Närmast kommer Per Flensburg från Växjö universitet där han arbetat sedan 1996, sedan 2002 som professor. Inspirerad av Laboratorium för interaktionsteknologi vid Högskolan Väst bildade han 2002 ett tvärvetenskapligt forskningscentrum i Växjö med namnet CeLeKT, Centre for Learning and Knowledge Technologies.
Per Flensburgs inriktning social informatik handlar om två saker. Den ena är vad IT har för konsekvenser för verksamhet och samhälle. Den andra är hur man kan använda IT för att skapa ett bättre samhälle och en bättre verksamhet.
Redan i den egna avhandlingen från 1986 ställde han frågan om brukarna kunde utveckla sina egna datasystem.
– Det vore det ultimata brukarinflytandet. Och under vissa förhållanden kunde de det.
Framtida utmaningar inom forskningen ser han inom den offentliga förvaltningen och inom det som lite slarvigt kan kallas för 24-timmarsmyndigheten.
Det som lockade honom till Högskolan Väst var främst att han kände till forskarmiljön där.
– Ett härligt gäng med fin stämning.
I nuläget arbetar han i sluttampen på ett EU-finansierat forskningsprojekt – Crosswork – om bilindustrin, om automatiskt genererade workflowsystem mellan olika bilfabriker.
Anna-Maria Blomgren, prefekt på Institutionen för ekonomi och informatik, ser i Per Flensburg en ytterligare förstärkning av forskningsmiljön på institutionen.
– Han kommer in som en vitamininjektion i en fungerande forskningsmiljö som alltid haft ganska gott om externa forskningsmedel, säger hon.
Senast i våras fick man dit drygt 7 Mkr inom ramen EU-programmet Mål 2 Västra, där ett projekt gäller fälttest av vårdteknik och ett kompetensutveckling i nätverkande småföretag.
– Per Flensburg kommer att ge ytterligare energi, med nytt blod, nya idéer och perspektiv. Hans inriktning mot social informatik känns rätt att satsa på. Exempelvis hela vårt utbildningsprogram IT-användning och samhällsutveckling är centrerat kring den inriktningen av informatik, hur informatiken kan vara till nytta i det offentliga, säger Anna-Maria Blomgren.
Informatikstudenterna på Högskolan Väst får nu redan på grund- och introduktionskurser träffa en undervisande professor som i nuläget undervisar till 70 procent, vid sidan av forskningen.
– Jag tycker mycket om att undervisa. Jag vill introducera en akademisk kultur, ett vetenskapligt förhållningssätt redan till nybörjarstudenterna. Jag tycker det är bra att använda en professor så. Det är en utmaning, en skyldighet och en plikt, säger Per Flensburg.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta professor Per Flensburg, 0520-223569, 0733-146413, per.flensburg@hv.se

Pressmeddelandet lämnat av Torsten Arpi, Informationsavdelningen, 0733-975134

Den 31 augusti presenterades den internationella satsningen ”Molecular Frontiers” inför världens kemister på en stor kongress i Budapest. Satsningen kom till på Bengt Nordéns initiativ och är ett nätverk av internationellt framstående forskare inom naturvetenskapsområdet.

– Intresset för kemiutbildning och kemifrågor i allmänhet har minskat. Vi vill sätta fokus på det faktum att modern kemisk forskning och utveckling kan leda till hållbara lösningar för morgondagens samhälle. Vi måste hitta ett sätt att förmedla detta, inte minst till dagens ungdomar, säger Bengt Nordén.

En framkomlig väg kan vara att beskriva verkligheten ur ett brett molekylärt perspektiv. Med hjälp av molekylen som röd tråd synliggörs kemins roll i frontforskningen även inom ämnen som nanovetenskap, biologi och medicin. Dagens kemi handlar om såväl teknik för att analysera levande celler som att framställa nya molekyler.

– Idag går det att visa tydligt hur allt hänger ihop, ända ner på atomär nivå. Det är en möjlighet som kräver samarbete över ämnesgränserna. Samtidigt är det också viktigt att värna om kemins kunskapsbas i framtiden.

I ett forum för grupper över disciplingränserna ska forskarna inom Molecular Frontiers lyfta fram aktuella problem med betydelse för människor och miljö. På så sätt hoppas man inspirera och stimulera varandra till djupare insikt inom olika forskningsområden. Tanken är också att se bortom horisonten och upptäcka framtida frågor.

Den andra viktiga delen inom Molecular Frontiers är att väcka nyfikenheten hos ungdomar för kemins roll i samhället. Det ska göras bland annat med hjälp av en internationell webbplats samt återkommande pristävlingar. Priserna går inte till dem som svarar bäst, utan till dem som ställer de bästa frågorna.

