Forskarna har studerat bakterien Chlamydia trachomatis, som är en sexuellt överförd parasit och bara kan växa inuti cellerna. En sådan infektion är en vanlig orsak till blindhet eller sterilitet. Studierna visar nu att bakterien har utvecklat en hittills okänd form av enzymet ribonukleotidreduktas, som förser alla organismer med byggstenar för arvsmassan DNA.
Alla tidigare kända ribonukleotidreduktaser använder s.k. fria radikaler för att omvandla ribonukleotider till deoxyribonukleotider. Den fria radikalen sitter oftast på en aminosyrerest. Den form av ribonukleotidreduktas som forskarna upptäckt i Chlamydia trachomatis använder istället järn – i form av ett s.k. FeIII-FeIV-kluster – för att starta processen. Förklaringen skulle enligt forskarna kunna vara att bakterien därigenom blir mindre känslig för värdcellernas kväveoxidbaserade försvarssystem.
Medförfattare till artikeln är gästforskaren Vladimir Domkin och professor Lars Thelander vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet. De har samarbetat med den tidigare Umeå-professorn Astrid Gräslund och hennes forskargrupp vid Stockholms universitet om publiceringen i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS). Artikeln har titeln ”Chlamydial ribonucleotide reductase: Tyrosyl radical function in catalysis replaced by FeIII-FeIV cluster” (N. Voevodskaya, A.-J. Narvaez, V. Domkin, E. Torrents, L. Thelander, A. Gräslund).
Läs mer om Lars Thelanders forskning på Plussidan:
http://www.info.umu.se/plussidan/Plusprojektsida.aspx?id=46
Kontaktinformation
Vidare upplysningar: Professor Lars Thelander, Inst. för medicinsk kemi och biovetenskap, tel. 090-786 67 42, e-post: Lars.Thelander@medchem.umu.se.
Tore Anderssons pris för epidemiologisk forskning finansieras genom en donation av Folksam. Försäkringsbolaget har sedan många år engagerat sig i forskning kring orsaker till olyckor och sjukdomar samt aktiva åtgärder för prevention, särskilt i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet. I samband med att Tore Andersson lämnade posten som VD beslutade bolaget att donera medel till Karolinska Institutet för att under fyra år (2005-2008) dela ut ett pris i hans namn för epidemiologisk forskning med inriktning på prevention inom folkhälsoområdet.
Priset ska ges till en internationellt framstående forskare inom epidemiologi. Professorer vid Karolinska Institutet har inbjudits att nominera kandidater från hela världen. Den utsedda pristagaren, professor Hans-Olov Adami, har varit kliniskt verksam som specialist i kirurgi i främst Uppsala och Karlstad. År 1997 flyttade han med sin forskargrupp till Karolinska Institutet, där han byggt upp och utvecklat den nya Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, MEB.
Motiveringen lyder bland annat:
”Hans-Olov Adami har gjort enastående insatser för svensk epidemiologi genom att grunda och utveckla MEB där ett betydande antal forskare utbildats och utvecklats och bedriver högklassig epidemiologisk forskning. Han har också varit drivande när det gäller att utnyttja hälsoregister och befolkningsregister i forskningen samt främja deras utveckling och tillgänglighet.
Hans-Olov Adami har medverkat i banbrytande forskning inom ett flertal områden, framför allt inom cancerepidemiologin. Ett huvudområde under hela karriären har varit bröstcancer och bröstcanceretiologi och bland annat betydelsen av hormonsubstitution. Han har också gjort stora insatser till exempel vad gäller prostatacancer och cervixcancer. Han har publicerat över 500 artiklar och är citerad över 10 000 gånger.”
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Jan Carlstedt-Duke, dekanus för forskning, tfn 08-52486470, 0707-924085, e-post jan.carlstedt-duke@ki.se
KI pressjour, tfn 08-524 860 77 (numret gäller v 25-28, 2006)
Det finns samband mellan flera organisatoriska aspekter och utfall som rör hälsa och effektivitet och sambanden är fler och starkare med utfallet effektivitet i studerade mindre företag. Förändringsarbete med fokus på både arbetsmiljö och individen och där delaktigheten är hög från ledare och medarbetare ger mer positiva effekter jämfört med förändringar där de anställdas inflytande är lägre.
