Förnybara energikällor, som sol- och vindkraft, är ”sårbara” genom att inte producera el när det inte blåser eller solen inte skiner. Den energi som genereras måste lagras för att vara tillgänglig när den behövs. Ett mycket effektivt sätt att lagra energi är i form av kemiska bindningar. Att omvandla koldioxid tillbaka till bränslen via elektrokemi är ett mycket attraktivt alternativ. Förutom att lagra energi minskar då också mängden koldioxid som släpps ut i atmosfären.
– Jag började min karriär som forskare 2010 med mitt doktorandprojektarbete vid Umeå universitet, som huvudsakligen ägnades åt att studera katalytiska vattenoxidationsreaktioner. Som en del av mitt doktorandarbete började jag också skaffa mig praktisk erfarenhet av optisk spektroskopi och röntgenspektroskopi vid Lawrence Berkeley National Laboratory (LBNL). Jag fascinerades av spektroskopiska möjligheter att studera katalytiska reaktioner, vilket fick mig att fortsätta min forskning i samma riktning, säger Sergey Koroidov vid Stockholms universitet.
Arbetade vid röntgenfrielektronlaser i Stanford
Efter examen blev han postdoktor vid Stanford University och SLAC National Accelerator Laboratory, där världens första hårda röntgenfrielektronlaser (LSLC) finns. Möjligheten att arbeta vid denna anläggning lockade honom.
– År 2017 återvände jag till Sverige och Fysikum vid Stockholms universitet som forskarassistent. Sedan 2020 har jag börjat utveckla mina egna inriktningar inom forskningen.
Den forskningen syftar till att producera kunskap som leder till en hållbar reduktionsreaktion för koldioxid för att erhålla högre kolväten och alkoholer: Dessa kan bli en oslagbar energiresurs avseende energitäthet, lagring och distribution.
Utvecklar material som omvandlar koldioxid till förnybara bränslen
För en effektiv process måste vi ändå utveckla material som katalytiskt kan omvandla koldioxid effektivt till de önskade produkterna.
– I mina studier utvecklar jag den nödvändiga förståelsen för dessa reaktioner genom att följa tidsupplöst omvandling på atom- och molekylnivå. Vi gör detta med hjälp av röntgenstrålar från synkrotronljuskällor och ultrakorta pulser från nya röntgenlasrar. Målet är att förstå processer för att omvandla koldioxid till förnybara bränslen så effektivt som möjligt, säger Sergey Koroidov, som är medlem i forskargruppen X-ray Science of Liquids and Surfaces (XSoLaS) vid Fysikum.
Behovet av energi från fossilfria bränslen ökar
I dag kommer 80 procent av all energi från fossila bränslen, och samhällets behov av energi förväntas öka. Vi står inför stora utmaningar både på grund av den begränsade tillgången på fossila bränslen och klimatförändringarna som orsakas av den ökande koldioxidhalten i atmosfären och haven. För att skapa ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart samhälle måste vi förbättra tekniken för energiomvandling baserad på förnybara källor.
Anta att vi kan lagra sol- och vindenergi i form av flytande bränslen. I så fall kan vi dra nytta av deras höga energitäthet, som finns lagrad i energitransportsystem, och överbrygga perioder då sol och vind ger små bidrag.
En av de viktigaste vetenskapliga utmaningarna i dag är att från koldioxid utveckla förnybara energikällor i form av flytande kolväten och alkoholer i en kostnadseffektiv industriell skala.
Koppar som katalysator för att göra kolväten av koldioxid
Nästan alla kemiska processer som är involverade i energiomvandling bygger på katalys. Den vetenskapliga utmaningen när det gäller att omvandla koldioxid till bränslen är bristen på effektiva katalysatorer för storskalig omvandling av dessa gaser när de fångas upp från kolintensiva källor eller från atmosfären. Koppar är för närvarande den enda kända metallen som kan omvandla koldioxid till kolväten, men hur processen fungerar är inte helt känt. Det finns ett behov av att förstå och kontrollera katalysatorn i detalj, från hur elektronerna omfördelas till hur atomerna rör sig under reaktionen och hur olika katalysatorer kan påverka dem.
Utvecklingen av synkrotron- och röntgenanläggningar för fria elektroner har skapat nya möjligheter. De ultrakorta pulserna fungerar som en höghastighetskamera på elektron- och atomnivå. Pulserna gör det möjligt att följa rörelser på den tidsskala de rör sig på och därmed ”se” hur kemiska bindningar bildas och bryts. Genom att använda olika energier i röntgenstrålarna kan forskarna välja vilka atomer de följer. Experimenten utförs med hjälp av instrument som konstrueras och byggs på Fysikum.
Undersöker den kemiska omvandlingen i olika material
Dessa kamrar och slutstationer används för att undersöka övergående processer och intermediärer (”tillfälliga” ämnen) som bildas på ytan och hur de utvecklas vidare under katalytiska reaktioner. Vid varje given tidpunkt i processen är mängden intermediärer försvinnande liten, men genom att starta reaktionen synkront kan vi öka andelen och karaktärisera dessa avgörande intermediärer. De är viktiga när vi talar om vilken väg reaktionen tar på olika material.
Målet med studien är att utveckla en grundläggande förståelse för alla reaktionssteg, vilka intermediärer som är inblandade och hur de binder till katalysatorn, bestämma reaktionsbarriärer och energiöverföring mellan elektroden och adsorberade molekyler genom att analysera relevanta modellsystem.
I första hand fokuserar forskarna på olika formuleringar av koppar som elektrod. Några av dessa kan av för närvarande okända skäl ge en hög selektivitet för den önskade produkten eten framför den oönskade växthusgasen metan. Vad som avgör detta och hur det kan optimeras är en avgörande utmaning att lösa. Med de metoder som forskarna nu har tillgång till är detta inom räckhåll.
Omvandling av koldioxid till bränslen via elektrokemi. Bild Stockholms universitet
Fossilfri energi kan minska klimatpåverkan
Projektet har således potential att mildra mänsklig påverkan på klimatförändringen och säkra tillgången på energi i en fossilfri framtid. Vårt välbefinnande har varit starkt kopplat till tillgång på energi och miljö. Genom att återvinna koldioxid till värdefulla industrikemikalier och bränslen (figur 1) i stället för att öka kolet i kolcykeln genom att utnyttja fossila källor angriper man direkt källan till den så kallade antropogena klimatförändringen.
– Genombrottet kommer att minska Sveriges beroende av bränslen och kemikalier från utlandet och leda till inhemsk produktion. Forskningen har således potential att mildra vår påverkan på klimatförändringarna och säkra tillgången på fossilfri energi i framtiden, säger Sergey Koroidov.
Studien, som letts av forskare vid Karolinska Institutet och Göteborgs universitet, ser även en koppling mellan bipolär sjukdom och snabbare utvidgning av hjärnans hålrum.
Bipolärt syndrom är en psykiatrisk sjukdom som kännetecknas av återkommande episoder av mani och depression. Tidigare hjärnavbildningsstudier har funnit strukturella skillnader i vissa hjärnområden hos bipolära patienter jämfört med friska individer, inklusive tunnare hjärnbark. Hjärnbarken, storhjärnans yttre lager, krymper naturligt vid åldrande men vid olika hjärnsjukdomar har man sett accelererad förtunning.
Behandling viktig för att minska maniska skov
Forskarna hittade ett samband mellan antalet maniska episoder och graden av hjärnbarksförändringar: ju fler maniska episoder patienterna upplevde, desto mer minskade hjärnbarkens tjocklek mellan undersökningstillfällena. Patienter utan episoder uppvisade inte några förändringar – och hade i vissa fall till och med ökningar – i hjärnbarkens tjocklek. Förändringarna hos de personer som genomlevt maniska episoder var tydligast i den främre delen av hjärnans pannlob, prefrontalkortex, som är viktig för flera kognitiva funktioner som känsloreglering, planering, beslutsfattande och impulskontroll.
– Det faktum att patienternas förtunning av hjärnbarken kopplades till maniska episoder understryker vikten av stämningsstabiliserande behandling för att förhindra maniska skov och är viktig information för psykiatriker. För forskare betyder resultaten att det är angeläget att söka kunskap om vilka mekanismer som driver hjärnförändringarna vid bipolär sjukdom. Sådan kunskap kan leda till nya behandlingsalternativ, säger Mikael Landén, professor vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet, och institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
De största skillnaderna i förändringar över tid mellan friska individer och bipolära patienter återfanns i tre regioner i hjärnan: ventriklarna – hålrum med ryggmärgsvätska som är viktiga för att skydda hjärnan – och två områden kopplade till igenkänning och minne: det fusiforma området och parahippocampalkortex. Medan ventriklarna förstorades snabbare hos de bipolära patienterna än hos kontrollgruppen, visade patienterna i genomsnitt en långsammare förtunning av hjärnbarkens fusiforma område och parahippocampalkortex.
Tecken på neuroprogressiv sjukdom
– Expansionen av ventriklarna och kopplingen mellan hjärnbarksförtunning och maniska sjukdomsskov tyder på att bipolär sjukdom kan vara en neuroprogressiv sjukdom, vilket skulle kunna förklara att vissa personer med bipolär sjukdom försämras under sjukdomsförloppet. Det är viktigt att identifiera de exakta orsakerna till varför detta sker så att man kan minska de skadliga effekterna av maniska skov, säger korresponderande författare Christoph Abé, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.
