I ett nystartat forskningsprojekt uppmanas allmänheten och skolelever att dela med sig av sina erfarenheter från pandemiåret 2020 samt att beskriva sin vision av framtiden (läs mer om hur du kan delta längst ner i den här artikeln ). Berättelserna ska sedan analyseras digitalt för att ge forskarna en bild av hur människors drömvärldar ser ut och hur stor klimatpåverkan de skulle innebära.
I projektet, som har namnet Utopian stories, samarbetar litteraturvetare med klimatforskare för att koppla samman våra beteendeförändringar under pandemin med klimatomställningen och våra visioner om framtiden. Själva insamlandet av berättelser har precis startat. Alla över 15 år är välkomna att delta.
Projektet Utopian stories är ett samverkansprojekt mellan Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Nobelprismuseet och KTH. Vill du läsa mer om projektet kan du göra det här.
Vad kostar drömmen för klimatet?
– Vi vill att människor ska föreställa sig vilken värld de vill leva i, och projektet ska undersöka vad en sådan värld skulle ”kosta” klimatmässigt. Om jag målar upp min drömbild av framtiden – vad innebär en sådan för klimatet? Kanske måste jag minska klimatpåverkan, och i så fall hur? säger projektledaren Camilla Brudin Borg, lektor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.
Hon tror att vi behöver vara öppna för nytänkande just nu: vi har redan fått ställa om vår livsstil i samband med pandemin, nu kan vi använda dessa erfarenheter och fundera på hur vi kan ställa om för klimatet. Syftet med projektet är att få människor engagerade i vår gemensamma framtid.
– Under det senaste året har vi varken flugit eller handlat lika mycket. Projektet handlar om förändring, både om den vi har gjort och om den vi måste göra för att klara klimatmålen.
Välkomnar kreativitet och fantasi
Camilla Brudin Borg vill att deltagarna ska använda sin kreativitet och fantasi och skapa berättelser om en framtid där vi har förändrat saker till det bästa. De får gärna tänka i helt nya banor och hitta på världar som vi människor inte har någon tidigare erfarenhet av.
– Jag kan tänka mig att det är många unga som tänker sig en väldigt teknologisk framtid, men vi hoppas också få in helt nya sätt att föreställa sig framtiden.
Ingjuta hopp i ungdomarna
Projektet vill bara ha in utopier, det vill säga positiva framtidsvisioner. Camilla Brudin Borg menar att det under lång tid funnits en stor övervikt av dystopier – mörka berättelser om framtiden – på bokmarknaden och att vi behöver bryta den trenden.
– Om litteraturen faktiskt har någon påverkan på hur människor lever borde vi kanske jobba mer med utopin. Vi måste ingjuta hopp i ungdomarna! I projektet vill vi undersöka om positiva framtidsbilder skulle kunna hjälpa oss att nå klimatmålen.
Utopierna ska klimatberäknas
Camilla Brudin Borg hoppas att det trillar in flera tusen berättelser, som sedan ska analyseras med digitala metoder för att få fram de vanligaste framtidsvärldarna som människor tänker sig. Alasdair Skelton, professor vid Stockholms universitet och föreståndare för Bolin Center för klimatforskning, kommer sedan att klimatberäkna resultaten.
Därefter ska forskningsresultaten ligga till grund för utställningar, där förhoppningen är att besökaren ska kunna se hur klimatet påverkas av hur vi väljer att leva.
Bidra till forskningen – så här gör du för att delta
Bild: Dan Borg
Forskningsprojektets del 1: Vad gjorde du inte 2020? 2020 var ett ovanligt år för många. För att minska spridningen av coronaviruset ombads vi att avstå från en del saker som vi annars kanske brukade göra. Men vissa av de förändringar vi har gjort har också fått positiva effekter på klimatet. Hur har det varit för dig? Hur har du upplevt förändringarna i din vardag?
Forskningsprojektets del 2: Dela din framtidsvision
Hur ser ett gott liv ut där du och planeten mår bra och där sådant du tycker är viktigt finns? Vad drömmer du om? Hjälp forskarna genom att dela din berättelse och dina tankar om framtiden med dem (skrolla ner en bit på sidan för att komma till formuläret du ska fylla i!).
Komplexa system kännetecknas av slump och oordning och är svåra att förstå. Ett komplext system av stor betydelse för mänskligheten är jordens klimat.
Sedan länge bevisad växthuseffekt
Syukuro Manabe visade hur ökad koldioxidhalt i atmosfären ger upphov till högre temperatur på jordytan. Under 1960-talet ledde han utvecklingen av fysikaliska modeller för jordens klimat och var först med att utforska samspelet mellan strålningsbalansen och den vertikala transporten av luftmassor. På så sätt lade han grunden för utvecklingen av dagens klimatmodeller.
Den svenske forskaren och Nobelpristagaren Svante Arrhenius hade klart för sig fysiken bakom växthuseffekten redan i slutet av 1800-talet. Men medan den svenska forskaren hade fokuserat på strålningsbalansen ledde Manabe arbetet med att utveckla fysikaliska modeller som för första gången tog hänsyn till den vertikala transporten av luftmassor i atmosfären.
För att göra beräkningarna hanterbara valde han att reducera modellen till en dimension – en vertikal pelare 40 kilometer upp i atmosfären. Syre och kväve visade sig ha försumbar inverkan på temperaturen, däremot gav koldioxiden tydliga avtryck: när koldioxidhalten fördubblades ökade den globala medeltemperaturen med drygt 2 grader Celsius.
Kopplade samman väder och klimat
Ett tiotal år senare skapade Klaus Hasselmann en modell där han kopplade samman väder och klimat, och därmed besvarade frågan om varför klimatmodeller kan vara pålitliga trots att vädret är omväxlande och kaotiskt. Han utvecklade även metoder för att identifiera specifika signaler, fingeravtryck, som både naturliga fenomen och mänskliga aktiviteter lämnar på klimatet. Hans metoder har använts för att påvisa att temperaturökningen i atmosfären beror på mänskliga utsläpp av koldioxid.
Källa: Hegerl och Zweirs (2011) Use of models in detection & attribution of climate change, WIREs Climate Change. Bild: Johan Jarnestad/Kungl. Vetenskapsakademien
Mönster i oordnade komplexa material
Omkring 1980 upptäckte Giorgio Parisi dolda mönster i oordnade komplexa material. Hans upptäckter hör till de viktigaste bidragen inom teorin för komplexa system. De gör det möjligt att på ett matematiskt precist sätt förstå och beskriva många olika och till synes helt slumpmässiga material och fenomen, inte bara inom fysiken utan också inom andra vitt skilda områden, som matematik, biologi, neurovetenskap och maskininlärning.
– De i år belönade upptäckterna visar att våra kunskaper om klimatet vilar på en solid vetenskaplig grund baserad på en rigorös analys av observationer. Årets pristagare har alla bidragit till att vi numera har djupare kunskaper om egenskaper och förändringar i komplexa fysikaliska system, säger Thors Hans Hansson, ordförande i Nobelkommittén för fysik.