Idén till Molecular Frontiers har Bengt Nordén burit med sig länge. För ungefär ett år sedan bildades en kärntrupp och planerna tog form. Initiativet kommer att samlas inom ramen för en stiftelse. Pengar från VINNOVA har skapat den första ekonomiska grundplåten. Satsningen har i dagsläget två ben, dels i ett sekretariat under uppbyggnad på Chalmers i Göteborg dels på MIT, Massachusetts Institute of Technology, i Boston, USA.

Fakta om Bengt Nordén
Molecular Frontiers initiativtagare Bengt Nordén är professor i fysikalisk kemi på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Han är även ordförande för Kungliga Vetenskapsakademiens fjärde klass (kemi), som beslutar om utseende av Nobelpristagare, samt för CERC3 (Council of the European Research Councils’ Chemistry Committees).

I Bengt Nordéns forskning samverkar biologi med fysik och kemi, och han har ett flertal gånger fått omnämnandet ”outstanding” som forskare. Våren 2006 fick han utmärkelsen ”Senior Individual Grant” av Strategiska forskningsstiftelsen, SSF. Syftet med anslaget, sex miljoner på tre år, är att möjliggöra för forskare med lång och framgångsrik karriär att söka sig nya banor.


Länkar:
Läs mer om deltagare och styrelse på Molecular Frontiers webbsida:
www.molecularfrontiers.org

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Bengt Nordén, Chalmers tekniska högskola, tel 031- 772 30 41, 0730-34 64 41
norden@chalmers.se

Per Thorén, Chalmers tekniska högskola, tel: 031-772 28 38, 0701 – 47 92 35
thoren@chalmers.se

Kontakt på informationsavdelningen:
Sofie Hebrand, tel: 031-772 84 64
sofie.hebrand@chalmers.se

Lagstiftningen om anställningar i arbetsgivarens hushåll skiljer sig från annan arbetsrätt på flera punkter: i) Arbetsgivaren är inte skyldig att ge skriftlig information om anställningsvillkoren, ii) arbetstiderna är längre, iii) det finns inga krav på saklig grund för uppsägningar, iv) inspektion av arbetsmiljön får bara ske på begäran. EG-direktiv har bevarat eller förstärkt skillnaderna mellan husligt arbete och annat arbete. Det finns inte heller några fackliga organisationer eller kollektivavtal på området. Bristande kunskap och information liksom bristen på tillsyn och sanktioner gör att lagstiftningen om husligt arbete är nästan osynlig i rättsliga sammanhang. En särskild lagstiftning, särskilda arbetstillstånd och särskild arbetsförmedling har bidragit till att arbete i hushåll inte ses som ett ”riktigt arbete”. I hushållstjänsteföretag däremot liknar villkoren annat arbete, men också där finns vissa skillnader.

God tillgång på arbetskraft
Reglerna om fri rörlighet för EU-medborgare ökar tillgången på arbetskraft för privata hushåll i Sverige, men det finns varken fackliga organisationer eller myndigheter som ställer några krav på anställningsförhållandena. För medborgare i andra länder krävs arbetstillstånd. Reglerna för arbetstillstånd för arbete i privata hushåll är idag i stort sett samma som för andra yrken. Ett undantag är arbetstillstånd för arbete som au pair, där den tillåtna arbetstiden är kortare, minimilönen lägre och tillståndstiden kortare än för andra yrken. Förmedlingen av hushållstjänster görs mest via privata förmedlingar, till exempel au pair-agenturer.

Hur många arbetar med hushållsnära tjänster?
Det är svårt att uppskatta antalet personer som arbetar med hushållstjänster, eftersom en stor del av arbetet utförs utan att arbetsgivaren betalar skatt eller sociala avgifter, men omfattningen är relativt stor och förefaller öka över tiden. Det är oftast fråga om enskilda personer som har ett avtal direkt med den som vill ha arbetet utfört, men dessutom finns det ett antal hushållstjänsteföretag med cirka 1 000 anställda. De anställda är ofta utrikes födda och nästan alltid kvinnor.

Kontaktinformation
Rapport 2006:7 ”Regleringen av arbetsmarknad och anställningsförhållanden för hushållstjänster” är skriven av Catharina Calleman, Juridiska institutionen, Umeå universitet, tel: 0733-16 06 95 eller 090-786 77 11, e-post: catharina.calleman@jus.umu.se

Forskarna Katarina Pettersson och Charlotta Hedberg har undersökt kvinnors och mäns företagande inom branschen vård och omsorg ur ett entreprenörskaps- och ett genusperspektiv. Till vård- och omsorgsbranschen räknas bland andra privata läkare, tandläkare, kiropraktorer, privat barnomsorg och äldreomsorg. De har utgått ifrån officiell statistik för att kartlägga gynnsamma miljöer för att starta och driva företag inom vård och omsorg.

– Enligt vår undersökning har Stockholm flest företagare inom branschen. Andelen kvinnliga företagare inom vård och omsorg i länet är cirka 66 procent, vilket kan jämföras med alla företagare i alla branscher i Sverige där omkring 75 procent är män. Den största gruppen företagare inom vård och omsorg i Stockholms län är kvinnor som driver enskild firma inom hälso- och sjukvårdsområdet, säger Katarina Pettersson, tidigare forskare vid Kulturgeografiska institutionen Stockholms universitet, numera verksam vid Nordregio och Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet.

