Utsläppen från flyget påverkar klimatet på flera sätt. Därför räcker det inte att byta ut fossilt bränsle mot biodrivmedel. Man måste även kompensera för höghöjdseffekten, som innebär att flygbränsle som förbränns på hög höjd bidrar till molnbildning, vilket har en negativ påverkan på värmebalansen i atmosfären.
Forskning från Chalmers visar att det helt går att eliminera klimatpåverkan från flyget om produktionen av bioflygbränsle kombineras med infångning och lagring av koldioxid.
Fånga in koldioxidutsläpp ett måste
I produktionsprocesser för bioflygbränslen är kolutbytet ofta lågt och mycket av råvarans kol släpps ut som koldioxid. Framöver behöver klimatnyttan per avverkat träd bli betydligt större för att räcka till fler behov.
Produktion av biodrivmedel bör därför kombineras med CCU, infångning och nyttiggörande av koldioxid, som kan ge mångdubbel mängd biodrivmedel av samma råvara, eller med CCS, infångning och lagring av koldioxid, som ger en nettokylande effekt.
Sju olika sätt att producera bioflygbränsle
Forskargruppen har utvärderat sju olika produktionsalternativ för bioflygbränslen baserade på restströmmar från skogen, kombinerade med CCS respektive CCU.
Resultatet visar att kombinationen med CCS är en intressant metod för produktion av biodrivmedel för flyget. Genom att kolet fångas in och lagras ger metoden en nettokylande effekt som kompenserar flygets höghöjdseffekt.
Nödvändiga flygresor blir gröna
– Vi har för första gången kunnat visa att bioflygbränslen helt kan eliminera klimatpåverkan från flyget, säger Erik Furusjö, projektledare och forskare vid RISE.
– Men det betyder inte att vi kan fortsätta flyga som vi gör, eftersom efterfrågan på flygbränsle är för hög för att kunna mötas med hållbara alternativ. Vi måste flyga när vi verkligen behöver, och vid nödvändiga långväga resor kan vi använda den här typen av klimatpositiva biodrivmedel. För kortare flygresor kan det finnas andra hållbara alternativ på sikt, såsom elflyg.
Behandlade skogsrester och CCS
Två teknikalternativ är särskilt intressanta när den totala kostnaden för växthusgasreduktionen vägs in. Dessa är förgasning respektive vätebehandling av restprodukter från skogsindustrin, i kombination med CCS. Båda processerna har relativt låga produktionskostnader och en positiv klimatpåverkan.
Forskningsresultaten visar också att kombinationen med CCU, att fånga in och använda kolet, inte kan eliminera flygets negativa klimatpåverkan, även om en stor klimatnytta fortfarande uppstår jämfört med fossila bränslen. Metoden ger även mångdubbelt mer biodrivmedel av samma mängd råvara och skapar därför stor klimatnytta.
Minska slöseriet med biogent kol
Kombinationen av tekniker ger flera positiva effekter. Slöseriet med biogent kol minskar, den begränsade biomassaresursen räcker till fler behov och mer fossilt drivmedel kan därmed trängas bort från marknaden.
– Det är vetenskapligt vettigt att göra som vi föreslår, nu gäller det att hitta ett sätt som också kan göra det ekonomiskt gångbart. Med en kompensation för negativa utsläpp i storleksordningen 100 EUR per ton koldioxid skulle de bästa biodrivmedelsspåren kunna bli kostnadsmässigt konkurrenskraftiga, konstaterar Erik Furusjö.
Det är sedan tidigare känt att PFAS påverkar immunförsvaret negativt och forskare har hittat samband mellan PFAS-halten i blodet och minskat antikroppssvar hos småbarn som vaccineras i det allmänna vaccinationsprogrammet. Det finns också forskning som tyder på att det kanske även finns en koppling till ökad infektionskänslighet.
– I ljuset av pandemin, är det särskilt angeläget att ta reda på om PFAS påverkar risken att insjukna i covid-19, säger Christel Nielsen, docent i epidemiologi, Arbets-och miljömedicin vid Lunds universitet.
Miljökatastrofen i Kallinge
Försvarsmakten i Kallinge (Ronneby kommun) använde brandskum som innehöll PFAS, vilket fick till följd att marken och grundvattnet förorenades. Ämnena är mycket svårnedbrytbara och kommer att finnas kvar under lång tid i jorden. Sedan 2013 är vattnet inte längre kontaminerat.
PFAS
PFAS (per- och polyfluorerade alkylsyror) är en stor grupp av syntetiska ämnen som bland annat fanns i brandskum för petroleumbränder.
Källa: Christel Nielsen
Forskarna har använt information från Folkhälsomyndigheten om samtliga positiva testsvar mellan mars 2020 och mars 2021, innan vaccinationerna mot covid-19 drog igång, och jämfört situationen i Ronneby med den i grannkommunen Karlshamn. Resultaten visar att det var 19 procent fler fall än av covid-19 i Ronneby.
Skillnad men inget orsakssamband
– 19 procents skillnad är mycket, när vi även har tagit höjd för ålder och kön. Samtidigt är det viktigt att understryka att studien inte visar att det är PFAS som ligger bakom olikheterna mellan kommunerna, bara att det fanns en skillnad, säger Christel Nielsen.
Forskarna vet vilka fastigheter som utsattes för det förorenade vattnet och hur länge exponeringen varade. Nästa steg är att ta reda på om de kan se ett samband mellan vilket vatten man haft i kranen och vilka individer som insjuknat i covid-19.
– Vi saknar erfarenhet av de exponeringsnivåer som invånare i Ronneby blivit utsatta för, men påverkan på immunförsvaret är en aspekt där bevisstyrkan är som allra starkast. Därför måste vi forskare ta reda på hur det egentligen ligger till, avslutar Christel Nielsen.
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet
Christel Nielsens forskning handlar bland annat om ”Hälsoeffekter av exponering för miljöföroreningen PFAS (perfluorerade alkylsyror)”. Forskningen kartlägger hur befolkningen i Ronneby påverkats av att ha druckit PFAS-förorenat vatten under många år (sedan 2013 är vattnet inte längre kontaminerat). Exempelvis tittar forskarna på påverkan på immunförsvaret, graviditetshälsa samt barns hälsa och generella utveckling. Christel Nielsen är ansvarig forskare för Ronneby mor-barnkohort där forskarna följer 250 mammor och barn, från tidig graviditet och genom uppväxten, genom blodprovstagningar och frågeformulär.
Sverige har drygt 100 000 personer diagnosen Alzheimers sjukdom. Kognitiva symtom i kombination med förhöjda nivåer av proteinerna amyloid-beta och fosforylerat tau utgör grunden vid diagnostisering av sjukdomen. Men under det senaste decenniet har en teori om att förändringar i humör och beteende skulle kunna utgöra mycket tidiga tecken på sjukdom, symtom som vetenskapligt inte fått så mycket uppmärksamhet som de kognitiva.
Nu har forskare från Lunds universitet, Skånes universitetssjukhus och Enheten för Kognitiv medicin i Ängelholm tillsammans undersökt de komplicerade sambanden mellan psykiska symtom, alzheimerproteiner och kognitiva sympom. Detta gjordes inom ramen för den internationellt välkända Biofinder-studien, under ledning av professor Oskar Hansson.
I studien undersöktes 356 personer över 65 år, vilka inte hade några kognitiva besvär vid studiens början. Förutom att analysera amyloid-beta och fosforylerat tau i ryggvätska, undersöktes även deltagarnas nivåer av ångest och apati samt den kognitiva funktionen vartannat år. Studiedeltagarna följdes sammantaget under åtta års tid.
