För första gången i världshistorien har en självkörande skogsmaskin klarat av att ”skota” – alltså att helt utan mänsklig inblandning hämta och transportera virke. Forskarna ser det som ett viktigt steg mot ett mer hållbart skogsbruk.
− Det här kommer att rita om kartan för branschen och hur andra aktörer inom området ser på operationer som dessa. Vi har jobbat oerhört intensivt med det här testet och det känns väldigt skönt att det fungerar, säger Magnus Karlberg, professor i maskinkonstruktion vid Luleå tekniska universitet.
Genom att ha programmerats för att utföra arbetet på egen hand kunde skogsmaskinen själv plocka upp och transportera timmerstockar till en upphämtningsplats. Det är ett arbete som vanligtvis utförs av skotarförare, men denna gång kunde människorna stå vid sidan om och titta på.
Skogsmaskinen är världsunik
Att en självkörande skogsmaskin klarar av en så avancerad uppgift är världsunikt och öppnar upp för stora förändringar av skogsnäringen, enligt Magnus Karlberg.
− Även om det fortfarande är många år bort, och kommer ske gradvis, är vi övertygade om att den tekniska utvecklingen med smarta autonoma skogsmaskiner är framtiden för skogsbruket. Vi har visat att tekniken finns och fungerar men det är såklart skillnad att arbeta med detta från ett forskningsperspektiv jämfört med kommersiell verksamhet. Vi forskare kan unna oss att kliva in i framtiden på ett helt annat sätt, säger han.
Mer skonsamt mot naturen
Utvecklingen av självkörande skogsmaskiner är ett viktigt steg för ett mer hållbart skogsbruk, menar forskarna. Mindre och mer energisnåla maskiner kan arbeta betydligt mer skonsamt i skog och mark.
− Vi har i dag möjligheten att göra skogsmaskinerna så smarta att de själva kan läsa av omgivningen och upptäcka områden som är känsliga. På det sättet kan användningen anpassas efter de specifika förutsättningar som råder på platsen. Ett exempel kan vara att sensorer på maskinen upptäcker renlav och väljer andra vägar för att skona marken, säger Magnus Karlberg.
Byggd utan förarhytt
Redan 2014 började han och hans kollegor vid Luleå tekniska universitet tillsammans med SLU-forskarna att skissa på maskinen, eller terrängfordonsplattformen som är en mer korrekt benämning.
Den kan styras med fjärrkontroll men också programmeras för att utföra arbete helt på egen hand, som vid testet med autonom skotning. Den tio ton tunga maskinen drivs för tillfället med biodiesel och är byggd utan förarhytt.
Arbetet med att utveckla maskinen är inte över.
− Vi behöver fortsätta jobba med att göra systemen mer robusta. Vi vet nu att plattformen klarar av arbetsuppgifter även i regn men för att implementeras i industrin krävs det att maskinerna är pålitliga i till exempel kallgrader, snöfall och dålig terräng, säger Magnus Karlberg.
Forskning om självkörande fordon för ”ostrukturerade miljöer”
Arctic Off-Road Robotics Lab (AORO) är ett nystartat laboratorium specialiserat på så kallade mobila autonoma system som kan arbeta i ostrukturerade miljöer. Forskning och utveckling för framtidens autonoma skogsbruk är en viktig del i verksamheten. Labbet är ett samarbete mellan ämnet maskinkonstruktion på Luleå tekniska universitet, Institutionen för skogens biomaterial och teknologi på Sveriges lantbruksuniversitet och Skogstekniska klustret.
Förmågan att upptäcka och reagera på lukten av möjliga hot är en förutsättning för människors och andra däggdjurs överlevnad. Studien från Karolinska institutet som publicerats i PNAS tyder på att negativa lukter förknippade med obehag processas tidigare än positiva lukter och triggar en snabb och omedveten fysisk reaktion för undvikande.
– Människans undvikande respons på obehaglig lukt förknippad med hot har länge ansetts vara en viljestyrd kognitiv process. Vår studie visar att det är en omedveten och mycket snabb reaktion, säger Behzad Iravani, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare.
Hos människan upptar luktorganet cirka en tjugondel av hjärnan och vi kan urskilja många miljoner olika luktämnen. En betydande andel av dessa är förknippade med hot mot vår hälsa och överlevnad, som lukten av kemikalier och rutten mat. Luktsignaler når hjärnan inom 100 till 150 millisekunder efter inandning genom näsan.
Mäter lukthjärnans respons
Alla levande varelser överlever tack vare sin förmåga att undvika faror och uppsöka belöningar. Hos människan verkar luktsinnet speciellt viktigt för att upptäcka och reagera på potentiellt skadliga stimuli.
Det har länge varit okänt vilka neurala mekanismer som gör att en obehaglig lukt omsätts i undvikande beteende hos människor.
Det beror bland annat på att det saknats icke-invasiva metoder för att mäta signaler från luktbulben, den första delen av lukthjärnan med direkt (monosynaptisk) koppling till de viktiga centrala delar av nervsystemet som hjälper oss att upptäcka och minnas hot or faror.
Nu har forskare på Karolinska Institutet utvecklat en metod som gjort det möjligt att för första gången mäta signaler från den mänskliga luktbulben som processar lukter och sedan skickar signaler till delar av hjärnan som kontrollerar rörelse och undvikande beteenden.
Snabbaste varningssystemet
Resultaten bygger på tre experiment, där deltagare inledningsvis fick skatta sin upplevelse av sex olika lukter, några positiva och andra negativa. I ett senare skede analyserades lukthjärnans elektrofysiologiska aktivitet som respons på de negativa och positiva lukterna.
– Det blev tydligt att luktbulben reagerar specifikt och tidigt på negativa lukter och skickar en direkt signal till motorcortex redan cirka 300 ms efter att luktsystemet först reagerat på lukten. Den signalen resulterar sedan i att personen, utan att själv vara medvetna om det, lutar sig bakåt och bort från luktkällan, säger studiens sisteförfattare Johan Lundström, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Han fortsätter:
– Resultatet tyder på att luktsinnet har en unik betydelse för vår förmåga att upptäcka faror i omgivningen, där en betydande del av den förmågan sker på ett omedvetet plan i högre grad än faror som förmedlas av syn- och hörselintryck.
Glas är ett så kallat amorft ämne och saknar en vidsträckt ordnad struktur. Det gör att det inte bildar kristaller. Just det faktum att glas inte bildar kristaller gör det mycket användbart. Det vi vanligen kallar glas, exempelvis fönsterglas, är främst kiseldioxidbaserade, men glas kan formas av många olika ämnen. Vetenskapen söker ständigt efter nya glasartade material med bättre egenskaper och nya möjliga tillämpningar. Den Chalmersledda studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Science Advances och innebär ett viktigt kliv framåt på det här området.
Mix av molekyler gör det lätt att forma nytt glas
– Genom att blanda många molekyler har vi nu plötsligt öppnat upp möjligheten att skapa nya och mycket bättre glasformande material. Alla som arbetar med organiska molekyler vet att en blandning av två molekyler kan göra det lättare att forma glas, men ingen hade nog förväntat sig att fler, och så här många, skulle kunna ge ett så mycket bättre resultat, säger forskningsledaren Christian Müller, professor på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers.
Glas bildas när en vätska kyls ner utan att den kristalliseras, en process som kallas vitrifikation. Metoden att använda två eller tre molekyler för att bilda ett glas är ett väletablerat koncept. Däremot har frågan om vad som händer när man blandar fler molekyler hittills fått liten uppmärksamhet.
Stabilare än fönsterglas
I det här fallet har Chalmersforskarna experimenterat med att blanda upp till åtta olika perylenmolekyler, som var och en har en hög fragilitet. Fragilitet är ett värde som är relaterat till hur lätt materialet kan bilda glas och låga siffror betyder en god förmåga. Mixen av många molekyler gjorde att fragiliteten sänktes avsevärt och forskarna kunde få fram en mycket stabil glasbildare med rekordlåg fragilitet.
– Fragiliteten i glaset i studien är mycket låg och motsvarar de bästa resultaten för något organiskt material, men också jämfört med polymerer och oorganiska material som metalliska glas. Resultaten är jämförbara och till och med bättre än fragiliteten i vanligt fönsterglas, som är det vi hittills känt till som ett av de bästa på att bilda ett glas, säger Sandra Hultmark, doktorand på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers och huvudförfattare till den vetenskapliga artikeln.
Organiskt glas ger hållbarare bildskärmar
Viktiga användningsområden för stabila organiska glasmaterial är avancerad teknik i bildskärmar som OLED-skärmar och i förnybara energikällor som organiska solceller.
– OLED-skärmar är konstruerade med glasartade lager av organiska molekyler som kan utstråla ljus. Om de blir mer stabila kan vi öka hållbarheten för en OLED och därmed även skärmen, förklarar Sandra Hultmark.
Ytterligare ett användningsområde för stabila glas är läkemedel. Amorfa läkemedel löses upp snabbare och hjälper kroppen att ta upp den aktiva substansen. Därför utformas många läkemedel i glasartad form. För dessa läkemedel är det avgörande att glaset inte kristalliseras över tid. Ju stabilare glas, desto längre tid kan läkemedlen användas.
Glaset förlänger livslängden och sparar jordens resurser
– Med stabilare glas eller glasbildande material, kan vi förlänga livslängden på ett stort antal produkter, vilket i sin tur sparar på både jordens resurser och ekonomi, säger Christian Müller.
Så utfördes forskningen
Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet.