Forskarna noterar dock att upptäckten av långsammare hjärnbarksförtunning i vissa regioner hos de bipolära patienterna kan bero på så kallade golveffekter; patienter med bipolär sjukdom har i genomsnitt något tunnare hjärnbark än friska individer från början. En annan möjlig förklaring till fynden är positiva effekter av läkemedelsbehandling, såsom skyddande effekter av litium. Detta innebär att de observerade förändringarna inte nödvändigtvis återspeglar förändringar som skulle ske vid obehandlad bipolär sjukdom.
Stort samarbete kring bipolär sjukdom
De flesta tidigare hjärnavbildningsstudier vid bipolär sjukdom har varit små tvärsnittsstudier som enbart fångat en ögonblicksbild. Det har således saknats större studier som undersökt hur hjärnans struktur förändras med tiden.
I den här studien lyckades forskarna överbrygga dessa brister genom att samla in upprepade magnetkameraundersökningar (MR) av hjärnan från 14 forskningscentrum från flera länder. Studien involverade 1 232 personer, varav 307 patienter med bipolär sjukdom och 925 friska individer, som undersöktes med MR vid två tillfällen med upp till nio års mellanrum.
Studien involverade ett stort internationellt forskarlag med fler än 70 forskare som samarbetat inom ramen för den så kallade ENIGMA Bipolar Disorder Working Group.
Christoph Abé, forskare, institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, christoph.abe@ki.se
Mikael Landén, professor, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet, samt institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, mikael.landen@ki.se
Ungefär 60 procent av alla sjukskrivningar i Sverige är idag relaterade till ångest, depression, smärta och olika former av stressdiagnoser. De flesta patienter med sådana problem behandlas inom primärvården.
– Patienter med exempelvis lätta till medelsvåra depressioner behöver annan hjälp än sjukskrivning. Idag sker det även en medikalisering av normala kriser och livshändelser via sjukskrivningar. Men det handlar om att lära sig leva med sina känslor och hantera dem. Inom sjukvården behöver vi därför återerövra möjligheten att utföra läkekonst och göra det som är hjälpsamt för patienten, säger Åsa Kadowaki, psykiater och legitimerad KBT-terapeut.
Syftet med att utbilda läkare och annan sjukvårdspersonal inom ACT var att ge dem verktyg för att stå upp för sin profession och stärka dem i deras förmåga till att medicinskt bedöma och ha en helhetssyn på patienterna, istället för att använda sjukskrivning som behandling.
ACT – en hjälp att lära sig leva med sina känslor
Terapiformen Acceptance and Commitment Therapy (ACT) är en form av beteendeterapi som innebär att man lär sig hantera bland annat stress och ångest. I stället för att undvika det som är svårt, får man i behandlingen lära sig att hantera sina svårigheter. Det handlar om att lägga om sitt perspektiv, att klara att acceptera inre obehag och smärta för att kunna gå framåt i livet.
I studien fick sjukvårdspersonal vid fem vårdcentraler i region Kalmar kontinuerlig utbildning i hur de skulle förhålla sig till sina patienter med hjälp av ACT. Forskarna jämförde också med fem vårdcentraler i region Jönköping där ingen ACT-utbildning och handledning hölls. Resultatet visar att medan sjukskrivningarna av patienter minskade med 21 procent i Kalmar skedde ingen förändring alls i Jönköping.
Målet är att förändra
Inom ACT ryms en mängd tekniker med målet att gynna hjälpsam förändring för användaren. Bland annat ingår medveten närvaro och acceptans inför obehagliga känslor och tankar. ACT-utbildningen till sjukvårdspersonalen har bland annat bestått av föreläsningar om hur vårdpersonalen kan förhålla sig till sina patienter och deras symptom, handledning och tvärprofessionella träffar där en del patientärenden diskuterats.
– Det är viktigt att inte bara läkarna, utan även till exempel sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter på vårdcentralerna får möjlighet till utbildningen så att alla i ett team hjälps åt och drar åt samma håll. Vårt mål är att hjälpa människor till egna beslut kring vad de behöver förändra för att uppnå en hållbarhet i sina liv. Det kan till exempel ske med hjälp av motiverande samtal, påpekar Åsa Kadowaki, som också undervisar på läkarprogrammet på Linköpings universitet.
Fredrik Nyström är professor i internmedicin vid Linköpings universitet och vetenskaplig ledare för studien.
– Det är Åsa Kadowaki som genomfört de flesta utbildningarna och handlett sjukvårdspersonalen. Resultaten bevisar att hennes ACT-metod fungerar. Ingen annan psykologisk intervention har visat en så här stor minskning av antalet sjukskrivningar, säger Fredrik Nyström.
I labbstudier kunde forskarna visa att det dsRNA som de tillförde på blad, effektivt kunde tas upp av skadegöraren Phytophtora infestans och att proteinet de ville bekämpa bröts ner. De lyckades också lokalisera flera gener hos Phytophtora infestans som är nödvändiga för att skadegöraren ska kunna orsaka sjukdom.
Potatisbladmögel är en mycket allvarlig sjukdom på potatis, i Sverige såväl som i resten av världen. Sjukdomen är svår att kontrollera eftersom skadegöraren (Phytophthora infestans) har snabb tillväxt, förökar sig snabbt och hela tiden ändrar sig så att nya raser uppkommer. Traditionell förädling av resistenta sorter är en otillräcklig metod eftersom förädlingen inte klarar att hålla jämna steg med skadegörarens snabba anpassningsförmåga.
Intensiv kemisk bekämpning i förebyggande syfte är idag den enda effektiva bekämpningsmetoden mot potatisbladmögel. Denna åtgärd kostar lantbrukarna i världen miljardtals dollar och har stor negativ miljöpåverkan. Därför finns ett akut behov av att hitta alternativa kontrollmetoder.
Stoppar potatisbladmögel innan sjukdomen skadar
En grupp forskare vid SLU i samarbete med en brittisk och en iransk forskare har som första grupp i världen visat att sprutinducerad gensläckingsteknik (eller RNA-interferens (RNAi) som det också kallas) kan användas för att bekämpa växtsjukdomar orsakade av algsvampar (oomyceter ). I detta projekt arbetade de enbart med potatisbladmögel. Gensläckning är ett naturligt försvarssystem som är väl bevarat i alla levande organismer.
Hur fungerar RNA?
Levande gener producerar RNA (ribonukleinsyra). De är nödvändiga för olika biologiska processer och det finns flera olika sorters RNA. Små RNA (sRNA) och dubbelsträngat RNA (dsRNA) tillhör grupper av RNA som reglerar eller blockerar produktionen av proteiner. Det här fenomenet kallas RNA-interferens (RNAi).
Flera växtskadegörare har visat sig producera små eller dubbelsträngade RNA-molekyler. De antingen dämpar eller stänger av växternas immunförsvar, för att kunna infektera växter. Växterna kan också producera sRNA eller dsRNA, som hindrar skadegörarens gener och deras förmåga att infektera växten.
– Idén var att producera dsRNA som kan stoppa uttrycket av de gener som är nödvändiga hos skadegöraren för att orsaka potatisbladmögel och sedan spruta ut det på potatisbladen som skydd, berättar Ramesh Vetukuri, docent och ledare för forskargruppen. På så vis hindras skadegöraren när den håller på att infektera växten, så att sjukdomen aldrig bryter ut. Detta kallas sprutinducerad gensläckningsteknik.
Skyddar helt och hållet mot potatisbladmögel
Beroende på vilken målgen som väljs hos skadegöraren så minskas angreppet av potatisbladmögel med 50–75 procent. Genom att kombinera dsRNA med extremt små nanopartiklar av lera, som skyddar dsRNA mot nedbrytning, kan effekten ökas till närmare 100 procent sjukdomsskydd.
– Flera behandlingar med dsRNA kommer att behövas under potatisens växtperiod, säger Ramesh, men troligen färre än dem som görs med kemiska bekämpningsmedel. Vi har fått medel för att undersöka hur många behandlingar som behövs i fält.
Angrepp (inringade) av bladmögel på potatisblad som är obehandlade (överst) respektive behandlade med sprut-inducerad gensläckningsteknik (nederst). Bild: Poorva Sundararajan
Resultaten är en banbrytande upptäckt med potential att användas för bekämpning av potatisbladmögel och även andra växtsjukdomar. Precis som med vissa mänskliga vaccin som också är baserade på RNA, går det relativt snabbt och lätt att göra små justeringar i produkten när det kommer nya raser av en skadegörare som den gamla produkten inte längre är verksam mot. Vid plötsliga utbrott av nya sjukdomar skulle sprutinducerad gensläckningsteknik snabbt kunna tas fram. Med traditionell växtförädling eller GMO-grödor skulle det ta många år att få fram en säljbar produkt.
– Vi jobbar med flera olika sjukdomar i potatis, jordgubbar, vete och korn. Vi försöker också förstå hur små RNA transporteras från planta till patogen, berättar Ramesh.
