De molekylära mekanismerna som ligger till grund för hur en cell styr energikonsumtion och lagring är ännu inte helt kända.
– Vår studie presenterar nya rön för en välkänd enzymatisk reaktion i cellen. Studien bidrar till den generella förståelsen av hur proteiner förändrar sin struktur för att utföra sin biologiska funktion, säger Magnus Andersson, universitetslektor på Kemiska institutionen vid Umeå universitet.
Proteiner förändras enligt särskilda mönster
Ett proteins struktur är mycket dynamisk. De strukturella förändringar som ett protein kan genomgå är inte slumpmässiga, utan omsorgsfullt koordinerade att följa en viss ordning och mönster. Den här typen av dynamik är inkodad i proteinets struktur och har alltså evolverat för att utföra en viss funktion så bra som möjligt. Man kan likna det vid en förbränningsmotor där de olika delarna måste röra sig i en förutbestämd ordning, och vid specifika tidpunkter.
För att få en djupare förståelse för en biologisk funktion behöver man studera den aktuella mekanismen i realtid.
Filmade proteinets kemiska reaktion i realtid
Magnus Andersson och hans kollegor har ”filmat” reaktionen med hjälp av snabba röntgenpulser i ESRF-synkrotronen i Grenoble i Frankrike. På så vis kunde de studera rörelser i proteinet adenylatkinas med bakterien E. coli som modellsystem.
Enzymet hushållar med cellens energi
Adenylatkinas är ett enzym som hushållar med våra cellers energi. Detta protein katalyserar omvandlingen mellan den energirika molekylen ATP (adenosin-tri-fosfat) och molekyler med lägre energiinnehåll, ADP (adenosin-di-fosfat). Genom att konstant hålla koll på fosfat-nukleotiderna inuti cellen, spelar adenylatkinas en viktig roll för energibalansen.
Tidsupplösta experiment kräver att man kan starta den eftersökta reaktionen på ett sätt så att tillräckligt många proteinmolekyler reagerar på samma gång. Här använde sig forskarna av en laserpuls för att frigöra den energirika molekylen ATP från en ljuskänslig inaktiv ATP-förening. På så vis kunde de följa när proteinet slöt sig kring ATP i närvaro av en AMP (adenosin-mono-fosfat).
– Det sker mycket spännande forskning inom området för den här typen av ljuskänsliga föreningar som i princip möjliggör liknande experiment för ett stort antal viktiga proteiner, säger Magnus Andersson.
Enzymet förändrades på 4,3 millisekunder
Adenylatkinas-proteinet slöt sig halvvägs runt ATP- och AMP-molekylerna på 4,3 millisekunder och visade tydliga tecken på att vecka upp sig – det vill säga tillfälligt förlora sin stabila struktur. Denna typ av lokal uppveckning har föreslagits vara en generell mekanism för hur proteiner kan genomgå strukturella förändringar enligt en så kallad ”cracking”-modell.
Professor Magnus Wolf-Watz’ forskargrupp vid Umeå universitet bekräftade synkrotronmätningarna med kompletterande mätningar med kärnmagnetisk resonans, NMR. Dessa forskare visade också att den ATP-bindande delen av (en destabiliserad variant av) adenylatkinas-proteinet genomgick en betydande uppveckning före ATP-bindning.
Forskarna menar att det är möjligt att den observerade stängningsmekanismen är beroende av ett specifikt mönster av kemiska interaktioner. Det är dessa interaktioner som synkroniserar rörelser som de observerade hos proteinet.
Nu kan forskarna designa tidsupplösta röntgenspridningsförsök för att identifiera alla komponenter i detta känsliga energireglage i våra celler.
Utvecklingen av synkrotronanläggningen MAX IV i Lund visar stor potential för att den här typen av experiment ska kunna utföras också i Sverige inom en snar framtid.
Franska och engelska sorter av cideräpplen fungerar inte så bra på svenska breddgrader, men nu har de korsats med härdiga svenska äpplesorter. I dag står tusen sådana äppelfröplantor i jorden, och bland dessa finns troligen ett antal framtida sorter som både växer bra i Sverige och ger äpplen som har tillräckligt med bitterämnen för att ge en bra cider.
Det är skillnad på dessertäpplen, som äts färska, och cideräpplen som gärna ska vara bittra med mindre syra för att ge en god cider. Därför behövs det olika sorters äpplen för olika ändamål.
– Traditionella cideräpplen har mer av vildapel i arvsmassan, och innehåller mer bitterämnen som behövs för att få aromrik cider. Bitterämnena påverkar mikroorganismernas ämnesomsättning vid jäsningen och ger en önskvärd smak och torrhet när sockret är bortjäst, säger Kimmo Rumpunen, forskare vid institutionen för växtförädling vid SLU.
Fröplantor från korsningar av dessertäpplen och cideräpplen. Bild: Kimmo Rumpunen, SLU
Idag finns få cideräpplesorter som är anpassade för svenska förhållanden. En utvärdering av elva nya och äldre franska och engelska cideräpplesorter i svenskt klimat har belyst både möjligheter och problem. Många utländska sorter mognar för sent här och de är känsliga för svampsjukdomar, och dessutom faller ofta frukten i förtid från träden.
Nya smaker i korsade äpplen
När dessertäpplesorter korsas med cideräpplesorter uppstår nya aromkombinationer i äpplena.
– Vi har gjort ciderjäsningar och aromanalyser där vi ser att korsningar mellan dessertäpple och cideräpple ger unika aromer och dessutom bredare smakprofiler när de fermenteras, så vi är på rätt spår. Vi har lagt grunden för ett bra växtmaterial för svensk produktion av både alkoholfria och alkoholhaltiga drycker av bra kvalitet, och som kan skapa mervärde också för befintlig industrifrukt säger Kimmo Rumpunen.
Så skapas äppelfröplantor (som sen kan ge nya äpplesorter)
En moderplanta och en faderplanta väljs ut, båda med intressanta egenskaper att föra vidare till nästa generation. Det kan till exempel vara en extremt härdig sort, som går att odla långt norrut i landet, och en cideräpplesort med önskvärda bitterämnen i aromen. Nya metoder är under utveckling för att välja ut bra moder- och faderplantor baserat på deras genetiska förutsättningar (dna).
Pollen från ståndaren på fadersplantans blomma förs manuellt över till pistillen på moderplantans blomma. För att undvika oönskad naturlig pollinering tas kronbladen på moderplantans blomma bort, vilket gör att bin och andra pollinerare får svårt att hitta den. I forskningssyfte kan man också skydda moderplantans blomma från oönskad pollinering med en nätpåse.
Ett äpple växer fram från den befruktade blomman. Fröna plockas ur och sås i växthus och plantorna sätts sedan ut i täta rader för tillväxt och selektion. Fröplantorna är lika olika varandra som helsyskon hos oss människor.
Nästa steg mot cideräpplen:
När fröplantorna utvärderas kommer de flesta att gallras bort beroende på mottaglighet för skorv och mjöldagg. De kvarvarande mest friska plantorna planteras sedan ut i fält, och börjar blomma och bära frukt när de är 4-8 år gamla. Då kan urval göras för fruktegenskaper. Är frukterna tillräckligt bra förökas de utvalda plantorna för att kunna utvärdera de potentiella nya sorternas egenskaper över några år med varierande väderlek och sjukdomstryck. Så småningom kan en ny äpplesort komma ut på marknaden.
När får vi dricka cider på svenska äppelsorter?
När det gäller de nya svenska sorterna får man vänta ett tag.
– Sortutveckling är alltid en långsiktig verksamhet. Vi har nu tagit fram mer än tusen fröplantor, korsningar mellan svenska härdiga äppelsorter och utvalda utländska cideräppelsorter. Om tre år, 2024, förväntar vi oss att de första plantorna börjar blomma och bära frukt och sedan fortsätter utvärderingen i ytterligare steg (se nedan). Om cirka femton år kan vi ha en ny sort för kommersiell odling. Det finns flera metoder som kan få en äppelfröplanta att blomma tidigare och snabba på processen något, men det tar ändå lång tid att få fram en ny sort, säger Kimmo Rumpunen.
Forskningsprojektet Framtidens äpple bedrivs inom ramen för SLU Grogrund – centrum för växtförädling av livsmedelsgrödor. Det finns två kompletterande projekt: ”Konkurrera med kvalitet – svensk äppelodling i framtiden” och ”Konkurrera med kvalitet 2: nya äpplesorter för färskkonsumtion, must och cider”.
