I studien ingick 140 personer från Göteborg, Helsingborg och Skövde som alla sökt medicinsk hjälp mot sin fetma. Alla patienter minskade sitt kaloriintag, men hälften av patienterna åt bara frukost, lunch och middag. 70 patienter fick rekommendationen att också äta tre mellanmål varje dag.
Resultaten visar att patienter som hoppade över mellanmålen hade en lika god viktnedgång som de som åt mellanmål.
– De råd vi ger tycks inte vila på en vetenskaplig grund. Vi kan inte slentrianmässigt rekommendera mellanmål i tron att det ska underlätta för alla att gå ner i vikt, utan vi måste tillsammans med patienten hitta en metod som passar just den individen, säger dietisten Heléne Bertéus Forslund.
Tanken med mellanmålen är att ett jämnare ätande gör att patienten inte blir lika hungrig mellan måltiderna, men det är lätt hänt att mellanmålen blir mer kaloririka än det var tänkt. Avhandlingen visar också att patienter med fetma äter fler mellanmål än andra.
– Ju fler mellanmål vi äter desto mer kalorier får vi i oss och mer av kaloriintaget kommer då från söta och energirika livsmedel. Detta är extra tydligt hos män och kvinnor med fetma, säger Heléne Bertéus Forslund.
Kvinnorna i studien åt fler mellanmål än männen och kvinnor med kraftig fetma åt framförallt sina mellanmål under eftermiddag och kväll.
Det är mycket svårt för patienter med fetma att ändra sina matvanor. I en undersökning fick en grupp patienter de vanliga rekommendationerna att promenera mera och minska kaloriintaget genom att äta mindre fett och mer fibrer, men trots regelbunden hjälp av dietist kunde de allra flesta inte att bryta sina kostvanor. Efter fyra år var det bara sex procent som sa sig leva helt efter rekommendationerna, och det var också de som hade gått ner bäst i vikt.
– Det är otroligt svårt att göra livsstilsförändringar och vi ska inte göra det svårare genom att ge dåliga råd. Därför är det extra viktigt att våra råd är vetenskapligt prövade, säger Heléne Bertéus Forslund.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för metabolism och kardiovaskulär forskning
Avhandlingens titel: Meal patterns and obesity – does snacking play a role?
Avhandlingen försvaras torsdagen den 1 juni, klockan 09.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Heléne Bertéus Forslund, dietist, telefon: 031-342 67 38, 070-215 53 50, e-post: helene.berteus.forslund@medfak.gu.se
Handledare:
Medicine doktor Anna Karin Lindroos (MRC Human Nutrition Research, Cambridge), telefon: 031-342 67 38, 070-945 50 25, e-post: annakarin.lindroos@mrc-hnr.cam.ac.uk
Att få veta mer om hur priser på livsmedel förändras under till exempel ett århundrade kan säga mycket om levnadsstandardens utveckling under samma tidsperiod. Fortfarande är kunskapen liten om hur priser på olika varor varierade under Sveriges stormaktstid (1611-1718), och vad som påverkade priserna. På den tiden var Sveriges viktigaste livsmedel korn och råg. Göran Hansson vid Umeå universitet kan nu visa att priserna på korn och råg fluktuerade i tolv cykler under stormaktstiden. Längden på cyklerna var i medeltal elva år, och under en cykel var maxpriset i genomsnitt dubbelt så högt som det lägsta priset. Göran Hansson visar också att cyklerna fortsatte på ungefär samma sätt under frihetstiden (1719-1772).
Cyklerna berodde enligt Göran Hansson främst på variationer i skördarna, som i sin tur delvis berodde på ett kallare och mer varierande klimat jämfört med seklerna före stormaktstiden. Små skördar och missväxt innebar att Sverige efter 1650-talet inte längre var självförsörjande på korn och råg. Denna brist medförde ett högre pris på spannmål, och att landet blev beroende av spannmålsimport.
Men det finns flera orsaker till priscyklerna. Eftersom Sverige ofta låg i krig under stormaktstiden tyngdes bönderna av höga skatter, och det rådde brist på manlig arbetskraft i jordbruket. Återkommande epidemier åderlät befolkningen ytterligare ända fram till början av 1700-talet.