De valde att arbeta med en serie av små, konjungerade molekyler som består av en kärna av perylen med olika påhängande alkylgrupper. Alla åtta perylenderivaterna kristalliserades lätt när de var separerade från blandningen och visade på en fragilitet på över 70.
Mixen av de åtta perylenderivaterna resulterade i ett material som uppvisar en fragilitet på endast 13. Det är ett rekordlågt värde för något glasformande material som hittills utforskats, vilket även inkluderar polymerer och oorganiska material som metalliska glas och kiseldioxid.
Sandra Hultmark, doktorand på institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers tekniska högskola, sanhul@chalmers.se
Christian Müller, professor på institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers tekniska högskola,christian.muller@chalmers.se
På uppdrag av Vänerns vattenvårdsförbund och länsstyrelserna i Värmland och Västra Götalands län har forskare vid Högskolan i Skövde genomfört en pilotstudie om ullhandskrabbor i Vänern. Kartläggningen genomfördes under våren 2021.
– Genom de pågående klimatförändringarna kan vi i framtiden förvänta oss att fler främmande arter påträffas i våra vattendrag, säger Sonja Leidenberger, forskare och lektor i biovetenskap vid Högskolan i Skövde.
Ullhandskrabban kommer med fartygens barlastvatten
En EU-förordning listar de invasiva arter som bedöms kunna orsaka störst skada på våra inhemska ekosystem, påverka den biologiska mångfalden och även leda till stora ekonomiska förluster. En av de 100 värsta främmande arterna är den kinesiska ullhandskrabban som har sitt ursprung västra Stilla havet, utanför Kina. I Vänern gjordes det första fyndet 2004. Genetiska studier visade att ullhandskrabban i Vänern kom från en population i Elbe i Tyskland. Det är med fartygens barlastvatten som den icke inhemska krabbarten kommer in i våra svenska sjöar och vattendrag.
Forskarna vid Högskolan i Skövde är klara med pilotstudien och resultatet visar att yrkesfiskare har gjort flest observationer av den invasiva arten under de senaste åren.
De flesta yrkesfiskare i Vänern har sett den invasiva arten
– Vi genomförde telefonintervjuer med 34 av Vänerns totalt 50 yrkesverksamma fiskare och vi har även pratat med några fritidsfiskare. Drygt 70 procent av yrkesfiskarna har observerat ullhandskrabbor i Vänern och de flesta observationerna har gjorts sedan 2018, säger Sonja Leidenberger.
Det är främst under sommar och höst som de fått upp krabborna i sina redskap. De har fångat flest i bottensatta nät eller i storryssjor på botten med sand och lera. Under pilotstudien har forskarna från Högskolan tillsammans med representant från Länsstyrelsen i Värmland gjort egna provfisken med olika fångstredskap under vår och försommar.
– Vi genomförde provfiske utanför Lidköping, Karlstad, Vänersborg, Kristinehamn och Otterbäcken, som ses som högriskområden för den invasiva arten. Vi fångade inga ullhandskrabbor och det kan bero på flera orsaker såsom fel årstid, att fångstredskapen inte låg tillräckligt länge i vattnet eller att de lågt för djupt, säger Sonja Leidenberger.
Ullhandskrabbor förstör både fiskeredskap och fångst
Sonja Leidenberger konstaterar dock att yrkesfiskarna ger en tydlig bild av en ökad förekomst av ullhandskrabbor sedan 2018 jämfört med tidigare.
Alarmerande är att de har gjort observationer med omkring hundra vuxna krabbor på ett ställe. Ullhandskrabbor kan förstöra fiskeredskap och även fångsten då de äter både fisk och fiskyngel. Vid en etablering vet vi att populationen kan öka snabbt, det har vi sett i andra europeiska länder.
Ullhandskrabban sprider även kräftpest och forskarna lyfter att det finns risk att krabborna vandrar från Vänern genom Klarälven till Norge och kan sprida den smittsamma kräftpesten även dit.
Övervakning kan säkra biologisk mångfald i Vänern
– Genom flerårig övervakning med traditionella fångstmetoder men också prova nya molekylära upptäckningsmetoder kan vi förhindra att en stabil population av ullhandskrabbor bildas i Vänern. Det är också viktigt att alla fynd och observationer som görs av ullhandskrabban i Vänern rapporteras till databasen Rapportering av vattenorganismer, Rappen.nu. På så sätt kan vi säkerställa framtidens fiske och biologiska mångfald i Sveriges största sjö.
Förstudien ska ligga till grund för eventuellt fortsatt inventeringsarbete i framtiden. Det är viktigt att tidigt upptäcka främmande arter för att snabbt kunna vidta åtgärder. Kan man följa upp nya fynd eller plocka bort främmande individer kan den biologiska mångfalden då kan bevaras i Vänern.
– Allt vaccin är mycket bättre än inget vaccin, och två doser är alltid bättre än en dos, oavsett vilken sort man får. Men vår studie visar att skyddet blir signifikant bättre om man får ett mRNA-vaccin efter ett vektorbaserat, jämfört med att få även den andra dosen med ett vektorbaserat vaccin, säger Peter Norström, professor i geriatrik vid Umeå universitet och förste författare till studien.
Sedan Astra Zenecas vektorbaserade vaccin mot Covid-19 stoppades för personer under 65 år, har personer som redan hunnit få första dosen rekommenderats ett mRNA vaccin som andra dos.
Olika vaccintyper i kombination gav bäst skydd
Studien visar att risken att insjukna i covid-19 inom i genomsnitt 2,5 månader från vaccination var 67 procent lägre för kombinationen Astra Zeneca + Pfizer och 79 procent för Astra Zeneca + Moderna, jämfört med ovaccinerade. För personer som fick Astra Zenecas vaccin som både första och andra dos var riskminskningen 50 procent. Detta efter att forskarna tagit hänsyn till när i tiden personerna vaccinerades, samt skillnader i ålder, kön, socioekonomisk status, och andra riskfaktorer.
Effektiviteten gällde även för infektion med deltavarianten, som dominerade under studien. Allvarliga biverkningar var mycket sällsynta för samtliga vaccinkombinationer. Antalet covid-19 fall som var så allvarliga att de resulterade i sjukhusinläggning var dock för få för att forskarna skulle kunna beräkna effektiviteten gentemot detta.
Bra immunsvar med två olika vacciner
Tidigare studier har visat på ett bra immunsvar med kombination av två olika vaccin. Däremot har det varit oklart hur dessa kombinationer påverkar risken att verkligen insjukna. Det är detta glapp som denna nya studie vid Umeå universitet fyller. Studien bygger på registerdata från Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån, och huvudanalysen omfattade sammanlagt knappt 700,000 personer.
– Studien kan få betydelse för vaccinationsstrategier i olika länder. Världshälsoorganisationen WHO har påpekat att trots tidigare lovande resultat av hur immunförsvaret reagerar på kombinationer av vaccin krävs större studier av säkerhet och effektivitet. Här har vi nu en sådan studie, säger Marcel Ballin, doktorand i geriatrik vid Umeå universitet och medförfattare.
Elektronmikroskopbild av coronaviruset SARS-CoV-2. Bild: NIAID-RML, CC BY 2.0
Vad är ett mRNA-vaccin?
mRNA (budbärar-RNA) fungerar som en ritning för hur celler ska tillverka proteiner, i covid-19-vaccinerna en konstruktionsritning för SARS-CoV-2 -viruset spikproteiner som sitter på virusets yta. Covidvaccinerna från Pfizer och Moderna är exempel på mRNA-vaccin
”Ritningen”(mRNA:t) för spikproteinet packas in i ett fetthölje så att det kan ta sig genom cellmembranet in cellerna. Inne i cellerna tar cellens maskineri över och börjar producera spikproteiner efter ”ritningen”. Vårt immunförsvar lär sig att känna igen spikproteinerna och bygger upp ett immunologiskt minne, som står redo för att snabbt känna igen och oskadliggöra riktig covid-smitta.
Vad är ett virusvektor-vaccin
Virus-vektorvaccin (till exempel Astra Zenecas covid-vaccin) använder i stället ett försvagat ofarligt förkylningsvirus, ett adenovirus, för att föra in ”ritningen” på spikproteiner in i cellerna. Viruset tar sig in i våra celler och har då med sig genen (ritningen) för ytproteinet. Inne i cellerna tar cellernas maskineri över och börjar tillverka de SARS-CoV-2-specifika ytproteinerna som vårt immunförsvar sedan lär sig att känna igen.
Peter Nordström, Professor och överläkare, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för geriatrik, peter.nordstrom@umu.se
Marcel Ballin, doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för geriatrik, Umeå universitet, marcel.ballin@umu.se
Anna Nordström, Adjungerad professor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicine, avdelningen för hållbar hälsa, anna.h.nordstrom@umu.se
Ett jobbmöte där några personer deltar på plats i rummet medan andra är med på distans via skärm är ingen bra lösning, enligt Jens Edlund, universitetslektor vid avdelningen Tal, musik och hörsel på KTH.
– Många försöker rigga teknisk utrustning för att lyckas med hybridmötena, men tekniken är inte problemet. Hybridmöten kan göra alla mötesproblem med exkludering och samarbetssvårigheter värre.
Hybridmöten en stor utmaning
I över två decennier har distansmöten via skärm ingått i Jens Edlunds forskning och undervisning. Pandemin snabbade på utvecklingen av videomöten, som plötsligt engagerade nästan alla i samhället. Och en av de största utmaningarna som arbetsplatser nu står inför är enligt honom de så kallade hybridmötena.