Psykiska symtom – en konsekvens av förändringar i hjärnan
När data analyserades fann forskarna en koppling mellan förhöjda nivåer av amyloid-beta vid studiens början och framtida utveckling av ångest och apati.
Maurits Johansson, doktorand vid Lunds universitet, läkare vid enheten för kognitiv medicin i Ängelholms sjukhus och huvudförfattare till studien, förklarar:
– Alzheimers sjukdom påverkar stora delar av hjärnan, även de regioner som styr vårt känsloliv. Vår studie visar att psykiska symtom, precis som de kognitiva besvären, är en konsekvens av förändringar i hjärnan till följd av inlagring av amyloid-beta.
Forskarna visade också att amyloid-beta driver utvecklingen av apati genom företrädesvis direkta effekter, och att apati endast i begränsad omfattning orsakas av kognitiv försämring. När det gäller ångest sågs inga samband med kognitiva förändringar.
– Fynden talar alltså emot att dessa tidiga förändringar i känsloliv och beteende vid Alzheimers sjukdom främst skulle utgöra psykologiska reaktioner på en sviktande kognitiv förmåga. Istället talar resultaten för att åtminstone apati och ångest uppstår på grund av en sjuklig ansamling av vissa Alzheimer relaterade proteiner, förtydligar Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.
Psykiska symtom som alternativa utfallsmått
– Resultaten innebär även att psykiska symtom vid Alzheimers sjukdom skulle kunna användas som alternativa utfallsmått i behandlingsstudier. I slutändan kan detta leda till en mer effektiv studiedesign, fortsätter han.
En tidigare studie inom BioFINDER talar för att förekomst av ångest eller apati hos fortsatt icke-dementa äldre kan flagga för en ökad risk att i framtiden försämras i sin kognition.
– I ett nästa steg behövs studier för att klargöra hur dessa symtom kan bidra till den etablerade kliniska diagnostiken under tidiga stadier av sjukdom, och då i vissa fall möjligen redan innan kognitionen blivit påverkad.
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet
Växtplankton står för nästan hälften av världens totala primärproduktion och utgör föda för bland annat hoppkräftor.
Växtplanktonen må vara mikroskopiskt små encelliga varelser, men deras olika försvar mot rovdjuren är sinnrikt. Vissa arter av växtplankton skrämmer bort hoppkräftorna genom att lysa starkt vid beröring, något som kallas för mareld.
Andra planktonarter producerar gift eller delar upp sig från långa strängar av celler till mindre enheter, som är svårare att hitta för hoppkräftan.
Lukten triggar försvaret hos planktonen
Hoppkräftorna skickar även ut kemiska substanser som en lukt i vattenmassan. Växtplanktonen registrerar lukten och startar då sina försvarsmekanismer.
– I tester har jag sett att mängden kemiska signalsubstanser som utsöndras av hoppkräftorna avgör hur växtplanktonen bygger upp sitt försvar, säger doktoranden Kristie Rigby vid Göteborgs universitet.
Hon kunde i en avhandling isolera de kemiska substanserna, så kallade copepodamider, från hoppkräftorna och använda dem i labbförsök.
Genom att utföra experiment med flera och enstaka planktonarter kunde hon utforska effekterna på artsammansättningen, bioluminescens (mareld), produktionen av gift och förändringar i kolonistorlek för olika växtplankton när de utsätts för lukten.
Följdeffekter i näringskedjan
Studierna visade att planktonarterna påverkas på olika sätt beroende på förekomsten av hoppkräftor och de kemiska signalsubstanserna de utsöndrar. Vissa arter kan gynnas på bekostnad av andra när hoppkräftan skickar ut sin lukt i havet.
Balansen i havets ekosystem hänger ihop med hur mycket växtplankton som finns tillgängligt som föda för zooplankton, som till exempel hoppkräftor. Det kan i sin tur leda till följdeffekter längre upp i näringskedjan för de arter som äter hoppkräftorna.
– Skrämseleffekten av hoppkräftans lukt har betydelse för näringsväven. Vi har sett att artsammansättningen förändras beroende på hur mycket kemiska substanser som finns i vattnet. Det spelar en lika stor roll, om inte större, som själva betningen av hoppkräftorna, vilket är viktigt för att förstå, säger Kristie Rigby.
Avhandling är en pusselbit för att kunna kartlägga näringsväven i havet som är en av jordens viktigaste kolfällor.
Avhandlingen: Signals in the Sea: predatory induced defences in marine phytoplankton.
Kontakt: Kristie Rigby, doktorand på Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, kristie.rigby@gu.se
Det finns inga objektiva mått för psykiatriska diagnoser. Men forskning pågår om en rad olika metoder. De som ligger närmast är blodprov för utmattningssyndrom och psykologtester som möjliggör skräddarsydd behandling.
Idag bygger en psykiatrisk diagnos på det patienten berättar om sina besvär. En deprimerad patient kan till exempel säga: ”jag har ingen matlust, jag sover uselt, har mycket ångest och känner att allt känns meningslöst”.
Läkaren observerar också patientens kroppsspråk, exempelvis att hen går och talar långsamt och har utslätad ansiktsmimik. Ibland används också skattningsskalor då patienten får ange med en siffra hur starkt ett symtom är, för att läkarens ska kunna bedöma sjukdomens svårighetsgrad. Även information från anhöriga kan vara till hjälp i bedömningen.
Psykiatrisk diagnostisering bygger på bedömning av beteende. Patientens egen, anhörigas och psykiatrikerns. Bild: Nicolas Lobos, Unsplash
Men det finns inga lab- eller röntgenundersökningar som kan hjälpa till att ställa en diagnos, som högt blodsocker vid diabetes eller avvikande slätröntgen vid benbrott.
– De psykiatriska diagnoser vi har baseras på internationell konsensus om vad vi kallar depression, schizofreni och så vidare, en diskussion som pågått i 100 år, säger Lars Farde, som är professor i psykiatri vid Karolinska Institutet.
I svensk sjukvård används idag diagnosklassifikationen ICD-10 parallellt med DSM-5, se faktaruta.
Schizofreni kan vara flera olika sjukdomar
– I arbetet med patienter skulle mätbara biologiska markörer vara till stor hjälp, både för att sätta rätt diagnos och för att avgränsa olika psykiska sjukdomar ifrån varandra. Det är till exempel fullt möjligt att det vi idag kallar schizofreni kan visa sig vara en rad sjukdomar med likartade symptom men med olika orsak. På så sätt skulle biomarkörerna i sig kunna ge avgörande ledtrådar för att äntligen identifiera sjukdomarnas orsaker, säger Lars Farde.
Han har i 40 år använt positronemissionstomografi, PET, för att bland annat försöka ta reda på den biologiska grunden för schizofreni. I dagsläget bygger diagnosen, som andra psykiatriska diagnoser, på att patienten har tillräckligt många av de symtom som man kommit överens om ska gälla för diagnosen.
Tvärsnittsbilder av hjärnan från MR.
PET-kamera visar hjärnan i 3D
I blodet injiceras ett ämne som är märkt med kortlivad radioaktivitet och som letar sig in
i hjärnan och binder till olika receptorer för signalsubstanser. Med PET-kameran registreras radioaktiviteten, så att man får en tredimensionell bild av hur receptorerna är fördelade i hjärnan och kan följa förändringar över tid.
