Tid: Måndag den 4 september klockan 14.00 – 17.00
Plats: Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, Kräftriket, Philipssalen.
På seminariet medverkar bland andra:
Mikael Holmqvist, docent, Stockholms universitet.
Christian Maravelias, ekonomie doktor, Stockholms universitet.
Karin Johannisson, professor, Uppsala Universitet.
Anders Isaksson, journalist och författare.
Mats Börjesson, professor, Mälardalens högskola.
Seminariet inleds med presentationer av antologins teman av fyra av de medverkande författarna. Därefter följer en paneldiskussion med bland andra Karin Johannisson och Anders Isaksson om de problem och frågeställningar som antologin tar upp. Seminariet är relevant för dig som är intresserad av nya perspektiv på viktiga problem i den aktuella debatten och forskningen om hälsa och ohälsa i arbetsliv och samhälle.
Kontaktinformation
För frågor och anmälan:
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Mikael Holmqvist, tfn 08-16 46 27, mobil 073-047 17 01 e-post mih@fek.su.se
Klangbotten i boken Oväntad död – förväntad sorg är berättelser från drabbade kvinnor. Den berättar om deras erfarenheter, men säger också något allmängiltigt om de sätt som död och sorg ges uttryck i Sverige idag. Britta Lundgrens perspektiv är etnologiskt och kulturvetenskapligt. Hon vill skapa en förståelse för vad som händer när människor skall fortsätta leva efter att ha drabbats av närståendes död.
– Det är angeläget att reflektera över sorgeprocesserna, säger Britta Lundgren, både teorierna om dem och hur sörjandet försiggår i vardagen. Döden nalkas eller döden rammar – den kommer in i vårt liv på olika sätt och följer människor på alla tider och alla platser.
När människor i boken berättar om sina upplevelser är det påfallande hur döden, trots sin iögonenfallande närvaro, ändå är fullständigt osannolik och omstörtande när den blir till verklighet i det enskilda levnadsödet. Britta Lundgren diskuterar därför både den närvarande och frånvarande döden för att förstå de kollektiva tankemönster som efterlevande aktualiserar i sina berättelser.
Forskning kring sorg och sörjande har dominerats av strömningar inom psykologi och psykiatri och koncentrerar sig på individernas känslor hellre än sociala och kulturella sammanhang. Men känslor är komplexa och människors upplevelser av sorg säger mycket om värderingar och trossystem som möjliggör och giltiggör denna sorts känslor. I varierande utsträckning möter de efterlevande utsagor, regler, förmaningar och påbud om hur man skall bearbeta, hantera och genomleva sorgen för att återfinna livets stadga.
– Det kulturella trycket kring sorg är starkt, ibland bedövande eller rentav förtryckande, förklarar Britta Lundgren. Sorgen har också en stark genusmärkning, det är kvinnors uttryck som huvudsakligen förmedlas och ibland förekommer också tydliga stereotypiseringar kring ”kvinnligt” och ”manligt” sörjande, stereotypiseringar som bidrar till att såväl kvinnors som mäns uttryck kring sorgen mäts och bedöms.
I studien diskuteras den terapeutiska kultur som i allt vidare utsträckning leder till att samhället och experter på olika sätt ges stort inflytande och stor tilltro när det gäller att hantera människors känslor. Har vi en övertro idag på att alltid kunna få hjälp eller guidning även i de svåraste av mänskliga erfarenheter? Leder i så fall denna övertro till att tilliten förläggs till myndigheter eller experter och vad händer då med tilliten till den egna personen och det nära sammanhanget, till de egna reaktionerna, handlingarna, tankarna?
Britta Lundgren är professor i etnologi vid Umeå universitet och dekanus vid dess humanistiska fakultet. Hennes forskning är huvudsakligen inriktad på det genusteoretiska fältet och Cultural Studies. Hennes doktorsavhandling (1990) hade titeln Allmänhetens tjänare. Kvinnlighet och yrkeskultur i det svenska postverket och senare har hon bland annat skrivit boken Den ofullkomliga vänskapen. En etnologisk studie av nutida vardagsrelationer (1995). Britta Lundgren har också varit redaktör för böckerna Akademisk kultur. Vetenskapsmiljöer i kulturanalytisk belysning (2002), Bestämma, benämna, betvivla. Perspektiv på politik, kön och sexualitet (2001) samt Familj och kön. Etnologiska perspektiv (1999).
