv i debatten om partiernas inflytande.
– Det är en stor stridsfråga i arbetet med budgeten och frågan är hur kyrkan ska hantera det.
Tror att partierna avgör kyrkovalet
Trots debatten och en växande skara partipolitiskt obundna nomineringsgrupper tror Jan Strid att också det här valet kommer att avgöras av partierna.
– Det är de som har pengarna.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
Nomineringsgrupperna
Nomineringsgrupperna motsvarar det som i riksdagsvalet kallas partier. De som ställer upp i kyrkovalet 2021 är:
Alternativ för Sverige
Arbetarepartiet – Socialdemokraterna
Borgerligt alternativ (bildades 2012 av kyrkopolitiker från moderaterna, kallar sig nu partipolitiskt obunden).
Centerpartiet
Fria liberaler i Svenska kyrkan FiSK
FRIMODIG KYRKA (bildades 2005, partipolitiskt obunden).
Gröna Kristna (bildades 2009, registrerades på riksnivå först 2017).
Himmel och Jord (en nybildad grupp som ställer upp i kyrkovalet för första gången).
Kristdemokrater i Svenska kyrkan
Kyrklig samverkan i Visby stift (regional och partipolitiskt obunden grupp).
Miljöpartister i Svenska kyrkan De Gröna
Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan POSK
Sverigedemokraterna
Vänstern i Svenska Kyrkan ViSK (skilde sig från vänsterpartiet 2004 och kallar sig nu partipolitiskt obunden).
ÖPPEN KYRKA — en kyrka för alla (ÖKA) (bildades 2001, partipolitiskt obunden).
Källa: Svenska kyrkan
En särskild gen är inblandad i bildandet av folksjukdomen fettlever. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Upptäckten blev möjlig tack vare den så kallade gensaxen, som belönades med Nobelpriset i kemi, och öppnar för forskning om framtida behandlingar.
Så fungerar gensaxen
Med gensaxen CRISPR/Cas9 kan man hitta gener, och ta bort eller lägga till delar i levande organismers DNA. Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna tilldelas 2020 års Nobelpris i kemi för sin upptäckt.
Källa: Umeå universitet
– Upptäckterna ger spännande nya möjligheter att bättre förstå fettmetabolismen och även att förstå en speciell gens roll i uppkomsten av cancer, säger Carl Herdenberg, doktorand vid Umeå universitet.
Våra gener påverkar
Omvandlingen till fett i kroppens celler styrs till stor del av gener. Den grupp av gener det här är fråga om heter LRIG. Dess betydelse för att reglera fett i kroppen sträcker sig långt tillbaka genom evolutionen. Redan den urgamla masken Caenorhabditis elegans, som forskarna studerat, använder LRIG för att lagra fett. LRIG-familjen består av generna LRIG1, 2 och 3.
I sin avhandling visar Carl Herdenberg att varianter av LRIG1 är kopplade till en ökad kroppsmassa men samtidigt mindre risk för typ 2-diabetes. Detta beror på hur fettcellerna ser ut, där små fettceller har samband med bättre metabol hälsa. Den LRIG1-genvariant som ungefär 30 procent av befolkningen bär på ger fler, men mindre och metabolt effektivare, fettceller.
Genen bakom fettlever identifierad
I försök med möss kunde Carl Herdenberg och forskargruppen också se att möss som saknade genen LRIG3 var skyddade mot fettlever, dessutom utan att man kunde se någon ökning av andra sjukdomar. Det ger hopp om att man skulle kunna ta fram läkemedel som är riktat mot LRIG3 för att behandla fettlever, med liten risk för biverkningar.
Fettlever drabbar var fjärde människa
Fettlever är en av de vanligaste leversjukdomarna i världen och drabbar ungefär var fjärde person. Det finns en stark koppling till diabetes och fetma, och fettlevern kan utvecklas till allvarligare tillstånd som skrumplever. Idag saknas läkemedel mot fettlever.
Fler upptäckter
Forskarna kunde också se att ett protein, netrin-1, motverkar LRIG:s funktion och hämmar fettomvandling i celler. Detta kunde man se tack vare att man använde gensaxen CRISPR/Cas9.
– Det är fantastiskt hur fort det har gått från upptäckten av gensaxen tills vi har kunnat använda den i vår forskning. Kanske kan den därmed också snart leda fram till behandling av folksjukdomar, säger Carl Herdenberg.
Fortsatt forskning ska närmare klargöra mekanismerna bakom LRIG:s påverkan på fettackumulering med hopp om att kunna utveckla läkemedel mot sjukdomar som diabetes och fettlever.
Eftersom metabola sjukdomar (till exempel diabetes typ 2 och fetma, redaktionens kommentar) är så pass vanliga och ger stora konsekvenser för individ och samhälle finns ett stort behov av att hitta nya behandlingar.
Carl Herdenberg, doktorand, Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, carl.herdenberg@umu.se
I studien från Göteborgs universitet, deltog sex ensamkommande kvinnor från Afghanistan i åldrarna 19–24, ett antal som gjorde det möjligt för forskarna att få en fördjupad förståelse för deras upplevelser. Kvinnorna kom till Sverige 2013−2015 och har levt i flyktingboenden där män och pojkar var i majoritet.
Ensamkommande flickor en bortglömd grupp
– När flickorna kom hit kände de inte till vilka rättigheter kvinnor i Sverige har. De behövde hela tiden förhålla sig till pojkarna på boendet, vilket kunde vara svårt eftersom att de kommer från en bakgrund där pojkar och flickor sällan lever tillsammans, säger forskaren Elisabeth Punzi, som tillsammans med doktoranden Mostafa Hosseini genomfört studien.
Deltagarna i studien menade att mer information om kvinnors rättigheter behövs för både unga och vuxna ensamkommande kvinnor. Dessutom behöver informationen upprepas vid flera tillfällen eftersom att det är svårt att som afghansk kvinna föreställa sig att du har fulla medborgerliga rättigheter i Sverige.
– Ensamkommande flickor är en lite bortglömd grupp och de här tjejerna behöver synliggöras. Något som vi diskuterat utifrån studien är att det behöver finnas både verksamheter och boenden som är riktade till enbart tjejer, säger Elisabeth Punzi.
Kulturella aktiviteter naturlig väg till integration
I studien framkom också att kulturella aktiviteter kan vara en bra och naturlig väg till integration. Att skriva poesi kunde till exempel vara viktigt för kvinnorna, eftersom poesi har en stark tradition i den afghanska kulturen. Kvinnorna började skriva poesi på svenska och lärde sig på så sätt språket, samtidigt som de hanterade svårigheter och uttryckte känslor.
