Som första forskare i världen har Pauline Snoeijs Leijonmalm vid Stockholms universitet tillsammans med sitt forskarteam kartlagt fiskbeståndet i centrala Norra Ishavet.
– Det var helt oväntat att Atlanttorsken, som är en kustfisk, skulle finnas så långt norrut i en fyra kilometer djup ocean. Jag blev så exalterad att jag skrek högt och pussade fisken när vi fick upp den, säger Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marin ekologi vid Stockholms universitet och forskningsledare för ett EU-projekt om fiskbeståndet i centrala Norra Ishavet.
Djuphavskamera upptäckte bläckfisk och prickfisk
Det var under forskningsexpeditionen MOSAiC, med den tyska isbrytaren Polarstern, som forskarna oväntat fångade fyra större fiskar på 350–400 meters djup. Med hjälp av fiskeexpert Anders Svenson från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, kunde man fånga de första torskarna under den metertjocka arktiska isen. Med en djuphavskamera upptäckte forskarteamet dessutom att atlantisk armkroksbläckfisk och atlantisk prickfisk också förekommer långt norrut.
– Atlantfisken hade kommit in med atlantströmmarna och härstammar från norska lekområden. Våra laboratorieanalyser visade att den hade levt i arktiska vattentemperaturer (under 2 grader) i upp till sex år. Så även om Atlanttorsken inte har ett eget centralarktiskt bestånd, visar forskningen att den kan överleva i det atlantiska vattenskiktet i Arktis, där några få exemplar verkar hitta tillräckligt med mat, säger Pauline Snoeijs Leijonmalm.
Förklarar förekomsten av säl, valross och isbjörn
Atlantskiktet, som ligger på 200–600 meters djup, består av varmare vattenmassor med temperaturer på mellan 0–2 grader. Skiktet når långt in i den arktiska bassängen, som annars har vattentemperaturer under 0 grader. Forskning med ekolod visar att det i detta varmare atlantskikt finns ett ”deep scattering layer” (DSL). Det består av små fiskar och djurplankton, men alltså även enstaka exemplar av Atlanttorsk. Här finns en för Arktis oväntat väl fungerande näringsväv.
Som rovfisk högt upp i näringskedjan har torsken en viktig funktion i näringsväven. Kontinuerlig invandring av större atlantfiskar, tillsammans med de små fiskarna som finns i det atlantiska vattenskiktet, fungerar som potentiell mat för arktiska däggdjur som har förmågan att kunna dyka ända ner dit.
– Detta kan förklara varför säl, valross och isbjörn kan överleva vid Nordpolen. Däggdjur som dessa är väldigt få, men de finns där. Tack vare det atlantiska vattenskiktet har de möjligheten att hitta mat, även om fiskbeståndet är litet.
Arktis klimat är i ständig förändring
Den globala uppvärmningen drabbar Arktis hårdare än resten av planeten. Sedan 1980-talet har havsisens utbredning minskat dramatiskt. I dag är ytan bara cirka 60 procent av vad den tidigare var.
– Isarna har ändrat karaktär under de senaste årtiondena. De är tunnare och mindre stabila. Vindarna får därför lätt tag på isen och flyttar omkring den på ett oförutsägbart sätt. Det händer hela tiden mycket med klimatet i Arktis och det går jättefort, säger Pauline Snoeijs Leijonmalm.
Forskarna upptäckte också tecken på att transporten av kol till djupare vatten inte är lika effektiv i de centrala delarna av Norra Ishavet som den är i andra oceaner. Den dagliga vertikala förflyttningen av fisk och djurplankton i atlantskiktet saknas under polarnatten och polardagen. Detta på grund av att det då inte skiftar mellan dag och natt och den vertikala migrationen styrs av ljus. ”Vertikal migration” innebär att organismerna tar med sig kolet ner till djupare vatten.
Fisken räcker bara till för Arktis eget djurliv
Forskningen visar därmed på en mycket känslig Arktisk näringsväv. Om den störs kan det få allvarliga konsekvenser för både djurliv och klimat.
– Även om det kommer in större fiskar med atlantströmmarna, är Norra Ishavets förmåga att behålla större fiskbestånd begränsad på grund av sin brist på näring. Vår slutsats är att fisken bara räcker till för Arktis eget djurliv, inte för kommersiellt fiske, säger Pauline Snoeijs Leijonmalm.
Joakim Hjelm, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU, håller med.
– Det är av största vikt att detta känsliga men fungerande ekosystem, som ligger utanför alla nationella ekonomiska zoner, får ett kraftfullt internationellt skydd liknande det som finns på plats i Antarktis, säger han.
Världens största polarexpedition
MOSAiC (Multidisciplinary drifting observatory for the study of Arctic climate) avgick från norska Tromsö den 20 september 2020 med den tyska isbrytaren Polarstern. Det är världens hittills största polarexpedition med en budget på omkring 1,5 miljarder kronor. Expeditionen lät sig sedan frysa fast i isen under ett år.
Totalt deltog över 500 forskare och fler än 80 forskningsinstitutioner från ett 20-tal länder i MOSAiC. Däribland fanns Stockholms universitet, Göteborgs universitet, Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.
Forskningsprojektet om fiskbeståndet, finansierat av CINEA (Europeiska Kommissionen) och svenska Polarforskningssekretariatet, är ett av de forskningsprojekt som genomfördes under MOSAiC-expeditionen.
Pauline Snoeijs Leijonmalm, forskningsledare och professor i marin ekologi vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet, pauline.snoeijs-leijonmalm@su.se
Joakim Hjelm, forskningsledare vid Institutionen för akvatiska resurser och Havsfiskelaboratoriet i Lysekil, SLU, joakim.hjelm@slu.se
– Jag har kunnat visa på ett starkt samband mellan läsning och skrivande för tvåspråkiga elever både inom och mellan språken. Det betyder att läs- och skrivförmåga på persiska stödjer läs- och skrivförmåga på svenska och vice versa.
I dagens globala samhälle är tvåspråkighet allt vanligare. Många växer upp med ett språk hemma och ett annat i skolan. Men många tvåspråkiga elever skriver längre och mer detaljrika texter och använder mer komplex grammatik på svenska.
– Eleverna både läser och skriver bättre på skolspråket svenska jämfört med sitt modersmål persiska, säger Baran Johansson. De läser mer effektivt och skriver mer flytande utan lika många mikropauser på svenska jämfört med persiska.
Baran Johansson, Umeå universitet, har undersökt hur barn i årskurs 4 till 9 läser och skriver på två språk med olika alfabet. Deltagarna är persiska-svenska tvåspråkiga elever med och utan lässvårigheter som kan läsa och skriva både på persiska (arabiskt alfabet) och svenska (latinskt alfabet).
Både styrkor och svårigheter delas mellan språken
Det finns ett starkt samband mellan läsning och skrivande, oavsett vilket språk det gäller. I en avhandling visar Baran Johansson att svaga läsare skrev långsammare och producerade kortare texter. Starka läsare skrev snabbare och producerade längre texter.
– Det finns en interaktion och ett beroende mellan modersmålet och svenskan som man ska ta hänsyn till. Tvåspråkiga elever kan överföra läs- och skrivförmågor mellan sina språk säger Baran Johansson.
Genom att också studera svagare elever så kan man se att även svårigheter delas mellan olika språk.
– Jag har skapat begreppet ”Multideficiency”, som förklarar hur underliggande svårigheter i till exempel avkodning och förståelse av texter delas mellan språken. En elev som har svårt att läsa och förstå på båda språken, har också svårt att producera sammanhängande texter på båda språken.
