Handels grundades 1906 av en grupp varuutkörare i Malmö. Jonny Hjelm beskriver i sin bok hur förbundet övergick från att vara ett machobetonat transportarbetarförbund till att bli dagens kvinnodominerade (detalj-) handelsarbetareförbund. Inströmningen av kvinnor sköt fart under 1930- och 1940-talen och var bland annat ett resultat av den utåtriktade och opinionsskapande verksamhet som förbundet satsat på.

Det ansågs fint att arbeta i butik och anställda inom detaljhandeln, inte minst kvinnorna, tyckte inte att fackligt medlemskap behövdes. Många drömde om att göra karriär inom branschen och öppna egen butik. Arbetsgivarna motsatte sig också bestämt kollektivavtal. För att få fler medlemmar spelade Handels in ett stort antal propagandafilmer från och med 1930-talet. Genomslagskraften blev större än förväntat. Förbundets könsblandade medlemskår och det stora antalet ungdomar, ledde även till att man ofta dansade och sjöng på avdelningsmötena.

Jonny Hjelm är docent i historia vid Umeå universitet. Hundra år med Handels är ett resultat av ett tvåårigt forskningsprojekt som finansierats av Handelsanställdas förbund. Boken utkommer lämpligt till förbundets hundraårsjubileum 2006. Den baseras på verksamhetsberättelser, intervjuer med fackligt aktiva, alla nu levande förbundsordföranden och alla de berättelser som Handels fått in genom minnesinsamlingen inför hundraårsjubileet. Boken är ett viktigt bidrag till svensk fackföreningshistoria.

”Hundra år med Handels” beskriver ett förbund som blivit mer radikalt mot 1900-talets slut. Under 1950- och 1960-talen var Handels relativt anpassligt i förhållande till SAP, LO och arbetsgivarna, menar Jonny Hjelm, men det förändrades med tiden och särskilt 1980- och 90-talen var en stridbar era. Då gällde det kollektivavtalen.
– Under Ullareds och Toys ´r Us-konflikterna tog Handels strid och framhöll sig som det förbund som kämpar för att bevara kollektivavtalet. Men man kämpade också politisk och fackligt för att säkra de lågavlönade kvinnorna arbetsvillkor. Mest uppmärksammad blev kanske ändå förbundets negativa inställning till EU och senare EMU där man fungerade som en samlande kraft för motståndarna inom fackföreningsrörelsen.

Tidigare böcker av Jonny Hjelm: Begåvningsreserven inom industrin (1999), Skogsarbetarna och motorsågen. En studie av arbetsliv och teknisk förändring” (1991), Klämda mellan sköldarna. Sveriges arbetsledare under 1930- och 1940-talen (2002) samt Amasoner på planen. Svensk damfotboll 1965-1985 (2004). Läs mer om Jonny Hjelms forskning: http://www.umu.se/histstud/personal/hjelm_jonny.html

Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta Jonny Hjelm på
tel 090 – 786 70 03 eller e-post mailto:jonny.hjelm@histstud.umu.se

Hundra år med Handels ges ut av Bilda förlag. Recensionsexemplar kan beställas från förlaget via Kjell Hansson, mailto:kjell.hansson@bildaforlag.se

– Resultaten av mina studier visar att vårdare i de kommunala gruppboendena känner sig utsatta och otillräckliga i arbetet. Det enda stöd de tycker sig få kommer från arbetskamraterna, säger Lisbeth Kristiansen, verksam som forskare vid Karolinska Institutet och Mittuniversitet i Sundsvall.

Hennes avhandling visar att många vårdare upplever att beslutsfattare på kommunnivå saknar tillräcklig kunskap både vad gäller klienter och personal. Brist på stöd uppifrån ger en känsla av ensamhet hos den enskilde vårdaren. Något som i sin tur kan ha en koppling till att klienterna på gruppboenden ofta är fysiskt ensamma en stor del av dagen, konstaterar Lisbeth Kristiansen.

– 1990-talets omfattande ekonomiska nedskärningar i samhället kan ha lett till viss utbrändhet hos vårdarna. Resultaten pekar också på att man som klient riskerar att bli bemött på ett mer korrigerande sätt av vårdarna snarare än att bli bekräftad som person. Det skadar eftersom det snarare ökar än minskar graden av förvirring, säger hon.

Lisbeth Kristiansen fann även att vårdarna på de kommunala gruppboendena i stor utsträckning själva fick pröva sig fram i yrkesrollen. Vårdarna upplevde ett otydligt ledarskap samt att organisationen i hög grad var ekonomiskt styrd. Samtidigt uttryckte många vårdare en vilja av att göra sitt bästa för klienten.

– För att kunna åstadkomma en hållbar och långsiktig förbättring för de målgrupper som avses när vårdreformer beslutas måste noggranna analyser och konsekvensbeskrivningar göras för alla nivåer så att man inte tappar bort den egentliga målsättningen. Vi måste också få mer kunskap om vad klienterna själva anser, säger Lisbeth Kristiansen.

