Programmering av svetsroboten som används vid tillverkning sker idag vanligtvis manuellt. Simulering med hjälp av datorstöd vid sidan av produktionen (off-line) skulle emellertid vara en bättre och mer kostnadseffektiv metod för att höja kvaliteten och produktionstakten.
Mikael Ericsson har i sin forskning i robotteknik studerat möjligheterna att ta fram en metod där man off-line kan analysera och förbättra bland annat robotbanan, temperaturförloppet, deformationer och restspänningar. Han har kombinerat två metoder, där den ena hanterar robotsimuleringen och den andra studerar finita element. I sin doktorsavhandling, “Simulation of robot paths and heat effects in welding“ visar Mikael Ericsson att hans kombinerade metod fungerar. Mätresultaten gav god överensstämmelse när det gäller både datorsimuleringarna och de finita elementberäkningarna. Detsamma gäller för de förutspådda och uppmätta temperaturförloppen. Därmed har Mikael Ericsson lagt grunden för ett integrerat simuleringsverktyg där exempelvis robotbanor, svetssekvenser och fixturlösningar kan utvärderas och optimeras off-line.
– Produktionsföretagen tjänar på att simulera och testa off-line, men för att snabbt kunna ställa om en robot behövs också bra beräkningsmodeller. Jag har ägnat mig åt båda delarna, säger Mikael Ericsson.
Han kommer nu att fortsätta utveckla det integrerade simuleringsverktyget i två forskningsprojekt tillsammans med Volvo Aero Corporation i Trollhättan – ett företag som han även tidigare samarbetat mycket med. I det ena projektet -Vital – samarbetar Europas flygmotortillverkare för att få fram miljövänligare flygmotorer. Det andra projektet, Robotstyrd metallbyggnad via smältning handlar om att med hjälp av laser och tråd tillverka en produkt direkt från en cadritning.
Avhandlingen “Simulation of robot paths and heat effects in welding“ är framlagd vid Lunds tekniska högskola. Doktorsexaminationen skedde på Högskolan Väst den 8 juni 2006. Disputationen var den första någonsin att hållas på plats på Högskolan Väst.
– Att högskolan står som värd för en disputation gör det här till en historisk dag, sade Birgitta Gedda, ordförande i högskolans Grundutbildnings- och forskningsnämnd när hon framförde högskolans gratulationer till Mikael Ericsson.
Mikael Ericsson är en del av högskolans SMART-center – Swedish Manufacturing Research and Technology Center – en fortsättning på högskolans välrenommerade forskning kring simulering och styrning av industriprocesser, som bland annat erhåller stöd från EU:s sjätte ramprogram, KK-stiftelsen och det så kallade Trollhättepaketet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Mikael Ericsson, 0520 – 22 33 18, mikael.ericsson@hv.se
Metoden är skapad för att kunna användas för att granska all språkanvändning, men exemplen är främst hämtade från akademiska texter. Det begrepp som valts för att visa vad metoden kan användas till är moral. Detta begrepp fungerar som ett genomgående exempel i avhandlingen. Med utgångspunkt i detta diskuteras allmänna drag i kristendomens moralförståelse, i Kants moralfilosofi, i utilitarismens sätt att betrakta moraliska problem, samt frågor om djurens frigörelse och djurrättsaktivism.
De tre huvudsakliga metodologiska verktygen är begreppens betydelse, deras användning, och gränserna för deras betydelse och användning. Ansatsen är vardagsspråksfilosofisk vilket innebär att vi för det första når betydelsen hos ett begrepp eller ord på svenska genom att vi kan svenska (man kan också ta ordböcker till hjälp).
Användningen av begrepp kan, för det andra, granskas genom att man ger akt på i vilka situationer, och under vilka förutsättningar, ett visst begrepp används. Användningen kan vara såväl i tal som i skrift. Begrepp har i de flesta fall flera betydelser och användningar. Ett begrepp som moral betyder exempelvis inte exakt detsamma inom utilitarismen som i Kants moralfilosofi. När det gäller hur ett begrepp kan användas så är språkets böjlighet ännu större. De situationer där vi kan använda oss av moralbegreppet kan vara oerhört mångskiftande.
Men ett begrepp kan inte betyda vad som helst, och det kan heller inte användas hur som helst. Det finns gränser. Att göra reda för dessa gränser är det tredje draget i metoden. Tillsammans ger redogörelsen för betydelse, användning och gränser, en översikt över det valda begreppets plats i språket.
Avhandlingens titel: Språk och värld: Metod, exempel, etik.
Opponent: Fil. Dr Ola Fransson, Malmö
Disputationen äger rum fredagen den 16 juni 2006 kl. 10.00
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Gert Magnusson, tel. 031-773 45 27 (arb.),
gert.magnusson@idehist.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
På torsdag kl 11.00 presenteras laboratoriet av Helena Bülow-Hübe, Avdelningen för energi-och byggnadsdesign, som också berättar lite om de olika forskningsprojekten i det. 11.20 inviger rektor Gunilla Jönson och sedan blir det rundvisning i huset med sina fyra klimatrum. Kl 12.00 bjuds det på lättare förtäring.
Huset är finansierat av DESS, Delegationen för energiförsörjning i Södra Sverige, med tio miljoner kronor. Det har solfångare på taket men också bergvärme. Fasaderna är utbytbara för test av olika fönster och solavskärmningar.
Huset ligger vid Ole Römers väg, öster om A-huset på LTH och väster om Ideon-Beta.
Kontaktinformation
Media är välkomna. Frågor besvaras av Helena Bülow-Hübe, tel: 046-222 73 56.
Programmet, som genomförts en gång per år sedan 2001, har tidigare varit helt på svenska. Eftersom många av de större kundföretagen har många utländska seniora chefer så har programmet nu bytt språk till engelska för att även dessa skall kunna gå programmet – en efterlängtad förändring.
Deltagarna återfinns till vardags i ledande befattningar på stora svenska börsnoterade företag samt hos deras utländska dotterbolag. Programmet syftar till att ge cheferna insikter och verktyg för att framgångsrikt förändra och utveckla företagen.