Magnetkamera visar hjärnans nätverk
I magnetresonanstomografi, MR, används en magnetkamera för att skapa tvärsnittsbilder av hjärnan. Funktionell MR mäter förändringar i syrehalten i hjärnans olika delar, då hjärnan aktiveras genom att personen utför olika test.
I studier där grupper av patienter med schizofreni jämförts med grupper av friska kontrollpersoner har man sett en större frisättning av signalsubstansen dopamin hos patienter än friska. Patienterna har också en ökad kapacitet att omvandla förstadiet L-dopa till dopamin. Men nivåerna växlar stort i båda grupperna och det finns en överlappning mellan sjuka och friska. PET går därför inte att använda i klinisk diagnostik än.
– Sannolikt beror det på att schizofreni är en grupp av sjukdomar som har likartade symtom, men olika orsak. Några patienter har ett överaktivt dopaminsystem, andra inte. Så vi kan inte förvänta oss att hitta en diagnostisk markör som är användbar för alla.
Mindre serotonin hos deprimerade
Man har också på gruppnivå sett att en av receptorerna för signalsubstansen serotonin finns i mindre mängd hos deprimerade personer än friska, men problemet är detsamma här: överlappningen med friska gör att testet inte kan användas i diagnostik.
– Den nyaste PET-forskningen utforskar kopplingar, synapser, mellan nervceller i olika
delar av hjärnan. Två inledande studier talar för sänkt synapstäthet vid schizofreni. Flera studier pågår världen över, säger Lars Farde.
Predrag Petrovic är psykiater och forskare vid Karolinska Institutet. Han samarbetar nu med forskare i Oxford i studier av hur hjärnans olika delar kommunicerar med varandra, så kallad konnektivitet. Det finns en hierarki: alla delar kommunicerar inte med alla och man ser skillnader mellan friska och sjuka.
Ett exempel är att ju högre risk för bipolär sjukdom, desto mindre är ett område långt fram i hjärnan som är en viktig sambandscentral, så patienten får en sämre konnektivitet med resten av hjärnan. Området är dessutom viktigt för upplevelsen av jaget.
– Hypotesen är att sämre funktion i detta område gör att hjärnan inte signalerar att man beter sig avvikande från sitt normala beteende. Men som med PET-forskningen är problemet överlappningen med friska. Men på sikt kommer vi att kunna se individuella mönster i hur delarna kommunicerar med varandra och alltså hur personen fungerar.
Bild: Cassidy Dickens, Unsplash
AI lär sig känna igen schizofreni
Ett annat hett forskningsfält är maskininlärning, det vill säga en typ av artificiell intelligens. När man matar in hjärndata kan datorn lära sig hur en schizofren persons hjärna ser ut och sedan leta efter samma mönster hos nya patienter. Den kan då med stor sannolikhet förutsäga om personen har schizofreni.
– Men det används inte kliniskt än. Träffsäkerheten är för dålig och våra diagnoser är för inexakta. Och sjukdomar är inte heller antingen eller, utan en glidande skala från få symtom till fullskalig sjukdom. Men maskininlärning kommer att komma även inom kliniskt arbete.
Kognitiv test kan visa på problem
Men något som redan finns är psykologiska test för att beskriva den kognitiva profilen, vilket innebär en kartläggning av hur bra du är på olika mentala förmågor som till exempel att lösa problem, anpassa dig dynamiskt och reglera känslor. Du kan vara jättebra på en del sådana förmågor, medelbra på en del och dålig på andra.
– Alla människor har olika kognitiva profiler. Testerna finns redan, men används alldeles för lite kliniskt. Till exempel vid adhd kan testen visa om individen främst har problem med regleringen av uppmärksamhet eller känslor, så att vi kan hjälpa hen mer precist.
Hörseltest vid adhd- och autismutredning
Barnpsykiatern Emma Claesdotter-Knutsson tycker att barnpsykiatrins utredningar ibland är alltför subjektiva, vilket medför både över- och underdiagnostik av autism och adhd. Hon har därför utforskat metoden hjärnstamsaudiometri, ABR, som skulle kunna användas som komplement i utredningarna.
Unga som söker sig till BUP fick genomgå både hjärnstamsaudiometri och sedvanlig BUP-utredning med neuropsykologiska test. Alla barn med adhd hade tre ABR-avvikelser jämfört med kontrollgruppen. Patienterna med autismspektrumdiagnos hade en avvikelse.
– Studien visar att ABR skiljer ut adhd- respektive autismgruppen från normala kontroller. Då vi har tittat på skillnader på gruppnivå, kan vi inte dra slutsatser om den enskilda individen. Det behövs mer forskning, säger Emma Claesdotter-Knutsson.
En vidareutveckling av hörseltest för nyfödda kan vara till hjälp vid utredningar om adhd och autism.
Hjärnstamsaudiometri
Används bland annat för att testa nyföddas hörsel. Med elektroder på pannan och bakom öronen mäter man hjärnstammens automatiska respons på klickljud, då ljudimpulsen färdas från trumhinnan mot hjärnbarkens hörselcentrum. En avvikelse jämfört med standardkurvan visar var förändringen i hjärnstammens reaktion finns. I forskningen om adhd och autism har en vidareutveckling av metoden använts.
Utmattningssyndrom syns i blodprov
Marie Åsberg är professor emerita i psykiatri vid Karolinska Institutet. Hennes forskargrupp har visat att patienter med utmattningssyndrom har fragment i blodet av astrocyter, en typ av stödceller som finns bara i hjärnan. De har också förhöjda nivåer av proteinet aquaporin4 som är kopplat till hjärnan.
– Det är väldigt intressant, för det talar för hjärnpåverkan. De här två biomarkörerna skiljer tydligt ut utmattade från deprimerade och friska. De skulle kunna användas kliniskt, men kostar pengar och man måste känna till dem och tycka att de är bättre än en klinisk bedömning.
Gruppens nyaste studie visar att det neuropsykologiska testet MapCog, som mäter förmågan att vidmakthålla och snabbt skifta uppmärksamheten, också skiljer väldigt tydligt mellan utmattningssyndrom och friska kontrollpersoner. Testet görs på en surfplatta och skulle kunna utföras av en undersköterska på vårdcentralen.
Ökad självmordsrisk syns i ryggmärgsvätska
Det finns också studier av djupt deprimerade patienter som visat att låga nivåer i ryggmärgsvätska av 5-HIAA, en nedbrytningsprodukt av serotonin, är förknippat med förhöjd självmordsrisk. Men testet används inte kliniskt för att det kräver att patienten är medicinfri. Antidepressiv medicin sänker 5-HIAA-nivåerna.
Vad skulle objektiva mått betyda för patienterna?
– Jag tror att det vore viktigt för många. De skulle bland annat respekteras mer av
omgivningen, i stället för att få höra ”det där är bara psykiskt” och andra förnedrande, svepande omdömen, säger Lars Farde.
Marie Åsberg håller med.
– Många patienter har funderingar som ”vad är det för fel på mig, är jag en dålig människa?”. Det okända fasar vi för. En diagnos är en förklaringsmodell som reducerar ångest. Så länge vi inte har det försöker hjärnan förstå, säger hon.
ICD-10 och DSM
ICD-10, International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems , har utvecklats av WHO och listar alla sjukdomsdiagnoser. Det finns drygt 100 psykiatriska diagnoser, indelade i tio huvudgrupper, såsom schizofreni och andra psykoser, förstämningssyndrom (till exempel depression och bipolär sjukdom) och beteendestörningar (exempelvis hyperaktivitetsstörningar). ICD-systemet används brett inom svensk sjukvård och varje diagnos har en kod som matas in i olika sammanhang.
