Jörgen Tholin har i sin avhandling om betygssystemet: ”Att kunna klara sig i ökänd natur”. undersökt de lokala betygskriterier som används för år åtta i grundskolan. Han har försökt närma sig texterna utifrån 14-åringarnas perspektiv.
Skolverket har formulerat nationella mål och betygskriterier för avgångsbetygen i nian, men inte för elevernas betyg i åttan.
Varje skola ska självständigt formulera på vilka grunder åttornas betyg ska sättas. Det gör skolorna på vitt skilda sätt.
Det nya målrelaterade betygssystemet med G, VG och MVG användes för första gången i grundskolan1996.
Jörgen Tholin samlade då in lokala dokument från 93 skolor. Han återvände till samma skolor 2005, för att se hur dokumenten ändrats över tid. Kriterierna skilde sig kraftigt sinsemellan. 25 procent av skolorna saknade betygskriterier i ett eller flera ämnen.
Under de tio år som betygssystemet använts har gränsen för G flyttats nedåt på många skolor.

Trots att betygen enbart ska bedöma elevernas kunskaper använder många skolor kriterier som att eleverna ska ha en positiv attityd till ämnet, eller vara på gott humör.
Dokumenten ska vara enkelt tillgängliga för elever och föräldrar, men det är tvärtom på många skolor. Vissa lärare ser betygskriterierna som sin privata egendom – på en skola vägrade lärarna till och med att lämna ut dokumenten till sin rektor.
Kriterierna är ibland skrivna på ett svårtillgängligt språk eller slarvigt sammanställda.

Avhandlingens titel ”Att kunna klara sig i ökänd natur” är ett citat ur en skolas mål för ämnet Idrott och hälsa år åtta. Skolan har kvar samma felskrivning 2005 som den hade 1996 när Jörgen Tholin gjorde sin första granskning.
Det arbetskrävande betygsystemet har tagit kring en miljon av lärarnas arbetstimmar i anspråk under årens lopp, uppskattar Jörgen Tholin. Han betonar att det inte är lärarna som gör fel, det är systemet i sig som inte ger förutsättningar för att sätta likvärdiga betyg i åttan.
Samtidigt ser han positiva förändringar mellan 1996 och 2005, inte minst för lärarna en mer medveten diskussion om betyg och bedömning idag än för tio år sedan.

Jörgen Tholin tror att det bara finns en möjlighet att få mer likvärdiga betyg.
– Om vi ska ha betyg i grundskolan så hoppas jag att vi får centrala kriterier för alla år där eleverna ska få betyg, precis som det redan fungerar på gymnasiet.
Jörgen Tholin forskar vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet och arbetar som vicerektor på Högskolan i Borås.
Hans licentiatuppsats En roliger dans – som avhandlingen bygger vidare på – fick stor uppmärksamhet när den publicerades 2003.

Jörgen Tholin har själv arbetat som grundskollärare i svenska och engelska på Stenbocksskolan i Ulricehamn. Han inledde sin forskning om betyg efter att han och hans kolleger brottats med stora svårigheter när de för första gången skulle betygsätta eleverna enligt det nya systemet.

Författare: Jörgen Tholin, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet
Avhandlingens titel: Att kunna klara sig i ökänd natur. En studie av betyg och betygskriterier – historiska betingelser och implementering av ett nytt system
Handledare: Professor Torgny Ottosson, Högskolan i Borås samt Högskolan i Kristianstad
Disputation: Onsdagen den 6 september 2006, kl 13.00 i sal M202, Högskolan i Borås
Opponent: Docent Per Gerrevall, Institutionen för pedagogik, Växjö universitet

Kontaktinformation
Kontakt: jorgen.tholin@hb.se, 033-4354114, 0709-104114

– Det är med blandad glädje som vi konstaterar att antagningspoängen blev rekordhög i år, säger Karl-Olof Hammarkvist, prorektor och chef för civilekonomprogrammet vid HHS. Å ena sidan får vi in verkliga toppstudenter, å andra sidan kanske vi måste tillämpa lottning nästa år. Odelat positivt är dock att 40 procent av de inskrivna är kvinnor.