Miljövänlig och naturlig teknik
Sprutinducerad gensläckningsteknik skulle kunna bli ett bra alternativ till kemisk bekämpning. Den är GMO-fri och eftersom dsRNA är naturligt förekommande så finns inget problem med resthalter såsom vid kemisk bekämpning. Dessutom bryts RNA snabbt ner i naturliga miljöer. Detta gör användningen till ett miljövänligt alternativ, vilket är viktigt för ett hållbart jordbruk. Dessutom har den ingen effekt på andra organismer eftersom den är helt genspecifik.
– Innan vår upptäckt kan kommersialiseras behöver vi forska på hur vårt dsRNA kan massproduceras. Sedan behövs riskanalyser och registrering, precis som för andra bekämpningsmedel.
I USA finns redan ett par produkter på marknaden med sprutinducerad gensläckningsteknik mot andra sjukdomar.
Ramesh Vetukuri, docent, Institutionen för växtförädling, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, Ramesh.Vetukuri@slu.se
Vad är RNA
RNA är en lång molekyl som liknar DNA, men är en enkelsträngad spiral i stället för dubbel såsom DNA. RNA-kedjan kan dock binda ihop med sig själv och blir då dubbel. Man kan säga att DNA lagrar genetisk information (arvsmassa) medan RNA ansvarar för att omvandla denna information till något funktionellt.
Forskare vid Göteborgs universitet har i en studie undersökt betydelsen av högt BMI för negativ utgång vid intensivvård, definierat som död och lång vårdtid, hos patienter med covid-19.
Genom Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) identifierades samtliga patienter med covid-19 som intensivvårdades under pandemins första våg, våren och sommaren 2020. Uppgifter om längd och vikt var dock inte alltid redovisade.
För de individer som saknade längd och vikt i SIR kompletterades med uppgifter dels direkt från intensivvårdsavdelningar, IVA, och dels via Passregistret, som ju innehåller längduppgifter. På så sätt säkerställdes aktuellt BMI för samtliga inkluderade i studien.
Studien bygger därmed på ett underlag som inte tidigare varit tillgängligt. Även om personer med obesitas tidigt ringades in som riskgrupp för att drabbas särskilt allvarligt vid covid-19, framträder nu en ny och mer detaljerad bild.
Personer med fetma drabbades hårdare av covid-19
Totalt ingick 1 649 individer med covid-19 från intensivvårdsavdelningar vid universitetssjukhus, länssjukhus och länsdelssjukhus runtom i Sverige. Alla i studien var över 18 år, tre av fyra var män, gravida ingick inte.
Resultaten visar att patienter med obesitas, det vill säga ett BMI på 30 kg/m2 eller mer, var överrepresenterade bland dem med covid-19 inom intensivvården i Sverige. Andelen i studien var 39,4 procent. Motsvarande siffra för befolkningen är cirka 16 procent.
Högt BMI ökade risken för både allvarlig sjukdom med långa vårdtider, och för dödsfall. BMI över 30 kunde kopplas till en 50-procentigt ökad risk för död, jämfört med gruppen med normalvikt. Bland dem som överlevde kunde ett BMI över 35 kopplas till fördubblad risk för vårdtider över 14 dagar, jämfört med dem med normalvikt. Analyserna har justerats för ålder, kön, samsjuklighet samt hur allvarligt sjuk patienten var vid ankomst till intensivvården.
Högt BMI innebär ökad risk för död
Lovisa Sjögren, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och barnläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Hallands sjukhus Halmstad, är studiens förstaförfattare.
– För individer med covid-19 som intensivvårdas innebär obesitas en ökad risk för död, och bland dem som överlever innebär obesitas en ökad risk för behov av vårdtid på över 14 dagar. Baserat på våra resultat bör obesitas inkluderas som en viktig riskfaktor vid covid-19. Patienter med obesitas som drabbas av covid-19 bör övervakas noggrant, konstaterar hon.
Studien baseras på Svenska Intensivvårdsregistret, och Lovisa Sjögren påpekar att register av hög kvalitet är en grundförutsättning för att kunna genomföra studier av den här typen.
Jenny M Kindblom, docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, är senior författare bakom studien.
– Det finns internationella studier som har visat på ett samband mellan högt BMI och risken för svår sjukdom i covid-19. Vi kan nu visa detta i en svensk kontext, och med fördelen av att ha ett helt aktuellt BMI-värde för varje patient, säger hon.
Forskarna bakom studien hade redan tidigt under pandemin kontakt med patientorganisationen HOBS, Hälsa oberoende av storlek. Många medlemmar kände oro för att högt BMI skulle innebära risk för svår sjukdom till följd av infektion med viruset sars-cov-2.
– I det skedet fanns inga publikationer i fältet, studien initierades för att kunna besvara frågor från patienter. Vi hoppas nu att så många som möjligt tar chansen att vaccinera sig och att vården väger in BMI som en riskfaktor, och kanske väljer att övervaka patienter med obesitas som fått covid-19 extra noga, säger Jenny M Kindblom.
Lovisa Sjögren, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och barnläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Hallands sjukhus Halmstad, lovisa.sjogren@gu.se
Jenny M Kindblom, docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, jenny.kindblom@gu.se
Livsmedelsforskare vid Chalmers presenterar nu en studie som visar att personer som väljer fiberrika produkter av råg framför veteprodukter tappar mer i både kroppsfett och vikt.
De nya resultaten har publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Clinical Nutrition. Det är den hittills största studien som har designats för att utvärdera en viss typ av spannmåls effekt på kroppsvikt och kroppsfett. Det är också den första studien som fokuserar specifikt på råg.
Gick ner mer i vikt med råg
Den undersökta gruppen – 242 överviktiga män och kvinnor mellan 30 och 70 år – fick en noga anpassad dagsmängd av vete- eller rågprodukter med samma energivärde. Slumpen avgjorde vilka deltagare som tilldelades vete- respektive rågkost.
Alla deltagare fick också samma generella råd kring hälsosam kost från en dietist. Deltagarna undersöktes vid studiens start, efter halva tiden och vid studiens slut efter tolv veckor.
– Vi kunde tydligt se att de deltagare som fick råg gick ner i vikt i högre grad och att mängden kroppsfett minskade jämfört med de som fick vete, säger forskaren Kia Nøhr Iversen på avdelningen för livsmedelsvetenskap på Chalmers.
Även om både råg- och vetegruppen tappade i vikt under studien, gick de som åt rågprodukter ner i genomsnitt ett kilo mer än de som åt veteprodukter. Råggruppen tappade dessutom en halv procent mer i kroppsfett jämfört med vetegruppen.
Den nya studien om råg och hälsoeffekter ingår i Kia Nøhr Iversens nyligen presenterade doktorsavhandling inom livsmedelsvetenskap. Forskarna har i tidigare studier sett att de som äter råg, som har ett mycket högt innehåll av kostfibrer, blev mättare än de som åt motsvarande mängd energi i form av vete.
Ett av syftena med viktminskningsstudien var därför att försöka belägga en koppling mellan ökad mättnad av råg och viktminskning.
– Men i den här studien såg vi aldrig någon skillnad i aptit vilket överraskade oss. Vi tror att detta kan bero på att metoden vi använt för att mäta aptit inte är tillräckligt bra. Vi måste nu utvärdera och utveckla metoden, säger Kia Nøhr Iversen.
Tarmfloran har betydelse
På avdelningen för livsmedelsvetenskap på Chalmers pågår forskning om hur kost ska kunna anpassas bättre för individen (precisionsnutrition) för att få större hälsofördelar. Det innebär att olika personliga förutsättningar, till exempel en persons uppsättning av bakterier i tarmen och hur dessa bryter ner kosten, kan påverka hur individen svarar på en viss diet. Genom studien har man nu fått ett unikt material som går att använda i vidare forskning inom det området.
– Trots att vi ser en generell skillnad i viktnedgång mellan råggruppen och vetegruppen finns det också en mycket stor variation inom grupperna. Ökad förståelse för varför olika personer svarar olika på samma mat kan bana väg för mer specifikt designade livsmedel utifrån individernas behov. Vi undersöker just nu om vissa specifika bakterier i tarmen kan förklara varför vissa går ner i vikt mer än andra efter rågdieten, säger Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers.
Övervikt och fetma tillhör de största hälsoutmaningarna i världen och kräver många olika åtgärder. En åtgärd kan vara att utveckla livsmedel som bidrar till ökad mättnadskänsla och som har positiva effekter på ämnesomsättningen, menar forskarna.
Men för att ett livsmedel ska kunna marknadsföras med specifika hälsopåståenden måste en rad studier genomföras för att bevisa effekten. Dessa studier är dyra att göra och det är en barriär för att få fram de vetenskapliga bevis för effekt som behövs. Det i sin tur gör det mindre attraktivt för livsmedelsproducenterna att utveckla och marknadsföra produkter som skulle kunna bidra till minskad övervikt och fetma.
Enkla råd till konsumenterna
– En positiv aspekt av vår studie är att produkterna som ingår är sådant som går att köpa i vanliga mataffärer i Sverige och övriga Nordeuropa. Konsumenter kan därför ta till sig de nya resultaten direkt. Det behövs inte specialprodukter för att man ska kunna äta mat som är rik på fullkornsråg, säger Kia Nøhr Iversen.
Även om forskarna slår fast att de har en bit kvar innan de i detalj kan visa exakt vilka mekanismer som avgör varför råg är bra för vikten på individnivå, har de lyckats visa att råg faktiskt leder till viktminskning genom att man förlorar kroppsfett.
