Det är slutsatser som Anja-Sofi Karhi drar i sin avhandling om nanoteknikens möjliga påverkan på vår förståelse av vår omgivning. Anja-Sofi Karhi är nybliven doktor vid Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet.

Nanoteknik är ett hett område som tillskrivs en betydande roll i framtiden. Nanotekniken arbetar på atomär och molekylär nivå och är alltså osynlig för människan. Den väntas få stort genomslag inte minst inom informations- och kommunikationsteknologi, IKT, där funktioner i framtiden kommer att kunna spridas ut till att finnas snart sagt överallt runt människan.

Anja-Sofi Karhi har jämfört några kännetecknande drag hos nanoteknik inom IKT med hur personer utan fackkunskaper om nanoteknik uppfattar sin omvärld idag. Hon visar att nanoteknikens möjligheter i flera fall kontrasterar mot hur dessa personer uppfattar fundamentala aspekter av tillvaron. Tekniken är skapad med biologiska system som förebild, och uppvisar egenskaper som förknippas med något levande och naturligt. Gränser som ses som självklara suddas ut, som mellan levande och icke levande materia, mellan naturligt och ickenaturligt och mellan yta och innehåll.

På sikt kan detta skapa en större osäkerhet hos individen och göra det svårare att dra slutsatser om världen med hjälp av sinnesintryck, är hennes slutsats.

Samtidigt liknar flera nanotekniska funktioner de vi redan vant oss vid i dagens informationssamhälle. Med nanoteknik kan vi få en ännu effektivare, snabbare och mera spridd informations- och kommunikationsteknik. Den skapar ett framtida ”informationssamhälle i koncentrat”.

Kontaktinformation
Anja-Sofi Karhi disputerade nyligen på avhandlingen Den lilla tekniken i det stora skeendet. Nanoteknik, gränser och omvärldsuppfattningar. Tel: 073 5814407, e-post: anjka@tema.liu.se

Institutet för Framtidsstudier offentliggör idag en ny rapport om migrationen efter EU:s östutvidgning författad av Kristof Tamas och Rainer Münz: Labour Migrants Unbound? Rapporten är en jämförelse av fyra länder – Sverige som helt saknar särregler och Storbritannien som har väldigt begränsade särregler, med Österrike och Tyskland som valt att ha särskilda övergångsregler.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:

Kristof Tamas, Migrationsexpert, Institutet för Framtidsstudier,
Tel: 073- 663 56 24

Joakim Palme, Vd, Institutet för Framtidsstudier, Tel: 08- 402 12 00

Hannah Zackrisson, Informatör, Institutet för Framtidsstudier Tel: 08-402 12 31

Institutet för Framtidsstudier:
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-319801

– Genom detta utnämnande kan vi knyta en internationell kontaktperson till vår starka forskningsmiljö som är inriktad mot forskning om välfärdsfrågor, säger Ulf Wiberg, dekanus vid den samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå universitet.

Professor Roger Jowell vid City University i London har under lång tid arbetat med att utveckla internationella attitydundersökningar. De senaste åren har han varit drivande i att ta fram och etablera den nya europeiska socialundersökningen European Social Survey (ESS), som idag omfattar 22 europeiska länder, däribland Sverige. Inom ESS studeras hur olika länders historia och kultur påverkar hur folk lever, och vilka åsikter människor har om samhället.

För Sveriges räkning deltar den sociologiska institutionen vid Umeå universitet i samarbetet, och ansvarig är Stefan Svallfors.
– Utnämnandet ger ytterligare uppmärksamhet till den framgångsrika jämförande socialforskningen vid Umeå universitet, och bidrar till den unika europeiska socialundersökningens redan goda rykte, menar han.

År 2005 tilldelades gruppen bakom ESS Descartes-priset på 200 000 euro – ett av Europas mest prestigefyllda vetenskapliga pris. Det var första gången som samhällsvetenskaplig forskning fick priset, och professor Jowells personliga engagemang och bidrag har haft en avgörande betydelse för denna framgång.

Roger Jowell är statsvetare i grunden, och har skrivit flera böcker om valbeteende och valfrågor. Hans bakgrund ger möjlighet att ytterligare utveckla Umeå universitets interdisciplinära samarbete mellan sociologer och statsvetare inom området politisk sociologi.