Avhandling: “Features of Swedish municipal elderly and psychiatric group dwelling care after the 1990s health care reformations”.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Lisbeth Kristiansen, Institution för hälsovetenskap vid Mittuniversitetet samt Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet. Tfn 060-14 85 39, 0733-692942. E-post: lisbeth.kristiansen@miun.se

Lars Aronsson, forskningsinformatör Mittuniversitetet.
Tfn: 063-16 53 36, 070-5165336. E-post: lars.aronsson@miun.se

Pressekreterare Katarina Sternudd, Karolinska Institutet.
Tfn: 08-524 838 95, 070-2243895. E-post: katarina.sternudd@ki.se

I Sverige har vi haft en tämligen restriktiv hållning till kameror på offentliga platser, men den ökande brottsligheten förändrar vår inställning. Antalet kameror på allmän plats har ökat under senare år. De första svenska studierna visar att kameraövervakning i brottsförebyggande syfte har positiva effekter.

Vi börjar vänja oss vid att se kameror övervakningssyfte. Men hur känner vi för kameror som används av andra skäl på offentlig plats? Vad betyder det för den personliga integriteten? Vad tycker man om att bli filmad? Det har varit fokus med en studie som gjorts i USA och sedan upprepats i Sverige.

Den ursprungliga amerikanska studien genomfördes av professor Batya Friedman, University of Washington 2002. 2005 replikerades studien här i Sverige av två magisterstudenter – Lina Eidmar och Catherine Sallmander Prien – på Institutionen för Data- och systemvetenskap, Stockholms universitet och KTH med professor Kristina Höök som handledare. DSV finns på Campus IT-universitetet i Kista.

Undersökningarna genomfördes på likartat sätt. En videokamera sattes upp längs en gångväg på universitetsområdet. De förbipasserande fick svara på en enkät och några togs dessutom ut för djupintervjuer. Frågor ställdes om reaktioner på kamerorna och känslan av intrång i den privata sfären.

Den svenska studien visar att de flesta (75 %) var förvånade över kamerornas närvaro och nästan hälften uttryckte tydligt att de tyckte att det var ett intrång i den personliga integriteten. Amerikanerna är inte alls lika förvånade eller lika negativa – ungefär varannan resp var fjärde i den amerikanska studien.

Studien visar också att filmningen skulle ha uppfattats mindre negativt om det funnits en förklarande informationsskylt i anslutning till installationen. Och det fanns större acceptans för om bilderna enbart används lokalt och kunde ses på ett kontor inom universitetsområdet. Också här var amerikanerna genomgående mer accepterande än de svenska deltagarna.

Professor Kristina Höök ville göra en svensk uppföljning av den amerikanske kollegans Batya Friedmans undersökning. Hon hade då inga förväntningar på att hitta några större skillnader mellan länderna. Möjligen skulle vi svenskar vara lite mer vana vid kameramobiler och därmed vara mer vana att bli filmade.

– Att svenskarna skulle vara så mycket mer negativa till att bli filmade var oväntat, menar Kristina. Men när vi läst och tolkat intervjuerna så ser vi hur vi svenskar har en större tilltro till myndigheter. Vi förväntar oss att vårt privatliv ska skyddas av lagar och regleringar. Amerikanerna å andra sidan verkar inte ha så stor tilltro till myndigheterna och förväntar sig inte att deras privatliv ska skyddas.

Men Lina Eidmar och Catherine Sallmander Prien är inte lika förvånade över skillnaderna. De har bott utomlands och alltså själva upplevt skillnader i mentaliteten.

– Alla vet ju vi svenskar sägs hålla oss på vår kant och ha ett ovanligt stort behov av ”personligt utrymme”, påpekar Lina och Catherine. Vi släpper inte främlingar inpå livet – vare sig fysiskt eller psykiskt.

Lina och Catherine är inte heller så förvånade över att kvinnor är mer känsliga än män. Och tycker att det är glädjande att svenska män tycks vara mycket mer känsliga än amerikanska.

– Det vore spännande om undersökningen kunde upprepas i andra länder. Man behöver nog inte komma särskilt långt från Sverige för att hitta stora skillnader jämfört med det resultat vi fick här, tror Lina och Catherine.

Who is watching you? Den svenska rapporten som pdf-fil: Resultatredovisningen sid 44-66
http://www.it-univ.se/upl/filer/789.pdf

Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar:
Lina Eidmar, mobil 0706-55 80 12
Catherine Sallmander Prien, mobil 0708-9231 89
Kristina Höök, mobil 070-5617035

− I kunskapssamhället inför vi ofta ny informations- och kommunikationsteknologi för att ge specialister en möjlighet att utöva sin kunskap på ett bättre sätt. Idag tycks det som om förändringar blivit det vanliga och rutin tillhör det ovanliga. Det ställer krav på flexibilitet hos de anställda, säger Carina Beckerman. Samtidigt kostar det energi att förändra de mentala scheman vi använder när vi utför våra arbetsuppgifter. I samband med den nya informationsteknologins intåg på våra arbetsplatser har också ord som “utbrändhet” blivit etablerade.