Öka undervisning i modersmål
Skolan behöver bli bättre på att skilja mellan tvåspråkiga elever som håller på att lära sig ett andra språk och tvåspråkiga elever som har primära lässvårigheter oavsett språk. Tvåspråkiga elever med lässvårigheter ska identifieras lika tidigt som enspråkiga elever säger Baran Johansson.
Skolan bör öka modersmålsundervisning för tvåspråkiga barn, särskilt de som lär sig att läsa och skriva i två olika alfabetiska system.
På grund av de starka sambanden mellan läsande och skrivande mellan språken är det också viktigt att bättre samordna undervisningen i svenska och på modersmålet. Att vara tvåspråkig är en del av barnens identitet som de ska kunna omfamna och utveckla genom att kunna läsa och skriva flytande på båda sina språk.
En orsak till det kan vara att vi hela tiden exponeras för komplicerade blandningar av kemikalier. All existerande riskvärdering, och därmed etablerade gränsvärden, bygger däremot på att kemikalier granskas en i taget.
Svårt att bedöma risken med kemikalieblandningar
Dagens riskvärderingssystem för kemikalier räcker inte för att upptäcka påverkan av kemikalieblandningar. Det visar en studie som gjorts inom ramen för EU-projektet EDC-MixRisk. Genom att sammankoppla befolkningsstudier med experiment i cell- och djurmodeller kunde forskarna stärka en misstänkt risk för barns språkutveckling och utveckla nya principer för riskvärdering.
Det är ovanligt med forskning där man kopplar samman epidemiologiska studier i befolkningen med experimentella cell- och djurmodeller. Ett sådant tvärvetenskapligt angreppssätt kan utgöra en bra grund för utveckling av bättre riskvärderingsmetoder.
Kemikalier mättes i blod och urin hos gravida kvinnor
Den aktuella studien har tagit fasta på detta och är genomförd i tre steg. I det första steget identifierades en blandning av kemikalier i blod och urin på gravida kvinnor i SELMA-studien som kunde kopplas till försenad språkutveckling hos barnen. I den kritiska blandningen ingick ett antal ftalater, bisfenol A och perfluorerade kemikalier.
Studerar barns exponering för kemikalier
SELMA-studien drivs vid Karlstads universitet och följer cirka 2 000 mor-barn-par från tidig graviditet till förlossning och upp i barnets skolålder. Det övergripande syftet är att undersöka betydelsen av exponering för hormonstörande kemikalier under tidig fostertid för barnets hälsa och utveckling senare i livet.
Studien har bland annat visat samband mellan blandningar av olika kemikalier och barnets könsutveckling, luftvägsbesvär, kognitiv utveckling samt tillväxt under barndomen.
I ett andra steg genomfördes experimentella undersökningar för att studera sambandet mellan humanrelevanta nivåer av denna blandning och hormonstörning eller andra biologiska mekanismer. I ett tredje steg användes slutligen fynden från de experimentella undersökningarna för att utveckla nya principer för att riskvärdera kemikalieblandningen.
– Det unika i detta omfattande projekt är att vi har kopplat samman befolkningsdata med experimentella studier. Sedan har vi använt denna information för att utveckla nya metoder för riskvärdering av kemikalieblandningar, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor vid Karlstads universitet och projektledare för SELMA-studien samt ansvarig för epidemiologiska delen i EDC-MixRisk.
Över hälften av barnen riskerade försenad språkutveckling
Genom att koppla samman olika vetenskapliga metoder på detta sätt kunde forskarna visa att 54 procent av barnen i SELMA-studien som exponerades för en blandning av kemikalier under tidig graviditet hade ökad risk för försenad språkutveckling. Denna risk blev inte synlig när dagens gränsvärden för enskilda kemikalier användes.
– Intressant är att fynden i de experimentella systemen speglade väl det vi hittade i den epidemiologiska delen samt att effekterna kunde påvisas vid för människan normala exponeringsnivåer. Till exempel såg vi att blandningen i en cellkultur påverkade gener som har visats vara inblandade i autism, en sjukdom där språkutvecklingen ofta är nedsatt, säger Joëlle Rüegg, professor i miljötoxikologi vid Uppsala universitet och ansvarig för experimentella delen i EDC-MixRisk.
Studien har genomförts i samarbete med sju lärosäten från Sverige (Uppsala universitet, Karlstads universitet, Göteborgs universitet, Karolinska institutet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Örebro universitet), samt fem partners i EU och en i USA.
Övervikt är en riskfaktor för att utveckla typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Den här typen av sjukdomar kan i sin tur öka risken för att utveckla demenssjukdom och Alzheimers sjukdom. Tidigare forskning har visat att en kost med mycket fett och socker leder till övervikt och diabetes hos möss och även kan påverka minnet. Hittills har det saknats kunskap om huruvida ohälsosamma kostvanor ger tillfälliga eller permanenta förändringar av hjärnan.
Kosten påverkade hjärnans struktur
Forskare vid Lunds universitet har studerat hur kosten påverkade hjärnans struktur och funktion hos möss av båda könen. Deras studie visar att en kost rik på fett och socker gav omfattande metabola förändringar i hippocampus och hjärnbarken samt försämrat minne.
– Ett viktigt resultat av studien var att vi kunde se att hjärnans försämrade funktion inte behöver bli bestående, säger Joao Duarte, forskare inom diabetes och hjärnans funktion vid Lunds universitets diabetescentrum.
Hippocampus och hjärnbarken
Hippocampus är den del av den mänskliga hjärnan med tydligast koppling till minnet. Forskarna tror att detta är den del av hjärnan som lagrar långtidsminnen.
Hjärnbarken är det yttre skiktet av storhjärnan och är uppdelad i lober som styr olika funktioner, som tal, tänkande och minne hos människor.
Hippocampus och hjärnbarken har liknande funktion hos möss. Hjärnbarken är mer välutvecklad hos människor än hos möss.
Studerade beteendet hos möss
Möss av båda könen ingick i studien och delades slumpmässigt in i tre grupper. En grupp möss fick en kost som till 60 procent bestod av mättat fett och sockersötad dryck under fyra månader, följt av en diet med låg andel fett under två månader. En annan grupp fick dieten som innehöll 60 procent fett och sockersötad dryck under sex månader. En tredje grupp fick en diet som till tio procent bestod av fett.
Mössens hjärnor studerades under tiden, samtidigt som man utförde flera beteendeexperiment.
– Våra undersökningar med magnetkamera visade att de möss som hade fått onyttig mat fick förändrad metabolisk profil jämfört med de möss som hade ätit mer hälsosamt. Vi kunde också se att en ohälsosam diet med fet mat ledde till försämrad minnesförmåga. Studien visar också att hjärnan återfick sin ursprungliga struktur hos de möss som fick ändrad diet. Vi kunde också se att viktiga minnesfunktioner återställdes, vilket är väldigt positivt, säger Joao Duarte.
Bidra till ett bättre åldrande
Kunskapen kan bidra till ett mer hälsosamt åldrande hos personer mer typ 2-diabetes. Sjukdomen kräver livslång behandling och kan leda till olika komplikationer. Det finns inget botemedel mot demenssjukdomar.
– Det är svårt att genomföra samma typ av studie på människor, och forskning på möss har sina begränsningar. Samtidigt så finns det stora likheter mellan möss och människor när det gäller hur ämnesomsättningen stödjer hjärnans funktion. Vi anser att våra resultat är robusta och ger ytterligare evidens för att ohälsosamma matvanor kan skada viktiga kognitiva förmågor. Det är viktigt att äldre människor med typ 2-diabetes får hjälp att utveckla en hälsosam livsstil, eftersom det kan bidra till ett bättre åldrande utan demenssjukdomar, säger Joao Duarte.