DSM-klassifikationen, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorder s, utvecklades av det amerikanska psykiaterförbundet och var inledningsvis i huvudsak avsett för forskning. Tanken var att om man i USA publicerar en studie om schizofreni ska kriterierna vara desamma som i Sverige eller Japan, vilket inte var fallet på 1960- och 70-talet. DSM har uppdaterats efterhand och idag används den femte versionen, DSM-5.
De båda systemen är överlappande och det har funnits en interaktion genom åren.
I DSM beskrivs de olika symtom en sjukdom kan ge. Patienten behöver ha ett visst antal av dem för att få diagnosen. Till exempel för depression anges nio olika symtom och patienten behöver ha fem av dem för att uppfylla kriterierna för depression.
Många svenska psykiatrer sätter diagnos enligt DSM och ”översätter” sedan till ICD för att det ska passa in i sjukvårdens administrativa system. Källa: Lars Farde
Text: Inna Sevelius på uppdrag av forskning.se
Barn med migrantbakgrund (flyktingar, andra utrikesfödda och barn med minst en förälder född utomlands) hade lägre sannolikhet att diagnostiseras med bland annat depression, ångest och neuropsykiatriska diagnoser, jämfört med svenskfödda barn med svenskfödda föräldrar Sannolikheten för att få dessa diagnoser var ungefär 40 procent lägre för barnen med utländsk bakgrund.
Om barnen fick någon av de studerade diagnoserna hade barn med utländsk bakgrund lägre sannolikhet att få vissa rekommenderade behandlingar, jämfört med barn med svenskfödda föräldrar med samma diagnos.
Barn med utländsk bakgrund hade ungefär 30 procent lägre chans att få psykoterapi vid depression eller ångestdiagnos, och ungefär hälften så stor chans att få adhd-läkemedel vid adhd-diagnos som svenskfödda barn med svenskfödda föräldrar.
Ojämlik psykiatrisk vård
– Våra fynd pekar på att det finns en ojämlikhet i både tillgång och kvalitet vad gäller psykiatrisk vård för barn och unga med migrantbakgrund, jämfört med inrikes födda med svenskfödda föräldrar. Vi vet sedan tidigare att barn med migrantbakgrund har större risk för psykisk ohälsa och dessutom riskerar att inte nå den psykiatriska vården i samma utsträckning som svenskfödda. Våra resultat bekräftar den bilden och tyder på att de barn med migrantbakgrund som väl når vården riskerar att inte få den rekommenderade behandling som finns tillgänglig, säger Ester Gubi, doktorand vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet.
Ska studera orsakerna
Eftersom studien baseras på registerdata har forskarna ingen information om deltagarnas upplevda behov av vård, eller om behandlingar som har erbjudits men avböjts. Studien kan inte säga vad de noterade skillnaderna beror på, vilket forskarna nu undersöker vidare.
– I vår nästa studie försöker vi förstå mer om orsakerna till skillnader i psykiatrisk vårdkonsumtion mellan barn med och utan migrantbakgrund, bland annat genom att titta på bostadsområdets betydelse. Det är också viktigt att försöka förstå vad skillnaderna i de behandlingar som ges beror på, säger Ester Gubi.
Så gjordes forskningen
Forskarna undersökte skillnader mellan barn med utländsk bakgrund – flyktingar, andra utrikesfödda och barn med minst en förälder född utomlands – och svenskfödda barn med svenskfödda föräldrar, gällande sannolikheten att få vissa psykiatriska diagnoser och de behandlingar barnen ges när en diagnos har satts.
Studien utgår från alla barn mellan 6 och 17 år boende i Stockholm mellan åren 2006 och 2015. Vissa grupper uteslöts ur analysen, däribland barn som hade en psykiatrisk diagnos innan studiens start, barn födda utomlands med två svenskfödda föräldrar och adopterade barn.
Studiepopulationen var drygt 444 000 individer: drygt 60 procent var svenskfödda med svenskfödda föräldrar, drygt 31 procent var svenskfödda med minst en förälder född utomlands och drygt 8 procent var utrikesfödda, varav 1 procent flyktingar.
Uppgifterna hämtades ur forskargruppens registerdatabas innehållande demografiska uppgifter och vårddata. Forskarna fokuserade på ett antal psykiatriska diagnoser och vilka behandlingar som givits inom tre månader efter diagnosen satts. Resultaten justerades för ålder, kön och föräldrarnas inkomst.
Idag tillbringar vi upp till 87 procent av livet inomhus, enligt en amerikansk studie. Inomhusmiljön har därför blivit en allt viktigare faktor för hälsa och välmående. Temperatur, koldioxidnivåer och luftfuktighet är välkända parametrar i innemiljön, men på senare tid har alltmer fokus riktats mot hur ljuden i vår omgivning påverkar oss.
Framför allt är det ventilationsaggregat som orsakar konstant brus. Människoörat irriteras av ett så kallat tonalljud som uppstår när fläktarnas blad rör sig.
– Källan till tonalljudet har aldrig tidigare identifierats på den här typen av fläktar. När man minskar den här tonen blir fläktarna extremt tysta och på det sättet också världsunika. Det är första gången någon lyckas lösa det här problemet, säger Martin Ottersten, industridoktorand i strömningslära vid Chalmers, och forsknings- och innovationsingenjör på Swegon.
Studien visar att en människa som exponeras för fläktarnas ljud under lång tid löper högre risk att drabbas av högt blodtryck, hjärtstillestånd, tinnitus, hörselskador, sömnsvårigheter och stress. Även barns kognitiva utveckling kan enligt rapporter påverkas negativt av de ljudnivåer som exempelvis skolors ventilationssystem orsakar.
Att hitta orsaken till tonalljudet för att eliminera det har därför varit högintressant för forskare och fläkttillverkare under många års tid.
– Jag är själv känslig för ljud och kan ha svårt att koncentrera mig och sova med störande ljud. När jag tog del av WHO:s rapporter om hur tonalt ljud kan leda till sjukdomar som högt blodtryck och till och med hjärtstillestånd så fick projektet en helt ny dimension, säger Martin Ottersten, som har ägnat fyra år åt att försöka göra fläktar tystare.
Med hjälp av veckolånga datorberäkningar har han studerat hur luften flödar genom fläkten vid rotation och därigenom sett var turbulens uppstår.
Beräkningarna gav också ljuddata för fläkten, som han använde för att lokalisera källan till det störande ljudet. Efter flera modifieringar lyckades Martin Ottersten skapa en helt tyst fläkt som nu banar väg för hälsosammare inomhusmiljöer.
– Genom att modifiera fläktar och mäta ljudnivåerna med hjälp av väldigt stora beräkningar på hundratals datorer under flera veckors tid kunde jag se exakt var i fläktens konstruktion som tonalljudet uppstår och hur det kan elimineras. Ytterligare en positiv effekt vi har kunnat se, är att verkningsgraden på fläkten har ökat när tonalljudet har minskat, säger Martin Ottersten som ser möjligheter att få ut de supertysta fläktarna på marknaden.
– Vi håller just nu på att patentera lösningen och att implementera den i våra fläktar. Därefter ska vi få ut dem på marknaden och bidra till att göra våra inomhusmiljöer mer hälsosamma att vistas i. Och dessutom dra ner på energikonsumtion och koldioxidutsläpp.
