Matematik är ett centralt ämne i grundskolan. För att komma vidare på gymnasiet måste eleven ha godkänt i matematik. I läroplanen från 1994 finns en rad argument för matematik, exempelvis: matematik behövs för att klara vardagen och ta tillvara sina intressen, för framtida utbildningar och yrken, och det tillhör allmänbildningen. Men för många elever är matematik ett både svårt och onödigt ämne. De förstår inte varför de måste lära sig det.

Maria Bjerneby Häll, som själv utbildar blivande lärare i matematik vid Linköpings universitet, har följt en grupp lärarstudenter under hela deras utbildning och deras första tre år som praktiserande lärare. Hon har analyserat hur deras argument förändras för att man ska plugga matte i grundskolan. Medan de som studenter sätter argumenten ”klara vardagslivet” och ”behövs för framtida utbildningar och yrken” främst, så sätter samma personer, efter tre års arbete som främsta argument att ”det kommer på nationella provet”.

Ett ganska nedslående resultat, konstaterar Maria Bjerneby Häll.

– Perspektiven har krympt. Matematik har blivit ett instrument för att eleverna ska få bra betyg så de kommer in på gymnasiet. Men matematiklärarna agerar rationellt utifrån den verklighet de befinner sig i.

I sin avhandling beskriver hon hur de nyutbildade lärarna möts av en verklighet som är mycket svårare än de kunde föreställa sig. Under utbildningen har de lärt sig hur matematik kan göras roligt och begripligt med vardagsanknutna övningar, som också skulle få eleverna att förstå nyttan av matematik.

Men i verkligheten finns varken tid, ork eller andra resurser för att utveckla sådana övningar. Lärarna dras in i ett ekorrhjul där de förväntas ge individuell handledning samtidigt till ett 30-tal elever på olika kunskapsnivåer i matematik. I praktiken blir det läromedlet som styr undervisningen, inte kursplanen. Efter ett par år i yrket har de nya lärarna tappat bort sina ideal och kämpar för att eleverna ska hinna igenom läroboken och klara sig på provet.

Lärarna hamnar i kläm mellan läroplanens visioner och verklighetens resursbrist, konstaterar Maria Bjerneby Häll, som disputerade den 20 juni i pedagogik.

Kontaktinformation
Maria Bjerneby Häll nås på 0739 802599, 013 214172, 013 282898, e-post mahal@mai.liu.se

Under de intensiva veckor då studenter bor och studerar kostymdesign i Vadstena blir de överrösta med inspiration från operans värld. De har, förutom att dansa, fått möta konstnärer, lyssna till operasångare, lärt sig att läsa noter och analysera texter. Allt med syftet att tänka nytt och hitta idéer till kostymer.
– Poängen är att få en inblick i allt som hör till en opera. Vi jobbar mycket med musiken och hur den bär fram karaktären i operan, förklarar Ingeborg Ugland, textilstudent från Oslo.

Studiebesök gav mersmak
Det är nu andra gången Ingeborg Ugland befinner sig i Vadstena för att studera kostymdesign.
– För två år sedan var jag på studiebesök på Textilhögskolan i Borås. Där träffade jag Ulla Bodin, som håller i kursen, och blev väldigt intresserad. Den sommaren läste jag nybörjarkursen och nu är jag här för fortsättningskursen, berättar Ingeborg Ugland.
– Jag gillar verkligen att jobba med musik och dans, det får en att tänka på ett annat sätt än vad man vanligtvis gör, menar hon.

Barockdanserna finns väl nedtecknade. Frågan är om någon kan tyda turerna? I alla fall hade kostymdesignstudenterna svårt för det.

Att inspirationen var nära märktes när en av studenterna var tvungen att avbryta barockdansen för att springa till skissblocket.
– Studenterna får verkligen gå in i barockepoken och känna av hur det var. Med besöken från bland annat operasångare, sminköser och repetitörer så blir många av studenterna operafrälsta! Ingen går härifrån missnöjd, menar Ulla Bodin, kursledare och vetenskaplig ledare vid Institutionen Textilhögskolan, Högskolan i Borås.

Vadstena – rätt val
Anledningen till att en kostymdesignkurs som lockar deltagare från hela Sverige, och bevisligen en från Norge, hamnade i lilla Vadstena är ingen slump. Här finns Vadstena-Akademien som från början var en skola för unga sångare. Varje sommar sedan 1964 iscensätter Vadstena-Akademien helt nyskrivna operor men även äldre, okända verk. Kursen ges av Linköpings universitet men initierades av Ulla Bodin. Hon har själv skapat kostymer till flera operaföreställningar i Vadstena.
– Jag kände att kostymdesign hade kommit i skymundan i Sverige. Jag reagerade på att det inte fanns en enda kostymdesignkurs i Sverige, vilket det finns i de flesta andra europeiska länderna. Därför tog jag initiativet att starta en kurs och den går nu för åttonde året i rad.

Kursen finns både som en nybörjar- och fortsättningskurs. Från början var den till för designstuderande men har förändrats år efter år och nu finns personer med flera olika bakgrunder med på kursen.
– I år deltar bland annat bild- och formlärare, lärare i textil och studenter från olika textilutbildningar, berättar Ulla Bodin.

Inte ett stygn så långt ögat kan nå
Kursen ska resultera i ett uppträdande för allmänheten där operasångare bär studenternas egendesignade kostymer. Men kostymerna är engångsplagg som sitter ihop med hjälp av lim eller häftklamrar.
– Det viktiga är inte en färdig kostym, de flesta här kan redan mönsterkonstruktion och sömnad. Det viktiga är att hitta ett uttryck och känsla för en kostym, påpekar Ulla Bodin.