– En paradox är de mindre företagens låga sjukfrånvaro mot bakgrund av att de prioriterar teknik och kvalitet framför psykosociala förhållanden, och att de använder experter och system för arbetsmiljö och hälsa i låg grad, säger Stig Vinberg.
– Några förklaringar kan vara att arbetet innehåller flera utvecklade aspekter och att man trots allt arbetar med arbetsmiljöfrågor på ett informellt sätt tillsammans med verksamhetens övriga frågor. Jämförelser med små offentliga arbetsplatser visar på skillnader när det gäller sjukfrånvaro, arbetskrav och utvecklande aspekter i arbetet till fördel för de mindre företagen.
Resultaten i avhandlingen (Health and performance in small enterprises; Studies of organizational determinants and change strategy) pekar på betydelsen av faktorer som rör arbetsorganisation, ledarskap, psykosocial arbetsmiljö och lärande för småföretagsutveckling. Dessa aspekter måste ges ett ökat fokus bland de beslutsfattare, praktiker och forskare som intresserar sig för de mindre företagen. Förändringsarbeten med en bred strategi och hög involvering från medarbetare och ledare kan användas i små företag och bidra till att förbättra deras hälsa och effektivitet. För att nå framgång måste integrerade strategier och modeller utvecklas och anpassas till de mindre företagens mer begränsade resurser och starka orientering på nuläget.
Stig Vinberg är född och uppvuxen i Örnsköldsvik och tog sin civilingenjörsexamen vid Luleå tekniska universitet. För närvarande är han anställd som utvecklingsledare vid Arbetslivsinstitutet i Östersund.
Upplysningar: Stig Vinberg, tel. 070-316 61 63, stig.vinberg@arbetslivsinstitutet.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
De behandlingar som finns idag är först och främst inriktade på att begränsa det största och mest kända symptomet på sjukdomen, det vill säga minnesbortfallet. Något botemedel eller behandling av själva sjukdomen finns inte. Flera undersökningar pekar på att inflammation i hjärnan spelar en roll i sjukdomsförloppet, men om inflammationen orsakar sjukdomen eller bidrar till den är ännu inte fastställt.
Linda Fisher har i sin avhandling studerat de mekanismer som ligger bakom inflammationen i hjärnan hos Alzheimerpatienter. Hon har vidare undersökt möjligheten att blockera de inflammatoriska proteinerna som hon anser kan orsaka sjukdomen och därmed möjligen också hjärncelldöden.
– Det är av stort intresse att testa olika möjligheter att blockera denna inflammation. Om vi kan minska inflammationen är det möjligt att förlusten av hjärnceller minskar och därmed skulle även uppkomsten av Alzheimers sjukdom kunna stoppas. Vi har ännu inte kommit till någon produkt för kliniska tester, men vi är angelägna om att gå vidare med denna studie för att kartlägga möjligheterna till att kunna kontrollera inflammationen i hjärnan och dess möjliga inverkan på sjukdomen, säger Linda Fisher.
Fakta om Alzheimers sjukdom
Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i ett eller flera områden av hjärnan. I dessa områden finns bland annat minnet. Alzheimers sjukdom innebär alltid att minnesfunktionen störs samtidigt som man får nedsatt uppmärksamhetsförmåga och språkförståelse, svårare att uttrycka sig, sämre lokalsinne och svårare att utföra ändamålsenliga kroppsrörelser.
Alzheimers sjukdom har ett smygande förlopp och det kan gå ett till två år innan man uppsöker vård och får en korrekt diagnos. I dag har ungefär 70 000 personer i Sverige Alzheimers sjukdom. Sjukdomen drabbar främst äldre, men någon enstaka gång kan personer under 60 år få sjukdomen.
Ännu så länge kan man inte bota Alzheimers sjukdom. Däremot kan man lindra symtomen och bromsa sjukdomsförloppet. Det läkemedel som framför allt används hör till gruppen kolinesterashämmare. Det signalsystem som skadats i hjärnan förstärks av denna medicin. Koncentrationsförmågan, minnet och språket kan förbättras av läkemedlet. För patienter med mer långt gången sjukdom finns läkemedel som dämpar signalsystem som är överstimulerade.