Martin Ottersten, industridoktorand, avdelningen för strömningslära, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, Chalmers tekniska högskola, martin.ottersten@chalmers.se
Föroreningar i utomhusluft kan bidra till luftvägsinfektioner som influensa och sars. Därför väckte pandemin farhågan att luftföroreningar även skulle kunna leda till ökad risk för infektion med coronaviruset sars-cov-2. Studier har också visat att områden med sämre luftkvalitet oftare har fler fall av covid-19.
Nu har forskare vid Karolinska institutet undersökt detta närmare genom att studera kopplingen mellan individuell exponering för luftföroreningar vid bostadsadresser och positivt pcr-test för coronaviruset hos unga vuxna i Stockholm.
Föroreningar från trafik
Resultaten visar att exponering för vissa trafikrelaterade luftföroreningar kopplas till ökad risk för ett positivt test.
– Våra resultat bidrar till den växande mängden bevis för att luftföroreningar spelar en roll för covid-19 och ger stöd för att det verkligen finns fördelar med att förbättra luftkvaliteten, säger Olena Gruzieva, docent vid Karolinska Institutet och medförfattare till studien.
Över 400 unga deltagare följdes i studien
Studien utgår från det populationsbaserade BAMSE-projektet som har följt drygt 4 000 deltagare i Stockholm med upprepade undersökningar från födseln.
Genom att koppla dessa data till smittskyddsregistret SmiNet identifierade forskarna 425 deltagare som hade testat positivt på pcr-test för sars-cov-2 mellan maj 2020 och slutet av mars 2021. Deltagarna var i genomsnitt 26 år och 54 procent var kvinnor.
Dagliga utomhuskoncentrationer av olika luftföroreningar vid deltagarnas hemadresser beräknades med spridningsmodeller.
Föroreningarna var partiklar med en diameter mindre än 10 mikrometer (PM10) respektive 2,5 mikrometer (PM2.5), sotpartiklar och kväveoxider.
Forskarna undersökte sambanden mellan infektion och exponering för luftföroreningar dagarna innan positivt pcr-test, på dagen för testet och på senare kontrolldagar. Varje deltagare fungerade som sin egen kontroll vid de olika tidpunkterna.
Samband mellan exponering och infektion
Resultaten visar kopplingar mellan risk för infektion och exponering för föroreningar mindre än 10 mikrometer och 2,5 mikrometer i diameter två dagar innan positivt test, och exponering för sotpartiklar dagen innan.
Forskarna såg ingen koppling mellan risken för infektion och kväveoxider.
Risk ökar med sju procent
Riskökningen var ungefär sju procent per partikelhaltökning motsvarande kvartilavståndet, det vill säga skillnaden mellan den första kvartilen (25 procent) och den tredje kvartilen (75 procent) av de beräknade partikelkoncentrationerna.
– Sju procent låter kanske inte så mycket, men eftersom alla mer eller mindre exponeras för luftföroreningar kan sambanden ha stor betydelse för folkhälsan, säger Erik Melén, projektledare för BAMSE och medförfattare till studien.
Effekten påverkades inte av kön, rökning, övervikt eller astma.
Koppling till långtidscovid studeras
Forskarna noterar att resultatet påverkas av testbenägenhet, det vill säga att lämna PCR-prov, och att många unga vuxna var asymtomatiska eller hade milda symtom efter infektion.
Forskarna undersöker nu kopplingen mellan luftföroreningar och långvariga effekter av covid-19 hos unga vuxna.
Olena Gruzieva, docent vid institutet för miljömedicin, Karolinska institutet, olena.gruzieva@ki.se
Erik Melén, professor i pediatrik vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska institutet, erik.melen@ki.se
Viktoria Wallin, doktorand vid Marie Cederschiöld högskola, har i sin avhandling studerat måltider i palliativ vård ur patienters, närståendes och sjuksköterskors perspektiv.
Vi äter för att vi är hungriga och för att orka med skola, jobb och fritid, men mat ger oss även ett tillfälle att träffas, umgås och prata. För personer med obotliga sjukdomar i livets slutskede, kan måltider däremot bli stressande, då de inte kan delta på samma sätt som tidigare i livet när ork och aptit minskar. Glädje kring måltider minskar då. Mat och måltider upplevs vara kopplat till välbefinnande och tillskrivs förmåga att bevara hälsa och bromsa döende processen.
Patienter äter för att göra nära och kära glada
– Jag trodde att mat och måltider var viktiga även i livets slutskede, men att det tillskrevs en så stor potential, det var mer än jag trott. Jag har i min forskning intervjuat patienter i livets slut och även närstående för att ta del av deras upplevelse av mat. Det finns väldigt mycket kärlek och omsorg kring mat. Närstående vill gärna se att den som är sjuk äter. Ätandet är förknippat med hopp och att man kämpar, det kan bli som ett bevis på att man vill leva. Att tappa aptiten blir en markör för sjukdomen, och att döden närmar sig. Det förekommer att patienter kämpar för att äta bara för att göra sina nära och kära glada, säger Viktoria Wallin, doktorand vid Marie Cederschiöld högskola.
Viktorias övergripande syfte med avhandlingen har varit att utforska mat och måltider inom palliativ vård ur både patienters, partners och sjuksköterskors perspektiv. Resultaten från de fem delstudierna visar att patienterna kämpade med mat och måltider, och upplevde stress. De ätsvårigheter patienter kunde känna inverkade på det sociala livet, och samvaron med andra blev därmed förändrat. Ätandet blev många gånger ett problem.
– Att äta är något som tas för givet, men mat och hunger får inte samma innebörd i livets slutskede. Svårigheter att äta är också vanligt när man lever med obotlig sjukdom i livets slut. Sjuksköterskor är väl förbereda för att möta fysiska besvär och ge praktisk assistans, och råd, men är mindre förberedda för existentiella, psykologiska och sociala frågor i relation till de ätsvårigheter som upplevdes. Här finns en kunskapslucka som måste fyllas, säger Viktoria Wallin.
Fråga vad och hur patienterna vill äta
För patienter i palliativ vård och deras familjer symboliserar ätande liv. Partner till en döende person försökte bidra och ge stöd genom att sträva efter att upprätthålla det vardagliga och välbekanta kring mat och måltider, samt hitta nya sätt att stödja ätandet.
– Det jag har sett i studierna är att många patienter vill att man frågar vad de vill äta och hur de vill ha maten. I slutet av livet kanske man inte vill äta på samma sätt som tidigare. Kanske vill en patient som alltid ätit nyttigt istället unna sig att äta vad som helst, medan andra vill ha mat som är lätt att tugga eller som är mindre kryddig. Att ställa öppna frågor och prata om det är något jag sett är oerhört viktigt, säger Viktoria Wallin.
Viktoria kan se att det finns behov av studier med fokus på olika perspektiv på mat och måltider för att bredda och fördjupa kunskapen och för att förbättra klinisk praxis. Ett område som skulle kunna vidareutvecklas är hur man kan stödja sjuksköterskor i att kommunicera om mat och måltider inom palliativ vård för att främja patienters, partners och familjers välbefinnande i slutet av patienters liv.
2020 fick Konsumentverket i uppdrag av Sveriges regering att identifiera och analysera hinder för väl fungerande konsumentmarknader och hållbar konsumtion.
Forskare vid Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet har nu tittat närmare på vilka hinder konsumenter möter på den digitala marknaden och hur kan de kan motverkas.
Vilseledande utseende
En utmaning vid näthandel är så kallade dark patterns.
– Dark patterns kan enkelt beskrivas som vilseledande webbdesign och metoder som används för att vilseleda konsumenter och få dem att ta köpbeslut som de från början inte planerat, säger Erik Wästlund, docent i psykologi vid Karlstads universitet.