Professor Jowell promoveras vid Umeå universitets årshögtid lördagen den 21 oktober.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Stefan Svallfors,
sociologiska institutionen,
Umeå universitet,
tel: 090-786 55 60,
e-post: stefan.svallfors@soc.umu.se

Konceptet Universal design, eller Design för alla innebär att produkter, tjänster och miljöer utformas på ett sätt som gör de tillgängliga och användbara för alla människor oavsett kön, ålder eller funktionsförmåga. I avhandlingen ”Universal design – a marketable or utopian concept” studeras konceptet ur ett konsumentperspektiv.

Vad tycker konsumenterna?
Att produkter är tillgängliga, lättbegripliga, enkla att använda och estetiskt tilltalande är något som är viktigt för konsumenter. Med hjälp av en konsumentstudie av bland annat digitalkameror visar avhandlingen hur konsumenter upplever design och hur designen är kopplad till olika konsumtionsbehov. Å ena sidan upplever konsumenterna en frihet i att äga till exempel en digitalkamera, eftersom den är enkel att ta med och ger möjlighet till att ta ett stort antal fotografier. Samtidigt är digitalkameror, med sitt stora antal funktioner och möjliga inställningar svåra att använda och det är endast ett fåtal av kamerans möjliga funktioner som används.

Vad tycker designexperterna?
I produktutvecklingen är det viktigt att inkludera så många olika konsumenter som möjligt. Detta är en utmaning. Lika viktigt är därför att vara medveten om vilka konsumenter man exkluderar genom sin formgivning, menar designexperter inom området.

Vilka är marknadsmöjligheterna för Universal design?
Universal design är ett sätt att tänka snarare än en färdig metod att tillämpa i designprocessen. Konceptet kan användas för att skapa produkter, tjänster och miljöer som estetiskt tilltalar så många konsumenter som möjligt och som samtidigt är tillgängliga, lättbegripliga, enkla att använda, vilket konsumenterna kräver.

Avhandlingens titel: ”Universal design – a marketable or utopian concept?”
Tid: kl. 10.15 fredagen den 16 juni 2006
Plats: CG-salen, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Opponent: Professor Richard Elliott, England

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare Lena Hansson
Centrum för konsumentvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborg universitet
031-773 54 92
Kontaktperson: Karoline Axelson
031-773 58 71, karoline.axelson@cfk.gu.se

Studier från både offentliga och privata organisationer visar att offentliga organisationer som inför elektroniska tjänster behöver arbeta med att lösa interna problem med samordning över stuprören. En viktig faktor är också att öka sin orientering mot kunderna. Avhandlingen presenterar en modell som visar på faktorer som är viktiga när elektroniska tjänster införs och som ofta kräver samarbete mellan flera olika avdelningar.

− Många privata organisationer har en högre utvecklingstakt av sina elektroniska tjänster, som till exempel banker, säger Håkan Sundberg och fortsätter. De har också en högre grad av kundorientering samtidigt som de haft stora förändringar i form av uppköp, sammangåenden och en allmänt pressad ekonomisk situation. Dessa faktorer har bidragit till att samordning och samarbete inom organisationerna utvecklats.

Utvecklingstakten i de offentliga organisationerna hämmas ofta av rollen att utföra och uppfylla krav från lagar, av komplexa målstrukturer samt av en större brist på samarbetskultur i organisationerna. Men de offentliga organisationerna följer i samma spår som de privata och det finns flera områden där det inte är så stora skillnader, till exempel i de processer som används för systemutveckling.

Det finns också en stor potential när det gäller att utveckla samarbetet mellan verksamheterna och IT-avdelningarna i både privata och offentliga organisationer genom en så kallad verksamhetsarkitektur. En arkitektur behövs för en sammantagen beskrivning av verksamheten och dess processer, information, applikationer och teknologi. En arkitektur är också en viktig förutsättning för att hantera ökad komplexitet och förbättra samarbetet.

Håkan Sundberg vid Institutionen för informationsteknologi och medier, Mittuniversitetet, disputerade i Sundsvall den 9 juni. Avhandlingens titel är ”Problems in Public e-Service Development”.