Källa: Vårdguiden, Stockholms läns landsting
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Linda Fisher, Institutionen för neurokemi, Stockholms universitet, tfn 08-16 41 87 / 16 25 89, mobil 070-3719681, e-post lindah@neurochem.su.se
För bilder eller avhandlingen kontakta:
Maria Erlandsson, pressekreterare, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Mittuniversitetet har i samarbete med regionala företagare arbetat fram projektet Peak of Tech Adventure. Projektet skall stärka samarbetet mellan forskningen vid Mittuniversitetet och företagen i länet genom uppbyggnaden av ett så kallat regionalt innovationssystem. Anslaget som är på 1 miljon kronor om året under en tvåårsperiod kan efter de inledande åren komma att handla om betydligt större pengar.
− Gör vi det här bra så kan det bära väldigt långt och skapa en ny dynamik i regionen som bygger på ett nära samarbete mellan universitetet och det regionala näringslivet, säger Bo Svensson vid Mittuniversitetet. Det finns en stark tradition och framstående företag inom det här produktområdet redan idag och nu får vi möjligheter att ytterligare stärka den här utvecklingen.
Redan nu är Östersund/Åre en av de internationellt ledande och mest spännande miljöerna för besök, forskning och företagsutveckling inom sport, friluftsliv och upplevelser. Av åtta svenska företag som tillverkar produkter för fritidsaktiviteter utomhus, Outdoor Equipment, är fem från Jämtland.
− Nu gäller det att få företagen och Mittuniversitetet att samarbeta och stärka den miljö som redan finns, säger Kjell-Ove Wiklund vid Peak of Tech Adventure AB. Möjligheterna i regionen är enorma och forskningen är viktig för utvecklingen samtidigt som den skall kunna omsättas i praktisk tillämpning när det gäller produkt och affärsutveckling. Redan nästa år kommer nya företag att etablera sig i regionen.
VINNOVAs program VINNVÄXT är en konkurrensutsatt tävling för regioner. Programmet ska främja hållbar tillväxt i regioner genom att utveckla internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer inom specifika tillväxtområden. Programmet förutsätter en aktiv medverkan av aktörer inom näringsliv, forskning samt politik och offentlig verksamhet. Området prioriteras i tillväxtprogrammet för Jämtlands län.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Bo Svensson, projektledare, 070 280 9944, bo.svensson@miun.se
Kjell-Ove Wiklund, Peak of Tech Adventure AB, 070 511 6375, kjellove.wiklund@nordanalys.se
Gustavo Gil Barros har studerat hur papprets topografi inverkar på kvalitén i flexografiskt tryck. Han har använt och vidareutvecklat mätmetoden OptiTopo, som är en snabb och precis metod för att skapa en tredimensionell bild av en pappersyta för vidare analys av olika kvalitetsparametrar. Bland annat undersöktes varför tryckkvalitet kan variera mellan till synes likadana kartongprover. Kartongprovernas råhet kunde inte skiljas åt statistiskt med traditionella metoder. Ändå fanns det både mätbara och synbara skillnader i tryckets flammighet mellan proverna.
Försöken visade på variationer i tryckresultatet som inte kan skyllas på tryckprocessen. Små skillnader i papprets ytråhet orsakade av fluktuationer i papprets tillverkningsprocess var tillräckligt för att skapa synbara skillnader i tryckkvalitet. Papprets topografi kan skapa problem med flammighet som man bara delvis kan komma till rätta med i tryckprocessen. Det finns alltså anledning att skaffa sig en ökad kontroll över den ytstruktur som skapas i pappersindustrins maskiner.
Fakta: Gustavo Gil Barros arbetar på STFI-Packforsk och har varit doktorand vid Karlstads universitet. Den 15 juni försvarade han sin avhandling ”Influence of Substrate Topography on Ink Distribution in Flexography”. Forskningsprojektet har ingått i det nationella programmet för ytbehandlingsforskning vid Karlstads universitet och har finansierats av KK-stiftelsen, Vinnova, Skogsindustrierna och STFI-Packforsk. Projektet har varit associerat till det trycktekniska forskningsprogrammet T2F.