Han har tillsammans med kollegan Agnieszka Kitkowska identifierat, analyserat och kartlagt dark patterns utifrån en beteendeförändringsmodell för att få mer kunskap om dem och hur de kan undvikas. Kunskapen kan användas för att upplysa och hjälpa konsumenter.
Information i avtal missas lätt
Ett specifikt område som forskarna tittat närmare på är avtal och avtalsvillkor.
– Vi vet att få konsumenter uppmärksammar dessa och att de flesta godkänner avtal och villkor utan att ens läsa dem. Det innebär att relevant och viktig information i hög utsträckning missas, säger Erik Wästlund.
Åtgärder för bättre handel
Forskningsresultaten är sammanställda i en rapport. Utöver information om hinder innehåller den också exempel på åtgärder för att säkerställa en välfungerande marknad. Resultaten från forskningen ska spridas i en konsumentupplysningskampanj.
– Forskningen kan vara intressant för såväl lagstiftare och tillsynsmyndigheter och användas för att upplysa konsumenter, konsumentorganisationer och företag. Det är också en grund för framtida forskning och fortsatt utveckling inom området, säger Erik Wästlund.
Erik Wästlund, docent i psykologi, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, erik.wastlund@kau.se
I en avhandling vid Linnéuniversitet har ett kryddodlingsprojekt på ön Pemba som tillhör Tanzania studerats.
Syftet med kryddprojektet, som ingår i ett större EU-projekt, var att samordna arbetet med att förbättra hållbarheten inom skogsjordbruket och kryddodlingarna. Samtidigt skulle invånarna få verktyg för att anpassa sig till klimatförändringarna och bekämpa fattigdom, även när projektfinansieringen upphör.
Förhållandet om utvecklingsbiståndet kan vändas om
– I min forskning har jag utgått från den så kallade nord-syd-konflikten. Det är den socioekonomiska och politiska uppdelningen av världen, där industriländer är ”nord” och utvecklingsländer eller ”tredje världen” är ”söder”, säger ekonomen och doktoranden Alina Husung som forskar om klimatomställning och bekämpning av fattigdom vid Linnéuniversitetet.
Hon berättar att avhandlingen hjälper till att utmana traditionella förhållningssätt till hållbar utveckling som bygger på idén om att människor i det globala nord har alla svar på globala utmaningar, inklusive klimatförändringar.
– Till exempel är det många som förknippar Östafrika med kontinuerliga förfrågningar om utvecklingsbistånd. Underprivilegierade människor i globala syd framställs vanligen som passiva och hjälplösa ”offer”, med antagandet att ”vi” (västerlandet) har lösningarna och att ”de” (det globala syd) har problemen.
Bild: Alina Husung
Anpassningar till klimatförändringar
Alina Husungs avhandling visar hur individer i det globala norden kan lära av människor som redan anpassar sig till konsekvenserna av klimatförändringarna. Det gör de genom att kreativt experimentera och prova nya former av försörjningsmöjligheter. Forskningen visar att anpassningsstrategier till klimatförändringar kan utvecklas direkt av de människor som behöver dem mest.
Avhandlingen ger också praktiska förslag till beslutsfattare som arbetar för utvecklingsorganisationer som verkar inom områdena klimatanpassning och fattigdomsbekämpning. Konkret handlar det om förslag till vad västerländska finansiärer bör tänka på när de finansierar socialt entreprenörskap i Östafrika eller övriga Afrika.
– För att göra relationerna inom globala syd-nord-samarbeten mer jämlika bör vi inte bara överväga att göra reglerna som styr dessa relationer mer rättvisa. Vi bör också göra det möjligt för globala syd-aktörer att medbesluta om eventuella, nya regler. Till exempel måste människor i det globala syd bestämma själva över projektpengarna. Det är etiskt nödvändigt att involvera globala syd i beslutsprocessen, säger Alina Husung.
Hon anser också att hänsyn måste tas till olika förutsättningar, förmågor och intressen.
– Det är därför nödvändigt att dominerande aktörer i syd-nord-samarbeten är medvetna om, och omfamnar, den mångfald av röster och de marginaliserade perspektiv som finns i det globala syd.
Kryddodlare på Pemba. Bild: Alina Husung
Egna uppfinningar
Studien visar också hur entreprenörer kan skapa alternativa strategier. Det sker genom att använda befintliga resurser och regler i sin strävan efter så kallade ”small wins”. Det kan exempelvis inträffa vid förlust av projektfinansiering. Det kan innebära att entreprenörer skapar små uppfinningar genom kollektiva handlingar.
Även etablerade relationer, informella nätverk och gemenskapsband kan användas för att ersätta det finansiella kapital som entreprenörerna inte längre har tillgång till. Genom att sträva efter så kallade ”small wins” och genom att engagera sig i små förändringar kommer entreprenörerna till viss del att kunna fortsätta med sitt arbete även efter att projektets finansiering har avslutats.
Alina Husung, doktorand vid Linnéuniversitetets institution för organisation och entreprenörskap, alina.husung@lnu.se
Hälsocoachning är ett växande område som framgångsrikt har använts i det som kallas primärprevention, att förebygga sjukdom innan den uppstår, och för att förbättra den egna hanteringen av flera kroniska sjukdomar.
De flesta studier på området har gällt omfattande insatser av hälsocoachning med flera sessioner. Det har dock saknats forskning på vad ett mer slimmat upplägg med enbart ett besök hos hälsocoach leder till.
I den aktuella studien ingick en slumpvis utvald grupp 50-åringar i Alingsås som lottades till antingen ett timslångt besök med sedvanlig hälsoprofilbedömning hos en erfaren hälsocoach, eller ingen behandling alls. Totalt ingick 105 personer i studien, varav 52 fick träffa hälsocoach.
Hälsoprofilbedömning (HPB) genomförs i ett personligt möte mellan en utbildad hälsoprofilbedömare och en deltagare. Syftet är att bland annat skapa en insikt om hur livsstilen påverkar hälsan samt att hjälpa deltagaren att se sina möjligheter för att förbättra sin livsstil eller behålla en redan bra livsstil. En Hälsoprofilbedömning omfattar bland annat:
frågor om hälsovanor och hälsoupplevelser
mätningar av längd, vikt, blodtryck och möjlighet att beräkna andelen kroppsfett.
konditionstest på cykel.
ett hälsofrämjande och motiverande samtal
Kontrollgruppen mådde bättre
Tolv månader senare undersöktes förändringarna i upplevd hälsorelaterad livskvalitet hos samtliga deltagare via standardiserade och omfattande enkäter. Frågorna handlade om allmäntillstånd, fysisk och mental hälsa, hur personerna fungerade socialt, träningsbeteende med mera.
– Vi trodde att besöket hos en hälsocoach skulle ge en viss förbättring, att det skulle bli sämre var en överraskning, säger Ronny Gunnarsson, professor i allmänmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och ansvarig för studien.
– Kontrollgruppen förändrades mer gynnsamt när det gällde upplevd allmän hälsa samt emotionell och mental hälsa jämfört med gruppen som hade varit hos hälsocoach. Några andra skillnader mellan grupperna sågs inte, konstaterar han.
Förändringar kräver fler besök
Slutsatsen i studien, som publiceras i Scandinavian Journal of Primary Health Care, är att ett enstaka besök hos hälsocoach inte förbättrar upplevd hälsorelaterad livskvalitet eller träningsnivå hos 50-åriga personer i Sverige. Tvärtom kan det göra den upplevda hälsorelaterade livskvaliteten sämre.