19 företagare inom vård och omsorg i Stockholms län har djupintervjuats, varav 11 kvinnor och 8 män. Endast sju av dem har någon anställd utöver företagaren själv. Många har föräldrar som varit företagare. Av de 11 kvinnorna har 10 kvinnor barn, och 7 av de 8 männen.

– Det främsta motivet för att starta och driva företaget är att man ”vill driva en idé”. För många är kärninnehållet i idén att hjälpa eller ta hand om människor på ett eller annat sätt, en ambition som inte alltid har fått utrymme i deras tidigare yrkesliv utan varit ett skäl att starta eget. Många anser också att det har ett värde i sig att driva ett företag och har en vilja att förverkliga sig själva och få rimliga villkor för sin verksamhet, säger Katarina Pettersson.

Företagarna är innovativa dels genom att de startat företag och dels genom att de ofta präglas av en stark vilja att fortlöpande utveckla sina idéer och sin verksamhet. De är också ”nätverkande” genom att de startar och driver sina företag i nära samspel med andra, till exempel andra företagare inom samma område, tidigare kollegor och uppmuntrande kunder.

Många av kvinnorna har under småbarnsåren anpassat sitt företagande till att de tagit ett huvudansvar för barnen. Även männens företagande sker i nära samspel med familjen, i några fall på så sätt att de är så uppslukade av företagandet att de är helt beroende av att deras partner tar ansvar för barn och hem. Genomgående finns en skillnad mellan sammanboende kvinnor och män så att kvinnorna har huvudansvaret hemma.

Projektet har finansierats av VINNOVA (Verket för innovationssystem), inom ramen för FoU-programmet Innovativa kommuner, landsting och regioner, vilket drivits av Sveriges kommuner och landsting, Trygghetsfonden och VINNOVA.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Katarina Pettersson, Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet, mobil 070-979 88 57, Katarina.Pettersson@gender.uu.se

För bilder kontakta:
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se

Ofta orsakas förträngning av njurpulsådern av långt framskriden åderförkalkning. Njurens pulsåder täpps igen och om patienten inte får behandling kan kroppens reningssystem helt sluta fungera. Omkring 10 % av alla patienter över 50 år som får dialysbehandling har förträngning av njurpulsådern.

– Som överläkare inom njurmedicin märker jag att allt fler patienter remitteras med just njurartärstenos. Numera är det fler patienter som överlever när de får stroke eller hjärtinfarkt, men då kan åderförkalkningen senare istället ge problem i njuren, säger Hans Herlitz, adjungerad professor vid Sahlgrenska akademin.

Nu samlas flera av de ledande experterna på området i Göteborg för att diskutera diagnostik, medicinering och akuta åtgärder av tillståndet. Ett hundratal njurforskare, läkare och inbjudna gäster deltar vid symposiet.
– Det handlar om en växande patientgrupp med dålig prognos och tillståndet borde därför uppmärksammas mer, säger Hans Herlitz.
Symposiet pågår 31 augusti – 1 september.

Forskarna är inte helt eniga om vilken behandling som är den bästa för dessa patienter. En del hävdar att enbart medicinering fungerar bra, andra menar att en ballongvidgning räcker medan en tredje grupp forskare tror att det bästa är att anpassa åtgärderna till patientens aktuella situation.

Det pågår fler internationella studier om behandling vid förträngning av njurpulsådern, bland annat vid Sahlgrenska akademin.
– Vi jämför de konventionella läkemedlen med en medicin som blockerar receptorn för hormonet angiotensin II. Det är en omfattande studie som pågår till och med nästa år, säger Hans Herlitz.

När denna studie är klar ska uppemot 100 patienter som behandlats med ballongvidgning ingå i underlaget. De långsiktiga effekterna av de olika läkemedlen ska jämföras. Studien genomförs i samarbete mellan Sahlgrenska akademin, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Malmö allmänna sjukhus.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Hans Herlitz, adjungerad professor i njurmedicin vid Sahlgrenska akademin, telefon: 0730-74 31 41, 031-342 12 08, e-post: hans.herlitz@medic.gu.se

Studenterna på SSE MBA är mellan 25 och 46 år och har i genomsnitt varit ute i arbetslivet i sex och ett halvt år. Redan andra veckan på utbildningen kommer MBA-klassen att åka till Åhus och Vin & Sprit, för att få en introduktion till den första av två så kallade ”Live Master Cases” som klassen kommer att jobba med under året. Upplägget med ”skarpa” projekt från näringslivet där studenterna följer och medverkar i företagens strategiarbete är unikt för SSE MBA. Det första projektet kommer alltså innebära att de får jobba med ett av världens starkaste varumärken, Absolut Vodka.