Någon som verkligen är fokuserad på kostymernas uttryck är Linda Worbin som är doktorand vid Textilhögskolan i Borås.
– I min forskning tittar jag på föränderlig textil. Jag tyckte det kändes spännande att sätta in det i ett annat sammanhang, förklarar hon.
– Kläder har ju i vanliga fall en statisk mönsterbild, jag tyckte det skulle vara spännande att applicera föränderlig textil på kläder. I opera ändras ju hela tiden sången men kläderna är statiska. Jag vill prova att använda material som förstärker känslor i föreställningen. Det kan tillexempel vara textilier som andrar färg vid olika slags ljus och temperatur.

– Som doktorand läser jag mycket teoretiska kurser därför är det kul att nu läsa en mer praktiskt kurs. Det är viktigt för mig att kunna experimentera så här. Jag har fått många tankar och idéer som jag kommer att ta med mig tillbaka till vardagen, säger Linda Worbin.

Från teknik till fria tankar
Även Lena Berglin har fått nya tankar genom kursen i kostymdesign.
– Jag jobbar mycket med extrema klädesplagg i min forskning. Därför är det en bra erfarenhet att få arbeta med andra kläder. I vanliga fall arbetar jag väldigt tekniskt med tillexempel inbyggd EKG-mätning i tröjor. Nu får jag arbeta lite friare, vilket kan leda till friare tankar i min forskning, säger Lena Berglin.
– Det var väldigt intressant att få möta operasångarna. Jag har fått tankar om att göra en kostym där det syns hur mycket operasångarna arbetar med sin andning. Jag har även jobbat med ärmarna, tillexempel ärmar med olika färger på under och översida som syns i operasångarnas rörelser. Jag har helt enkelt fokuserat på de ställen på operasångarna som rör sig mest, avslutar Lena Berglin.

Text: Anna Liljenby

Kontaktinformation
Ulla Bodin
Tfn: 033-435 41 55
Mobil: 0706-22 41 66
E-post: ulla.bodin@hb.se

Doktorander som antas till programmet kommer att studera periodvis vid Karolinska Institutet och Helsingfors universitet. Forskningsprojekten är gemensamma och doktoranderna får doktorsexamen från båda universiteten. Målsättningen är att utbildningen ska förstärka det vetenskapliga samarbetet mellan universiteten, samtidigt som doktoranderna erbjuds internationella medicinska studier vid två toppuniversitet.

Idén till samarbetet föddes inom förbundet för europeiska forskningsuniversitet, LERU, där både Helsingfors universitet och Karolinska Institutet är medlemmar. LERU grundades år 2002 och består idag av 20 europeiska toppuniversitet. LERU strävar till att stärka grundforskningen vid europeiska universitet för att främja innovationer och utveckling i Europa. Bilaterala och multilaterala doktorandutbildningar är ett viktigt delområde inom LERU. Tanken är att den gemensamma doktorandutbildningen vid Karolinska Institutet och Helsingfors universitet senare ska kunna utvidgas till att omfatta även andra LERU-universitet.

För mer information, kontakta:

Dekanus för forskarutbildning Elias Arnér, 08-5248 6983, elias.arner@ki.se
Internationell koordinator Anna Persson, 08- 5248 7953, anna.persson.1@ki.se
Karolinska Institutets pressjour: 08-5248 6077

Målet för Linnéstödet är att förbättra stödet till forskning som har högsta kvalitet och kan konkurrera internationellt. Det handlar också om att få högskolorna att prioritera forskningsområden och sätta av medel till dessa. Ingen hänsyn har tagits till geografisk spridning vid fördelningen av medel.
– Uppdraget till de internationella granskarna har varit att titta på vetenskaplig kvalitet men också förmågan till vetenskaplig förnyelse, något som syns i resultatet menar Pär Omling, generaldirektör vid Vetenskapsrådet.

Hård konkurrens
Av de 20 miljöerna kommer hela åtta från Lunds universitet. Resterade miljöer kommer även de från de äldre universiteten. Pär Omling är inte förvånad:
– Det är inte oväntat att de mer etablerade universiteten klarat sig bäst i denna första utlysning. Det har varit en stenhård konkurrens. Det intressanta blir att se hur det går i kommande utlysningar.

Långsiktighet viktigt
Utlysningen är ett samarbete mellan Forskningsrådet Formas och Vetenskapsrådet. Linnéstödet är ett komplement till universitetens basresurser. De 20 miljöerna kommer att dela på 140 miljoner årligen under tio år.
– Ett syfte med satsningen är att öka samverkan mellan våra lärosäten och forskningsfinansiärer för att möjliggöra och stödja en gemensam, långsiktig och strategisk satsning på Sveriges främsta forskningsmiljöer, säger Lisa Sennerby Forsse, huvudsekreterare vid Forskningsrådet Formas.

Formerna ska utvärderas
Det är första gången som Forskningsrådet Formas och Vetenskapsrådet gjort en utlysning på det här sättet. Formen för utlysningen har tagits fram i dialog med universitet och högskolor. Nästa utlysning är planerad till 2007 och innan dess ska formerna för utlysningen utvärderas.

Kontaktinformation
Kontaktperson vid Vetenskapsrådet:
Pär Omling, generaldirektör, tel: 08-546 44 185 ,0708-229 839 , e-post: par.omling@vr.se

Kontaktperson vid Forskningsrådet Formas:
Lisa Sennerby Forsse, huvudsekreterare, tel: 08-775 40 58, e-post: lisa.sennerby.forsse@formas.se

Ytterligare information:
Presschef Emilie von Essen, Forskningsrådet Formas tel: 08-775 40 38, 0733-50 31 61, e-post: eve@formas.se

Pressansvarig Annakarin Svenningsson, Vetenskapsrådet tel: 08-546 44 219, 0733-55 38 54 e-post: anna.karin.svenningsson@vr.se

I de kommuner som deltar i försöken har övergångarna från arbetspraktik till arbete ökat med 15 procent relativt jämförelsekommunerna. De positiva effekterna är särskilt tydliga för kvinnor. Det finns däremot inga säkra belägg för att fler går direkt från öppen arbetslöshet till arbete.