– Ett välstuderat fenomen när människor möts i grupp, även om det är första gången de träffas, är att de favoriserar och håller med medlemmar i det ”egna laget” – alltså personer som sitter i samma rum eller ingår i samma grupp. Och när vissa deltar på distans har man olika förutsättningar.
Svårt att samverka
Jens Edlund påpekar att det handlar om att vi människor reagerar med olika sinnen som lukt, syn och hörsel vid fysiska möten.
– Hela poängen med möten brukar vara att samverka, men hybridmöten ger jättedåliga grunder för samverkan. Den som sitter i samma rum som andra blir den som hörs bäst, säger han.
Hur använder du själv hybridmöten?
– Som ledare eller lärare använder jag inte hybridmöten alls. Jag använder distansmöten. Skillnaden är att alla får sitta med varsin dator och galleri-vy, som Zoom eller Teams. Då har alla samma förutsättningar på mötet – alla möts på lika villkor.
– Bästa scenariot vore om myndigheter och storföretag kunde inreda standardiserade små mötesrum för varje enskild deltagare i distansmöten. Det skulle ge fantastiskt bra förutsättningar för lyckade distansmöten. Det vore väl investerade pengar. Ineffektiva och kontraproduktiva hybridmöten kostar verksamheten mer i längden, säger Jens Edlund.
Ensamheten vid skärmen är en röd tråd i resonemanget kring distansmöten. Jens Edlunds tes efter 20 års observationer på området är att hybridmöten är mindre lyckade. När tre deltagare är i samma rum och vänder sig mot varandra när de pratar blir den på videolänk automatiskt exkluderad.
– Det är lätt att klaga på tekniken när möten blir misslyckade, men det beror ofta på hur tekniken används och inte på själva tekniken. Är det större möten fungerar det som regel bra med hybridmöten där en person föreläser och många distanslyssnare övervakar mötet som passiva deltagare utan att bryta in.
”Som att prata med en vägg”
När han håller distanspresentationer för stora grupper studenter ber han alltid deltagarna att slå på sina kameror för att få återkoppling på om de är uttråkade eller engagerade.
– Annars blir föreläsningen som att prata med en vägg.
Jens Edlund genomför nu pilotstudier med möten via videolänk, och testar varianter där alla deltagare sitter framför varsin kamera, med god belysning, stadig uppkoppling och bra ljud.
Utvärderar distansmöten
– Våra tester gäller små möten med upp till sju personer. Ju större mötet blir desto närmare kommer vi seminarieform, och då blir mötet ett annat – då fungerar mötet bäst som en form av presentation, där deltagarna inte interagerar, förutom i mindre ”break-out-rooms” eller genom chatt-funktionen.
Jens Edlund och doktoranden Ghazaleh Esfandiari-Baiat tar nu fram en metodik för att på ett objektivt sätt kunna utvärdera distansmöten och se om de är lyckade eller inte.
– Vi ska köra testmöten och dela ut uppgifter som deltagarna får samarbeta kring. Vi kommer att testköra metoden under slutet av året och hoppas på att ha pilotstudien klar i början av nästa år.
Så bidrar du till bättre distansmöten
Jens Edlunds tips för bra möten på distans:
Kombinationen mötesdeltagare på plats i ett rum och deltagare på distans via videolänk är en utmaning. Bäst är om alla istället kan sitta framför varsin skärm och kamera, helst i separata mötesrum – deltagarna bör ha så lika förutsättningar att mötas som möjligt.
Försök inte kontrollera mötet genom att be folk använda tummen-upp-knappen eller handuppräckning. Symbolerna dyker ofta upp vid fel tid och hänger kvar för länge, vilket skapar förvirring och tidsödande frågor typ ”Ville du säga något eller är det där en ’gammal hand’?”
Slå alltid på video och galleri-vyn så du kan se allas ansikten – då tar du in bekräftelser, minspel och nickningar från andra.
Försök sitta där det finns god belysning, gärna vid ett fönster. Till arbetsplatsen kan det vara värt att köpa in en bra lampa med mjukt ljus speciellt anpassat för möten.
Rikta ansiktet mot den skärm som din kamera sitter på – slå av den andra skärmen om den innebär att du måste vända ansiktet åt sidan för att delta i mötet.
Förnybara energikällor, som sol- och vindkraft, är ”sårbara” genom att inte producera el när det inte blåser eller solen inte skiner. Den energi som genereras måste lagras för att vara tillgänglig när den behövs. Ett mycket effektivt sätt att lagra energi är i form av kemiska bindningar. Att omvandla koldioxid tillbaka till bränslen via elektrokemi är ett mycket attraktivt alternativ. Förutom att lagra energi minskar då också mängden koldioxid som släpps ut i atmosfären.
– Jag började min karriär som forskare 2010 med mitt doktorandprojektarbete vid Umeå universitet, som huvudsakligen ägnades åt att studera katalytiska vattenoxidationsreaktioner. Som en del av mitt doktorandarbete började jag också skaffa mig praktisk erfarenhet av optisk spektroskopi och röntgenspektroskopi vid Lawrence Berkeley National Laboratory (LBNL). Jag fascinerades av spektroskopiska möjligheter att studera katalytiska reaktioner, vilket fick mig att fortsätta min forskning i samma riktning, säger Sergey Koroidov vid Stockholms universitet.
Arbetade vid röntgenfrielektronlaser i Stanford
Efter examen blev han postdoktor vid Stanford University och SLAC National Accelerator Laboratory, där världens första hårda röntgenfrielektronlaser (LSLC) finns. Möjligheten att arbeta vid denna anläggning lockade honom.
– År 2017 återvände jag till Sverige och Fysikum vid Stockholms universitet som forskarassistent. Sedan 2020 har jag börjat utveckla mina egna inriktningar inom forskningen.
Den forskningen syftar till att producera kunskap som leder till en hållbar reduktionsreaktion för koldioxid för att erhålla högre kolväten och alkoholer: Dessa kan bli en oslagbar energiresurs avseende energitäthet, lagring och distribution.
Utvecklar material som omvandlar koldioxid till förnybara bränslen
För en effektiv process måste vi ändå utveckla material som katalytiskt kan omvandla koldioxid effektivt till de önskade produkterna.
– I mina studier utvecklar jag den nödvändiga förståelsen för dessa reaktioner genom att följa tidsupplöst omvandling på atom- och molekylnivå. Vi gör detta med hjälp av röntgenstrålar från synkrotronljuskällor och ultrakorta pulser från nya röntgenlasrar. Målet är att förstå processer för att omvandla koldioxid till förnybara bränslen så effektivt som möjligt, säger Sergey Koroidov, som är medlem i forskargruppen X-ray Science of Liquids and Surfaces (XSoLaS) vid Fysikum.
Behovet av energi från fossilfria bränslen ökar
I dag kommer 80 procent av all energi från fossila bränslen, och samhällets behov av energi förväntas öka. Vi står inför stora utmaningar både på grund av den begränsade tillgången på fossila bränslen och klimatförändringarna som orsakas av den ökande koldioxidhalten i atmosfären och haven. För att skapa ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart samhälle måste vi förbättra tekniken för energiomvandling baserad på förnybara källor.
Anta att vi kan lagra sol- och vindenergi i form av flytande bränslen. I så fall kan vi dra nytta av deras höga energitäthet, som finns lagrad i energitransportsystem, och överbrygga perioder då sol och vind ger små bidrag.
En av de viktigaste vetenskapliga utmaningarna i dag är att från koldioxid utveckla förnybara energikällor i form av flytande kolväten och alkoholer i en kostnadseffektiv industriell skala.
Koppar som katalysator för att göra kolväten av koldioxid
Nästan alla kemiska processer som är involverade i energiomvandling bygger på katalys. Den vetenskapliga utmaningen när det gäller att omvandla koldioxid till bränslen är bristen på effektiva katalysatorer för storskalig omvandling av dessa gaser när de fångas upp från kolintensiva källor eller från atmosfären. Koppar är för närvarande den enda kända metallen som kan omvandla koldioxid till kolväten, men hur processen fungerar är inte helt känt. Det finns ett behov av att förstå och kontrollera katalysatorn i detalj, från hur elektronerna omfördelas till hur atomerna rör sig under reaktionen och hur olika katalysatorer kan påverka dem.
Utvecklingen av synkrotron- och röntgenanläggningar för fria elektroner har skapat nya möjligheter. De ultrakorta pulserna fungerar som en höghastighetskamera på elektron- och atomnivå. Pulserna gör det möjligt att följa rörelser på den tidsskala de rör sig på och därmed ”se” hur kemiska bindningar bildas och bryts. Genom att använda olika energier i röntgenstrålarna kan forskarna välja vilka atomer de följer. Experimenten utförs med hjälp av instrument som konstrueras och byggs på Fysikum.
Undersöker den kemiska omvandlingen i olika material
Dessa kamrar och slutstationer används för att undersöka övergående processer och intermediärer (”tillfälliga” ämnen) som bildas på ytan och hur de utvecklas vidare under katalytiska reaktioner. Vid varje given tidpunkt i processen är mängden intermediärer försvinnande liten, men genom att starta reaktionen synkront kan vi öka andelen och karaktärisera dessa avgörande intermediärer. De är viktiga när vi talar om vilken väg reaktionen tar på olika material.