Flera av de studenter som skrivs in detta år har fått generösa stipendier från stora svenska stiftelser. Stipendierna täcker delar av utbildningsavgiften.

– Vi är väldigt tacksamma för de bidrag i form av stipendier som kommer från Torsten och Ragnar Söderbergs Stiftelser, Hans Stahle Stiftelse och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, säger Örjan Sölvell, Dean för SSE MBA. Stipendierna är nya för i år och jag tar det som ett tecken för MBA-programmets framgång.

Kontaktinformation
Örjan Sölvell, Dean SSE MBA
Tel: 08-736 9503
E-post: orjan.solvell@hhs.se

Det har tagit ledningen för den odontologiska institutionen vid Sahlgrenska akademin nästan ett år att knyta kontakterna med tandläkarhögskolan vid Shanghai 9th Peoples hospital och Shanghai Jiaotong University.
– Det kändes naturligt att vända sig till en institution i Shanghai eftersom det är Göteborgs vänort. Våra städer kommer nu ännu närmare varandra, säger Jan Olsson, prefekt för den odontologiska institutionen vid Sahlgrenska akademin.

Under kunglig närvaro av kronprinsessan Victoria och prins Carl Philip överlämnades idag i Shanghai en stor donation till samarbetet mellan de två institutionerna. Två miljoner kronor skänktes av sophanteringsföretaget Envac, som är ett företag i Stena-sfären.
– Gåvan är en mycket viktig grundplåt. Pengarna innebär att vi omgående kan etablera samarbete med forskare från Shanghai, säger Jan Olsson.

Forskningen inom odontologi vid Sahlgrenska akademin tillhör den absoluta världstoppen. Tidigare i år rankades institutionen tvåa bland alla odontologiska lärosäten i hela världen. Mångårig forskning kring förebyggande av de stora tandsjukdomarna karies och parodontit (tandlossning) och utvecklingen av käkbensförankrade implantat är några av de insatser som gjort institutionen berömd.
– Samarbetet med Shanghai kommer att gynna båda parter. De kinesiska tandläkarna är långt framme inom flera områden, till exempel käkkirurgi, säger Jan Olsson.

I förlängning hoppas Jan Olsson att avtalet med Shanghai också ska stärka institutionerna ekonomiskt. Ambitionen är att även bjuda in företag i det svensk-kinesiska samarbetet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Jan Olsson, telefon: 031-773 31 76, 070-585 61 87, e-post: jan.olsson@odontologi.gu.se

– Ett så bra resultat har tidigare inte setts med vaccin av denna typ, säger professor Eric Sandström, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.

Ett vaccin som utvecklats av forskare på SMI har nu genomgått en första klinisk studie på friska försökspersoner i Sverige med syfte att studera säkerheten och olika sätt att ge vaccinet. Vaccinet är ett så kallat genetiskt vaccin, där man vaccinerar med delar av virus arvsmassa vilket leder till att kroppens celler under kort tid själva producerar de proteiner som tillförd arvsmassa kodar för.

Försökspersonerna har vaccinerats vid tre tillfällen med detta genetiska vaccin med en nålfri injektionsmetod. För att ytterligare förstärka effekten har försökspersonerna även fått en fjärde dos med ett vaccin där delar av hivvirusets arvsmassa byggts in i ett annat virus (vaccinia = kokoppsvirus). Detta vaccinia-baserade hivvaccin är producerat av National Institute of Health i USA och donerat för användning i denna svenska studie.

– Vårt vaccin är konstruerat så, att det ska kunna skydda mot flera av de cirkulerande hivtyperna i Afrika och i västvärlden. Mer än 90 procent av försökspersonerna har utvecklat ett immunsvar mot hiv och vaccinerna har tolererats väl, säger professor Britta Wahren vid SMI/KI.

Data från studien kommer att presenteras vid hivvaccinkonferensen i Amsterdam den 29 augusti – 1 september under rubriken: ”Multigene, multiclade HIV-1 plasmid DNA prime and MVA boost is safe and highly immunogenic in healthy human volonteers”. Avsikten är att följa upp den svenska studien med en större fas 1 till 2-studie i Tanzania som enligt planerna ska starta hösten 2006. Syftet med denna studie är att bekräfta de svenska resultaten på afrikanska försökspersoner och att bygga upp kompetens i Tanzania för att på plats genomföra alla delar av studien, inklusive sofistikerade laboratorieundersökningar.

Projektet leds av KI-professorerna Gunnel Biberfeld och Britta Wahren vid SMI samt Eric Sandström vid Karolinska universitetssjukhuset. SMI har sedan 1986 drivit omfattande projekt inom hivområdet stödda av Sida/SAREC, EUs femte ramprogram, Vetenskapsrådet, Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset. Sedan flera år har projekten allt mer kommit att inriktas mot utveckling av ett vaccin för förebyggande av hiv.

Data från studien släpps i samband med presentationen vid Amsterdamkonferensen den 30 augusti.