Intensifierad sök- och matchningshjälp
Programmet vänder sig till invandrare och flyktingar som kan väntas ha stora problem med att få och behålla ett arbete trots att de anses anställningsbara. Särskilda SIN-förmedlare kartlägger först deltagarens meriter och möjligheter och söker sedan efter lämpligt arbete. Förmedlaren är ansvarig för 15-30 sökande, vilket är ungefär en tiondel av antalet klienter hos en vanlig arbetsförmedlare. Åtgärden fungerar i praktiken som en intensifierad sök- och matchningshjälp.

Många deltagare har erfarenhet från svensk arbetsmarknad
Nyanlända och långtidsarbetslösa är målgrupper för åtgärden. Hälften av deltagarna kom till Sverige innan 1995. Även om deltagarna i många fall har varit arbetslösa länge, liknar deras ställning på arbetsmarknaden i många avseenden situationen för andra arbetslösa invandrare. Utvärderingen pekar på att det inte är de allra svagaste som får del av insatsen.

Började i september 2003
Sedan september 2003 deltar 20 kommuner i verksamheten. Idén med arbetsplatsintroduktionen var att förmedlaren skulle medverka på arbetsplatsen som ett stöd för den sökande. Detta arbetssätt har till stor del övergivits och man fokuserar istället på att hitta arbeten som passar den sökande. Studien omfattar 220 000 personer som varit arbetslösa någon gång under åren 2000-2005. Under 2005 påbörjade knappt 5 000 personer arbetsplatsintroduktion till en kostnad av 126 miljoner kronor.

Författare
Rapport 2006:6 ”’Arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare’ – teori, praktik och effekter” är skriven av Per Johansson och Olof Åslund, båda IFAU. Rapporten bygger på Working paper 2006:7.

Kontaktinformation
Om du vill veta mer kontakta Olof via tel: 018-471 70 89, e-post: olof.aslund@ifau.uu.se, eller Per via tel: 018-471 70 86, e post: per.johansson@ifau.uu.se.

Djurstudien kan delvis förklara varför mammor med diabetes typ 1 föder betydligt större barn än friska mödrar. I början av graviditeten är det svårt för kvinnor med diabetes att hålla en normal blodsockernivå och studien tyder på att det är därför deras bebisar ofta väger mer än fyra kilo.
– Störningar i blodsocker och hormonnivåer under tidig graviditet verkar programmera moderkakans näringstransportörer och därmed bestämma hastigheten på fostertillväxten, säger Anette Ericsson.

I studien fick gravida råttor injektioner med glukos tidigt under graviditeten. Råttornas blodsockernivå ökades bara måttligt och bara under en kort tid men när ungarna föddes vägde de drygt tio procent mer än vanliga råttungar.
– Det låter kanske inte så mycket men om en nyfödd bebis på 3,5 kilo skulle väga tio procent mer skulle barnet väga uppemot 3,9 kilo. Översatt till människa är tio procent alltså en rejäl viktökning, säger Anette Ericsson.

Råttungarnas vikt påverkades inte alls om de gravida råttorna fick sockret senare under graviditeten. Resultaten tyder på att ungarnas tillväxt programmeras i början av graviditeten.
– Det finns frågor som vi än så länge inte kan svara på. Det är till exempel osäkert om det är sockret i sig som orsakar viktökningen eller om det beror på den höjda insulinnivå som triggas av sockret, säger Anette Ericsson.

Avhandlingen visar också att sockerupptaget i moderkakan är mer känsligt för insulin i början av gravidteten. I moderkakor från tidiga graviditeter har Anette Ericsson hittat en särskild typ av protein som transporterar glukos och som aktiveras av insulin. Den insulinkänsliga sockertransportören kallas GLUT4 och studien visar att det finns mer GLUT4 i moderkakan i början av graviditeten.

Det innebär flera risker för barn till diabetsmammor om de är ovanligt stora när de föds. De måste ofta förlösas med kejsarsnitt, men om de ändå föds vaginalt kan de skadas under förlossningen. Senare i livet har de också en ökad risk att utveckla fetma och diabetes.
– Hittills har det saknats djupare kunskap om vad som händer när näringsämnen transporteras till fostret under den första och kritiska delen av graviditeten, men vi hoppas att dessa studier ökar förståelsen något, säger Anette Ericsson.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för fysiologi
Avhandlingens titel: Placental Transport of Glucose and Amino Acids in Early Pregnancy: Cellular Machanisms, Regulation and Relation to Diabetes

Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Anette Ericsson, molekylärbiolog, telefon: 021-33 27 07, 070-485 17 30, e-post: anette.ericsson@fysiologi.gu.se

Handledare:
Professor Thomas Jansson, telefon: 001-513-558-7655, e-post: janssotb@ucmail.uc.edu

Bättre kunskap om hur proteiner är uppbyggda och hur de förändras i samspel med sin omgivning kan ge svar på viktiga frågor om så kallade amyloidsjukdomar, bland vilka Alzheimers sjukdom och Skellefteåsjukan är välkända exempel. Den metod som professor Lennart B.-Å. Johansson och hans forskargrupp vid Umeå universitet har utvecklat blir ett viktigt verktyg för forskarna, och upptäckten anses så viktig att den idag publiceras i den internationella tidskriften Chemical Biology.