Kontaktinformation
Dr Per-Åke Johansson, STFI-Packforsk, 08-676 70 00
Karl Oskar Källsner, informatör, Karlstads universitet, 054-700 10 00
– Det är en ära för både mig och Chalmers, som är långt framme på hållbar utveckling, säger John Holmberg om utnämningen.
Hans professur är Sveriges första Unesco-Chair i lärande för hållbar utveckling. Tidigare innehavare är Kanada och Tyskland. En Unesco-Chair innebär att man ingår i ett globalt nätverk av universitet och lärosäten som främjar ett visst ämne, i detta fall hållbar utveckling.
John Holmberg kommer att inrikta Unesco-professuren på att göra Chalmers till ett globalt positivt exempel på hur man bäst lär sig om hållbar utveckling samt att kommunicera dessa erfarenheter med andra universitet runt om i världen – inte minst i utvecklingsländerna.
– Här ger Unesco-nätverket enorma möjligheter. Egentligen är hela frågan om en hållbar utveckling en stor samhällelig lärprocess, säger John Holmberg.
Lärande för hållbar utveckling handlar väldigt mycket om hur man tar sig an kunskap, vilken världsbild man utgår ifrån och hur man strukturerar kunskapen.
– Vi ska klara klimatfrågan samtidigt som en växande befolkning måste ur fattigdomen. Detta är inte alls omöjligt, men det kommer att kräva mycket engagerat arbete, förklarar han.
John Holmberg är professor i fysisk resursteori vid Institutionen för energi och miljö vid Chalmers samt ställföreträdande föreståndare för Göteborgs miljövetenskapliga centrum GMV, där han har särskilt ansvar för grundutbildningsfrågor.
Han är känd för de principer för hållbart lärande han tagit fram i sitt doktorsarbete. Dessa trycktes på mjölkpaket och användes av flera stora företag och organisationer runt om i världen. Han var också med om att bygga upp ”Det naturliga steget” i början av 1990-talet. Hans nuvarande forskning är främst inriktad mot energieffektivitet och hållbar konsumtion.
Svenska Unescorådet ger råd till regeringen när det gäller Unescos globala verksamhet inom utbildning, forskning, kultur och kommunikation och ska även informera om och väcka intresse i Sverige för Unescos arbete.
– Vi driver frågan om hållbar utveckling och vi ser fram emot ett aktivt samarbete med Chalmers Unesco Chair. Utnämnandet är en viktig markering av Sveriges prioritering av hållbar utveckling inom Unesco säger Johan Lindell, Generalsekreterare för Svenska Unescorådet.
Ladda ned bild på John Holmberg här:
http://chalmersnyheter.chalmers.se/bildermedia/bildspel.jsp?article=7419&category=212
Kontaktinformation
Mer information:
John Holmberg, Avdelningen för fysisk resursteori, Institutionen för Energi och miljö, Chalmers
Tel: +46 31 772 31 45, 0706-45 72 66
E-post: john.holmberg@chalmers.se
Johan Lindell, Swedish National Commission for UNESCO
Tel: +46 8 405 1951, +46 709 521 381
E-post: johan.lindell@educult.ministry.se
Elever vill ha och erbjuds också ofta inflytande över sin undervisning. Både lärare och elever vill att eleverna ska vara med och bestämma över vad som tas upp i undervisningen och hur man ska arbeta.
Men i praktiken är frågan om elevinflytande ofta mycket diffus. Det är inte tydligt, varken för elever eller lärare, var gränserna går. Vad är det mera exakt som elever kan ha inflytande över, och hur?
Ragnhild Swahn, själv lärare och lärarutbildare, har undersökt hur elevinflytandet ser ut i några centrala ämnen på gymnasiet. Hon följde en klass på gymnasiets omvårdnadsprogram under en termin och specialstuderade elevinflytandet i ämnena matematik, medicinsk grundkurs och svenska.
Hon kommer fram till att förutsättningarna för elevinflytande är mycket olika i de tre ämnena.
-I medicinsk grundkurs, som är en yrkesförberedande kurs, är det själva yrket som sätter ramarna för vad man måste kunna, konstaterar hon. Vissa saker går inte att välja bort. För att eleverna ska kunna utöva ett meningsfullt inflytande måste de vara medvetna om dessa ramar.