Kvinnorna i studien lyfte också vikten av att ha vuxna svenskar omkring sig som kan ge stöd, förklara och bryta ensamheten.
– Samtidigt som det var svårt att vara ensam såg kvinnorna och flickorna nya möjligheter. De behövde inte längre anpassa sig till förväntningar eller krav från familjemedlemmar. De visade på en enorm beslutsamhet och förmåga och de hade framtidsplaner, säger Elisabeth Punzi.
– En deltagare sa att där de kom ifrån behöver en kvinna en man, sedan sa hon att ”Här i Sverige kan du vara din egen man”.
Sex afghanska ensamkommande kvinnor i åldrarna 19-24 deltog i intervjuerna. Kvinnorna hade kommit till Sverige mellan 2013 – 2015. Vid intervjutiden hade de bott i Sverige mellan fyra-sex år och samtliga deltagare studerade på gymnasienivå.
Vilka effekter kommer klimatförändringarna få på jordens ekosystem? Ett sätt att bilda sig en uppfattning om det är att göra simuleringar med hjälp av avancerade matematiska modeller. Den modell som forskare vid Linköpings universitet, har utvecklat innehåller ovanligt många aspekter.
– Trots vår modells komplexitet har vi lyckats utveckla metoderna så man kan göra en fallstudie utifrån modellen på en vanlig dator på ett par minuter, säger György Barabas biträdande universitetslektor vid institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet.
Arter kan flytta, anpassa sig eller dö ut
Arter i olika delar av världen är anpassade till temperaturen i det område där de lever. När klimatet förändras genom att temperaturen ökar på en plats kan arter antingen flytta på sig, anpassa sig till de nya förutsättningarna eller dö ut. Forskarna modellerar olika arter som är spridda över jordklotet i en gradient från pol till ekvator. Varje art har ett temperaturintervall som den arten är bäst anpassad för att leva i, dess temperaturoptimum, och interagerar med andra arter i sin närhet. I den aktuella studien använder forskarna sin modell för att simulera klimatets påverkan på ekosystem, genom att utsätta ekosystemen för en gradvis och realistisk temperaturökning under 300 år. Därefter följer en längre period då klimatet stabiliserats med högre temperaturer och modellen simulerar de långsiktiga effekterna på ekosystemen.
– När klimatet blir varmare kan arter till viss del följa sitt temperaturoptimum genom att förflytta sig norrut. Vi ser att arterna som redan finns vid polerna ofta blir utkonkurrerade av de inflyttande arterna, som redan är anpassade till den nya högre temperaturen. Arter dör ut längs med hela gradienten från söder till norr men många av de ursprungliga arterna vid polerna drabbas särskilt hårt, säger Anna Åkesson, doktorand vid institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet.
– Vi ser det här hända i dag i naturen. Ekosystemen längst norrut är pressade på många sätt, dels av att förändringarna sker snabbast där, men också genom att arters utbredningsområden flyttas norrut. Exempelvis trängs fjällräven, som är anpassad till det arktiska klimatet, undan när rödräven flyttar norrut, säger Anna Eklöf, universitetslektor vid institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet.
Viktigt att titta på ekologi och evolution samtidigt
Modellen innehåller flera ekologiska processer, som att rovdjur äter byten, arter konkurrerar med varandra och kan förflytta sig till nya områden. Forskarna har också tagit hänsyn till att arters egenskaper kan förändras över tid genom evolution. Dessa faktorer påverkar varandra, men andra modeller av ekosystem har i mångt och mycket tittat på antingen ekologiska processer eller arters evolution var för sig.
Till modellen la forskarna också att det finns temperaturberoende interaktioner mellan arter. Om arter på en plats är väl anpassade för att frodas i samma temperaturintervall blir konkurrensen mellan dem hög. När samexisterande arter däremot skiljer sig mer åt i temperaturoptima minskar konkurrensen mellan dem – dock är några arter då sämre anpassade till den lokala miljön och kan ha svårare att överleva.
Det visade sig i forskarnas simuleringar att den temperaturberoende konkurrensen mellan arter hade stor påverkan på hur ekosystem påverkades av klimatförändringar. I alla simuleringar ledde klimatförändringarna till att många arter dog ut. Men de temperaturberoende interaktionerna mellan arter bidrog till att något fler arter överlevde. Detta tack vare att de kunde hitta nya nischer och lyckades samexistera i högre grad på en plats, så att den negativa effekten av klimatförändringarna mildrades något.
– I den här modellen kan vi visa att de två stora aktuella frågorna klimatförändringar och biologisk mångfald är tätt kopplade till varandra. Vi ser att om arterna har en större variation i sina egenskaper och mångfalden är större, klarar ekosystemet som helhet av klimatförändringen bättre, säger Anna Eklöf.
Forskarna lyfter fram att det är mycket viktigt att i prediktionsmodeller av storskaliga konsekvenser av klimatförändringar på den biologiska mångfalden inkludera relevanta interaktioner mellan arter, och att titta på både ekologi och evolution samtidigt.
Koden till modellen är öppen, så att andra forskare kan använda den och utveckla den vidare.
Anna Eklöf, universitetslektor vid Linköpings universitet, anna.eklof@liu.se
Anna Åkesson, doktorand vid Linköpings universitet, anna.akesson@liu.se
Fotnot:
Forskningen har finansierats med stöd av Formas och Vetenskapsrådet.
– Barn som kommer till ett nytt land, med ny kultur och språk får genomgå stora förändringar. Vi vet att förändringar skapar otrygghet för barn. Att studera deras lek kan bli ett sätt att se hur de mår och anpassar sig till de nya miljöerna. Genom leken lär sig barn, inte bara språket utan även att förstå och känna sig trygg i de nya miljöerna de befinner sig i, säger Nadezda Lebedeva som är universitetslektor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna.
Svårt för vuxna att förstå barnens lek
Men det är inte helt enkelt att som vuxen leka eller förstå lek på barns villkor. Lek innehåller flera olika dimensioner av känslor, relationer och aktiviteter. Den är under ständig förändring och det kan därför som vuxen vara svårt att hänga med.
– För att förstå, uppmuntra och ge stöd till barn behöver pedagoger ha kunskap om hur man kan observera och interagera i leken. Jag har undersökt vilka faktorer det finns i leken som pedagoger och lärare kan arbete med för att hjälpa barn leka, lära och umgås. Det kan handla om barnens spontanitet, färdigheter, förväntning och planering inom leken, säger Nadezda Lebedeva.