En internationell expert som har tagit del av publikationen, professor Karl Jalkanen vid Curtin University of Technology i Australien, anser att metoden också kan användas för att få svar på många viktiga frågeställningar inom biologi och medicin.

Med den nya metoden kan man mäta avstånd inom ett protein och därmed få viktig kunskap om dess tredimensionella uppbyggnad, samt hur denna ändras när proteinerna samspelar med sin omgivning. Metoden går ut på att man tillsätter en specifik fluorescerande molekyl, en så kallad F-molekyl, till proteinet. Mätningar av hur snabbt elektronisk energi kan överföras till F-molekylen från aminosyran tryptofan, som finns i praktiskt taget alla proteiner, kan sedan visa hur stort avståndet är mellan en viss tryptofangrupp och den introducerade F-molekylen, d v s avståndet inom proteinet.

Johanssons grupp har visat att den strukturinformation man finner med hjälp av den nya metoden stämmer väl överens med oberoende röntgenkristallografiska experiment och med molekyldynamiska beräkningar. Metoden används i pågående samarbeten med forskargrupper inom kemiska institutionen och Umeå Centre for Molecular Pathogenesis (UCMP).

Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna
Professor Lennart Johansson, institutionen för kemi, Umeå universitet
Tel 090-786 51 49 eller 0702-12 25 21

Åsa Lundgren Nilsson har studerat ett speciellt formulär som kallas Functional Independence Measure. Formuläret används vid många neurologiska diagnoser och olika tidpunkter under rehabiliteringsperioden.
– Det handlar ofta om mjuka data inom rehablitering. Patienterna kan till exempel få frågor om hur ont de har, hur beroende de upplever att de är eller hur trötta de känner sig. Formulär är ett sätt att visa att patienten blir bättre av rehabiliteringen, säger Åsa Lundgren Nilsson.

Men den som vill försöka jämföra formulär från olika länder upptäcker snart att uppgiften är svårlöst. Olika begrepp kan betyda olika saker i olika länder.
– Om man vill jämföra hur strokepatienterna i Sverige och Italien klarar av att klä sig och tvätta sig inser man snart att frågorna i de två länderna inte betyder samma sak. Svaren går därför inte att jämföra, säger Åsa Lundgren Nilsson.

Formulär från 14 olika rehabiliteringskliniker runt om i Europa ingår i studien. Granskningen har skett med så kallad Raschanalys. Det är en analysmetod som används för att omvandla frågor och resultat från formulären till en lineär skala.

Functionas Independence Measure har en sjugradig skala för svaren på frågorna, och i sin avhandling drar Åsa Lundgren Nilsson slutsatsen att skalan måste komprimeras för att ge mer pålitliga värden vid bedömning.

I sitt avhandlingsarbete har Åsa Lundgren Nilsson också tagit fram en modell för utveckling och granskning av bedömningsformulär. Modellen kan framförallt användas när resultat från olika länder, olika kliniker eller olika diagnoser ska jämföras.
– Det är av stort intresse såväl vetenskapligt som kliniskt att kunna utvärdera interventioner inom rehabiliteringen. Instrument som har samma strukturella egenskaper behövs i olika situationer och för olika patientgrupper om man ska kunna jämföra olika regioner och nationer, säger Åsa Lundgren Nilsson.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, avdelningen för rehabiliteringsmedicin
Avhandlingens titel: Characteristics of the Functional Independence Measure in patients with neurological disorders. Measurement through Rasch analysis

Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Åsa Lundgren Nilsson, leg. arbetsterapeut, telefon: 031-342 24 14, 070-263 72 89, e-post: asa.lundgren-nilsson@rehab.gu.se

Handledare:
Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen, telefon: 031- 342 28 03, e-post: ks.sunnerhagen@neuro.gu.se
Professor emeritus Gunnar Grimby, telefon: 031-342 28 01, e-post: gunnar.grimby@rehab.gu.se

Flera svåra neurologiska sjukdomar som ALS, Alzheimer och Parkinsons sjukdom har kunnat kopplas till våra proteiner. I stället för att sköta sina normala uppgifter förlorar de formen, klibbar ihop och nervcellerna dör. Varför, och hur det går till, är fortfarande oklart då de inblandade proteinerna är svåra att studera. Klumparna av ihopklibbat protein ser dessutom ofta väldigt olika ut och utvecklas på olika sätt.

Professor Mikael Oliveberg och doktorand Anna Nordlund vid Institutionen för biokemi och biofysik vid Stockholms universitet har nyligen kommit runt problemet genom studier av det protein som orsakar den dödliga nervsjukdomen ALS. Proteinet kallas SOD och dess egentliga uppgift är att bryta ner skadliga syreradikaler. För detta behövs fyra metallatomer och för att kunna hålla fast metallerna har SOD-proteinet utvecklat långa öglor. Kostnaden för arrangemanget är dock mycket hög eftersom de långa öglorna samtidigt gör att proteinet blir fladdrigt och lätt förlorar sitt skyddande skal. När skalet glappar blottar SOD-proteinet sina inre feta delar och, eftersom fett dras till fett i molekylernas värld, ökar detta risken för att det ska klibba ihop.

De två forskarna har nu kunnat visa att det halvnakna SOD-proteinet är mycket likt de förstadier som tros ligga bakom en annan klass av proteinsjukdomar som Skelleftesjukan och Dialys Relaterad Amyloidos. Under dessa tillstånd ansamlas trådlika fibrer av vackert sammanflätade proteiner utanför nervsystemet. Ibland kilovis! Liknande fibrer hittas också i hjärnan hos patienter med Alzheimers och Parkinsons sjukdom.