Nobelpriset 2021: Trion som hjälpt forskare förstå klimatförändringarna
Tre forskare får Nobelpriset 2021 i fysik för ”banbrytande bidrag till vår förståelse av komplexa fysikaliska system”.
Syukuro Manabe vid Princeton University, USA och Klaus Hasselmann, Max-Planck-Institut für Meteorologie, Hamburg, Tyskland får hälften av Nobelpriset 2021 för att ha lagt grunden till vår förståelse av jordens klimat och hur vi människor bidrar till dess förändringar. ”För fysikalisk modellering av jordens klimat, kvantitativ analys av variationer och tillförlitlig förutsägelse av global uppvärmning”, enligt Kungliga Vetenskapsakademiens motivering
Giorgio Parisi, Sapienza Universitá di Roma, Italien belönas med andra halvan för sina banbrytande bidrag till teorin för oordnade material och slumpmässiga processer. ”För upptäckten av hur oordning och fluktuationer samverkar i fysikaliska system från atomära till planetära skalor”, enligt kungliga Vetenskapsakademiens motivering.
Källa och bild: nobelprize.org
Delningsekonomi är egentligen inget nytt, människor har i alla tider bytt varor och tjänster med varandra. Det nya ligger i de tekniska plattformar som gör affärsmodellerna möjliga. Via Airbnb:s sajt kan vi till exempel snabbt och smidigt boka privatbostäder för en natt eller flera, över hela världen.
Delningsekonomi:
Begreppet innebär olika arrangemang för att hyra, dela eller låna saker istället för att själv äga dem, men även olika möjligheter att ta del av tjänster, byta och ge bort saker räknas in i begreppet. Delningsekonomi används framför allt på de tillfällen när Internet och annan informationsteknik används för att möjliggöra delningen, bytet, hyran eller liknande.
Källa: Wikipedia
Kräver socialt samspel
Tekniken är numera den enkla biten. Det svåra ligger i de sociala interaktioner som krävs, konstaterar docent Airi Lampinen, Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) på Stockholms universitet.
– Om systemet ska funka måste man både ge och ta, säger hon.
Airi Lampinen är aktuell med boken The Trouble with Sharing: Interpersonal Challenges in Peer-to-Peer Exchange.
– Boken bygger på kvalitativa studier i Finland och USA. Jag och mina forskarkollegor har intervjuat människor som använder plattformar som Airbnb och Couchsurfing, berättar Lampinen.
Lyfta fram småskaliga initiativ
Hittills har debatten om delningsekonomin varit ganska snäv. Ett fåtal företag har fått stort utrymme, vare sig vinkeln är att de är coola och nytänkande, eller att de är onda arbetsgivare som utnyttjar kryphål i lagen. Airi Lampinen vill bredda perspektiven och lyfta småskaliga initiativ.
Hur kan människor närma sig varandra utan att inkräkta på den personliga integriteten? Vems är ansvaret när en utlånad bil går sönder? Och vad tycker grannar om att nya människor flyttar in i lägenheten bredvid stup i kvarten?
I boken diskuterar hon delningsekonomi utifrån tre teman:
ömsesidighet och tacksamhetsskuld,
närhet och intimitet,
deltagande och inkludering.
Alla innehåller utmaningar som vi kan behöva brottas med.
– De personer som jag har intervjuat är inte särskilt rädda för att bli utnyttjade. De är snarare oroliga över att stå i tacksamhetsskuld, att vilja men inte kunna ge tillbaka till systemet. Man kan säga att det är ett ”positivt problem”. Normen kring ömsesidighet är bra, men den kan också hindra ett delningsinitiativ från att blomstra.
– I en av studierna intervjuade jag ensamstående föräldrar i Kalifornien. De ville gärna ingå i olika nätverk för att dela resurser, men hade svårt att hitta tiden att göra det, säger Airi Lampinen.
Lagom närhet är bäst
Även i de fall då pengar är inblandade, spelar sociala relationer en viktig roll. Att ha en främling sovande i gästrummet handlar inte bara om att tjäna en extra slant. Intervjuerna visar att många är måna om att vara goda värdar. Och på motsvarande sätt fungerar det när människor hyr ett privat boende – de flesta är måna om att vara goda gäster.
En övergripande utmaning är att hitta en balans i mötet, så att samtliga parter känner att närheten hamnar på en lagom nivå.
– Vid en övernattning är det inte bara en värd och en gäst som ska komma överens, kanske påverkas även familjemedlemmar och grannar.
Nätverket Couchsurfing kan sägas fylla samma funktion som Airbnb, men här handlar det mer om att bygga en gemenskap. Värdarna får inte ens ta betalt för den sängplats de erbjuder en tillfällig nattgäst. Hela idén är att skapa ett nätverk där medlemmarna får möjlighet att resa och uppleva olika delar av världen.
Hur den tekniska plattformen utformas har betydelse för upplevelsen och tjänsten, men Lampinen betonar att det inte finns något magiskt framgångsrecept. Det beror på vad man vill uppnå. Inom delningsekonomin finns ett spektrum av initiativ, från de mest effektiva och transaktionsbaserade, till de mer lokala och tillitsbaserade.
– Om du vill starta ett delningsinitiativ som bygger på närhet, tillit och mänskliga möten, bör du inte använda en alltför bekväm och effektiv plattform. Då blir deltagarna kunder och företag, snarare än jämbördiga i samma community.
Lokala initiativ tar vid efter hajpen
I dag har den inledande hajpen kring delningsekonomin, och företag som Airbnb, klingat av. Det gör det intressant att gå tillbaka till det ursprungliga, anser Airi Lampinen. Hur människor resonerar, interagerar och kommer överens om att dela resurser, har också stark påverkan på miljön och klimatet.
– Vi måste helt enkelt bli bättre på att dela på jordens resurser. Dessutom har coronapandemin drabbat mångas privatekonomi hårt, säger hon.
Lokala delningsinitiativ kring samåkning, klädbyten eller verktygsutlåning utvecklar sällan egna tekniska lösningar. De använder i stället etablerade plattformar som Facebook, och bygger i högre grad på att faktiskt knacka på grannens dörr och ta kontakt. Det finns varken möjlighet eller vilja att skala upp sådana initiativ; den lokala förankringen sätter gränserna. Men självklart kan satsningarna inspirera och leda till att människor på andra orter börjar dela sina resurser på liknande sätt.
– Den här typen av system fungerar bra för vissa, och mindre bra för andra.
– Själv är jag nog som folk är mest. Jag gillar idén om att dela och har använt Airbnb många gånger, men i praktiken är det inte alltid så lätt att få till. Jag hoppas att det blir mer framöver. Sedan jag blev förälder har jag upptäckt nya möjligheter att cirkulera barnkläder och saker, säger Airi Lampinen.