Äpplen av sorten Ingrid Marie. Bild: Pjotr’k, CC BY-SA 4.0
Hur många äppelträd finns i Sverige
Äpplen är den frukt som odlas allra mest i Sverige. Och under 2010-talet ökade den yrkesmässiga odlingen med 38 procent. Det innebar 3,6 miljoner träd på sammanlagt 1660 hektar (cirka 840 fotbollsplaner).
Ingrid Marie, Aroma och Discovery
Drygt hälften av alla äppleträd bar sorterna Ingrid Marie, Aroma och Discovery
Nyare sorter som Rubinola, Frida, Elise och Santana ökade påtagligt, och äldre sorter
Cox Orange och Gravensteiner minskade. Siffrorna gäller yrkesmässig odling.
Sexuellt våld mot kvinnor har utförts av alla väpnade grupper i Colombia. Det har använts med avsikt att skrämma och förnedra kvinnor och hela samhällen, skada fiender och i syfte att få värdefull information.
– Sexuellt våld i krig är ett ämne som fått mycket uppmärksamhet på internationell nivå. Men fokus har legat på det våld som utförs av väpnade grupper som en form av krigsvapen, medan sambandet mellan våld i nära relationer och konflikt glömts bort, säger Signe Svallfors, doktor på Sociologiska institutionens demografiska avdelning på Stockholms universitet.
Värre vid intensiv konflikt
Resultaten från hennes forskning visar att ju mer intensiv konflikten är i kvinnors närområde desto större risk löper de att utsättas för såväl emotionellt, fysiskt som sexuellt våld av sina partners eller före detta partners.
– En av de viktigaste policyrekommendationerna är därför att fredsprocesser också måste titta på det våld som äger rum i den privata sfären och inte bara den offentliga, menar Signe Svallfors.
Stannar trots misshandeln
Bland kvinnor som utsatts för partnervåld finns det även ett samband mellan mer exponering för konflikt och sannolikheten att vara i en relation. Det tyder, enligt Svallfors, på att kvinnor som drabbas av konflikt i högre utsträckning stannar kvar i våldsamma relationer.
Även tidigare studier annat Peru och Rwanda har visat att det finns ett samband mellan väpnad konflikt och mäns våld mot kvinnor.
– Det finns däremot, vad jag vet, ingen tidigare forskning som visar att kvinnor som lever i konfliktområden och som utsatts för våld i nära relationer i högre grad stannar kvar i relationen, så det var ett ganska oväntat resultat, säger Signe Svallfors.
Så gjordes studien
Forskaren har använt data från enkätundersökningen Demographic and Health Survey från tre olika undersökningstillfällen, 2005, 2010 och 2015, där kvinnor bland annat svarat angående sina erfarenheter av våld i nära relationer. Urvalet består av omkring 70 000 kvinnor i åldrarna 13-49.
Utöver detta har forskaren använt data från Uppsala Conflict Data Program som innehåller information om var och när konflikthändelser har ägt rum samt antal omkomna. Genom att kombinera dessa två källor har forskaren tagit fram en statistisk modell som mäter huruvida kvinnors exponering för väpnad konflikt i närområdet har ett samband med deras utsatthet för våld i nära relationer.
Signe Svallfors, doktor på Sociologiska institutionens demografiska avdelning, Stockholms universitet, signe.svallfors@sociology.su.se
Att cirka 12 procent ungdom har tagit preparat för att förändra sin kropps utseende var en oväntat hög siffra för Anna Qvarfordt, Lena Svennberg och Göran Svedsäter, forskare inom Idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle som gjort studien tillsammans med Lars Westfelt, Högskolan i Gävle och My Lilja, Malmö Universitet.
Det sociala spelar stor roll
Utöver att användningen av preparaten är betydligt mer utbredd än förväntat så visade undersökningen att det sociala sammanhanget och självbilden har stor betydelse för vilka som är brukare.
– Det är tydligt att det sociala spelar stor roll, men även hur man ser på sin kropp. Om man har vänner som använder de här preparaten så ökar oddsen för användning 8-9 gånger, säger Göran Svedsäter, lektor i Idrottsvetenskap.
Om studien:
Studien bygger på enkätsvar från 2101 svenska ungdomar. Studien är ovanlig eftersom enkätundersökningen har ett representativt urval från alla svenskar i åldern 16-25 oavsett geografisk hemvist och social kontext. De flesta liknande studier har varit snävare och riktat in sig på idrottsutövare eller någon annan undergrupp inom åldersspannet.
I den nya undersökningen är frågorna också lite bredare och riktar inte bara in sig på användning av dopingpreparat av typen anabola steroider. I stället används definitionen PIES, Performance and Image Enhanching Substances, som innefattar både lagliga och olagliga preparat. Gemensamt för preparaten är att de tas av människor som vill ändra sitt fysiska utseende, förbättra sin idrottsprestation eller både och.
– Mig veterligen är detta den första studien av det här slaget och ett resultat av en satsning på bredare samhällsfokus inom forskningen på Idrottsvetenskapen på Högskolan i Gävle, säger Göran Svedsäter.
Större andel kvinnor än väntat
Undersökningen ger även en insyn i hur unga svenskar ser på sig själva och sina kroppar. Hela 83 procent av kvinnorna har svarat att någon del av sin kropp inte är tillräckligt attraktiv. Vidare anger 21 procent av alla som deltog att deras sociala liv påverkas till följd av att de är missnöjda med sin kropps utseende.
– Detta har ett samband med användandet av PIES och är en aspekt som ger möjlighet att hitta andra sätt att angripa problemet med missbruk av de här preparaten, säger Lena Svennberg, lektor i Idrottsvetenskap.
– Det här tyder på både psykisk och fysisk ohälsa. Vi märker att det hos tjejer finns ett missnöje med hur de ser ut. Användning av doping och preparat som ska förbättra utseendet är tidigare något man förknippat med unga killar, men här ser vi en större andel tjejer nu, sex procent, som använder eller har använt sådana preparat, säger Anna Qvarfordt, lektor i Idrottsvetenskap.
Forskarna vill att resultatet av studien ska användas till förebyggande insatser för folkhälsa och till fler studier som sätter fokus på den sociala kontexten och skälen till att användning av PIES uppstår.
Göran Svedsäter, lektor i Idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle, gonsvr@hig.se
Anna Qvarfordt, lektor i Idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle, anna.qvarfordt@hig.se
Lena Svennberg, lektor i Idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle, lena.svennberg@hig.se
Medier sägs ofta spela en central roll för vad människor anser om migration, men kunskapen är begränsad om hur, när och varför de påverkar.
I sin doktorsavhandling har Nora Theorin undersökt inställningen till migration samt gemensamma mönster och mekanismer i sex europeiska länder: Polen, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Ungern.
Skillnad mellan traditionella och alternativa medier
I Sverige verkade traditionella nyhetsmedier inte ha påverkat användarnas inställning i någon större utsträckning. Detta trots att undersökningen genomfördes under 2014–2016, när ett mycket stort antal flyktingar, 160 000, kom till landet.
Däremot påverkades de som konsumerade ”alternativa” medier. De som följde den alternativa högersajten Samhällsnytt (tidigare Avpixlat) blev mer negativa till invandring från länder utanför EU samtidigt som de som läste den vänsterinriktade ETC blev mer positiva.
– Vi behöver vara medvetna om den här skillnaden när vi talar om den allmänna opinionen och mediernas påverkan i migrationsfrågor. Särskilt eftersom medier med en tydlig politisk, framförallt invandringskritisk, profil har etablerat sig alltmer som informationskällor i många västerländska demokratier, säger Nora Theorin.
Känslor spelar roll
För att ta reda på om det spelar någon roll hur medierna skildrar invandrare och invandring genomförde hon ett experiment med 5 510 deltagare i de olika länderna. De fick ta del av dels positivt, dels negativt hållna artiklar om migration – något som väckte olika slags känslor.
När invandrare förekom i ett positivt sammanhang minskade läsarnas negativa känslor vilket i sin tur också ledde till mer positiva attityder. Samtidigt minskades de positiva känslorna hos dem som läste negativa artiklar och de fick även mer negativa attityder till invandring.