Nästan 3000 personer sökte till HHS:s ekonomprogram i våras. David Risselborn från Östersund var en av dem. Han gick ut gymnasiet med 20,0 i slutbetyg och blev överraskad när han först hamnade på reservlistan. Men under sensommaren fick han sedan information om att han antagits som en av 275 studenter.

– Det var till en början lite svårt att begripa att jag faktiskt blivit antagen eftersom jag först stod på reservlistan, säger David. Nu känns allt fantastiskt och jag är enormt glad att få denna möjlighet, även om vägen hit varit minst sagt slingrig!

I år skrevs den 21 000:e studenten in på civilekonomprogrammet räknat från 1909 då Handelshögskolan i Stockholm grundades.

Kontaktinformation
Karl-Olof Hammarkvist, prorektor och chef för civilekonomprogrammet vid HHS
Tel: 08-736 9048
E-post: karl-olof.hammarkvist@hhs.se

David Risselborn, nyantagen civilekonomstudent vid HHS
Tel: 073-804 42 41

– Det är ett dilemma att de som drar nytta av dammarna oftast inte är desamma som förlorar på dem, säger Sture Blomgren, Formas tf generaldirektör. Det kan vara svårt att förstå alla konsekvenser av ett dammbygge och att det inte alltid är den bästa lösningen.

I över tusen år har människan byggt dammar för att kontrollera vattnet i tid och rum. Dammarna tämjer vattnet. De ger oss vatten på människans villkor. I dagens globala vattenkris kan användning av dammar med olika funktioner bli en viktig del av lösningen. Men dammarna måste byggas med kunskap och med omsorg om natur och människor. Då kan de bli avgörande för mänsklighetens överlevnad och komfort. Dammar som används till olika ändamål på en och samma gång kan skapa konflikter – dammar som ska skydda mot översvämningar ska ha tomma magasin medan dammar för bevattning bör ha fulla magasin. Detta är en av de utmaningar som behöver lösas.

Bokens 14 avsnitt har skrivits av forskare och handlar om dammar för att tämja, utnyttja och skydda oss mot vatten. Umeå universitet har samlat information om dammar i 292 av världens stora flodsystem. Det är viktig baskunskap för den fortsatta utbyggnaden och inför framtida klimatförändringar. Projektet beskrivs i bokens första kapitel.

Dams under Debate är Formas tredje bok om vatten och lanseras i samband med World Water Week i Stockholm. De två tidigare utgivna böckerna inom området är ”Water research – what´s next?” från år 2004 samt ”Groundwater under threat” från år 2005.

Boken kostar 100 kronor inkl moms och kan beställas via Formas nätbokhandel www.formas.se eller från Kundtjänst
Formas, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550, e-post: formas.ldi@liber.se. Recensionsexemplar kan beställas från Formas, maria.guminski@formas.se, tel 08-775 4008.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Birgitta Johansson, birgitta.johansson@formas.se, 08-775 40 03, Emilie von Essen, emilie.von.essen@formas.se, 08-775 40 08, 0733-50 31 61

Jörgen Tholin på Högskolan i Borås har forskat om de lokala betygskriterier som används för år åtta i grundskolan.
– De skiljer sig kraftigt mellan olika skolor, säger han.
Vårt målrelaterade betygssystem med G, VG och MVG användes för första gången i grundskolan 1996. Då ersattes 1-5-skalan och det utskällda normrelaterade betygssystemet där eleverna jämfördes med varandra.
Skolverket har formulerat nationella mål och betygskriterier för avgångsbetygen i nian, men eleverna får sitt första betyg vid slutet av höstterminen i åttan.
Varje skola ska självständigt formulera på vilka grunder åttornas betyg ska sättas.
– Tanken var att skolorna skulle sätta sig tillsammans med eleverna och gemensamt bestämma vilka mål man skulle uppnå under terminen. Istället har lärarna själva formulerat kriterierna.