KTH Executive School bildades 2001 med ambitionen att ge seniora chefer med strategiskt inflytande ett utvecklingsprogram som passar företagens utmaningar. Medelåldern är därför högre än på traditionella chefsförberedande utbildningar som exempelvis MBA-program.
Deltagarna har också lång erfarenhet av att utveckla och leda verksamheter. Få av dem hade tänkt sig att gå någon mer utbildning innan de kom i kontakt med KTH Executive School.
För närvarande finns fyra öppna program som är inriktade på utvalda segment av företag:
– Executive Program in Industrial Management (riktar sig till chefer i företag med verksamhet inom produkt- och systemtillverkning)
– Executive Program in Infra Service Management (riktar sig till chefer i infrastrukturbaserade tjänstebranscher som energi, telekom, bank och transporter)
– Executive Program in Consultancy Management (riktar sig till chefer i konsultföretag)
– Executive Program in Growth Management (riktar sig till chefer i teknik- och forskningsbaserade tillväxtföretag)
Måndagen den 12 juni startar Executive Program in Industrial Management 2006 på Villa Söderås på Lidingö. Torsdagen den 15 juni besöker deltagarna KTH för att få inblickar i hur den tekniska utvecklingen kan påverka deras företag och branscher.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Programansvarig Executive Program in Industrial Management:
Anders Holmström
08-790 96 95
eller
Fredrik Lagergren, VD
08-790 96 10
070-732 19 32
Samlärandet och den nya datatekniken har varit utgångspunkten för arbetet med avhandlingen ”Kunskapsbygge på nätet – En studie av studenter i dialog”. Claes Malmberg har undersökt vad som händer i kommunikation och kunskapsbildning bland studenter på en nätbaserad kurs under första terminen på lärarutbildningen.
På kursen fick deltagarna – närmare 120 blivande naturvetarlärare – i uppgift att ta ställning till hur man utnyttjar naturresurser utifrån autentiska och komplexa problem. Det ena fallet rörde ett läkemedelsföretags önskan om att få använda möss för att utveckla ett nytt läkemedel, det andra rörde en kommuns behov av att bygga en ny soptipp. Totalt arbetade 25 grupper med att på djupet argumentera för sina ställningstaganden. Till sin hjälp hade de kursmaterial, information och annat material de själv hämtat utanför kursen samt sina egna värderingar.
Claes Malmberg har i sin studie valt ut tre grupper som alla arbetade helt via nätet. Han har undersökt grupperna genom att följa den dialog som studenterna fört via chatt och dialogforum.
– De samtalar väldigt mycket med varandra. Ändå uppstår i alla tre grupperna en kärna-periferistruktur. Kärnan kommunicerar mycket med varandra och deltagarna i periferin samtalar med kärnan men inte med andra deltagare i periferin. Frågan är vad man som lärare ska göra åt detta så att periferins synpunkter även blir använda?
– Här ser jag också att det handlar om timing. Deltagare som kommer in sent i samtalet får sällan respons från de övriga deltagarna. Man kan också se att om läraren tidigt går in och försöker strukturera samtalsdiskussionen så svarar studenterna snarare på läraren i stället för att diskutera med varandra på nätet, säger Claes Malmberg.
Han fann en rik mångfald av referenser och källor i den nätbaserade diskussionen. Studenterna refererade till varandra, till kurslitteratur och till källor som de själva plockat fram.
– Det är positivt. Problemet är dock att en del röster och källor är ospecifika och knappast går att spåra. Studenterna refererar till ”sådant som alla vet” och ibland undrar man var man hämtat vissa synpunkter. Tyvärr refereras sällan till specifika artiklar som de läst och många gånger undrar man om studenterna gått tillräckligt djupt i källmaterialet, säger Claes Malmberg.
Han fann också att studenterna var dåliga på att utnyttja de elektroniska resurser som högskolans bibliotek erbjuder och att de sällan ifrågasatte specialister eller teorier inom området. När de refererade till auktoriteter fick dessa stå helt oemotsagda. Det faktum att studenterna gick första terminen på sin utbildning kan vara en förklaring till bristen på kritisk hållning, menar han.
Även om studenterna var öppna och inbjudande i samtalen på nätet fanns det också en tendens till att man inte använde sig av innehållet i sina kamraters inlägg, berättar Claes Malmberg.
– De går inte in i substansen av det som sägs och bemöter och utvecklar detta med exempelvis andra hypoteser eller teorier som de läst någon annanstans. Här behövs ytterligare reflektioner och jämförelser där studenterna på allvar går i clinch med innehållet. Man kan fråga sig vad som styr samtalet. Är det ett genuint kunskapsbildande intresse eller är det mer närliggande saker som påverkar dialogen? Handlar det mer om att lösa uppgifterna för stunden för studenterna?
Claes Malmberg ser en väldig potential i datorbaserad undervisning på nätet. Men han understryker också vikten av att både lärare och studenter inser att kunskapsbildning är en lång process.
– Studenterna måste förstå att verklig kunskapsbildning handlar om att själva producera kunskap. Det bygger på att läsa, ta till sig, reflektera, göra motstånd, omvandla och själv skapa kunskap. Kunskap handlar om att lösa problem.
– Tyvärr handlar den kultur som i hög utsträckning präglar grundutbildningen om kunskapsförmedling. Ska studenterna bli mer deltagare än mottagare av kunskap måste även lärarrollen ändras. Det handlar mycket om hur man lägger upp undervisningen för att den ska bli en verklig utmaning och där studenterna blir medskapare, säger Claes Malmberg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Claes Malmberg, claes.malmberg@lut.mah.se, på 0737-08 36 09 eller 040-665 83 73.
Syftet med SAFER är att ta ett helhetsgrepp på säkerhetsfrågorna och forma ett internationellt nav för forskning om fordonssäkerhet i dagens trafikmiljö. Avancerade kommunikationssystem spelar en nyckelroll.