De nya forskningsresultaten visar att det finns ett underliggande samband mellan ALS och de andra proteinsjukdomarna även om de verkar ganska olika vid en ytlig betraktelse – de klibbiga förstadierna är mycket lika.

− Forskningen har tidigare tenderat att fokusera på olikheterna mellan de olika neurologiska sjukdomarna. Våra resultat visar att det snarare finns stora likheter mellan förstadierna av sjukdomar som ALS och Alzheimer. Förhoppningen är att upptäckten ska göra det möjligt att hitta gemensamma behandlingsmetoder för dessa nervsjukdomar som för närvarande är helt obotliga, säger Mikael Oliveberg.

Artikeln “Folding of Cu/Zn superoxide dismutase suggests structural hotspots for gain of neurotoxic function in ALS: Parallels to precursors in amyloid disease” är publicerad i senaste numret av Proceedings of the National Academy of Science (PNAS).

Kontaktinformation: Anna Nordlund nås på tfn 070-3916639, Mikael Oliveberg nås på tfn 0730-753562. (Kontakta universitetets pressnummer, tfn 08-16 40 90 för bilder på artikelförfattarna).


Fakta om ALS (från Vårdguiden):
Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en grupp neurologiska sjukdomar där nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen dör, vilket leder till muskelförtvining och förlamning.
I Sverige insjuknar mer än 200 personer varje år i ALS. Vanligast är att sjukdomen bryter ut i 45-70-årsåldern. Risken att drabbas är något större för män än för kvinnor. I Sverige insjuknar mer än 200 personer varje år i ALS. Vanligast är att sjukdomen bryter ut i 45-70-årsåldern. Risken att drabbas är något större för män än för kvinnor.
Hos cirka tio procent av alla med ALS förekommer sjukdomen hos en närstående släkting. Sjukdomen kan börja smygande eller mer sällsynt plötsligt med svaghet i tungan, en hand, en arm eller ett ben. Någon botande behandling finns inte, men symtomen kan lindras med mediciner och hjälpmedel. Genomsnittlig överlevnadstid är idag omkring tre år, enstaka patienter lever mer än tio år med ALS.

– Med det nya institutet blir Stockholms universitet en global nod för miljöforskning med stort inflytande över den internationella agendan. Mistras satsning innebär att den världsledande och tvärvetenskapliga forskning vi redan bedriver kring miljö och utveckling kan intensifieras betydligt, säger Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet.

Det nya institutet ska både bedriva frontforskning om hur mänsklig välfärd och livskraftiga ekosystem kan utvecklas tillsammans, och vara en plattform för dialog med politiker, myndigheter och resursnyttjare världen över. På så sätt kan forskningsresultaten omsättas i praktiken och bidra till en hållbar samhällsutveckling.

– Hittills har miljöpolitiken i stora delar handlat om att flytta runt stolarna på Titanic. Men för att lösa de stora globala miljöproblemen behöver vi en helt ny kompasskurs. Vår vision är att det nya institutet ska ge världen den kunskap som krävs för att styra om samhällsutvecklingen i en hållbar riktning, säger Johan Rockström, chef för Stockholm Environment Institute och blivande verkställande chef för det nya institutet.

Bakgrunden till Mistras satsning är FN:s vetenskapliga utvärdering av jordens ekosystem som kom förra året, the Millennium Ecosystem Assessment. Där konstaterar 1400 experter att ekosystemen som utgör själva grunden för mänsklig välfärd och ekonomisk utveckling mår allt sämre. Idag utnyttjas 60 procent av de gratistjänster vi får från jordens ekosystem på ett ohållbart sätt och många av dem fortsätter att försämras. Livsviktiga ekosystemtjänster som luft- och vattenrening, pollinering av grödor och havens förmåga att producera fisk är kraftigt försvagade. Förändringarna går idag så fort att samhället varken hinner anpassa sig till den nya miljösituationen eller utveckla strategier och regelverk för uthålligt bruk av de varor och tjänster ekosystemen ger.

– Vi vill bygga en unik tvärvetenskaplig forskningsmiljö där innovativa idéer föds. Genom nya samarbetsformer och helhetsperspektiv hoppas vi kunna generera insikter som behövs för att stärka samhällets och ekosystemens förmåga att möta en värld i allt snabbare förändring, säger Carl Folke, chef för Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning och blivande forskningschef för det nya institutet.

– Våra samhällen är en sammanvävd del av biosfären och beroende av att ekosystemen fungerar. Därför behöver vi sköta ekosystemen för att själva klara av framtidens utmaningar och behålla vår förmåga att vidareutvecklas på ett positivt sätt, avslutar Carl Folke.

FAKTA om det nya Mistra-finansierade institutet:
Mistras anslag på sammanlagt 205 miljoner kronor fördelas över tolv år. Stödet delas upp på en treårig startfas (2007-2009) med 25 miljoner kronor samt en ordinarie fas på fyra år (2010-2013) med 80 miljoner kronor. Därefter görs en utvärdering innan resterande 100 miljoner kronor betalas ut för perioden 2014-2018. Totalt förväntas institutets årliga budget uppgå till cirka 44 miljoner kronor när verksamheten är fullt utbyggd. Institutet kommer att ledas av en styrelse som tillsätts av Stockholms universitets rektor och ha ett hundratal forskare inom ett brett spektra av naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora knutet till sig.

Institutet ska bedriva internationellt ledande forskning om hur mänsklig välfärd och livskraftiga ekosystem kan utvecklas tillsammans, samt utgöra en plattform för dialog med politiker, myndigheter och resursnyttjare på lokal, regional och internationell nivå. Stor vikt kommer att läggas vid informationsspridning och kommunikation genom olika medier.