Kontaktinformation
Frågor kan ställas till Håkan Sundberg, telefon 0611-86 289, 070-312 6402 eller E-post Hakan.Sundberg@miun.se

År 1655 slöt Storhertigdömet av Litauen (som bestod av dagens Litauen, Vitryssland/Belarus, östra Polen, norra Ukraina och södra Lettland) ett avtal för att bilda en union med Sverige. Förutom själva unionen mellan de två staterna upprättades ytterligare två betydelsefulla dokument. Det ena var en deklaration från litauisk sida som utgjorde grunden för ett uppbrott från Polen. Det andra var det litauiska riksråd som inrättades och leddes av Bengt Skytte, den svenska vicekungen i Litauen. Dessa händelser ändrade den geopolitiska balansen i 1600-talets Europa. Storhertigdömet bröt sin förbindelse med Polen och valde att alliera sig med Sverige som stärkte sin stormaktsstatus med de nya landområdena i öst.

Från polskt håll kom det litauiska uppbrottet från den tidigare unionsparten, och valet att gå i union med Sverige, att ses som ett svek mot nationella intressen. Polska historiker har även tonat ned betydelsen av och skapat en negativ bild av unionen mellan Litauen och Sverige. I västeuropeisk historieskrivning har den här unionen ofta hamnat i skuggan av stormakterna Polen och Ryssland.

Än idag lever bilden av det litauiska ”förräderiet” i den polska historieskrivningen. I Litauen och Vitryssland/Belarus är även unionen med Sverige viktig i historiemedvetandet – men här som ett bevis för staternas rätt till självständighet.

I sin avhandling har Andrej Kotljarchuk försökt besvara frågor om vilken betydelse unionen Litauen-Sverige idag spelar i den politiska debatten i de tidigare unionsländerna. Den västra delen av det forna storhertigdömet, Litauen, är nu medlem av EU medan den östra delen, Vitryssland/Belarus och även norra Ukraina, står utanför. I de senare länderna finns en vilja att återvinna historien och då kan bilden av unionen med Sverige ha betydelse, som ett sätt att ”återvända till Europa”.

− I Sverige bör det även finnas ett intresse för ökad kunskap om unionen med Litauen. Från vikingatiden fram till och med 1600-talet hade Sverige täta kontakter med Litauen och Vitryssland/Belarus. Jag tror att resultaten av min forskning kan hjälpa såväl svenskar som vitryssar och litauer att finna det gemensamma historiska minne som försvann under kalla kriget och bättre förstå varandra, säger Andrej Kotljarchuk.

Avhandlingens titel: In the Shadows of Poland and Russia: The Grand Duchy of Lithuania and Sweden in the European Crisis of the mid-17th century.

Kontaktinformation
För ytterligare information;
Andrej Kotljarchuk, e-post andrej.kotljarchuk@sh.se, tfn 08-608 48 17, mobil 0733-991 990

För bild:
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se

Den förenklade livsstilen kan beskrivas som en stark politisk livsstil och de flesta av konsumenterna med denna livsstil är kritiska mot att leva i vad som upplevs vara en allt mer kommersialiserad vardag. Även om dessa konsumenter är kritiska mot kommersiell konsumtion, använder de sig själva av konsumtion i syfte att skapa upprätthålla och kommunicera sin livsstil gentemot andra grupper i samhället.

Med begrepp som tidslyx, autenticitet (äkthet) och njutningsorienterad konsumtion kan denna grupp beskrivas som konsumtionssamhällets finsmakare, snarare än som konsumenter med en asketisk uppoffrande livsstil. Gruppen använder sina stora sociala och kulturella resurser till att skapa och introducera innovationer med miljöinriktning, som de för ut på marknaden på olika sätt. Innovationer som bilpooler, mer miljövänlig byggteknik, miljö- och rättvisemärkt mat samt vegetariska skor kan ses som introducerade av konsumenter i denna typ av gruppering. Det här kan ses som goda exempel på hur produktion och konsumtion hänger ihop.

Avhandlingen är en av de första vid Centrum för konsumentvetenskap vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet och ingår i forskningsprojektet Kommersiella kulturer.
Disputationen äger rum den 17 juni, kl. 10.15, i CG-salen på Handelshögskolan i Göteborg.

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare Pernilla Jonsson, Centrum för konsumentvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborg universitet
Mobilnummer: 0709-90 43 32
Informatör: Karoline Axelson, tel. 031-773 58 71, karoline.axelson@cfk.gu.se