Göran Hansson har i sin avhandling också studerat priserna på olika djurprodukter, byggnadsmaterial, järn, hästskosöm och hästskor under tidsperioden. Nya data har hämtats från statliga hospital och omkring femtio kyrkliga församlingar i Östergötland. Dessa data jämförs i avhandlingen med redan kända prisuppgifter från Stockholm och från flera landskap i det dåtida Sveriges kärnområde.
Fredagen den 2 juni försvarar Göran Hansson, institutionen för ekonomisk historia vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Såld spannmål av kyrkotionden. Priser i Östergötland under Sveriges stormaktstid. Disputationen äger rum kl. 15.15 i sal 205H, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Johan Söderberg, ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Göran Hansson,
ekonomisk historia,
Umeå universitet,
tel: 011-14 37 07, 070-302 52 58,
e-post: hao@tele2.se
Hur glykogen bryts ner vid olika typer av arbete hos varmblodiga travhästar samt hur glykogen omsätts hos hästar med muskelsjukdomen PSSM, har veterinär Johan Bröjer vid SLU koncentrerat sitt forskningsarbete kring.
Onsdagen 24 maj presenterade han sin doktorsavhandling på institutionen för kliniska vetenskaper vid SLU.
Glykogen är en upplagringsform av energi i musklerna som byggs upp från blodsocker. När hästen sedan arbetar bryts muskelglykogen ner till socker i muskelfibern.
-Glykogen används i alla former av muskelarbete, såväl i ett snabbt arbete som i långsamt på längre sträckor. Glykogenomsättningen har en mycket central roll för hästen, och jag har studerat hur glykogen omsätts i kroppen på både friska och sjuka hästar.
-I forskningen har jag studerat hur glykogen bryts ner vid intensivt arbete på rullmatta men också under praktiska fältförsök på Wången. Dessutom har vi undersökt hur lång tid det tar för en varmblodig travare att åter bygga upp glykogen i musklerna efter att den utfört intervallträning i backe.
Johan Bröjer fann att under sådana förhållanden tar det minst 48 timmar innan koncentrationen av glykogen i muskulaturen når sin ursprungliga nivå.
– Det tar således minst två dygn för en travhäst att ladda upp energidepåerna i muskulaturen efter ett hårt träningspass med intervallarbete.
Forskningen har också inriktats på hur glykogen omsätts hos quarterhästar med muskelsjukdomen polysaccharide storage, (PSSM). Sjukdomen orsakar en form av korsförlamning, som drabbar raserna quarterhäst, American paint horse och appoloosahästar. Dessa raser är vanligast i USA men ökar i antal även i Sverige.
-Sjukdomen är ärftlig och har varit känd i USA sedan början av 1990-talet. Det är en kanadensisk veterinär, Stephanie Valberg, numera verksam vid University of Minnesota, som har gjort de grundläggande studierna kring PSSM. Hon har också, tillsammans med Birgitta Essén-Gustavsson här vid SLU, varit min handledare under studierna.
Det är framför allt de snabba muskelfibrerna av typ II som drabbas av stor inlagring av glykogen. Hästarna drabbas av kramper i sina muskler redan efter mycket lätta ansträngningar.
– I mina studier har jag tagit muskelbiopsier, små bitar av musklerna, i total vila och efter ett mycket lätt arbete på rullmatta. Hästarna har fått växla mellan skritt och trav i intervaller om två minuter under totalt 20 minuter.
De flesta hästar med PSSM får korsförlamning flera gånger under ett år, men det finns också individer som inte är så allvarligt drabbade och endast får lättare muskelkramper någon enstaka gång per år. Sjukdomen kan ses hos äldre föl men vanligen debuterar problemet hos häst mellan två och fyra år.
-Forskningen har hittills inte kunnat hitta någon specifik behandling. Det man oftast rekommenderar är att hästarna, efter att det akuta skedet läkt av, behöver regelbunden träning, daglig utevistelse samt att man ersätter så stor del som möjligt av kraftfodergivan med fett.
-Min forskning är endast ett mycket litet steg på vägen för att förstå den här sjukdomen, säger Johan Bröjer, och jag hoppas att synen på aveln med de här hästarna förändras. Sjukdomen nedärvs med en recessiv gen, d v s, vissa hästar som bär på genen visar inga symptom.
-Har man en häst med PSSM ska man inte avla på den eftersom man då sprider genen för sjukdomen. I dag vet vi att sjukdomen är ärftlig men vi vet inte vilken gen som är drabbad, och det finns ännu ingen DNA-test för att diagnosticera PSSM.