– Detta är en mycket kraftfull satsning för att behålla och vidareutveckla den svenska, världsledande forskningen och industrin inom fordonssäkerhet. Den globala konkurrensen och efterfrågan på kompetens fordrar stora insatser som görs gemensamt av näringsliv, akademi och staten. Vi är därför glada att få vara en av initiativtagarna till SAFER, säger Per Eriksson, generaldirektör för VINNOVA.
Näringsminister Thomas Östros fick äran att inviga centrumet den 7 juni. Som en första present till SAFER och Göteborg lämnade han också det efterlängtade beskedet att projektet Test Site Sweden definitivt hamnar i Lindholmen Science Park. Riksväg 45 mellan Göteborg och Trollhättan blir därmed den teststräcka i verkligheten för avancerad fordonssäkerhet och informationsteknologi som forskarna och fordonsindustrin hoppats på.
Invigningen skedde på plats i de nya lokalerna. Den fysiska placeringen av SAFER i det växande företagsklustret Lindholmen Science Park är strategisk. Där finns hela Chalmers Campus Lindholmen, flera av partnerföretagen och andra närliggande verksamheter inom området samt IT-Universitetet, som är gemensamt för Chalmers och Göteborgs universitet.
– Det nya forskningscentrumet är ett mycket viktigt tillskott i strävan att skapa ett internationellt nav för säkerhetsforskning och utveckling i Lindholmen Science Park, säger Mats Karlsson, vd för Lindholmen Science Park.
Verksamheten ska vara igång till hösten. Den 1 augusti börjar föreståndaren Anna Nilsson Ehle på allvar.
– Det är oerhört spännande att få chansen att vara med och förverkliga SAFER. Tillsammans med forskarna vill jag jobba för att skapa en öppen, dynamisk och attraktiv miljö här, säger Anna Nilsson Ehle, som tidigare varit verksam inom säkerhetsfrågor på Volvo och vd för vetenskapscentrumet Universeum i Göteborg.
SAFER ska fungera som en plattform med kompetens för helheten – förare, fordon, trafik och infrastruktur. Ambitionen är att växa med ännu fler internationellt ledande forskare, företag och akademiska parter.
Syftet är ytterst att närma sig samhällets noll-vision. Då är ett nödvändigt steg att intressenterna på området samverkar och delar på viktig kunskap, till exempel stora databaser om olyckor.
– För att expandera Volvos traditionellt starka position inom säkerhet i framtidens knivskarpa konkurrens behövs denna kraftsamling – vi behöver kunna ta nya, banbrytande utvecklingssteg baserade på tvärfunktionell kompetens i världsklass. Vi välkomnar SAFER som en möjliggörare! Det säger Ingrid Skogsmo, chef för Volvo Cars Safety Center och aktiv i styrelsen för SAFER.
– Det här samarbetet stöder Saabs filosofi att ligga i topp vad gäller säkra bilar. Mycket av den grundforskning som krävs kan vi göra gemensamt, säger Jan-Åke Jonsson, vd för Saab Automobile.
Aktuell forskning är bland annat hur fordon ska kunna förutse och förebygga olyckor genom att kommunicera med varandra och sin omgivning i nya säkerhetssystem, vilket sätter både IT och föraren i fokus. Det kräver gränsöverskridande forskning från olika discipliner. Centrumet engagerar forskare från skilda delar av Chalmers.
– För Chalmers del förstärks vår redan mycket framgångsrika forskning inom nackskadeforskning och krockskydd och knyts ännu närmare till verksamheten inom data, IT och kommunikationssystem. På så vis både breddar och stärker vi kompetensen, säger Jan-Eric Sundgren, rektor på Chalmers.
Mer om aktuella forskningsområden:
Förebyggande
Avancerade system för att undvika kollisioner finns delvis idag, som låsfria bromsar och andra program som bistår föraren i kritiska situationer för att exempelvis kontrollera styrning och hastighetskontroll. För att ytterligare utveckla denna teknik måste man veta mer om hur föraren reagerar och det krävs därför mer forskning i gränssnittet mellan människa och teknik.
Skyddande
Chalmers forskning har en mycket stark ställning internationellt på detta område, bland annat en världsledande forskning om pisksnärtskador. I nära samarbete med industrin har olika nya skydd utvecklats. En mycket avancerad krockdocka, Bio-Rid, har tagits fram. Trots stora framsteg på detta område under senare år finns det stor potential för att ytterligare utveckla tekniken, till exempel anpassa skyddens kraft efter krockens styrka och passagerarnas storlek.
Uppföljande
Olika system för att snabbt komma i kontakt med omvärlden efter en olycka kan vara livsavgörande. Forskning pågår om hur dessa nödsystem kan utvecklas, som inte bara anger fordonets position utan även meddelar typ av olycka, dess styrka och antal passagerare.
Haveriundersökning
Chalmers driver sedan 2003 en verksamhet med syfte att bygga upp en databank efter trafikolyckor, för att bättre undersöka vilka faktorer som gör att de inträffar och varför skador uppkommer. En haveribil får meddelande av SOS och forskarna kan direkt säkra viktig dokumentation och senare simulera olyckan i dator. Efteråt intervjuas också förare och vittnen av beteendevetare. Databanken används i flera projekt inom Sverige och i EU. Detta underlag är väsentligt för att utveckla bättre ”intelligenta” säkerhetssystem.
Integrering
Såväl i skedet före som efter en olycka kan sensorer och aktiva system användas för att varna och larma. Mer forskning och utveckling behövs för att dessa dyrbara ”intelligenta” system ska kunna samverka och användas för skilda syften.
Fakta om SAFER, Vehicle and Traffic Safety Centre at Chalmers
Chalmers är värd för den långsiktiga satsningen där akademi, myndigheter och industri samverkar. Vinnova är huvudfinansiär.
Samarbetsparter från akademi, myndigheter och näringsliv satsar vardera en tredjedel, tillsammans ungefär 30 miljoner per år i tio år.