Tidigare studier om månens cykel och sömn har delvis visat motstridiga resultat. En del har visat på ett sammanhang, medan andra inte kunnat se någon sådan koppling. Det finns många olika möjliga förklaringar till de här skiftande resultaten, till exempel att en del av dem var slumpmässiga fynd. Många tidigare studier kontrollerade inte sina analyser för sammanblandning av orsaksfaktorer som är kända för att påverka människans sömn, så som sömnapné eller insomni.
Sömnapné innebär att man får korta, upprepade andningsuppehåll när man sover. Oftast beror det på att tungan faller bakåt i svalget och täpper till luftströmmen. Andningsuppehållen stör sömnen och du blir ofta trött på dagarna.
Insomni är de medicinska termen för sömnlöshet. Antingen att inte kunna somna på kvällen, att vakna under natten och få upphackad sömn eller att vakna för tidigt på morgonen och inte kunna somna om. Eller blandningar av de här tre varianterna. När problemen är långvariga och påverkar vardagen mycket brukar det handla om insomni.
Källor: 1177 och Wikipedia
Under månens kommande fas ökar mängden upplyst månyta sett från jorden och tidpunkten som månen korsar en plats meridian skiftar gradvis till sena kvällstimmar. Under månens avtagande fas minskar däremot den upplysta ytan och tidpunkten för när månen passerar en plats meridian rör sig mot dagtid.
Hjärnaktivitet mättes under sömnen
Forskarna använde polysomnografi för att mäta sömnkvaliteten hos 492 kvinnor och 360 män som sov hemma i sina egna sängar. Genom elektroder som fästes på huvudet mättes bland annat elektrisk aktivitet i hjärnan och ögonrörelser. Personerna vars sömn registrerades visste inte att det var kopplingen till månens rörelser som forskarna var intresserade av.
– Vi kunde se att män vars sömn mättes under månens första faser hade sämre sömnkvalitet och vaknade oftare under natten jämfört med män vars sömn mättes under månens avtagande faser. Hos kvinnorna var sömnen i stort sett opåverkad av månens cykel. Våra resultat var robusta för justeringar för kroniska sömnproblem och sömnapné, berättar Christian Benedict, docent och sömnforskare vid Uppsala universitet och ansvarig för studien.
Hans hjärna kanske mer känslig för omgivande ljus
En möjlig mekanism som kan förklara månens inverkan på sömn är mängden solljus som reflekteras från månen runt tiden då människor vanligtvis går och lägger sig. Dessutom har en nyligen publicerad studie visat att mäns hjärnor kan vara mer mottaglig för omgivande ljusförhållanden än kvinnors, berättar Christian Benedict.
– Vår studie kan dock inte slå fast om det är månens cykel som påverkar sömnen hos män eller om måncykeln samvarierar med någon annan faktor som påverkar sömnen, säger Christian Benedict.
Enligt studien får cirka två procent av patienterna svåra besked först via Journalen på webbtjänsten 1177.se. Studien visar att mångdubbelt, 17,7 procent, vill ta emot svåra besked online. En övervägande del av dessa är män.
– Resultatet visar att det är mycket viktigt för läkare att ha en dialog med sina patienter för att ta reda på hur de vill ha besked, säger Jonas Moll, forskare i e-hälsa vid Örebro universitet som gjort studien tillsammans med Hanife Rexhepi vid Högskolan i Skövde.
Cancerpatienter positiva till besked online
Jonas Moll har det övergripande ansvaret för den nationella patientenkäten, och är knuten till forskningskonsortiet DOME. Tidigare studier med patienter inom forskningskonsortiet har bland annat visat att cancerpatienter ställer sig positiva till Journalen framför allt när det gäller möjligheter till ökat deltagande i vården och den hälsoöverblick och förberedelse inför besök som denna e-hälsotjänst erbjuder.
En intervjustudie med cancerpatienter visade dessutom att flera patienter ville ta emot svåra hälsobesked online i hemmet, för att kunna förbereda sig inför kontakten med läkare.
Läkare skeptiska till svåra besked online
– Resultaten från studien är intressanta, eftersom fram för allt läkare är skeptiska till journalen på nätet mycket på grund av risken för att patienter får tar del av svåra hälsobesked innan läkare har hunnit kontakta dem, säger Jonas Moll, forskare i e-hälsa vid Örebro universitet.
Det är skillnad mellan olika grupper av patienter. De som har diabetes vill i högre utsträckning ta emot svåra besked online än patienter med cancer, psykisk sjukdom och högt blodtryck visar enkäten.
Vad är e-hälsa?
”Med hälsa menas fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa.”
Källa: Socialstyrelsen
Journalen möttes av stort motstånd från vårdpersonal när tjänsten introducerades år 2012 i dåvarande Landstinget i Uppsala län (Region Uppsala). Inställningen hos vårdpersonalen har sedan dess allmänt blivit mer positiv, men många, speciellt inom området onkologi, är fortfarande skeptiska, främst alltså på grund av risken att patienter kan få ta emot svåra hälsobesked hemma vid datorn.
Studien som visar att fler vill ta mot svåra hälsobesked online är en uppföljning av en omfattande nationell enkätstudie som gjordes med patienter 2018. Två av enkätfrågorna i den gäller på vilka sätt man tar emot svåra hälsobesked idag och hur man helst skulle vilja få svåra hälsobesked förmedlade. De alternativ som fanns att välja bland var: under läkarbesök, via telefon, via brev, online via Journalen – eller annat.
Journalen på nätet
Sedan slutet av 2018 ger Sveriges alla regioner sina patienter tillgång till sin journal på nätet via webbtjänsten Journalen. Som inloggad på www.1177.se kan patienter bland annat få åtkomst till besöksanteckningar, provresultat, uppgifter om diagnoser och funktioner för att följa remisser.
Elever som immigrerar till Sverige som tonåringar, och som inte tidigare har gått i skolan, påbörjar ofta sin skolgång i så kallade alfabetiseringsklasser på gymnasieskolans språkintroduktion. Där erbjuds de undervisning för att lära sig svenska, att läsa och skriva med det latinska alfabetet, och att utveckla grundläggande kunskaper i olika skolämnen. Detta är en undervisningskontext som sällan undersöks inom flerspråkighetsforskningen, men är fokus för en ny avhandling i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet.
Anna Winlund har följt undervisningen för en grupp elever med kort skolbakgrund under ett läsårs språkintroduktion. Tidigare forskning om ungdomar som lär sig att läsa och skriva på ett andraspråk har ofta haft fokus på individers utmaningar i mötet med det nya skriftspråket, inte minst för att urskilja dess minsta beståndsdelar. I de här studierna undersöks istället elevernas deltagande i skolans aktiviteter.