– Känslor verkar vara en viktig mekanism och kan fungera som så kallade medierande variabler eller faktorer som förklarar varför människor påverkas av mediernas gestaltningar av invandring.
Medieanvändning och hot
Det visade sig även, när forskarna tittade internationellt, att medier verkar trigga igång upplevelser av hot i större utsträckning när det gäller utomeuropeisk invandring än migration inom Europa. Invandring från länder utanför Europa förknippades framförallt med kulturella hot, medan den enda negativa effekten vad gäller migration inom Europa handlade om ekonomi.
– Men resultaten skiljer sig så mycket åt mellan länderna att man inte kan tala om några allmängiltiga effekter eller gemensamma mönster, säger Nora Theorin.
Generellt var effekten av medierna mer begränsad än hon förväntat, både i Sverige och internationellt. Något som hon tror kan bero på att många sedan länge, långt före studien, redan hade etablerat så starka åsikter om migration att de är svåra att förändra.
I takt med att människorna på jorden blir fler och odlingsytan krymper tilltar uppfinningsrikedomen. Och enligt matetnologen Håkan Jönsson kommer det vi äter allt oftare att vara tillverkat av sådant som vi idag kastar bort. När det gäller måltidsvanor befinner vi oss i en brytningstid: Småätandet ökar när arbetslivet förändras och måltidsordningen frukost, lunch middag luckras upp.
Hade man sagt till någon som levde på 1950-talet hur många människor som skulle bo på jorden ett halvsekel senare, och att de allra flesta av dem skulle få mat för dagen, hade man nog inte blivit trodd.
Dagens livsmedelsförsörjning är, åtminstone ur det perspektivet, något av en framgångssaga.
Mer mat av avfall
Men klimatförändringar och befolkningsökning tvingar oss till att tillvarata jordens resurser effektivare och skonsammare än idag. Broccoli är ett exempel.
– Trots att hela plantan går att äta använder vi bara toppen. Resten plöjs ner i åkermarken igen, säger Håkan Jönsson, docent i etnologi och lektor i livsmedelsteknologi vid Lunds universitet.
Genom att tillvarata sidoströmmar, det vill säga sådant som idag lämnas därhän eller i bästa fall blir djurfoder, är det möjligt för företag att hitta såväl nya intäkter som att signalera hållbart ansvarstagande.
Fallet med broccolin kan tyckas enkel att ändra på. I många andra fall krävs avancerad teknologi för att få till återvinningen.
Mat från industriella restprodukter
Bara på Lunds universitet pågår flera projekt. De handlar bland annat om att vaska fram kolhydrater ur havrekli, aminosyror från rester från rapsoljetillverkningen och proteiner från svamp. Andra försöker göra livsmedel av potatisstärkelse eller av dranken från vodkatillverkningen.
Vad är drank?
Dranken är en restprodukt vid framställning av brännvin från jordbruksprodukter, som blir kvar när etanolen utvunnits ur mäsken. Den är då en flytande vätska med en torrsubstanshalt på 8-10 procent, och innehåller höga halter av proteiner och fett.
Lantbrukare avfärdas som särintresse
Idén om cirkulära lösningar innebär delvis en återgång till det gamla jordbrukssamhället, då tillgång till begränsade resurser tvingade fram en hållbar fördelning mellan växter, foder och djur.
– Problemen uppstod när det gamla platsbundna bysamhället övergick till en nationell och internationell jordbruksmarknad. De gamla principerna om cirkularitet ersattes inte av några nya.
Håkan Jönsson önskar att de som utformar regelverken idag skulle lyssna mer på lantbrukare.
– Som det är idag får jordbrukare anpassa sig väldigt mycket, inte utifrån sin egen kunskap om vad jorden kan bära, utan snarare vilka typer av bidrag som det finns att hämta i olika regelverk. Lantbrukare borde ges mer utrymme att experimentera, istället avfärdas de som ett särintresse.
Några havsbrukare har dock människan aldrig blivit – förrän helt nyligen.
– Det är lite av en historiens ironi att det skulle ta 10 000 år efter att vi blev jordbrukare på land innan vi började bruka havet. Till havs har vi aldrig lämnat jägarstenåldern. Fisk och växter kan odlas i hav och sjöar betydligt mer än idag.
Viktigt blir att utmana invanda mönster och vanor, anser Håkan Jönsson. Exempelvis vore det mer hållbart att äta den ”skräpfisk” som laxen föds upp på.
– Sill och skarpsill är alldeles utmärkta matfiskar. Samtidigt är laxen mer hållbar än tonfisk som ibland används i exempelvis sushi.
Konsumenter får ta för stort ansvar
Politiker borde ta ett mycket större ansvar att få till en mer hållbar fiskkonsumtion, anser Håkan Jönsson.
– Fiskindustrin är till hög grad politiskt styrd, så den är relativt enkel att ställa om. Idag läggs ett alldeles för stort ansvar på konsumenterna generellt.
Mer småätande när arbetslivet förändras
Mat handlar också hur och när vi äter. Måltidsordningen har alltid hängt samman med arbetslivet, förklarar Håkan Jönsson som menar att vi befinner oss mitt i ett skifte.
– I det gamla bondesamhället fanns en måltidsordning som såg annorlunda ut än den i industrisamhället.
Ordningen frukost, lunch och middag är uppbyggd efter åtta timmars arbetsdag och på att jobbet är en plats i närheten men inte i hemmet.
När det idag talas om ”frukostering” och” grazing”, det vill säga småätande, är det ett resultat av att arbetsdagen blivit mer utsträckt över tid och på senare tid även inneburit en hel del hemarbete.
Måltidsgemenskapen behövs
Digitaliseringen medför också att vi numera lever i många fler gemenskaper, vilka dessutom sällan är platsbundna.
De sociala formerna kring måltiderna har ännu inte satt sig. Varje generation behöver uppfinna nya former för att få till dem, ”annars blir vi olyckliga”, understryker Håkan Jönsson.
– Just nu befinner vi oss i en speciell situation när vi skall återanpassa oss efter pandemins påverkan på våra måltidsvanor.
De små elhybridflygplan med plats för upp till 19 passagerare kommer att förändra det regionala resandet i framtiden, menar forskarna vid Mälardalens högskola (MDH) som är med och designar luftfordonen.
Elhybridflygplan är bränsleeffektiva och de kan användas på rutter som är geografiskt svåråtkomliga, jämfört med andra transportmedel. Elektrifiering av flygplan är också en möjlig lösning för att minska koldioxidutsläpp och minska buller.
Projektet för att utveckla elhybridplanen sker i samarbete med Aristotle University of Thessaloniki, Grekland och Limmat Scientific AG i Schwiez. Konstantinos Kyprianidis, professor i energiteknik är ansvarig projektledare från MDH.
Framtidens hybridflygplan
Han menar att forskningen kring att ta fram teknik och design för de mindre elhybridflygplan, även kallade Small Air Transport (SAT), kommer ha stor betydelse för framtidens flygresande.
– Vi kommer att kunna peka ut en färdriktning för teknik som lämpar sig för framtidens passagerarflygplan. Vi kan också identifiera utmaningar som måste hanteras innan tekniken kan förverkligas i större skala. Vi bidrar på så vis till att sätta standarden för hur tekniken för framtidens hybridflygplan ska utformas, något som i sin tur bidrar till att minska flygets koldioxidutsläpp och även minska buller, säger han.
Hybridplan orsakar mindre utsläpp
Tekniken i hybridflygplanen bygger i korthet på inbyggda batterier och generatorer som är kopplade till flygplansmotorns gasturbiner. Genom elektrisk drift blir hybridkonstruktionen mindre beroende av fossilt bränsle, klarar fler mil per liter bränsle och orsakar mindre utsläpp. Fokus ligger på att koppla ihop de mest effektiva turbinmotorerna med elkraftgeneratorer och samtidigt ladda batterier.
En kritisk punkt för att tekniken ska fungera är att forskarteamet lyckas beräkna den exakta mängd motorkraft som behövs under en specifik flygrutt.
Smarta batterier att ladda ombord
– Då kommer de elektriska batterierna och generatorerna att kunna användas på ett ”intelligent sätt” för att driva flygplanet med hjälp av el vid de tidpunkter då de flesta utsläpp genereras (vid exempelvis start och landning) eller om det finns extra energi som kan lagras och användas för att ladda batterier ombord, under pågående flygtur, säger Vasilis Gkoutzamanis, energiforskare vid Aristotle University of Thessaloniki.