Så gjordes forskningen
Totalt ingick 72 möss av båda könen i studien och delades slumpmässigt in i tre grupper. En grupp möss fick en kost som till 60 procent bestod av mättat fett och sockersötad dryck under fyra månader, följt av en diet med låg andel fett under två månader. En annan grupp fick dieten som innehöll 60 procent fett och sockersötad dryck under sex månader. En tredje grupp fick en diet som till tio procent bestod av fett.
Forskarna använde sig av magnetresonanstomografi (MRS) för att göra mätningar i mössens hjärnor under tiden som experimentet pågick. Flera beteendeexperiment utfördes parallellt med dessa mätningar för att studera mössens minnesförmåga.
Minnesförmågor undersöktes genom tester där forskarna studerade hur bra mössen var på att känna igen nya objekt. De möss som fick fet mat utforskade inte nya föremål i samma utsträckning som de möss som fick en hälsosammare diet. Mössen som först fick fet mat följt av en period av hälsosammare mat återfick sina förmågor att känna igen nya objekt.
Joao Duarte, universitetslektor och forskare inom diabetes och hjärnans funktion vid Lunds universitet, joao.duarte@med.lu.se
Forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa har undersökt ett skelett som upptäckts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal. Genom att använda biomolekylär arkeologi, modern dna-teknik och historiska skrifter, har forskarna kunnat ringa in åldern på skelettet och mannens ursprung.
Kan se vad mannen ätit och druckit
– Vi kan se att det handlar om en första generationens afrikansk man från nuvarande Mauretanien, Senegal eller Gambia. Förmodligen kom han till Portugal med slavhandeln på 1600-talet, och dog någon gång mellan 1630 och 1760. Isotopstudier av skelettet visar på en diet som var vanlig i Västafrika men inte Portugal, vid den tiden, bland annat musslor. Vi kan också se att vattnet som mannen konsumerat i sin ursprungsmiljö går att härleda till den regionen, säger Rita Peyroteo Stjerna, arkeolog vid Uppsala universitet, och studiens försteförfattare.
I Targusdalen i Portugal finns ett stort antal begravningshögar som till stor del består av musselskal. Gravhögen i Amoreira grävdes ut på 1930-talet och bland flera begravda personer fanns den här mannen, som var ovanligt välbevarad och ovanligt lång. Skeletten hamnade senare på ett museum i Porto i Portugal. I den nu publicerade studien, gjord alltså 90 år efter att skelettet hittades, visar genetiska undersökningar att mannen har afrikanskt ursprung, och att han är nära släkt med dagens befolkning i Senegal och Gambia.
Gravhögar som liknar varandra
Under mer än 300 år pågick slavhandel där afrikaner såldes till bland annat Portugal där de tvingades på nya namn, nytt språk och ny religion. En del afrikanska grupper i Portugal utvecklade strategier för att kunna bevara sin ursprungliga sociokulturella identitet och värderingar, på liknande sätt som man tidigare sett i Nordamerika.
I Västafrika finns gravmonument som påminner mycket om de specifika stenåldersgravarna i Portugal och detta gravskick sträcker sig fram till dagens datum. Det är möjligt att mannen som begravdes i Amoreira placerades där av människor som ville följa den västafrikanska traditionen inför mannens sista vila. Sådana exempel på begravningar har hittats hos afrikanska slavar på Kanarieöarna.
Är han den mördade João?
Men varför begravdes en man från Afrika i en stenåldersgrav, och vem var han? Forskarna har studerat kyrkböcker från den tiden och då hittat anteckningar om en ung man som hette João at Arneiro da Amoreira, som ska ha mördats den 1 november 1676, i samma område som graven finns. Det står i kyrkböckerna att han har begravts på den lokala kyrkogården, medan de ben som studerats hittades i Amoreira. Det finns också en notis om att han var en ”mörk” man, vilket stämmer överens med forskarnas dna-analyser.
– Vi kommer aldrig att få veta om det verkligen är hans kropp som vi har analyserat. Kanske är det en slump att våra fynd har så mycket gemensamt med João at Arneiro da Amoreira, men att det i själva verket är en annan individ, säger Rita Peyroteo Stjerna.
Dna-tekniken gjorde det möjligt
Studien visar på hur olika vetenskapliga metoder kan hjälpa till att rekonstruera historien om en människa från Västafrika som troligen kom till Portugal som en del i den storskaliga slavhandel som pågick vid tiden.
– Det här är information som omöjligt skulle ha upptäckts utan vår moderna dna-teknik. Mannens historia har legat dold i nära hundra år i ett museum och nu kan vi äntligen veta lite mer om honom, säger Rita Peyroteo Stjerna.
Rita Peyroteo Stjerna, arkeolog vid institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet, rita.peyroteo.stjerna@ebc.uu.se, Luciana Gaspar Simões, genetiker och doktorand vid institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet, luciana.simoes@ebc.uu.se, Mattias Jakobsson, professor vid institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet, mattias.jakobsson@ebc.uu.se.
– Det här visar på hur en genetisk variant kan vara ett tveeggat svärd; å ena sidan är den dålig om personen får covid-19 men å andra sidan ger den ett skydd mot hiv, säger Hugo Zeberg, forskare vid Karolinska Institutet och Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi i Tyskland.
Vissa människor blir allvarligt sjuka när de smittas av coronaviruset sars-cov-2 medan andra bara får lindriga symtom eller inga symtom alls. Förutom riskfaktorer som hög ålder och vissa kroniska sjukdomar, som diabetes, bidrar vårt genetiska arv också till vår individuella risk att drabbas av svår covid-19.
Hösten 2020 visade Hugo Zeberg och Svante Pääbo vid Max Planck Institutet att den mest betydelsefulla genetiska riskfaktorn för svår covid-19 är nedärvd från neandertalare.
Våren 2021 studerade samma forskarduo genvarianten i forntids-dna från människor och såg att denna variant hade stigit kraftigt i frekvens efter den senaste istiden. För att vara en genetisk variant som är nedärvd från neandertalare har den blivit oväntat vanlig, vilket tyder på att den har varit gynnsam i det förgångna.
Dålig vid covid-19 men bra mot hiv
– Denna genetiska riskfaktor för covid-19 är så vanlig att jag börjande fundera på om den kunde vara bra för något, till exempel skydda mot en annan infektionssjukdom, säger Hugo Zeberg.
Den genetiska riskfaktorn sitter i en region på kromosom 3 med många gener. I närheten sitter flera gener som kodar för receptorer i immunförsvaret. En av dessa receptorer, CCR5, används av hiv-viruset för att infektera vita blodkroppar.
Hugo Zeberg fann att personer som bar riskfaktorn för covid-19 hade färre antal CCR5-receptorer. Detta ledde honom till att testa om de också hade lägre risk för att bli infekterade med hiv. Genom att analysera patientdata i tre stora biobanker (FinnGen, UK Biobank och Michigan Genomic Initiative) fann han att bärare av riskvarianten för covid-19 hade 27 procent lägre risk att bli infekterade med hiv.
Eftersom hiv uppstod under 1900-talet kan motståndskraft mot hiv inte förklara varför den genetiska riskvarianten för covid-19 blev så vanlig bland människor redan för 10 000 år sedan.
– Nu vet vi att den här riskvarianten för covid-19 ger skydd mot hiv, men det var förmodligen någon annan sjukdom som drev upp dess frekvens efter den senaste istiden, avslutar Hugo Zeberg.
Arvet från neandertalarna
Forskning visar att nedärvda gener från neandertalarna kan vara både bra och dåliga.
2020 upptäcktes att var tredje europeisk kvinna har ärvt receptorn för gulkroppshormon från neandertalare – en genvariant som är förknippad med ökad fertilitet, färre blödningar under tidig graviditet och färre missfall.