– Medan vi fortsätter att besvara varför, är vårt råd att välja rågbrödet istället för det siktade vetebrödet när man står i affären och tittar på brödhyllan, säger Kia Nøhr Iversen.
Kia Nøhr Iversen, forskare, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola, kia.nohr@chalmers.se
Rikard Landberg, professor, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola, rikard.landberg@chalmers.se
Traditionell och stark smärtlindring med läkemedel ger ofta stora biverkningar och kan påverka förmågan att fungera i vardagen för den drabbade.
I Lund har ett forskarteam, lett av Jens Schouenborg, professor i neurofysiologi, utvecklat en metod mot smärta via individanpassad stimulering med ultratunna och vävnadsvänliga mikroelektroder.
– Elektroderna är mjuka som sjögräs och ytterst skonsamma mot hjärnan. De används för att specifikt aktivera hjärnans smärtkontrollcentra utan att samtidigt aktivera de nervcellskretsar som ger biverkningar.
– Metoden går till så att vi implanterar ett kluster av de ultratunna elektroderna och väljer sedan ut en undergrupp av elektroderna som ger ren smärtlindring, men inga biverkningar. Detta förfarande möjliggör en ytterst precis och individanpassad stimuleringsbehandling som visade sig fungera i varje individ, förklarar Jens Schouenborg.
Närmaste total blockad av smärta
Smärtan blockeras genom att hjärnans smärtkontrollcentra aktiveras, och de i sin tur blockerar endast signalöverföringen i smärtbanorna till hjärnbarken.
– Vi har åstadkommit en i det närmaste total blockad av smärta utan att annan känsel och motorik påverkas, vilket är ett stort genombrott inom smärtforskningen. Våra resultat visar att det faktiskt är möjligt att få fram både kraftfull och biverkningsfri smärtlindring, något som varit en stor utmaning tidigare, förklarar Matilde Forni, doktorand och försteförfattare till den nya smärtstudien.
I projektet, som pågått under flera år, har forskarna utvecklat en vävnadsvänlig gelatinbaserad teknik och kirurgiska tekniker som gjort det möjligt att implantera de flexibla mikroelektroderna med mycket stor precision. Enligt forskarna bör den nya tekniken fungera på all sorts smärta som förmedlas av ryggmärgen, det vill säga de flesta typer av smärta.
Bättre smärtlindring än med morfin
– I vår studie jämförde vi också vår metod med morfin, som visade sig ge betydligt sämre smärtlindring. Dessutom ger ju morfin kraftig sedering och andra kognitiva effekter. I studien kunde vi visa att även smärta efter sensitisering (hyperalgesi) som är vanligt vid kronisk smärta blockeras, säger Jens Schouenborg.
Sensitisering är den fysiska eller psykiska processen att bli sensibel eller känslig inför ett stimuli och därmed reagera starkare och starkare på sådan. Sensitisering av smärta kan vara störd och leda till smärtförnimmelser i frisk vävnad. Central sensitisering är en förstärkande mekanism vid långvarig smärta i muskel-skelettsystemet.
Studien är gjord på råttor. Kan resultaten överföras till människor?
– Det är absolut avsikten. Den mänskliga hjärnan har liknande kontrollsystem som råttan och våra elektrodkonstruktioner kan skalas upp till mänsklig storlek, säger Matilde Forni.
Forskarna hoppas metoden ska leda fram till tillfredsställande stimuleringsbehandling av människor med särskilt svår smärta inom fem till åtta år. Och då för till exempel cancersmärta eller svåra smärtor i samband med ryggmärgsskador där inga tillfredsställande smärtbehandlingar finns idag.
Epilepsi, depression och Parkinsons
Forskarna menar också att metoden kommer att kunna användas bredare, för att behandla annat än smärta.
– Metoden kan skräddarsys till i princip alla delar av hjärnan, så vi tror att den kan komma till användning också vid behandling av degenerativa hjärnsjukdomar som till exempel Parkinsons sjukdom, men också vid depression, epilepsi och sannolikt också stroke. Elektrodtekniken har också tillämpningar inom diagnostik och inte minst forskning på hur den gåtfulla hjärnan fungerar, säger Jens Schouenborg.
– Det mesta talar för att björnar är tvungna att gå i ide för att det inte finns någon mat under vinterhalvåret. För att överleva är det nödvändigt för björnarna att halvera sin ämnesomsättning, för att använda så lite energi som möjligt. Björnen andas långsammare i idet, pulsen sjunker och den tappar 20-40 procent av sin kroppsvikt.
Vad gör en brunbjörn i idet?
– Mest sover de, men eftersom kroppstemperaturen bara sjunker med fyra till fem grader så är det inte någon djup dvala. Björnar kan vakna kortare perioder och röra på
sig lite. Den lilla mängd urin björnarna producerar återabsorberas i kroppen från urinblåsan. Slaggprodukterna används till exempel till att återbygga muskler. Det enda vatten björnarna förlorar under vintersömnen är via utandningsluften.
– Björnhonorna föder ungar och diar dem i idet, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att hon vare sig äter eller dricker under denna period.
Varför kan inte vi människor gå i ide? Det känns som att vi hade behövt det.
Peter Stenvinkel, professor i njurmedicin forskar om björnars kroppsmekanismer. Bild: Ulf Sirborn
– Visst önskar man att det gick att krypa till kojs i november och vakna i april, men eftersom vi idag har så bra tillgång till mat så behövs inte det. Det finns förvisso fynd som visar på att tidiga hominider kan ha varit vilande de delar av året då det var ont om föda, men idag hade människan inte klarat många dagar i idet.
(Hominider är familjen primater där gorillor, schimpanser, orangutanger, bonobo och människa ingår, redaktionens anmärkning)
– Om vi människor skulle ligga stilla utan att äta eller dricka under så många månader som björnen skulle vi bland annat drabbas av kärlsjukdom, muskelutarmning och benskörhet. Men björnar kan överleva hela vintern utan att utveckla någon av dessa komplikationer.
Du studerar kroppsmekanismer hos björnar för att hitta sätt att förhindra och bota sjukdomar hos människor (biomimetik). Vad kan vi lära av björnen?
– Björnar behåller nästan 90 procent av sin muskelmassa under vintersömnen, och trots att de har höga blodfetter och insulinresistens verkar de vara skyddade mot åderförkalkning. För att skydda sig mot komplikationer som till exempel muskelutarmning och kärlsjukdom, verkar de ha utvecklat en naturlig immunisering, nästan som om de hade vaccinerat sig.
– Eftersom björnar har skydd mot muskelutarmning, vill vi försöka hitta skyddande äggviteämnen i björnarnas blod som skulle kunna användas för att behandla patienter som av någon anledning tappar sin muskelmassa. Vi vill även förstå hur björnarnas skelett fungerar för att kunna hitta nya behandlingsstrategier mot benskörhet.
Vad gör en björn så stark?
– Björnarnas motståndskraft kan ha att göra med deras ovanliga matvanor, bland annat den stora mängden bär de äter. En diet med mycket bär verkar skapa en gynnsam sammansättning av tarmfloran och även minska nivåerna av blodfetter.
Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se
Vad äter en björn? Svar: Helst blåbär
Björnen är en allätare, men äter mest bär och växter. Och allra helst kråkbär och blåbär. så fort bären börjar mogna övergår björnen nästan helt till en vegetarisk bärdiet. Och på hösten när det gäller att lägga på sig fettlager inför vintern, är det nästan bara blåbär och lingon som gäller, den stoppar då i sig 15 000-20 000 kalorier om dagen, vilket motsvarar 28-30 kilo bär varje dag. Bären är rika på resveratrol och c-vitamin, som skyddar cellerna mot oxidativ stress.
Björnar är ofta rätt dåliga på att jaga, och äter därför kött mest på våren då älgkalvar och renkalvar är lättare byten. Björnen snor också ofta byten från till exempel en varg. På våren äter björnar även myror(främst stackmyror på våren och hästmyror på sommaren) och mycket annat som larver, honung, svampar, hasselnötter, fisk om det finns, men den kan också festa loss på matrester från människornas soptunnor.
Hur länge ligger björnen i ide?
I de nordligaste delarna av landet ligger björnarna i ide från slutet av september till början av maj, det vill säga cirka sju månader. Längre söderut är idevistelsen drygt en månad kortare. Det finns också individuella skillnader på hur länge björnar är i idet. Vuxna hannar lägger sig senare än honorna och honor med ungar går ur idet senare. I Sydeuropa händer det att vissa björnhannar inte går i ide alls – tillgången på föda styr ideperiodens längd.
Var finns det björnar?
Björnen har förutsättningar att klara sig i hela landet, men förekommer i huvudsak från mellersta Värmland, norra Närke, Västmanland och Uppland och norrut. Och framförallt i norra Jämtland.
Hur många björnar finns det i Sverige?