Oväntad död – förväntad sorg. En etnologisk studie av sörjandets processer är ett delresultat i forskningsprojektet ”Tillit under omprövning. Överlevnad efter våldsbrott, sjukdom och olycksfall” och är utgiven vid Carlssons bokförlag . För recensionsexemplar, vänligen kontakta förlaget.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Britta Lundgren på
tel 090-786 62 43, 070-651 68 22 eller e-post britta.lundgren@kultmed.umu.se
Det innebär att 140 mjölkkor och lika många ungdjur kommer att avlivas och destrueras. Inget av djuren kommer att användas inom livsmedelsindustrin.
För snart ett år sedan kom det första utbrottet av salmonella av typen typhimurium bland mjölkkobesättningen på SLU:s försöksgård Mellangård i Alnarp. Trots en grundlig sanering har man inte lyckats få bort smittan.
Vid den senaste provtagningen, som gjordes för några veckor sedan hade flera av djuren drabbats av salmonella thompson, en ovanlig smitta hos nötkreatur som det är svårt att komma till rätta med. Nu har Jordbruksverket beslutat att samtliga djur måste avlivas. Totalt handlar det om 280 nötdjur, varav hälften är mjölkkor och resten ungdjur.
– Smittan finns i alla djurgrupper i besättningen. Därför ser vi det inte längre som försvarbart att fortsätta på det här sättet utan har beslutat om avlivning av hela besättningen, meddelade Elöd Szántó vid Jordbruksverkets smittbekämpningsenhet i ett pressmeddelande som skickades ut den 16 augusti.
Vid Mellangård har det bedrivits forskning om bland annat olika golvsystem och golvunderlag, utformning av liggbås samt foderförsök för mjölkkor.
– All forskning avbröts i samband med det första salmonellautbrottet den 2 september 2005, och har legat nere sedan dess. Vår förhoppning är förstås att kunna starta om med nya djur, säger Anders Herlin, en av forskarna vid SLU i Alnarp.
Huruvida om och när forskning samt mjölkproduktion kan komma igång igen vid Mellangård, beror på flera framtida beslut.
-Det är ännu oklart vad som kommer att hända med anläggningen i Alnarp, då vi ännu inte till fullo kan se de ekonomiska konsekvenserna av salmonellautbrottet, säger Stefan Lindqvist, chef för SLU:s egendomsförvaltning. I enlighet med lagstiftningen om zoonoser ersätter Jordbruksverket upp till 50 procent när det gäller sanering och etablering av ny djurbesättning. Resterande är en ersättningsfråga som handläggs av Kammarkollegiet som sköter statens försäkringar.
-Först när vi vet den totala kostnadsbilden för sanering och återuppbyggnad av en ny mjölkkobesättning – och hur stor andel av den kostnaden som Jordbruksverket och Kammarkollegiet ersätter – kan SLU fatta beslut om återuppbyggnad av besättningen. Ett är säkert – det kommer innebära stora kostnader innan en besättning kan finnas på plats igen, säger Stefan Lindqvist vid SLU.
För mer information:
Stefan Lindqvist, chef för SLU:s egendomsförvaltning 070-63 12 533(angående fastigheten Mellangård)
Anders Herlin, forskare SLU i Alnarp 070-45 55 194 (angående forskning vid Mellangård)
Martin Wierup, veterinär och prefekt vid inst för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, SLU 070-53 99 295 (angående sjukdomen salmonella)
Lennart Ehlinger, politisk oddssättare, Unibet
Erik Lundbom, medieanalytiker, Observer
Nicklas Källebring, opinionsanalytiker, Synovate Temo
Jonas Hellman, seniorkonsult, United Minds
Sofia Strömberg, Institutionen för tillämpad kommunikationsvetenskap – GI och IHR, Stockholms universitet
Först ut är Lennart Ehlinger som berättar om hur politisk vadslagning går till och om aktuella odds inför valet. Politisk vadslagning har flera gånger visat sig ge säkrare valprognoser än opinionsmätningar, till exempel Junilistans framgång i EU-valet 2004.
Plats: Harlem på Nalen, Regeringsgatan 74
Datum: fredag den 1 september
Tid: 14.00-16.00
Seminariet riktar sig i första hand till journalister och informationsansvariga med intresse för politisk kommunikation och med fokus på valet 2006.