Samma år visade samma forskare att den som bär på en viss bit dna, nedärvd från neandertalare, har tre gånger högre risk att hamna i respirator om de smittas av coronaviruset.
Fortsatt forskning visade sen att det också fanns en genvariant som skyddade mot svår covid-19 med 20 procent, ett arv från neandertalarna som hälften av alla människor utanför Afrika bär på.
Nyligen (januari 2022) rapporterade forskarna om ett protein som är unikt för människor, skyddar mot oxidativ stress. Motsvarande neandertalprotein som finns nedärvt hos 1-2 procent av befolkningen i Indien, Pakistan och Bangladesh, ger en flerfaldigt ökad risk för kärlsjukdom och inflammatorisk tarmsjukdom.
Larmrapporter om vikande läsning har duggat tätt de senaste åren. Forskaren Henrikka Wilinger har studerat en särskilt läsintresserad grupp – högutbildade och flerspråkiga – och hur de tar sig an den svenska skönlitteraturen.
Varför ville du göra studien?
– Både flerspråkighet och läsandets roll i samhället är högaktuella ämnen. Personerna i min avhandling tillhör en grupp vars röster vi sällan får höra och många av dem är dessutom väldigt kompetenta läsare. En allt större del av befolkningen är född i ett annat land och därför är det angeläget att forska om flerspråkighet, mångfald och integration. Jag är själv flerspråkig och mycket litteraturintresserad.
Hur har du gått till väga?
– Jag har intervjuat och observerat ett 20-tal personer med utländsk bakgrund som läser svenskkurser på avancerad nivå i universitetsmiljö. Dessutom har jag skrivit fram tio läsarbiografier, eller porträtt om man så vill, som bygger på djupintervjuer med personer som bott länge i Sverige om hur de läser på fritiden.
Hur läser personerna du intervjuat?
– De har med sig stor språklig kompetens och har varit vana vid att läsa även innan de kom till Sverige. De är väl bekanta med världslitteraturen och uttrycker en vilja att läsa de svenska klassikerna, som ett sätt att lära sig om Sverige. Flera förväntar sig också att det ska finnas en officiell kanon (”en lista med goda svenska litterära verk”, redaktionens kommentar) som alla svenskar har läst i skolan. Så är det i många länder, till exempel i Östeuropa. Någon beskriver också hur läsandet av klassikerna kan bli ett sätt att knyta an till tidigare generationer, när de själva saknar historiska och geografiska band till Sverige.
Vad bidrar din studie med i samhällsdebatten om läsning, flerspråkighet och integration?
– I Sverige har det länge funnits en enspråkighetsnorm vilket innebär att en person anses ha ett förstaspråk och sedan kanske ett mindre utvecklat andra språk. Det är en förenklad uppdelning, som tyvärr även forskningen ofta gör. Flera av personerna jag intervjuat talar, skriver och läser obehindrat på flera språk. Svenskan läggs alltså ofta till en större språklig palett. Vissa beskriver till exempel hur de väljer lässpråk utifrån typ av litteratur. Jag hoppas att min studie bidrar till en nyansering och ökad förståelse för hur flerspråkigt läsande fungerar.
Henriikka Wilinger, adjunkt i svenska som andraspråk, ämneslärarprogrammet samt i svenska som främmande språk, Malmö universitet, henriikka.wilinger@mau.se
– Elever över hela världen har påverkats av skolstängningar under coronapandemin. Men elever med funktionsnedsättningar har drabbats hårdare än andra. De är en bortglömd elevgrupp som ofta hamnar längst ned på agendan.
Det fanns vissa saker som var gemensamt för alla fyra länder som ingick i studien.
– Det fanns en utbredd oro att eleverna inte skulle få bra utbildning. Föräldrar betonade bristen på läromedel och stöd från skolan som det största hindret för deras barns utbildning. I Malawi, Nepal och Etiopien skedde distansutbildning främst via nationella TV- och radiosändningar som inte var anpassade till elever med funktionsnedsättningar. Oron gällde både att barnen gick miste om undervisning här och nu, men också att de får sämre framtidsutsikter, säger Shruti Taneja Johansson.
Olika förutsättningar för skolor i olika länder
Malawi är ett av världens fattigaste länder. När skolorna för elever med funktionsnedsättningar stängdes förlorade majoriteten av eleverna kontakten med skolan och ägnade lite, eller ingen alls, tid åt att studera.
Även i Etiopien förekom ytterst lite kontakt mellan lärare och hemmen när skolorna var stängda. Brist på material och resurser för att betala telefonsamtal beskrevs som hinder för att fortsatt undervisning. Skolor med särskilda resurscenter för elever med funktionsnedsättning hade något mer kontakt med elever och hemmen.
I Nepal intervjuades föräldrar och lärare till elever som gick i specialskolor för döva och blinda. Här kontaktade en del lärare på eget initiativ föräldrarna för att de skulle kunna ge instruktioner till barnen. Men även om eleverna ägande viss tid åt att studera, fanns det en stor oro över att de hamnade efter och även en oro att de inte skulle återvända till skolan efter pandemin.
I det rikare Qatar hade eleverna tillgång till datorer och fick distansutbildning. Eleverna hade i princip daglig kontakt med sina lärare, men föräldrarna var oroliga för sämre kvalitet i undervisningen och lärarna kände sig oförberedda och stressade.
Det faktum att föräldrarna visade engagemang är positivt, säger Shruti Taneja Johansson.
– Det visar att utbildning värdesätts högt. I flera låginkomstländer är det många elever med funktionsnedsättningar som inte alls går i skolan och tidigare forskning har visat att många föräldrar inte ser någon anledning till att funktionsnedsatta barn ska gå i skolan.
Barnen med funktionshinder förlorade stöd och behandling
I samtliga länder framkom att barnens socioemotionella situation försämrades då de dagliga rutinerna och den sociala kontakten med kompisar försvann. I alla länder som ingick i studien gick barnen dessutom miste om stöd och behandling.
– Föräldrarna beskrev att barnen var mer ensamma, ledsna och oroliga. Pandemin har visat att skolan inte bara är en plats för utbildning. Skolan är också viktig för barnens psykosociala hälsa.
Lärare saknade verktyg att anpassa för funktionshinder
En viktig lärdom är vikten av att fortbilda lärare i att anpassa undervisningen till elever med funktionsnedsättningar. Många av de lärare som intervjuades uppgav att de kände sig ensamma och hjälplösa.
– Lärarna sa att de saknade verktyg, att de inte visste hur de skulle stötta elever med funktionsnedsättningar. Det är tydligt att det finns ett stort behov av fortbildning, säger Shruti Taneja Johansson.
Shruti Taneja Johansson, universitetslektor vid Göteborgs universitet, har tillsammans med en internationell forskargrupp undersökt hur elever med funktionsnedsättningar i Malawi, Qatar, Nepal och Etiopien har påverkats av skolstängningar. Shruti Taneja Johansson har varit forskningsledare tillsammans med Nidhi Singal som är professor vid University of Cambridge, och sedan har forskare i Malawi, Qatar, Nepal och Etiopien gjort intervjuer med vårdnadshavare och lärare i respektive land.
Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhälls- och folkhälsoproblem. Det är också missbruk och beroende av alkohol, narkotika och läkemedel. Att vara utsatt för våld i nära relation och samtidigt ha missbruks- och beroendeproblematik leder till flera riskfaktorer för försämrad fysisk och psykisk hälsa.
För att få kunskap om huruvida våldsutsatta kvinnor med missbruks- och beroendeproblematik får det stöd de behöver inledde Länsstyrelsen Västmanland ett samarbete med forskare vid Mälardalens universitet.