Johan Bröjer försvarade sin avhandling Proglycogen and Macroglycogen in Equine Skeletal Muscle – Response to Exercise in Standardbred trotters and in Horses with Polysaccharide Storage Myopathy den 24 maj 2006 vid SLU i Uppsala.
För mer information, kontakta Johan Bröjer 0706-49 47 20
De senaste åren har så kallade aktieobligationer som garanterar återbetalning av det satsade beloppet blivit en mycket populär sparform. Avkastningen utöver den garanterade är ofta komplicerad att beräkna och beror på aktiepriset vid ett flertal tidpunkter under obligationens ofta mångåriga löptid. Med existerande beräkningsmetoder kan dess teoretiska pris ta så lång tid att beräkna på en dator att det underliggande aktiepriset hunnit ändra sig markant innan svaret blir tillgängligt. Detta innebär en försämrad riskhantering, vilket kan undvikas genom användning av metoden som presenteras i avhandlingen.
Utöver prissättning av aktieobligationer utvecklar avhandlingen matematiska metoder för värdering av en typ av flexibla leveranskontrakt för el och råvaror. Bättre förståelse för hur komplexiteten i råvarans prisdynamik och flexibiliteten i leveransvillkoren påverkar värdet av kontraktet kan leda till fler skräddarsydda leveransavtal för framför allt storkunder.
Utvecklingen av strukturerade finansiella produkter och matematiska verktyg för att beräkna deras priser och risker har formligen exploderat de senaste femton åren.
– Många av de matematiska redskap som används och utvecklas i avhandlingen tillämpas eller är tillämpbara inom andra vetenskaps- och teknikområden som värmeledningsteori och automatisk styrning av rymdfarkoster, säger författaren Mats Kjaer.
Tid för disputation: fredagen den 2 juni kl. 10
Plats: sal D33, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens titel: Pricing of Some Path-Dependent Options on Equities and Commodoties”
Kontaktinformation
Avhandlingens författare: Mats Kjaer
031-773 2641, mobil 0706-161614
mats.kjaer@economics.gu.se.
Dieselavgaser både vid tomgång och i storstadstrafikliknande körning leder till uppreglering av biologiska mekanismer som leder till luftvägsinflammation hos friska försökspersoner. Förståelse av dessa mekanismer kan vara av stor betydelse för att öka kunskapen kring hur den dieselinducerade luftvägsinflammationen utvecklas. Den utgör även grunden till förståelsen av effekter av dieselavgaser hos känsliga individer, till exempel astmatiker, hjärt-kärlsjuka och personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Kunskapen om de bakomliggande biologiska mekanismerna till dessa negativa hälsoeffekter har dock varit begränsad.
Jamshid Pourazars avhandling syftar därför till att öka kunskapen kring de biologiska mekanismerna bakom luftvägseffekter av dieselavgaser hos friska individer. Studierna bygger på två serier av kammarexponeringar. I den ena serien exponerades försökspersoner under en timme för kontrollerade koncentrationer av utspädda dieselavgaser genererade under tomgångskörning. I den andra serien användes dieselavgaser genererade under körning i storstadstrafik. Partikelnivåerna motsvarade vad som återfinns i tät trafik.
Bronkoskopiundersökningar med provtagning i luftvägarna genomfördes sex timmar efter exponering för filtrerad luft och dieselavgaser. Så kort exponering för dieselavgaser som en timme visade sig leda till en ökad produktion av en rad ämnen som ses vid inflammation (cytokiner) och uppreglering av ett speciellt mönster av signalvägar, som kartlagts i detalj.
Dessa nyupptäckta signalvägar för dieseleffekter i luftvägarna är kopplade till luftvägsinflammation och ökad risk för allergisk sensibilisering, och utgör även en förklaringsmodell till ökad känslighet för luftföroreningar i partikelform hos astmatiker och allergiker. Det kan även bidra till att förklara varför personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) kan försämras av luftföroreningar.
Fredagen den 2 juni försvarar Jamshid Pourazar, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, lungmedicin, sin avhandling med titeln Activation of epithelial signal transduction pathways, cytokine production and airway inflammation following diesel exhaust exposure.