Avhandlingen visar att varje specialist har en kognitiv stil som påverkar och påverkas av att ett nytt arbetsverktyg som en datoriserad patientjournal införs. När till exempel en datoriserad anestesijournal införs händer saker både inom och utom anestesiläkaren och inom och utom organisationen där han eller hon arbetar. Kunskap på en arbetsplats struktureras, men hur kunskapen struktureras beror inte alltid på ledningen utan på den som råder över kunskapens utövande.

Ett annat viktigt bidrag i avhandlingen är att ett arbetsverktyg som en patientjournal kan få en vidare betydelse på en arbetsplats beroende på vilken strategi man har för den. En datoriserad patientjournal förvandlad till ett så kallat “kunskapssystem” kan bidra till att både koordinera arbetsuppgifter och att höja kvalitén i det arbete som utförs.

Avhandlingen “The Clinical Eye. Constructing and Computerizing an Anesthesia Patient Record” av Carina Beckerman som är forskare vid Handelshögskolan i Stockholm ges ut av EFI, Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm (www.hhs.se/efi) och kan beställas på efi@hhs.se eller telefon 08-736 9075.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:

Carina Beckerman, Handelshögskolan i Stockholm
Tel. 08-736 94 58
Mobil: 0768-815019
E-post: carina.beckerman@hhs.se

Det är första gången som det blivit klarlagt hur en sjukdomsalstrande organism gör när den penetrerar ett skyddande slemlager. Resultaten presenteras i det senaste numret av den högt ansedda vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences USA.

Parasiten Entamoeba histolytica är mycket vanlig, men många lever med amöban i sin kropp utan att märka av den. Omkring 500 miljoner människor i världen bär på parasiten och av dem är det en tiondel som får symtom.

Amöban kan infektera tjocktarmen och ge patienten blodig diarré. Om parasiten tar sig vidare in i kroppen kan den bland annat bilda cystor i levern och sjukdomen kan då vara dödlig.

Magsäck och tarm skyddas av ett slemlager som är extra tjockt och tätt i tjocktarmen. Slemmet byggs upp av stora kolhydratrika proteinmolekyler som kallas muciner. Slemskiktet bildar en svårgenomtränglig barriär som normalt inte kan brytas ner, men organismer som orsakar sjukdom i tjocktarmen lyckas ändå ta sig igenom.

I artikeln visas att amöban Entamoeba histolytica utsöndrar specifika proteinspjälkande enzymer som kan klyva sönder mucinet så att nätverket faller sönder.
– Amöbaenzymet klyver sönder mucinet vid en mycket speciell och ovanlig proteinsekvens. Detta gör att amöban kan borra sig ner genom slemlagret som en projektil och infektera de underliggande tarmepitelcellerna, säger forskaren Martin Lidell.

I tredje världen dör uppemot 100 000 människor varje år till följd av komplikationer efter amöbainfektion.
– Vi har fått bättre förståelse för amöbainfektionen och kunskapen ger oss nya möjligheter att utveckla läkemedel som kan förhindra att amöban bryter ner slembarriären och därmed infekterar människan, säger professor Gunnar C.Hansson som leder den mucinbiologiska forskningen vid Sahlgrenska akademin.

Forskningen har bedrivits i samarbete med amöbaexperter i Kanada.

Tidskrift: Proceedings of the National Academy of Sciences USA
Artikelns titel: Entamoeba histolytica cysteine proteases cleave the MUC2 mucin in its C-terminal domain and dissolve the protective colonic mucus gel
Författare: Martin E. Lindell, Darcy M. Moncada, Kris Chadee och Gunnar C. Hansson

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Gunnar C Hansson, institutionen för biomedicin, telefon: 070-949 00 05, 031-773 34 88, e-post: gunnar.hansson@medkem.gu.se
Medicine doktor Martin Lidell, telefon: 031- 773 34 59, e-post: martin.lidell@medkem.gu.se


Ett av de toppnamn Iréne Johansson lyfter fram är professor Richard Florida, verksam på just George Mason University. Han omnämns i media som ”världens just nu hetaste framtidsguru” och utsågs 2005 av tidskriften Esquire till en av årets mest briljanta tänkare. Han är känd för att ha myntat uttrycket ”The creative class” och rankar Sverige som den kreativa ekonomins hetaste land.
– Med Richard Florida får vi förhoppningsvis igång en intressant och spännande diskussion, säger Iréne Johansson.
Från Sverige nämner hon professor Thomas Andersson, rektor för Högskolan i Jönköping, som ska prata om informationsteknologi, innovation och finanser.