Platserna är begränsade. Intresseanmälan ger förtur.
Kontaktinformation
För intresseanmälan, närmare information eller bokning av intervjuer med någon av talarna i samband med presseminariet, kontakta Tom Andersson på e-post tom.andersson@gi-ihr.su.se eller mobil 070-594 43 23
Istället för att genomföra en behövlig förändring i ett informationssystem väljer ofta småföretagen andra vägar. Ett exempel är att göra dubbelarbete istället för att integrera två informationssystem. Ett annat exempel är att införa regler för hur informationen ska användas och tolkas istället för att sätta restriktioner i informationssystemet. Man lyckas genomföra förändringen, men i slutändan kan det kosta mer än det smakar.
− Att arbeta på det här sättet kan visa sig vara ett tveeggat svärd. Det går snabbt att samla hela personalen och säga: ”nu gör vi så här istället”. Men studien visar att lösningarna lätt kan leda till negativa bieffekter. Exempel på det är merarbete, stress, ökad osäkerhet och tekniska problem, säger Lasse Lychnell.
Eftersom bieffekterna kan uppstå i andra delar av företaget än den del som ska förändras är det viktigt att ha ett helhetsperspektiv. Först då kan man göra en rimlig bedömning om det är värt att tillsätta extra resurser, sänka ambitionsnivån eller hitta alternativa lösningar.
Det här sättet att arbeta med IT-relaterade förändringar är djupt rotat och svårt att ändra. Risken med alternativa lösningar är att företaget på sikt kan fastna i en komplex väv av lösningar, baserade på en logik som inte längre är aktuell. Och därmed riskerar småföretagen att förlora en del av sin flexibilitet.
– För småföretag som vill förbättra sitt förändringsarbete räcker det alltså inte att bara ta hänsyn till traditionella framgångsfaktorer, säger Lasse Lychnell. De måste också ifrågasätta hur det egna, invanda sättet att arbeta med IT-relaterad förändring påverkar möjligheterna att genomföra både aktuella och framtida förändringar.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Lasse Lychnell, Handelshögskolan i Stockholm
Tel. 08-736 94 32
Mobil: 070-839 79 70
Förutsättningarna för detta behandlas i två rapporter som publiceras i den högt ansedda tidskriften Langmuir. Bakom rapporterna står forskare i biomedicin och kemi vid Högskolan i Kalmar i samarbete med forskare från Nanometerkonsortiet vid Lunds universitet
Att utveckla så små analys- och syntessystem är av värde för t ex billigare läkemedelsutveckling, snabbare och effektivare diagnos av sjukdomar och i miljöövervakning.
– Idén att använda molekylmotorer för att transportera kemiska ämnen i sådana system är nyskapande med en del intressanta fördelar jämfört med traditionella metoder. Exempel på fördelar är möjligheterna till separation och exakt förflyttning av enstaka molekyler, t ex markörer för sjukdomar, som också kan fångas upp i en mycket liten provvolym, förklarar Alf Månsson, docent i kemi och biomedicinsk vetenskap vid Högskolan i Kalmar. Han tillägger att en svensk patentansökan för de nämnda systemen är nära godkännande.
Han tar fram proteiner från djurmuskler som sedan rör sig i spår i nanoplattor skapade på LTH. Om man tillför ATP – bränsle för levande celler – så transporterar molekylmotorerna fram sina aktintrådar på ett sätt som normalt sker då en muskel drar ihop sig. Genom ett spännande, tvärvetenskapligt samarbete har forskarna i Kalmar och Lund lärt sig att kontrollera rörelseriktning hos aktintrådar placerade på ett chip. Detta gör det möjligt att för enstaka molekyler av olika ämnen att lastas på trådarna och styras exakt till exempelvis olika sensorer i nanoskala (miljarddelar av en meter).
Projektet är finansierat av Vetenskapsrådet och Stiftelsen för Strategiska forskning, SSF, Carl Tryggers stiftelse och Craafords stiftelse. Vissa läkemedelstillämpningar har dessutom stöd av KK-stiftelsen.
Kontaktinformation
För information om studien och kommentarer nås de vetenskapliga ledarna på Högskolan i Kalmar: docent Alf Månsson (alf.mansson@hik.se) på tel 0480-470018 eller 0708-866243
respektive på Lunds Universitet: professor Lars Montelius (lars.montelius@ftf.lth.se) på tel 046-2224125 eller 0705-224147.