En möjlig förklaring är att endast en session med hälsocoach räcker för att informera patienten om hälsobrister, men inte för att påverka beteenden. Individen lämnas utan ordentliga verktyg för att åtgärda sina brister, och får då dåligt samvete.
– Ett besök räcker för att förstå sina tillkortakommanden, men det behövs fler för att vända skutan. Ska du träffa en hälsocoach ska du ha en serie av träffar, det är så vi tolkar våra resultat, säger Ronny Gunnarsson.
Ronny Gunnarsson, professor i allmänmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet ronny.gunnarsson@gu.se
Enligt en ny studie från Högskolan i Jönköping är det betydligt vanligare att en son tar över ett familjeföretag.
Forskarna har använt ett register med cirka 8000 familjeföretag från hela Sverige och över olika branscher. Föräldrarna var gemensamma ägare och hade minst en dotter och en son.
360 av de undersökta företagen togs över av ett av barnen. Endast 18 procent av efterträdarna var en dotter.
– Det vi ser tydligt är att det är mycket vanligare att söner tar över ett familjeföretag än döttrar. Samtidigt pekar data också på att om modern är vd i företaget, är det mer troligt att övertagandet är mer jämställt när det gäller kön, säger Lucia Naldi, professor i företagsekonomi.
Verksamheten går bättre när döttrar tar över
Forskargruppen vid Centre for Family Entreprenurship and Ownership, CeFEO, tittade också på likartade företag och jämförde deras ekonomiska resultat efter en sons respektive dotters övertagande. Ett preliminärt resultat pekade då på att verksamheten faktiskt gick bättre under en dotters ledning än under en sons.
– Vi behöver titta lite mer på det här, men det vi sett hittills är väldigt intressant. Baserat på annan forskning som bedrivs vid CeFEO vet vi att kvinnor ofta har högre kvalifikationer och mer erfarenhet än män innan de söker en vd-tjänst. Det kan förklara varför döttrarna presterar bättre än sönerna, och att företaget går bättre, när de väl axlat rollen, säger Lucia Naldi.
Tar längre tid att bli vd
Studien visar även att det i genomsnitt tar fyra-fem år längre för döttrar än söner att nå en vd-position. Men väl där är döttrar ofta mer accepterade som vd än kvinnor i liknande positioner inom icke-familjeföretag.
–Tidigare forskning vid CeFEO har visat att det är lättare för kvinnliga vd:ar som tar över ett familjeföretag att bli accepterade och att få stöd än för kvinnliga vd:ar i icke-familjeföretag som ofta upplever ett visst motstånd i samband med utnämningen. Vi tror att det förtroende som anställda och intressenter har för ägaren i föräldragenerationen ofta överförs till barnen, säger Karin Hellerstedt, biträdande professor i företagsekonomi.
Viktigt budskap till familjeföretag
Just nu har studien en kvantitativ ansats, men enligt Karin Hellerstedt vill gruppen även bedriva kvalitativ forskning, som fallstudier, för att även få med perspektiv från barn till familjeföretagare. Forskarna vill också titta på regionala skillnader eller hur generationsskifte sker inom olika branscher.
Men även detta första projekt har ett viktigt budskap till familjeföretag. Den etablerade synen att söner tar över företaget behöver ifrågasättas, menar forskarna.
– Familjeföretagare behöver titta på sina döttrar och se att det finns mer kompetens där än de tror, säger Karin Hellerstedt.
Studien Generationsskifte i familjeföretag i Sverige är ännu inte publicerad.
Kontakt
Lucia Naldi, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Jönköping, lucia.naldi@ju.se
I flera länder ses Sverige som ett avskräckande exempel, och ”det svenska tillståndet” har blivit ett begrepp för att beskriva en mycket negativ utveckling. Amir Rostami och Jerzy Sarnecki, kriminologer vid Högskolan i Gävle, är redaktörer för en antologi där forskare från olika vetenskapliga områden sökt svaret på hur det egentligen ser ut med ”det svenska tillståndet”.
Unga män mindre våldsamma
Fokus är det dödliga skjutvapenvåldet, som enligt forskarna tar all uppmärksamhet och på så sätt överskuggar det faktum att övriga våldsbrott inte ökar och i många fall till och med minskar.
– Det dödliga skjutvapenvåldet har ökat och sprider rädsla i samhället, men samtidigt är färre unga män våldsbrottslingar och det dödliga våldet lägre än på 1980- och 90-talet, säger Amir Rostami.
– Förenklat kan man beskriva tillståndet som färre men värre. Vi har problem med en grupp aktiva i gängmiljön som utövar det dödliga skjutvapenvåldet och driver på det dödliga våldet.
Samtidigt kan fokuset på skjutvapenvåldet dölja andra viktiga brottsproblem – som den kriminella ekonomin.
Ekonomiska brott finansierar gängen
Något som Amir Rostami och Jerzy Sarnecki ägnat speciell uppmärksamhet är den organiserade ekonomiska brottsligheten. Tillsammans kan de båda forskarna visa hur den ekonomiska brottsligheten går hand i hand med annan organiserad brottslighet och att samarbeten mellan flera kriminella individer blivit allt vanligare.
– Bedrägerier beräknas generera drygt två miljarder kronor i brottsvinster per år, vilket är lika mycket som den totala vinsten från narkotikahandeln i första led, brottsvinster som gängen kan återinvestera i till exempel narkotika.
– Ekonomisk brottslighet som bedrägeribrott, bidragsbrott och dödligt skjutvapenvåld är del av samma ekosystem. Vi menar därför att vi behöver ställa den kriminella ekonomin i brottsbekämpningens centrum genom att kraftigt stärka kontroll- och specialistmyndigheterna på området. Den kriminella ekonomin gör att den organiserade brottsligheten blir ännu mer systemhotande, säger Amir Rostami.
Seminarium: Den kriminella ekonomins samhällspåverkan
Torsdagen den 21 april arrangerade Vetenskapsrådet och Institutet för framtidsstudier ett seminarium om den kriminella ekonomin där forskare och representanter för bland annat Ekobrottsmyndigheten deltog.
Trots att det enligt statistiken registreras fler våldtäkter i Sverige än i andra länder och att antalet våldtäkter ökat kraftigt de senaste 20 åren, visar analyser att Sverige sannolikt har en likartad nivå av våldtäkter som jämförbara länder. Det menar Stina Holmberg, som är docent i kriminologi och forskningsråd vid Brottsförebyggande rådet (Brå), och en av författarna i antologin.
Skillnaden mot andra länder beror på att vi både definierar och räknar dessa brott annorlunda. Omfattningen av grova sexuella brott med inslag av hot eller våld har inte ökat i Sverige i någon större utsträckning.
Hur ska man bryta rekryteringen till gängen?
– Rättsväsendets insatser kommer inte att få full effekt om de inte sker parallellt med tidiga och långsiktiga sociala interventioner. I synnerhet riktade mot riskfamiljer och med en bred utbyggnad av barn- och ungdomspsykiatrin.
– För att vända detta och bryta rekryteringen till gängen måste beslutsfattarna utgå från det mest grundläggande, att utbildning och arbete är de viktigaste inträdesbiljetterna till det demokratiska, svenska samhället, säger Amir Rostami.