Uddevalla Symposium fokuserar forskningsfrågor kring regional utveckling i ett ekonomiskt perspektiv. På årets konferens, som lockat ett 100-tal deltagare från alla världens hörn, kommer vid sidan av huvudtalarnas föreläsningar även ett 60-tal papers att presenteras. Från Högskolan Väst kommer tre personer att presentera sina senaste forskningsalster inom ramen för temat ”Entreprenörskap och Utveckling – Lokala processer och Globala mönster”.
– Det här är ett brett tema som både ger möjlighet att dyka ner i lokala händelser och belysa de stora dragen i världsekonomin, säger Iréne Johansson.

Årets konferens arrangeras långt utanför Västsverige – närmare bestämt i Fairfax utanför Washington i USA på The School of Public Policy vid George Mason University. Universitet har varit en av konferensens medarrangörer och medfinansiärer under flera år.
– Amerikanarna ville få tillfälle att marknadsföra konferensen på hemmaplan vilket jag ser som ett bevis på att vi håller bra kvalitet. För vår del stämde flytten över Atlanten väl in med våra intentioner att stärka vårt internationella nätverk. Men nästa år är vi tillbaka i Uddevalla igen för att fira konferensens tioårsjubileum, försäkrar Iréne Johansson.

Kontaktinformation
För mer information kontakta: Ordförande i organisationskommittén Iréne Johansson, tel: 0520 – 22 33 58, mobiltel 0733-97 51 02, irene.johansson@hv.se

I syfte att tillhandahålla information för att stödja aktiv hantering av risken för vindskada med hänsyn till osäkerheten i var och när starka vindar uppstår och med hänsyn till en potentiell klimatförändring användes datormodeller och regionala klimatscenarier för att uppskatta sannolikheten för vindskada i sydsvenska skoglandskap.

Genom rumslig planering med hänsyn till exempel till topografiskt vindutsatta lägen och lägen exponerade i riktning väst sydväst kan åtgärder som val av ett mer stormfast trädslag eller en modifierad skogsskötsel riktas och göras mer kostadseffektivt. En rumslig variation i topografin gör att olika insatser skulle behövas i olika landskap och inom landskap för en nå en given acceptabel risknivå. Med hänsyn till skogsägares olika riskpreferenser konstruerades ett verktyg för att identifiera granbestånd med hög sannolikhet för vindskada för att rikta åtgärder till bestånd där de skulle vara mest lönsamma. Det visade tydligt att beståndens omgivning spelar stor roll för sannolikheten för vindskada vilket visar på möjligheten att minska risken genom till exempel rumslig planering av slutavverkningar.

Enligt de regionala klimatscenarierna, då effekten av ett förändrat vindklimat och en ökad tillväxt hos träden inkluderades, kan det inte uteslutas att sannolikheten för vindskada kan komma att öka i södra Sverige. Scenarierna indikerade också att sannolikheten för starka vindar fortsättningsvis kommer att vara förhållandevis hög i riktning väst sydväst. Att förkorta beståndens omloppstider kan vara en möjlig väg att anpassa skogsbruket i södra Sverige till en potentiell klimatförändring.

Fredagen den 9 juni 2006 kl 10.00 jägmästare Erika Olofsson, institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU i Alnarp, sin avhandling med titeln Supporting Management of the Risk of Wind Damage in South Swedish Forestry.

Opponent är professor Hans Fredrik Hoen, INA, Ås, Norge.

Disputationen avser skoglig doktorsexamen.

Lokal: Crafoordsalen, SLU i Alnarp.

Kontaktinformation
Erika Olofsson, institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU i Alnarp, tel 040-41 51 14.

erika.olofsson@ess.slu.se

Växter avger stora mängder vatten till atmosfären genom klyvöppningarna, de porer på bladens yta som förser fotosyntesen med koldioxid. Vattenförlusten måste balanseras genom ett upptag av vatten i rötterna och vidare transport upp i växten. I en doktorsavhandling vid SLU i Umeå har Jenny Wikberg studerat vattenbalansen hos framförallt de Salix-arter som används som biobränsle.

Tillväxten begränsas ofta av vattenbrist. I avhandlingsarbetet kartlades kloner av vide från olika geografiska och ekologiska områden när de odlades vid olika vattentillgång. Klonerna visade sig ha mycket skiftande förmåga att motstå torka och att utnyttja vatten effektivt. Förmågan att motstå torka var starkt kopplad till förmågan att motstå luftinträngning i veden, eftersom denna luft blockerar vattentransporten från rötterna. När luften tränger in i veden avges svaga akustiska signaler som kan fångas upp med känsliga detektorer.

Flera faktorer visade sig bidra till effektiv vattenhushållning hos vide, och dessa kunde utvärderas med olika tekniker. Somliga faktorer visade sig vara negativt kopplade till tillväxten när vattentillgången var riklig, men förhoppningen är ändå att man med hjälp av tekniker som dessa ska kunna bidra till att effektivisera förädlingen av vide för kommersiellt bruk.

Fredagen den 9 juni 2006 kl 14.00 försvarar FM Jenny Wikberg, institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU i Umeå, och Umeå Plant Science Centre, sin avhandling med titeln Water Relations in Salix with Focus on Drought Responses.