Susanne Åkesson och hennes kollegor gjorde sina experiment på den amerikanska Savannahsparven i samband med Beringia 2005, en internationell forskningsexpedition till östra Ryssland och Alaska organiserad av Sveriges Polarforskningssekretariat. Forskarna studerade hur infångade Savannahsparvar betedde sig i burar där fåglarna kunde se himlen. Man vet från tidigare experiment att fåglarna liksom många insekter kan se mönster av polariserat ljus.
– För oss är detta mönster osynligt. För de djur som uppfattar mönstret ser det ut som parallella mörka och ljusa band orienterade vinkelrätt mot solens position och särskilt framträdande vid soluppgång och solnedgång. Vi fann att det just var vid solens uppgång och nedgång som fåglarna ”läste av” mönstret, berättar Susanne Åkesson och fortsätter:
– Vi vet också att fåglarna använder sig av jordens magnetfält för att orientera sig. De känner av hur de magnetiska kraftlinjerna böjs av mot jordytan och kan då ta ut sin kompasskurs. Men problemet är att på många platser och speciellt långt norrut sammanfaller inte informationen från solen med den från det jordmagnetiska fältet. Den geografiska nordpolen och den magnetiska nordpolen ligger ju inte på samma ställe och dessutom flyttar sig den magnetiska nordpolen hela tiden. Det brukar röra sig om 2-3 mil om året men de senaste fem åren har magnetpolen förflyttat sig mer än fem gånger längre årligen.
– Vad vi fann var att det polariserade ljuset nära horisonten ger den kompasskurs efter vilken fåglarna ställer om sin magnetkompass. Det tycks vara den den gemensamma referenspunkten för alla de kompasser Savannahsparvarna använder, sammanfattar Susanne Åkesson.
Förhållandet mellan himmelskompassen och den magnetiska kompassen är en av de knäckfrågor som Thomas Alerstam behandlar i sin översiktsartikel i samma nummer av Science. Efter ett par hundra års forskning finns det en rad motstridiga forskningsresultat när det gäller djurens navigationsförmåga – trots ringmärkning och trots att man numera kan följa fåglarna med radar och satellit eller göra experiment där man stör det ena eller andra kompassystemet.
En annan knäckfråga är hur unga fåglar klarar av sin allra första flyttning. Många forskare antar att förklaringen är genetisk; fåglarna har ett nedärvt program som hjälper dem att hålla rätt kurs. Men då borde det finnas en spridning av resvägen ju längre fåglarna färdats. Istället konvergerar banorna på vissa ställen så att fåglarna rastar på samma plats.
Det är också svårt att förklara hur den inlärning som uppenbarligen finns hos äldre djur går till. På sköldpaddor och brevduvor har man satt magneter som stör det jordmagnetiska fältet – ändå har djuren hittat rätt kurs. Alerstam anser att man inte ska underskatta djurens förmåga att komma ihåg och känna igen landmärken och dofter.
– Vi kan lära oss mer genom att studera geometrin i själva förflyttningen. Likaså kan mycken ny kunskap vinnas genom att följa enskilda individer och deras förflyttningar under hela livscykeln, menar professor Alerstam.
Artiklarna är Rachel Muheim, John B Phillips och Susanne Åkesson: Polarized Light Cues Underlie Compass Calibration in Migratory Songbirds samt Thomas Alerstam: Conflicting Evidence About Long-Distance Animal Navigation.
Kontaktinformation
För mer information: Susanne Åkesson nås på tel 046 222 3705 eller 046 148460 och Thomas Alerstam på 046 222 3785.
Att hjärnbarkens nervceller saknar förmåga att förnyas har många misstänkt under lång tid. Samtidigt har studier på apor och gnagare indikerat att hjärncellerna trots allt kan nybildas i däggdjur – och kanske då också i människan. Ett problem med rönen har dock varit forskningsmetoden. Det vanligaste sättet att mäta åldern på nervceller är synnerligen komplicerat, särskilt på människor, och leder dessutom till resultat som är osäkra och lämnar rum för kontroverser.