Kontaktinformation
För frågor, kontakta:

Gunnel Biberfeld, professor i immunologi, SMI och KI
Tel: 08-457 26 60 eller 073-346 26 60 E-post: gunnel.biberfeld@smi.ki.se

Eric Sandström, professor i dermatovenerologi, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset
Tel: 08-616 25 71 eller 070-484 60 37
E-post: eric.sandstrom@karolinska.se

Britta Wahren, professor i virologi, SMI och KI
Tel: 08-457 26 30 eller 070-674 15 27
E-post: britta.wahren@smi.ki.se

Presskontakt:

Aase Sten, pressekreterare, SMI
Tel: 08-457 23 32 eller 070-338 23 32
E-post: aase.sten@smi.ki.se

Ulla Sörensen, pressekreterare, Karolinska universitetssjukhuset
Tel: 08-5858 06 81 eller 070-484 00 55
E-post: ulla.sorensen@karolinska.se

Den 1 september lägger Eva Lundgren vid Institutionen för musik- och teatervetenskap, Stockholms universitet, fram sin avhandling ”Lek med lust – balettuppsättningar på stockholmsoperan 1931-1938: Theatertanz, genusaspekter och historieskrivning”. Med sin avhandling vill Eva Lundgren visa hur olika infallsvinklar och ideologier resulterar i olika danshistoriska beskrivningar av koreografen Julian Algo. I avhandlingen utgår hon från Julian Algos bakgrund som framträdande koreograf inom tysk Theatertanz.

– Hans uppsättningar i Stockholm ser jag som stilblandade och lekfulla gestaltningar av genus och sexualitet som togs väl emot på trettiotalet. Jag vill problematisera bilden av Algo i svensk danshistoria där han inte sällan har beskrivits som okunnig inom klassisk balett och med lättviktiga uppsättningar. Men klassisk balett var inte alls tongivande i den experimentella och stilblandande Theatertanz som var Algos bakgrund, och kan knappast ha varit vad Operan förväntade sig när Algo anställdes, däremot har klassisk balett varit norm i delar av historieskrivningen om honom, säger Eva Lundgren.

Hon tar även upp tidskriften Scenens kritik, eller snarare angrepp på dåvarande operachefen John Forsell, Julian Algo och några av Operans kapellmästare med judisk bakgrund.

De baletter som tas upp i avhandlingen kom till stor del från Ballet Russes repertoar, men perioden omfattar också uruppförandet av Orfeus i sta’n med nykomponerad musik av Hilding Rosenberg.

Disputationen äger rum den 1 september kl.13.00, Stockholms universitet, Humanisthusets hörsal (f.d. Manne Siegbahn-laboratoriet), Frescativägen 24, Stockholm.


För ytterligare information kontakta:
Eva Lundgren, doktorand Institutionen för musik- och teatervetenskap, mobil 070-4824415, e-post e.lundgren@bredband.net
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se

Fakta om Julian Algo:
Julian Algo (1899-1955), Operans balettmästare 1931-1952, född och uppvuxen i Ulm, svensk medborgare 1937, levde i Stockholm fram till sin död. Under tjugotalet var Algo bland annat dansare på Operan i Berlin, partner till koreografen Yvonne Georgi och balettmästare i Duisburg. Algo var utbildad inom både modern dans och klassisk balett. På stockholmsoperan satte Algo upp tolv baletter, varav nio under 1930-talet, samt gjorde koreografier till 26 operor mellan 1931 och 1952.

Cirka 25 inbjudna talare − forskare, domare, ambassadörer med flera. – kommer att ge viktiga och nydanande granskningar av begreppet rättvisa i olika rättsliga sammanhang som rör hälsa, miljö och nyttjande av naturresurser. Närmare 100 deltagare är anmälda, varav drygt hälften internationella. Ämnena som behandlas spänner över vitt skilda fält.

Richard Falk, som tidigare varit Olof Palmeprofessor och engagerat sig i en rad folkrättsliga frågor, inledningstalar på temat ”Justice in the Second Cycle of Ecological Urgency”. Han kommer då att lyfta fram klimatfrågorna och oljeberoendet och vilka konsekvenser det får för den globala miljöpolitiken.

Därtill behandlar konferensen flera högaktuella juridiska och politiska frågor:

* Miljörättvisa under väpnade konflikter (Phoebe Okowa) I världen pågår en rad väpnade konflikter. Ofta får dessa stora konsekvenser för miljön och nyttjande av livsnödvändiga naturresurser. Hur hanteras sådana konflikter i folkrätten och hur inverkar rättsprinciperna på dem som berörs?

* Miljöskydd och mänskliga rättigheter (Diego Garcia Sayan) I såväl Europa som Nord- och Sydamerika har internationella regler om mänskliga rättigheter tillämpats i olika miljö- och hälsoskyddssituationer. Vad innebär det för skyddet av mänsklig hälsa och miljö?