Ämnet matematik, i sin tur, har en detaljerad kursplan som ger mycket klara ramar för vad som ska läras in. Ämnets karaktär, där kunskaperna hela tiden bygger på tidigare kunskaper, gör också att det inte är möjligt att fritt välja eller välja bort delar av matematiken.
Annorlunda är det med svenska. Där lämnar kursplanen stor frihet i att utforma undervisningen, och elevernas inflytande skulle kunna vara stort.
– Där är det istället läroböckerna som sätter ramar för vilken litteratur som tas upp, säger Ragnhild Swahn. Skolans ekonomi begränsar också. Oftast har skolan inte pengar till att köpa in hela klassuppsättningar av en bok, även om eleverna skulle vilja det.
Det är svårt att prata om inflytande generellt, konstaterar hon, det måste sättas i relation till ämnet, kursplanen, andra styrdokument och målen för utbildningen.
Ragnhild Swahn är imponerad av hur seriösa eleverna är och hur sunt de resonerar kring dessa frågor. De vill ha tydliga ramar för sitt inflytande.
– Både elever och lärare är positiva till att ta och ge inflytande. Men eleverna behöver hjälp för att kunna utnyttja sitt inflytande meningsfullt. Och där är handledning och dialog med läraren centralt.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter ”Gymnasieelevers inflytande i centrala undervisningsfrågor”. Ragnhild Swahn disputerade den 26 maj. Hon nås på telefon 013 281064, 0702 811551, och e-post: ragsw@iuv.liu.se
Intresset för PARA´06 är mycket stort och närmare 220 föredrag kommer att presenteras och många fler deltagare från 30 länder kommer att gästa Umeå den 18-21 juni. Konferensprogrammet innehåller förutom inbjudna huvudtalare, 15 inbjudna minisymposier och 16 sessioner med inskickade bidrag. Tillsammans representerar dessa bidrag en stor bredd från algoritmer, programverktyg och miljöer till många intressanta tillämpningar för vetenskapliga och parallella beräkningar. Bland talarna finns ett flertal internationellt framstående forskare.
För mer information om själva PARA’06 Workshop, som håller till på Umeå Folkets Hus konferenscenter, hänvisas till:
http://www.hpc2n.umu.se/para06/
Kontaktinformation
Bo Kågström, föreståndare för High Performance Computing Centre North (HPC2N) och en av arrangörerna av PARA ’06 nås på mobiltelefon 073-620 50 10 (Lena Hellman, sekreterare HPC2N).
I de flesta organ i kroppen byts gamla celler kontinuerligt ut mot nya. Om det produceras för många celler kan det leda till överväxt och tumörbildning. Om det å andra sidan produceras för få nya celler kan det leda till att organ degenererar. Därför är det mycket viktigt att exakt rätt antal nya celler bildas.
Många svåra sjukdomar innebär just att kroppen går miste om celler. Detta gör det attraktivt att utveckla läkemedel som stimulerar nybildningen av celler, som i sin tur skulle kunna hjälpa kroppen att läka sig själv.
Man vet sedan tidigare att de nya cellerna ofta bildas av omogna celler som kallas stamceller, men det har inte varit kartlagt vilka mekanismer som avgör hur många nya celler som ska bildas. I den studie som nu presenteras i tidskriften Cell har dock stamcellsforskaren Jonas Frisén lyckats visa hur kroppens egna stamceller reglerar nyproduktionen av celler. Tillsammans med sitt forskarlag vid Karolinska Institutet och en amerikansk forskargrupp har Jonas Frisén identifierat en signalväg som reglerar hur mycket stamcellerna delar sig.
– När vi förstår hur cellproduktionen regleras ökar chanserna att ta
fram läkemedel som stimulerar kroppens nyproduktion av celler, säger Jonas Frisén.
Han hoppas att de nya rönen ska kunna användas för att utveckla läkemedel som stimulerar till exempel bildningen av nervceller vid stroke och Parkinsons sjukdom eller hudceller för sårläkning. Jonas Frisén är mest känd för sin forskning på stamceller i hjärnan. Denna nya studie är dock genomförd på stamceller i tarmen, ett av de organ i kroppen där celler omsätts snabbast.