Jörgen Tholin samlade in lokala dokument med mål och betygskriterier från 93 skolor 1996. Han återvände till samma skolor 2005.
Skolornas betygskriterier skiljer sig kraftigt åt. Några har inga kriterier alls – var fjärde skola saknar helt betygskriterier i ett eller flera ämnen.

Under de tio år som betygssystemet använts har gränsen för G flyttats nedåt på många skolor. Trots att Jörgen Tholin främst är kritisk mot systemet och anser att lärarna fått ett omöjligt uppdrag har han reagerat på att en del lokala mål och kriterier är så svåra att förstå.
– Vissa kriterier för G har nästan ett löjets skimmer över sig. I en skolas kriterier för engelska i åttan står det till exempel att eleverna ska kunna kroppsdelar, vilket är något av det första man brukar lära sig när man börjar med engelska.
Betygen ska enbart bedöma elevernas kunskaper. Ändå använder många skolor kriterier som att eleverna ska ha en positiv attityd till ämnet, eller vara på gott humör.
– Ibland verkar det som om lärarna har gjort någon sorts önskelista för hur det ska vara på jobbet… Självklart vill man gärna ha glada elever, men humöret ska inte slå igenom i betyget. Betygen ska inte heller användas som hot eller straff för den som inte uppför sig som läraren önskar.

Dokumenten ska vara enkelt tillgängliga för elever och föräldrar, men det är tvärtom på många skolor. Vissa lärare ser betygskriterierna som sin privata egendom – på en skola vägrade lärarna till och med att lämna ut dokumenten till sin egen rektor.
– Det var förstås ett undantag.
Ofta är det svårt för elever och föräldrar att få reda på hur lärarna resonerar när de sätter betyg.
– Jag har försökt läsa dokumenten ur elevens perspektiv och många är skrivna på ett obegripligt sätt. Språket är svårtillgängligt, författarna utelämnar information eller har med alldeles för mycket information. Lärarna verkar nästan ha skrivit dem för sin egen skull, inte för att någon annan ska läsa dem.
Kriterierna är ibland slarvigt sammanställda. Avhandlingens titel ”Att kunna klara sig i ökänd natur” är ett citat ur en skolas mål för ämnet Idrott och hälsa år åtta. Skolan har kvar samma felskrivning 2005 som den hade 1996 när Jörgen Tholin gjorde sin första granskning.

Jörgen Tholin har själv arbetat som grundskollärare i svenska och engelska på Stenbocksskolan i Ulricehamn. Han inledde sin forskning om betyg efter att han och hans kolleger brottats med stora svårigheter när de för första gången skulle betygsätta eleverna enligt det nya systemet.
Det arbetskrävande betygsystemet har tagit kring en miljon av lärarnas arbetstimmar i anspråk under årens lopp, uppskattar han. De flesta lärare är ambitiösa och vill göra sitt bästa.

Efter kritik från Riksrevisionen som granskat betygen gjorde Skolverket några uttalanden i frågan om betygsättning i grundskolan . Skolverket hävdade då bland annat att problemen berodde på att den nya lärarutbildningen inte utbildade studenterna i hur man sätter betyg.
– Det var inte sant, eftersom nästan inga lärare hade utexaminerats från den nya utbildningen. Men Skolverket flyttade fokus från sig själva till lärarna.