Läraren skapar motivation utifrån elevens tidigare erfarenhet
– På så vis fokuserar jag inte bara på elevernas brister, vilket är vanligt i andra studier, utan kan också undersöka deras olika resurser för att utveckla skriftspråklighet, säger Anna Winlund.
Avhandlingen består av fyra olika delstudier som behandlar olika sidor av den här undervisningen. I en studie undersöktes exempelvis hur elevernas läs-, skriv- och språkutveckling kunde stöttas genom att läraren särskilt med hjälp av den somalisktalande studiehandledaren utgick från elevernas tidigare erfarenheter, kunskaper och språk och även använde konkreta exempel, teater eller dans för att förklara innehållet. I det här sammanhanget var det tydligt att läraren spelade en viktig roll för att eleverna skulle motiveras att arbeta hårt. Hon skapade nära och vänskapliga relationer till eleverna men ställde också höga krav på dem, vilket flera elever uttryckte att de uppskattade.
– Att läraren spelar en stor roll för undervisningens kvalitet är ingen nyhet men jag tyckte att det var intressant att undersöka på vilket sätt hon kunde växla mellan olika roller för att både inspirera och utmana eleverna, vilket kan vara nödvändigt i mötet med nästan vuxna elever som för första gången ska lära sig skolans speciella arbetssätt. Det var också tydligt att studiehandledaren hade stor betydelse bland annat för att guida eleverna in i det nya språket och kulturen, säger Anna Winlund.
Samtal om normer skapar delaktighet i skolan
I en annan delstudie undersöktes hur samtal om normer som kan upplevas som främmande eller tabu för eleverna, till exempel när det gäller samkönade relationer, kunde genomföras för att eleverna skulle få möjlighet att lära sig om dessa ämnen och utveckla ett nytt ordförråd.
– Flera av eleverna framhöll att det var viktigt för dem att lära sig om främmande ämnen för att förstå samhället som de nu lever i och för att inte göra fel på olika sätt, säger Anna Winlund.
Ytterligare en studie visade hur eleverna fick lära sig olika regler för hur man förväntas bete sig i skolan. Elever som inte har tidigare skolgång och som lär sig att läsa och skriva som tonåringar skiljer sig på vissa sätt från andra skolungdomar, men har också mycket gemensamt med dem.
– Det är viktigt att poängtera att det inte rör sig om en homogen grupp. Liksom andra elever har de olika förutsättningar och ställs inför olika svårigheter i mötet med skolans praktiker.
Att hänga med svensktalande elever är viktigt
En sak som Anna Winlund vill lyfta fram är att det är viktigt för dessa elever att få delta i sociala sammanhang med andra svensktalande elever, inte minst för att ge dem tillfällen att höra och tala svenska. Men det är också viktigt att de får en strukturerad och tydlig undervisning för att förstå hur skriftspråk används i och utanför skolan.
Anna Winlund påpekar att när man bedriver så kallade etnografiska fältstudier är det ofta en mindre grupp som observeras under en längre tid för att möjliggöra en djupare förståelse för kontexten. Det går därför inte att dra några generella slutsatser av studien om hur det är för alla nyanlända ungdomar utan skolbakgrund. Förhoppningen är dock att avhandlingen ska bidra till samhällets och skolans kunskaper om den här elevgruppen och deras villkor för lärande, samt ge inspiration till lärares undervisningsmetoder.
Även mobilsymboler är ett skriftspråk
– Jag tycker också att det är viktigt att fundera över vilka begrepp som används för att beskriva och tala om elevgruppen. ”Analfabeter” är till exempel inte alltid ett så rättvisande begrepp eftersom många av eleverna faktiskt redan använder skriftspråk på olika sätt, inte minst genom sina mobiler, trots att de aldrig lärt sig att läsa och skriva genom formell skolgång, säger Anna Winlund.
Anna Winlund, doktorand i svenska som andraspråk, Göteborgs universitet, anna.winlund@gu.se
Klimatförändringarna är ett hot mot livsmedelsförsörjningen. Att öka jordbrukets motståndskraft kan bli avgörande för att få tillräckligt med mat.
I Sverige väntas den globala uppvärmningen leda till att odlingssäsongen blir längre, men också till att vädret blir mer varierat och att risken för extremväder ökar, något som kan leda till sämre skördar.
Nu har forskare vid vid Lunds universitet undersökt om en ökad kolhalt i marken kan öka jordbrukets motståndskraft – och svaret är ja.
I fält som utarmats på kol har en ökad kolhalt en positiv
effekt på skörden vid extrema väderförhållanden.
Åtgärder för att öka kolhalten i marken är kostsamma för
jordbrukare på kort sikt.
Styrmedel kan behövas för att göra investeringar i
kolinlagring i åkermark mer attraktiva för enskilda
jordbrukare.
– Vi visar att brukning av jorden på ett sätt som bevarar eller lagrar kol i marken gör skörden mer motståndskraftig mot de vädervariationer som kommande klimatförändringar väntas föra med sig, som högre temperaturer med mer frekventa perioder av torka, men också längre perioder med kraftig nederbörd, säger Mark Brady, Forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC).
Sedan tidigare är det känt att en hög kolhalt i åkermarken är förknippat med bättre vattenhållande förmåga, mer växtnäring och mindre risk för markpackning och erosion.
Det har även varit känt att när, under en grödas växtperiod, som en extrem väderhändelse inträffar har betydelse. Däremot har det varit outforskat hur dessa faktorer samverkar, och det är det som forskarna tittat på när det gäller vete och korn.
Intensiv bearbetning utarmar jorden på kol
För vete visade resultatet att högre kolhalt är gynnsamt under alla omständigheter, för korn bara under vissa omständigheter.
– Sammantaget är det tydligt att brukningsmetoder som bevarar eller lagrar kol i marken, till exempel perioder med gräsvall eller mellangrödor, kan fungera som en försäkring för framtida skördar, säger Mark Brady.
Men flera vanliga brukningsmetoder som används i dag utarmar i stället marken på kol. Intensiv bearbetning och odling av jorden minskar mängden kol och
den biologiska mångfalden i marken (av till exempel daggmask och nyttig svamp), vilket ger sämre skördar.
Styrmedel mot jordvänliga metoder
Den intensiva odling som bedrivs på en stor del av den europeiska åkermarken är en fara för framtida livsmedelsförsörjningen, menar forskarna. Men att gå över till andra metoder skulle på kort sikt vara kostsamt för många jordbrukare.