Institutets forskning ska bidra till lösningar på framtidsfrågor som: Hur kan mänskliga samhällen från lokal till global nivå organiseras för att möta framtida klimatförändringar? Hur kan jordbruket förändras för att maten ska räcka till en växande världsbefolkning? Hur utformas nätverk av marina reservat för att trygga det framtida fisket i världen? Hur minskas sårbarheten i dagens och framtidens megastäder?

CTM, SEI och Beijerinstitutet bedriver redan idag internationellt ledande forskning inom dessa områden och har ett välutvecklat samarbete med ett stort antal framstående universitet och forskningsinstitut. I och med Mistras satsning kan arbetet intensifieras och förhoppningsvis bidra till avgörande framsteg för hållbar utveckling i världen.

Mer information: Mistras utlysning, Stockholms universitets ansökan samt Mistras utvärdering finns att ladda ned från www.ctm.su.se.

För frågor kontakta:
KÃ¥re Bremer, rektor Stockholms universitet, tfn. 0733-669 169
Johan Rockström, chef SEI samt verkställande chef för det nya institutet, tfn. 0708-25 95 60
Carl Folke, chef CTM samt forskningschef för det nya institutet, nås via Albaeco tfn. 0708-89 99 95
Maria Sandqvist, pressekreterare Stockholms universitet, tfn. 08-16 13 77, 070-664 22 64
Ellika Hermansson Török, pressekreterare SEI/Albaeco tfn. 0708-89 99 95

Mer om Stockholms universitet
Stockholms universitet är huvudstadens universitet – regionens centrum för forskning och utbildning inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap. Universitetet har 39 000 studenter och 5 600 medarbetare och omsluter knappt 2,7 miljarder SEK. www.su.se

Mer om Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning, CTM
CTM är ett fristående centrum vid Stockholms universitet som verkar för samarbete över fakultetsgränserna. CTM samarbetar med alla institutioner vid Stockholms universitet som bedriver miljörelaterad forskning om hållbar utveckling. CTM utvecklar tvärvetenskapliga utbildningar, samordnar större forskningprojekt och informerar omvärlden om universitetets miljöforskning. www.ctm.su.se

Mer om Stockholm Environment Institute, SEI
SEI, är ett internationellt forskningsinstitut som arbetar med policyrelaterade frågor inom områdena miljö och hållbar utveckling. Institutet bedriver tillämpad forskning inom klimat, energi, luftföroreningar, ozon, mark och vattenresurser, urbana miljöer, risk- och sårbarhet samt strategiska miljöstudier. SEI bedriver projektverksamhet i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Institutet har, förutom sitt huvudkontor i Stockholm, kontor i Boston, Tallinn, York, Oxford och Bangkok. www.sei.se

Mer om Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi
Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi är ett internationellt forskningsinsitut vid Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm. Institutet bedriver studier i gränsområdet mellan ekologi och ekonomi. Bland forskningsprogrammen kan nämnas teman som äganderätter och andra regelverk för hantering av naturresurser och de ekologiska systemens samhällsnytta samt ekonomiska värde. www.beijer.kva.se

Omvårdnad är ett stort ämne inom sjuksköterskeutbildningen. Som forskningsämne är det relativt ungt, inordnat under paraplybegreppet vårdvetenskap. Någon exakt definition av ämnet finns inte, men det handlar i vid bemärkelse om att främja hälsa och att studera reaktioner på hälsa och sjukdom.

Olle Söderhamn som nu blivit högskolans första omvårdnadsprofessor har intresserat sig för egenvård, särskilt bland de äldre. Han doktorerade 1998 och blev docent 2003, båda gångerna på Linköpings universitet. För närvarande arbetar han tillsammans med flera andra forskare på Högskolan Väst i projektet ”Hälsa och egenvård hos vissa grupper”. Syftet är att studera fenomenet egenvård för personer med hjärt- och kärlsjukdom, testikelcancer eller multipel skleros för att öka deras hälsa och välbefinnande och i förlängningen bidra till en bättre vård.

I grunden är Olle Söderhamn sjuksköterska. Han sadlade om till vårdlärare för att ha större möjligheter att påverka vården och utbildningen av sjuksköterskor. Till dåvarande Vårdhögskolan i Vänersborg kom han 1989 och har sedan dess både arbetat som lärare och forskare och haft administrativa uppdrag som prefekt och ordförande för högskolans Grundutbildnings- och forskningsnämnd.
Det har alltid varit viktigt för honom att få tid till sin egen forskning.
– För mig är forskningen en livlina och något jag ständigt längtar efter. Det ger en kick att känna att en tanke bär- om så bara en kort stund – eller att möta kolleger som är besjälade av sina arbetsuppgifter, säger han.
Att nu vid 55 års ålder kunna titulera sig professor är något han tar med ro. Det som drivit honom har varit viljan att lära sig något nytt och att hjälpa sina medmänniskor.

Kontaktinformation
För mer information kontakta: Professor Olle Söderhamn, tel 0521-157 83, olle.soderhamn@hv.se

Ämnet Datavetenskap vid Karlstads universitet har tilldelats 2,5 miljoner kronor för att bidra med forskning kring utvecklingen av kommande trådlösa kommunikationssystem. Karlstad ingår i det internationella EU-projektet Daidalos, tillsammans med ett fyrtiotal andra aktörer.

– Dagens 3G-system klarar inte av att hantera den teknik som redan finns tillgänglig på marknaden. Nästa generations system kommer att erbjuda mycket högre kapacitet samt mer flexibla och personligt anpassade tjänster, säger Andreas Kassler, docent vid Karlstads universitet.

De nya systemen kommer att integrera mobiltelefoni och trådlösa nätverk, vilket gör att användarna kommer att uppfatta det som ett och samma nätverk.