Det finns runt 3000 björnar i Sverige, enligt Naturvårdsverkets populationsberäkning 2017. En spillningsinventeringen 2020 tyder på att Jämtland är björntätast i landet med 700-1000 individer, varav 70 procent lever i skogarna runt om i Strömsunds kommun. Läs mer:Björnspillningsinventeringen 2020
Hur föder björnen sina ungar
Björnar parar sig på försommaren, men implantationen, då ägget fäster i livmodern, sker först i slutet av november eller i december – beroende på hur feta honorna är. För ett mänskligt embryo händer detta fem-sex dagar efter befruktningen. Två månader senare föds ungarna. Björnmamman har inga problem med att föda fram eller ge di till sina små i idet, trots att hon varken äter, dricker eller rör på sig. Björnungar är stora som ekorrar när de föds, men väger 2-4 kilo när de lämnar idet.
Vad är biomemetik? När forskare tar hjälp av naturen.
Biomemetik är när forskare tar naturen till hjälp för att lösa problem. För forskare inom medicin är brunbjörnen som ett vandrande bibliotek av biologisk information. Forskarna studerar björnarnas kroppsmekanismer försöker omvandla kunskapen till sätt att förhindra och bota sjukdomar hos människor – i samarbete med till exempel veterinärer, zoologer och biologer.
– Exponering för miljökemikalier som PFAS kan förvärra vissa sjukdomar och öka risken till diabetes, säger Matej Orešič, professor i medicinska vetenskaper som ansvarat för studien tillsammans med Tuulia Hyötyläinen, professor i kemi.
Allt fler resultat av forskning visar också att vissa kemikalier i miljön, speciellt PFAS, är en orsak till den form av sjukdomen fettlever hos människor som inte beror på alkohol. Fettlever innebär att levern har lagrat för mycket fett, som kan leda till diabetes och en inflammation med påföljande skador. Det finns idag ingen medicinsk behandling av fettlever.
Vad är PFAS?
PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) är samlingsnamn för mer än 4 700 olika ämnen som inte finns naturligt i miljön. De började framställas i mitten av 1900-talet, och är så svåra att bryta ner att de idag finns nästan överallt i miljön.
PFAS används i en mängd olika produkter på grund av att de är både vatten- och oljeavvisande och dessutom tål höga temperaturer:
i impregneringsmedel, textilier och heltäckningsmattor, i papper och kartong, matförpackningar, i stekpannor, rengöringsmedel och brandskum.
Dricksvatten kan vara förorenat av PFAS, speciellt på platser där det varit brandövningar.
PFAS är alltså utpekad som en orsak till sjukdomen fettlever. Däremot saknas kunskap om på vilket sätt kemikalierna inverkar på ämnesomsättningen i levern som är kopplad till sjukdomen fettlever.
PFAS gav mer gallsyror
– Vi kan visa att hur PFAS påverkar förändringar i gallsyror – och länken mellan gallsyror och fett- och glukosmetabolism. Vårt resultat ger alltså en förklaring till de bakomliggande mekanismerna till redan kända faktorer för utvecklingen av fettlever – som inte beror på alkoholkonsumtion, säger Tuulia Hyötyläinen.
Forskarna har tagit vävnadsprov på levern och blodprov från en grupp på 105 personer med fettlever som icke är orsakad av alkohol, och sedan mätt förekomsten av hundratals metaboliter och kemikalier, inklusive PFAS. Sambandet mellan PFAS och fettlever hos människor har sedan bekräftats med studier på möss.
– Analysen visade att kopplingen var mer tydlig hos kvinnor. Kvinnorna som hade höga halter av PFAS hade också mer gallsyror och mer fett i levern. Även ämnesomsättningen av glukos var mer påverkad än hos män, säger Matej Orešič.
– Det är viktig kunskap för vidare forskning, riskbedömning och hantering av riskerna med PFAS. Det är också möjligt att i framtiden kunna använda resultaten för att ta fram nya behandlingar av sjukdomen, säger Tuulia Hyötyläinen.
Tuulia Hyötyläinen, professor i kemi vid Örebro universitet, tuulia.hyotylainen@oru.se
Matej Orešič, professor i medicinska vetenskaper vid Örebro universitet, matej.oresic@oru.se
Den 15 september år 2008 gick den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers i konkurs. En finanskris drabbade världen. Centralbanker och regeringar pumpade in tusentals miljarder kronor för att rädda banksystem och ländernas ekonomi.
Drygt en månad senare publicerade pseudonymen Sathoshi Nakamoto en datateknisk lösning på det som dittills ansetts omöjligt: att på ett säkert sätt skicka pengar via nätet utan att behöva blanda in en tredje part som banken. Den tekniska lösningen fick namnet Bitcoin.
– Vem eller vilka som står bakom pseudonymen Satoshi Nakamoto är det ingen som vet, säger Andreas de Blanche, universitetslektor vid Högskolan Väst.
Bitcoin förknippas med investering och bedrägeri
Sedan fyra år tillbaka forskar och undervisar han om Bitcoin och den underliggande blockkedjetekniken (se nedan). Bland kursdeltagarna finns människor från vitt skilda yrken – från lastbilschaufförer och livsmedelsbranschen till finansinspektörer och anställda hos polisens nationella operativa avdelning, NOA. De två senare speglar det som Bitcoin ofta förknippas med idag: investering samt kriminella verksamheter som bedrägerier, pengatvätt och olagliga affärer.
– Skurkar är alltid snabba på ny teknik. Även internet förknippades med lurendrejeri när det kom. Men det viktigaste med Bitcoin är att vi fått ett internetbaserat betalningsnätverk för att skicka digitala pengar som inte går att förfalska.
Värdet på bitcoin styrs av efterfrågan
Bitcoin är ett betalningsnätverk för att skicka digitala pengar via nätet utan att behöva gå via en tredje part, som banken. Pengarna i systemet har samma namn, bitcoin, men skrivs med ett litet b.
Värdet på bitcoin styrs av tillgång och efterfrågan av dem som vill köpa dem. När efterfrågan på bitcoin ökar, stiger priset. När efterfrågan minskar, faller priset. För fem år sedan var en bitcoin värd 694 dollar, i skrivande drygt 40 000 dollar. I april 2021 låg kursen på mer än 50 000 amerikanska dollar.
Bitcoin finns bara som digitala pengar men de kan växlas in mot andra valutor som svenska kronor. Det görs i antingen via en kryptobörs eller växlingskontor för kryptovalutor.
Bitcoin kommer väl till pass i länder där banksystemet inte är så utvecklat och många saknar tillgång till ett bankkonto, konstaterar han.
Bitcoin är officiell valuta i El Salvador
Den sjunde september 2021 blev det centralamerikanska landet El Salvador först ut med att införa Bitcoinsystemets valuta bitcoin som officiell digital valuta. Går införandet bra förväntas fler länder i regionen följa efter.
Bild: Eftakher Alam, Unsplash
Så handlar man med bitcoin
För att kunna köpa och använda bitcoin krävs en digital plånbok. Den innehåller en unik bitcoinadress (motsvarar ett kontonummer) samt en privat kryptonyckel som fungerar som en elektronisk signatur.
Plånboken kan sparas i en dator, en separat hårdvarudosa eller som en e-plånbok hos företag som erbjuder såna tjänster.
För att överföra bitcoin anges mottagarens bitcoinadress. Transaktionen signeras med den privata nyckeln och skickas ut i nätverket för att godkännas. Om en användare försöker använda samma bitcoin två gånger kommer nätverket att neka transaktionen. Betalningslösningarna för den digitala plånboken finns även som appar till smarta mobiler.
Källa: Nationalencyklopedin, bitcoin.org
Andreas de Blanche forskar själv på mikrobetalningar med bitcoin från maskiner och andra prylar som kan koppla upp sig mot nätet. Det kan till exempel handla om elbilar som automatiskt betalar för elen direkt när de har tankats.
När bitcoin ska skickas mellan två parter måste transaktionerna kontrolleras och bokföras. Det som i vanliga fall görs av en bank utförs i Bitcoin-nätverket i stället av hundratusentals datorer med olika ägare, spridda över hela världen. De kontrollerar att inte samma pengar används två gånger och sparar historiken över alla tidigare gjorda transaktioner. Transaktionerna verifieras och lagras i block.
Kryptovalutor bygger på blockkedjeteknik
– Varje block kan innehålla runt 2 000 till 3 000 transaktioner. Där står din bitcoinadress, vilka bitcoin som ska användas och till vem de ska skickas, säger Andreas de Blanche.
En transaktion kan vara en eller flera betalningar
En transaktion i bitcoin är oftast en enda betalning. Men de kan innehålla många fler. Ett exempel är när personer tar ut bitcoin från en bitcoinbörs. Flera personers utbetalningar läggs då ofta in i samma transaktion. En transaktion kan då gå till kanske 100 mottagare. Det här gör att antalet betalningar i ett block kan bli fem till tio gånger fler än antalet transaktioner.
Tillsammans bildar blocken en kedja som blir längre och längre ju fler block med transaktioner som läggs till. En kopia av blockkedjan finns i alla datorer som deltar i kontrollarbetet och går inte att ändra.
Vilken dator som får lägga till nästa block i kedjan avgörs i en tävling som går ut på att först hitta ett tal som löser ett kryptoproblem. Datorerna som deltar gissar i rasande fart tal efter tal. Den dator som tror sig ha hittar lösningen skickar ut talet och det nya blocket till de andra tävlande, som kontrollerar att det stämmer. På så sätt uppnås konsensus om blockkedjans innehåll.