Disputationen äger rum klockan 13.00 i Sal B (Rosa salen), 9 tr., Tandläkarhögskolan. Fakultetsopponent är docent Anders Lindén, Invärtesmedicin, avdelningen Lungmedicin och allergi, Sahlgrenska akademin, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jamshid Pourazar på e-post Jamshid.Pourazar@lung.umu.se, telefon 090-785 17 63 eller mobiltelefon 070-776 71 71.
Typ 2-diabetes, även känd som åldersdiabetes, är en mycket vanlig sjukdom i Sverige med drygt 300 000 drabbade individer. En stark ärftlighet med ansamling i vissa familjer är väl känd. Försöken att identifiera de ansvariga generna har lett till att en stor mängd gener föreslagits spela roll, men endast några enstaka gener har visat sig ha samband med sjukdomen i flera av varandra oberoende befolkningsstudier, s.k. replikation.
I tidskriften Diabetes visar en forskargrupp under ledning av professor Dan Holmberg vid Institutionen för medicinsk biovetenskap, medicinsk och klinisk genetik, Umeå universitet och docent Mats Eliasson, överläkare vid Sunderby sjukhus i Luleå, att norrbottniska familjer med typ 2-diabetes i hög grad visar samband med ett genområde på kromosom 2. 59 familjer med 219 individer, varav 129 med typ 2-diabetes, genomgick en kartläggning av hela genomet varvid friska och drabbade individer skiljde sig markant åt avseende en region på kromosom 2. Tidigare kartläggningar av mexikanska indianer har funnit ett liknande samband och pekat ut variationer i genen för proteinet calpain 10 som den sannolika orsaken till ökad diabetesrisk. Vid undersökning av drygt 1 700 individer i Västerbotten, varav häften med diabetes typ 2, spelade dessa genvariationer dock ingen roll för diabetesrisken. Fynden talar för att en eller flera gener på kromosom 2 verkligen påverkar diabetesrisken.
E. Einarsdottir, S. Mayans, K. Ruikka, SA. Escher, P. Lindgren, Å. Ågren, M. Eliasson, D. Holmberg. Linkage but not association of calpain-10 to type 2 diabetes replicated in northern Sweden. Diabetes Vol. 55, No. 6, 2006.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta professor Dan Holmberg vid Inst. för medicinsk biovetenskap, medicinsk och klinisk genetik på telefon 090-785 27 02, mobiltelefon 070-634 16 89 eller e-post dan.holmberg@medbio.umu.se.
Vare sig eukaryoterna är encelliga eller ingår i flercelliga organismer är de till sin uppbyggnad betydligt mer komplicerade än bakterier och arkéer. De har till skillnad från de båda övriga grupperna cellkärna, membran och inre ”organ” som ribosomer och mitrokondrier. De är också mycket större. På något sätt antas de ha uppkommit genom en sammansmältning av bakterier och arkéer.
En av artikelförfattarna är professor Charles Kurland som är knuten till avdelningen för mikrobiologisk ekologi vid Lunds universitet. Han och hans medförfattare har med hjälp av bioinformatik format sig en annan bild av utvecklingen än den allmänt vedertagna. Man kan se hur bakterier, arkeer och eukaryoter bildar tre distinkta grupper när man jämför deras ribosomala RNA – det RNA som översätter budskapet från arvsmassan till proteiner. Kurland och hans kollegor har kunnat visa att om man jämför genomen – genuppsättningarna – får man samma bild. Men samtidigt är skillnaden mellan genomen i de tre livsformerna slående. Hos eurkaryoterna är genomen stora och informationsrika, hos bakterier och arkeer små och fattiga på information. En eukaryot cell producerar tiotusentals olika proteiner, bakterie- och arkéeceller bara några få tusen.
– Varifrån kommer all den information som eurkaryoterna innehåller? undrar Charles Kurland. Det är troligare att information i stället har gått förlorad och att det är därför bakterier och arkéer är så små och har mindre genuppsättningar. Det har funnits eukaryoter tidigt – kanske för två miljarder år sedan, tidpunkten kan vi bara spekulera om – och de har varit encelliga rovdjur. De har varit en drivkraft i utvecklingen. Deras offer kan ha reagerat med att göra sig mindre och reproducera sig snabbare för att undvika att bli utplånade. Det är en välkänd evolutionär mekanism.