Airi Lampinen, docent vid institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) på Stockholms universitet, airi@dsv.su.se
– Det som behövs är att man har gjort en upptäckt som Nobelkommittén bedömer som en av de viktigaste upptäckterna de senaste hundra åren. Det kan vara något som har gjort mänskligheten stor nytta, dit räknas till exempel både penicillin och litiumjonbatterier. Eller det kan vara något som genererat viktig ny forskning. Ett bra exempel är gensaxen, en teknik för att ändra i arvsmassan. Priset delades ut 2020 i kemi men redan nu gör gensaxen mycket nytta inom forskningen.
Finns det några egenskaper som utmärker en Nobelpristagare?
– Den enklaste gemensamma nämnaren är att det är människor med en otrolig drivkraft och passion för det de gör. Men sedan handlar det också om att det är människor som förmått att ta tillvara på sina styrkor och att hitta nya infallsvinklar på problem.
– Många pristagare har till exempel haft andra pristagare som handledare. Och då är det inte så att de har valt ut sina handledare på grund av att de har fått Nobelpris utan de som får Nobelpris är de som förmår att hitta handledarna innan handledaren fått Nobelpris.
– Alltså, de har valt handledare som senare fått Nobelpriset och det kan ju tyda på en förmåga att hitta både rätt ämnen att studera och rätt personer att göra det hos.
Beror det på intuition eller intelligens?
– Ja, det är väl tiotusenkronors frågan … men det är människor som är beredda att ta risker och att jobba hårt med något som andra inte tror på. Faktiskt samma egenskaper som också innebär en stor risk för att misslyckas.
De flesta Nobelpristagare är väldigt gamla. Ska man ha varit verksam länge?
– Egentligen inte. Nobelkommittén är noga med att man inte får priset för sin livsgärning eller sitt samlade vetenskapliga arbete. Det är upptäckten, inte personen, som belönas. En förklaring är att det i Alfred Nobels testamente står att ett Nobelpris inte får tas tillbaka. Det gör att man måste vara säker på att upptäckten är korrekt. Därför tar det ofta tid innan priset kan delas ut och pristagarna hinner då bli gamla.
Varför har så få kvinnor fått Nobelpriset; 54 av 950 Nobelpristagare är kvinnor?
– De flesta Nobelpristagare började studera för minst 40 år sedan och då var väldigt få kvinnor verksamma som forskare. Dagens priser speglar helt enkelt situationen inom vetenskapen för 40 eller 50 år sedan.
Vad krävs av samhället för att gynna forskning som kan ge Nobelpris?
– Öppenhet och tolerans. Allt som är konformistiskt är dåligt. Olika sorters människor måste kunna komma in på universiteten, människor med olika bakgrund behöver blandas. Det är tydligt är att många pristagare har rört på sig och flyttat mellan olika universitet och arbetat med människor av olika nationalitet. Påfallande ofta har de också dubbla eller trippla medborgarskap.
Gustav Källstrand, intendent på Nobelprismuseet, doktor i kulturhistoria och aktuell med boken Andens olympiska spel – Nobelprisets historia (Fri Tanke förlag).
Från det att världshälsoorganisationen WHO deklarerade att spridningen av covid-19 var en pandemi dominerade det nya coronaviruset nyhetsflödet i flera veckor. 70 procent av artiklarna på Aftonbladets, DN:s och SVT:s startsidor på webben handlade om coronapandemin.
Den omfattande bevakningen sjönk efter några veckor för att återigen öka när den andra vågen kom på hösten 2020. I slutet av april 2021 bestod fortfarande en stor del av materialet av artiklar om pandemin, drygt 30 procent på aftonbladet.se och omkring 20 procent på dn.se och svt.se.
− Sammantaget handlade cirka var fjärde artikel om coronapandemin under hela perioden. Det vanligaste temat har varit hur viruset ska hanteras både politiskt och medicinskt samt mer allmänt hur medborgarna skulle agera, säger medieforskaren Peter Dahlgren.
700 000 artiklar analyserades
Han har analyserat nästan 700 000 artiklar på nätet publicerade från första januari 2020 till slutet av april 2021. I studien ingår sammanlagt 19 nyhetssajter, allt från större traditionella media på nätet som Aftonbladet, DN och SVT till alternativa medier som Fria Tider, Samhällsnytt och Samtiden.
För att kunna hantera ett så omfattande material har Peter Dahlgren använt sig av en specialbyggd så kallad web scraper som skannat av respektive sajts förstasida och undersidor varannan timme. Tack vare datoriserade metoder har han kunnat automatisera delar av arbetet som annars måste göras för hand och identifierat mönster som ett mänskligt öga inte kan överblicka.
Donald Trump vs Anders Tegnell
Trots att pandemin drabbat i stort sett alla länder, har svenska medier framför allt vänt sina blickar mot vad som händer i USA och till viss del Västeuropa. Under hela den undersökta perioden är USA:s dåvarande president Donald Trump den mest omnämnda personen i artiklar om corona.
– Jag tror att det beror på att svenska medier haft en närmast extrem upptagenhet med allt som kretsar kring amerikansk politik i allmänhet och Donald Trump i synnerhet, inte minst då 2020 också var ett valår.
Ett undantag var i mars 2020 då Anders Tegnell nämndes oftare än Donald Trump i samband med att Folkhälsomyndigheten började med dagliga presskonferenser.
Så googlade svenskarna
Peter Dahlgren har även undersökt var svenskarna sökt information om pandemin på nätet. De flesta sökningar på Google har gällt allmän information om viruset och dess smittspridning, vilka symtomen är, hur man testar sig och skyddar sig genom vaccination.
Behovet av information var som allra störst i början – de flesta sökningarna på ordet corona på Google var den 11 mars. När den andra vågen med dödsfall kom hösten 2020 ökade antalet sökningar igen, men inte speciellt mycket.
– Det kanske berodde på att svenskarnas behov av mer information var tillfredsställt eller att det uppstått informationströtthet bland många. Men bara för att man inte själv söker lika aktivt, behöver det inte betyda att man inte nås av viktig information. Nyheter om pandemin dyker ofta upp i ens nyhetsflöde, främst på sociala medier via vänner och bekanta, säger Peter Dahlgren.
Peter Dahlgren, medieforskare vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet (JMG), peter.dahlgren@jmg.gu.se
I början av oktober tillkännages vilka som belönas med årets Nobelpris. Vid Göteborgs universitet finns det forskare som redan innan vet vilka som får några av prisen. En av dem är Claes Gustafsson, sedan många år ledamot i Nobelkommittén för kemi. Han kan naturligtvis inte avslöja någon vinnare men vet vad som utmärker en Nobelpristagare.
− Det brukar ofta vara ganska viljestarka personer, med stark tilltro till sig själva. Inte sällan har de en lite ovanlig bakgrund, som kemipristagaren Jacques Dubochets, som enligt egen utsago var den första officiella dyslektikern i den schweiziska kantonen Vaud eller medicinpristagaren Mario Capecchi, som var 5-årigt gatubarn i Italien under andra världskriget, säger Claes Gustafsson.