”Miners” utvinner nya bitcoins
Alla som deltar i tävlingen med sina datorer kallas för ”miners” eller grävare. Namnet beror på att vinnaren tilldelas transaktionsavgifter samt ett antal nyskapade bitcoin. Det är en kompensation för all el som vinnarens datorer använt under tävlingen. Övriga deltagare blir utan ersättning. Men eftersom varje bitcoin är värd så mycket, i skrivande stund över 400 000 kronor, är det värt att fortsätta. Ett nytt block skapas i snitt var 10 minut. Det är därför bitcoingrävare har stora lagerlokaler fyllda från golv till tak med supersnabba datorer.
Högst 21 miljoner bitcoin kan utvinnas
Det maximala antalet bitcoin som kan tillverkas är 21 miljoner. Det ligger fastställt i algoritmen. Idag finns 18,8 miljoner bitcoin i systemet. Först år 2140 beräknas den sista nya betalningsenheten skapas. Varje bitcoin kan delas upp i 100 miljoner satoshi, som är den minsta enheten.
– Man måste utföra ett tungt beräkningsarbete för att få föreslå en lösning, säger Olov Schelén, professor i distribuerad datakommunikation vid Luleå tekniska högskola och specialist på blockkedjor.
Metoden heter Proof of work och är ett sätt att försäkra sig om att ingen fuskar.
– Vem som helst kan bli en grävare. Man har inte någon koll på vilka de är, om de är pålitliga eller inte. Därför har man en kontrollmodell som gör det väldigt dyrt att fuska. Energikostnader växlas mot tillit.
Vad är en kryptovaluta?
Kryptovalutor är digitala betalningsmedel som använder kryptering och som inte regleras av någon centralbank eller myndighet. Handeln sker direkt via internet utan att någon tredje part, till exempel en bank, är inblandad. Det finns därmed inget ”ägande” utan blockkedjetekniken är utspridd på ett stort antal datorer.
Idag finns drygt 5 000 kryptovalutor. Bitcoin var den första och är störst, följt av Ethereum och Cardano.
Bitcoin använder stora mängder energi
Enligt Cambridge Bitcoin Energy Index i Storbritannien väntas elförbrukningen för Bitcoin hamna runt 100 TWh år 2021. Det är mer än vad Finland med 5,5 miljoner invånare förbrukar under ett helt år. Och sju gånger Google årliga användning, enligt företagets senaste miljörapport.
– En enda transaktion med Bitcoin kräver för närvarande 1 276 kWh. Det är lika mycket energi som krävs för att köra en elbil 800 – 900 mil, säger Olov Schelén.
Energiförbrukningen styrs av svårighetsgraden på det kryptoproblem som måste lösas för att få lägga ett nytt block till kedjan och av antalet grävare. Kursen på bitcoin avgör lönsamheten och styr därmed hur många som deltar.
– Det finns många faktorer som styr energiåtgången, konstaterar han.
För att maximera vinsten placerar sig grävarna ofta i länder där elen är billig. Fram till i våras dominerade Kina. Nu har landets ledning förbjudit användning av el för att utvinna bitcoin. En stor del av elen alstras med kolkraft och utvinningen hotade landets klimatmål. Därför har grävarna börjat flytta.
Bitcoin lightning snabbar på betalningarna
Bitcoin lightning är en teknik där ett antal transaktioner mellan parter i Bitcoin-nätverket sker utanför blockkedjan och sedan summeras ihop till en transaktion i ett block. Lösningen är kryptografiskt säker och ökar kapaciteten samtidigt som energikostnaden per transaktion minskar.
Oro över elanvändningen för kryptovalutor
Finansinspektionen, som enligt sitt regeringsuppdrag ska arbeta för hållbarhet inom finanssektorn, följer utvecklingen. Här finns en oro för att utvinningen av bitcoin ska öka i Sverige. Olov Schelén och hans kolleger i Luleå ser sådana tendenser.
– Det är miljöaspekten av den omfattande elanvändningen som är allvarlig. Bitcoin har inte någon påverkan på den finansiella stabiliteten idag eftersom den saknar starka kopplingar till vårt finansiella system, säger Klas Malmén vid Finansinspektionens innovationscenter.
Tillsammans med Naturvårdsverket följer Finansinspektionen sedan i våras kryptovalutornas elanvändning. Skattesubventioner och förnybar el gör Sverige attraktivt för energikrävande verksamheter som vill blir grönare. Men den förnybara elen ska räcka till mycket i omställningen till ett fossilfritt Sverige.
– Det får inte bli en gökunge som dels äter upp vår kvarvarande koldioxidbudget, dels tränger undan industrisektorn och transportsektorn, säger Per Lagerstedt vid Naturvårdsverket.
Bitcoin påverkar klimatmålen globalt
Hans kollega Flemming Hedén påpekar att problemet är globalt.
– Bitcoin är en extremt energiintensiv verksamhet som förekommer i länder där elproduktionen ofta huvudsakligen är fossilbaserad. Så verksamheten påverkar klimatmålen, oavsett om den sker i Sverige eller någon annanstans.
Alla kryptovalutor drar inte lika mycket el. Allt beror på vilken teknik som används för att uppnå konsensus om att allt stämmer och ingen fuskar.
Forskar på energisnåla blockkedjor
I forskningsprojektet Cloudberry, finansierat av Energimyndigheten, leder Luleåforskaren Olov Schelén ett projekt med målet att göra blockkedjor som är både säkra och energisnåla. Redan idag finns blockkedjor som förbrukar mycket mindre energi än Bitcoin. Kritikerna anser dock att de inte är tillräckligt säkra.
– Vi jobbar med en del intressanta lösningar, men det är för tidigt att gå ut med ett resultat.
I det stora hela handlar det om hur arbetet kan delas upp på ett smartare sätt så att inte alla grävare gör allt, som i Bitcoin.
– Behöver man inte jaga skurkar inuti ett system kan man göra det mycket billigare och energieffektivare, säger Olov Schelén.
Text: Ulla Karlsson Ottosson på uppdrag av forskning.se
Första varuköpet med bitcoin
År 2010 erbjöd en hungrig programmerare i USA 10 000 bitcoin till den som kunde leverera två stora pizzor hem till honom. En ung student nappade. Med dagens kurs motsvarar betalningen drygt 4 miljarder kronor. Det var det första varuköpet som gjordes med kryptovalutan.
– Det här är första studien som kan förklara hur en probiotisk bakterie som normalt inte finns i tarmen och som utgör en väldigt liten och temporär del av den totala mängden tarmbakterier, kan förbättra tarmhälsan trots att den egentligen enbart är en droppe i tarmbakterie-havet, säger Mia Phillipson, professor i fysiologi vid Uppsala universitet.
I tarmen interagerar immunceller med tarmens mikroorganismer, vilket är viktigt för immunsystemets många funktioner och även för effekten av olika läkemedel.
Immuncellerna ansamlas i lymfoid vävnad, så kallade Peyerska plack, där de exponeras för tarminnehållet och samarbetar med tarmens bakterier. Tidigare studier har visat att genom att använda probiotika, det vill säga bakterier med hälsofrämjande egenskaper, har man kunnat förändra tarmens mikroorganismer och minska symptomen på inflammation i tjocktarmen. Men hur det kommer sig att väldigt små mängder probiotiska bakterier, som intagits via munnen, kan påverka tarmen under den korta tid de passerar mag-tarmkanalen har hittills varit okänt.
Bild: Uppsala universitet
Men den nya studien gjord av forskare vid Uppsala universitet i samarbete med SLU och SciLifeLab, visar att B-celler i de Peyerska placken känner av, förstärker och sänder vidare signaler från de probiotiska bakterierna.
Forskarna såg att i friska möss som fick behandling av Limosilactobacillus reuteri via munnen, ökade mängden B-celler i de Peyerska placken. Samtidigt steg produktionen av IgA-antikroppar kraftigt (IgA ger skydd mot infektion i slemhinnorna i kroppen, som i luftvägarna och mag-tarmkanalen).
Det här resulterade i att en stor mängd B-lymfocyter i tarmens slemhinna producerade och frisatte IgA, vilket i sin tur hade en positiv påverkan på sammansättningen av de mikroorganismer som finns i tarmen, och slutligen skyddade mössen mot inflammatorisk sjukdom.
– Det här är betydelsefullt vid utvecklingen av nya läkemedel för inflammatorisk tarmsjukdom, och kan även öka effekten av vissa cancerbehandlingar, säger Mia Phillipson, professor i fysiologi vid Uppsala universitet och studiens huvudförfattare.
Kontakt:
Mia Phillipson, professor i fysiologi vid institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet samt co-director för SciLifeLab, mia.phillipson@mcb.uu.se
– Resultaten talar starkt för att vaccination inte bara är viktigt för att skydda sig själv, utan också för att minska smittspridningen, inte minst inom familjen som är en av de miljöer där viruset sprids mest, säger Peter Nordström, professor i geriatrik vid Umeå universitet.
Hur påverkar vaccinet smittspridningen?
Att vaccin ger individer ett gott skydd mot att riskera bli sjuka i covid-19 har visats i ett flertal studier. Däremot har det inte varit lika välstuderat hur detta kan påverka smittspridningen, i synnerhet i familjer som är en av de miljöer där viruset i huvudsak sprids. Detta har forskare vid Umeå universitet undersökt i en ny studie.