Förra året presenterade stamcellsforskaren Jonas Frisén vid Karolinska Institutet ett sätt att avgöra frågan med hjälp från oväntat håll: kärnvapenprovsprängningarna under kalla kriget. Det handlar om en variant av den välkända kol-14-metoden som tar fasta på att de atmosfäriska nivåerna av kol-14 hastigt ökade under kalla krigets provsprängningar för att sedan börja sjunka igen. Genom att jämföra halten av kol-14 i växt- och djurceller med halterna i atmosfären är det möjligt att med hög exakthet fastställa tidpunkten för cellers födelse.
Jonas Frisén har nu i samarbete med Peter Erikssons forskargrupp från Göteborgs universitet samt australiska och amerikanska forskare mätt halterna av kol-14 i nervceller från hjärnbarkens alla lober hos vuxna individer. Det visade sig att halterna av kol-14 i nervceller från hjärnbarkens samtliga delar var lika höga som halterna i atmosfären var vid individens födelse. Annorlunda uttryckt hade inga celldelningar ägt rum i hjärnbarken under individens livstid, räknat från kort efter födseln.
Forskarna understryker att metoden har vissa begränsningar. Det är möjligt att nybildade nervceller inte kan upptäckas om dessa har utgjort mindre än en procent av det totala antalet nervceller under individens liv. En annan möjlighet, som har indikerats vid försök på apor, är att nya nervceller kan födas men att de är tillfälliga och snabbt dör igen. Forskarna lämnar denna möjlighet öppen med reservationen att nybildade celler, om de har funnits, inte har levt längre än 4,2 månader. Studien utesluter inte heller att hjärnbarken har förmåga att bilda nya nervceller när den utsätts för patologiska situationer som stroke.
Andra studier visar att de flesta typer av vävnad har en förnyelsecykel av varierande längd. Cellerna som täcker insidan av magen lever bara några dagar, det yttre lagret av huden byts ut varannan vecka, medan skelettet tros vara helt förnyat ungefär var tionde år. Nu använder forskarna den nya metoden för att studera nervcellsnybildning i andra delar av hjärnan, både hos friska personer och vid sjukdomar.
Publikation:
“Neocortical neurogenesis in humans is restricted to development”
Ratan D. Bhardwaj, Maurice A. Curtis, Kirsty L. Spalding, Bruce A.
Buchholz, David Fink, Thomas Björk-Eriksson, Claes Nordborg, Fred H. Gage, Henrik Druid, Peter S. Eriksson och Jonas Frisén
PNAS Online Early Edition, 7-11 augusti 2006.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Jonas Frisén, Institutionen för Cell- och Molekylärbiologi,
tfn 08-524 875 62 eller 070 4451142, e-post Jonas.Frisen@ki.se,
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95,
e-post katarina.sternudd@ki.se
Inom sjöfarten är det välkänt att man i ett i övrigt normalt vågsvall helt plötsligt kan stå öga mot öga med 25 till 30 meter höga vågor, så kallade monstervågor. Till skillnad från en tsunami, som bildas av exempelvis kraftiga jordskalv på havsbotten, uppstår monstervågor ute till havs bland vanliga vågor som skapats av vindar. Monstervågorna tros vara orsaken till att många skepp förlist genom åren och det är välkänt att oljeplattformar, bland annat utanför Norges kust, då och då skakas av dessa vågor.
Nu har Padma Shukla, Bengt Eliasson, Mattias Marklund och Lennart Stenflo vid Umeå universitet samt Ioannis Kourakis vid Ruhr-Universität Bochum, Tyskland, visat att normala slumpmässiga små vågor, från t.ex. vindbyar, helt plötsligt kan ge upphov till monstervågor. Om förhållandena är de rätta växer dessa monstervågor till genom att ”låna” energi från omgivande vågor, en så kallad ickelinjär effekt, och forskarna har genom bland annat datorsimuleringar kunnat ta fram bilder av hur dessa vågor skapas. Umeåforskarnas resultat visar också att sådana vågor växer till enorm storlek flera gånger snabbare än vad man tidigare trott.
– Konsekvenserna av möten med monstervågor är ödesdigra för dem som arbetar på fartyg och oljeplattformar. De nya forskningsresultaten kan fördjupa vår förståelse för hur och varför monstervågor uppstår. Sådan detaljerad kunskap är en grundsten i framtida metoder för att förutsäga vågornas framfart, säger Mattias Marklund, professor i fysik vid Umeå universitet.