För de som intresserar sig för forskning är den kommande veckan rena rama julafton. Måndagen den 4 oktober tillkännages Nobelpriset i fysiologi eller medicin och de följande två dagarna avslöjas vilka som får kemi- och fysikprisen. På torsdag är det dags för Nobelpriset i litteratur och dagen efter Nobels fredspris. Det hela avslutas måndagen den 11 oktober när vi får reda på vem som tilldelas Ekonomipriset.
Arbetar hårt och är kunniga
Claes Gustafsson har som ledamot i Nobelkommittén för kemi varit med och utsett många Nobelpristagare. Han tycker det är svårt att peka på en enskild egenskap hos dem som fått priset, men konstaterar att de flesta pristagare arbetar väldigt hårt och är mycket kunniga inom sina respektive ämnen.
− När 96-årige Arthur Ashkin fick Nobelpriset i fysik ville han inte gärna intervjuas. Han var nämligen upptagen med att skriva ett vetenskapligt arbete och var rädd att intervjuer skulle ta för mycket tid.
Och kanske var han något på spåren. Att bli utsedd till Nobelpristagare är en omvälvande händelse. Uppmärksamheten kring priserna är enorm och även om det positiva förstås överväger, så kan det fortsatta vetenskapliga arbetet ibland bli lidande.
− Det negativa handlar mest om att man blir offentlig person över en natt och bombarderas med olika typer av inbjudningar. Det tar mycket tid att hantera och stör deras arbetsro. Men det är förstås väldigt roligt att få uppskattning för det man åstadkommit och att kollegor ser ens arbete som viktigt. Många pristagare blir djupt rörda när de får beskedet.
B-korrespondensen
Många har genom åren haft starka åsikter om vilka som ska belönas med ett Nobelpris, inte bara forskare utan även allmänheten. Johan Kärnfelt, docent i idé- och lärdomshistoria, har skrivit om den så kallade B-korrespondensen som inkommit till Kungliga Vetenskapsakademien, som utser kemi-, fysik- och ekonomipristagarna.
− Detta är brev från människor utanför universitet och akademier som med väldigt olika bakgrund vill göra sin stämma hörd. Eftersom de inte har ett formellt ärende rörande nomineringar och liknande sorteras denna post ut, och besvaras normalt inte.
Fram till e-posten tog över så rörde det sig om hundratals försändelser om året. Under åren har mycket av detta gallrats, men i arkivet finns en obruten svit B-korrespondens som går tillbaka till början av 1900-talet.
− Breven rör som regel vetenskapliga ting. Ibland bifogar brevskrivarna hemmasnickrade teorier som de vill ha granskade eller som de rent av menar är värda Nobelpriset. De säger sig ha uppfunnit en evighetsmaskin, löst cancerns gåta eller ännu en gång bevisat att Einstein har fel, säger Johan Kärnfelt.
Heta områden varierar över tid
Återstår att se vilka personer och forskningsområden som belönas med ett Nobelpris i år. Områden som är heta eller inte varierar över tid, enligt Claes Gustafsson, ledamot i Nobelkommittén för kemi.
− Ibland förstår man inte förrän efter ett tag betydelsen av en upptäckt. För två år sedan belönade vi till exempel kemin bakom litiumjonbatterier. När upptäckterna ursprungligen gjordes kunde nog ingen förutse vilken enorm betydelse denna typ av batteri skulle få för att utveckla trådlös elektronik och möjliggörandet av en fossilfri värld.
– Sexmissbruk är en sjukdom som innebär lidande och riskerar att leda till allvarliga konsekvenser för såväl personen själv som för omgivningen. Därför är det välkommet med fler möjliga behandlingsalternativ, säger Josephine Savard, doktorand i psykiatri vid Umeå universitet.
Sexmissbruk förknippat med lidande
Tvångsmässig sexuell beteendestörning, ofta kallat sexmissbruk, kännetecknas av att personen har svårt att kontrollera sexuella impulser vilket leder till upprepade sexuella handlingar. Eftersom tvångsmässig sexuell beteendestörning är förknippat med lidande, negativa konsekvenser och funktionsnedsättning är det viktigt med ökad kunskap om tillståndet och ta fram fler behandlingsalternativ för patienter där det i dagsläget finns det svagt stöd för läkemedelsbehandling.
Det övergripande syftet med Josephine Savards avhandling var att undersöka kliniska egenskaper och utvärdera behandling med läkemedlet Naltrexon hos hjälpsökande män med tvångsmässig sexuell beteendestörning. Naltrexon är ett preparat som påverkar belöningssystemet i hjärnan. Det används annars främst vid behandling av alkoholism.
Högre förekomst av våld
I avhandlingen undersöktes också självrapporterad erfarenhet av våld och olika dimensioner av impulsivitet. Forskarna fann att män med tvångsmässig sexuell beteendestörning rapporterade mer utsatthet för våld i barndomen och användning av våld som vuxna jämfört med friska personer. De som hade gjort ett självmordsförsök rapporterade de högsta nivåerna av våld.
En jämförelse av män med tvångsmässig sexuell beteendestörning med män med pedofil störning gjordes också. Det gick då att se att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är vanligt i båda grupperna. Man fann också att självrapporterad bristande uppmärksamhet visade sig vara förknippat med graden av tvångsmässig sexualitet.
– En slutsats är att det är lämpligt att screena för erfarenheter av våld och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar bland personer med tvångsmässig sexualitet, säger Josephine Savard.
God effekt av läkemedel
I en delstudie fick 20 män med tvångsmässig sexuellt beteendestörning pröva läkemedlet Naltrexon. Deltagarna rapporterade mindre symtom på sexuell upptagenhet under den fyra veckor långa behandlingsperioden och tolererade preparatet väl.
Eftersom studien var relativt liten, en så kallad pilotstudie, och saknade kontrollgrupp går det inte att dra några långtgående slutsatser, men studien har legat till grund för en pågående större studie, delstudie fyra i aktuell avhandling.
Syftet med den studien är att undersöka om Naltrexon är mer effektivt är Fluoxetin, ett antidepressivt preparat som idag används för behandling av tvångsmässig sexualitet. 80 försökspersoner kommer att lottas mellan läkemedlen och behandlas under åtta veckor och därefter följas upp efter sex veckor.
Stöd vid oönskad sexualitet
Till hjälplinjen PrevenTell kan du som är orolig för din eller någon annans sexualitet ringa anonymt på telefonnummer 020-667788. Hjälptelefonen drivs av Anova, som är en del av Karolinska sjukhuset och Karolinska Institutet.
Josephine Savard, specialistläkare i psykiatri och arbetar vid Anova, Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm, josephine.savard@umu.se
I Sverige drabbas ungefär 9 000 kvinnor varje år av bröstcancer och globalt handlar det om cirka två miljoner kvinnor. När diagnosen ställs tas vävnadsprover av tumören, som graderas av en patolog och delas in i lågrisktumör (grad 1), mellanrisktumör (grad 2) eller högrisktumör (grad 3). Graderingen hjälper läkaren att avgöra vilken behandling patienten ska få.