– Vad våra observationer visar är att det är viktigt att beakta de ekologiska aspekterna när man studerar genomens evolution, sammanfattar professor Kurland.
Kontaktinformation
Den aktuella Science-artikeln finns i numret den 19 maj och heter Genomics and the Irreducable Nature of Eucaryote Cells. Artikelförfattare förutom professor Kurland är L J Collins och D Penny vid Massey University, Nya Zeeland. Charles Kurland kan kontaktas på tel 0413 222 856. Han nås på detta nummer dagligen efter kl 12. E-postadress: kurland@telia.com
Torsten Tegnér (alias TT) förknippas främst med den ledande facktidningen ”Idrottsbladet”, där han var chefredaktör i 52 år (1915-67) och utvecklade ett högst personligt sätt att skriva. Under sitt liv författade han omkring 15 000 artiklar och elva böcker om idrott samt besökte, enligt egen uppgift, 14 olympiader. TT var särskilt intresserad av idrottsideologi och ville kombinera idrott med andra kulturyttringar.
Med sina 15 år i Riksidrottsförbundets överstyrelse hörde TT till idrottens ”överstepräster”. Han var med om att starta fem av våra specialidrottsförbund – bandy, bordtennis, gång, ishockey och orientering. Enligt Nationalencyklopedin hade TT en central roll när idrotten blev en folkrörelse i Sverige. Den egna favoritsporten var bandy. Han blev svensk mästare 1909 och 1914 för AIK, där han med tiden blev hedersmedlem. Som ung tillhörde han också eliten i spjut.
Avhandlingen utgår från hans ovanliga bakgrund, bland annat var Alice hans mor och Esaias hans farfarsfar. Fem temakapitel rör hans idrottsideologi, idrottsjournalistiken och Idrottsbladet, politiken och idrotten, Ivar Lo-Johanssons kulturkritik (”Jag tvivlar på idrotten”) och TT:s syn på kvinnoidrotten. En lång rad kända idrottare och idrottsledare passerar revy.
– Genom att skriva om Torsten Tegnér har jag, efter mitt yrkesliv inom svenskt näringsliv, fått förmånen att kombinera mina två stora intressen – historia och idrott. Jag har även haft nytta av att jag själv varit idrottsledare och aktiv på området, säger Rolf Haslum.
Rolf Haslum 2006. Idrott, borgerlig folkfostran och idrott. Torsten Tegnér som opinionsbildare 1930-1960. Acta Universitatis Stockholmiensis. Stockholm Studies in History 84. Historiska institutionen, Stockholms universitet. Distr. Almqvist & Wiksell International.
Den offentliga disputationen äger rum fredag 2 juni kl. 10.00-12.00 på Stockholms universitet i Frescati, D-huset hörsal 9.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Rolf Haslum, doktorand Historiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-717 21 91, e-post er.haslum@telia.com
För bilder eller avhandlingen kontakta:
Maria Erlandsson, pressekreterare, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Fattiga och klienter har de senaste åren varit aktiva deltagare i den offentliga debatten. I sin avhandling diskuterar Sissel Seim hur självorganisering i Fattighuset och i andra organisationer för utslagna grupper har bidragit till detta synliggörande. Organisationerna har i ökande grad accepterats som legitima representanter för sina grupperingar. Att dessa grupper har blivit synliga och accepterade har dock hittills inte lett till bättre levnadsvillkor. Därför kan man ifrågasätta deras roll i den politiska processen.
Sissel Seim har som aktionsforskare följt organisationen Fattighuset och hon har också gjort en studie av medieuppmärksamheten om fattigdom i Norge. Initiativ, mobilisering och betydelse av Fattighuset är huvudteman i avhandlingen. Fattighuset är fortfarande en liten organisation med 150 medlemmar. Det har visat sig svårt att mobilisera ett stort antal deltagare. Ett fåtal aktiva deltagare har hållit organisationen i liv. Fattighuset ingår nu i ett större fält av självorganisering bland utslagna grupper. Sissel Seim diskuterar i avhandlingen betydelsen av att fattiga och utslagna grupper får möjlighet att utöva aktivt medborgarskap och organisera sig för att främja sina egna intressen.