Den förra normrelaterade betygsskalan debatterades hett bland politiker och i media. 1-5-skalan där en viss procentandel elever skulle få ett visst betyg var kritiserad och många längtade efter ett nytt system.
Men trots att vårt målrelaterade betygssystem funnits i tio år nu, diskuterar ingen hur systemet fungerar.
Skolverket har inte gjort någon ordentlig utredning, och ingen politiker har heller tryckt på för att betygen i åttan ska utredas ur likvärdighetsperspektiv. Politikerna debatterar huruvida betygen ska komma i trean, sjuan eller åttan, inte på vilka grunder de ska sättas eller hur man ska kunna sträva mot rättvisare betyg.
Att debatten om det svenska betygssystemet inte existerar förvånar Jörgen Tholin.
– Som politiker borde man ha ett ansvar för de beslut man tagit, kunna ställa sig vid sidan och se hur systemet har fungerat. Hade politikerna verkligen tänkt ge så mycket makt åt enskilda lärare? Och ingen har heller svarat på den mest grundläggande frågan: Varför ska vi ha lokala kriterier överhuvudtaget?
Kanske beror tystnaden på att varken politiker, elever eller föräldrar känner till hur systemet fungerar. Jörgen Tholin misstänker att svenska politiker inte har en aning om att det inte finns nationella mål och betygskriterier för åttan.
Känner elever och föräldrar till hur systemet fungerar, tror du?
– Nej. Nästan ingen är medveten om att deras betyg kanske hade sett annorlunda ut om de gått i en annan skola. Vi svenskar har en väldig tilltro till myndigheter och tror att allt är centralt reglerat och genomtänkt.
Avhandlingen visar en mörk bild av tillståndet. Finns det några positiva förändringar mellan 1996 och 2005?
– Ja. De allra värsta exemplen är bortrensade från skolorna, till exempel slarviga betygskriterier som någon rafsat ner för hand. Många lärare har jobbat oerhört mycket med kriterierna under dessa år. Frågan är om det är rimlig resursanvändning att lägga ner alla dessa arbetstimmar.
Vad kommer då att hända med betygssystemet i framtiden?
– Om vi ska ha betyg i grundskolan så hoppas jag att vi får centrala kriterier för alla år där eleverna ska få betyg, precis som det redan fungerar på gymnasiet. Det finns ingen chans att få likvärdiga betyg annars.

Text: Lena Kvist

Fakta:
* 93 skolor var med i undersökningen 1996. 85 av skolorna finns med i uppföljningen 2005.
* Var fjärde skola saknar lokala betygskriterier i ett eller flera ämnen
* Var femte skola har inte betygskriterier för MVG, trots att hela betygsskalan G, VG och MVG ska användas även i åttan.
* Jörgen Tholin har tidigare skrivit licentiatuppsatsen ”En roliger dans”, som fick stor uppmärksamhet när den publicerades 2003.
—
Fakta:
Jörgen Tholin disputerar den 6 september klockan 13.00 i sal M202 på Högskolan i Borås.
Avhandlingen är skriven vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Handledare: Professor Torgny Ottosson, Högskolan i Borås samt Högskolan i Kristianstad
Opponent: Docent Per Gerrevall, Institutionen för pedagogik, Växjö universitet

Kontaktinformation
jorgen.tholin@hb.se, 033-4354114, 0709-104114

Frågan om skolval berör inte bara de vuxna, som formellt är de som väljer skola för sina barn, utan det är i hög grad en väsentlig del i barnens identitetsarbete. Katarina Gustafson har i sin avhandling jämfört 11-12-åringars identitetsskapande i två olika stadsdelar; ett egnahemsområde och ett multikulturellt område. Hon visar att barnen förhåller sig till rådande områdesdiskurser – de sätt på vilka man diskuterar och förstår sitt eget och andras bostadsområde – och därmed blir delaktiga i att konstruera både skolor och områden som så kallade ”no-go-areas”. Segregation visar sig vara en process där olika aktörer, även barn, är delaktiga i att skapa och upprätthålla en rumslig åtskillnad mellan olika grupper. I den processen ingår skapandet av ”vi” och ”dom” – något som förstärker skillnader mellan olika grupper oavsett om det sker på en skolgård eller i en förorts olika stadsdelar.