Samtliga parter:
AB Volvo, Autoliv, Chalmers, Ericsson, Epsilon High Tech, Folksam, Fordonskomponentgruppen, Göteborgs universitet, Imego, Lindholmen Science Park, Volvo Cars, Saab Automobile, Scania, Sicomp, SP, Telia Sonera, VINNOVA, VTI, Vägverket.
Ladda ner pressbild här:
http://chalmersnyheter.chalmers.se/bildermedia/bildspel.jsp?article=7335&category=212
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Johan Carlsten, vicerektor för näringslivskontakter, Chalmers
Tel: 031-772 85 26
carlsten@chalmers.se
Lennart Josefson, vicerektor, Chalmers
Tel: 031-772 15 07
lennart.josefson@chalmers.se
Effekterna av klimatförändringarna på växter och djur är ofta diffusa och det är svårt att dra några generella slutsatser om konsekvenserna av förändringar i miljön. Därför har det blivit allt viktigare att hitta arter som reagerar på miljöförändringar. Carl Johan Svensson från Göteborgs universitet har studerat vilken effekt en ökad havsmedeltemperatur skulle få på bland annat havstulpaner och alger, och visar i sin avhandling att tåligheten hos dessa marina organismer är ganska stor. Men överskrids ett visst gränsvärde – det vill säga en viss temperatur – under en längre tid så kan effekterna plötsligt bli väldigt stora.
Storleken på gränsvärdet, det vill säga vid vilken temperaturökning växt- och djurlivet i havet påverkas, varierar både mellan arter och mellan populationer inom en art. Vad som händer vid en klimatförändring är inte att gränsvärdet överskrids konstant utan att den ökade variationen i temperatur medför kortare eller längre perioder med höga temperaturer. Effekterna av dessa varmare perioder på populationer beror på periodens längd och hur väl populationerna kan återhämta sig.
I avhandlingen visas också att effekterna av en ökad temperatur inte behöver skilja mycket mellan populationer i geografiskt skilda områden, vilket tyder på att klimatförändringarna kommer att få regionala snarare än lokala konsekvenser hos marina organismer. Känsligheten för förändringar beror även på om populationerna har en liten eller stor spridning samt på organismens interaktioner med andra arter och populationer.
En viktig generell slutsats som kan dras av Carl Johan Svenssons studier är att vissa arter av havstulpaner kan användas som indikatorer för förändringar i havsmedeltemperatur, eftersom livscykeln hos havstulpaner är beroende av en stabil årstidsvariation i temperatur. Genom en årlig inventering av havstulpanarter på klippstränderna kan man således utvärdera hur den ökade temperaturen påverkar miljön och dess organismer.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Carl-Johan Svensson
Institutionen för marin ekologi
Göteborgs universitet
Tel: 031-7732627
E-post: johan.svensson@marbot.gu.se
Handledare: Per Åberg
Tel: 031-7732707
Avhandlingen har titeln: ”Matrix modelling of open and closed populations”.
Disputationen äger rum fredagen den 9 juni 2006 kl 10.00, i föreläsningssalen i ”Botanhuset”, Carl Skottbergs Gata 22B, Göteborg
Stipendiet, som är knutet till Handelshögskolan i Stockholm, är grundat av den svensk-amerikanska affärskvinnan Barbro Ehnbom. Juryn består bland annat av Pfizers AB:s VD Niklas Prager, grundaren Barbro Ehnbom och Handelshögskolans rektor Lars Bergman.
– Det känns extra spännande att kunna ge en plattform till en ung ekonom med Martinas starka engemang i samhällsfrågor och ledarskap i Sverige, säger Barbro Ehnbom.
– Jag är mycket stolt över att vara med och utse Female Economist of the Year. För Pfizer är det en självklar strävan att vara en uppskattad och attraktiv arbetsgivare för både kvinnor och män. Därför stödjer vi detta stipendium, bl. a. genom att erbjuda tjänst både inom vår svenska verksamhet och på vårt huvudkontor i New York, säger Niklas Prager, vd på Pfizer AB.
Martina Lind, 26 år gammal, har studerat internationell ekonomi på Handelshögskolan och har en fil kand. i medievetenskap. Parallellt med studierna har hon bl.a. varit yngsta ledamot i Stockholms Kommunfullmäktige och arbetat som ekonomijournalist, affärsutvecklare, konsult, talskrivare och politisk rådgivare. Hennes internationella erfarenheter är omfattande och innefattar bland annat demokratiarbete i Nepal, Sri Lanka, Vitryssland och Bosnien.
– Jag känner mig väldigt glad och hedrad över förtroendet. Female Economist-stipendiet innebär inte bara en flygande start på min egen karriär, det är även en viktig institution för att synliggöra de nya ledare som är på väg upp inom svenskt näringsliv, säger årets stipendiat Martina Lind.
Stipendiet delas ut den 12 juni på Confidencen, Ulriksdals Slottsteater, vid en ceremoni med utvalda representanter från svenskt och amerikanskt kultur- och näringsliv.
Högupplösta bilder av Female Economist of the Year 2006, Martina Lind, finns att hämta på www.hhs.se/http://www.hhs.se/Press/Pressreleases/sv_060607.htm
Stipendiet Female Economist of the Year instiftades 2001 av den tidigare handelsstudenten Barbro Ehnbom som arbetat som läkemedelsanalytiker och investment banker på Wall Street och inom amerikanska läkemedelsindustrin. I båda branscherna var hon en av de första kvinnorna på ledande befattning. Stipendiet, som har till syfte att främja unga kvinnors avancemang i näringslivet har unikt stöd av Barbro Ehnboms nätverk Barbros Friends som är en utvald grupp framstående personer ur svenskt och amerikanskt näringsliv. ”Friends” fungerar som mentorer och support för stipendiaten. Stipendiet inkluderar bl.a. ett års specialkomponerat program på Pfizer i Sverige, följt av ett år på Pfizers huvudkontor i New York under mycket förmånliga villkor. Stipendiaten får även en personlig ledarskapscoach från Kandidata AB. Tidigare stipendiater är Anna Levander, Blenda Kangas, Maria Hamrin, Åsa Carlsson och Susanna Francke.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Martina Lind, 0707-49 53 49
Barbro Ehnbom, 0705-93 83 35
Gisela Lindstrand, Pfizer, 0768-89 29 51
Lars Bergman, rektor HHS, 08-736 90 12
CLUSTERs viktigaste övergripande uppgift är att skapa en gemensam plattform för de tekniska universitetens utveckling i Europa, slår Anders Flodström fast.