Avhandlingens titel: Egenorganisering blant fattige. En studie av initiativ, mobilisering og betydning av Fattighuset
Fakultetsopponentens namn: Fil. dr Anna Meeuwisse, Lund
Tid och plats för disputation: Fredagen den 9 juni 2006, kl. 10.15, Hörsal Sappören,
Sprängkullsgatan 25, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Sissel Seim, tel. +47 22 453513(bost.), +47 22 374379(arb.)
sissel.seim@oks.hio.no
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
Under tiden efter andra världskriget minskade löneskillnaderna i industrialiserade länder. Denna trend höll i sig fram tills 1980 talet, då löneskillnaderna i framför allt USA och Storbritannien ökade kraftigt. I flera andra industrialiserade länder har löneskillnaderna också ökat, även om förändringen inte varit lika påtaglig och i de flesta fall inträffat under den senare delen av 80-talet eller i början av 90-talet.
Avhandlingen syftar till att öka förståelsen för vilka faktorer som påverkar samhällets lönestruktur och försöker därmed också förklara de observerade förändringarna i lönestrukturen.
I avhandlingen framkommer att outsourcing inom länder leder till att löneskillnaden mellan hög- och lågutbildad arbetskraft ökar. I företag som anställer både hög- och lågutbildad arbetskraft bestäms lönen inte enbart av produktivitet utan också av förhandlingsstyrka och förhandlingsposition. Lågutbildad arbetskraft gynnas av förhandlingar med högutbildad arbetskraft. När en högre andel av företag endast anställer antingen hög- eller lågutbildad arbetskraft försvinner möjligheten för lågutbildad arbetskraft att förhandla med högutbildad arbetskraft, vilket leder till att löneskillnaden mellan hög- och lågutbildad arbetskraft ökar.
Konkurrensen på varu- och finansmarknader kan också påverka löneskillnaden mellan hög- och lågutbildad arbetskraft. Grundtanken är att högutbildad arbetskraft är viktigare för att utveckla nya produkter, medan lågutbildad arbetskraft är viktigare för att producera existerande produkter. Löneskillnaden mellan hög- och lågutbildad arbetskraft ökar därför om konkurrensen på varumarknader minskar eller om produkter blir omoderna snabbare.
Avhandlingen visar också att det är möjligt att ett ökat utbud av högutbildad arbetskraft leder till ökade löneskillnader. Fundamentalt inom nationalekonomi är att utbud och efterfrågan är lika stora på marknader. Priset på varan anpassar sig så att utbud och efterfrågan alltid är lika. Eftersom utbudet på högutbildad arbetskraft har ökat borde lönen för högutbildad arbetskraft minska för att återställa jämvikten på markanden för högutbildad arbetskraft. Det ökade utbudet på högutbildad arbetskraft borde alltså minska löneskillnaden mellan hög- och lågutbildad arbetskraft.
– För att undvika lägre lön väljer högutbildad arbetskraft i högre grad jobb där lönen eller anställningen är osäker, säger författaren Klas Sandén. Som kompensation för osäkerheten betalas en lön som i genomsnitt är högre. Den genomsnittliga lönen för högutbildad arbetskraft kan därmed öka.
Tid för disputation: onsdag 31 maj 2006 kl 10
Plats: sal E44, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens titel: ”Essays on the Skill Premium”
Kontaktinformation
Avhandlingens författare: Klas Sandén
telefon 031-773 1329, mobil 0739-470003
klas.sanden@handels.gu.se
– Varje år berövas 140-240 unga i åldern 15-17 år friheten på grund av att de begått ett allvarligt brott. Trots att de utsätts för ett av de mest integritetskränkande ingreppen som samhället kan göra finns det lite kunskap om varför en del ungdomar kommer till socialtjänsten och blir omedelbart omhändertagna medan andra häktas av polisen och åklagarväsendet, säger Lupita Svensson, doktorand vid Institutionen för socialt arbete.
I sin avhandling har hon undersökt vilka faktorer som ligger till grund för om unga kriminella blir omedelbart omhändertagna av socialtjänsten eller häktade av rättsväsendet under åren 1992, 1998 och 2003.
Mellan 1992 och 2003 har en ökning av dem som blir akut frihetsberövade skett, framförallt mellan åren 1998 och 2003. I en nationell studie av alla akuta frihetsberövanden av unga lagöverträdare i åldern 15-17 år åren 1992, 1998 och 2003 framträder faktorer som typ av brott, ålder och etnisk bakgrund som viktiga för om det blir socialtjänstens vård eller polisens och åklagarens hantering.