– Det var så oerhört tydligt att segregation är en process. Barnen i egnahemområdet var oerhört uppfyllda av skolvalet, medan det för barnen i det multikulturella området inte ens var en fråga, säger Katarina Gustafson.

Svaren på till synes enkla frågor som ”var barnen brukar vara eller inte vara, vilka som är deras favoritplatser, vad de gör vid de olika platserna och tillsammans med vilka” ger i Katarina Gustafsons studie inblick i de komplexa processer som identitetsarbete utgör. I analyserna studeras barns agerande och berättelser, i form av fotografier, intervjuer och kartor.

Studien bygger på ett flerårigt fältarbete i en förort med segregerade skolor och stadsdelar. Barn tillbringar stor del av sin vardag i skolan och stadsdelen. Här samspelar de med andra – både barn och vuxna – på lektioner och raster, på väg till och från skolan, i parker och köpcenter. Skolan och stadsdelen är sammanhang som på många sätt är väsentliga i barns liv, som har många beröringspunkter och som påverkar varandra.

Kontaktinformation
Kontaktperson: Katarina Gustafson, tel: 018-471 16 82, 0708- 288 360 eller via e-post: katarina.gustafson@ped.uu.se

Den typ av idiom som avhandlingsförfattaren behandlar i studien är verbalidiom, som består av ett verb och ett substantiv, till exempel break the ice och swim against the current. I undersökningen användes British National Corpus, som innehåller 100 miljoner ord modern brittisk engelska. Sökningar i korpusen gav över 7000 träffar som kategoriserades i kanoniska och icke-kanoniska former av idiom. De kanoniska formerna av idiom är de som finns nedtecknade i lexikon. Icke-kanoniska former avviker på något sätt från den kanoniska formen. Ungefär 1500 av träffarna innehöll icke-kanoniska former.

I studien behandlas ett antal icke-kanoniska former: Ellipser som midnight oil använt utan sitt kanoniska verb burn; ersättningar som kill two birds with one shock-horror proposal där det kanoniska substantivet stone är utbytt; bestämningar som swim against the political tide och keep one’s head down politically; avledningar som fence-sitter; passiver som humble pie had to be eaten, och omflyttningar som a sheep in wolf’s clothing.

Bestämningar av idiom har länge intresserat språkforskarna. Elisabeth Gustawsson föreslår i sin avhandling en alternativ modell för att mäta ett idioms genomskinlighet samt en indelning av bestämningar. Med hjälp av denna modell och det omfattande analyserade materialet kastas nytt ljus på bestämningar av idiom. Bland annat kan modellen användas för att förklara hur ordvitsar som the surgeon finds the operating tables turned fungerar.

Avledningar av idiom har uppmärksammats betydligt mindre inom idiomforskningen. I studien beskrivs utförligt substantiv som knitting-sticker och kite-flying, adjektiv som hell-raising, adverb som side-splittingly, och sammansatta verb som whistle-blow, avledda från verbalidiom.

De icke-kanoniska formerna diskuteras först utifrån hur de har skapats, därefter utifrån förekomst, och slutligen efter betydelse och funktion. Faktorer som underlättar och hämmar omvandling till icke-kanoniska former behandlas. En del resultat var lite oväntade, inte minst den stora mängden gränsfall, av vilka många diskuteras ingående. Undersökningens resultat är intressanta för alla som är intresserade av engelska.

Avhandlingens titel: Idioms Unlimited. A study of non-canonical forms of English verbal idioms in the British National Corpus.
Opponent: Professor Elisabet Engdahl, Göteborg
Disputationen äger rum lördagen den 2 september 2006 kl. 13
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg

Kontaktinformation
Elisabeth Gustawsson, tel. 031-773 10 75 (arb), 0733-25 80 53 (mobil), e-post: elisabeth.gustawsson@eng.gu.se

Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se