Frågor om forskningsanslag från EUs ramprogram, gemensamma tvååriga masterutbildningar och samordningen av utbildningsstrukturen i Europa ställer stora krav på att samarbetet med makthavarna i Bryssel fungerar. Därför är en viktig uppgift framöver att etablera CLUSTER i Bryssel, där nätverket ännu inte tagit plats på samma sätt som andra europeiska universitetsnätverk.
– Som ordförande kommer jag att lägga mer tid på samtal med parterna i nätverket och med kontakter i Bryssel, än vad som gjorts tidigare, konstaterar Anders Flodström.
När nätverket grundades var det huvudsakligen för student- och lärarutbyte men den snabba förändringen av universitetens roll under de senaste 10-15 åren har radikalt ändrat behovet av samarbetsformer.
– I dag växelverkar universiteten mycket snabbare och tätare med världen runt omkring. Vi samverkar också mycket närmare industrin, både nationellt och internationellt. Detta kräver dialog på högsta ledningsnivå, såväl mellan universiteten som med industrin, för att få maximal synergi. Denna utveckling har ökat betydelsen av nätverksbyggande och allianser mellan universitet, säger Anders Flodström.
Tankar på ett stort sameuropeiskt tekniskt elituniversitet jämförbart med MIT (Massachusettes Institute of Technology) finns, likaså en vision om en CLUSTER-ackreditering – en kvalitetsstämpel på utbildningarna från universiteten i nätverket.
– Båda dessa frågor kräver en gemensam syn på kvalitetsfrågor. Samma sak gäller för visionen om gemensamma satsningar mot till exempel Asien med CLUSTER-campus i anslutning till universitet där, liknande de som KTH etablerat i Kina i samarbete med Chalmers och KI. Därför kommer kvalitetsfrågor att genomsyra åtskilligt av arbetet de kommande åren.
Ytterligare ett område som kommer att få stort utrymme de närmaste åren är kommersialisering av forskningsresultat.
– Vi måste hitta en gemensam syn på frågor som rör entreprenörskap, bland annat hur rättigheterna för universitet och individer ska hanteras.
Valet av ny ordförande, som gäller perioden 2006-2008, skedde i samband med nätverkets årliga större sammankomst, som KTH i år stod som värd för. Under mötet diskuterades bland annat frågan om ett forskningsnätverk, med gemensamma seminarier för att skapa nya kontakter för större forskningssamarbeten. Sådana är bland annat en förutsättning för framgångsrika anslagsansökningar från EUs ramprogram. Det första seminariet kommer att röra energiområdet och hållas på Universität Karlsruhe, Tyskland.
Vid mötet valdes också två nya associerade medlemmar in, Georgia Tech, USA, och Ecole Polytechnique Montreal, Kanada. Associerade medlemmar sedan tidigare är Tomsk Polytechnic University, Ryssland, och Tsinghua University, Kina.
Mer om CLUSTER och medlemsuniversiteten på www.cluster.org
Kontaktinformation
Mer information
Anders Flodström, 08-790 7001, rektor@kth.se
Med ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och med hjälp av bl.a. kritisk diskursanalys dekonstru-eras föreställningen brist på manliga förebilder. Perspektivet innebär att kön, familj, uppväxt etc. betraktas som sociala konstruktioner vilket gör det möjligt att bryta ned föreställningen och granska dess komponenter. Dessa utgörs av diskurser om jämställdhet, faderskap, kön, föräldraskap, fader-löshet etc. I avhandlingen diskuteras föreställningen brist på manliga förebilder inom fältet socialt arbete, och speciellt när det gäller stöd och behandling för söner till ensamstående mödrar. Tre olika material analyseras: intervjuer med personal inom gruppverksamheter för tonårspojkar, socialsekre-terares svar på en enkät och texter ur tidskriften Socionomen sedan starten 1958 till och med 1999.
Det kan konstateras att nästan alla håller med om vikten av att pojkar har manliga förebilder men att det råder stor oenighet om vad det är, varför de behövs, hur de skall vara och vad de skall förmedla. En komplex bild av olika tankemönster som bildar bas för föreställningen att dessa pojkar behöver manliga förebilder framträder. Tankemönster som rör t.ex. kön och familj är inte entydiga utan befinner sig i rörelse, utmanas och ersätts, även om en tröghet kan urskiljas inte minst vad gäller synen på föräldraskap. Inom jämställdhetsdiskursen återfinns två konkurrerande synsätt på kön där det ena betonar olikhet och komplementaritet mellan män och kvinnor medan det andra istället betonar likhet. I de studerade verksamheterna dominerar den förra och en maskulinitet konstrueras som innebär bl.a. fasthet, mod, fysisk aktivitet och en trimmad kropp. Denna konstruktion av en traditionell man sker i relation till konstruktioner av underordnade maskuliniteter i form av inåtvändhet, vekhet och homosexualitet, men också i relation till två konstruktioner av kvinnlighet; å ena sidan en sexuellt erfaren och utmanade, å andra en sportig och könlös.
Mödrar och fäder konstrueras på olika sätt. Medan fäder tenderar att ses som goda fäder i kraft av det biologiska faderskapet, ställs högre krav på mödrar. Inte minst gäller detta ensamstående mödrar som av informanterna ofta betraktas som kämpande men oförmögna att ge sönerna de gränser de behöver. Psykoanalytiska tankemodeller har stort inflytande på konstruktionerna av ensamma mödrar, frånvarande fäder och struliga tonårskillar. Dessa tenderar, så som de kan förstås av det material som analyseras, att skuldbelägga och överproblematisera de ensamma mödrarna och riskerar att medföra att deras söner, när de blir föremål för insatser, ges manliga förebilder som förstärker traditionella könsstereotyper.