– Därför kan det under en period krävas riktade styrmedel till jordbruket för att underlätta övergången till mer jordvänliga brukningsmetoder eftersom de miljöersättningar som finns i dag generellt är för låga för att locka till sig något större intresse, säger Mark Brady.
Han påpekar att en ökad kolinlagring i marken också skulle ge en minskad klimatpåverkan från jordbruket, och att vinsterna med mer jordvänliga brukningsmetoder därför skulle vara flera.
Mark Brady, docent i naturresurs- och miljöekonomi vid Agrifood Economics Centre/SLU och Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) mark.brady@slu.se
Unga som grupp löper en ökad risk för sexuell ohälsa i form av sexuellt överförbara sjukdomar, oplanerade graviditeter och sexuellt våld jämfört med andra åldersgrupper i samhället. Ungdomsmottagningar finns över hela Sverige och arbetar framför allt med den sexuella och psykiska hälsan hos unga i åldern 13–24 år.
– Problemet har dock varit att sexuell ohälsa hos de som besöker ungdomsmottagningar ofta förblir ouppmärksammad, eftersom unga sällan berättar om dessa erfarenheter i kontakt med hälso- och sjukvården. Och vårdpersonal frågar inte regelbundet om riskutsatthet och negativa sexuella erfarenheter, säger Sofia Hammarström, som nyligen lagt fram sin doktorsavhandling vid Institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet.
Lättare att prata om sex med frågeformulär
I sin avhandling har hon studerat hur man kan identifiera sexuellt riskutsatta unga, och utvecklat en metod som hon har testat på tre ungdomsmottagningar. Metoden heter SEXIT och består av ett frågeformulär för besökare, samt en utbildning och handbok för personal.
Metoden innebär att unga som besöker ungdomsmottagningen får besvara ett formulär med frågor som man sedan samtalar om under besöket. Totalt 268 unga besökare besvarade formuläret under pilotstudien, och en betydande andel av besökarna berättade om flera olika riskfaktorer eller negativa erfarenheter. Metoden uppskattades av både personal och besökare. Av de unga svarade nästan nio av tio att frågorna var viktiga. Få upplevde att frågorna var obehagliga eller svåra att besvara.
– Besökarna jag intervjuat upplever att det är lättare att berätta om negativa eller tabubelagda upplevelser genom att fylla i ett formulär än att ta upp en fråga på eget initiativ. De tycker också det är viktigt att alla erbjuds frågorna, men att de är frivilliga att besvara. Det skapar transparens och signalerar till besökarna att ungdomsmottagningen är intresserad och redo att diskutera även svåra frågor, säger Sofia Hammarström.
Viktigt med bra bemötande i känsliga frågor
En annan sak som betonades i intervjuerna var vikten av ett professionellt och icke-dömande bemötande från personalen i samband med potentiellt väldigt känsliga frågor.
Ur personalens perspektiv upplever man att arbetssättet har ökat både kvalitén och jämlikheten i vården, eftersom man nu ställer samma frågor till alla. Tidigare har dessa frågor endast kommit upp om besökaren initierat samtalet eller om det varit uppenbart att det finns problem, men med SEXIT uppmärksammas fler besökare i behov av vård eller stöd, inte minst eftersom formuläret samlar flera viktiga riskfaktorer i ett och samma formulär. Frågor om exempelvis erfarenhet av sex mot ersättning och våld upplevs som svåra att ta upp på ett bra sätt av både personal och unga. Ett formulär kan då underlätta kommunikationen dem emellan.
Ungdomsmottagningar intresserade av Sexit-metoden
Under arbetet med avhandlingen har intresset från andra mottagningar vuxit sig allt starkare. Parallellt med sin forskning har Sofia Hammarström, i sin roll som utvecklingsledare på Kunskapscentrum för sexuell hälsa i Västra Götalandsregionen, vidareutvecklat och spridit metoden till andra. Ungdomsmottagningar i 11 av Sveriges 21 regioner har utbildats och det finns intresse även från andra verksamheter som arbetar med unga.
– Från implementeringsforskning vet vi att det är ovanligt att nya metoder implementeras så här snabbt inom hälso- och sjukvården. Jag ser det som ett kvitto på att metoden fungerar och uppfyller ett reellt behov i verksamheten, säger Sofia Hammarström.
Sofia Hammarström, doktor i medicin samt utvecklingsledare på Kunskapscentrum för sexuell hälsa i Västra Götalandsregionen, sofia.hammarstrom@vgregion.se
– Fokus i min forskning är förändrade och framtida arbetsförhållanden och vilken betydelse den fysiska arbetsplatsen har för hur vi förstår vårt arbete och den teknologi vi arbetar med. Digitala nomader är en växande grupp på arbetsmarknaden och vi behöver förstå hur dessa individer arbetar, precis som vi har vunnit mycket kunskap på att förstå hur det är att arbeta i fabrik, på kontor, som projektledare och så vidare, säger Caroline Ingvarsson, universitetsadjunkt vid Mälardalens högskola.
Fler bryter upp från tidigare liv
Fenomenet med digitala nomader har vuxit fram successivt under de senaste tio åren, även om rörelsen till viss del stoppat upp under 2020 och 2021, på grund av coronapandemin som innebar nedstängningar av samhället och svårigheter att resa.
– De tendenser vi ser är att digitala nomader är en växande grupp människor på arbetsmarknaden. Dessa människor har ofta universitetsexamen, är i sena 20- och 30-årsåldern med etablerade karriärer, men väljer att bryta upp från sina liv för att hitta en annan typ av utmaningar, säger Caroline Ingvarsson.
Digitalisering är en förutsättning
Digitaliseringen är en förutsättning för att den digitala nomadiska livsstilen ska vara möjlig. Att kunna arbeta på distans på det sättet som digitala nomader gör går inte om det inte finns internet, datorer och en arbetssituation som tillåter att samarbete sker helt på distans.
På så vis påverkar de digitala nomadernas livsstilsval de normer och föreställningar som finns kring arbetsliv och jobb. Ett tydligt exempel är distansarbete och hemmakontor som den gängse arbetsformen för många under pandemin. Men Caroline Ingvarsson menar att arbetslivet kommer att präglas av ett ökat intresse för distansarbete även efter coronapandemin.
– Med corona har vi tagit oss över en ganska stor tröskel. Det har blivit enklare och mer accepterat att delta i arbetsdagen utan att vara på plats fysiskt på exempelvis ett kontor. För många har det senaste året blivit ett bevis på att det går både att arbeta och leda på distans, säger hon.