– Dessutom kan konstruktionen av elektriska flygplan ge upphov till andra fördelar, som till exempel förbättrat aerodynamiskt motstånd, vilket innebär att flygplanskroppen kan utformas på ett sådant sätt att det blir mindre luftmotstånd, och därmed går det även åt mindre bränsle för att flyga planet, fortsätter Vasilis Gkoutzamanis.
Elhybridplanen i drift 2030
Förhoppningen är att tekniken ska vara i drift 2030 Tekniken som forskarna fokuserar på, kompletterar den teknik för hybridelektronik som för närvarande är under utredning i andra EU-finansierade projekt.
– Genom vår forskning kommer vi att kunna beräkna prestanda och storlek på de nya komponenter som är lämpliga för denna typ av hybridflygplan, som exempelvis moderna turbomotorer, generatorer, gasturbiner och batterier. Förhoppningsvis kan den forskning kring bränsleeffektivitet som vi tar fram inom HECARRUS (projektets namn) bygga på de effektivitetsfördelar som andra EU-projekt undersöker, och därmed kunna tas i drift senast 2030, avslutar Konstantinos Kyprianidis.
Small Air transport
Antalet kommersiella flygplan och antalet människor som flyger varje dag förväntas fördubblas under de kommande två decennierna. Och kostnaden för flygbränsle tredubblas under de kommande två decennierna. Small Air Transport (SAT) förväntas:
Blir man immun om man har haft covid-19? Eller efter en dubbel vaccindos? Och hur länge? Det här är frågor som nu, efter snart två års pandemi och intensiva forskningsinsatser, börjar få tydligare svar.
Allt handlar om våra immunförsvar
När vi angrips av ett virus så mobiliserar immunförsvaret. När infektionen så småningom är över drar sig immunförsvaret tillbaka. Men antikroppar mot coronaviruset, SARS-CoV-2 kan finnas kvar i blodet åtskilliga månader efter en infektion.
Minnesceller, de vita blodkroppar som kallas T- och B-celler, finns också kvar. De har byggt upp ett minne för SARS-CoV-2, och beredskapen inför nya virusattacker är nu högre än tidigare. Och samma sak händer i immunförsvaret om du vaccinerar dig. Det är detta som kallas immunitet.
Men hur länge varar immunitet mot corona?
Marcus Buggert vid Karolinska institutet forskar om det som kallas cellmedierad immunitet, framför om hur våra T-celler kan motarbeta infektioner. Och är en av många forskare som under det senaste året lagt det mesta av sin energi på SARS-CoV-2. Han är noga med att man inte ska missförstå vad immunitet innebär.
– Ingen blir fullständigt immun. Immunitet är inte ett binärt begrepp (alltså inte antingen immun eller icke immun, redaktionens anmärkning), utan snarare en gråskala där det ingår många komponenter. Det här säger jag ganska ofta, för det är viktigt att förstå. I stället för immunitet kanske man ska säga att man har olika grad av skydd mot mild och svår sjukdom, men skyddet är sällan hundraprocentigt.
Immunförsvaret attackerar coronavirus.
– Immunförsvaret håller hela tiden angrepp från omvärlden under kontroll, men det skapar inte någon steril bubbla. Vi kan få infektioner och bli lite förkylda, till exempel. Men det är inga större problem.
– Utan försvaret får vi däremot stora bekymmer. Man kan jämföra med hiv-smittade, när de drabbas av aids då kroppens T-celler slås ut – personer dör då av det som annars varit en enkel luftvägsinfektion.
Marcus Baggert och hans kolleger har i en tidigare studie visat att det finns personer som haft covid-19 men saknar antikroppar och istället har T-celler. Hur funkar det?
– Det gäller nog en mindre grupp. De flesta utvecklar trots allt oftast båda delar.
Men även om antikropparna dippar så finns både T-celler och B-celler kvar – våra minnesceller. Det här är något man känner till och som man kan se generellt i infektioner.
Hur ser dippen av antikroppar ut?
– Vi vet inte exakt. Det är en av de saker vi ska titta på. Men det finns så få kvar som inte är vaccinerade som går att studera. Hittills ser det trots allt ut som att 75 till 80 procent har kvar detekterbara antikroppar efter ett år. Men oavsett det, så finns det ett minne i form av långlivade B- och T-celler kvar i kroppen.
– De här skyddande vita blodkropparna finns inte kvar främst i blodet. De ligger i beredskap någonstans i våra vävnader. B-cellerna finns i benmärgen och T-cellerna kan finnas i svalget till exempel. Antikropparna är alltså nyckeln för att skydda mot infektion, men det finns andra komponenter, alltså de här minnescellerna. Min bild är att detta gör att man kan ge ett snabbare svar med antikroppar nästa gång virusen kommer.
Hur kommer det sig att vissa ändå kan bli infekterade en andra gång?
– För andra coronavirus som cirkulerar sedan många år, har man sett att de ger inga eller bara lätta symptom, om de efter cirka ett år infekterar en andra gång. Men med covid-19 vet vi inte säkert. Även efter en andra vaccindos kan man bli infekterad, det vill säga ge ett positivt testsvar – men med så låga virusnivåer att det inte blir någon svår sjukdom.
Det finns siffror från Israel som antyder att ett antal människor blivit infekterade trots vaccinering. Det betyder att de gjort ett positivt test, men inte haft mycket sjukdom, framför allt inte svår sjukdom.
Vilket ger bäst skydd, genomgången covid eller vaccination?
– Jag brukar passa mig för att romantisera skydd kopplat till sjukdom. Men svaret är egentligen både och. Att först bli infekterad och sen ta en eller två vaccindoser. Det ger väldigt höga nivåer av antikroppar, se Hybridimmunitet – det bästa skyddet.
– Sen skulle jag vilja säga att vaccin är näst bäst ändå. Även om en genomgången sjukdom kan trigga ett bra immunsvar så är det ju inget vidare att vara sjuk, med allt vad det innebär. Jag har själv haft covid-19, med den oro det medför och bortfall av lukt och smak och dessutom finns risken för besvär av postcovid. Så sjukdom är definitivt inget att rekommendera.
Genomgången corona ger bäst skydd. Varför ska man ändå vaccinera sig om man varit sjuk?
– Vi tittar på det just nu. Det är möjligt att man får ett bra skydd av kanske bara en dos. Även om man har ett skydd efter sjukdomen så bör man ta vaccinet för andras skull, för att inte riskera att kanske sprida viruset om man går omkring utan symtom. Och man får ett väldigt bra skydd av det, som sagt.
Genomgången covid ger bättre skydd
Att först bli sjuk i covid-19 och sen ta en eller två vaccindoser, ger ett mycket starkt skydd mot coronaviruset, visar COMMUNITY-studien på Danderyds sjukhus.
Forskare vid Danderyds sjukhus började redan i april 2020, när pandemin nyss blivit ett faktum, att ta prover på medarbetare i syfte att undersöka immunförsvaret – och hur det utvecklas över tid – efter genomgången coronainfektion. Över tvåtusen medarbetare är med i studien. Över 80 procent av de som haft milda symtom av covid-19 hade mätbara antikroppar ett år efter insjuknandet.
Studien visar att kombinationen covidinfektion plus vaccin gör att man får en mer än dubbelt så hög förmåga att blockera tio olika virusvarianter, däribland Delta, jämfört med de som bara har vaccinerats. Skillnaden håller i sig i minst sju månader. Forskarna ser också att den andra vaccindosen inte tillför så mycket på kort sikt om man har redan haft covid-19.
Det kan räcka med en vaccinationsdos
– Det kan vara värt att ha i tankarna när det gäller att utfärda vaccinpass, eller om vi ska vaccinera barn som haft covid-19. I de fallen kanske det räcker med en dos, för att minimera riskerna med eventuella biverkningar, säger Charlotte Thålin, forskningsledare på COMMUNITY-studien.
Hybridimmunitet, det vill säga en kombination av det immunsvar som kroppen producerar efter sjukdom och den reaktion som följer på vaccinering, covid-19 plus vaccin ger ett mycket starkt och brett skydd.
– Vi har sett att personer som har varit infekterade med SARS-CoV-2 och sedan vaccineras får flerfaldigt gånger högre antikroppsnivåer mot flera av SARS-CoV-2 varianterna än personer som enbart haft infektionen eller vaccineras utan att ha varit infekterade. Och nivåerna av T- cellsminne ökar på samma sätt enligt våra mätningar.