Sexuellt våld var vanligt
Resultatet presenteras i studien ””Vem ser oss? En studie om kvinnor i missbruk och deras upplevelser av våld i nära relation” och visar att:
Kvinnor med missbruk har en högre utsatthet för våld och kränkningar i nära relationer jämfört med kvinnor generellt
Nära hälften av de deltagande kvinnorna har varit utsatta för grovt våld
40 procent har fått skador som krävt akutvård
Sexuellt våld var vanligt förekommande
Nära hälften av kvinnorna uppgav att de har fått skador vid sexuellt umgänge
Nästan alla, 96 procent av kvinnorna, har utsatts för verbala kränkningar
Studien viktig för framtida forskning
Charlotta Hellström är lektor i folkhälsovetenskap vid Mälardalens universitet:
– Den här målgruppen tillhör en av de mest utsatta grupperna i samhället och det har länge varit en lågt prioriterad grupp inom forskning. Det här är den första studien i sitt slag i Sverige och studien är viktig för länets utveckling men även som förstudie inför framtida fördjupade undersökningar, säger hon.
Hur påverkar det missbruksbehandlingen?
Enligt Länsstyrelsen Västmanland är det viktigt att få mer kunskap om våldsutsatta kvinnor med missbruk och beroendeproblematik utifrån flera perspektiv.
– Syftet med den här undersökningen var, förutom att kartlägga förekomsten av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld bland den här gruppen av kvinnor, även att undersöka om deras erfarenheter av våld i nära relation påverkar deras pågående missbruksbehandling. Vi hoppas att studien kan ligga som grund för att kunna ge dem rätt stöd framöver, säger Pernilla Börjesson, enhetschef, Länsstyrelsen Västmanland.
Men orden är inte bara buzzwords, menar professor Theo Kanter. Den nya tekniken kan hjälpa oss att möta samhällsutmaningar.
Vad är egentligen metaverse? Ordet myntades i science fiction-litteratur på 1990-talet, och fick ett rejält uppsving när Facebookgrundaren Mark Zuckerberg gick ut och förkunnade att Facebook byter namn till Meta.
– Metaverse handlar om att virtuella världar kopplas ihop med den fysiska världen. Vissa uppfattar det som att öppna en dörr till ett nytt universum, en sammanhållen digital värld. Jag ser det snarare som att det finns många digitala upplevelser som vi kan gå in i, och de kan överlagras med den verkliga världen.
Det säger Theo Kanter, professor på Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet. Under sin forskarkarriär har han på olika sätt undersökt hur ny teknik och intelligenta tjänster kan flyttas närmare människor, och hur gränser mellan verkligt och virtuellt suddas ut.
– Metaverse kan innebära nya affärsmöjligheter, du kan till exempel driva en gruva eller umgås på stan i en digital värld. Facebooks intresse handlar förstås om att aggregera mer data. Men det finns också större värden i det. Jag tror att vi kommer få se nya värdekedjor, nya partners och nya sätt att lösa samhällsproblem, säger Theo Kanter.
Liten akronymlista
IoT står för internet of things, eller ”sakernas internet” på svenska. Det är teknik som gör att vardagsföremål, som kylskåp, kläder och bilar, kan styras och utbyta data över nätet. Distribuerad IoT betyder att föremålen kommunicerar direkt med varandra, utan att behöva gå via en central molntjänst.
VR står för virtual reality, eller ”virtuell verklighet” på svenska. Genom att ta på dig ett VR-headset ser du en datorsimulerad verklighet framför dig och kan uppleva att du rör dig och agerar i den världen.
AR står för augmented reality, eller ”förstärkt verklighet” på svenska. AR-teknik adderar fiktiva objekt till vår fysiska verklighet. Ett exempel är appen Pokémon Go där spelarna jagar digitala monster som placerats ut i den miljö som spelarna ser runt omkring sig.
MR står för mixed reality, eller ”blandad verklighet” på svenska. MR integrerar VR och AR.
XR står för extended reality, eller ”utökad verklighet” på svenska. XR är ett samlingsbegrepp för VR, AR och MR.
Missuppfattningar kring AI
Han är tveksam till begreppet artificiell intelligens, AI, och vill hellre prata om teknikområdet som en pågående automatisering där intelligensen blir rörlig och kan ta plats i saker.
– Många tror att AI handlar om att replikera människan, men det är en missuppfattning. Egentligen rör det sig om nästa steg i en automatisering. Begreppet ”ambient intelligence” beskriver hur intelligensen flyttar ut i människors omgivning, där vi rör oss.
Theo Kanter har studerat detta i ett projekt kring äldre människors omsorg och hälsa. En del äldre känner oro när de är ensamma och har stort behov av närvaro. Anhöriga kan ha svårt att räcka till, även om Skype och andra tjänster är till stor hjälp.
– Vi ville gå ett steg längre och använde oss av sensorer och kameror i de äldres hem. Målet var att de äldre och deras anhöriga skulle kunna vara med i – och vara medvetna om – varandras sammanhang i högre grad.
Försöket föll väl ut. Via tekniken registrerades rörelsemönster så att vårdpersonal och anhöriga fick veta om den äldre personen inte rörde sig som vanligt. Spisvakt och översvämningslarm i badrummet bidrog till en känsla av säkerhet: De äldre personerna kände sig trygga och sedda, snarare än övervakade.
– Det här är ett exempel på ”ambient intelligence”, smarta funktioner i närmiljön som låter människor leva sina liv som vanligt. De behöver inte ha på sig ett särskilt armband som registrerar allt, säger Theo Kanter.
Kulturella upplevelser i XR
XR – som står för ”extended reality” – är ett nytt sätt för människor att mötas och ta del av olika intryck. I projektet Prompter utforskade Kanter och hans kollegor hur våra upplevelser kan förflyttas till virtuella rum som är överlagrade på verkligheten. Studien genomfördes i samarbete med Kungliga dramatiska teatern i Stockholm.
– Som besökare vill jag kanske promenera runt inne på Dramaten och runt själva byggnaden, ta del av upplevelser och dela dem med andra besökare i realtid. Det är fullt möjligt, säger Theo Kanter.
– Verksamheter som Dramaten vill engagera och involvera sin publik, inklusive internationella besökare, på ett nytt sätt. För Facebook har sättet att mötas i Metaverse identifierats som en överlevnadsfråga.
Upplev Dramaten i XR – se filmen från forskningsprojektet Prompter
I dag lutar vi oss alltmer mot enorma plattformar som Facebook, Google, Microsoft och Apple som förser oss med tjänster. Vår information lagras i molnet – en plats som för många känns diffus och avlägsen.
– Vad händer om någon drar ur kontakten, frågar Theo Kanter retoriskt.
– Vill vi gå mot ett samhälle där allt är beroende av en tredje part? Där våra självkörande bilar spårar ur totalt om de tappar kontakten med molnet?
Sensorer som snackar med varandra
Själv vill han i stället se ett skifte där användarna återfår kontrollen över sin information för att kunna fatta smarta beslut. Och han menar att utvecklingen inom sakernas internet – IoT – går åt det hållet.
– I dag ser vi en galopperande ökning av sensorer i prylar vi äger, och i vår miljö. Smarta saker på oss eller i vår omgivning måste kunna handla på egen hand för att tillhandahålla olika tjänster som underlättar vardagen.
– Nästa steg är det vi kallar distribuerat IoT. Det innebär att sensorerna på allvar börjar prata med varandra, så att våra prylar kopplas till varandra helt sömlöst – utan att behöva gå via molnet, säger Kanter.