Förskjutningar i normer gällande arbetslivet
I ett större perspektiv är den moderna anställningen med reglerade dagar och lön inte så självklar, då den växte fram ur industrialiseringen där människor började arbeta för lön, oftast för någon annan och som en kugge i ett större maskineri. Dessa föreställningar om vad arbete och arbetsliv är börjar nu förskjutas.
– Dels handlar det om en förskjutning i vad man tycker är ett rimligt sätt att arbeta, dels handlar det om vilken måluppfyllnad man ser att jobbet ska ge. Digitala nomader har valt att byta karriär för att kunna ha ett mer balanserat arbetsliv och för att få en större frihet att själva styra sitt jobb, säger Caroline Ingvarsson.
Stora förändringar i ledarskap och chefskap
För ledare och chefer kommer dessa normförskjutningar att innebära stora förändringar.
– Chefer och ledare kommer att, i ännu högre utsträckning än tidigare, behöva ställa sig frågor som ”Hur är jag en bra chef över medarbetare som jag träffar väldigt sällan?” och ”Genom vilka kanaler kan vi upprätthålla vilken kommunikation?” säger Caroline Ingvarsson.
Arbetslivet tenderar även att bli mer transient (ungefär ”temporärt”, redaktionens kommentar), menar Caroline Ingvarsson, där fler arbetar på uppdrag snarare än via en anställning.
– Vi ser att fler organisationer börjar se hur man kan jobba med mer mobila organisationer där kortare uppdrag, färre anställda och flera olika anställningsformer blir det nya. Detta ställer stora krav på hur man som chef leder team som består av medarbetare som jobbar på kortare eller längre uppdrag, där man inte träffas fysiskt och där organisationen är mer dynamisk, säger hon.
Bygga lojalitet utan att träffas
Caroline Ingvarsson ska nu utvidga sin studie till att även inkludera organisationer vars medarbetare i allt högre utsträckning består av anställda som jobbar på distans på uppdrag, även i organisationers kärnverksamhet.
– Jag kommer studera frågor som hur man bygger och behåller en stark organisationskultur när människor inte längre samlas och hur det avspeglar sig om vi även efter corona kommer inkludera distansen i organisationskulturen. Här intresserar jag mig för hur man exempelvis bygger lojalitet med de man aldrig möter? avslutar Caroline Ingvarsson.
– Våra fynd stödjer samhällets satsningar för att få bukt med ångestsjukdomar. Studien synliggör vikten av att fortsätta öka vår kunskap om hur en fysisk aktiv livsstil samverkar med andra faktorer för att främja psykiskt välmående, säger Tomas Deierborg, professor i experimentell fysiologi vid Lunds universitet, som lett studien.
I studien följdes nästan 200 000 personer som åkt Vasaloppet. Dessa jämfördes med lika många personer med samma ålder och kön från övrig befolkningen. Därefter följde forskarna samtliga individer med utdrag från patientregistret över registrerade ångestdiagnoser under upp till 21 års tid.
Mindre ångest hos Vasaloppsåkare
– Vasaloppsåkarna hade nästan 60 procents lägre risk att utveckla ångestsjukdom jämfört med den övriga befolkningen. Sambandet fanns bland både män och kvinnor, säger Martina Svensson, neuroforskare vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet.
Hon och Tomas Deierborg menar att resultaten motiverar fortsatta satsningar på forskningsområdet. På sikt kommer det förhoppningsvis att gynna folkhälsan och därmed frigöra resurser för ytterligare studier.
– Fördelen med denna typ av epidemiologisk studie är att man med relativt enkla medel kan upptäcka tydliga mönster, som verkar spela roll på gruppnivå i befolkningen, och på så vis ringa in och fokusera på vad man ska undersöka vidare i mindre omfattande studier för att få mer kunskap om vad som verkligen orsakar mer eller mindre ångest, förklarar Martina Svensson.
Mer ångest hos snabbaste kvinnorna
Bland skidåkarna undersöktes också om prestationsförmågan, det vill säga hur snabbt man körde sitt lopp, påverkade risken att utveckla ångest. Det visade sig att på gruppnivå hade de snabbaste kvinnliga skidåkarna en nästan dubbelt så stor risk att utveckla ångest jämfört med de som åkte långsammast. Trots det hade de snabbaste kvinnorna fortfarande lägre risk jämfört med den övriga icke-skidåkande befolkningen. Hos männen fanns ingen sådan koppling.
– Det finns flera studier som visar att en fysiskt aktiv livsstil kan minska risken att drabbas av ångest. Vad vi ser i denna studien är att bland aktiva kvinnor verkar även den fysiska prestationsförmågan spela in och att väldigt hög prestationsförmåga inte nödvändigtvis är det mest fördelaktiga, även om det fortfarande verkar bättre än väldigt låg aktivitet. Det viktiga här är att poängtera att även de snabbaste kvinnliga åkarna hade en lägre risk för ångest jämfört med kvinnorna i övriga befolkningen, så alla grupper bör uppmuntras till en fysiskt aktiv livsstil, säger Martina Svensson.
Kan ha andra orsaker än träning
Den högre risken att drabbas av ångest hos de snabbaste kvinnliga skidåkarna försvann om de som utvecklade ångest de första fem åren exkluderades. Detta tyder på att det inte behöver vara den fysiska träningen i sig som ledde till sämre psykisk hälsa i den här gruppen, utan kanske snarare att den höga träningsnivån samtidigt kan vara kopplad till andra drivkrafter och personlighetsdrag som inte gynnar den mentala hälsan, menar forskarna.
– Studien kan inte slå fast någotdera, men den pekar på att faktorer kopplade till prestationsnivå kan ha lika stor inverkan på det psykiska måendet som den fysiska aktiviteten i sig. Dessa aspekter behöver undersökas mer ingående med avseende på kopplingen mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa, i synnerhet hos kvinnor, säger Martina Svensson och fortsätter:
– Andra studier tyder på att just utomhusträning kan ge en extra fördel för det psykiska välbefinnandet med den lugnande naturen och högre ljusexponeringen. Vi undersöker inte någon av dessa aspekter i vår studie. Däremot visar studier, som undersökt annan typ av fysisk aktivitet än just vintersport, liknande resultat. Därför är det troligt att anta att det är den fysiska aktiviteten i sig som är det viktiga.
Epidemiologisk forskning undersöker förekomsten av olika sjukdomar i en population (en grupp personer, redaktionens kommentar). I en epidemiologisk studie vill man undersöka om det finns samband mellan att en människa utsatts för till exempel strålning, smittämnen, stress eller cigarettrök och att personen drabbats av sjukdomar eller tillstånd, som till exempel hjärtinfarkt, lungcancer, övervikt eller högt blodtryck.