Opponent är docent Martin Weih, institutionen för växtodling, SLU i Uppsala.

Disputationen avser filosofie doktorsexamen.

Lokal: Sal Björken, SLU i Umeå.

Kontaktinformation
Jenny Wikberg, institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU i Umeå, tel 090-786 83 00.

Jenny.Wikberg@genfys.slu.se

Konstanterna är så fundamentala att det vanligen är omöjligt att upptäcka eventuella förändringar eftersom de hjälpmedel vi använder för att mäta förändringarna förändras samtidigt. Om t ex atomens utsträckning i rummet förändras kommer ju atomerna i ”linjalen” vi mäter med att förändras i samma grad och allt att verka fullständigt normalt.

Men det finns konstanter som är ”dimensionslösa” dvs oberoende av några måttenheter. Den 21 april i år publicerades i Physical Review Letters rön som tyder på att en dimensionslös konstant – förhållandet mellan elektronens och protonens massa – inte är konstant utan förändras. Och inom kort kommer Monthly Notices of the Royal Astronomical Society att presentera mätningar som visar att en annan dimensionslös konstant benämnd finstrukturkonstanten också tycks undergå förändringar. Mätningarna har gjorts av professor Sveneric Johansson och hans doktorand Maria Aldenius vid Astronomiska institutionen vid Lunds universitet i samarbete med Michael Murphy, Cambridge.

Finstrukturkonstanten är en kombination av ljushastigheten, elektronens elektriska laddning, Plancks konstant och något som kallas vakuumpermittiviteten. Den karakteriserar den elektromagnetiska kraften som håller ihop atomens olika delar. För att undersöka hur denna konstant varierar med tiden har man jämfört det åldrade ljuset från kvasarer, oerhört energirika ljuskällor som ligger på flera miljarder ljusårs avstånd från oss, med moderna laboratoriedata. När ljuset från kvasarerna passerar gasmoln uppstår ett absorptionsspektrum – ett spektrum med ” hål” i form av svarta linjer. Dessa linjer bildar karakteristiska signaturer för de grundämnen som finns i ett sådant gasmoln. Förskjutningar i linjernas positioner i förhållande till motsvarande spektra från processer här och nu signalerar förändringar i finstrukturkonstanten.

– Man har tidigare gjort sådana mätningar baserade på lättare grundämnen som magnesium, kisel och aluminium, säger Sveneric Johansson. Men det gick inte att dra några slutsatser av materialet. 1999 föreslog en austaliensk forskargrupp ledd av John K Webb att man skulle utöka antalet grundämnen som undersöktes. Vi i Lund blev ombedda att hjälpa gruppen med laboratoriemätningarna och vi förbättrade metoden nogrannheten ytterligare genom att göra alla mätningar samtidigt från en och samma ljuskälla. Nu finns magnesium och järngruppens grundämnen järn, titan, mangan och zink med i undersökningen.

– Resultatet är att osäkerheten hos ”linjalen” har minskat med en faktor tio. Men bilden från de tidigare mätningarna består: finstrukturkonstanten tycks ha förändrats.

Förändringarna av såväl förhållandet elektron/proton som finstrukturkonstanten är mycket små. Finstrukturkonstanten har förändras med några miljontedelar under sex miljarder år. Det finns ingen anledning till oro – såvida man inte är fysiker eller astronom och inte vill revidera den världsbild vi i dag har. Men Sveneric Johansson tycker att resultaten är mer spännande än besvärande.

– Vår bild av universum är på många sätt ofullständig, resonerar han. Vi vet inte vad 90% av världsalltets materia består av – den så kallade ”mörka materien”. Och det finns många sinsemellan motstridiga uppfattningar om vad som hände efter Big Bang, den stora ursmällen. Det är uppenbarligen mycket vi inte vet. Därför måste vi välkomna all ny kunskap även om den inte passar in i dagens världsbild.

Kontaktinformation
För ytterligare information: Sveneric Johansson nås på tel 046 222 15 83, e-post Sveneric.Johansson@astro.lu.se, Maria Aldenius på tel 046 222 72 92, e-post Maria.Aldenius@astro.lu.se

Besvärande golvvibrationer uppträder framför allt i lätta bjälklagskonstruktioner som är vanliga i småhus, men som i ökande omfattning förekommer också i flerbostadshus. Golvvibrationer uppräder också i tunga konstruktioner av betong och då oftast i kombination med långa spännvidder för ökad inredningsflexibilitet, något som är vanligt i moderna, öppna kontorslandskap.

Doktorsavhandlingen Floor vibration – Dynamic properties and subjective perception (Golvvibrationer – dynamiska egenskaper och subjektiv upplevelse) med vilken Fredrik Ljunggren disputerar den 12 juni, fokuserar på golvvibrationer ur två perspektiv. Dels hur det rent byggtekniskt går att utforma lätta bjälklag för att minimera vibrationerna, dels hur vi människor reagerar på olika typer av vibrationer.