Problem med över- och underbehandling
– Ungefär hälften av bröstcancerpatienterna har en grad 2-tumör, vilket dessvärre inte ger någon tydlig vägledning om hur patienten ska behandlas. Detta medför att en del av patienterna överbehandlas med cellgifter, medan andra riskerar att underbehandlas. Det problemet har vi försökt hitta en lösning på, säger Yinxi Wang, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
Molekylär diagnostik har nyligen börjat användas i begränsad omfattning i vården för att öka precisionen i riskbedömning av bröstcancer, men dessa metoder är ofta förknippade med höga kostnader och tidskrävande processer. KI-forskarna har i stället utvecklat och utvärderat en AI-baserad metod för vävnadsanalys (AI står för artificiell intelligens, redaktionens kommentar). Studien visar att AI-metoden kan dela in patienter med grad 2-tumörer i två undergrupper, en hög- och en lågriskgrupp, med tydlig skillnad i risk för återfall.
– En stor fördel med metoden är att den är kostnadseffektiv och snabb eftersom den bygger på mikroskopibilder av infärgade vävnadsprover som redan är del av rutinsjukvården. Det gör att vi kan erbjuda den här typen av diagnostik till fler och på så vis öka möjligheten att ge rätt behandling till rätt patient, säger Johan Hartman, professor i tumörpatologi vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet och patolog vid Karolinska Universitetssjukhuset samt delad sisteförfattare.
AI-modellen har tränats att känna igen särdrag i högupplösta digitala mikroskopibilder från patienter klassificerade med lågrisktumörer (grad 1) och högrisktumörer (grad 3). Studien är baserad på ett omfattande material med mikroskopibilder från över 2 800 tumörer.
Urskiljer mer än det mänskliga ögat
– Det är fantastiskt att man med hjälp av modern AI-teknik, så kallad djupinlärning, kan utveckla modeller som inte bara reproducerar vad specialistläkare gör idag, utan faktiskt extraherar information bortom vad det mänskliga ögat kan urskilja, säger Mattias Rantalainen, docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
Metoden är ännu inte redo för kliniskt bruk, men en regulatoriskt godkänd produkt är redan under utveckling i ett nystartat bolag, Stratipath AB, som har stöd av bland annat KI Innovations. Forskarna kommer nu att utvärdera metoden ytterligare och målsättningen är att en produkt ska finnas ute på marknaden under nästa år, 2022.
Mattias Rantalainen, docent, forskningsgruppledare, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, mattias.rantalainen@ki.se, Johan Hartman, professor i tumörpatologi, Institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, johan.hartman@ki.se
– Även om ett T-cellsvar normalt utvecklas även vid en mild infektion så kunde vi se att de med mild initial sjukdom inte alltid hade ett mätbart SARS-CoV-2-specifikt T-cellssvar i blodet. Bland dem med en initialt mer allvarlig sjukdom var det fler som hade mätbara SARS-CoV-2-specifika T-celler över tid, säger Sara Mangsbo, forskare inom immunonkologi vid Uppsala universitet.
Att sjukdomsgraden korrelerar till ett mätbart minnessvar över tid i blod är inte helt oväntat men ändå viktigt eftersom användningen av T-cellstester har diskuterats i samhället av många olika skäl.
–T-cellstester har en viktig roll att spela fortsatt i forskning och studier men har sannolikt en mindre roll att spela inom diagnostiken och på individnivå för just SARS-CoV-2, säger Charlotte Thålin.
Reagerar på vanligt förkylningsvirus
Inom ramen för COMMUNITY-studien på Danderyds sjukhus har forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet tillsammans analyserat huruvida T-cellstester kan användas för att säkerställa att en person genomgått covid-19.
– Vi har sett att företag säljer tester som ska kunna påvisa om en person har T-celler som är specifika för SARS-CoV-2. Det är inte så vanligt att T-cellstester används i klinisk diagnostik men vi beslöt oss för att se om data från COMMUNITY-studien, där vi mätt både antikroppar och T-cellsaktivering, kunde ge oss information om prestandan för dessa tester på en individnivå, säger Sara Mangsbo.
De stora utmaningarna med dessa typer av tester är att de baseras på att T-cellerna stimuleras med olika viruspeptider för att ett eventuellt svar ska bli mätbart. Dessa så kallade peptidpooler innehåller ofta virusdelar som inte är SARS-CoV-2-specifika, utan även återfinns hos vanliga förkylningsvirus (som andra coronavirus). Det gör att testerna ibland kan ge positiva svar trots att personen inte genomgått covid-19. Istället har de T-celler som aktiveras av vanligt förekommande förkylningsvirus.
Risk för falskt positiva svar
Genom att analysera T-cellsvaret mot peptider sammansatta på olika sätt, såg forskarna att olika peptidpooler gav olika svar och att det fanns en risk för falskt positiva svar. Enligt forskarna beror denna risk på att peptiderna kan ge upphov till svar från minnes-T-celler som uppstått på ett annat sätt än genom en SARS-CoV-2–infektion. Till exempel genom en förkylning.
När forskarna försökte undvika att använda peptider som kunde ge upphov till dessa korsreaktiva svar så ökade testets specificitet, det vill säga förmågan för testet att etablera sant negativa svar, men försämrade samtidigt sensitiviteten, förmågan att upptäcka ett sant positivt svar.
– Vi använde oss här av COMMUNITY-studien där deltagare gick in i studien tidigt i pandemin, i april och maj 2020. Där har vi kunnat följa dessa individers antikroppsnivåer över tid under hela pandemin. Så vi är trygga med att antikropparna som mäts regelbundet kan ge oss information om personen har haft covid-19 eller inte, säger Sara Mangsbo.
Studien drivs och genomförs i ett nära samarbete mellan Danderyds sjukhus (huvudman för studien), Uppsala universitet, Karolinska Institutet, KTH, SciLifeLab, och Folkhälsomyndigheten.
Även T-celler i vävnad kan ge skydd
– Det är också viktigt att säga att minnescellerna inte alltid är i blodet efter genomgången sjukdom. Även celler i vävnader, som inte är mätbara genom ett blodbaserat test för T-celler, kan ändå ha en roll att spela i hur sjuk man blir under en infektion, säger Charlotte Thålin, specialistläkare och ansvarig forskare för COMMUNITY-studien vid Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet.
Arbetet med för att ta fram en specifik SARS-CoV-2 peptidmix har gjorts i samarbete med Pierre Dönnes/SciCross AB och mätningar av antikroppar över tid har gjorts av Peter Nilsson och Sophia Hober vid KTH.
Sara Mangsbo, forskare, institutionen för farmaceutisk biovetenskap, Uppsala universitet, sara.mangsbo@farmbio.uu.se
Charlotte Thålin, specialistläkare, med dr och ansvarig forskare för COMMUNITY-studien, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet, charlotte.thalin@regionstockholm.se
I en avhandling från Malmö universitet har hon kartlagt den påverkan som ett förstorat överbett (med över en halv centimeter) har på barns livskvalitet relaterat till munhälsan. Ett förstorat överbett är ofta förenat med utstående framtänder i överkäken. Det ökar i sin tur risken för att drabbas av tandskador, framförallt om läpparna inte sluts om framtänderna i överkäken.