Målet med studien är att utveckla en grundläggande förståelse för alla reaktionssteg, vilka intermediärer som är inblandade och hur de binder till katalysatorn, bestämma reaktionsbarriärer och energiöverföring mellan elektroden och adsorberade molekyler genom att analysera relevanta modellsystem.
I första hand fokuserar forskarna på olika formuleringar av koppar som elektrod. Några av dessa kan av för närvarande okända skäl ge en hög selektivitet för den önskade produkten eten framför den oönskade växthusgasen metan. Vad som avgör detta och hur det kan optimeras är en avgörande utmaning att lösa. Med de metoder som forskarna nu har tillgång till är detta inom räckhåll.
Omvandling av koldioxid till bränslen via elektrokemi. Bild Stockholms universitet
Fossilfri energi kan minska klimatpåverkan
Projektet har således potential att mildra mänsklig påverkan på klimatförändringen och säkra tillgången på energi i en fossilfri framtid. Vårt välbefinnande har varit starkt kopplat till tillgång på energi och miljö. Genom att återvinna koldioxid till värdefulla industrikemikalier och bränslen (figur 1) i stället för att öka kolet i kolcykeln genom att utnyttja fossila källor angriper man direkt källan till den så kallade antropogena klimatförändringen.
– Genombrottet kommer att minska Sveriges beroende av bränslen och kemikalier från utlandet och leda till inhemsk produktion. Forskningen har således potential att mildra vår påverkan på klimatförändringarna och säkra tillgången på fossilfri energi i framtiden, säger Sergey Koroidov.
Studien, som letts av forskare vid Karolinska Institutet och Göteborgs universitet, ser även en koppling mellan bipolär sjukdom och snabbare utvidgning av hjärnans hålrum.
Bipolärt syndrom är en psykiatrisk sjukdom som kännetecknas av återkommande episoder av mani och depression. Tidigare hjärnavbildningsstudier har funnit strukturella skillnader i vissa hjärnområden hos bipolära patienter jämfört med friska individer, inklusive tunnare hjärnbark. Hjärnbarken, storhjärnans yttre lager, krymper naturligt vid åldrande men vid olika hjärnsjukdomar har man sett accelererad förtunning.
Behandling viktig för att minska maniska skov
Forskarna hittade ett samband mellan antalet maniska episoder och graden av hjärnbarksförändringar: ju fler maniska episoder patienterna upplevde, desto mer minskade hjärnbarkens tjocklek mellan undersökningstillfällena. Patienter utan episoder uppvisade inte några förändringar – och hade i vissa fall till och med ökningar – i hjärnbarkens tjocklek. Förändringarna hos de personer som genomlevt maniska episoder var tydligast i den främre delen av hjärnans pannlob, prefrontalkortex, som är viktig för flera kognitiva funktioner som känsloreglering, planering, beslutsfattande och impulskontroll.
– Det faktum att patienternas förtunning av hjärnbarken kopplades till maniska episoder understryker vikten av stämningsstabiliserande behandling för att förhindra maniska skov och är viktig information för psykiatriker. För forskare betyder resultaten att det är angeläget att söka kunskap om vilka mekanismer som driver hjärnförändringarna vid bipolär sjukdom. Sådan kunskap kan leda till nya behandlingsalternativ, säger Mikael Landén, professor vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet, och institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
De största skillnaderna i förändringar över tid mellan friska individer och bipolära patienter återfanns i tre regioner i hjärnan: ventriklarna – hålrum med ryggmärgsvätska som är viktiga för att skydda hjärnan – och två områden kopplade till igenkänning och minne: det fusiforma området och parahippocampalkortex. Medan ventriklarna förstorades snabbare hos de bipolära patienterna än hos kontrollgruppen, visade patienterna i genomsnitt en långsammare förtunning av hjärnbarkens fusiforma område och parahippocampalkortex.
Tecken på neuroprogressiv sjukdom
– Expansionen av ventriklarna och kopplingen mellan hjärnbarksförtunning och maniska sjukdomsskov tyder på att bipolär sjukdom kan vara en neuroprogressiv sjukdom, vilket skulle kunna förklara att vissa personer med bipolär sjukdom försämras under sjukdomsförloppet. Det är viktigt att identifiera de exakta orsakerna till varför detta sker så att man kan minska de skadliga effekterna av maniska skov, säger korresponderande författare Christoph Abé, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.
Forskarna noterar dock att upptäckten av långsammare hjärnbarksförtunning i vissa regioner hos de bipolära patienterna kan bero på så kallade golveffekter; patienter med bipolär sjukdom har i genomsnitt något tunnare hjärnbark än friska individer från början. En annan möjlig förklaring till fynden är positiva effekter av läkemedelsbehandling, såsom skyddande effekter av litium. Detta innebär att de observerade förändringarna inte nödvändigtvis återspeglar förändringar som skulle ske vid obehandlad bipolär sjukdom.
Stort samarbete kring bipolär sjukdom
De flesta tidigare hjärnavbildningsstudier vid bipolär sjukdom har varit små tvärsnittsstudier som enbart fångat en ögonblicksbild. Det har således saknats större studier som undersökt hur hjärnans struktur förändras med tiden.
I den här studien lyckades forskarna överbrygga dessa brister genom att samla in upprepade magnetkameraundersökningar (MR) av hjärnan från 14 forskningscentrum från flera länder. Studien involverade 1 232 personer, varav 307 patienter med bipolär sjukdom och 925 friska individer, som undersöktes med MR vid två tillfällen med upp till nio års mellanrum.
Studien involverade ett stort internationellt forskarlag med fler än 70 forskare som samarbetat inom ramen för den så kallade ENIGMA Bipolar Disorder Working Group.
Christoph Abé, forskare, institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, christoph.abe@ki.se
Mikael Landén, professor, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet, samt institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, mikael.landen@ki.se
Ungefär 60 procent av alla sjukskrivningar i Sverige är idag relaterade till ångest, depression, smärta och olika former av stressdiagnoser. De flesta patienter med sådana problem behandlas inom primärvården.
– Patienter med exempelvis lätta till medelsvåra depressioner behöver annan hjälp än sjukskrivning. Idag sker det även en medikalisering av normala kriser och livshändelser via sjukskrivningar. Men det handlar om att lära sig leva med sina känslor och hantera dem. Inom sjukvården behöver vi därför återerövra möjligheten att utföra läkekonst och göra det som är hjälpsamt för patienten, säger Åsa Kadowaki, psykiater och legitimerad KBT-terapeut.
Syftet med att utbilda läkare och annan sjukvårdspersonal inom ACT var att ge dem verktyg för att stå upp för sin profession och stärka dem i deras förmåga till att medicinskt bedöma och ha en helhetssyn på patienterna, istället för att använda sjukskrivning som behandling.
ACT – en hjälp att lära sig leva med sina känslor
Terapiformen Acceptance and Commitment Therapy (ACT) är en form av beteendeterapi som innebär att man lär sig hantera bland annat stress och ångest. I stället för att undvika det som är svårt, får man i behandlingen lära sig att hantera sina svårigheter. Det handlar om att lägga om sitt perspektiv, att klara att acceptera inre obehag och smärta för att kunna gå framåt i livet.
I studien fick sjukvårdspersonal vid fem vårdcentraler i region Kalmar kontinuerlig utbildning i hur de skulle förhålla sig till sina patienter med hjälp av ACT. Forskarna jämförde också med fem vårdcentraler i region Jönköping där ingen ACT-utbildning och handledning hölls. Resultatet visar att medan sjukskrivningarna av patienter minskade med 21 procent i Kalmar skedde ingen förändring alls i Jönköping.
Målet är att förändra
Inom ACT ryms en mängd tekniker med målet att gynna hjälpsam förändring för användaren. Bland annat ingår medveten närvaro och acceptans inför obehagliga känslor och tankar. ACT-utbildningen till sjukvårdspersonalen har bland annat bestått av föreläsningar om hur vårdpersonalen kan förhålla sig till sina patienter och deras symptom, handledning och tvärprofessionella träffar där en del patientärenden diskuterats.
– Det är viktigt att inte bara läkarna, utan även till exempel sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter på vårdcentralerna får möjlighet till utbildningen så att alla i ett team hjälps åt och drar åt samma håll. Vårt mål är att hjälpa människor till egna beslut kring vad de behöver förändra för att uppnå en hållbarhet i sina liv. Det kan till exempel ske med hjälp av motiverande samtal, påpekar Åsa Kadowaki, som också undervisar på läkarprogrammet på Linköpings universitet.
Fredrik Nyström är professor i internmedicin vid Linköpings universitet och vetenskaplig ledare för studien.
– Det är Åsa Kadowaki som genomfört de flesta utbildningarna och handlett sjukvårdspersonalen. Resultaten bevisar att hennes ACT-metod fungerar. Ingen annan psykologisk intervention har visat en så här stor minskning av antalet sjukskrivningar, säger Fredrik Nyström.
I labbstudier kunde forskarna visa att det dsRNA som de tillförde på blad, effektivt kunde tas upp av skadegöraren Phytophtora infestans och att proteinet de ville bekämpa bröts ner. De lyckades också lokalisera flera gener hos Phytophtora infestans som är nödvändiga för att skadegöraren ska kunna orsaka sjukdom.
Potatisbladmögel är en mycket allvarlig sjukdom på potatis, i Sverige såväl som i resten av världen. Sjukdomen är svår att kontrollera eftersom skadegöraren (Phytophthora infestans) har snabb tillväxt, förökar sig snabbt och hela tiden ändrar sig så att nya raser uppkommer. Traditionell förädling av resistenta sorter är en otillräcklig metod eftersom förädlingen inte klarar att hålla jämna steg med skadegörarens snabba anpassningsförmåga.