Helena Johansson är socionom och har arbetat med socialt arbete, främst med ungdomar, sedan slutet av 1980-talet.
Avhandlingens titel: Brist på manliga förebilder. Dekonstruktion av en föreställning och dess praktik
Fakultetsopponentens namn: Docent Marie Sallnäs, Stockholm
Tid och plats för disputation: Fredagen den 16 juni 2006, kl. 9.15, Hörsal Sappören,
Sprängkullsgatan 25, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Helena Johansson, tel. 031-773 5721(arb.), 0703-964970
helena.johansson@socwork.gu.se
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
Användandet av datorer, internet och mobiltelefoner ökar. För att inte hamna utanför informationssamhället krävs både tillgång till och kunskap om ny teknik. I sin avhandling har Marie Sjölinder studerat äldres förutsättningar och behov i informationsrymden.
– Tröskeln för äldre att börja använda datorer och annan teknik är högre eftersom inlärning och utförande av olika uppgifter tar längre tid. Det blir svårare att hantera stora mängder information och att sortera ut just den information som krävs för en specifik uppgift. Lösandet av olika uppgifter påverkas också i varierande grad av åldern, beroende på vilken typ av uppgift det är och i vilken miljö den utförs, säger Marie Sjölinder.
Marie Sjölinder har undersökt hur äldre användare söker information i tre olika digitala informationsmiljöer: ett textbaserat datorgränssnitt, ett visuellt tredimensionellt datorgränssnitt samt ett mobiltelefongränssnitt. I de olika studierna har hon studerat åldersskillnader i användande samt hur den åldersrelaterade förändringen av vår informationsbearbetning påverkar användandet av olika typer av gränssnitt.
– Tredimensionella miljöer kan vara bra för äldre, men de kan också vara svåra att använda. Äldre får behållning av bilder och när verkliga miljöer efterliknas eftersom det ger en större upplevelse för människor som kan ha svårt att lämna sina hem. Å sidan kan dessa miljöer innehålla mycket information med svårhanterad navigering och interaktion, säger hon.
Idag utförs en rad olika uppgifter med hjälp av datorer och ny teknik, en del enkla och rutinmässiga, medan andra kräver att information från olika källor sammanställs.
– Vid högre ålder blir det svårare att hantera och bearbeta information. Äldre som söker bland stora mängder information måste få ha bra stöd och navigeringshjälp. För att kunna anpassa hjälpfunktioner och stöd som är lämpade för äldre användare krävs det kunskap om i vilka situationer och för vilka uppgifter behovet av dessa är som störst – situtationer som kan vara speciellt svåra för äldre användare är till exempel då informationsrymden eller sökresultaten är omfattande eller då information från flera källor ska integreras, säger Marie Sjölinder.
Marie Sjölinders avhandling lades fram vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet den 1 juni 2006.
Kontaktinformation
Marie Sjölinder, tfn 08-633 15 96, mobil 070-485 49 54, e-post marie@sics.se
Maria Erlandsson, pressekreterare, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Sjögräs är marina växter som finns över nästan hela världen. Det finns många studier om koraller och mangrover, men nästan inga om sjögräs. De blommar och formar stora mattor som utgör habitat för massor av växter och djur, inklusive sköldpaddor och sjökor. Maricela de la Torre-Castro har studerat de sätt på vilket sjögräs bidrar till att minska fattigdom bland de fiskare som använder olika redskap och bland de kvinnor som odlar alger samt hur sjögräsen ökar den social-ekologiska resiliensen i vissa byar på ön Zanzibar. Hon har även analyserat på vilket sätt fiske och algodling kan påverka sjögräs samt hur resursen hanteras på lokal nivå och på förvaltningsnivå.
– Det visar sig att sjögräs har stor betydelse för många fattiga byar, framför allt genom att producera fisk, skaldjur och bete, fungera som barnkammare åt fisk och många andra organismer genom att ge skydd och näring, användas som mediciner och magiska kurer och så vidare. Dessutom gillar de kvinnor som odlar alger som exporteras att använda sjögräsängarna. Sjögräs är mycket viktigt och ger resiliens till det social-ekologiska systemet, inte minst när mangrover och koraller redan är skadade och utnyttjandet är hårt reglerat, säger Maricela de la Torre-Castro.
Den lokala befolkningen drar stor nytta av sjögräsängarna, genom att de producerar massor med ekologiska varor och tjänster: fisk, skaldjur, bete, rötter, organisk gödsel, etc. De ger också skydd mot erosion och kraftiga vågor. De flesta människor i dessa byar har ett förhållande till sjögräs. Fiskare tycker att de är de bästa fiskegrunderna och kvinnor att de är bästa ställena att odla alger på. Dessutom tjänar de som fiskar sjögräsrelaterad fisk med mjärdar på sjögräsängarna mest och är de mest ”ekologiska”.
– Tyvärr kan fiskeredskap, till exempel vissa nät, skada sjögräs och nyttan de för med sig. Ett annat problem är att Zanzibar har satsat på turism och algodling. Mina studier visar att algodling påverkar sjögräsängarna mycket negativt. Djur- och växtlivet minskar, fiskesamhället förändras och man hittar ofta väldigt få fiskarter i algodlingarna. Detta är ett problem för ekosystemets mångfald, samt för människor. Dessutom har kvinnorna mycket låga löner, dåliga arbetsförhållanden och drabbas av ökad ohälsa, säger hon.
Att människor använder sjögräsängarna och tycker att de är viktiga på olika sätt kan också leda till konflikter och konkurrens, till exempel mellan de fiskare som använder traditionella mjärdar och fiskare som drar nät över ängarna.