Det innebär inte att molnet kommer att försvinna. Men för snabb kommunikation mellan användare finns ingen anledning att ta omvägen via molnet, menar han.
– Vi kan inte vänta på att molnet ska analysera vår data, till exempel när vi använder platstjänster i trafiken. ”Nu” måste vara nu, inte för två minuter sedan. Då kommer jag att krocka. Molnet är viktigt, men behövs framförallt för att analysera och överblicka allt som sker.
Förstärkt roll för staten
När tekniken flyttar allt närmare medborgarna och bidrar till att lösa samhälleliga utmaningar bör staten ta ett större ansvar, anser Theo Kanter. Med ökad tillgänglighet behövs också ökad säkerhet. Många är omedvetna om att programvara de laddar ner kan dela den egna informationen till andra parter. De vet inte vilken lagstiftning som gäller i landet som äger IoT-plattformen, vad den smarta pluggen för motorvärmaren är uppkopplad mot, eller vad robotdammsugaren gör med informationen från kameran.
– Jag skulle vilja komma tillbaka till det samhällskontrakt vi hade tidigare, och förstärka staten som en god aktör. Det behöver finnas en gemensam infrastruktur med regelverk och verktyg som det går att lita på.
– Ingenting är kört! Men vi måste fundera över hur vi vill att vår framtid ska se ut, säger Theo Kanter.
Det visar en vetenskaplig artikel av Cecilia Österman och Magnus Boström på Sjöfartshögskolan vid Linnéuniversitetet.
Arbete till sjöss är ett maskulint kodat yrke med en stark kultur som värdesätter praktisk erfarenhet. Arbetet ombord är i stor utsträckning kännetecknat av osäkra anställningar, hög arbetsbelastning och stundtals motstridiga krav på att jobba både effektivt och säkert. Detta är en grogrund för arbetsmiljöproblem som ökar risken för mobbning och trakasserier på arbetsplatsen, men som också kan leda till ohälsa och olyckor.
Svaga gränser mellan arbete och privatliv
Kränkande särbehandling förekommer på alla typer av arbetsplatser där orsakerna ofta går att finna i brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det innebär otydligheter kring roller, uppgifter och ansvar, ohälsosam arbetsbelastning med chefer som ofta saknar kunskap, verktyg och förutsättningar att jobba förebyggande med arbetsmiljöarbetet.
– Några av de bidragande faktorerna till att sjöfartssektorn är extra hårt drabbad av kränkande behandling på jobbet är de svaga gränserna mellan arbete och privatliv som råder ombord på fartyg. Besättningen arbetar och bor tillsammans, ofta i långa perioder i sträck. Det ställer ytterligare krav på fungerande ledarskap och mellanmänskliga relationer i den sociala miljön, säger Cecilia Östman, universitetslektor i sjöfartsvetenskap.
Finns ett behov av framtida forskning
Artikeln visar att det inte hänt speciellt mycket sedan den första studien i ämnet 1995. Andelen som blir mobbade och trakasserade på arbetsplatser till sjöss i dagsläget varierar från 8 till 25 procent av all sjöpersonal och över 50 procent av sjöpersonal som är kvinnor. Dessa siffror skiljer sig inte mycket från de tidigaste studierna i ämnet.
– Även om forskning om mobbning och trakasserier på arbetsplatser till sjöss blir vanligare, finns det ett generellt behov av framtida forskning. I synnerhet interventionsstudier, säger Magnus Boström, universitetslektor i sjöfartsvetenskap.
Framför allt finns det ett behov av att ta itu med de bakomliggande orsakerna till kränkande särbehandling för att säkerställa att personal till sjöss har anständiga arbetsvillkor. Chefer i land samt befäl ombord måste bli försedda med tillräckliga resurser, användbara verktyg och tillräckligt med tid för att med proaktivt arbete minska de faktorer som utgör grogrunden för mobbning och trakasserier på arbetsplatsen.
Det handlar om att värna om allas välbefinnande
Cecilia Österman och Magnus Boström har även tagit fram Ogilla läget – en populärvetenskaplig broschyr med tips på hur chefer och anställda inom sjöfartssektorn kan bidra till en god organisatorisk och social arbetsmiljö.
– Vi behöver ställa nya typer av frågor för att få bättre och djupare insikter om arbetsförhållandena ombord. Med den förutspådda framtida bristen på kvalificerade personer till sjöfartsnäringen behövs åtgärder för att förbättra rekryteringen av ny arbetskraft och för att behålla befintlig personal. Det handlar om att skydda personal till sjöss från mobbning och trakasserier och värna om välbefinnandet för alla till sjöss oavsett ålder, kön, etnicitet eller sexuell läggning, säger Cecilia Österman.
Cecilia Österman, universitetslektor i sjöfartsvetenskap vid Linnéuniversitetet, cecilia.osterman@lnu.se
Magnus Boström, universitetslektor i sjöfartsvetenskap vid Linnéuniversitetet, magnus.bostrom@lnu.se
Nyheten om att svenskar äter mest ultraprocessad mat i EU har nyligen fått stort utrymme i media. Men den bakomliggande klassificeringen är både felaktig och vilseledande, enligt forskare i livsmedelsteknik vid Lunds universitet. Det som presenteras är istället en lista på mer eller mindre hälsosamma livsmedel.
Det menar Andreas Håkansson, forskare i livsmedelsteknik. Han är van att förklara hur olika typer av industriell bearbetning av råvaror är en förutsättning för att vi ska kunna ha det liv vi lever.
– Utan olika former av industriella processer hade jordens växande befolkning knappast haft mat på bordet. Inte bara det, med hjälp av industriell bearbetning kan vi öka näringsinnehållet eller få fram livsmedel av sådant som annars skulle ha slängts eller blivit till djurfoder.
Med andra ord: Att påstå att processad mat skulle vara ohälsosamt är ungefär lika logiskt som att hävda att teknik är farligt eftersom den kan användas för att göra vapen eller skadliga kemikalier.
Nyttig mat kan vara hårt processad
Teknik och metoder är ofta neutrala, allt handlar om vad vi gör med dem. Därför är det även möjligt att använda industriella metoder för att tillverka livsmedel som vi inte bör äta för mycket av, men i fallet med livsmedel har tekniken överlag varit till godo, enligt Andreas Håkansson.
– Konserverade bönor, naturell yoghurt, växtbaserade drycker och havregryn är alla livsmedel som, utifrån en rent objektiv definition, har processats tämligen hårt av industrin, men som vi snarare bör äta mer av. Därför sänder debatten om att ”ultraprocessad” mat ut helt fel budskap.
Men kanske ännu värre – och mindre känt – är att klassificeringen i sig är direkt felaktig. Den så kallade NOVA-klassificeringen togs fram av ett par brasilianska forskare i näringslära år 2009 och delar in livsmedel i fyra kategorier:
Helt oprocessad eller minimalt processad mat,
processade kulinariska livsmedel,
processade livsmedel och
ultraprocessade livsmedel.
Vi har alltid processat vår mat
Bearbetning av våra livsmedel har alltid funnits, och har följt utvecklingen av jordbruksindustrin. Redan våra förfäder gjorde omvandlingsprocesser, till exempel genom att tillaga maten för bättre smak, och genom att torka eller röka kött för bättre hållbarhet.
I takt med en ökad livsmedelsproduktion och ultrabearbetade produkter har både konsumenter och producenter sett mot vår hälsa och miljö de senaste decennierna. Därför skapades NOVA-klassificeringen, som är en uppdelning av livsmedel i fyra grupper beroende på graden av bearbetning av de material som de är tillverkade av.
Idag är NOVA-klassificeringen internationellt erkänd som ett legitimt verktyg av organisationer som Världshälsoorganisationen, WHO, och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation.