De som blir häktade är oftare äldre, har begått våldsbrottslighet och är första generationens invandrare. Men dessa faktorer ska inte spela någon roll i ett rättsligt perspektiv när det gäller om det ska bli omedelbart omhändertagande av socialtjänsten eller häktning. Resultaten visar även att det finns skillnader mellan lagens syfte och myndighetsutövningen, vilket till exempel märks genom det höga antalet häktningar.
– Unga kriminella straffas oftare och hårdare än vad det rättsliga systemet avser. Min studie ifrågasätter de roller det sociala arbetet och rättsväendet har gentemot varandra och i samhället när det gäller att hantera unga lagöverträdare, säger Lupita Svensson
Avhandlingen är en monografi.
Avhandlingen har titeln: Häktad eller omedelbart omhändertagen? En studie om akuta frihetsberövanden av unga lagöverträdare.
Disputationen är den 7 juni 2006.
Kontaktinformation
Mer information:
Lupita Svensson, mobil 0735-025089, e-post lupita.svensson@esh.se
(Numera verksam som lärare vid socionomutbildningen, Ersta Sköndal Högskola, Stockholm.)
För bild eller avhandlingen kontakta:
Maria Erlandsson, pressekreterare, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Boken handlar i första hand om övergödningen i Östersjön. Mediedebatten det senaste året har till stor del handlat om kväverening i reningsverken och om det är bra eller dåligt. Forskarna kommer ofta till olika slutsatser i den här frågan, och i boken Östersjön hot och hopp finns deras olika slutsatser samlade.
Boken inleds med ett faktakapitel om hur Östersjön mår. I efterföljande tjugotalet kapitel ger forskare från ”olika skolor” sina förslag till hur man bäst ska rädda Östersjön. Det handlar om allt från att intensifiera kvävereningen till att helt ska sluta upp med kväverening och istället satsa på ingenjörskonst . Vissa anser att man ska koncentrera sig på fosforn och lyfter fram cyanobakterierna som det stora hotet. Åsikterna är vitt skilda. I bokens sista kapitel presenterar forskaren Mikael Hildén från Finland en helhetsbild av forskarnas olika förslag på åtgärder.
Östersjön – hot och hopp ges ut av Formas förlag och kostar 51 kronor inkl moms. Boken kan beställas från Liber Distribution, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550 eller från Formas nätbokhandel www.formas.se.
Recensionsexemplar kan beställas från Maria Guminski, maria.guminski@formas.se, tel 08-775 4008
Formas pocketboksserie är ett led i Formas arbete att kommunicera forskningsresultat. Serien är ett debattforum där forskare klargör dagens kunskaps- och debattläge i viktiga samhällsfrågor. Tidigare utkomna pocketböcker är Är Eko Reko? Genklippet? Torskar torsken? Myter om maten, Sopor hit och dit, Spelet om Staden, Bevara arter – till vilket pris? samt Djuren i människans klor.
Kontaktinformation
För mer information:
Birgitta Johansson, redaktör, 08-775 4003, birgitta.johansson@formas.se
Emilie von Essen, presschef, 08-775 4038, emilie.von.essen@formas.se
Läs mer om algblomning, övergödning, säldöd och näringsvävar och vad som händer ifall torsken skulle fiskas ut. En simulator lär ut orsak och verkan. En interaktiv videospelare gör att man kan botanisera mellan olika videoklipp om hur forskarna arbetar. Östersjön bygger på pedagogiska bildbaserade kunskapsscener.
Forskning.se har producerat webbplatsen Östersjön tillsammans med Forskningsrådet Formas och Vetenskapsrådet.
Här finns basfakta om algblomning, övergödning, säldöd, näringsvävar och mycket mer. På ett pedagogiskt sätt förklaras vad som händer ifall torsken skulle fiskas ut.
I Östersjösimulatorn kan man själv experimentera med orsak och verkan. En interaktiv videospelare gör att man kan botanisera mellan olika videoklipp om hur forskarna arbetar.
Webbplatsen Östersjön har tillkomit med finasiellt stöd från Forskningsrådet Formas.
I samarbetet ingår Forskningsrådet Formas debattbok Östersjön – hot och hopp och Vetenskapsrådets kortfilm om Östersjön.