Martina Svensson, neuroforskare vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet, martina.svensson@med.lu.se, Tomas Deierborg, professor i neurofysiologi vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet, tomas.deierborg@med.lu.se
Forskarna fann att föräldrar till personer med adhd hade 34 procent högre risk för demens, jämfört med föräldrar till personer utan adhd. Risken för Alzheimers sjukdom, vilket är den vanligaste typen av demens, var 55 procent högre för föräldrar till individer med adhd. Det var också mer sannolikt att individer med adhd hade föräldrar med tidig debut av demens.
Adhd (attention-deficit/hyperactivity disorder) är en neuropsykiatrisk diagnos som kännetecknas av ouppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet och drabbar uppskattningsvis drygt 3 procent av världens vuxna befolkning.
Den absoluta risken för demens var dock liten för gruppen av föräldrar. Endast 0,17 procent av föräldrarna fick en demensdiagnos under uppföljningsperioden.
Kopplingen var lägre för andragradssläktingar till personer med adhd, dvs. mor- och farföräldrar och syskon till föräldrarna. Till exempel hade mor- och farföräldrar till personer med adhd 10 procent ökad risk för demens, jämfört med mor- och farföräldrar till personer utan adhd.
– Fynden tyder på att det finns en ärftlig och/eller miljömässig koppling mellan adhd och demens. Nu behöver vi ytterligare studier för att förstå de underliggande mekanismerna, säger studiens försteförfattare Le Zhang, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet.
Demens hos släktingar till personer med adhd
Antalet nya adhd-diagnoser har ökat kraftigt de senaste årtiondena i takt med att medvetenheten och kunskapen om adhd växt. Eftersom diagnosen är förhållandevis ny finns endast ett fåtal mindre studier som studerat utvecklingen av demens hos personer med adhd, och studierna har ofta visat motstridiga resultat.
I den aktuella studien ville forskarna överbrygga detta genom att undersöka i vilken utsträckning äldre generationer till individer med adhd diagnostiserats med demens. Forskarna inkluderade fler än två miljoner personer födda i Sverige mellan 1980 och 2001, varav drygt 3,2 procent hade en adhd-diagnos. Med hjälp av nationella register kopplade forskarna dessa personer till över fem miljoner biologiska släktingar, inklusive föräldrar, mor- och farföräldrar och föräldrars syskon, och studerade i vilken utsträckning dessa släktingar utvecklade demens.
Studien kan inte fastställa något orsakssamband men forskarna presenterar flera potentiella förklaringar som kan undersökas i framtida studier.
– Man kan tänka sig att det kan finnas hittills oupptäckta genvarianter som bidrar till båda tillstånden eller miljömässiga riskfaktorer, som socioekonomiska förhållanden, som kan påverka associationen. En annan möjlig förklaring är att adhd ökar risken för en rad fysiska åkommor som i sin tur bidrar till ökad risk för demens, säger studiens korresponderande författare Zheng Chang, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet.
Le Zhang, doktorand, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, le.zhang@ki.se
Zheng Chang, forskare, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, zheng.chang@ki.se
Cirkulär livsmedelsproduktion handlar om att skapa ett system där avfall inte uppstår och resurser behålls i ett kretslopp. Och som dessutom kan ge vinster både för miljön och ekonomin.
SLU-forskaren Malin Hultberg ger några aktuella exempel på hur det går att integrera svampodling i sådana kretslopp.
Bönor, svampar och grisar
Åkerböna är en gröda som många tror kan spela en allt viktigare roll för produktionen av vegetabiliskt protein för humankonsumtion. Ett av problemen med åkerböna är det skal som helst ska rensas bort när bönan ska bli mat för människor.
I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Journal of Cleaner Production visar SLU-forskare hur skalen kan fungera som substrat för odling av den populära matsvampen ostronskivling (Pleurotus ostreatus).
Ett kilo åkerbönsskal (torrvikt) kan förväntas producera 1.1 kilo ostronskivling (färskvikt). I kretsloppssteget därefter visar forskarna hur det av svampen nedbrutna substratet går att använda som proteinfoder för grisar, eftersom halten av antinutritionella ämnen sjunkit kraftigt. Studien visar på potentialen av att ta tillvara restprodukter i kretsloppssystem för produktion av mat, menar forskarna.
Vad är en antinutrient?
En antinutrient är ett ämne som hämmar upptaget av olika näringsämnen från kosten, till exempel av proteiner, mineraler eller vitaminer. De kan också störa enzymers funktion och i förlängningen skada tarmen De finns i många råvaror från växtriket och agerar som en skyddsmekanism för växten, på samma vis som till exempel taggar eller stark doft.
Urban svampodling i matavfall
Det pågår också ett forskningsprojekt med namnet Stadens matavfall blir ny mat. SLU-forskare med flera undersöker hur matavfall som brutits ner i biogasprocessen i framtiden kan fungera som substrat för urban odling av bland annat ostronskivling och den asiatiska bladgrönsaken pak choi.
Forskningen är interdisciplinär (går över flera forskningsområden) och behandlar förutom frågor om skördens kvantitet och kvalitet även frågeställningar om konsumenternas acceptansför den här typen av odlingssystem.
Korallticka på tallriken?
Konsumtionen av odlad matsvamp har stigit kraftigt under 2000-talet. Ett nytt faktablad från SLU fokuserar på odling av korallticka, även kallad maitake, Grifola frondosa, en matsvamp som ännu inte är så vanlig i Sverige.
Smaken på svampen beskrivs som nötaktig med en textur som påminner om kött. I studien bakom faktabladet har man undersökt hur denna asiatiska delikatess trivs med att växa på åtta tillgängliga svenska substrat såsom sågspån av björk och gran och pressrester av äpple.
Syftet är att bidra till utveckling av en hållbar svensk produktion av maitake. Berikat sågspån av gran visade sig ha potential för odling av svampen och resterna efter odlingen skulle kunna användas för produktion av biobränsle. Bakom faktabladet står masterstudenten Anna Dahlin och forskaren Malin Hultberg vid institutionen för biosystem och teknologi.
Kontakt:
Malin Hultberg, universitetslektor och samverkanslektor, Institutionen för biosystem och teknologi, SLU, malin.hultberg@slu.se
Mikrovågor är ett samlingsnamn för elektromagnetisk strålning inom de högre radiofrekvensbanden och kan användas till allt ifrån att värma mediokra fiskrätter till att söka efter utomjordiskt liv i universum.
Främst används mikrovågor för att överföra signaler inom telekommunikation. Men de senaste åren har allt mer fokus riktats mot mikrovågornas potential inom kvantteknologin – ett område där kvantmekaniska egenskaper används för att lösa mät- och beräkningsproblem som den traditionella teknologin inte klarar av.