Resultaten visade att familjemedlemmar utan tidigare egen immunitet mot covid-19 löpte mellan 45 och 97 procent lägre risk att bli infekterade och allvarligt sjuka, utifrån hur många övriga i familjen som var immuna från antingen en tidigare genomgången infektion eller från två doser vaccin. Ju fler familjemedlemmar som var vaccinerade eller hade haft covid-19, desto mindre var risken att bli smittad.
Minskad risk för nya mutationer
Studien omfattar över 1,8 miljoner personer från mer än 800 000 familjer och bygger på registerdata från Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, och Statistiska Centralbyrån. I studien analyserade forskarna hur sambandet såg ut mellan antalet familjemedlemmar som hade immunitet mot covid-19 och risken för covid-19 bland dem i familjen som saknade immunitet. I analyserna tog forskarna hänsyn till bland annat ålder, kön, socioekonomisk status, samt flertalet diagnoser som forskarna i en tidigare studie identifierade som riskfaktorer för covid-19 i den svenska befolkningen.
– Genom att vaccinera sig och därmed hålla tillbaka smittspridningen minskar man inte bara risken att fler blir allvarligt sjuka, utan också risken att nya mutationer av viruset ska uppkomma och få fäste. Att många vaccinerar sig är därför viktigt inte bara lokalt och nationellt, utan även globalt, säger Marcel Ballin, doktorand i geriatrik vid Umeå universitet och medförfattare till studien.
Peter Nordström, professor och överläkare, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för geriatrik, Umeå universitet, peter.nordstrom@umu.se, Marcel Ballin, doktorand, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för geriatrik, Umeå universitet, marcel.ballin@umu.se, Anna Nordström, adjungerad professor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicine, avdelningen för hållbar hälsa, Umeå universitet, anna.h.nordstrom@umu.se
Forskare vid Karolinska Institutet har följt över 2 500 personer, samtliga över 60 år, under tolv års tid. Ingen av studiedeltagarna hade någon demensdiagnos när studien inleddes, men 700 av dem hade kognitiv svikt, alltså en tidig fas av demens. Resten, drygt 1 800 personer, hade ingen kognitiv nedsättning. Via blodprov mättes bland annat långtidsblodsocker, HbA1C, samt CRP, som är en inflammationsmarkör (läs mer om blodproven längre ner, redaktionens kommentar). När studien inleddes hade 8,6 procent av studiedeltagarna typ 2-diabetes och ungefär var tredje hade prediabetes.
Kognitiv svikt
Vid kognitiv svikt har man en försämrad förmåga att lära, förstå och minnas. En sådan försämring kan ha många orsaker.
Större risk vid dåligt kontrollerad diabetes
Efter tolv år hade nära 30 procent utvecklat kognitiv svikt. Av dem som redan vid studiestarten hade preklinisk demens, hade drygt 20 procent utvecklat demenssjukdom. Forskarna har kunnat göra nyanserade analyser av vilken roll typ 2-diabetes spelade för sjukdomsutvecklingen. Det visade sig att det viktiga var hur välkontrollerad diabetessjukdomen var, inte huruvida studiedeltagarna hade diabetes eller inte. Enligt behandlingsriktlinjer för äldre individer betraktas HbA1C på över 7,5 procent som bristfälligt kontrollerad diabetes. I studien hade personer med bristfälligt kontrollerad diabetessjukdom en fördubblad risk för att utveckla preklinisk demens och en trefaldigt högre risk att gå från preklinisk demens till demenssjukdom, allt i jämförelse med personer som inte hade diabetes.
Risken ökar med hjärtsjukdom
Forskarna undersökte också risk för försämrad kognitiv hälsa hos dem som hade typ 2-diabetes och samtidig hjärtsjukdom, i det här fallet förmaksflimmer, hjärtsvikt eller kranskärlssjukdom. Hjärtsjukdom kan vara en komplikation vid typ 2-diabetes och tala för allvarligare diabetessjukdom. De som hade både typ 2-diabetes och hjärtsjukdom hade en fördubblad risk för att utveckla preklinisk demens eller demenssjukdom, jämfört med dem som inte hade vare sig typ 2-diabetes eller hjärtsjukdom. Men att ha antingen typ 2-diabetes eller hjärtsjukdom var inte förenat med en riskökning.
Viktigt att behandla diabetes
– Vi ser inte att typ 2-diabetes per se innebär en ökad risk för att utveckla kognitiv svikt eller för att kognitiv svikt ska försämras och övergå i demens. Det som spelar roll är hur välkontrollerad diabetesen är. Eftersom demens i dag inte går att bota är det mycket viktigt att förebygga och här har vi stöd för att det kan göras genom att kontrollera diabetessjukdomen väl. Våra resultat kan också möjligen förklara varför tidigare studier har visat motstridiga resultat, eftersom det i de flesta av dem inte framgår hur välkontrollerad studiedeltagarnas diabetes har varit, säger Abigail Dove, doktorand vid Aging Research Center, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.
CRP-värdet hade betydelse
Vid typ 2-diabetes är det vanligt med pågående inflammation i kroppen. Samma gäller vid många hjärt-kärlsjukdomar samt vid demens. Forskarna hade i den här studien tillgång till inflammationsmarkören CRP. De kunde se att personer med typ 2-diabetes och förhöjt CRP-värde hade en trefaldigt ökad risk att gå från preklinisk demens till demenssjukdom.
– Det verkar som att personer med högre nivåer av CRP hade en snabbare progress i sin kognitiva svikt. Inflammation verkar spela en roll i det här sammanhanget, men fler studier behövs för att bättre förstå dess roll, säger Abigail Dove.
Långtidssocker – HbA1c
HbA1c är en form av hemoglobin som bildas när hemoglobin reagerar med blodsocker.
Halten HbA1c mäts med ett blodprov.
Blodprovet visar nivån av blodsocker under de senaste två till tre månaderna före provtagningen.
Provet kallas ibland för långtidssocker.
Det är vanligt att du får lämna det här blodprovet om du har diabetes typ 1 eller diabetes typ 2.
HbA1c används också ofta vid en allmän kontroll av hälsan för att upptäcka diabetes tidigt.
CRP är ett protein i blodet som ingår i immunförsvaret.
Koncentrationen av CRP ökar snabbt om du får en infektion som är orsakad av bakterier. Därför kan ett CRP-prov användas för att undersöka om du har en infektion eller en inflammation i kroppen.
Man mäter mängden CRP-protein genom att ta ett blodprov i fingret.
CRP kallas ibland för snabbsänka.
Normal CRP är ofta 3 eller lägre. En virusinfektion som en förkylning ger oftast ingen eller bara liten höjning av CRP.
En kraftig influensa kan ge CRP-värde över 50 medan en bakteriell lunginflammation kan ge CRP på över 100.
Abigail Dove, doktorand, Aging Research Center (ARC), Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, abigail.dove@ki.se
Fetma är ett snabbt växande globalt folkhälsoproblem, inte minst bland barn och unga. Det är väl känt att fetma påverkar kroppens insulinproduktion och över tid riskerar att leda till typ 2-diabetes och flera andra metabola sjukdomar.
För att vända utvecklingen behövs bland annat mer kunskaper om hur fettceller (adipocyter) bidrar till olika skadliga processer i vävnader och organ.
När fettceller förstoras börjar de avge ämnen som orsakar inflammation i fettvävnaden. Förstoring av fettceller är också associerad med insulinresistens, när celler i kroppen inte svarar på insulin som de ska. Insulinets viktigaste uppgift är att reglera tillgången till energi, glukos, för kroppens celler. När den funktionen störs, som vid insulinresistens, ökar risken för typ 2-diabetes.
Det här sambandet är väl dokumenterat, men det har saknats kunskap om de underliggande mekanismerna bakom förstorade fettceller (fettvävshypertrofi) och utsöndringen av proinflammatoriska ämnen.
Förändrad aktivitet hos fettceller
Nu har forskare vid Karolinska Institutet visat att vid fetma och insulinresistens förändras fettcellernas aktivitet. I takt med att fettcellerna ökar i storlek, ökar också storleken på cellens kärna och kärn-dna.
– Processen där celler inte delar sig utan ökar kraftigt i storlek (endoreplikation) är vanligt förekommande bland växter och djur. Däremot var processen tidigare inte dokumenterad hos mänskliga fettceller (adipocyter) som kan öka i storlek mer än 200 gånger under sin livslängd, säger Qian Li, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet, och delad försteförfattare.
Den i och för sig naturliga processen att fettceller ökar i storlek får flera negativa effekter på hälsan. Studien visar att förhöjda värden av insulin i blodet orsakar för tidigt åldrande, senescens, hos vissa celler i fettvävnaden.
– Våra resultat visar att senescenta fettceller ökar sin frisättning av proinflammatoriska ämnen, och driver inflammation och patologi i mänsklig fettvävnad. Något som i sin tur påverkar hela kroppens hälsa, säger Carolina Hagberg, forskare vid institutionen för medicin, Solna på Karolinska Institutet, och delad försteförfattare.
God effekt med vanligt läkemedel
Resultaten bygger på analys av fettvävnad från 63 personer med BMI under 30 som genomgick navelbråcksoperation eller kolecystektomi för gallstenssjukdom, samt 196 personer med BMI över 30 som genomgick bariatrisk kirurgi för fetma i Stockholm.