Barn med överbett mår sämre socialt
Genom en enkät har Jenny Kallunki ställt frågor om funktion och smärta, men också om känslomässigt och socialt välbefinnande. Enkäten besvarades av 71 barn med förstorat överbett, 93 med korsbett och 65 barn med normalbett. Svaren visade att barnen med överbett mådde sämre än de andra barnen.
– Nioåringarna med överbett utmärker sig på de sociala värdena. Vi vet att barn med överbett har det sämre och kan bli mobbade, men vi har trott att det sker mer i tonåren. Att redan nioåringar säger att de mår sämre är anmärkningsvärt, säger Jenny Kallunki.
Livskvalitet behöver mätas
Överbett hos barnen i studien behandlades med en avtagbar tandställning som används under natten. Behandlingen startade när barnen var 9 respektive 11 år gamla.
Att mäta hur mycket ett överbett minskar tack vare en tandställning är enkelt att utvärdera. Men det är känt att det finns en brist på uppföljningar över lång tid inom tandvården. Det finns brister även i patientrelaterade mått som livskvalitet.
– Det är svårare att mäta hur behandlingen påverkar livskvaliteten. Ju mer vi vet om patienten desto bättre blir vi alltså på att rikta våra resurser, säger Jenny Kallunki.
Förordar tidig behandling av överbett
Överbett beror i de flesta fallen på att underkäken är för liten. Ofta väntar man med behandling tills barnet är lite äldre, för att kunna styra tillväxten av underkäken mer. Tandläkarkåren är enligt Jenny Kallunki fortfarande inte överens om i vilken grad man kan påverka tillväxten. Själv tvivlar hon:
– Det pekar mot att vi i huvudsak flyttar tänderna mer än att vi påverkar själva ansiktstillväxten på det växande barnet.
Utöver effekterna av nattandställning har Jenny Kallunki också jämfört kostnaderna för om behandling sätts in vid 9 eller 11 års ålder. Analysen visar på likvärdig effekt och kostnad. Och eftersom de flesta tandolyckor sker i unga år kan behandlingen sättas in redan vid 9 års ålder, menar hon. Därmed skulle ett antal barn slippa skada framtänderna eller bli retade för sitt överbett.
Avtagbar eller fast tandställning?
Jenny Kallunki beskriver två behandlingsstrategier:
börja tidigt (9-11 år) med avtagbar tandställning
börja senare (13-15 år) med fast tandställning
– Det finns inget rätt eller fel, men om barnet och föräldrar är motiverade till behandling och man väljer att börja tidigt, kan man lika gärna göra det vid 9 år.
Jenny Kallunki betonar att svenska barn generellt har en god munhälsorelaterad livskvalitet.
– Vi har en bra tandvård i Sverige, och utifrån resultaten av mina studier kan vi ta ytterligare steg till att förbättra tandhälsan för de här barnen.
Patienterna i studien har behandlats inom Folktandvården i Region Östergötland där Jenny Kallunki är specialist inom tandreglering.
Efter att militären tog makten i Myanmar den 1 februari 2021 har tusentals människor dödats och fängslats. Med en upptrappad konflikt och en allvarlig spridning av covid-19 är läget i landet nu mer akut än någonsin, menar Elisabeth Olivius, universitetslektor i freds- och konfliktstudier som studerar utvecklingen i Myanmar.
– I Kayah-staten, som varit i fokus för en del av min forskning de senaste åren, har flera städer bombats och det finns uppgifter om att så mycket som hälften av regionens befolkning har tvingats fly från sina hem för att undgå strider.
– Som svar på militärens våld förklarade National Unity Government (NUG), en skuggregering som representerar det demokratiskt valda parlamentet, officiellt krig mot militärjuntan den sjunde september 2021. Man uppmanade då också folk över hela landet att ta till vapen för att få ett slut på militärstyret. Summan av detta är att det allt mer liknar en krigssituation i hela landet.
Delta-varianten slår hårt
Elisabeth Olivius berättar att för vanliga människor i Myanmar är situationen i många fall desperat: banksystemet fungerar inte, ekonomin har gått utför sedan februari, och stora delar av statsapparaten är lamslagen eftersom många tjänstemän vägrar arbeta för militärjuntan.
– Dessutom drabbades Myanmar hårt av delta-varianten av covid-19 under sommaren, efter att dittills klarat pandemin relativt bra. Eftersom den offentliga sjukvården nästan helt satts ur funktion har många människor blivit sjuka utan någon möjlighet att få hjälp, vilket såklart ger helt andra dödssiffror i covid-19 än vad vi har sett i länder som Sverige.
– Inte minst har covid-19 spridits i fängelser där aktivister, politiskt oppositionella och andra som protesterat mot kuppen har låsts in. Militärens passivitet när det gäller covid-19 har därför av vissa beskrivits som ett ytterligare sätt för militären att göra sig av med politiska motståndare, säger Elisabeth Olivius.
Kvinnors ställning i Myanmar
Innan kuppen hade både ökad internationell närvaro och demokratiska reformer gett kvinnoorganisationer mer synlighet och fler möjligheter att påverka samhällsutvecklingen i Myanmar. Men med kuppen stoppades den positiva utvecklingen.
– Möjligheterna för kvinnoorganisationer att påverka politik och lagstiftning försvann över en natt, och många aktivister lever nu gömda av rädsla för sin egen säkerhet, eller har redan arresterats och fängslats. Sexuellt våld har länge använts av Myanmars militär som ett sätt att terrorisera befolkningen i konfliktområden.
– Efter kuppen har särskilt kvinnliga aktivister utsatts för sexuellt våld när de gripits av militären. Så taktiker som tidigare använts av militären för att slå ner väpnade uppror i landets gränsområden används nu på gator och i fängelser över hela landet, säger Elisabeth Olivius.
Kvinnor centrala i protester
Men Elisabeth Olivius säger också att dessa protester skiljer sig från tidigare folkliga uppror under Myanmars historia.
– Under det senaste årtiondet har kvinnors politiska deltagande och aktivism i olika former ökat exponentiellt, och resultaten av detta syns också i protesterna efter kuppen där kvinnor haft en framträdande roll.
– En viktig, konkret åtgärd som många kvinnoorganisationer i Myanmar har efterlyst är att FN och andra internationella aktörer nu måste hitta kreativa och flexibla sätt för att stötta civilsamhället. Att ta emot finansiellt stöd när bankerna inte fungerar eller kontrolleras av militärjuntan kräver till exempel andra typer av rutiner än de som biståndsgivare vanligen arbetar med.
– Det är också viktigt att internationella samarbeten inte riskerar att identifiera aktivister som lever gömda, eller på andra sätt förvärrar säkerhetssituationen för de som tar emot stöd. Att tänka bortom etablerade arbetssätt kan innebära skillnaden mellan liv och död för människor i Myanmar, säger Elisabeth Olivius.