Covidinfektion ger bredare immunsvar
– Det här beror på flera faktorer, säger Charlotte Thålin. Vid en infektion exponeras immunförsvaret för hela viruset, medan ett vaccin enbart bygger på virusets så kallade spike-protein. Det betyder att infektionen ger ett bredare immunsvar.
– Infektionen varar också ofta under flera dagar, kanske veckor, och låter immunförsvaret arbeta under längre tid. Dessutom så kommer ett virus in genom luftvägarna, vaccinet kommer in via en muskel i armen. Hos den som varit sjuk påminner vaccinet sedan immuncellerna som börjar generera höga nivåer av det breda immunsvar som infektionen grundade för.
”Vaccinerna en medicinsk triumf”
Men Charlotte Thålin vill ändå absolut inte förringa betydelsen av vaccinerna.
– De är otroligt viktiga för att få stopp på pandemin, och en medicinsk triumf, säger hon. Och ingen ska heller försöka bli sjuk för att få en bra immunitet, det är alldeles för riskabelt för vi vet hur illa man kan drabbas av covid-19.
Även yngre utan symtom bildar antikroppar
Forskare vid Karolinska Institutet och Södersjukhuset i Stockholm har undersökt förekomsten av antikroppar och minnesceller mot SARS-CoV-2 hos unga vuxna. Resultaten visar att yngre personer som smittats av coronaviruset överlag har milda symtom.
– Men hos dem som haft sjukdomen var antikropparna ändå mätbara i åtminstone åtta månader efteråt. Det är också värt att notera att vi hittar antikroppar även hos dem som varit sjuka utan några symtom alls, berättar forskaren Sophia Björkander vid Karolinska Institutet.
Forskarna såg också att färre unga vuxna hade T- och B-celler än i de äldre åldersgrupperna.
– Vi vet inte varför det är så, och det är viktigt att reda ut, säger Sophia Björkander. Det kan vara så att mildare sjukdom inte ger samma nivåer av minnesceller.
Många har gjort en antikroppstest för att kolla sin eventuella immunitet. Går det att testa om man har immunitet i form av minnesceller?
– Det går att göra men det är svårt i större skala, säger Sophia Björkander. Testerna görs i form av ett blodprov som sen ska renas för att ta fram de vita blodkropparna. Sen måste man aktivera cellerna för att de, så att säga, ska ge sig tillkänna. Det är betydligt mer avancerat än ett antikroppstest och det finns också fler felkällor, vilket gör dem olämpliga för allmän testning.
Försvinner effekten av vaccinet med tiden?
Fler vaccinerade personer blir nu infekterade med sars-cov-2 än för några månader sedan. Men de här så kallade genombrottsinfektionerna är fortfarande relativt ovanliga.
Under våren, när vaccineringen knappt hade tagit fart, blockerade vaccinen från Moderna och Pfizer infektioner i USA med upp till 90 procent.
Under hösten ligger antalet runt 60 och 70 procent. Det betyder inte att 30 till 40 procent av de vaccinerade blir infekterade, utan att det är 60 till 70 procent mindre sannolikt att en vaccinerad person blir infekterad än att en ovaccinerad blir det, om man utsätts för smittan.
Nya studier visar också att vaccinens effektivitet mot symptomatisk sjukdom ligger över 80 procent, även mot deltavarianten.
Kan de nya varianterna av coronaviruset ändra bilden av immuniteten?
– Vi vet inte det säkert. Vaccinerna är ju baserade på ursprungsvarianten, det som kom från Wuhan. Mot den fungerar det bra. Mot Delta-varianten fungerar vaccinet också, men något sämre. Men det kanske inte bara beror på immunsvaret. Delta-varianten har ju också en effektivare spridning och producerar mer virus som gör att antikropparna hamnar på efterkälken, säger.
Hur är det då med den omtalade flockimmuniteten? Är vi snart där?
– Jag har aldrig gillat det där begreppet. Immunitet är som jag har sagt inte något binärt (antingen immun eller icke immun, redaktionens anmärkning).
– Vissa får färre antikroppar än andra, och skyddet varierar. Det är inte så mycket prat om flockimmunitet nu, vilket är bra. Nu har vi ju en vaccinationsgrad på 80 procent av befolkningen, men vi har trots det smittspridning kvar.
– Jag tror man ska se det som att med tiden bygger vi upp en viss immunitet. Covid-19 kommer inte att försvinna. Nya varianter av viruset kommer att dyka upp, eftersom det är en zoonos, alltså en smitta med ursprung hos djur: Och att det därför finns en naturlig reservoar för viruset.
Men de nya kommer inte att åstadkomma en pandemisk sjukdom som nu, utan bli mer som en svår förkylning. Men det kan bli nödvändigt med regelbundna vaccinationer i framtiden.
Vad har vi kvar att lära om coronaviruset och vårt immunsvar?
– Rent immunologiskt skulle jag säga att det är att förstå hur länge skyddet finns kvar, och även hur alla nya varianter fungerar. Om vi behöver en tredje dos, eller till och med fler. Vissa grupper ska kanske ha vaccin varje år.
Efter de här snart två åren med coronaviruset SARS-CoV-2, vad har vi lärt oss om immunitet som vi inte visste förut?
– Haha! Kollegerna brukar skämta och säga att nu Marcus, har du visat att T-celler och antikroppar är viktiga även mot den här infektionen(det vill säga något som länge varit självklart, redaktionens anmärkning).
– Men det finns fortfarande aspekter som vi inte riktigt förstår, som vi inte sett tidigare. Många med relativt mild sjukdom får post-covid symtom – varför är det så? Varför slår covid så olika på olika individer, där det ibland tycks kunna fly undan från vårt immunförsvar, och även att vissa ser ut att få en lite senare immunreaktion. Det är nya insikter som vi fortfarande inte vet svaret på.
Corona och immunitet – hur funkar det? Intervju med Marcus Buggert, biträdande lektor vid Centrum för infektionsmedicin, Karolinska Institutet och Soo Aleman, överläkare vid Infektionskliniken på Karolinska Universitetssjukhuset. (Nobel Calling 4 oktober 2021, 1:00 h).
T-celler, B-celler och antikroppar – Immunförsvaret jobbar i team
Vårt adaptiva (= anpassningsbara) immunförsvar skyddar oss mot infektioner och kan skapa ett minne av infektionen i kroppen. Det här minnet kan göra oss mer eller mindre immuna om samma smitta skulle dyka upp på nytt. Då är försvaret redan på plats. Immuniteten och det här cellminnet, kan också skapas med hjälp av ett vaccin.
Immunförsvaret är ett komplicerat system som består av flera komponenter i samarbete.
T-celler kan döda
T-cellerna är vita blodkroppar som lär sig känna igen ett virus eller en bakterie och som kan döda de celler i kroppen som infekterats, och därmed dämpa infektionen. Efter ett virusangrepp tar det ungefär en vecka för T-cellerna att organisera försvaret. En variant av T-celler, hjälparceller, triggar igång B-cellerna.
B-celler gör antikroppar
B-celler är också ett slags vita blodkroppar som kan producera antikroppar mot nya smittämnen. När en ”vilande” B-minnescell aktiveras av en T-hjälparcell så börjar den dela sig och producerar antikroppar mot just det virus som T-cellen varnar för. B-cellerna kan skapa antikroppar mot en stor mängd olika smittämnen.
Antikroppar neutraliserar coronavirus
Antikroppar är proteiner som har förmågan att neutralisera virus eller angripande bakterieceller. Forskarna vet fortfarande inte exakt hur många antikroppar man behöver för att skydda sig från infektion eller sjukdom, men höga nivåer ger ett bättre skydd. Det finns studier som visar att så kallad hybridimmunitet, alltså efter sjukdom och vaccin i kombination, kan få mängden av antikroppar att öka kraftigt och därmed ge ett mycket bra skydd mot att insjukna igen.
Det finns studier som visar att man behåller cirka 75 – 80 procent av antikropparna i minst ett år efter en infektion. Mycket tyder också på att ett immunologiskt minne i form av både T-celler och B-celler finns kvar i beredskap i olika vävnader under längre tid, för att kunna bilda nya antikroppar. Hur länge immuniteten varar? Det finns än så länge inga vetenskapligt belagda svar på detta.