Kontaktinformation
Anna Maria Fleetwood, projektkoordinator forskning.se
tel: 08-546 44 186
e-post: anna.maria.fleetwood@vr.se
Strömning i havet sker till stor del nära kusterna. Dessa kustströmmar är viktiga för klimatet och miljön eftersom de bland annat transporterar värme, salt, miljögifter och fiskyngel. Dagens klimatmodeller beskriver inte helt korrekt hur kustströmmar uppträder och det är därför viktigt att hitta andra sätt att försöka förstå hur de fungerar. I sin avhandling presenterar Olof Dahl teorier och datorsimuleringar av kustströmmarnas egenskaper.
I många av dagens modeller av kustströmmar är havsbotten flat och kusterna utgörs av vertikala väggar, eftersom det vid första anblick ger ett enklare matematiskt problem att lösa. Olof Dahl visar i sin avhandling att om beräkningarna istället genomförs med lutande havsbotten försvinner grundläggande matematiska svårigheter. En modell med lutande havsbotten tillåter också att havsströmmar bevarar sin transport även om vattnets densitet varierar, något som försvåras om botten är flat.
En konsekvens av teorin är att Nordatlantiska strömmen (den förlängning av Golfströmmen som anses värma upp nordvästra Europa) inte är beroende av att det bildas tungt djuphavsvatten i Arktis och Nordatlanten, vilket ofta annars hävdas. Det skulle innebära att vi kan räkna med ett milt klimat i nordvästra Europa, även om djupvattenbildningen skulle upphöra på grund av klimatförändringar. För att stoppa Nordatlantiska strömmen skulle man behöva ta bort densitetsskillnaden mellan strömmen och det omgivande vattnet (Nordatlantiska strömmen är nämligen lättare än omgivande vatten), till exempel genom att det omgivande vattnet blev sötare.
Avhandlingen beskriver också hur en kustström sprider sig längst kusten i en sluten havsbassäng, till exempel Östersjön. Olof Dahl visar också hur strömmen har lättare för att gå moturs runt bassängen än medurs.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Olof Dahl
Institutionen för geovetenskaper
Tel: 031-773 2866, 0702-43 52 07
E-post: olda@oce.gu.se
Handledare: Professor emeritus Gösta Walin,
E-post: gowa@oce.gu.se
Avhandlingen har titeln: ”Coastally Trapped Waves and Currents”
Disputationen äger rum: Onsdagen den 31 maj 2006, kl 10.15 i hörsalen, Geovetarcentrum, Guldhedsgatan 5C, Göteborg
Workshopen behandlar bland annat fenomen som händer på fotbollsplanen. Dit hör till exempel lagens och tränarnas strategiska beteenden, domarens opartiskhet, straffläggningsstrategier samt studier som rör stundande fotbolls-VM. Peter Ayton från City University London diskuterar till exempel fenomenet ”heta fötter”, som handlar om att en spelare som gjort mål sägs ha högre sannolikhet att göra mål i nästa match. Ayton visar empiriskt att detta fenomen är rent felaktigt.
Även företeelser utanför planen behandlas. Dit hör till exempel analyser av experter, systematiska vinst- och förlustmöjligheter vid vadslagning, arbetsmarknaden för fotbollspelare, tränarens effekt samt prognoser. En annan fråga som behandlas är hur börsen reagerar på utfall i fotbollsmatcher. Patric Andersson från Handelshögskolan i Stockholm kommer exempelvis att tala om noggrannheten och trovärdigheten i experters och icke-experters prognoser av matchresultat i fotbolls-VM.
Föredragen och diskussionerna börjar på fredagen den 2 juni cirka kl. 11.00 och slutar lördagen den 3 juni kl. 15.00. Evenemanget äger rum i Mannheim i Tyskland. Deltagaravgiften varierar från 10 Euro för studenter till 80 Euro för sena anmälningar. Mer information om workshopen finns på www.sfb504.uni-mannheim.de/EconPsyFootball06
Journalister är välkomna att delta i workshopen ”Fotbollens ekonomi och psykologi”. Kontakta Carsten Schmidt för ackreditering via e-post: cschmidt@sfb504.uni-mannheim.de
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Dr. Patric Andersson
Tel: 08-736 95 76
Dr. Carsten Schmidt
Tel: +49 (0) 621/181 3447, Fax +49 (0) 621/181 3451