Kontakt:
Elisabeth Olivius, universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, elisabeth.olivius@umu.se
Experiment med två olika arter, rapsfjäril och rutig buskmätare, i Stockholm och Helsingfors visar att fjärilspopulationer i städer utnyttjade dagslängden för att inleda sin övervintring på ett sätt som skiljer sig från populationer från närliggande mer rurala områden.
– Resultaten är helt i enlighet med att längre tillväxtsäsonger i urbana miljöer har lett till evolutionära förändringar och visar att det finns populationer av fjärilar som tycks vara speciellt anpassade till de klimatförhållanden som är typiska för en storstad som Stockholm eller Helsingfors, säger Matthew Nielsen, postdoktor vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, och en av huvudförfattarna till artikeln Urbanization extends flight phenology and leads to local adaptation of seasonal plasticity in Lepidoptera i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Studien som har gjorts av forskare vid Stockholms universitet, University of Oulu i Finland, Lunds universitet, Finlands miljöcentral SYKE och Naturresursinstitutet i Finland tyder på att förändrade säsongsmönster i urbana miljöer är en viktig faktor för evolutionen i stadsnära populationer, och att det är sannolikt att evolutionen har gynnat liknande säsongsanpassningar hos många arter som överlever i urbana miljöer.
– Det är intressant att också dra paralleller till tidigare studier där man visat på evolutionära förändringar i just denna typ av egenskaper som en effekt av den pågående klimatförändringen. Den globala uppvärmningen har på många ställen lett till ett varmare klimat med längre tillväxtsäsonger. Stadsmiljön tycks leda till liknande selektionstryck, säger Karl Gotthard, universitetslektor, vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, som också medverkat i studien.
Många insekter kan utnyttja en längre sommarsäsong
Städer är i normalfallet varmare än det omgivande landskapet och detta leder till att tillväxtsäsongen ofta är längre i urbana miljöer. Många insekter, inklusive fjärilar, kan utnyttja en längre säsong för att producera flera generationer under sommaren, men när vintern närmar sig använder de sig av den allt kortare dagslängden för att bestämma när de måste inleda sin övervintring i så kallad diapaus, det vill säga ett tillfälligt avbrott i utvecklingen. Detta leder till omfattande fysiologiska förändringar hos alla individer som ska överleva en lång och kall vinter. Urbana miljöer med längre tillväxtsäsong kan därför förväntas gynna evolutionen av förändrade säsongsanpassningar hos insekter.
– Våra analyser av fjärilsobservationer som har genomförts under lång tid i ett flertal storstadsregioner i Sverige och Finland stödjer också hypotesen att övervintringen inleds vid ett något senare datum i städerna, och visar hur både långsiktig miljöövervakning som den nationella dagfjärilsövervakningen i Sverige och Finland och initiativ för medborgarforskning som Artportalen kan ha stor betydelse för hur vi kan förstå och analysera även evolutionära processer, säger Matthew Nielsen.
Karl Gotthard, universitetslektor vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet karl.gotthard@zoologi.su.se
MS är en neurologisk sjukdom som angriper det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Orsaken till MS är inte helt känd, men man tror att både ärftliga genetiska och personliga egenskaper samt miljöexponeringar kan påverka risken att utveckla sjukdomen.
I tidigare studier har Scott Montgomery, professor i klinisk epidemiologi och biostatistik vid Örebro universitet, funnit ett samband mellan hjärnskakning eller lunginflammation under tonåren och en ökad risk för att drabbas av MS senare i livet.
Den nya studien visar att även infektioner i centrala nervsystemet, alltså hjärnan och ryggmärgen, under tonåren ökar risken för att drabbas av MS med 180 procent.
– En infektion i det centrala nervsystemet verkar kunna trigga den autoimmuna processen, alltså att det egna immunsystemet attackerar en del av kroppen, vilket också är det som händer vid MS, berättar Scott Montgomery.
Tonåren – en känslig period
Forskarna såg även ett samband mellan svåra andningsinfektioner i tonåren och MS. Tonåringar som vårdats på sjukhus för andningsinfektion löper en ökad risk på 51 procent att drabbas av MS.
– Det är viktigt att poängtera att bara en liten minoritet av de som drabbas av allvarliga infektioner under tonåren kommer att utveckla MS. Men studien ger stöd för teorin att tonåren är en period då man är extra känslig för exponeringar kopplade till risken att drabbas av MS. Infektioner i barndomen (före 11 års ålder) innebär dock inte en ökad risk att utveckla sjukdomen senare i livet, säger Scott Montgomery.
Studien är ett samarbete mellan forskare vid Örebro universitet, Karolinska institutet och University College London.
Kan en trollslända flyga över Indiska oceanen, från Indien via Maldiverna till Afrika, och tillbaka igen? Enligt marinbiologen Charles Andersons hypotes från 2009 är det så.
Charles Anderson hade då observerat segeltrollsländor (Pantala flavescens) på Maldiverna, som hade flugit in från vad han antog var Indien. När de lyfte igen flög de mot Östafrika. Hypotesen har förblivit en hypotes och inte förrän nu har forskare bestämt sig för att undersöka den.
Segeltrollsländorna är för små för att det ska gå att sätta sändare på dem. För att testa hypotesen har forskarna istället undersökt de fysiologiska aspekterna och räknat ut hur länge en segeltrollslända skulle kunna hålla sig i luften med den energi som den kan lagra i kroppen.
De har dessutom med hjälp av meteorologiska vindmodeller undersökt om det finns vindar som kan underlätta flytten i båda riktningarna.
Segeltrollslända på väg. Bild: Rison Thumboor from Thrissur, India, CC BY 2.0
Trollslända flyger över Indiska oceanen
– Vår studie visar att den här flytten från Indien till Östafrika faktiskt är möjlig. Men segeltrollsländan klarar inte av flytten enbart med hjälp av fettet den lagrar i kroppen, det krävs gynnsamma vindar också, och det finns under vissa perioder på året, säger Johanna Hedlund vid Lunds universitet.
Enligt de simulerade flyttförsöken i vindmodeller skulle ungefär 15 procent av sländorna klara av flytten från Indien till Afrika på våren. På hösten är det 40 procent som skulle kunna lyckas med samma flytt i motsatt riktning.
Att sländorna alls kan klara det är imponerande, menar Johanna Hedlund och hennes kollegor. Inte minst med tanke på att segeltrollsländans flytt över Indiska oceanen är den längsta i djurvärlden, sett till djurets storlek.
– Vi har kommit mycket närmare att lösa gåtan med hur en liten trollslända som bara väger 300 milligram kan korsa 200 mil öppet hav, säger Johanna Hedlund.
Vindar hjälper trollslända över havet
Även andra djur är beroende av gynnsamma vindförhållanden när de flyttar. Två exempel är amurfalken och jakobinskatgöken som även de flyger över Indiska oceanen. Forskarna bakom den aktuella studien varnar för att klimatförändringar kan komma att påverka fåglarnas och segeltrollsländans möjligheter i framtiden. Risken är att vindmönstren förändras när ytvattnet värms upp.