* Kan transnationella företag hållas ansvariga för miljöskador?(Jonas Ebbesson, Priscilla Schwartz) En av globaliseringens tydligaste konsekvenser är hur företag kunnat etablera sig över statsgränserna i allt större utsträckning. Går det att hålla företag från industriländerna ansvariga i sina hemländer för skador som de orsakar utomlands, i länder med sämre miljölagstiftning och svaga myndigheter?

* Miljöutmaningar och allmänhetens inflytande i Kina och Indien (Qun Du, Jonna Razzaque) Kina och Indien, världens två mest folkrika länder står inför stora miljöutmaningar. Den ekonomiska tillväxten är stor i både Kina och Indien, men förmår båda länderna att hantera de miljöproblem som medföljer?

* Miljörättvisa och internationell handel (Nicolas de Sadeléer) I varje fall sedan WTO:s möte i Seattle 1999 har kopplingen mellan miljöskydd och internationell handel varit en självklar fråga inför varje möte, inte minst hos ett stort antal intresseorganisationer.

* Globala miljöförhandlingar: en fallstudie av ökenspridning (Bo Kjellén)
Bo Kjellén ledde de internationella förhandlingarna som resulterade i en global ökenkonvention med mer än 160 stater som part.

* Rättviseaspekter på Kyotoprotokollet (Jutta Brunnée, Malou Larsson) En central fråga i varje klimatförhandling rör ansvarsfördelning för att minska klimatförändringarna. Vilken potential har handel med utsläppsrätter att skapa ett rättvist system för att fördela ansvaret?

* FN:s arbete för att utbilda domare i miljörätt (Barbara Ruis) Sedan den stora konferensens om hållbar utveckling i Johannesburg, 2002, har UNEP arbetat med att utbilda domare i miljörätt. Sådan utbildning är väsentlig eftersom domare ofta saknar kunskap om miljöförhållanden, och om hur risker och osäkerheter ska hanteras.

* Domstolars betydelse för miljön och miljöskyddet (Ludwig Krämer, Jan Darpö) Domstolarnas betydelse för miljöskyddet skiljer sig påtagligt mellan olika länder och regioner. EG-domstolen har haft en avgörande betydelse för EG:s miljörätt. Sverige är det enda landet i världen med särskilda miljödomstolar. Hur inverkar det på miljöskyddet?

* Genus och miljörättvisa (Patricia Kameri-Mbote) Även miljölagar som på papperet framstår som jämlika och könsneutrala kan få olika konsekvenser för män och kvinnor, beroende på seder, rättstraditioner och olika rättsprinciper om ägande m.m.

* Miljörättvisa och förhållandet mellan Nord och Syd (Karin Mickelsen); Rättvisefrågor i internationell vattenrätt (Ellen Hey); Rättviseaspekter med avseende på genetiska resurser (Philippe Cullet) Samtliga globala miljöförhandlingar måste beakta industri- och utvecklingsländernas olika ekonomiska och sociala förutsättningar för att vidta miljö- och hälsoskyddsåtgärder.

Sammantaget ger konferensen en unik möjlighet att utveckla tankegångarna kring arbetet med att lyfta de rättsliga aspekterna av hållbar utveckling. (Det är redan klart att konferensbidragen ska ges ut i en bok av Cambridge University Press.)

Journalister har möjlighet att lyssna på talarna. Möjlighet finns även att intervjua enskilda talare. Ta då kontakt med Jonas Ebbesson eller Annette Löf, se nedan.


Mer information om konferensen finns på www.juridicum.su.se/EnvJusticeConf

Det går även bra att kontakta professor Jonas Ebbesson (jonas.ebbesson@juridicum.su.se,
tfn 08-162245) eller Annette Löf (annette.lof@juridicum.su.se, tfn 073-9983032) för vidare information samt kontakt med talarna.

Avsnitt ett handlar om övervikt och sänds i Kunskapskanalen på torsdag kväll. I programmet möter vi Bengt som kämpat mot kilona hela sitt liv.
– Vi vill visa att små förändringar kan ge ett liv som är både lättare och roligare att leva. I programmen får vanliga patienter berätta hur de själva upplever sin situation och vad de har gjort för att ändra sin livsstil, säger Sahlgrenska akademins projektledare Ernst Nyström.
Föreläsare i kursens första program är docent Jarl Torgerson och professor Peter Friberg.

Universitetskursen är helt webbaserad och startar den 16 oktober. Avklarad kurs ger fem högskolepoäng. Tio fristående, halvtimmeslånga avsnitt kommer att sändas i TV. Till varje avsnitt ska deltagaren också läsa kurslitteratur och i slutet av kursen ska varje elev skriva en uppsats.
– Vi på Sahlgrenska akademin är väldigt duktiga på livsstilssjukdomar och TV-kursen är ett sätt för oss att föra ut de senaste forskningsrönen till den breda allmänheten, säger Ernst Nyström.
Avsnitten går också att se på Internet eller köpa på DVD.