I boken ”Det svenska tillståndet”, undersöker 20 forskare våldsutvecklingen i Sverige. Här är några av forskarnas slutsatser:
Totalt har våldet i det svenska samhället inte ökat under de senaste decennierna
Även om våldet inte ökat generellt, är skadorna det orsakar mycket allvarliga och medför stort lidande för offren och stora kostnader för samhället
Dödligt våld inom nära relationer har minskat något under de senaste decennierna
Utvecklingen i Sverige följer i stort utvecklingen i jämförbara länder
Undantaget är det senaste decenniets kraftiga ökning av skjutvapenvåld i kriminella kretsar
Trots sin begränsning till i stort sett vissa speciella miljöer, påverkar skjutvapenvåldet samhället genom att skapa otrygghet och minskad tillit
Den organiserade brottsligheten har ökat de senaste decennierna för både våldsbrott och ekonomisk brottlighet
Trots att statistiken visar att det registreras fler våldtäkter i Sverige än i andra länder och att dessa kraftigt har ökat, visar närmare analyser att Sverige sannolikt har en likartad nivå av våldtäkter som jämförbara länder
Kontakt:
Amir Rostami, docent i kriminologi vid Högskolan i Gävle, amir.rostami@hig.se, Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle, jerzy.sarnecki@hig.se
Rysslands version av kriget i Ukraina har hittills avfärdats av väst. Men i en intervju om den ryska propagandan säger James Pamment, docent i strategisk kommunikation och expert på desinformation och propaganda, att Rysslands bild ändå riskerar att få fäste hos vissa grupper.
Vad tycker du som kommunikationsexpert om hur Ryssland informerar om kriget i Ukraina?
– Den är väldigt desperat med absurda konspirationsteorier, det är en svaghetens propaganda. Det är inte lika starkt som man hade förväntat sig. Den får klart underkänt.
Ryssland har alltså lyckats bättre tidigare?
– Ja, tidigare har de lyckats utnyttja sprickor som finns i västländer för att till exempel skapa misstroende hos grupper som är mot makten. Den här gången blev det snabbt en stark konsensus i väst och därför svårare att använda den strategin i början av kriget.
– Men den enigheten som fanns i början av kriget kommer troligtvis inte hålla för alla i Europa.
Hur då, menar du?
– Det finns risk för att den ryska propagandan får fäste hos de grupper som är emot etablissemanget, emot invandring, anti-vaccinare, klimatförnekare eller som saknar förtroende för Nato.
– Vi ser tecken på att dessa blir målgrupperna som Ryssland försöker utnyttja. Även om den ryska propagandamaskinen kom igång väldigt sakta i början är den nu i full fart igen.
Statliga ryska medier är ju portade i väst, hur når Ryssland ut?
– Efter att de ryska statliga nyhetskanalerna, RT och Sputnik, förbjöds i väst tog de ryska ambassaderna över informationsförmedlingen. På ambassadernas officiella konton publiceras konspirationsnarrativ som sedan sprids vidare. Till exempel har påståenden om russofobi och att Ukraina utvecklar smittsamma virussjukdomar på biolabs publicerats på ambassadernas konton. Väldigt mycket propaganda har sitt ursprung på den ryska social medier-plattformen Telegram innan den kommer till Facebook, Twitter och YouTube.
Den amerikanska underrättelsetjänsten sägs ha ändrat informationsstrategi under det här kriget. Nu går man ut med information om Rysslands kommande planer, som man snappat upp, men som tidigare hölls hemliga. Är det en framgångsrik strategi?
– Denna strategi, som kallas ”prebunkning” i motsats till ”debunkning”, har testats inom forskningen i några år. Exempelvis genom att på förhand gå ut och förklara felaktiga påståenden som börjat få fäste hos klimatförnekare eller vaccinmotståndare, men innan argumenten börjat spridas av grupperna själva. På så sätt skapas en medvetenhet hos potentiella mottagare som därmed blir mindre mottagliga för felaktiga argument.
Debunkning
Ordet kommer från engelskans debunk som betyder ungefär ”att exponera bedrägliga eller falska påståenden”. Att ”debunka något” innebär att avslöja påståenden som anses vara falska eller överdrivna.
– Det här kriget är första gången som strategin testas som avskräckningsmetod i större skala, och ja, mycket tyder på att den är framgångsrik. Ett exempel på detta kan vara det faktum att Putin inte vågade inleda kriget med ett påhittat krigsbrott som skulle skyllas på Ukraina, vilket han annars skulle göra.
– Det är spännande att prebunkningen byggs på underrättelsebedömningar snarare än bevisade fakta, det är också innovativt.
Kriget har aktualiserat frågan om censur. Ska Twitter och Facebook gå in och radera falska nyheter eller ej? Vad säger du och vad säger forskningen här?
– Om innehållet är både felaktigt och kan vara skadligt för stora grupper ska tech-plattformarna ta bort innehållet, anser jag. Och den ryska krigspropagandan kan i förlängningen vara skadlig för stora grupper av människor i och med att den ökar risken för lidande och död i Ukraina. Så det är helt rätt att censurera. Sedan är det förstås många svåra nyanser i frågan om censur.
Har du några råd till oss vanliga mediekonsumenter?
– I samband med krigsutbrottet har de flesta stora medier startat liverapportering. Som läsare gäller det att vara medveten om att rapporteringen inte sällan bygger på bara en källa som inte heller kunnat bekräftas. Det nämns i slutet, man kan vara lätt att missa om man inte reflekterat kring detta.
– Jag kan inte se hur medier skulle göra annorlunda, men som läsare är det viktigt att förstå att baksidan av denna snabba och omfångsrika rapportering är att tillförlitligheten är något lägre än vad den brukar vara. Man får helt enkelt vässa sin källkritiska förmåga.
Fiske har tidigare visat sig ha störst påverkan på torskbeståndet, men trots att det riktade fisket har stoppats eller minskats kraftigt i de hav som omger Sverige ses inga tydliga tecken på återhämtning. Samtliga bestånd i Östersjön, Kattegatt och Skagerrak uppvisar fortsatt dålig status.
En ny kunskapssammanställning från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visar att en rad miljöfaktorer påverkar utvecklingen för torsken.
– Starkt nedfiskade bestånd kan ibland återhämta sig mycket långsamt trots att fisket har stoppats. Samtidigt kan andra faktorer än torskfiske bromsa eller förhindra återhämtningen, säger forskaren Andreas Bryhn vid SLU.
Flera hot mot torsken
Faktorer som bifångster, övergödning, syrebrist, predatorer ( andra djur som äter torsken) och miljögifter kan också påverka beståndens utveckling. Dessa faktorer blir särskilt viktiga att ta hänsyn till när bestånden är svaga.
Sammanställningen beskriver även möjligheter och begränsningar med åtgärder som skulle kunna hjälpa torsken.
– Att sätta fiskekvoter som följer beståndens status och övriga miljöförhållanden och att minimera bifångster av torsk i fiske efter andra arter ser vi som viktigast, säger Andreas Bryhn.
Skydda livsmiljöer och minska trålning
Övriga åtgärder kan vara att minska påverkan från predatorer som exempelvis säl, skarv och vissa fiskarter och att skydda livsmiljöer där torsken växer upp. Att minska negativ påverkan på havsbotten från trålning, förbättra torskens födotillgång och att sätta ut odlad ungtorsk är andra insatser som kan göras.
– Om torsken ska kunna återhämta sig så räcker det troligtvis inte med de verktyg som idag används inom fiskförvaltningen. Det är dock svårt att förutsäga effekterna för torsken av de åtgärder som vi diskuterar. Därför poängterar vi att om nya åtgärder införs, så bör de läggas upp som forskningsstudier och följas upp noga, säger Andreas Bryhn.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