Intensiv kemisk bekämpning i förebyggande syfte är idag den enda effektiva bekämpningsmetoden mot potatisbladmögel. Denna åtgärd kostar lantbrukarna i världen miljardtals dollar och har stor negativ miljöpåverkan. Därför finns ett akut behov av att hitta alternativa kontrollmetoder.
Stoppar potatisbladmögel innan sjukdomen skadar
En grupp forskare vid SLU i samarbete med en brittisk och en iransk forskare har som första grupp i världen visat att sprutinducerad gensläckingsteknik (eller RNA-interferens (RNAi) som det också kallas) kan användas för att bekämpa växtsjukdomar orsakade av algsvampar (oomyceter ). I detta projekt arbetade de enbart med potatisbladmögel. Gensläckning är ett naturligt försvarssystem som är väl bevarat i alla levande organismer.
Hur fungerar RNA?
Levande gener producerar RNA (ribonukleinsyra). De är nödvändiga för olika biologiska processer och det finns flera olika sorters RNA. Små RNA (sRNA) och dubbelsträngat RNA (dsRNA) tillhör grupper av RNA som reglerar eller blockerar produktionen av proteiner. Det här fenomenet kallas RNA-interferens (RNAi).
Flera växtskadegörare har visat sig producera små eller dubbelsträngade RNA-molekyler. De antingen dämpar eller stänger av växternas immunförsvar, för att kunna infektera växter. Växterna kan också producera sRNA eller dsRNA, som hindrar skadegörarens gener och deras förmåga att infektera växten.
– Idén var att producera dsRNA som kan stoppa uttrycket av de gener som är nödvändiga hos skadegöraren för att orsaka potatisbladmögel och sedan spruta ut det på potatisbladen som skydd, berättar Ramesh Vetukuri, docent och ledare för forskargruppen. På så vis hindras skadegöraren när den håller på att infektera växten, så att sjukdomen aldrig bryter ut. Detta kallas sprutinducerad gensläckningsteknik.
Skyddar helt och hållet mot potatisbladmögel
Beroende på vilken målgen som väljs hos skadegöraren så minskas angreppet av potatisbladmögel med 50–75 procent. Genom att kombinera dsRNA med extremt små nanopartiklar av lera, som skyddar dsRNA mot nedbrytning, kan effekten ökas till närmare 100 procent sjukdomsskydd.
– Flera behandlingar med dsRNA kommer att behövas under potatisens växtperiod, säger Ramesh, men troligen färre än dem som görs med kemiska bekämpningsmedel. Vi har fått medel för att undersöka hur många behandlingar som behövs i fält.
Angrepp (inringade) av bladmögel på potatisblad som är obehandlade (överst) respektive behandlade med sprut-inducerad gensläckningsteknik (nederst). Bild: Poorva Sundararajan
Resultaten är en banbrytande upptäckt med potential att användas för bekämpning av potatisbladmögel och även andra växtsjukdomar. Precis som med vissa mänskliga vaccin som också är baserade på RNA, går det relativt snabbt och lätt att göra små justeringar i produkten när det kommer nya raser av en skadegörare som den gamla produkten inte längre är verksam mot. Vid plötsliga utbrott av nya sjukdomar skulle sprutinducerad gensläckningsteknik snabbt kunna tas fram. Med traditionell växtförädling eller GMO-grödor skulle det ta många år att få fram en säljbar produkt.
– Vi jobbar med flera olika sjukdomar i potatis, jordgubbar, vete och korn. Vi försöker också förstå hur små RNA transporteras från planta till patogen, berättar Ramesh.
Miljövänlig och naturlig teknik
Sprutinducerad gensläckningsteknik skulle kunna bli ett bra alternativ till kemisk bekämpning. Den är GMO-fri och eftersom dsRNA är naturligt förekommande så finns inget problem med resthalter såsom vid kemisk bekämpning. Dessutom bryts RNA snabbt ner i naturliga miljöer. Detta gör användningen till ett miljövänligt alternativ, vilket är viktigt för ett hållbart jordbruk. Dessutom har den ingen effekt på andra organismer eftersom den är helt genspecifik.
– Innan vår upptäckt kan kommersialiseras behöver vi forska på hur vårt dsRNA kan massproduceras. Sedan behövs riskanalyser och registrering, precis som för andra bekämpningsmedel.
I USA finns redan ett par produkter på marknaden med sprutinducerad gensläckningsteknik mot andra sjukdomar.
Ramesh Vetukuri, docent, Institutionen för växtförädling, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, Ramesh.Vetukuri@slu.se
Vad är RNA
RNA är en lång molekyl som liknar DNA, men är en enkelsträngad spiral i stället för dubbel såsom DNA. RNA-kedjan kan dock binda ihop med sig själv och blir då dubbel. Man kan säga att DNA lagrar genetisk information (arvsmassa) medan RNA ansvarar för att omvandla denna information till något funktionellt.
Forskare vid Göteborgs universitet har i en studie undersökt betydelsen av högt BMI för negativ utgång vid intensivvård, definierat som död och lång vårdtid, hos patienter med covid-19.
Genom Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) identifierades samtliga patienter med covid-19 som intensivvårdades under pandemins första våg, våren och sommaren 2020. Uppgifter om längd och vikt var dock inte alltid redovisade.
För de individer som saknade längd och vikt i SIR kompletterades med uppgifter dels direkt från intensivvårdsavdelningar, IVA, och dels via Passregistret, som ju innehåller längduppgifter. På så sätt säkerställdes aktuellt BMI för samtliga inkluderade i studien.
Studien bygger därmed på ett underlag som inte tidigare varit tillgängligt. Även om personer med obesitas tidigt ringades in som riskgrupp för att drabbas särskilt allvarligt vid covid-19, framträder nu en ny och mer detaljerad bild.
Personer med fetma drabbades hårdare av covid-19
Totalt ingick 1 649 individer med covid-19 från intensivvårdsavdelningar vid universitetssjukhus, länssjukhus och länsdelssjukhus runtom i Sverige. Alla i studien var över 18 år, tre av fyra var män, gravida ingick inte.
Resultaten visar att patienter med obesitas, det vill säga ett BMI på 30 kg/m2 eller mer, var överrepresenterade bland dem med covid-19 inom intensivvården i Sverige. Andelen i studien var 39,4 procent. Motsvarande siffra för befolkningen är cirka 16 procent.
Högt BMI ökade risken för både allvarlig sjukdom med långa vårdtider, och för dödsfall. BMI över 30 kunde kopplas till en 50-procentigt ökad risk för död, jämfört med gruppen med normalvikt. Bland dem som överlevde kunde ett BMI över 35 kopplas till fördubblad risk för vårdtider över 14 dagar, jämfört med dem med normalvikt. Analyserna har justerats för ålder, kön, samsjuklighet samt hur allvarligt sjuk patienten var vid ankomst till intensivvården.
Högt BMI innebär ökad risk för död
Lovisa Sjögren, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och barnläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Hallands sjukhus Halmstad, är studiens förstaförfattare.
– För individer med covid-19 som intensivvårdas innebär obesitas en ökad risk för död, och bland dem som överlever innebär obesitas en ökad risk för behov av vårdtid på över 14 dagar. Baserat på våra resultat bör obesitas inkluderas som en viktig riskfaktor vid covid-19. Patienter med obesitas som drabbas av covid-19 bör övervakas noggrant, konstaterar hon.
Studien baseras på Svenska Intensivvårdsregistret, och Lovisa Sjögren påpekar att register av hög kvalitet är en grundförutsättning för att kunna genomföra studier av den här typen.
Jenny M Kindblom, docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, är senior författare bakom studien.
– Det finns internationella studier som har visat på ett samband mellan högt BMI och risken för svår sjukdom i covid-19. Vi kan nu visa detta i en svensk kontext, och med fördelen av att ha ett helt aktuellt BMI-värde för varje patient, säger hon.
Forskarna bakom studien hade redan tidigt under pandemin kontakt med patientorganisationen HOBS, Hälsa oberoende av storlek. Många medlemmar kände oro för att högt BMI skulle innebära risk för svår sjukdom till följd av infektion med viruset sars-cov-2.
– I det skedet fanns inga publikationer i fältet, studien initierades för att kunna besvara frågor från patienter. Vi hoppas nu att så många som möjligt tar chansen att vaccinera sig och att vården väger in BMI som en riskfaktor, och kanske väljer att övervaka patienter med obesitas som fått covid-19 extra noga, säger Jenny M Kindblom.
Lovisa Sjögren, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och barnläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Hallands sjukhus Halmstad, lovisa.sjogren@gu.se
Jenny M Kindblom, docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, jenny.kindblom@gu.se
Livsmedelsforskare vid Chalmers presenterar nu en studie som visar att personer som väljer fiberrika produkter av råg framför veteprodukter tappar mer i både kroppsfett och vikt.
De nya resultaten har publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Clinical Nutrition. Det är den hittills största studien som har designats för att utvärdera en viss typ av spannmåls effekt på kroppsvikt och kroppsfett. Det är också den första studien som fokuserar specifikt på råg.
Gick ner mer i vikt med råg
Den undersökta gruppen – 242 överviktiga män och kvinnor mellan 30 och 70 år – fick en noga anpassad dagsmängd av vete- eller rågprodukter med samma energivärde. Slumpen avgjorde vilka deltagare som tilldelades vete- respektive rågkost.