Alla som är behöriga får nu möjlighet att följa kursen. Sista ansökningsdag är den 8 september. Redan nu är det klart att hundratals medarbetare inom Volvokoncernen och Västra Götalandsregionen erbjuds att följa kursen. Deras gemensamma hälsoprojekt Livsstil i Väst har stått för en stor del av produktionskostnaden.

Livet och hälsan sänds i Kunskapskanalen torsdagar klockan 22.00 med repris fredagar klockan 18.30. TV-programmen är producerade av Universitets-TV i samarbete med Sahlgrenska akademin. Utbildningsradion har köpt rätten att sända serien.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Ernst Nyström, telefon: 070-878 35 46, e-post: ernst.nystrom@medic.gu.se

Att barn med medfödd ryggmärgsskada ofta har försämrad bentäthet är känt sedan länge, men nu visar en studie för första gången att också vuxna med ryggmärgsbråck riskerar att utveckla benskörhet. I studien mättes bentätheten hos 21 vuxna patienter med ryggmärgsbråck i Göteborg och Borås.
– Våra mätningar visade att var tredje av patienterna hade minskad bentäthet. Alla patienter i studien var unga vuxna och det är iögonfallande att så många hade försämrad bentäthet, säger läkaren Kirsi Valtonen.

Benskörhet kallas också osteoporos. Sjukdomen innebär en ökad risk att få frakturer eftersom kroppens ben är mer bräckliga. Bentäthet mäts vanligen i ländryggen och i ena höften. I Kirsi Valtonens studie var bentätheten oftare minskad i höften och bara några få patienter hade minskad bentäthet i ländryggen.

Det fanns både rullstolsburna och gående patienter i studien men förmågan att gå tycktes inte ha störst betydelse för bentätheten.
– Istället är andra riskfaktorer mer betydelsefulla, som nedsatt njurfunktion, opererad urinblåsa och användning av vissa mediciner. Dessa faktorer verkar förstärkas om patienten dessutom är rullstolsburen, säger Kirsi Valtonen.

Resultaten visar att sjukvården borde vara mer medveten om risken för osteoporos hos vuxna patienter med ryggmärgsbråck. Om patienten också har andra riskfaktorer bör bentätheten mätas.
– Risken för osteoporos kan också enkelt minskas med ett tillskott av kalcium och D-vitamin. Den som har ryggmärgsbråck kanske inte går ut lika ofta som en frisk person och den som får mindre sol bildar också mindre D-vitamin, säger Kirsi Valtonen.

Avhandlingen visar också att ryggmärgsskadade arbetar i förhållandevis hög utsträckning. Av 230 vuxna patienter svarade 50 % att de förvärvsarbetade. Siffran kan jämföras med den svenska befolkningen i allmänhet, där 75 % arbetar.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, sektionen för allmänmedicin
Avhandlingens titel: Medical problems associated with spinal cord lesions – impact on functioning

Avhandlingen försvaras fredagen den 1 september, klockan 09.00, föreläsningssal 2118, Hälsovetarbacken, Hus 2, plan 1, Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Kirsi Valtonen, leg läkare, telefon: +358 50 596 1509, e-post: kirsi.valtonen@pp.inet.fi

Handledare:
Professor Eira Viikari-Juntura, telefon: +358 40 736 92 59, e-post: eira.viikari-juntura@ttl.fi
Professor Lauren Lissner, telefon: 031- 773 68 47, e-post: lauren.lissner@medfak.gu.se
Docent Hannu Alaranta, telefon: +358 40 528 82 54, e-post: hannu.alaranta@invalidiliitto.fi

Att kunna mäta förekomst och aktivitet hos biologiska molekyler är centralt inom medicinsk forskning och diagnostik, läkemedelsutveckling, miljöforskning och forskning kring biologiska vapen. Men vissa frågeställningar kan man ännu inte ta itu med, eftersom det inte finns några metoder för att mäta det man vill mäta. Vid Uppsala universitet finns världsledande forskning som syftar till att utveckla sådana nya molekylära metoder.

Den metod som nu publiceras i den ansedda tidskriften Nature Methods kan analysera specifika genfragment eller proteiner på ett nytt sätt; den mäter det faktiska antalet istället för koncentrationen. Detta innebär i teorin extremt hög känslighet och precision, samtidigt som flera olika molekyler kan analyseras samtidigt.

– Det är precis detta man behöver vid analys av biomolekyler. Metoden är ett verktyg för forskning och diagnostik som vi tror kan få stor betydelse på en rad områden inom life-science. Tekniken har en prestanda som har potential att slå alla befintliga metoder, säger docent Mats Nilsson, som lett studien.