Med hjälp av ett vanligt förekommande förskrivet läkemedel mot typ 2-diabetes kunde forskarna blockera nybildning av senescenta fettceller och minska utsöndring av fettcellsbaserade proinflammatoriska ämnen.
– De nya insikterna om cellcykelns betydelse för fetma och förhöjda insulinvärden kan bana vägen för nya behandlingsstrategier för samsjuklighet vid fetma, till exempel typ 2-diabetes, säger Kirsty Spalding, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet.
Vetenskaplig artikel:
Obesity and hyperinsulinemia drive adipocytes to activate a cell cycle program and senesce (Qian Li, Carolina E. Hagberg, Helena Silva Cascales, Shuai Lang, Mervi T. Hyvönen, Firoozeh Salehzadeh, Ping Chen, Ida Alexandersson, Eleni Terezaki, Matthew J. Harms, Maria Kutschke, Nahida Arifen, Niels Krämer, Myriam Aouadi, Carole Knibbe, Jeremie Boucher, Anders Thorell, och Kirsty L. Spalding)Nature Medicine
Kontakt:
Kirsty Spalding, forskare vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet, kirsty.spalding@ki.se
Qian Li, forskare, Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet, ariesliq@outlook.com
Carolina Hagberg, forskare vid Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, carolina.hagberg@ki.se
Under pandemin har det blivit allt tydligare att personer med hjärt-kärlsjukdom och fetma löper högre risk att bli mycket svårt sjuka och dö i covid-19. Nu har forskare vid Karolinska Institutet funnit några metabola processer som viruset SARS-CoV-2 använder för att angripa lungvävnad.
Resultaten som publicerats i Molecular & Cellular Proteomics kan i framtiden komma att användas som behandling mot såväl covid-19 som Krim-Kongo blödarfebervirus och HIV-1.
Coronaviruset metabola vägar
De flesta som insjuknar av viruset SARS-CoV-2 får lindriga till måttliga symptom. Men för patienter med metabola störningar som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och fetma är risken för svår sjukdom högre.
Alla virus sprider sig genom att ”lifta” med ämnen och processer som är viktiga för cellernas energiförsörjning, de metabola vägarna, i en angripen kropp eller annan organism.
De observationsstudier som gjorts på covid 19-patienter under pandemin tyder på ett samband mellan sjukdomens svårighetsgrad och störd ämnesomsättning med höga nivåer av lipider, fetter, i blodet. Samtidigt kan ämnesomsättning vara mycket individuell och över tid påverkas av flera faktorer, bland dem ålder, kön, kost och livsstil.
Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt vilka delar av cellernas energiförsörjning som är extra viktiga för SARS-CoV-2, och hur dessa påverkar sjukdomens svårighetsgrad hos de som insjuknar.
Mannos förutsäger svår covid
Det är känt sedan tidigare att det aktuella coronaviruset gärna använder sig av den metabola väg som kallas AKT/mTOR/HIF-1. Den nya studien kompletterar bilden. Forskarna har upptäckt att glykolys och glutaminolys är de metabola vägar som viruset ”föredrar” när det angriper lungorna. Båda är nyckelprocesser för cellernas energiförsörjning och funktion.
– Studien visar att när SARS-CoV-2 infekterar lungceller är glykolys och glutaminolys viktiga för virusets spridning och tillväxt. Genom att hämma de här vägarna begränsas produktionen av viruset.
– I blodplasma från de sjukaste patienterna observerade vi också flera toxiska nedbrytningsprodukter (metaboliter) som laktat och glutamat, säger Ujjwal Neogi, forskare vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.
Ett av studiens viktigaste fynd är en biomarkör för hur allvarlig sjukdomen blir.
– Vi har identifierat en kolhydrat, mannos, som biomarkör för svår covid-19, säger Shuba Krishnan, forskare vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare.
Blockera virus via cellernas energiförsörjning
Nu behövs ytterligare kunskaper om de förhöjda nivåerna av toxiska metaboliter hos svårt sjuka covid-patienter, enligt forskarna.
– Förändringar i dessa metaboliter kan ha långsiktiga effekter på insulinresistens, neurokognitiva störningar och organsvikt. Den förhöjda nivån av mannos kan potentiellt ha ett samband med risken att drabbas av typ 2-diabetes efter att ha varit sjuk i covid-19, säger Carl Johan Treutiger, forskare vid institutionen för medicin, Huddinge vid Karolinska Institutet.
Den möjliga behandlingsstrategin att blockera virusets spridning via cellernas energiförsörjning och på så sätt svälta ut det skulle kunna vara en effektiv behandling mot Krim-Kongo blödarfebervirus och funktionellt botemedel mot HIV-1, två andra virus som forskarna studerar.
Resultaten bygger på blodprover från 41 patienter med covid-19 som analyserats med bland annat plasmametabolomik. Forskarna har också på olika sätt studerat den molekylära vägen för SARS-CoV-2 in i lungvävnad.
Antalet kvinnor som leder företag ökar i världen. Men sett genom den ekonomiska historien är det männen som dominerar historieskrivningen.
– Osynliggörandet av kvinnors företagande har berott på att man stirrat sig blind på ägarskapet. Ser vi till mängden kvinnor som drivit företag, ändras denna bild. Man har inte sett att entreprenörskapet ofta varit inbäddat i ett gemensamt familjeföretagande, där kvinnan varit aktiv, säger Hans Sjögren, professor i ekonomisk historia och institutionell ekonomi vid Linköpings universitet.
Historien är full av änkor som tagit över sina mäns företag, men inte av änkemän som tagit över efter sina fruar. Anledningen till det är att fler män än kvinnor äger företag, att medellivslängden är kortare för män och att kvinnan i partnerskapet ofta är yngre än mannen.
Kaffe, tidning och champagne – änkorna har tagit företagen vidare
Många kvinnor har god inblick i företaget när deras make dör. För andra innebär makens frånfälle att de får ett företag i knät, som de inte vet något om. I boken Änkor med makt analyserar Hans Sjögren ledarskapet hos några av de kvinnor som fått axla rollen som företagsledare när mannen dött. Boken undersöker bland annat hur ledarskapet förändrats i och med maktskiftet och vilka roller de nya ägarna väljer att ta.
Boken har sin bas i Hans Sjögrens forskning om familjeföretag och innehåller bland annat intervjuer med kvinnor som ärvt företag. Han skriver också in dem i historien genom att porträttera dem och deras företagande, i medgång och motgång.
– Exemplen på affärsdrivande änkor är många och de bör lyftas fram i ljuset, som starka förbilder för andra ledare i samhället. De har, under sorg, tagit sig an företag som ofta varit i typiskt manliga branscher och i många fall gjort det framgångsrikt. Forskningen har visat att de har skaffat sig den kompetens de behövt för att leda och de har agerat med stor förändringskraft, säger Hans Sjögren.
Självtillit och anställdas förtroende viktigt för änkans framgång
Han visar att för att lyckas göra det företag man ärver framgångsrikt finns vissa gemensamma nämnare. Dels en övertygelse hos kvinnan själv att hon kommer att lösa utmaningen hon har framför sig, dels ett förtroende från de anställda. Möjligheten att lyckas är också större om kvinnan sedan tidigare haft ett engagemang i företaget, och om mannen har hunnit börja lämna över ansvar innan han går bort.
En av de änkor som tagit över makens arbete, med bravur, är Maria Zoéga, vars kaffe finns i många svenskars kopp. En annan är Katharine Graham som efter makens självmord 1963 tog över Washington Post, genomförde ett förändringsarbete, och sedan framgångsrikt drev tidningen. Världens kanske mest kända affärsdrivande änka, Barbe-Nicole Clicquot-Ponsardin, är för svenskarna känd som Gula änkan. Med ett litet barn vid sin sida, kämpade hon sig genom makens död, Napoleonkrig, världskrig, rysk ockupation – och lyckades ändå bygga upp firman och inta en världsledande position.
Företagsledarens fem olika roller
Hans Sjögren identifierar fem roller hos de nya företagsledarna som de iklär sig för att klara av sin nya yrkesroll. Ofta går kvinnorna ut och in ur de olika rollerna över tid.
Rollen som ersättare för maken innebär att kvinnan aktivt driver företaget vidare som ledare med mandat att ta strategiska beslut, medan rollen som entreprenör innebär att hon tar plats i den operativa ledningen och utvecklar nya värden eller ett nytt företag. Som brobyggare förvaltar hon värden som hennes make byggt upp, med målet att företaget ska ärvas och drivas vidare av hennes barn. Medan avvecklaren helt enkelt beslutar sig för att inte driva företaget vidare, och avyttrar det. Utöver dessa roller finns filantropen, som driver en icke-vinstgivande organisation i familjens namn.
Kvinnorna i Hans Sjögrens exposé har främst intagit rollerna av ersättare, entreprenör och brobyggare, och trots att vissa tagit rollen som avvecklare, är det få som önskat detta.
– Att inte driva företaget vidare är för många inte ett alternativ. Det skulle innebära att man gav efter för ”den dubbla döden”– att makens död också blev familjeföretagets död, säger Hans Sjögren.
Bok:
Änkor med makt. Hans Sjögren (2021). Dialogos förlag
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