– Dessutom vet vi att blod-, hjärn- och hudstamceller uttrycker de gener vi nu funnit vara viktiga i tarmen. Det antyder att mekanismen för cellproduktion kan se likadan ut i dessa stamceller, säger Jonas Frisén.
Nästa steg för Jonas Frisén och hans forskargrupp blir därför att studera hur blod- och hudstamcellernas nyproduktion går till.
Publikation:
”EphB receptors coordinate migration and proliferation in the intestinal stem cell niche”
Johan Holmberg, Maria Genander, Michael M. Halford, Cecilia Annerén, Mariann Sondell, Michael J. Chumley, Robert A. Silvany, Mark Henkemeyer och Jonas Frisén
Cell 16 juni 2006
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Jonas Frisén, tfn 08-52487562, 0704-45 11 42, e-post jonas.frisen@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95, 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
Samhällets produktion av avfall är ett ständigt pågående problem. Tidigare metoder för att ta hand om avfall genom att deponering på soptipp håller på att förändras. Genom beslut inom EU har det kommit krav på sortering av avfallet, vilket i sin tur har lett till att hushållsavfall inte längre kommer att få deponeras. Ett sätt att ta hand om avfallet är via förbränning där samhället sedan använder energin för uppvärmningsändamål eller för produktion av elektricitet. Det vanligaste sättet i Sverige är att använda avfallets värmeenergi för upphettning av bostäder genom fjärrvärmesystem. Med vårt klimat är behovet av värme mycket större under vinterhalvåret medan avfall från förbränning alstras ungefär lika mycket varje månad. Lösningen på detta problem är att förvara en del avfall under den varma perioden av året och förbränna det när det behövs under vinterhalvåret.
Diauddin Nammaris avhandling berör olika problem rörande hantering och förvaring av hushållsavfall i balar som antingen är helt utan täckning eller också försedda med ett omslag av något material, oftast en plastfilm. Samma metod används i lantbruk där fuktigt gräs rundbalas och plastas in för att klara lagring. I avhandlingen studeras de sönderdelningsmekanismer av såväl kemisk som mikrobiell natur som sker när avfall lagras i balar. Dessa studier har sträckt sig över årslånga intervall
Ett problem är illaluktande och kanske också toxiska substanser som man kan förvänta sig vid olika tidpunkter efter att lagringen av hushållsavfall i balar har påbörjats och om hur detta kan påverkas av hur balarna tillverkas. I emissionerna från alla de undersökta balarna hittar Diauddin Nammari till exempel skadliga aromatiska ämnen som bensen, toluen och etylbensen och ser också att i balar av rektangulär form med plastöverdrag dominerar aromatiska ämnen medan estrar dominerar i cylinderformade balar.
Ytterligare att problem är att temperaturutveckling i en bal under nedbrytningsprocesserna skulle kunna leda till självantändning. En genomgång av data upptagna från ett stort antal mätningar i flera olika balade avfallsupplag visar dock att riskerna är mycket små eftersom temperaturen aldrig överstiger 70ÚC, vilket anses bero på den relativt fuktigheten i balarna (45-50%).
Avhandlingen har titeln ”Seasonal and long-term storage of baled municipal solid waste” och kommer att försvaras vid “the Centre for Chemistry and Chemical Engineering” Lunds universitet den 16 juni kl 13.15 föreläsningssal A, Kemicentrum, Sölvegatan 29 Lund. Fakultetsopponent blir professor Jens Aage Hansen Department of Environmental Engineering, Aalbrog University i Danmark. Handledare vid
Högskolan i Kalmar har varit professor William Hogland.
Kontaktinformation
Diauddin Nammari
tel: 0480-44 63 38
mobil: 073-1531544
e-post: diauddin.nammari@hik.se
I doktorsavhandlingen Studying the views of preservice teachers on the concept of function med vilken Örjan Hansson disputerar den 20 juni, har lärarstudenters syn på funktionsbegreppet studerats under de avslutande matematikkurserna på ett lärarprogram i matematik och naturvetenskap åk 4-9. Olika perspektiv av lärarstudenternas syn på funktionsbegreppet har undersökts, exempelvis hur deras uppfattning om betydelsen av funktioner i matematik och hur funktionsbegreppet kommer till uttryck i skolmatematik.