– Den nya tekniken kommer inte bara att kunna erbjuda snabbare nedladdning av musik och filmer, utan det blir också mer dynamiskt och kan känna av olika nätverk som finns i din närhet. Beroende på vad du vill göra med din mobiltelefon väljs det bästa nätverket för stunden. Systemet lär sig dina behov och kan automatiskt erbjuda olika kommunikationsprofiler kopplade till din identitet beroende på sammanhang. I hemmet vill du kanske ha nyheter och film, i bilen musik och på kontoret videokonferens, säger Andreas Kassler.

En intressant skillnad mot dagens teknik är att vi i vissa fall kan komma att kommunicera gratis. När allt mer kommunikationsutrustning i framtiden har egna sändare och mottagare blir operatörernas infrastruktur ibland överflödig. Du kan då kommunicera direkt med den du vill nå utan att behöva använda en operatörs nätverk som det är idag, förmodligen utan att det kostar dig något.

En prototyp av 4G-systemet planeras till slutet av 2007. Förkortningen Daidalos står för Designing advanced network interfaces for the delivery and administration of location independent, optimised personal services. Projektet är en del av EU:s 6:e ramprogram.

Kontaktinformation
Karlstads universitet
Andreas Kassler (engelskspråkig), telefon 054-700 21 68, e-post Andreas.Kassler@kau.se

Johan Eklund, telefon 054-700 19 54, 070-302 88 89, e-post Johan.Eklund@kau.se

Mänskliga aktiviteter, som till exempel ökad gödsling, har gjort att mängden lättillgängligt kväve i naturen ökat kraftigt. Eftersom kväve är ett näringsämne kan stora mängder leda till övergödning, vilket i sin tur leder till algblomning och döda havsbottnar. För tio år sedan började de flesta svenska reningsverk rena sitt avloppsvatten från kväve, vilket sker med hjälp av olika grupper av mikroorganismer.

Eftersom reningen sker genom biologiska processer är den svårare att kontrollera än kemiska vattenbehandlingar. Studier har också visat att många olika populationer av bakterier kan vara inblandande i processen. Pär Lydmark från Göteborgs universitet har studerat hur sammansättningen av dessa populationer utvecklas i olika miljöer och hur de påverkas av faktorer i sin omgivning. Han visar bland annat att ammoniumkoncentrationen är avgörande för mängden bakterier av den särskilda typen N. europaea, som bland annat hittades i Ryaverket i Göteborg. De lever mycket nära sin undre toleransnivå för ammonium i de koncentrationer som finns i Ryaverkets avloppsvatten. Men när dessa bakterier, efter perioder i dvala, väl får tillgång till ammonium sätter de snabbt igång nitrifikationsprocessen.

Försök visade också att de ammoniumoxiderande bakterierna snabbt kunde ändra egenskaper från ett lågaktivt till ett högaktivt stadie, när de yttre förutsättningarna ändrades. Det vill säga när de antingen svältes eller fick tillgång till mycket ammonium . Fick bakterierna pulser med ammonium tre dagar i veckan räckte det för att hålla processen igång på samma sätt som om man tillsatt ammonium konstant, medan en gång i veckan var för lite. Dessa värden kan vara av stor betydelse för utformningen av processcheman på reningsverk för att upprätthålla en stabil nitrifikation.

Tvärtemot vad man kanske kunde tro visar Pär Lydmark i sin avhandling att de populationer som konstant fått mest näring i form av ammonium inte är de som har visat de högsta nitrifikationshastigheterna. Högst hastighet fanns istället i de delar av systemet där koncentrationen av ammonium varierade. Troligen beror det på att de som fått mycket näring konstant vuxit till sig i en tjockare biofilm, det vill säga en yta med en stor mängd bakterier, än de populationerna som upplevt varierande ammoniumtillgång. Den tjocka biofilmen gör att bakterierna i undre delen av filmen inte kommer åt näringen. Dessutom kan bakterierna som upplevt varierande ammoniumtillgång tänkas vara bättre förberedda på att ta hand om mycket ammonium när det väl kommer.

Resultaten visar därmed att reningsverk troligtvis skulle försöka konstruera ett reningssystem som gör att alla ingående bakterier får uppleva varierande ammoniumkoncentrationer hela tiden, för att få en förbättrad kväverening.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Pär Lydmark
Institutionen för cell- och molekylärbiologi
Tel: 0703-940121
E-post: par.lydmark@kustobsar.se

Handledare: Malte Hermansson, tel: 031-773 2574

Avhandlingen har titeln: “Population dynamics of nitrifying bacteria in biological wastewater treatment”. Disputationen har ägt rum.

En vecka före avsparken av VM 2006 hölls en workshop om ekonomiska och psykologiska aspekter kring fotboll i tyska Mannheim. Denna workshop organiserades av forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, City University i London och universitetet i Mannheim. På workshopen diskuterades olika spörsmål om världens mest populära sport. Bland annat behandlades fenomen som anknyter till själva spelet på planen och företeelser utanför planen. Några av workshopens slutsatser var:

• Domare tenderar att favorisera hemmalaget genom att lägga på betydligt mer extratid när hemmalaget ligger under. Denna tendens har dock sällan någon avgörande påverkan på matchens slutsresultat.

• Tre allmänt utbredda uppfattningar om själva spelet påvisades vara osanna: (1) Det finns inga belägg för att ”heta” spelare som tidigare har gjort mål även kommer att göra så i nästkommande matcher. (2) Ett mål som görs i slutet av första halvlek är inte mer avgörande än ett mål som görs tidigare i denna halvlek. (3) Lag som precis har gjort mål är inte mer känsliga för att släppa in mål än vid andra tillfällen under en match.