Källa: Wikipedia
Märkliga klassificeringar av ultraprocessad mat
Men många livsmedel har hamnat i helt fel kategori, enligt Andreas Håkansson, som tar naturell yoghurt som exempel. Den har klassats i den lägsta klassen, ”minimalt processad”.
– Utifrån ett processtekniskt perspektiv är det svårt att förstå varför. Mjölken som ska bli yoghurt har utsatts för relativt hårdhänt bearbetning i många steg – upplevt hundratals g-krafter i centrifugalseparator, accelererats till hundratals km/h i homogenisatorn och värmts till höga temperaturer i pastören, säger Andreas Håkansson.
Sötad fruktyoghurt klassar däremot NOVA som ”ultraprocessad”. Rent processtekniskt är skillnaden en ytterst mild inblandning av sylt.
– Att den som byter sin kraftigt sötade fruktyoghurt mot naturell yoghurt har större chanser att må bra är knappast någon nyhet. Men skillnaden beror inte på hur industriellt bearbetade livsmedlen är, utan på sammansättningen av näringsämnen.
Det finns gott om fler exempel på märkliga klassificeringar i NOVA, enligt Andreas Håkansson.
Hembakade kanelbullar klassas exempelvis som ultraprocessade medan hembakat bröd endast klassas som processat. Har brödet däremot tillverkats på ett större bageri och packats i plastförpackning klassas det plötsligt som ultraprocessat. Mjölkpulver – den kanske allra hårdast processade mejeriprodukten rent objektivt sett – klassas som minimalt processad. Läsk klassas samtidigt som ultraprocessad trots att läsktillverkning är en relativt enkel inblandning av koldioxid i saft.
Industriell tillverkning av livsmedel har gynnat de fattigaste
Någon komplett genomsyn har ännu inte gjorts. Därför går det inte att fastslå hur stor andel som är felmärkt. Men att många produkter hamnar fel och att indelningen tycks styras av mer eller mindre uttalade ideologiska föreställningar tycks klart, enligt Håkansson.
Hur har en sådan här missvisande lista kunnat få ett så stort genomslag?
– Det är en tilltalande story som fungerar väldigt väl, i allt från vetenskapliga artiklar till kvällstidningslöpsedlar, säger Andreas Håkansson
Storyn har en tydlig skurk som är lätt att känna igen (den onyttiga godisbiten i gräll plastförpackning) och den utmålar en till synes enkel lösning på ett komplext problem (allt som är fel med hur vi äter är industrimatens fel).
– Vi måste också komma ihåg att industriell livsmedelstillverkning alltid huvudsakligen gynnat de minst bemedlade i samhället. De med pengar, tid och kulturellt kapital har alltid rynkat lite på näsan åt den här vulgärt billiga och lättlagade maten. Till skillnad från många andra fördomar har den här dock fått blomma ut relativt förbehållslöst.
Artikeln är publicerad i nyhetsbrevet Apropå från Lunds universitet där forskare kommenterar aktuella händelser.
I studien gjorde forskarna ett experiment där man utsatte deltagarna för bilder på aggressiva ansikten. Genom apparatur för ögonrörelsemätning som finns vid Humanistlaboratoriet (HumLab) i Lund kunde forskarna mäta deltagarnas reaktioner på ansikten med olika känslouttryck. Syftet var att se om individer med så kallat undvikande beteende tittade på bilderna på ett annorlunda sätt än människor som inte har det beteendet.
– Människor med undvikande beteende anses avfärda känslomässig information och koppla bort sig från känslomässigt laddade stimuli i vardagen. Det kan ses som en strategi för att hålla sig i psykisk balans om man inte har andra strategier för att hantera känsloladdade situationer, säger Elia Psouni, docent i utvecklingspsykologi som tillsammans med Rebecca Mellor, mastersstudent, har utfört studien.
Mätte undvikande beteende med prickar
För att mäta det undvikande beteendet använde forskarna förutom ögonrörelsemätning även en metod som kallas dot-probe. Experimentet innebar att deltagarna först fick se ett ansikte med ett argt känslouttryck. Millisekunder senare dök det upp en prick på skärmen; antingen där ansiktet funnits eller i motsatt hörn. Pricken upptäcks snabbare om den dyker upp precis där deltagaren har sin blick. Om deltagaren varit snabb att upptäcka en prick som visats på motsatt sida där det känslomässiga ansiktet tidigare dykt upp, antas att hen automatiskt och omedvetet har undvikit ansiktet. Ögonrörelsemätaren mätte mikroryckningar i ögonen (mikrosackader).
– Vi fann ett signifikant samband mellan deltagarnas självrapporterade undvikande beteende och att ha tittat bort från de känsloladdade ansiktsuttrycken, säger Elia Psouni.
– Dessutom korrelerade ögonrörelserna med dot-probe-data, vilket tyder på att mikroryckningarna i ögonen – mikrosackaderna – verkligen avslöjar ett undvikande beteende.
Vad hoppas ni att forskningen ska leda till?
– Mikrosackader avslöjar att det undvikande beteendet sker mycket tidigt. Det tyder på att man inte väljer bort känsloladdade stimuli medvetet utan att man automatiskt riktar bort sin uppmärksamhet. Vi vill nu använda mikrosackader för att studera när i utvecklingen dessa beteenden blir automatiska.
Rebecca Mellor, forskningsassistent vid institutionen för psykologi vid Lunds universitet, elia.psouni@psy.lu.se
Vid Arktis har havsisens tjocklek sommartid minskat med närmare 65 procent jämfört med 1970-talet. Det här är processer som påverkar väder och klimat över hela världen.
– Den grundläggande frågan vi ville ha svar på var varför havsisen smälter så snabbt i Arktis. Isens utbredning sommartid har nästan halverats sedan 1980-talet och tjockleken minskat till en tredjedel. Minskande havsis är ju en symbol för pågående global uppvärmning, säger Céline Heuzé, forskare vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.
Varmt vatten från Atlanten påverkar
Det är svårt att mäta vintertid i Arktis. Men genom att isbrytaren Polarstern frös fast i isen och flöt vidare med isflaket, kunde forskarna få mätresultat kontinuerligt. Inte bara temperatur, vindstyrka och salt- och koldioxidhalt mättes, utan hundratals miljöparametrar registrerades för hav, luft, is och snö, ekosystem och kemi i centrala Ishavet över en hel årscykel.
– Det viktigaste vi hittills sett är effekten av det vi kallar ”atlantifieringen”, när varmt vatten från Atlanten drar in i Arktis. Resultaten visar att påverkan var kraftigare än förväntat. Det varma vattnet nådde längre in i Arktis än vi tidigare trott, och djupare ner.
Vattentemperaturen ökat med fem grader
Det varma Atlantvattnet tar över kallt Arktisvatten med resultatet att havstemperaturen vid 100 meters djup ökade från cirka minus 1,8 till plus 3 grader.
– Vi såg också mer uppblandning av varmare och kallare vatten än förväntat. Troligen beror det på att den tunnare havsisen lättare påverkas av vinden och det i sin tur ökar vattenblandningen.
När vattnet blandas blir ytvattnet under isen varmare och isen smälts underifrån.
– Vi såg dessutom att det lager av smältvatten, som skapas när havsisen börjat smälta, försvann väldigt snabbt efter en storm. Det är inte bra eftersom vi tror att smältvattnet skyddar havsisen temporärt från att smälta ännu mer. Som jag förstår är detta första gången detta har kunnat ses. Men det är otydligt vad det innebär för ekosystemet.
Snö är en viktig faktor
Snön i Arktis är också en viktig faktor för klimatet och det komplicerar de klimatmodeller som finns för närvarande.