– Speciellt har jag tittat på hur lärarstudenter uppfattar funktionsbegreppet i anslutning till matematiska samband som beskrivs av y=x+5, y=πx2 samt xy=2. I det sammanhanget undersöks även lärarstudenternas syn på olika egenskaper funktioner kan ha och hur de egenskaperna är relaterade till andra matematiska begrepp, säger Örjan Hansson.
Resultaten indikerar att i de sammanhang i vilka lärarstudenter möter funktionsbegreppet är betydelsefulla för deras möjligheter att konstruera begreppsbilder rika på meningsfulla relationer till centrala matematiska begrepp.
– När lärarstudenterna beskriver funktionsbegreppet utesluts ofta väsentliga komponenter. Studierna visar att lärarstudenter behöver erbjudas tillfälle att uppleva funktionsbegreppet som en kraftfull matematisk idé som representerar ett synsätt som är viktigt att fästa uppmärksamheten på i deras framtida undervisning, säger Örjan Hansson.
Örjan Hansson är född i Malmö och har fått sin grundutbildning vid Lunds universitet, varifrån han har såväl en examen från matematikerlinjen och en fil.mag i datavetenskap som en gymnasielärareexamen i matematik och data.
Örjan Hansson är anställd som universitetsadjunkt i matematik och data vid Högskolan i Kristianstad och anstogs 2001 till nationella forskarskolan i matematik med ämnesdidaktisk inriktning. Genom ett samarbetsavtal har Örjan Hansson under sina forskarstudier varit fortsatt anställd vid Högskolan i Kristianstad samtidigt som han varit doktorand vid Luleå tekniska universitet.
Upplysningar: Örjan Hansson, tel. 044-20 34 28, 070-594 29 11, orjan.hansson@mna.hkr.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Det nya programmet ska ge en positiv effekt på både miljö och konkurrenskraft. Därför krävs också ett samarbete mellan industri och högskola, universitet eller forskningsinstitut.
– Vi tror att det finns en stor potential hos små och medelstora företag när det gäller att ta fram mer miljöanpassade produkter och processer. Och här finns samtidigt affärsmöjligheter, säger Britt Marie Bertilsson, programansvarig på Mistra.
Ett vetenskapligt råd ska bedöma den vetenskapliga höjden och ett industriellt råd gör en affärsmässig och strategisk bedömning av projekten. Programstyrelsen fattar beslut om vilka projekt som kommer att tilldelas projektstöd.
Samarbetet mellan de båda forskningsstiftelserna är viktigt både från miljösynpunkt och för svensk konkurrenskraft.
– Små och medelstora företag är viktiga för Sveriges ekonomiska utveckling. Den typen av företag har ofta svårt att inse vikten av att bedriva och bekosta den forskning som behövs för att de ska öka – eller behålla – sin konkurrenskraft, säger Lars Frenning, SSF, programdirektör och administratör för det nya samfinansierade programmet.
Kontaktinformation
Lars Frenning, programansvarig ProEnviro
Tfn: 08-505 816 79
E-post: lars.frenning@proenviro.se
Britt Marie Bertilsson, programansvarig på Mistra
Tfn: 08-791 10 21
E-post: brittmarie.bertilsson@mistra.org
Anna-Karin Engvall, kommunikationsansvarig, ProEnviro
Tfn: 08-791 10 27
E-post: annakarin.engvall@mistra.org
Idén har fötts ur ett samarbete mellan professorn i medicinsk och fysiologisk kemi Charlotte Erlanson-Albertsson, som forskar om fetma och aptitkontroll, och hennes man Per-Åke Albertsson, professor i biokemi, som forskat om fotosyntesen hos växter. Dess utgångspunkt är att ett ämne som hindrar nedbrytningen av fett bör göra att fettet stannar kvar längre i tarmen, och därmed få mättnadskänslan efter en måltid att dröja kvar extra länge.
Ett visst ämne i de s k tylakoiderna verkar kunna fungera just så. Tylakoiderna är små membran som finns i kloroplasterna, de delar av en växtcell där fotosyntesen äger rum, och innehåller både proteiner, mineraler och fett.