Eftersom monstervågorna verkar uppstå ur tomma intet och inte har de egenskaper man normalt förknippar med vågor så har historier om monstervågor tidigare betraktats som skrönor. Under senare år har man dock med hjälp av satelliter kunnat göra observationer av hur dessa vågor hastigt uppstår för att sedan lika snabbt försvinna. Resultatet av dessa observationer är insikten att monstervågor förekommer långt oftare än man någonsin kunnat ana.
Resultaten presenteras i facktidskriften Physical Review Letters.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Mattias Marklund, professor i fysik
Telefon: 090-786 96 82
E-post: mattias.marklund@physics.umu.se
− Det är tydligt att värderingar om frihet, jämlikhet, inflytande och respekt för den enskilde ger en särskild förväntan på hur arbetssituationen ska se ut. Detta är viktigt att förstå för en ny utländsk ägare för att kunna skapa en god relation till medarbetarna och för att kunna integrera svenska företag på ett smidigt sätt, säger Magnus Frostenson.
När ett svenskt företag får nya utländska ägare innebär det ofta stora förändringar för medarbetarna. De nya ägarna behöver det informella mandat som krävs för att kunna leda och verka med stöd av medarbetarna i stället för att utkämpa en kamp emot dem.
Nyckeln till den interna legitimiteten finns i ett antal faktorer. Bland annat är det viktigt att kunna behålla en viss frihet och ett inflytande över den egna arbetssituationen. De svenska medarbetarna tycks kräva ett stort mått av delaktighet och möjlighet att påverka det egna arbetet. Det är också viktigt att de nya ägarna motsvarar ofta högt ställda krav på kunskap och kompetens som kan komma den svenska organisationen till del.
− Det visar sig att förändringar av själva arbetsinnehållet är svårare att acceptera än förändringar av rutiner och organisationens utseende. Detta har att göra med att en förändring av själva meningen med arbetet är svårare än förändringar av dess yttre former, säger Magnus Frostenson.
Ägaren måste också ha status, och här ser man en nationell rangordning. Ju mindre kunskap man har om de nya utländska ägarna, desto större vikt får nationella stereotyper. Här tycks anglosaxiska länder har högre status bland de svenska medarbetarna än Tyskland och Finland.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Magnus Frostenson, Handelshögskolan i Stockholm
Tel. 08-736 94 51
Mobil: 070-344 45 37
Seminariet bygger på boken ATT UNDERHÅLLA BOSTADSDRÖMMEN som Forskningsrådet Formas och SABO gemensamt tagit fram och ges ut i samband med seminariet med samma namn på Tensta Boutställning. Arkitekterna Laila Reppen och Sonja Vidén har skrivit boken och under många år arbetat med ombyggnads- och bevarandefrågor som praktiker respektive forskare. Vid seminariet lyfter de upp exempel ur boken och presenterar ett rikt bildmaterial från olika bostadsområden runt om i Sverige för att inspirera och ge idéer om hur man kan gå tillväga för att komma tillrätta med fel och brister och samtidigt tillvarata befintliga kvaliteter i detta stora fastighetsbestånd.
Tid: Tisdagen den 22 augusti 13.30-16.00
Plats: Konferenslokal i Tensta. Registrering vid Tensta Träff
Arrangörer: Formas, SABO och Svenska Bostäder
OBS Pressleg medtages för fri entré.
Kontaktinformation
För anmälan kontakta:
Marika Lundin, SABO
08-406 55 36
marika.lundin@sabo.se
För mer information:
Ulla Save-Öfverholm, Formas
08-775 40 01
ulla.save@formas.se
Ett ihållande bråkigt och störande beteende i barndomen är en kraftfull riskmarkör för kriminalitet och psykisk ohälsa i vuxen ålder. Att tidigt upptäcka pojkar med förhöjd risk för framtida problem är därför viktigt för att kunna hjälpa dem och deras familjer med specialiserade insatser.
Sedan några år tillbaka finns en checklista kallad EARL-20B till hjälp. EARL-20B (Early Assessment Risk List for boys) består av 20 risk/behovsfaktorer där pojkars utagerande beteende, familj, vänner och miljö värderas. Pia Enebrink, psykolog och forskare vid Centrum för våldsprevention, Karolinska Institutet, är en av de första att undersöka hur väl EARL-20B fungerar för pojkar mellan sex och tolv år.