De generella resultat som beskrivs i artikeln om antikroppsnivåer och immunitet bygger på statistik, beräknad på gruppnivå. För personer med underliggande sjukdomar eller förändrat immunförsvar kan naturligtvis många individuella avvikelser förekomma.
Ferawati Ferawati, doktor i kemi påLinnéuniversitetet, har undersökt egenskaper och näringsinnehåll hos flera typer av baljväxter som gula ärtor, bondbönor, vita bönor och gråärtor. Hon observerade hur baljväxterna förändrades efter att de hade behandlats med olika beredningsmetoder, som till exempel kokning, groddning eller rostning.
Bondbönor blir vegetarisk ost
Proteinet från baljväxterna utvanns genom olika metoder och analyserades. Sammansättningen av näringsämnena undrsöktes, men också hur väl proteinet kunde hålla värme och vatten. Ferawati undersökte också hur väl det går att använda baljväxtmjöl för att producera både växtbaserade ostar och köttsubstitut. Mjöl från rostade gula ärtor och bondbönor användes för att ta fram både köttsubstitut och konstgjord ost, både med fast och skivbar konsistens.
De växtbaserade ostarna hade högt innehåll av kostfibrer och kunde därför kategoriseras som funktionella livsmedel. Köttsubstitut med struktur som liknar kyckling eller nötkött framställde Ferawati också framgångsrikt med protein från svenska gula ärtor och bondbönor.
Svenskodlat positivt för hälsan och klimatet
Resultaten visar att lokalt odlade baljväxter har stor potential att användas som råvara i utvecklingen av växtbaserade livsmedel, som ost- och köttsubstitut. Dessutom skulle sådana produkter kunna fungera som ett medel för att höja förbrukningen av baljväxter i Sverige, som idag är väldigt låg.
– Min forskning visar att det är fullt möjligt för livsmedelsindustrin att förändra sin tillverkningsprocess för att ta fram nya växtbaserade livsmedel som är baserade på svenskodlade baljväxter. Det skulle vara positivt både för klimatet och för folkhälsan. Förhoppningsvis kan mer baljväxter i kosten på sikt bidra till att förbättra intaget av kostfiber och folsyra, som idag ligger under den rekommenderade nivån hos den svenska vuxna befolkningen, säger Ferawati Ferawati.
Behovet av el ökar i samhället. Dessutom ökar andel förnybara energikällor som sol-, vind- och vattenkraft. Tillsammans leder detta till stora utmaningar när de gäller att balansera effekter i elnäten.
El förbrukas i princip i samma stund som den produceras. Samtidigt finns det i dag små möjligheter att lagra stora mängder el. Detta är ett problem framför allt under den kalla tiden på året då elbehovet är som störst. Obalans i nätet leder till svåra strömavbrott.
Batteriteknik ger storskalig energilagring
Professor Xavier Crispin och hans kollegor vid Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet, har nu tagit fram ett koncept för storskalig energilagring som är säker, billig och hållbar. Det möjliga effektuttaget är så högt att tekniken fungerar för att hålla uppe effektbalansen i elnätet.
– Våra resultat öppnar för säkra, miljömässigt hållbara organiska energilager med högt effektinnehåll, 5 kW/kg. Elektroderna där är tillverkade av trämaterial i tryckpress. Energitätheten behöver vi dock förbättra. Just nu är våra organiska batterier bättre än vanliga superkondensatorer – ungefär som blybatterier, men sämre än litiumjonbatterier, säger Xavier Crispin.
Olika sorters batterier
Batteri är en produkt som kan lagra energi och sedan avge den i form av elektricitet när ström behövs. Litiumjonbatteri är ett uppladdningsbart batteri där litiumjoner rör sig från den negativa elektroden (anoden) till den positiva elektroden (katoden) genom en vätska, en så kallad elektrolyt. Jonerna strömmar från anod till katod vid urladdning, det vill säga när batteriet används. Jonerna strömmar tillbaka till den negativa elektroden vid laddning ur eluttaget.
Litiumjonbatterier finns i de flesta mobiltelefoner, liksom i mycket annan elektronisk utrustning, till exempel videokameror, datorer och elbilar. En vanlig spänning är 3,3 – 3,7 V
Blybatteri är den vanligaste typen av batteri i bilar. De är tunga men lagrar mycket energi. Har en spänning på 12 V.
Superkondensator är en elektronisk komponent med mycket hög kapacitans, det vill säga förmåga att lagra mycket höga elektriska laddningar. Ofta används kemiska batterier för mobil energilagring men kondensatorer kan laddas och urladdas energi betydligt snabbare än batterier. De kan också laddas i betydligt fler laddningscykler än batterier.
Tidigare försök har gjort att ta fram ett hållbart system för energilagring, baserat på billiga organiska och vattenbaserade elektrolyter, och kolbaserade elektroder. Men de har alla brottats med att systemen laddar ut sig själva på mindre än ett dygn.
Organiskt batteri av trä och gel
Två genombrott har lagt grunden för Linköpingsforskarnas goda resultat: elektroder i trämaterial, lignin, samt en ny vattenbaserad elektrolyt. Lignin är en billig och lätt tillgänglig biprodukt från framställning av pappersmassa.
Resultatet är publicerat i den vetenskapliga tidskriften Advanced Energy and Sustainability Research.
Forskarna har tagit fram en polyelektrolyt som består av en hög koncentrerad polymer, kaliumpolyakrylat i vatten. Till den använder de biopolymerlignin som positiv elektrod och polyimid blandat med elektriskt ledande kol som negativ elektrod.
Prisat batteri behåller laddningen länge
– Spänningsfallet, det vill säga självurladdningen, är mindre än 0,5 V på 100 timmar. Det är världsrekord för energilagring med organiska elektroder i vattenbaserad elektrolyt, säger Xavier Crispin.
Det är billiga material det handlar om. Varken lignin, kol eller polyelektrolyten kostar mer än 1 dollar per kilo. Materialen är lättillgängliga och icke-brandfarliga. Dessutom kan tekniken skalas upp till stora batterier. Tillsammans är detta en hållbar lösning för storskalig och säker energilagring, tror forskarna.
Tekniken är patenterad och prisades vid den nyligen avslutade klimatkonferensen COP26 i Glasgow. Avknoppningsföretaget Ligna Energy AB i Norrköping fick ta emot pris för den miljövänliga tekniken för storskalig energilagring som bästa ”Startup for Climate”, under COP26-mötet.
Xavier Crispin, professor, Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet, xavier.crispin@liu.se
Det visar resultaten från en ny studie från forskare vid Institutet för social forskning (SOFI) och Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet samt Institutet för framtidsstudier. Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Social Science & Medicine – Population Health.
Ett bekymmersamt antal unga vuxna befinner sig i en situation som kallas NEET, ”Not in Employment, Education or Training”, vilket på många sätt betyder att de är utestängda från samhället. I den nya sociologiska studien undersökte forskarna kopplingen mellan att uppleva psykiska problem och att hamna i NEET-status.
Risk för utanförskap sju år senare
– Vi ser att självrapporterade psykiska problem vid 14-15 års ålder är kopplat till att sju år senare, i ung vuxen ålder, vara NEET – att ha en större risk för utanförskap från samhället, säger Stephanie Plenty, forskare vid Institutet för social forskning (SOFI) och Institutet för framtidsstudier.
– Vi kan också se att för både män och kvinnor är känslomässiga och beteendemässiga problem kopplade till lägre skolresultat. Bland de som tidigare rapporterat att de har dessa psykiska problem är det vanligare med lägre betyg och att inte ha gått klart gymnasiet. Och sämre skolresultat är i sin tur starkt förknippat med en större risk att bli NEET som ung vuxen, säger Charlotta Magnusson, forskare vid Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.
Genom att jämföra ett stort urval av ungdomars egna enkätsvar om sin psykiska hälsa med registerdata på deras skolresultat och aktivitet på arbetsmarknaden kunde forskarna se samband mellan psykisk hälsa, skolresultat och NEET-status senare i livet.
Olika vägar för pojkar och flickor
Resultaten i studien visar också att vägarna till att bli NEET skiljer sig åt för män och kvinnor.