Snön skyddar havsisen från solen. Den reflekterar bort mer ljus än is, som har en blå ton och lättare absorberar ljus.
– Modellerna funkar inte just nu, eftersom snöns påverkan är mer komplicerad än vad som syns i dagens klimatmodeller. Och i Arktis just nu ändrar sig snön hastigt i takt med temperatur och fuktighet.
Vädret inte som förväntat
Klimatmodellerna måste modifieras eftersom Arktis är regnigare och varmare än förväntat och vinden kraftigare.
– Atmosfärstryck och vindsystem – med starka stormar vintertid, tillsammans med tunnare is – påverkar klimatet i Arktis. Isens botten i havet är inte platt utan har struktur, så när vinden i luften sätter isen i rörelse trängs kallt vatten allt längre ned av ökad blandning och havsvattnet närmast isen blir varmare.
Under expeditionen visade det också sig att isbrytaren Polarstern drev med isen snabbare än förväntat. På sju månader avverkade man den sträcka som tog tre år för upptäcktsresanden Fridtjof Nansen (norsk upptäcktsresande som reste till Arktis i slutet av 1800-talet, redaktionens kommentar).
Céline Heuzé, institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet, celine.heuze@gu.se
De 12-13 åringar som deltog i undersökningen har sedan dess följts genom livet ända fram till i dag. Hur du svarar på frågan säger något om dina tidspreferenser, alltså hur du värderar nuet i förhållande till framtiden.
– Det finns egentligen inget bra eller dåligt alternativ. Det handlar bara om vilka preferenser man har – föredrar man att få något nu eller att vänta på en större belöning senare, säger Lisa Norrgren, som i sin avhandling i nationalekonomi undersöker sambandet mellan tidspreferenser, utbildning, hälsa och död.
Ålder, kön och utbildning gör ingen större skillnad
Lisa Norrgrens resultat visar att de tålmodiga ungdomarna, som valde att få 1 000 kronor om fem år, har mellan 17 och 21 procents större chans att överleva sin 65-årsdag än sina mer otåliga klasskamrater. De blir också inlagda på sjukhus mer sällan, får färre diagnoser som vuxna och blir diagnostiserade i lägre grad med så kallade livsstilssjukdomar.
– När jag undersöker om andra faktorer kan förklara skillnaden mellan grupperna – som kön, månad personerna är födda, ålder på pappan och mamman, föräldrarnas inkomst, föräldrarnas utbildning, skolfrånvaro, föräldrarnas mortalitet, barnens kognitiva förmåga, kommun, utbildning – gör det ingen större skillnad. Tidspreferenserna kvarstår som en viktig och stabil faktor, säger Lisa Norrgren.
System som fokuserar på belöningar i dag
En förklaring till resultatet är att personer som väljer alternativet att få 1 000 kronor om fem år har en låg så kallad diskonteringsränta. De tycker alltså att omedelbara och framtida betalningar är ungefär lika värdefulla. Detta gör dem mer sannolika att investera i en bättre framtida hälsa.
En person med hög diskonteringsränta tycker däremot att omedelbara utfall är mycket mer värdefulla än framtida. Det finns tidigare forskningsresultat som visar att tidspreferenser spelar roll för sådant som rökning eller fetma, men den här typen av långsiktig undersökning över hela livet är unik.
– Att dö före 65 är ett väldigt allvarligt utfall, man försvinner långt innan både man själv och ens närstående sannolikt räknat med. För att kunna tackla vissa folkhälsoproblem kan man behöva ta hänsyn till att otåliga personer är mer utsatta för hälsorisker och skapa system som fokuserar på kostnader och belöningar i dag i stället för långt fram i tiden. Ett exempel är etiketterna på tobakspaketen som främst handlar om cancerrisken – kanske skulle det vara bättre att framhålla dålig andedräkt eller att det är dyrt att röka, säger Lisa Norrgren.
Finns samband med mammans tidpreferens
Vad det är som gör att vissa personer fokuserar mer på sitt framtida jag, eller om man kan lära sig att bli mer tålmodig är inte helt klarlagt, enligt Lisa Norrgren.
– I en annan studie i avhandlingen ser vi att det finns ett samband mellan barnens och mödrarnas tidspreferenser, men jag kan inte säga om det är genetiskt eller om man socialiseras in i det.
Genom avancerad spektroskopi har forskare i Lund lyckats detaljstudera den skållheta atmosfären hos en Jupiterliknande exoplanet (det vill säga en planet i ett annat solsystem än vårt eget).
Planeten som studerats heter WASP-189b och är en extrem planet, kanske den mest extrema av de cirka 4 300 exoplaneter som hittills bekräftats. Den ligger mycket nära sin värdstjärna och har en dagstemperatur på 3 200 grader. Ett år på WASP-189b varar i 2,7 dygn – det är den tid det tar för planeten att kretsa kring stjärnan. Ända sedan den observerades 2020 av satelliten Cheops har den varit föremål för världens astronomers intresse. I en ny studie, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Astronomy, kan ett forskarlag från Lunds universitet lägga fram ny fakta om den brännheta gasjätten.
Vad är en exoplanet?
Ordet exoplanet är en förkortning av extrasolär planet, vilket syftar på att planeten kretsar runt en annan stjärna än solen. En exoplanet är en planet som befinner sig i ett annat solsystem än vårt eget. De första exoplaneterna hittades på 1990-talet.
– Vi har använt en högupplöst spektrograf för att samla in stjärnljus från värdstjärnan vid en tidpunkt då ljuset även passerade exoplanetens gashölje. Efter att ha extraherat de relevanta delarna av spektrumet kunde vi knyta minst nio varianter av kända ämnen till WASP-189b:s atmosfär, säger Bibiana Prinoth, astronomidoktorand vid Lunds universitet som har lett forskningsstudien.
Atmosfären innehöll titanoxid
Den stora upptäckten i studien är att WASP-189b:s atmosfär innehåller titanoxid, ett ämne som inte tidigare med säkerhet har upptäckts runt en ultrahet gasjätte utanför vårt solsystem. Förutom titanoxiden hittade forskarna följande grundämnen: järn, titan, krom, vanadin, magnesium och mangan. Men det är inte bara grundämnesfynden som sticker ut. Genom att studera de så kallade linjepositionerna för varje ämne i atmosfären kunde forskarna observera att dessa skilde sig åt. Detta visade på att WASP-189b har en skiktad typ av atmosfär där tredimensionell kemi, termiska effekter och dynamik i form av vindar spelar en viktig roll.
– Tidigare har det enbart varit möjligt att analysera atmosfärerna hos den här typen av exoplaneter med endimensionella modeller. I vår studie banar vi väg för att, med hjälp av högupplösta spektrografer, få en betydligt djupare förståelse för exoplanetatmosfärer, säger Bibiana Prinoth.
Hitta liv i universum
Att karakterisera atmosfären hos exoplaneter har blivit ett viktigt forskningsområde inom astronomi och astrofysik. När de tekniska verktygen nu finns på plats kommer det att bli möjligt för forskarna att i detalj jämföra den kemiska sammansättningen i olika typer av exoplanetatmosfärer, även på kallare himlakroppar som är mer lika vår egen planet.
– Jag får ofta frågan om jag tror att min forskning är relevant för sökandet efter liv någon annanstans i universum. Mitt svar är alltid ja. Den här typen av studier är ett första steg i detta sökande, säger Bibiana Prinoth.
*Spektroskopi är ett samlingsnamn för metoder för att studera spektra, vanligen med hjälp av elektromagnetisk strålning, och därigenom får kunskap om kemiska koncentrationer och sammansättningar. Källa: Wikipedia
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