– Resultaten visar att EARL-20B är tillförlitligt och användbart för att värdera olika riskfaktorer och att den kan hjälpa oss att hitta de pojkar som verkligen behöver hjälp och fokusera på de risker och behov de behöver hjälp med, säger Pia Enebrink.
Undersökningen följde 76 svenska pojkar inom den öppna barnpsykiatrin, och EARL-20B jämfördes med vanliga kliniska bedömningar. Efter 6 samt 30 månader följdes pojkarna upp.
– EARL-20B är ett lovande hjälpmedel för professionella inom BUP och kan göra dem säkrare i sitt jobb. Motsvarigheten för att bedöma riskfaktorer för flickor heter EARL-21G, men den har ännu inte testats i Sverige, säger Pia Enebrink.
Publikation:
”Predicting aggressive and disruptive behavior in referred 6- to 12-year-old boys. Prospective validation of the EARL-20B risk/ needs checklist”, av Pia Enebrink, Niklas Långström och Clara H Gumpert, Assessment 2006;13:356-367.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Pia Enebrink, psykolog och enhetschef för BUP Signal, tfn 08-514 531 51, 070-771 44 43, e-post pia.enebrink@sll.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, Karolinska Institutet, tfn 08-524 838 95, 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
Barnen i studien har sedan 1970 deltagit i en stor återkommande befolkningsundersökning i Storbritannien. Relevanta uppgifter har samlats in i samband med barnens födsel och i åldrarna fem och tio år. Föräldrar, lärare, barnmorskor och annan vårdpersonal har fått svara på frågor. Materialet omfattar bland annat information om barnens födelsevikt, huruvida de fick bröstmjöl eller inte, samt en rad stressrelaterade faktorer, så som depression hos mamma, föräldrarnas utbildningsnivå, socialgrupp och rökvanor.
Barnens lärare ombads också gradera nivån av oro och stress som barnen uppvisade när de nått tio års ålder, på en skala från noll till femtio. Samtidigt fick föräldrarna svara på frågor om familjeproblem av typen skilsmässa eller andra trauman som kan ha påverkat barnen mellan åldrarna fem och tio år.
När alla data hade analyserats visade resultatet inte oväntat att risken för stress och oro var större hos barn vars föräldrar var frånskilda eller separerade. Men barn som hade ammats var signifikant mindre stressade än barn som inte fått bröstmjölk. Flaskmatade barn hade också svårare att klara föräldrars skilsmässa än spädbarn som ammats. Resultatet är statistiskt säkerställt.
Forskarna understryker att studien inte visar att bröstmjölken i sig gör att barnen klarar stress bättre senare i livet. Snarare är den en markör för andra viktiga faktorer när det gäller föräldraskap. Forskning på djur visar exempelvis att fysisk kontakt mellan mor och barn under barnets första fem dagar i livet kan påverka den neurologiska och hormonella utvecklingen hos barnet, som i sin tur är kopplad till stresstolerans. Amning kan också påverka de nära känslomässiga banden mellan mor och barn, något som kan ge effekter på barnets förmåga att hantera stress senare i livet, tror forskarna.
Projektet är finansierat av the British ESRC Capability and Resilience Network.
Publikation:
“Breast feeding and resilience against psychosocial stress” av S. Mongomery mfl., Archives of Disease in Childhood, online edition, 3 augusti 2006,
Doi: 101136/adc.2006.096826
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Docent Scott Montgomery, Institutionen för medicin, Solna,
tfn 070-46 125 97, e-post scott.montgomery@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95,
e-post katarina.sternudd@ki.se
Som huvudregel gäller att god redovisningssed är styrande för den skattemässiga periodiseringen, det vill säga för frågan om vilket beskattningsår en viss inkomst eller utgift ska hänföras till. Den traditionella uppfattningen är att redovisningen, förutom periodiseringen, inte påverkar beskattningen.
− Min avhandling visar att detta är en förenkling. Redovisningen kan få betydelse för beskattningen även i andra situationer än vid periodiseringen. Detta gäller till exempel för frågan om en inkomst är skattepliktig och om en utgift är avdragsgill, säger Jan Bjuvberg.