Alla deltagare fick också samma generella råd kring hälsosam kost från en dietist. Deltagarna undersöktes vid studiens start, efter halva tiden och vid studiens slut efter tolv veckor.
– Vi kunde tydligt se att de deltagare som fick råg gick ner i vikt i högre grad och att mängden kroppsfett minskade jämfört med de som fick vete, säger forskaren Kia Nøhr Iversen på avdelningen för livsmedelsvetenskap på Chalmers.
Även om både råg- och vetegruppen tappade i vikt under studien, gick de som åt rågprodukter ner i genomsnitt ett kilo mer än de som åt veteprodukter. Råggruppen tappade dessutom en halv procent mer i kroppsfett jämfört med vetegruppen.
Den nya studien om råg och hälsoeffekter ingår i Kia Nøhr Iversens nyligen presenterade doktorsavhandling inom livsmedelsvetenskap. Forskarna har i tidigare studier sett att de som äter råg, som har ett mycket högt innehåll av kostfibrer, blev mättare än de som åt motsvarande mängd energi i form av vete.
Ett av syftena med viktminskningsstudien var därför att försöka belägga en koppling mellan ökad mättnad av råg och viktminskning.
– Men i den här studien såg vi aldrig någon skillnad i aptit vilket överraskade oss. Vi tror att detta kan bero på att metoden vi använt för att mäta aptit inte är tillräckligt bra. Vi måste nu utvärdera och utveckla metoden, säger Kia Nøhr Iversen.
Tarmfloran har betydelse
På avdelningen för livsmedelsvetenskap på Chalmers pågår forskning om hur kost ska kunna anpassas bättre för individen (precisionsnutrition) för att få större hälsofördelar. Det innebär att olika personliga förutsättningar, till exempel en persons uppsättning av bakterier i tarmen och hur dessa bryter ner kosten, kan påverka hur individen svarar på en viss diet. Genom studien har man nu fått ett unikt material som går att använda i vidare forskning inom det området.
– Trots att vi ser en generell skillnad i viktnedgång mellan råggruppen och vetegruppen finns det också en mycket stor variation inom grupperna. Ökad förståelse för varför olika personer svarar olika på samma mat kan bana väg för mer specifikt designade livsmedel utifrån individernas behov. Vi undersöker just nu om vissa specifika bakterier i tarmen kan förklara varför vissa går ner i vikt mer än andra efter rågdieten, säger Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers.
Övervikt och fetma tillhör de största hälsoutmaningarna i världen och kräver många olika åtgärder. En åtgärd kan vara att utveckla livsmedel som bidrar till ökad mättnadskänsla och som har positiva effekter på ämnesomsättningen, menar forskarna.
Men för att ett livsmedel ska kunna marknadsföras med specifika hälsopåståenden måste en rad studier genomföras för att bevisa effekten. Dessa studier är dyra att göra och det är en barriär för att få fram de vetenskapliga bevis för effekt som behövs. Det i sin tur gör det mindre attraktivt för livsmedelsproducenterna att utveckla och marknadsföra produkter som skulle kunna bidra till minskad övervikt och fetma.
Enkla råd till konsumenterna
– En positiv aspekt av vår studie är att produkterna som ingår är sådant som går att köpa i vanliga mataffärer i Sverige och övriga Nordeuropa. Konsumenter kan därför ta till sig de nya resultaten direkt. Det behövs inte specialprodukter för att man ska kunna äta mat som är rik på fullkornsråg, säger Kia Nøhr Iversen.
Även om forskarna slår fast att de har en bit kvar innan de i detalj kan visa exakt vilka mekanismer som avgör varför råg är bra för vikten på individnivå, har de lyckats visa att råg faktiskt leder till viktminskning genom att man förlorar kroppsfett.
– Medan vi fortsätter att besvara varför, är vårt råd att välja rågbrödet istället för det siktade vetebrödet när man står i affären och tittar på brödhyllan, säger Kia Nøhr Iversen.
Kia Nøhr Iversen, forskare, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola, kia.nohr@chalmers.se
Rikard Landberg, professor, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola, rikard.landberg@chalmers.se
Traditionell och stark smärtlindring med läkemedel ger ofta stora biverkningar och kan påverka förmågan att fungera i vardagen för den drabbade.
I Lund har ett forskarteam, lett av Jens Schouenborg, professor i neurofysiologi, utvecklat en metod mot smärta via individanpassad stimulering med ultratunna och vävnadsvänliga mikroelektroder.
– Elektroderna är mjuka som sjögräs och ytterst skonsamma mot hjärnan. De används för att specifikt aktivera hjärnans smärtkontrollcentra utan att samtidigt aktivera de nervcellskretsar som ger biverkningar.
– Metoden går till så att vi implanterar ett kluster av de ultratunna elektroderna och väljer sedan ut en undergrupp av elektroderna som ger ren smärtlindring, men inga biverkningar. Detta förfarande möjliggör en ytterst precis och individanpassad stimuleringsbehandling som visade sig fungera i varje individ, förklarar Jens Schouenborg.
Närmaste total blockad av smärta
Smärtan blockeras genom att hjärnans smärtkontrollcentra aktiveras, och de i sin tur blockerar endast signalöverföringen i smärtbanorna till hjärnbarken.
– Vi har åstadkommit en i det närmaste total blockad av smärta utan att annan känsel och motorik påverkas, vilket är ett stort genombrott inom smärtforskningen. Våra resultat visar att det faktiskt är möjligt att få fram både kraftfull och biverkningsfri smärtlindring, något som varit en stor utmaning tidigare, förklarar Matilde Forni, doktorand och försteförfattare till den nya smärtstudien.
I projektet, som pågått under flera år, har forskarna utvecklat en vävnadsvänlig gelatinbaserad teknik och kirurgiska tekniker som gjort det möjligt att implantera de flexibla mikroelektroderna med mycket stor precision. Enligt forskarna bör den nya tekniken fungera på all sorts smärta som förmedlas av ryggmärgen, det vill säga de flesta typer av smärta.
Bättre smärtlindring än med morfin
– I vår studie jämförde vi också vår metod med morfin, som visade sig ge betydligt sämre smärtlindring. Dessutom ger ju morfin kraftig sedering och andra kognitiva effekter. I studien kunde vi visa att även smärta efter sensitisering (hyperalgesi) som är vanligt vid kronisk smärta blockeras, säger Jens Schouenborg.
Sensitisering är den fysiska eller psykiska processen att bli sensibel eller känslig inför ett stimuli och därmed reagera starkare och starkare på sådan. Sensitisering av smärta kan vara störd och leda till smärtförnimmelser i frisk vävnad. Central sensitisering är en förstärkande mekanism vid långvarig smärta i muskel-skelettsystemet.
Studien är gjord på råttor. Kan resultaten överföras till människor?
– Det är absolut avsikten. Den mänskliga hjärnan har liknande kontrollsystem som råttan och våra elektrodkonstruktioner kan skalas upp till mänsklig storlek, säger Matilde Forni.
Forskarna hoppas metoden ska leda fram till tillfredsställande stimuleringsbehandling av människor med särskilt svår smärta inom fem till åtta år. Och då för till exempel cancersmärta eller svåra smärtor i samband med ryggmärgsskador där inga tillfredsställande smärtbehandlingar finns idag.
Epilepsi, depression och Parkinsons
Forskarna menar också att metoden kommer att kunna användas bredare, för att behandla annat än smärta.
– Metoden kan skräddarsys till i princip alla delar av hjärnan, så vi tror att den kan komma till användning också vid behandling av degenerativa hjärnsjukdomar som till exempel Parkinsons sjukdom, men också vid depression, epilepsi och sannolikt också stroke. Elektrodtekniken har också tillämpningar inom diagnostik och inte minst forskning på hur den gåtfulla hjärnan fungerar, säger Jens Schouenborg.
– Det mesta talar för att björnar är tvungna att gå i ide för att det inte finns någon mat under vinterhalvåret. För att överleva är det nödvändigt för björnarna att halvera sin ämnesomsättning, för att använda så lite energi som möjligt. Björnen andas långsammare i idet, pulsen sjunker och den tappar 20-40 procent av sin kroppsvikt.
Vad gör en brunbjörn i idet?
– Mest sover de, men eftersom kroppstemperaturen bara sjunker med fyra till fem grader så är det inte någon djup dvala. Björnar kan vakna kortare perioder och röra på
sig lite. Den lilla mängd urin björnarna producerar återabsorberas i kroppen från urinblåsan. Slaggprodukterna används till exempel till att återbygga muskler. Det enda vatten björnarna förlorar under vintersömnen är via utandningsluften.
– Björnhonorna föder ungar och diar dem i idet, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att hon vare sig äter eller dricker under denna period.
Varför kan inte vi människor gå i ide? Det känns som att vi hade behövt det.
Peter Stenvinkel, professor i njurmedicin forskar om björnars kroppsmekanismer. Bild: Ulf Sirborn
– Visst önskar man att det gick att krypa till kojs i november och vakna i april, men eftersom vi idag har så bra tillgång till mat så behövs inte det. Det finns förvisso fynd som visar på att tidiga hominider kan ha varit vilande de delar av året då det var ont om föda, men idag hade människan inte klarat många dagar i idet.
(Hominider är familjen primater där gorillor, schimpanser, orangutanger, bonobo och människa ingår, redaktionens anmärkning)
– Om vi människor skulle ligga stilla utan att äta eller dricka under så många månader som björnen skulle vi bland annat drabbas av kärlsjukdom, muskelutarmning och benskörhet. Men björnar kan överleva hela vintern utan att utveckla någon av dessa komplikationer.