Nanotrådar ger effektiv detektion av mikrovågor
Nu har ett forskarlag vid Lunds universitet gjort en upptäckt som kan skynda på kvantutvecklingen. I en artikel som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications beskriver forskarna hur de genom ett experiment utvecklat en detektor för mikrovågsfotoner.
– För att kommunikation mellan delarna i en kvantdator ska vara möjlig måste man kunna detektera enskilda mikrovågsfotoner med stor effektivitet. Vårt experiment visar på ett helt nytt sätt att göra detta, säger Peter Samuelsson, fysikforskare vid Lunds universitet.
I studien har forskarna skapat en detektor med hjälp av halvledande nanotrådar. En stor fördel med dessa trådar är att de kan kopplas ihop med redan existerande teknologi. Det är också nanotrådarnas egenskaper som är grunden till det stora genombrottet.
Mikrovågsfotoner omvandlas till mätbar ström av elektroner
– Det är tack vare nanotrådarna som vi lyckats detektera fotoner löpande genom att omvandla dem till en mätbar ström av elektroner. Det innebär att detektorn inte behöver veta när fotonen anländer, något som ofta krävs i de mikrovågsdetektorer som finns idag, säger Ville Maisi, fysikforskare vid Lunds universitet.
Detektorer för enskilda fotoner av synligt ljus har funnits länge och används inom många teknikområden. Men Lundaforskarna kan nu slå fast att de grundläggande principerna även fungerar för mikrovågsfotoner, trots att dessa bara har en tiotusendels så stor energi. I experimentet kunde forskarna visa att sex procent av alla fotoner omvandlades till elektroner. Det är cirka tusen gånger bättre än vad som uppmätts i tidigare experiment. Nu fortsätter arbetet i nanolabbet.
– Våra teoretiska analyser visar att vi kan nå en nära hundraprocentig effektivitet genom att förfina experimentet. Vi hoppas att våra resultat ska bli startskottet för en utveckling av ultrakänsliga detektorer som kan användas inom ett flertal teknikområden, säger Peter Samuelsson.
Ville Maisi, universitetslektor, Avdelningen för fasta tillståndets fysik, Lunds universitet, ville.maisi@ftf.lth.se
I studierna beskriver de arbetande pensionärerna sina jobb som mer flexibla och givande och allt mindre stressande i takt med ökande ålder. Arbetstagarna i 60-årsåldern och uppåt beskriver dessutom sina arbetsvillkor som allt bättre. De har mer kontroll över sin arbetstid och deras arbeten har blivit mindre farliga, ansträngande och obehagliga.
Jobbandet upplevs inte bara kräva mindre ansträngning i takt med ökande ålder, utan även som mer belönande och tillfredsställande.
Ekonomisk trygghet avgörande
Förbättringen i psykosociala arbetsvillkor och arbetstillfredsställelse avsåg bland annat kortare arbetstider och möjligheten att växla till nya roller, egenanställning eller tillfälligt arbete. Äldre arbetstagare som är berättigade till ålderspension kan också ha en starkare förhandlingsposition gentemot arbetsgivarna, vilket underlättar navigeringen i arbetslivet.
– Ålderspensionärer har en ekonomisk trygghet som sannolikt är avgörande för att äldre som arbetar ska kunna välja mellan jobben, säger Lawrence Sacco, forskare vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
I en parallellt genomförd intervjustudie bland arbetande svenska pensionärer i åldrarna mellan 64 år och 74 år beskriver de sig vara nöjda med sina arbeten, som de ofta anser vara meningsfulla.
Jobbonärer kan sätta gränser
Många så kallade jobbonärer är noga med att sätta upp gränser gentemot sina arbetsgivare, vad gäller tiden de lägger ned på lönearbete, för att kunna avsätta tid för andra aktiviteter. Kortare arbetstider ger också bättre återhämtning och gör det möjligt att hålla sig borta från konflikter och oönskade arbetsuppgifter.
– Vi fann att arbetande pensionärer har speciella relationer till sina jobb. Även om de uppskattar sina jobb, ser de till att skydda sig mot avigsidorna med att arbeta, säger Loretta Platts, docent vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Arbetande pensionärer i studien har också en bättre balans mellan arbetsliv och fritid, vilket frigör tid för andra aktiviteter som de värderar högt.
– Så fort man börjar erhålla pension blir lönearbete en valfri aktivitet. De flesta var antingen egen- eller timanställda, som kunde sluta arbeta om de ville, men de fortsatte gärna lite till, inte minst för att de gillade sitt arbete, säger Loretta Platts, docent vid Psykologiska institutionen på Stockholms universitet.
Jobbet mer givande och mindre stressigt med åren
Studierna har genomförts under ledning av Lawrence Sacco och Loretta Platts, forskare respektive docent vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. I en kvantitativ enkät- och en kvalitativ intervjustudie beskriver de arbetande pensionärerna sina jobb som mer flexibla och givande och allt mindre stressande i takt med ökande ålder.
Den kvantitativa studien avser 2 000 svenska anställda i 60-årsålden, inom ramen för studien Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (SLOSH), där data samlades in per post vartannat år mellan 2006 och 2018. I studien jämfördes upplevd jobbkvalitet jämfört med tidigare år. Förbättringar skedde vad gällde fysisk arbetsmiljö (farlighet, krav på ansträngning och grad av obehag), samt psykosociala aspekter som jobbstress, balans mellan arbetsinsats och belöningar och kontroll över arbetstiderna, samt arbetstillfredsställelse.
I den kvalitativa intervjustudien intervjuade forskarna 25 nyligen pensionerande personer i Sverige som arbetar, till största delen hämtade ur Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (SLOSH). Dessa representerar många olika svenska regioner, med olika utbildningsbakgrund och där vissa var födda utanför Sverige.
Vetenskapliga artiklar:
Changes in job quality as people work beyond pensionable age in Sweden.(Sacco, L. B., Cahill, K. E., Westerlund, H., & Platts, L. G.) Work, Aging and Retirement.
The nature of paid work in the retirement years. (Platts, L. G., Ignatowicz, A., Westerlund, H., & Rasoal, D) Ageing & Society [/language] .
Kontakt:
Loretta Platts, Stressforskningsinstitutet, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.loretta.platts@su.se
Lawrence Sacco, Stressforskningsinstitutet, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, lawrence.sacco@su.se
Kevin E. Cahill, Center on Aging and Retirement at Boston College, United States.kevin.e.cahill@bc.edu
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