– Olika typer av psykiska problem innebär olika risker för kvinnor och män. Medan känslomässiga problem, som att känna sig orolig eller deprimerad, spelar större roll för flickor, är beteendeproblem, som snatteri eller skolkning, förknippade med en högre risk att bli NEET för pojkar, säger Sara Brolin Låftman, forskare vid Institutionen för Folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
För män förklarades vägen från att ha beteendeproblem till NEET-status delvis av ofullständig gymnasieskola. För kvinnor å andra sidan, kunde vägen från känslomässiga problem till NEET-status delvis förklaras av låga skolbetyg men även ofullständig gymnasieskola.
Utanförskap beror på mer än skolresultat
– Det är dock värt att notera att när personer hamnar i NEET-status så kan det inte enbart förklaras av skolresultaten, säger Charlotta Magnusson.
Sammantaget visar studien att psykiska problem under tonåren kan få långvariga effekter och försvåra det framtida deltagandet inom både utbildning och på arbetsmarknaden.
– Att stödja elever i deras akademiska prestationer redan i högstadiet är en viktig prioritet för att mildra de långvariga konsekvenserna av att växa upp med psykiska problem, säger Stephanie Plenty.
FN:s urfolksdeklaration är tydlig med att urfolk har rätt till självbestämmande och rätt att besluta om sina egna medlemskriterier. Men i sin forskning har Ragnhild Nilsson ställt frågan om vad det här faktiskt innebär i praktiken för samerna i Sverige. Hon har tittat närmare på vilka idéer samerna själva har formulerat om vad samiskt självbestämmande är, om vilka som är den samiska gruppen och hur dessa relaterar till statens samepolitik.
– Jag menar att de vanliga teoretiska utgångspunkterna som juridiskt och politiskt används för att motivera urfolks rättigheter missar något väsentligt. Därför har jag, förutom teori rörande urfolks juridiska och politiska rätt, använt mig av samiska begrepp för att analysera samiska idéer om självbestämmande.
Hon har använt sig av material från 1904 fram till idag som har bestått av olika samiska röster; artiklar från tidskriften Samefolket, politiska motioner från Sametinget och hon har även intervjuat Sametingets politiker.
En rättighetsbaserad konflikt
Avhandlingen visar att den nationella lagstiftningen har förflyttat det samiska samhället bort från en relationell förståelse av vem som är same mot en rättighetsbaserad förståelse där frågan kommit att handla om vilka individuella rättigheter som knyts till de olika definitionerna i lagstiftningen. Det relationella synsättet knyter istället an till samiska begrepp där relationer till en plats och till människor är det som avgör om man är same.
– Detta skapar en konflikt mellan kollektiva och individuella rättigheter som i förlängningen lamslår Sametinget, säger Ragnhild Nilsson.
Tillgång till territorium
Denna rättighetsbaserade konflikt som skapats på grund av nationell lagstiftning gör det mycket svårt för Sametinget att uttrycka vad självbestämmande egentligen är utifrån en samisk förståelse, eftersom språket och formen man måste förhålla sig till, och använda, är statens. Det faktum att man inte heller har tillgång till det som är en förutsättning för samiskt självbestämmande, nämligen ett territorium, gör det ännu svårare.
– Det är svårt att tala om självbestämmande överhuvudtaget när man inte har tillgång till, och inflytandet över, ett territorium, säger Ragnhild Nilsson.
Utmaningen för framtiden menar Ragnhild är att dels formulera hur det interna självbestämmandet ska organiseras, dels hur relationen med staten ska utvecklas mot mer jämbördiga roller.
Ragnhild Nilsson, doktorand vid statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, ragnhild.nilsson@statsvet.su.se
Den ökande antibiotikaresistensen i världen är alarmerande, samtidigt som få nya sorters antibiotika har utvecklats under de senaste 50 åren. Det finns därför ett stort behov av att hitta nya antibakteriella substanser.
Majoriteten antibiotika som används kliniskt verkar genom att hämma bakteriernas förmåga att bilda sin skyddande cellvägg, vilket gör att bakterierna spricker (lyserar). Det välkända antibiotikumet penicillin hämmar enzymer som bygger upp cellväggen.
Nya antibiotika binder till lipid II
Nyare antibiotika som daptomycin eller det nyligen upptäckta teixobaktin binder i stället till en speciell molekyl i cellväggen, lipid II, som alla bakterier behöver för att bygga upp cellväggen. Men antibiotika som binder till lipid II är vanligtvis mycket stora och komplexa molekyler och därför svåra att förbättra med kemiska metoder. De är dessutom vanligen inaktiva mot vissa problematiska bakterier med yttre cellmembran, som är omöjliga för de antibakteriella substanser att ta sig igenom.
Nu har forskare Karolinska Institutet och Umeå universitet hittat de första mindre molekylerna som binder till byggstenen lipid II i cellväggen, och som därmed är lättare att förändra kemiskt.
– Lipid II är en mycket attraktiv måltavla för nya antibiotika. Vi har identifierat de första små antibakteriella substanserna som verkar genom att binda till denna fettmolekyl, och i vår studie hittade vi inga resistenta bakteriemutanter vilket är mycket lovande, säger Birgitta Henriques Normark, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet.
Hur blir bakterier resistenta mot antibiotika?
Vissa bakterier har en naturlig motståndskraft mot vissa antibiotika, men bakterier kan också genom förändringar i arvsmassan (mutationer) bli motståndskraftiga mot de antibiotika de utsätts för. Om de dessutom utsätts för (samma) antibiotika under lång tid, eller upprepade gånger och i för låga doser, ökar de bakterier som utvecklat en motståndskraft, eftersom de har lättare att överleva.
Testade på pneumokocker
I den aktuella studien testade forskarna ett stort antal kemiska substansers förmåga att lysera på bakterier av typen pneumokocker, som är den vanligaste orsaken till samhällsförvärvad lunginflammation. Och fanns att en grupp molekyler som kallas THCz hämmar bildandet av bakteriens cellvägg genom att binda till lipid II.
Molekylerna kunde även förhindra bildandet av den sockerkapsel som pneumokocker behöver för att undkomma immunförsvaret och orsaka sjukdom.
– Fördelen med små molekyler som dessa är att de är lättare att förändra kemiskt. Vi hoppas kunna förändra THCz så att den antibakteriella effekten ökar och eventuella negativa effekter på människans celler minskar, säger Fredrik Almqvist, professor vid kemiska institutionen på Umeå universitet.
Antibakteriell effekt mot resistenta bakterier
I försök på laboratoriet visade sig THCz ha antibakteriell effekt mot många antibiotikaresistenta bakterier, som
meticillinresistenta stafylokocker (MRSA)
vankomycinresistenta enterokocker (VRE)
och penicillinresistenta pneumokocker (PNSP).
Antibakteriell effekt hittades också mot gonokocker, som orsakar gonorré, och mykobakterier, bakterier som kan orsaka svår sjukdom såsom tuberkulos hos människa. Forskarna kunde inte identifiera några bakterier som utvecklat resistens mot THCz i laboratoriemiljö.
– Nu kommer vi även att inleda försök att förändra THCz-molekylen så att den kan ta sig igenom det yttre cellmembranet som finns hos vissa, särskilt svårbehandlade multiresistenta bakterier, säger Tanja Schneider, professor vid institutet för farmaceutisk mikrobiologi på Bonns universitet.
Typ av antibiotika beror på bakteriernas cellväggar
Pneumokocken är en så kallad grampositiv bakterie som kan ge upphov till lunginflammation hjärnhinneinflammation, blodförgiftning, artrit, öroninflammation, infektion i hjärtklaffarna, bihåleinflammation och bukhinneinflammation.
Det som skiljer gramnegativa bakterier från grampositiva är främst hur cellväggen är uppbyggd kemiskt. Och skillnaden har stor betydelse när välja antibiotika mot en bakterie
Grampositiva bakterier har en tjockare cellvägg bestående av flera skikt av peptidoglykan, som gör den motståndskraftiga mot diverse miljöfaktorer, som till exempel uttorkning. Gramnegativa har en tunnare cellvägg, och ett yttre cellhölje som skydd.
Forskningen genomfördes i nära samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset och Universitetssjukhuset i Bonn. De initiala testerna gjordes i samarbete med Chemical Biology Consortium Sweden (CBCS), en nationell forskningsinfrastruktur vid SciLifeLab. En uppföljning av de aktiva substanserna gjordes i samarbete med Bonns universitet i Tyskland.