• Holländaren Neeskens innovativa straffspark från 1974 revolutionerade konsten att lägga straffar på så sätt att det blev mer komplicerat att skjuta och rädda dem med påföljden att fler straffar blir mål.

• Stöd från fansen har betydelse, vilket tar sig i uttryck i att dels hemmalaget tar hem omkring 60 procent av totalt antal poäng under en säsong, dels i att fler straffar missas när hemmalagets straffskyttar möter den del av arenan där dess supportrar finns.

• Avskedandet av tränare har ingen större effekt på ett lags prestation förutom en liten men övergående tendens till fler segrar på hemmaplan. Däremot blidkas lagets supportrar.

• Experters prognoser av matcher i fotbolls-VM är inte mer träffsäkra än dem som genereras genom att utgå från världsranking, maratontabell och odds. I allmänhet lyckas de tippa cirka 50 procent rätt. Experters och amatörers prognoser av utgången av VM 2006 var i stort sett identiska.

• Bookmakers är oerhört skickliga och precisa när det gäller att bedöma odds för olika utfall av matcher i fotbolls-VM. Detta innebär begränsade möjligheter att konsekvent tjäna pengar på att utnyttja brister från spelbolagen.

• Länder med många landslagsspelare aktiva i utländska ligor och som importerar fåtalet utländska spelare till den egna ligan anses ha bäst möjlighet att vinna årets fotbolls-VM. Exempel på sådana länder är Holland, Tjeckien och Frankrike.

Slutsatserna från workshopen erbjuder nya perspektiv till att betrakta fotboll och kommentera VM 2006. Rapporterna och föredragen som presenterades på workshopens kommer småningom att publiceras i en bok.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Dr. Patric Andersson, Handelshögskolan i Stockholm
Tel. 08-736 9576
E-post: patric.andersson@hhs.se

Prof. Peter Ayton, City University i London
E-post: p.ayton@city.ac.uk

Dr. Carsten Schmidt, University of Mannheim
Tel. +49 621 181 3447
E-post: cschmidt@sfb504.uni-mannheim.de

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens. Varje år drabbas 7500 svenskar. Man räknar med att 3 % av alla över 65 år har senil demens av alzheimertyp.

Hos en patient med Alzheimers sjukdom bildas en beläggning i hjärnan som kallas plack och som gör att nervcellernas förmåga att kommunicera med varandra störs. Beläggningen består av ett protein som kallas beta-amyloid. Många hjärnforskare anser att plackbildningen är orsaken bakom Alzheimers sjukdom.
– Det är en allmänt vedertagen uppfattning att en ökad produktion och anhopning av beta-amyloid är det som sätter igång hela sjukdomsprocessen, säger Kina Höglund.

Tidigare studier har visat att en medelålders människa med höga kolesterolvärden löper större risk att senare i livet utveckla demens. Andra studier på djur har visat att det produceras mer beta-amyloid i djurets hjärna om det har höga kolesterolvärden. Men detta enkla samband mellan kolesterol och produktionen av beta-amyloid tycks inte finnas i människans hjärna.
– Trots att patienterna i vår studie fick kolesterolsänkande läkemedel påverkades inte produktionen av beta-amyloid. Det tycks alltså inte finns någon direkt koppling mellan kolesterol, beta-amyloid och Alzheimers sjukdom, säger Kina Höglund.

I den nya studien fick ett tjugotal patienter med Alzheimers sjukdom en medicin som ingår i läkemedelsgruppen statiner. Dessa läkemedel har en kolesterolsänkande effekt. Tidigare studier har visat att statiner kan minska risken för Alzheimers sjukdom med uppemot 70 %.
– Statinerna har en tydlig positiv verkan men det tycks inte vara läkemedlets kolesterolsänkande egenskaper som är bra mot Alzheimers sjukdom. Jag tror att det snarare är statinernas antiinflammatoriska effekt som skyddar mot sjukdomen, säger Kina Höglund.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, avdelningen för psykiatri och neurokemi
Avhandlingens titel: Statin treatment and ß-Amyloid Production in Patients with Alzheimer’s Disease

Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Kina Höglund, telefon: 031-343 24 41, 076-307 49 75, e-post: kina.hoglund@neuro.gu.se

Handledare:
Professor Kaj Blennow, telefon: 031- 343 17 91, e-post: kaj.blennow@neuro.gu.se

– KTH ser väldigt positivt på den här alliansen – det blir ingenjörsvetenskapens nya Göta Kanal-projekt som länkar samman Stockholm, Jönköping via Vättern och Göteborg, säger Anders Flodström.

De små och medelstora tillverkningsföretagen har stor betydelse för svensk ekonomi men står inför betydande utmaningar på en alltmer globaliserad marknad. Tillgång till ny kompetens och nära samarbete med internationellt konkurrenskraftiga forskningsprojekt inom produktion och produktframtagning är en nyckel till framgång. De tre lärosätenas satsning har starkt stöd från Teknikföretagen, IF Metall och Vinnova.

– Alliansen kommer att ge Sverige en internationell spetskompetens inom produktutveckling och produktionsteknisk forskning riktad såväl mot små och medelstora företag som större företag, säger KTHs rektor Anders Flodström.

Jönköpings Tekniska Högskola, som startar genom en ombildning av Ingenjörshögskolan vid Högskolan i Jönköping vid årsskiftet 2006/2007, ska bli ett nationellt centrum för forskning inom industriell produktframtagning för små och medelstora företag. Utbildningsnivån garanteras genom ett långsiktigt samarbete med KTH och Chalmers inom forskning, forskarutbildning och i utvecklingen av masterutbildningar.

Kontaktinformation
Mer information
Anders Flodström, rektor KTH, 08-790 7001, rektor@kth.se