– Inom ramen för den första kategorin har jag utfört omfattande experiment med bestämmande av olika golvkonstruktioners dynamiska egenskaper som tillsammans med matematiska simuleringar lett fram till en nyutvecklad vibrationsdämpare. Jämfört med redan existerande metoder är den unik på så sätt att den är enkel i sitt utförande, den behöver inte finjusteras efter monteringen och inte minst viktigt – den är ekonomisk, säger Fredrik Ljunggren.

– Nackdelen är att effektiviteten är starkt beroende av golvets svängningsrörelser och att den ännu inte har provats under helt realistiska former i en färdig byggnad, utan enbart på golv uppställda i laboratoriemiljö.
När det gäller de mänskliga upplevelserna har Fredrik Ljunggren använt sig av en rörelsesimulator som utvecklats vid Luleå tekniska universitet. Ett stort antal vibrationssignaler, alla representativa för golvvibrationer, har testats på ett antal försökspersoner som fått bedöma både hur pass obehaglig varje vibration är och om de skulle ha accepterat den aktuella vibrationen i sitt eget hem eller på sin kontorsarbetsplats.

– Resultaten visar att upplevelsen inte enbart beror på amplitud och frekvens hos en enskild sinussignal vilket har varit väl känt sedan tidigare, utan att även antalet diskreta frekvenskomponenter i en signal tillsammans med hur pass nära i frekvens dessa ligger varandra är av betydelse.

Fredrik Ljungren är uppvuxen i skånska Hässleholm, tog sin civilingenjörsexamen i teknisk fysik år 2000 och inledde därefter sina forskarstudier vid Luleå tekniska universitet.
Mellan åren 1990 och 1995 arbetade han som arbetsledare inom husbyggnadsbranschen.

Pressbild för fritt nyttjande finns att hämta på www.ltu.se under rubriken Press.

Upplysningar: Fredrik Ljunggren, tel. 0920-49 12 86, fredrik.ljunggren@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

En av leverns uppgifter i kroppen är att portionera ut partiklar med fett som kallas lipoproteiner. Lipoproteinerna följer med i blodbanan och levererar fettmolekyler till olika organ och vävnader. Allt eftersom fettinnehållet minskar blir partiklarna mindre. När de blivit riktigt små kan de tränga sig in i blodkärlets vägg. Det fett som då är kvar i partiklarna kallas det onda kolesterolet.
– Om vi kan påverka levern så att den ger ifrån sig lipoproteiner med mindre fett skulle detta kunna leda till en sänkning av det onda kolesterolet. Här skulle det kunna vara intressant att använda proteinet ADRP, säger Björn Magnusson.

ADRP är ett protein som finns helt naturligt i levercellerna. Avhandlingen visar att proteinet har förmågan att binda till fett och förhindra att det släpps ut ur cellen.
– Rent teoretiskt skulle man kunna hålla kvar fettet i levern genom att höja nivåerna av proteinet ADRP, men än så länge vet vi inte vilka konsekvenser det får i den mänskliga kroppen. En för kraftig ökning av fettmängden inuti levercellen har flera negativa konsekvenser så det gäller att vara försiktig, säger Björn Magnusson.

Studierna har genomförts i cellodlingar. De leverceller som hade mer av proteinet ADRP höll kvar fettet inne i cellen i form av fettdroppar istället för att släppa ut det potentiellt farliga lipoproteinet.
Om ADRP istället minskades förbrändes mer fett och den totala mängden fett inne i cellen blev mindre.

Låga fettnivåer i levercellerna minskar risken för diabetes typ 2, eftersom levern då blir mer känsligt för insulin.
– Vi kan alltså i dagsläget inte säga om det är bäst att höja eller sänka nivåerna av ADRP hos en patient, men nu vet vi i alla fall att detta protein spelar en viktig roll i styrningen av levercellens upplagring av fett och produktion av lipoproteiner, säger Björn Magnusson.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin och Wallenberglaboratoriet.
Avhandlingens titel: Lipid storage and secretion. Studies on VLDL assembly and foam cell formation

Avhandlingen försvaras onsdagen den 14 juni, klockan 09.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.

Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Björn Magnusson, MSc, telefon: 031-711 01 33, 070-583 42 40, e-post: bjorn.magnusson@wlab.gu.se

Handledare:
Professor Sven-Olof Olofsson, telefon: 031- 342 19 56, e-post: sven-olof.olofsson@wlab.gu.se

I sin avhandling undersöker etnologen Karin S. Lindelöf de ”sätt att vara kvinna” som är möjliga för ett antal unga, välutbildade storstadskvinnor i Polen i början av 2000-talet. Utifrån intervjuer och fältobservationer analyseras hur dessa kvinnor balanserar mellan tradition och modernitet, mellan sirlighet och jämställdhet i sitt skapande av polsk och europeisk kvinnlighet. Samtidigt visas komplexiteten i övergången från kommunistisk diktatur till kapitalistisk demokrati. Resonemanget om femininitet och normalitet blir avstamp för en diskussion om centrum och periferi, Öst och Väst, Polen och Europa, och i förlängningen frågor om medborgarskap och tillhörighet.