Birgitta Henriques-Normark, professor vi Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet, birgitta.henriques@ki.se
Fredrik Almqvist, professor vid Kemiska institutionen, Umeå universitet, fredrik.almqvist@umu.se
Tanja Schneider, professor, Institutet för farmaceutisk mikrobiologi, Bonns universitet, Tyskland, tschneider@uni-bonn.de
Planerat och formaliserat arbete med krishantering pekas ofta ut som framgångsfaktorer, men små och medelstora företag arbetar mer oplanerat och reaktivt. Det visar en studie vid Göteborgs universitet där 1 000 företagsledare intervjuats om krishantering under pandemins första månader.
Tusen företagsledare intervjuades
− Vi fann att det arbetssätt som de intervjuade företagsledarna beskrev skiljer sig från det planerade och formaliserade arbete som ofta lyfts fram som framgångsfaktorer av normgivare och akademiker, säger Jonas Fasth, universitetslektor i företagsekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Sammanlagt 1 000 företagsledare i små och medelstora företag intervjuades i juni 2020. De fick svara på frågor om hur de arbetat med krishantering under pandemins inledande månader. Cirka en tredjedel av de intervjuade företagen hade upplevt en minskad omsättning på 20 procent eller mer.
Lät magkänslan styra
− Intressant var att bara 30 procent av företagen hade någon form av krisplan när pandemin bröt ut, och att endast 10 procent av dem upplevde att den var till någon nytta. Förmodligen beror det på att en pandemi inte fanns med som en potentiell kris i så många av krisplanerna.
Forskarna konstaterar också att bara 7 procent av företagen använde sig av särskilda krisgrupper utan istället hanterade krishanteringsarbetet inom ramen för sin vanliga organisation. Studien visar även att en del av företagen framför allt gick på magkänslan vid beslut, ibland i kombination med rapporter eller prognoser.
Medarbetarna involverades inte
Tidigare studier och specialister inom krishantering brukar lyfta fram öppenhet för medarbetarnas synpunkter som en viktig faktor för att kunna hantera krissituationer bättre.
− Resultaten från vår studie visar att de företag som upplevde en kris kom att involvera sina medarbetare i lägre grad än de företag som inte upplevde sig vara i kris.
Jonas Fasth poängterar att under kristider gäller det att försöka behålla öppenheten, eller kanske till och med öka den.
− Det finns mycket kunskap och idéer bland medarbetare och externa aktörer som kan komma till användning. Det kan också vara klokt att använda sig av ett lite mer systematiserat krishanteringsarbete för att finna en balans mellan struktur och flexibilitet, säger Jonas Fasth.
Trots en nollvision för självmord tar fler än 1 000 människor sina liv varje år i Sverige. Yerko Rojas, lektor i socialt arbete vid Södertörns högskola, har i en ny studie undersökt kopplingen mellan självmord och obetalda skulder.
– Ekonomisk utsatthet är en känd riskfaktor för självmord. Däremot vet vi inte mycket om huruvida ekonomiska svårigheter i form av överskuldsättning specifikt är kopplade till självmord. Det är en viktig lucka i forskningen, säger Yerko Rojas.
Använde Kronofogdens register
I studien har han följt personer som i början av 2018 fanns registrerade för en obetald skuld hos Kronofogden. Dessa personer har sedan följts upp under en ettårsperiod där antalet självmord i gruppen jämförts med ett urval ur den svenska befolkningen i stort.
Resultatet visar att personerna från Kronofogdens register löpte två och en halv gånger högre risk att begå självmord. Det gällde oberoende av flera kända riskfaktorer för självmord, såsom arbetslöshet, socialbidrag, kriminell belastning, depression och psykisk ohälsa. Även när man tagit hänsyn till aspekter som utmätning av lön, fastighet, bostadsrätt eller en avhysning kvarstod resultatet. Totalt begick 112 av de 180 842 registrerade gäldenärerna självmord.
Skulder – en ”tyst mördare”
– Detta är något vi varit dåliga på att prata om, trots att främjandet av goda livschanser för mindre gynnade grupper utgör en viktig del i det självmordspreventiva arbetet. Detta är inte bara sant för Sverige, I Storbritannien, till exempel, talas det om skuldsvårigheter som en ”tyst mördare”, säger Yerko Rojas.
Enligt honom kan en del av förklaringen vara att man i Europa sett överskuldsättning mer som ett moraliskt problem än ett uttryck för ett marknadsmisslyckande. Skuldproblemen ses alltså som individens misslyckande snarare än samhällets.
Stigmatiserande att vara skuldsatt
– Det är idag få fenomen som är så starkt behäftade med stigma som att inte betala tillbaka sina skulder, och stigma vet vi sedan tidigare spelar en nyckelroll i döljandet av olika typer av beteenden, självmord inräknat.
Yerko Rojas menar att i en tid då många fortfarande lever med konsekvenserna av den senaste globala finansiella krisen samtidigt som covid-19-pandemin påverkar ekonomin, är det särskilt viktigt att vara uppmärksam på skuldutvecklingen i samhället med målet att i ett tidigt skede förhindra att skulderna blir ohanterliga för individen.
Yerko Rojas, docent i sociologi och lektor i socialt arbete, Södertörns högskola, yerko.rojas@sh.se
Den vedertagna uppfattningen att vår språkliga förmåga är kopplad till specialiserade områden i hjärnan har förändrats under senare år. Nu vet man att det finns ett samband mellan förmågan att förstå komplex meningsbyggnad och den finmotoriska förmågan att hantera verktyg. Båda förmågorna styrs nämligen av celler i de basala ganglierna.
Basala ganglier
En viktig funktion för de basala ganglierna är att initiera och avsluta rörelser. De basala ganglierna kontrollerar även omedvetna rörelser som kontraktion av skelettmuskler, ett exempel på detta är armsvingen när vi går. Basala ganglier är även viktiga vid processer inom medvetande, minne, planering och justering av känslor.
Källa: Wikipedia
Forskare vid Karolinska Institutet och Göteborgs universitet, i samarbete med Lyon Neuroscience Research Center, Inserm, och Lyons universitet i Frankrike, har för första gången kunnat beskriva det här sambandet genom beteendemätningar och hjärnavbildning med MR-kamera.
Studien genomfördes i Frankrike och deltagarna var uppdelade i tre grupper med 26 personer i varje grupp, där två av grupperna var kontrollgrupper.
Aktiverade basala ganglierna
Under den motoriska övningen skulle deltagarna placera ut små träpinnar i oregelbundet placerade hål med hjälp av en 30 cm lång tång. De språkliga övningarna gick ut på att besvara grammatiskt komplexa påståenden. Under alla moment mättes deltagarnas hjärnaktivitet.
– Intressant nog kunde vi visa att hanteringen av verktyget och de grammatiska övningarna aktiverade samma grupp nervceller i storhjärnan, de så kallade basala ganglierna, som bland annat är involverade i frivilliga rörelser, säger studiens sisteförfattare Claudio Brozzoli, forskare vid Inserm och anknuten forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.
I nästa steg undersökte forskarna om träning av en förmåga kan förbättra den andra. Det vill säga om användningen av tången också kan förbättra förmågan att förstå grammatiskt komplexa påståenden.
Nu gjorde deltagarna språkövningen före och efter 30 minuters motorisk träning med tången. En kontrollgrupp gjorde sina motoriska övningar utan hjälpmedel, en annan gjorde inga motoriska övningar.
Bättre resultat efter motoriska övningar
Forskarna fann att deltagarna som gjorde de finmotoriska övningarna med tång lyckades allt bättre med den svåra grammatiken. Kontrollgrupperna förbättrade inte sina resultat i de språkliga momenten.
Dessutom visade resultaten att övningarna i grammatisk förståelse förbättrade den motoriska användningen av verktyget.
Nu diskuterar forskarna hur fynden kan överföras till klinisk användning.
– Vi utvecklar ett protokoll för rehabilitering och förbättrad språkförmåga hos patienter med relativt bevarade motoriska förmågor, till exempel ungdomar med utvecklingsrelaterade språkstörningar. Förutom dessa viktiga möjligheter, ger resultaten en inblick i hur språket utvecklats genom människans historia. Kanske är det så att våra avlägsna förfäders användning av verktyg ställde kognitiva krav som bidragit till ett allt mer nyanserat skrift- och talspråk, säger Claudio Brozzoli.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