De två lundaprofessorerna började i somras med experiment på sig själva: de åt tylakoider och försökte bedöma om mättnadskänslan efter en måltid höll i sig längre. Sedan har Charlotte Erlanson-Albertssons forskargrupp gått vidare med försök där man låtit råttor äta fettrik diet med och utan tillskott av tylakoider. Resultatet visade att de råttor som fick kosttillskottet verkligen gick upp mindre i vikt. Råttorna hade också lägre blodsockervärden och lägre blodfetter, vilket – om resultaten blir desamma för människor – är bra för hälsan. Forskarna planerar att fortsätta med försök på människor på fettrik diet samt försök med råttor på sockerrik diet.
Spenat är de blad som lundagruppen använt för sina försök.
– Men om man skulle använda obehandlad spenat som källa till tylakoider, så skulle man få äta ett halvt kilo spenat om dagen. När vi isolerat och renframställt det aktuella ämnet räcker det med några gram. Tanken är att ämnet ska kunna tillsättas till fettrika produkter som t ex pajer eller kex, säger doktoranden Rikard Köhnke.
Exakt hur tylakoiderna utöver sin nedbrytningshämmande effekt på fettet i tarmen vet man inte ännu. Forskarnas teori är att de lägger sig som en hinna över fettdropparna, så att de enzymer som ska spjälka fettet inte kan göra detta lika snabbt som normalt.
Mer information Charlotte Erlanson-Albertsson, tel 046-222 85 89 eller 046-222 44 73, e-post charlotte.erlanson-albertsson@med.lu.se. Hemsida www.erlanson-albertsson.se.
PAMELA (Payload for Antimatter Matter Exploration and Light-nuclei Astrophysics) är ett satellitburet instrument som i första hand utformats för att studera antimateria i den kosmiska strålningen. Målet är att bättre förstå rymdens mörka materia och därigenom få ny kunskap om hur materia i rymden har uppstått och utvecklats. Och som en följd få nya ledtrådar till universums uppkomst.
Utrustningen är ett av de mest avancerade partikeldetektorsystem som någonsin använts i rymden. Under de minst tre år experimentet pågår kommer PAMELA att samla mycket antimateria, minst 30 000 antiprotoner och 300 000 positroner. Dessa kommer att studeras med en aldrig tidigare skådad precision och känslighet och deras förekomst och energispektra kommer att mätas över ett större energiområde än någonsin tidigare. Forskarna letar också efter ”anti-helium” som – om den existerar – har stora konsekvenser för forskarnas syn på universums uppkomst och uppbyggnad.
– Mätningen ger oss möjlighet att hitta nya och okända källor till antipartiklarna. En av dem är förhoppningsvis sönderfallande mörk materia – den okända materia som tillsammans med mörk energi utgör uppskattningsvis 95 procent av all massa i universum. Det vi hittills har kunnat se ute i universum med våra instrument är alltså bara en bråkdel av det vi vet finns där ute, säger Mark Pearce, forskare vid avdelningen för Partikel- och astropartikelfysik på KTH.
Hans grupp har byggt en del av utrustningen och kommer att delta i analysen av insamlad data. Några av de viktigaste vetenskapliga målen med PAMELA är att avslöja egenskaperna hos den svårfångade mörka materien i rymden och att förstå avsaknaden av kosmisk antimateria.
PAMELA har designats och byggts i samverkan mellan forskare och ingenjörer från Italien, Tyskland, Sverige och Ryssland. Den kommer att sättas i en elliptisk bana på mellan 300 och 600 km höjd ombord på den ryska satelliten Resurs-DK1.
– Samarbetet är viktigt för vår forskargrupp eftersom det ger oss möjlighet att delta i ett projekt av den här digniteten. Mötet med forskare utifrån tillför också ovärderlig kunskap. Nu är vi alla spända på vad resultatet från experimentet kommer att visa, säger Mark Pearce.
Kontaktinformation
Kontakt på KTH
Mark Pearce, 08-553 781 83, pearce@particle.kth.se
Jan Conrad, 08-553 781 15, conrad@particle.kth.se
Petter Hofverberg, 08-553 781 86, petter@particle.kth.se
Silvio Orsi, 08-553 782 17, silvio@particle.kth.se