Du studerar kroppsmekanismer hos björnar för att hitta sätt att förhindra och bota sjukdomar hos människor (biomimetik). Vad kan vi lära av björnen?
– Björnar behåller nästan 90 procent av sin muskelmassa under vintersömnen, och trots att de har höga blodfetter och insulinresistens verkar de vara skyddade mot åderförkalkning. För att skydda sig mot komplikationer som till exempel muskelutarmning och kärlsjukdom, verkar de ha utvecklat en naturlig immunisering, nästan som om de hade vaccinerat sig.
– Eftersom björnar har skydd mot muskelutarmning, vill vi försöka hitta skyddande äggviteämnen i björnarnas blod som skulle kunna användas för att behandla patienter som av någon anledning tappar sin muskelmassa. Vi vill även förstå hur björnarnas skelett fungerar för att kunna hitta nya behandlingsstrategier mot benskörhet.
Vad gör en björn så stark?
– Björnarnas motståndskraft kan ha att göra med deras ovanliga matvanor, bland annat den stora mängden bär de äter. En diet med mycket bär verkar skapa en gynnsam sammansättning av tarmfloran och även minska nivåerna av blodfetter.
Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se
Vad äter en björn? Svar: Helst blåbär
Björnen är en allätare, men äter mest bär och växter. Och allra helst kråkbär och blåbär. så fort bären börjar mogna övergår björnen nästan helt till en vegetarisk bärdiet. Och på hösten när det gäller att lägga på sig fettlager inför vintern, är det nästan bara blåbär och lingon som gäller, den stoppar då i sig 15 000-20 000 kalorier om dagen, vilket motsvarar 28-30 kilo bär varje dag. Bären är rika på resveratrol och c-vitamin, som skyddar cellerna mot oxidativ stress.
Björnar är ofta rätt dåliga på att jaga, och äter därför kött mest på våren då älgkalvar och renkalvar är lättare byten. Björnen snor också ofta byten från till exempel en varg. På våren äter björnar även myror(främst stackmyror på våren och hästmyror på sommaren) och mycket annat som larver, honung, svampar, hasselnötter, fisk om det finns, men den kan också festa loss på matrester från människornas soptunnor.
Hur länge ligger björnen i ide?
I de nordligaste delarna av landet ligger björnarna i ide från slutet av september till början av maj, det vill säga cirka sju månader. Längre söderut är idevistelsen drygt en månad kortare. Det finns också individuella skillnader på hur länge björnar är i idet. Vuxna hannar lägger sig senare än honorna och honor med ungar går ur idet senare. I Sydeuropa händer det att vissa björnhannar inte går i ide alls – tillgången på föda styr ideperiodens längd.
Var finns det björnar?
Björnen har förutsättningar att klara sig i hela landet, men förekommer i huvudsak från mellersta Värmland, norra Närke, Västmanland och Uppland och norrut. Och framförallt i norra Jämtland.
Hur många björnar finns det i Sverige?
Det finns runt 3000 björnar i Sverige, enligt Naturvårdsverkets populationsberäkning 2017. En spillningsinventeringen 2020 tyder på att Jämtland är björntätast i landet med 700-1000 individer, varav 70 procent lever i skogarna runt om i Strömsunds kommun. Läs mer:Björnspillningsinventeringen 2020
Hur föder björnen sina ungar
Björnar parar sig på försommaren, men implantationen, då ägget fäster i livmodern, sker först i slutet av november eller i december – beroende på hur feta honorna är. För ett mänskligt embryo händer detta fem-sex dagar efter befruktningen. Två månader senare föds ungarna. Björnmamman har inga problem med att föda fram eller ge di till sina små i idet, trots att hon varken äter, dricker eller rör på sig. Björnungar är stora som ekorrar när de föds, men väger 2-4 kilo när de lämnar idet.
Vad är biomemetik? När forskare tar hjälp av naturen.
Biomemetik är när forskare tar naturen till hjälp för att lösa problem. För forskare inom medicin är brunbjörnen som ett vandrande bibliotek av biologisk information. Forskarna studerar björnarnas kroppsmekanismer försöker omvandla kunskapen till sätt att förhindra och bota sjukdomar hos människor – i samarbete med till exempel veterinärer, zoologer och biologer.
– Exponering för miljökemikalier som PFAS kan förvärra vissa sjukdomar och öka risken till diabetes, säger Matej Orešič, professor i medicinska vetenskaper som ansvarat för studien tillsammans med Tuulia Hyötyläinen, professor i kemi.
Allt fler resultat av forskning visar också att vissa kemikalier i miljön, speciellt PFAS, är en orsak till den form av sjukdomen fettlever hos människor som inte beror på alkohol. Fettlever innebär att levern har lagrat för mycket fett, som kan leda till diabetes och en inflammation med påföljande skador. Det finns idag ingen medicinsk behandling av fettlever.
Vad är PFAS?
PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) är samlingsnamn för mer än 4 700 olika ämnen som inte finns naturligt i miljön. De började framställas i mitten av 1900-talet, och är så svåra att bryta ner att de idag finns nästan överallt i miljön.
PFAS används i en mängd olika produkter på grund av att de är både vatten- och oljeavvisande och dessutom tål höga temperaturer:
i impregneringsmedel, textilier och heltäckningsmattor, i papper och kartong, matförpackningar, i stekpannor, rengöringsmedel och brandskum.
Dricksvatten kan vara förorenat av PFAS, speciellt på platser där det varit brandövningar.
PFAS är alltså utpekad som en orsak till sjukdomen fettlever. Däremot saknas kunskap om på vilket sätt kemikalierna inverkar på ämnesomsättningen i levern som är kopplad till sjukdomen fettlever.
PFAS gav mer gallsyror
– Vi kan visa att hur PFAS påverkar förändringar i gallsyror – och länken mellan gallsyror och fett- och glukosmetabolism. Vårt resultat ger alltså en förklaring till de bakomliggande mekanismerna till redan kända faktorer för utvecklingen av fettlever – som inte beror på alkoholkonsumtion, säger Tuulia Hyötyläinen.
Forskarna har tagit vävnadsprov på levern och blodprov från en grupp på 105 personer med fettlever som icke är orsakad av alkohol, och sedan mätt förekomsten av hundratals metaboliter och kemikalier, inklusive PFAS. Sambandet mellan PFAS och fettlever hos människor har sedan bekräftats med studier på möss.
– Analysen visade att kopplingen var mer tydlig hos kvinnor. Kvinnorna som hade höga halter av PFAS hade också mer gallsyror och mer fett i levern. Även ämnesomsättningen av glukos var mer påverkad än hos män, säger Matej Orešič.
– Det är viktig kunskap för vidare forskning, riskbedömning och hantering av riskerna med PFAS. Det är också möjligt att i framtiden kunna använda resultaten för att ta fram nya behandlingar av sjukdomen, säger Tuulia Hyötyläinen.
Tuulia Hyötyläinen, professor i kemi vid Örebro universitet, tuulia.hyotylainen@oru.se
Matej Orešič, professor i medicinska vetenskaper vid Örebro universitet, matej.oresic@oru.se
Den 15 september år 2008 gick den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers i konkurs. En finanskris drabbade världen. Centralbanker och regeringar pumpade in tusentals miljarder kronor för att rädda banksystem och ländernas ekonomi.
Drygt en månad senare publicerade pseudonymen Sathoshi Nakamoto en datateknisk lösning på det som dittills ansetts omöjligt: att på ett säkert sätt skicka pengar via nätet utan att behöva blanda in en tredje part som banken. Den tekniska lösningen fick namnet Bitcoin.
– Vem eller vilka som står bakom pseudonymen Satoshi Nakamoto är det ingen som vet, säger Andreas de Blanche, universitetslektor vid Högskolan Väst.
Bitcoin förknippas med investering och bedrägeri
Sedan fyra år tillbaka forskar och undervisar han om Bitcoin och den underliggande blockkedjetekniken (se nedan). Bland kursdeltagarna finns människor från vitt skilda yrken – från lastbilschaufförer och livsmedelsbranschen till finansinspektörer och anställda hos polisens nationella operativa avdelning, NOA. De två senare speglar det som Bitcoin ofta förknippas med idag: investering samt kriminella verksamheter som bedrägerier, pengatvätt och olagliga affärer.
– Skurkar är alltid snabba på ny teknik. Även internet förknippades med lurendrejeri när det kom. Men det viktigaste med Bitcoin är att vi fått ett internetbaserat betalningsnätverk för att skicka digitala pengar som inte går att förfalska.
Värdet på bitcoin styrs av efterfrågan
Bitcoin är ett betalningsnätverk för att skicka digitala pengar via nätet utan att behöva gå via en tredje part, som banken. Pengarna i systemet har samma namn, bitcoin, men skrivs med ett litet b.
Värdet på bitcoin styrs av tillgång och efterfrågan av dem som vill köpa dem. När efterfrågan på bitcoin ökar, stiger priset. När efterfrågan minskar, faller priset. För fem år sedan var en bitcoin värd 694 dollar, i skrivande drygt 40 000 dollar. I april 2021 låg kursen på mer än 50 000 amerikanska dollar.
Bitcoin finns bara som digitala pengar men de kan växlas in mot andra valutor som svenska kronor. Det görs i antingen via en kryptobörs eller växlingskontor för kryptovalutor.