Avhandlingens titel: Om vi nu ska bli som Europa. Könsskapande och normalitet bland unga kvinnor i transitionens Polen.
Disputationen äger rum den 9 juni kl. 13 i hörsal 4, Södra huset, Stockholms universitet.

Mer information:
Karin S. Lindelöf, e-post karin.soderholm.lindelof@sh.se, tfn 070-671 47 48.
Avhandlingen kan beställas via Makadam förlag, www.makadambok.se.

För bild på Karin S Lindelöf, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, tfn 08-16 13 77, e-post maria.sandqvist@eks.su.se

Kort presentation av årets hedersdoktorer:

Humanistiska fakulteten
Robert Israel är Musical Director vid the Academy of Motion Picture Arts and Sciences (mest känt som utdelare av Oscars-statyetter) i Los Angeles. Hans musik kan återkommande höras på den ledande amerikanska kanalen för filmkultur, Turner Classic Movies (TCM). Han är en tongivande kraft bakom stumfilmens återkomst som underhållningsform och har som kompositör, dirigent och pianist nykomponerat och bearbetat filmmusik för DVD-utgåvor, bland annat Armas Järnefelts partitur till Mauritz Stillers Sången om den eldröda blomman (1919).

Lena Rangström, intendent vid Livrustkammaren i Stockholm, har producerat flera utställningar och författat många publikationer, utställningskataloger och artiklar rörande vapen- och dräkthistoria, hovliv och ceremoni. För närvarande forskar hon kring svenska kungliga bröllop från 1500-talet och framåt.


Juridiska fakulteten
Richard A. Falk är en av USA:s internationellt mest kända folkrättsjurister och innehavare av Olof Palmeprofessuren 1990-91. Hans analyser av folkrättens relevans för utformning av den nationella politiken har haft stor betydelse för utvecklingen av folkrättsdoktrinen. Bland hans många omfattande vetenskapliga studier märks Vietnamkrigets folkrättsliga aspekter, lagligheten av hot eller bruk av kärnvapen och Kosovo-bombningarnas legitimitet.

Silvana Sciarra är Jean Monnet-professor i arbetsrätt och jämförande arbetsrätt vid universitetet i Florens och Goodhart Visiting Professor of Legal Science vid universitetet i Cambridge. Hon har varit redaktör för flera antologier rörande centrala frågor i europeisk arbetsrätt och deltog tidigt i kretsen av europeiska arbetsrättsforskare som kallade sig Comparative Labour Law Group.


Naturvetenskapliga fakulteten
Robert B. Gennis är professor i biokemi och kemi vid University of Illinois, Urbana-Champaign i USA. Han är en av de främsta forskarna i världen inom området bioenergetik, ett område där man studerar hur enskilda levande celler omsätter energi. Tillsammans med sin forskargrupp har han starkt bidragit till förståelsen av funktionen hos ett antal proteiner som är bundna i cellens membraner och som spelar en central roll i energimetabolismen. Forskningsresultaten har också bidragit till identifiering på molekylär nivå av orsaker till ett stort antal sjukdomar.

Roger J. Summers är professor vid Monash University i Australien. Hans forskning behandlar de adrenerga receptorernas farmakologi och fysiologi i olika vävnader. Han blev 2003 av Vetenskapsrådet tilldelad den så kallade Erlanderprofessuren och arbetade vid Stockholms universitet större delen av läsåret 2003-2004.


Samhällsvetenskapliga fakulteten
Gary W. Evans är professor i design och miljöanalys vid Cornell University i USA. Hans forskning rör främst psykiska och sociala aspekter av den fysiska miljön, till exempel stressforskning och arbetspsykologi. Han har undersökt hur buller, trängsel, luftföroreningar, trafikstockningar och trångboddhet påverkar människors prestationsförmåga och hälsa. Ett annat av hans forskningsområden är barns mentala utveckling i materiellt fattiga boendemiljöer.


Hedersdoktorerna kommer att promoveras vid Stockholms universitets sedvanliga installations- och promotionshögtid i Blå hallen i Stockholms stadshus fredag den 29 september.

Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar lämnas av Agneta Paulsson, informatör, mobil 070-696 65 15

Boken handlar om några liberala aktivister inom rösträttsrörelsen och bygger på de omfattande brevsamlingar som de har lämnat efter sig i arkiven. Att leva rösträttslivet blev för många välutbildade kvinnor det stora äventyret. I rörelsen kunde de få utlopp för sina känslor, drömmar och intellektuella behov – tala, skriva, argumentera,
debattera och resa.
Rösträttskvinnorna tillhörde våra första moderna
politiker.

Breven ger inblickar i nya sidor av den politiska kampen, liksom i det privata livet – familjens, vännernas och äkta männens betydelse för byggandet av rörelsen.

Boken har tillkommit i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om Genus och medborgarskap finansierat av Vetenskapsrådet.