– Människor har till och med dött i kampen för sin rätt att fiska på sjögräs. Det finns också konflikter mellan fiskare och kvinnliga algodlare, även om de mildras eftersom kvinnorna är fruar och mammor till fiskare. Det är ytterst viktigt att förvaltare upprättar regelverk som tar hänsyn till människor med olika intressen, aktiviteter, och värderingar och kulturella sammanhang på ett sätt som främjar välfärd och hållbar utveckling.
Avhandlingens titel: Humans and seagrasses in East Africa – a social-ecological systems approach. Avhandlingen innehåller sex vetenskapliga artiklar och försvaras den 9 juni kl. 13:00 i Nordenskiöldsalen, Stockholm universitet.
Kontaktinformation
Mer information: Maricela de la Torre-Castro, tfn, 08-658 28 42 eller 08-16 17 48, mobil 0739-373261, e-post: maricela@ecology.su.se
För bilder: Marie Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
De existerande enskilda avloppsanläggningarna är inte heller utformade så att olika näringsämnen i avloppsvattnet kan tas till vara för gödsling av odlingsmark. Doktorsavhandlingen Reactive filter materials for ammonium and phosphorus sorption in small scale wastewater treatment med vilken Annelie Hedström disputerar den 8 juni, har som syfte att studera olika metoder som ökar reningseffektiviteten av enskilda avloppsanläggningar och som kan underlätta tillvaratagandet av avloppsvattnets näringsämnen.
– Jag har undersökt hur man bättre kan fånga upp fosfor och ammonium ur avloppsvatten med reaktiva filtermaterial. Reaktiva fibermaterial kan användas i stället för sad i små avloppsanläggningar, säger Annelie Hedström.
– Av de material som undersöktes var masugnsslaggen, en restprodukt vid järnframställning, mest lovande för fosforavskiljning och var effektivare ju färskare materialet var. Däremot lakades förhållandevis stora mängder svavel ut ur materialet, vilket måste undersökas vidare,
Också hur man kan behandla sllamavskiljarslam lokalt har Annelie Hedström undersökt. Resultaten är lovande. Metoden innebär frysning av slammet under vintern, torkning under våren och kompostering tillsammans med hushållsavfall under sommaren.
– Inga driftproblem uppstod och under komposteringen uppmättes mycket höga temperaturer i komposten, hela 73 grader. Det innebär att eventuella sjukdomsframkallande organismer i slammet helt enkelt dör under processen.
Annelie Hedström är 34 år, född och uppvuxen ä Ånäset i Västerbotten och tog sin civilingenjörsexamen i samhällsbyggnadsteknik vid dåvarande Högskolan i Luleå.
Upplysningar: Annelie Hedström, tel. 0920-49 23 09, annelie.hedstrom@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
I ett biofilter använder man mikroorganismer för att behandla förorenad luft. De illaluktande ämnena i luften används av mikroorganismerna som kol och energikälla och bryts ner till koldioxid och vatten. Det här är en miljövänlig och ekonomiskt fördelaktig teknik, men en av nackdelarna har varit att filtren tagit stor plats och att fibermaterialet brutits ner och därför behövt bytas ut ofta.
I sin doktorsavhandling Biofiltration of odorous gas emissions ( Luktbehandling i biofilter) har Anneli Andersson Chan därför undersökt möjligheten att använda ett kompakt biofilter som håller längre, och som tillverkas i det nya filtermaterialet stenull.
Forskning inom biologisk gasreningsteknik genomförs ofta i laboratorier där man behandlar enstaka föroreningar i relativt höga koncentrationer under konstanta och kontrollerade förhållanden. Ute i fält är sådana förhållanden väldigt ovanliga och få studier inriktar sig på behandling av komplexa gasströmmar med mycket låga koncentrationer, vilket är fallet för många illaluktande gasemissioner.
– Jag har valt att fokusera på tre olika luktproblem; en restaurang, ett massabruk och en avloppspumpstation och jag har genomfört alla försök i fält. Gaserna innehöll visserligen väldigt låga koncentrationer av föroreningar, men fortfarande tillräckligt höga för att skapa luktproblem, och det gjorde att det var svårt att bygga upp och försörja en tillräckligt omfattande bakteriekultur i stenullsmaterialet, säger Anneli Andersson Chan.
– Varierande temperatur, gasflöden och föroreningskoncentrationer påverkade mikroorganismerna i filtret så att de inte fick optimala förhpllanden att jobba i.
Låga koncentrationer av ämnen i luft är svåra och dyra att analysera och ibland ger de ändå inte ett bra mått på lukt. Därför utvecklades en mer generell metod för att utvärdera luktproblem kring ett avloppsreningsverk. Lokala observatörer utgjorde en luktpanel och fick i uppdrag att ringa till Anneli Andersson Chan när de kände lukt. Dessa uppgifter kompletterades sedan med aktuella väderdata och olika processparametrar från verket.
– De som ingick i luktpanelen var engagerade och de lärde sig mer om hur komplext detta med luktproblem är och om varför det faktiskt luktar. Däremot visade det sig vara svårt att använda panelens ”luktrapporter” för att hitta själva källan till luktepisoden och samtalen stämde inte alltid överens med exempelvis aktuella vindriktningar.
Anneli Andersson Chan är född i Växjö (1971) och tog sin civilingenjörsexamen i samhällsbyggnadsteknik vid Luleå tekniska universitet 1998. Hon har varit forskarstuderande vid LTU sedan 1998 och har bland annat ett förflutet som heltidsarvoderad vice kårordförande i Teknologkåren läsåret 1995/96.
Anneli Andersson Chan disputerar den 16 juni.
Bild för fri användning finns att ladda ner via www.ltu.se under rubriken Press.
Upplysningar: Anneli Andersson Chan, tel. 0920-49 25 71, 070-271 92 49, anan@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
I enkäten ingick 138 män i Skaraborg som ännu inte fyllt 70 år men som haft sin första hjärtinfarkt. Dessa män jämfördes med lika många slumpvis valda män i samma ålder.