Bitcoin kommer väl till pass i länder där banksystemet inte är så utvecklat och många saknar tillgång till ett bankkonto, konstaterar han.
Bitcoin är officiell valuta i El Salvador
Den sjunde september 2021 blev det centralamerikanska landet El Salvador först ut med att införa Bitcoinsystemets valuta bitcoin som officiell digital valuta. Går införandet bra förväntas fler länder i regionen följa efter.
Bild: Eftakher Alam, Unsplash
Så handlar man med bitcoin
För att kunna köpa och använda bitcoin krävs en digital plånbok. Den innehåller en unik bitcoinadress (motsvarar ett kontonummer) samt en privat kryptonyckel som fungerar som en elektronisk signatur.
Plånboken kan sparas i en dator, en separat hårdvarudosa eller som en e-plånbok hos företag som erbjuder såna tjänster.
För att överföra bitcoin anges mottagarens bitcoinadress. Transaktionen signeras med den privata nyckeln och skickas ut i nätverket för att godkännas. Om en användare försöker använda samma bitcoin två gånger kommer nätverket att neka transaktionen. Betalningslösningarna för den digitala plånboken finns även som appar till smarta mobiler.
Källa: Nationalencyklopedin, bitcoin.org
Andreas de Blanche forskar själv på mikrobetalningar med bitcoin från maskiner och andra prylar som kan koppla upp sig mot nätet. Det kan till exempel handla om elbilar som automatiskt betalar för elen direkt när de har tankats.
När bitcoin ska skickas mellan två parter måste transaktionerna kontrolleras och bokföras. Det som i vanliga fall görs av en bank utförs i Bitcoin-nätverket i stället av hundratusentals datorer med olika ägare, spridda över hela världen. De kontrollerar att inte samma pengar används två gånger och sparar historiken över alla tidigare gjorda transaktioner. Transaktionerna verifieras och lagras i block.
Kryptovalutor bygger på blockkedjeteknik
– Varje block kan innehålla runt 2 000 till 3 000 transaktioner. Där står din bitcoinadress, vilka bitcoin som ska användas och till vem de ska skickas, säger Andreas de Blanche.
En transaktion kan vara en eller flera betalningar
En transaktion i bitcoin är oftast en enda betalning. Men de kan innehålla många fler. Ett exempel är när personer tar ut bitcoin från en bitcoinbörs. Flera personers utbetalningar läggs då ofta in i samma transaktion. En transaktion kan då gå till kanske 100 mottagare. Det här gör att antalet betalningar i ett block kan bli fem till tio gånger fler än antalet transaktioner.
Tillsammans bildar blocken en kedja som blir längre och längre ju fler block med transaktioner som läggs till. En kopia av blockkedjan finns i alla datorer som deltar i kontrollarbetet och går inte att ändra.
Vilken dator som får lägga till nästa block i kedjan avgörs i en tävling som går ut på att först hitta ett tal som löser ett kryptoproblem. Datorerna som deltar gissar i rasande fart tal efter tal. Den dator som tror sig ha hittar lösningen skickar ut talet och det nya blocket till de andra tävlande, som kontrollerar att det stämmer. På så sätt uppnås konsensus om blockkedjans innehåll.
”Miners” utvinner nya bitcoins
Alla som deltar i tävlingen med sina datorer kallas för ”miners” eller grävare. Namnet beror på att vinnaren tilldelas transaktionsavgifter samt ett antal nyskapade bitcoin. Det är en kompensation för all el som vinnarens datorer använt under tävlingen. Övriga deltagare blir utan ersättning. Men eftersom varje bitcoin är värd så mycket, i skrivande stund över 400 000 kronor, är det värt att fortsätta. Ett nytt block skapas i snitt var 10 minut. Det är därför bitcoingrävare har stora lagerlokaler fyllda från golv till tak med supersnabba datorer.
Högst 21 miljoner bitcoin kan utvinnas
Det maximala antalet bitcoin som kan tillverkas är 21 miljoner. Det ligger fastställt i algoritmen. Idag finns 18,8 miljoner bitcoin i systemet. Först år 2140 beräknas den sista nya betalningsenheten skapas. Varje bitcoin kan delas upp i 100 miljoner satoshi, som är den minsta enheten.
– Man måste utföra ett tungt beräkningsarbete för att få föreslå en lösning, säger Olov Schelén, professor i distribuerad datakommunikation vid Luleå tekniska högskola och specialist på blockkedjor.
Metoden heter Proof of work och är ett sätt att försäkra sig om att ingen fuskar.
– Vem som helst kan bli en grävare. Man har inte någon koll på vilka de är, om de är pålitliga eller inte. Därför har man en kontrollmodell som gör det väldigt dyrt att fuska. Energikostnader växlas mot tillit.
Vad är en kryptovaluta?
Kryptovalutor är digitala betalningsmedel som använder kryptering och som inte regleras av någon centralbank eller myndighet. Handeln sker direkt via internet utan att någon tredje part, till exempel en bank, är inblandad. Det finns därmed inget ”ägande” utan blockkedjetekniken är utspridd på ett stort antal datorer.
Idag finns drygt 5 000 kryptovalutor. Bitcoin var den första och är störst, följt av Ethereum och Cardano.
Bitcoin använder stora mängder energi
Enligt Cambridge Bitcoin Energy Index i Storbritannien väntas elförbrukningen för Bitcoin hamna runt 100 TWh år 2021. Det är mer än vad Finland med 5,5 miljoner invånare förbrukar under ett helt år. Och sju gånger Google årliga användning, enligt företagets senaste miljörapport.
– En enda transaktion med Bitcoin kräver för närvarande 1 276 kWh. Det är lika mycket energi som krävs för att köra en elbil 800 – 900 mil, säger Olov Schelén.
Energiförbrukningen styrs av svårighetsgraden på det kryptoproblem som måste lösas för att få lägga ett nytt block till kedjan och av antalet grävare. Kursen på bitcoin avgör lönsamheten och styr därmed hur många som deltar.
– Det finns många faktorer som styr energiåtgången, konstaterar han.
För att maximera vinsten placerar sig grävarna ofta i länder där elen är billig. Fram till i våras dominerade Kina. Nu har landets ledning förbjudit användning av el för att utvinna bitcoin. En stor del av elen alstras med kolkraft och utvinningen hotade landets klimatmål. Därför har grävarna börjat flytta.
Bitcoin lightning snabbar på betalningarna
Bitcoin lightning är en teknik där ett antal transaktioner mellan parter i Bitcoin-nätverket sker utanför blockkedjan och sedan summeras ihop till en transaktion i ett block. Lösningen är kryptografiskt säker och ökar kapaciteten samtidigt som energikostnaden per transaktion minskar.
Oro över elanvändningen för kryptovalutor
Finansinspektionen, som enligt sitt regeringsuppdrag ska arbeta för hållbarhet inom finanssektorn, följer utvecklingen. Här finns en oro för att utvinningen av bitcoin ska öka i Sverige. Olov Schelén och hans kolleger i Luleå ser sådana tendenser.
– Det är miljöaspekten av den omfattande elanvändningen som är allvarlig. Bitcoin har inte någon påverkan på den finansiella stabiliteten idag eftersom den saknar starka kopplingar till vårt finansiella system, säger Klas Malmén vid Finansinspektionens innovationscenter.
Tillsammans med Naturvårdsverket följer Finansinspektionen sedan i våras kryptovalutornas elanvändning. Skattesubventioner och förnybar el gör Sverige attraktivt för energikrävande verksamheter som vill blir grönare. Men den förnybara elen ska räcka till mycket i omställningen till ett fossilfritt Sverige.
– Det får inte bli en gökunge som dels äter upp vår kvarvarande koldioxidbudget, dels tränger undan industrisektorn och transportsektorn, säger Per Lagerstedt vid Naturvårdsverket.
Bitcoin påverkar klimatmålen globalt
Hans kollega Flemming Hedén påpekar att problemet är globalt.
– Bitcoin är en extremt energiintensiv verksamhet som förekommer i länder där elproduktionen ofta huvudsakligen är fossilbaserad. Så verksamheten påverkar klimatmålen, oavsett om den sker i Sverige eller någon annanstans.
Alla kryptovalutor drar inte lika mycket el. Allt beror på vilken teknik som används för att uppnå konsensus om att allt stämmer och ingen fuskar.
Forskar på energisnåla blockkedjor
I forskningsprojektet Cloudberry, finansierat av Energimyndigheten, leder Luleåforskaren Olov Schelén ett projekt med målet att göra blockkedjor som är både säkra och energisnåla. Redan idag finns blockkedjor som förbrukar mycket mindre energi än Bitcoin. Kritikerna anser dock att de inte är tillräckligt säkra.
– Vi jobbar med en del intressanta lösningar, men det är för tidigt att gå ut med ett resultat.
I det stora hela handlar det om hur arbetet kan delas upp på ett smartare sätt så att inte alla grävare gör allt, som i Bitcoin.
– Behöver man inte jaga skurkar inuti ett system kan man göra det mycket billigare och energieffektivare, säger Olov Schelén.
Text: Ulla Karlsson Ottosson på uppdrag av forskning.se
Första varuköpet med bitcoin
År 2010 erbjöd en hungrig programmerare i USA 10 000 bitcoin till den som kunde leverera två stora pizzor hem till honom. En ung student nappade. Med dagens kurs motsvarar betalningen drygt 4 miljarder kronor. Det var det första varuköpet som gjordes med kryptovalutan.
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