Studien är viktig på flera sätt, menar forskarna. Dels skapar den förståelse för vilka avstånd en av djurvärldens minsta migranter kan röra sig över, dels ökar den kunskapen om hur djur som flyttar kan sprida sjukdomar men också bidra till ekosystemtjänster på vitt skilda håll i världen.
Studien är ett samarbete mellan Lunds universitet, universitetet i Exeter, Stockholms universitet och Nanjings jordbruksuniversitet i Kina.
Ljus har en inneboende kraft som kan förflytta mikroskopiska föremål. Den upptäckten ligger till grund för den nobelprisvinnande optiska pincetten, där forskare kunde visa hur en fokuserad laserstråle kan fånga in och hålla fast partiklar med stor precision.
Nu har en forskargrupp vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet visat att kraften i ofokuserat ljus, en så kallad planvåg, kan användas för att styra en mikropartikel i en kontrollerad bana. Forskningen presenterades nyligen i en vetenskaplig artikel i tidskriften Nature Nanotechnology.
En tusendedels millimeter tjocka
De små farkosterna som forskarna har tillverkat är tio mikrometer breda och en mikrometer tjocka, alltså bara en tusendels millimeter. De minimala partiklarna har belagts med ett konstgjort material – en så kallad metayta.
Metaytor består av noggrant utformade och samspelta nanopartiklar som har skräddarsytts för att kontrollera ljus på ovanliga och nyskapande sätt. I framtiden hoppas man kunna använda metaytor i bland annat kameror, mikroskop, elektroniska skärmar och andra teknikprylar som kräver avancerade optiska komponenter. Vanligtvis ses metaytor som stationära objekt som kan kontrollera och påverka ljus. Men i det här fallet valde forskargruppen att vända på saken och i stället utnyttja hur kraften från ljuset påverkar själva metaytan.
Se filmen om metafarkosterna
Som två biljardbollar som krockar med varandra
Forskarna placerade de mikroskopiska partiklarna – metafarkosterna – i botten av en vattenfylld behållare och belyste dem med laserljus. Genom en rent mekanisk process, som sker oberoende av den värme som ljuset alstrar, kunde forskarna med stor precision kontrollera metafarkosternas rörelse och fart och till och med styra dem åt olika håll och i olika formationer genom att variera laserljusets polarisation.
– Enligt Newtons tredje lag finns det en likvärdig och motsatt reaktion till varje händelse. I det här fallet innebär det att när ljuset når metaytan viker det av i en ny riktning, och reaktionskraften gör så att den mikroskopiska farkosten far iväg åt motsatt håll. Det är som när du spelar biljard och två bollar slår emot varandra och åker iväg åt olika håll. Man kan likna metaytan och ljuset, fotonerna, vid två biljardbollar som krockar med varandra, säger Mikael Käll, professor vid institutionen för fysik på Chalmers tekniska högskola och ansvarig för forskningsprojektet.
Kan putta andra partiklar framför sig
– Metafarkosterna är stabila, och vi kan navigera dem på ett förutsägbart och kontrollerbart sätt. Med avancerade automatiska återkopplingssystem och mer sofistikerad kontroll av intensiteten och polariseringen av ljuskällan skulle ännu mer komplex navigering kunna vara möjlig, säger Daniel Andrén, tidigare doktorand vid institutionen för fysik och förstaförfattare till artikeln.
Forskarna kunde även använda metafarkosterna som transportörer genom att få dem att putta små partiklar framför sig i vattenbehållaren. De kunde med lätthet flytta bland annat mikroskopiska plastpartiklar och jästceller. Metafarkosten klarade till och med av att förflytta ett dammkorn 15 gånger större än den själv.
– I utforskandet av optiska krafter finns det många intressanta effekter som ännu inte är helt välförstådda. Det är inte tillämpningar som driver den här typen av forskning, utan att utforska olika möjligheter. I ett antal olika led framåt vet man aldrig vad som händer. Men att vi visar att man kan använda partiklarna för att flytta på andra saker, indikerar en möjlig tillämpning av dem som transportörer för andra objekt, exempelvis i cellösningar, säger Mikael Käll.
Daniel Andrén, tidigare doktorand vid institutionen för fysik på Chalmers tekniska högskola, daniel.andren@chalmers.se
Mikael Käll, professor vid institutionen för fysik på Chalmers tekniska högskola, mikael.kall@chalmers.se
Fotnot:
Projektet är finansierat av Excellence Initiative Nano vid Chalmers tekniska högskola, Vetenskapsrådet och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. De mikroskopiska metafarkosterna är tillverkade på Myfab Chalmers.
– När människor kände att de inte vågade gå i sin vanliga stadspark, blev skogen en oas för att återhämta sig och bli av med stress, säger Karl Samuelsson, miljöforskare vid Högskolan i Gävle och en av forskarna bakom studien.
– Skogen tycks vara återhämtande och avstressande på ett alldeles särskilt sätt. Det är vad vår tidigare forskning visar och mönstret är ännu starkare under pandemin, säger Karl Samuelsson.
Studien visar också hur viktiga naturmiljöer har varit för stockholmarna under pandemin.
Den vanliga parken blev farlig
Forskarna kunde se att för många blev parken, där man vanligtvis brukade träffa vänner och familj, nu en plats att undvika.
– Man kanske inte längre vågade gå dit när man upplevde att där var för mycket folk och därmed stor risk för smitta. Människor upplevde det som något negativt att inte besöka den vanliga parken. Och en saknad över att inte längre kunna gå dit.
Studien visar hur viktigt det är att grönytorna får ta så stor yta i anspråk i städerna att de kan fungera som buffertzoner under kristider. Och att dessa större grönområden är tillgängliga för alla i hela staden, med bra gång- eller cykelvägar, menar Karl Samuelsson.
– Våra resultat demonstrerar tydligt hur viktig planeringen av grönområden är för städers motståndskraft mot kriser i framtiden. Det räcker inte med att bara ha nära till en liten park, säger Karl Samuelsson.
Kartan visar vilka miljöer som har de kvalitéer som stockholmarna tycker varit bäst lämpade för att hantera stress och som de värdesatt mest under pandemin. Blå områden är de med bäst tillgång till miljöer som är viktiga för välbefinnandet, i röda områden är det sämst tillgång till sådana miljöer. Vasastan fick lägst poäng och Hornstull högst poäng av innerstadsmiljöerna.
Tydligt är att innerstaden i Stockholm haft sämst tillgång till miljöer viktiga för välbefinnandet under pandemin. Vasastan fick lägsta poängen av områdena i innerstaden, i undersökningen. Och Hornstull de högsta.
Även områden utanför innerstaden visade brister på bra miljöer för återhämtning. Det finns också exempel på områden i förorterna som är väldigt tätbefolkade men ändå har en väldigt bra tillgång till stora grönområden, Bagarmossen till exempel,
– Det spelar inte så stor roll för människors välbefinnande om det är tätbebyggt när det finns enkel tillgång till större grönområden, säger Karl Samuelsson.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