Resultaten visar att potensproblem var dubbelt så vanligt hos män med hjärtkärlsjukdom. Men bland de män som någon gång haft svårt att få stånd var hjärtinfarkt bara lite vanligare än genomsnittet.
– Vi vet att det finns en tydlig koppling mellan erektionssvikt och hjärtkärlsjukdom men potensproblem går alltså inte generellt att använda som en tidig varningsklocka för framtida hjärtinfarkt, säger läkaren Peter Ströberg.
Ytterligare en anledning till att impotens inte kan användas som markör för en kommande hjärtinfarkt är att många patienter inte vänder sig till läkare med sina erektionsproblem. I studien var det inte en enda av männen som haft svårt att få stånd före sin hjärtinfarkt som hade sökt vård för sin impotens.
Avhandlingen visar också att många patienter avbryter sin erektionsbehandling inom något år även om behandlingen varit framgångsrik. Sedan subventionerna för läkemedlen togs bort år 2001 har tabletterna helt enkelt blivit för dyra. Bland män med låg inkomst var det bara 2 av 10 som använde lika mycket av läkemedlen efter det att subventioneringen dragits in, medan 7 av 10 av de som tjänade mer fortsatte sin behandling som innan.
– Tabletterna kostar ungefär 70 kronor styck och i genomsnitt använder patienten fem tabletter i månaden. Men för en sjukpensionär blir det ofta en för stor kostnad när han måste köpa en förpackning med 12 tabletter på samma gång, säger Peter Ströberg.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för urologi
Avhandlingens titel: Erectile Dysfunction in clinical practice – With special focus on the correlation to myocardial infarction, lower urinary tract symptoms (LUTS), treatment cost and optimization
Avhandlingen försvaras onsdagen den 14 juni, klockan 13.00, Centralklinikens aula, SU/Östras, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Peter Ströberg, leg. läkare, telefon: 036-32 10 00, 070-748 84 80, e-post: peter.stroeberg@telia.com
Handledare:
Professor Hans Hedelin, telefon: 036- 32 10 00, e-post: hans.hedelin@vgregion.se
För vissa grupper inom barn- och ungdomspsykiatrin är det svårt att hitta verksam eller tillräcklig behandling. Dit hör pojkar med ADHD och deprimerade, självdestruktiva tonårsflickor. Ett forskningsprojekt i Värmland visar att dansterapi är en behandlingsform som kan fungera när andra, mer traditionella, behandlingar inte är framgångsrika eller tillräckliga. Det är professor Erna Grönlund, Danshögskolan i Stockholm, och universitetslektor Barbro Renck, Karlstads universitet, som har lett forskningsprojektet. Barbro Renck har även arbetat som specialistsjuksköterska inom såväl barn- och ungdomspsykiatri som vuxenpsykiatri.
– Vi är först i världen med att prova och vetenskapligt utvärdera dansterapi som behandlingsform för pojkar med ADHD, säger professor Erna Grönlund vid Danshögskolan i Stockholm.
Forskningsprojektet har fått stor internationell uppmärksamhet. Rönen från ADHD-studien har bland annat publicerats i American Journal of Dance Therapy.
Det finns idag ett stort behov av en variation av behandlingsformer inom barn- och ungdomspsykiatrin. I projektet Dansterapi för barn och ungdom med psykisk ohälsa visar utvärderingen att dansen verkligen kan hjälpa.
– Pojkarna med ADHD blev lugnare. Deras föräldrar och lärare rapporterade att de klarade skolarbetet bättre. En pojke kunde tidigare bara sitta med i klassrummet i tio minuter och efter dansterapin klarade han en hel lektion. De kunde också leka tillsammans med de andra barnen utan att råka i konflikt och slåss hela tiden, berättar Erna Grönlund.
Det kanske kan verka märkligt med rörelse och fart för pojkar vars problem mycket handlar om att de inte kan hejda sig eller gå ner i varv. Men det fungerar. Övningarna brukar börja med full fart för att sedan innehålla moment där det är viktigt att lyssna och härma, lekar till musik, rollspel och sedan allt lugnare inslag.
Även tonårsflickorna reagerade positivt på dansterapin.
– Det kan vara svårt att använda samtalsterapi för tysta tonåringar som varken vill eller vågar prata om vad som bekymrar dem. Det visade sig att dans var ett bra sätt att få upp de deprimerade flickornas energi och livsglädje. En övning med till exempel flamenco kan också handla om att känna stolthet, självkänsla, sätta gränser och säga nej, säger Erna Grönlund.
– Resultaten för båda grupperna var goda, men det är en liten grupp barn och ungdomar, sex pojkar och elva flickor, så vi törs inte dra alltför långtgående slutsatser. Fler, uppföljande studier behövs, säger Barbro Renck.
Att flera familjer efterfrågat en fortsättning visar också att projektet varit framgångsrikt.
– Tyvärr finns inte behandlingsformen vid barn- och ungdomspsykiatrin idag, men vi hoppas att socialstyrelsen aktivt ska rekommendera landstingen att införa dansterapi som komplement. Framför allt när det gäller pojkarna med ADHD så verkar det som om behandlingen behöver upprepas för att den goda effekten ska vara kvar, säger Barbro Renck.
Forskningsprojektet har genomförts på Barn och ungdomspsykiatriska kliniken i Karlstad under perioden 2001-2005. Projektet är ett samarbete mellan Danshögskolan i Stockholm, folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Karlstad och Dans i Värmland. Pojkarna i projektet var 5-7 år och flickorna 13-17 år.
Kontaktinformation
För mer information kontakta gärna lektor Barbro Renck, tfn 054-7002510 eller 0705-436149, e-post: barbro.renck@kau.se och professor Erna Grönlund tfn 08-7177116 eller 070 – 259 08 06 e-post: erna.gronlund@telia.com
Forskningsrapporterna kan beställas via Danshögskolan, www.danshogskolan.se
eller per telefon 08 – 459 05 30 (Lars Nyberg).