Det starka samband som råder mellan redovisning och beskattning skapar problem vid beskattningen. Det beror framförallt på den pågående internationaliseringen av det svenska redovisningssystemet, som lett till ett ökat utrymme för företagen att värdera tillgångar till verkligt värde i redovisningen.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Jan Bjuvberg, Handelshögskolan i Stockholm
Mobil: 070-757 55 42
Docent Miia Kivipelto och hennes kollegor utgick från studien CAIDE (Cardiovascular Risk Factors, Aging and Dementia). Projektet är ett samarbete mellan Aging Research Center vid Karolinska Institutet, universitetet i Kuopio, Finland, samt finska motsvarigheten till Folkhälsoinstitutet. I studien deltog 1409 personer i åldrarna 65-79 år från östra Finland. Dessa hade när de var i 50-årsåldern fått vikt, längd och blodtryck dokumenterat inom ramen för bland annat FINMONICA-studien 1972, 1977, 1982 och 1987. Ungefär 20 år efter den tidigare studien hade forskarna också gjort nya undersökningar efter tecken på demens.
Forskargruppen har därefter utvecklat ett enkelt scoringtest för att bedöma risken att medelålders personer med en viss uppsättning riskfaktorer drabbas av demens. Testet tar hänsyn till variabler som är signifikant kopplade till ökad risk för demens senare i livet, såsom ålder, utbildning, blodtryck, kolesterolvärden, BMI och fysisk aktivitet.
Artikelförfattarna menar att detta nya sätt att mäta risken för demens tydligt visar betydelsen av livsstilsrelaterade faktorer i sjukdomsförloppet. Testet kan vara ett sätt att identifiera personer i riskzonen som skulle vara behjälpta av rådgivning om kost och motion samt förebyggande medicinering. Men författarna påpekar också att testet måste utvärderas och utvecklas genom att fler variabler läggs in för att på så sätt öka träffsäkerheten ytterligare.
Publikation:
“Risk score for prediction of dementia risk in 20 years among middle-aged people: a longitudinal, population based study.”
Miia Kivipelto, Tiina Ngandu, Tiina Laatkainen, Bengt Winblad, Hikka Saininen och Jaakko Toumietho.
Lancet Neurology online, 3 augusti 2006, DOI:10.1016/S1474-4422(06)70537-3
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Docent Miia Kivipelto, Aging Research Center,
tfn 073-9940922, e-post miia.kivipelto@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95,
e-post Katarina.sternudd@ki.se
Trots en världsomfattande minskning av antalet fall av magsäckscancer under de senaste 50 åren är sjukdomen fortfarande den fjärde vanligaste cancerformen. På grund av sin dödlighet är det den näst vanligaste orsaken till cancerrelaterad död. Cirka 700.000 personer världen över dör av denna cancerform varje år.
Charkuteriprodukter är ofta saltade, rökta eller tillsatta med nitrit för att öka hållbarheten. Detta skulle kunna öka risken för magsäckcancer, men de studier som gjorts tidigare har visat motsägelsefulla resultat.
– Vi beslutade oss för att göra en meta-analys, det vill säga sammanställa all forskning om charkuterivaror och magsäckcancer som vi kunde hitta, förklarar Susanna Larsson, doktorand under professor Alicja Wolk på Institutionen för miljömedicin vid Karolinska Institutet.
Sammanlagt 15 studier utförda på totalt 4704 personer mellan åren 1966 och 2006 hittades, och siffrorna är tydliga: vid en ökad konsumtion med 30 gram charkuterivaror per dag (ungefär en halv portion) ökar risken för magsäckcancer med mellan 15 och 38 procent.
– Ingen har gjort den här typen av analys av charkuteriprodukter och magsäckscancer tidigare. De siffror vi fått fram är alltså ett medelvärde som väldigt tydligt visar sambandet mellan en ökad konsumtion av charkuteriprodukter och magsäckcancer, säger Susanna Larsson.
– Framtida studier kan förhoppningsvis klargöra samspel mellan konsumtion av charkuteriprodukter och andra faktorer, som till exempel vilken övrig kost en person har, och hur olika bakterier påverkar uppkomsten av magsäckcancer, säger hon.
Publikation: ”Processed Meat Consumption and Stomach Cancer Risk: A Meta-Analysis” av Susanna C. Larsson, Nicola Orsini och Alicja Wolk i Journal of the National Cancer Institute, volym 98, nummer 15, augusti 2006.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Susanna Larsson, doktorand, telefon: 08-52486059,
e-post susanna.larsson@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, telefon 08-524 838 95
mobil 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se