Kontaktinformation
Boken kan beställas på bokförlaget Atlas hemsida www.arenagruppen.se
(Klicka på ”Nytt i butiken”)

För mer information kontakta
Christina Florin, tel: 08- 402 12 00

I Roland Dahlmans avhandling ”Corporate Form and International Taxation of Box Corporations” analyseras och etableras primärt följande kopplingar: helt legitima internationella företagsändamål och sätten att uppnå dessa ändamål som ofta medför att etablering i askbolagsform blir ett nödvändigt led i att uppnå ändamålen för den svenska företagsamheten. Den nära kopplingen mellan aktiebolagsrätt och skatterätt som ömsesidigt beroende av varandra för att uppnå de nödvändiga målen med utländska investeringar. Tillämpningen av askbolagsfenomenet som ett viktigt instrument för legal internationell skatteplanering av svenska koncerner på ständigt mer konkurrensutsatta internationella marknader och speciella skatteproblem förknippade med askbolagen då de synes utmana ett konsekvent, neutralt och icke snedvridet svenskt bolagsskattesystem.

Avhandlingen undersöker också valda reaktioner från det allmännas sida gentemot askbolag genom lagstiftning om CFC (svenskkontrollerat utländsk bolag), ej medge skatteavtalsprivilegiet genom så kallad begränsning av förmånerbestämmelser, informationsgivning från svenska företags sida genom ökade krav på upplysningar om utlandstransaktioner i kontrolluppgifter och deklarationer samt internationellt utbyte av upplysningar och administrativt samarbete med utländska skattemyndigheter.

Avhandlingen analyserar teoretiskt uppkommande spänningar mellan krav på rättssäkerhet baserad mera på form och formalia å ena sidan och ekonomiska realiter mera baserade på substans och innehåll å den andra som väsentliga principfrågor för svensk internationell skattepolitik.

Roland Dahlman är jur. kand. (Stockholms universitet), LL.M. (Harvard Law School), advokat och författare till Dahlman-Fredborg: Internationell beskattning I och II (Norstedts Laghandböcker). Disputationen äger rum den 14 juni klockan 10.00 i hörsal D7, Stockholms universitet, Frescati.

Mer information
Roland Dahlman, tfn 08-164905, e-post roland.dahlman@juridicum.su.se
Läs mer om avhandlingen på Juridiska institutionens hemsida, www.juridicum.su.se

Kolera är en av de globala infektionssjukdomar som fortfarande orsakar stort lidande och många dödsfall, speciellt i resursfattiga delar av världen. Bakterien Vibrio cholerae har egenskaper som leder till spridning av smitta, är anpassningsbar och kan överleva i olika miljöer. Docent Sun Nyunt Wai och medarbetare studerar molekylära mekanismer bakom bakteriens förändringar mellan överlevnadsformer och hur den på gen-nivå reglerar sina egenskaper. I artikeln i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, PNAS, beskrivs hur de etablerat rundmasken Caenorhabditis elegans som en ny infektionsmodell för V. cholerae och kunnat identifiera en tidigare ej beskriven faktor från bakterien. Faktorn är väsentlig för infektionen och har även visats vara viktig för bakteriernas överlevnad när de utsätts för naturligt förekommande predatorer (ciliater och flagellater). Resultat från dessa grundforskningsstudier kommer förhoppningsvis att bidra till att man kan finna nya strategier för att förhindra eller bättre behandla infektioner.

Medförfattare till artikeln är Sun Nyunt Wai’s två doktorander (Karolis Vaitkevicius och Barbro Lindmark) och en postdoktor (Tianyan Song). Andra medförfattare är docent Simon Tuck vid Umeå Center för Molekylär Patogenes, docent Agneta Andersson vid Institutionen för ekologi och miljövetenskap, doktorand Gangwei Ou och prof. Marie-Louise Hammarström vid Institution för klinisk mikrobiologi. Studien har gjorts i samarbete med dr. Claudia Toma och prof. Masaaki Iwanaga vid University of Ryukyus, Okinawa, Japan och dr. Jun Zhu vid University of Pennsylvania, USA.

Läs mer om Sun Nyunt Wai:s forskning på http://www.info.umu.se/plussidan/Plusprojektsida.aspx?id=107

Karolis Vaitkevicius, Barbro Lindmark, Gangwei Ou, Tianyan Song, Claudia Toma, Masaaki Iwanaga, Jun Zhu, Agneta Andersson, Marie-Louise Hammarström, Simon Tuck, och Sun Nyunt Wai: A Vibrio cholerae protease needed for killing of Caenorhabditis elegans has a role in protection from natural predator grazing. Proc. Natl. Acad. Sci. USA, 10.1073/pnas.060175410, PNAS June 13, 2006 vol. 103 no. 24, sidan 9280-9285.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta docent Sun Nyunt Wai, på telefon 090-785 67 04, e-post: mailto:sun.nyunt.wai@molbiol.umu.se
Webbsida: http://www.molbiol.umu.se/forskning/Groups/wai/index.html