I dag är det till exempel svårt att bestämma antalet genkopior. Tidigare har man trott att alla människor har lika mycket av alla gener, men idag vet man att de förekommer i varierande antal hos olika individer och att detta faktum kan kopplas till sjukdomar eller ”normala” biologiska egenskaper, såsom färgseende. Ett annat svårt område handlar om att kunna påvisa biologiska vapen i form av virus eller bakterier. I det fallet vet man ju sällan vad man letar efter, utan måste använda ett brett spektrum av tester. Forskargruppens nya metod har testats på bakterieprover, och resultatet visar att den klarar att skilja den sjukdomsalstrande bakterien Vibrio kolera från en annan, mycket snarlik bakterie.

– Det är viktigt att visa att den fungerar på någonting ”riktigt”. Den här metoden är generell, och underlättar just sökandet efter ”nålar i höstackar”, säger Mats Nilsson.

Projektet har finansierats av försvarets nanoteknologiprogram, Uppsala BioX, samt EU-projektet MolTools.

Kontaktinformation
Kontaktperson: Mats Nilsson, tel: 018-471 48 16, 073-053 78 76 eller via e-post: Mats.Nilsson@genpat.uu.se

-Beläggning är en mycket vanlig metod för textil beredning, men elektriskt ledande polymerer har inte tidigare använts, säger professor Mikael Skrifvars, institutionen Ingenjörshögskolan vid Högskolan i Borås, som har varit projektledare för det tvärvetenskapliga projektet med namnet ”Antistatiska och el-ledande beläggningar för textila material”. Weronika Rehnby från institutionen Textilhögskolan har ansvarat för det praktiska forskningsarbetet i projektet, som för övrigt har finansierats av Stiftelsen för Kunskap och Kompetens (KK-stiftelsen).

Treårig fortsättning ?
Projektet avslutades i maj 2006 men den 22 augusti återträffades högskolans och textilföretagens representanter i projektgruppen för ett avslutande möte, där man summerade erfarenheter och resultat – och diskuterade en eventuell fortsättning.
– Vi kommer att diskutera om vi ska skriva en ny ansökan till KK-stiftelsen om anslag till vidare forskning. Om det blir ett nytt projekt bör målet vara att vi söker forskningsmedel för ett treårigt projekt, mindre än så är inte meningsfullt, säger projektledaren tillika professor Mikael Skrifvars på institutionen Ingenjörshögskolan.
Även om ett treårigt forskningsprojekt inte skulle bli verklighet poängterar Skrifvars och Rehnby att Högskolan i Borås har för avsikt att ta tillvara de kunskaper som bildats genom förstudien.
-Blir det inget stort projekt kommer vi ändå att fortsätta forskningen i form av mindre forskningsprojekt, till exempel examensarbeten både på Textilhögskolan och Ingenjörshögskolan, säger Mikael Skrifvars och Weronika Rehnby.

Sonderat terrängen
I förstudieprojektet har man studerat vilka elektriskt ledande polymerer som finns att få på marknaden och därefter testat dessa i laboratorieförsök. Slutligen har man gjort bestrykningsförsök i den pilotanläggning som finns på Institutionen Textilhögskolan. Vid försöket har man utvärderat de tekniska möjligheterna att använda dylika elektriskt ledande polymerer vid tillverkning av textila material i större skala.
-Resultaten har varit givande, och har klart visat att det finns en potential med dessa material, säger Mikael Skrifvars.

Intressanta användningsområden
Elektriskt ledande textila material har flera intressanta användningsområden.
– Till exempel kan man tillverka textilier som har antistatiska egenskaper, det vill säga de samlar inte smuts och damm så lätt. De kan också användas i så kallade smarta textilier, där man använder elledningsförmågan för informationsöverförning, eller för att koppla ihop sensorer, förklarar Mikael Skrifvars.
Men trots hög potential återstår en hel del utvecklingsarbete innan elektriskt ledande textila material kan dyka upp på marknaden.
-Textilier som innehåller elektriskt ledande polymerer ska ha samma egenskaper som ett vanligt tyg, samtidigt som ledningsförmågan ska vara oförändrad även om textilen exempelvis böjs, slits och tvättas, menar Weronika Rehnby och fortsätter:
-Utmaningen nu, inför en eventuellt nu ansökan, är att visa på att det finns ett djup i att gå vidare med forskningen, förutom att det är till gagn för produktutvecklingen på textilföretag. Det textila är ett komplext område.

Modifiera fibrerna möjligt redan idag
Förstudien har fokuserat på att bestryka ett textilt material med en pasta som innehåller elektriskt ledande polymerer, eller så kallade konduktiva polymerer. En tänkbar fortsättning skulle kunna vara att titta på hur man istället kan modifiera själva fibrerna vid tillverkningen av polymerfibern.
-Det finns utrustning på Högskolan i Borås redan idag för att göra detta, säger Skrifvars.

Lyckat kompetensutbyte
Förstudien har givit såväl Textilhögskolan och Ingenjörshögskolan som FOV Fabrics och Almedahl-Kinna ny kunskap som kan komma till nytta. Framför allt nämner såväl textilföretagen om högskolan att man fått ökad kunskap i vad som finns på marknaden idag i form av analys- och mätmetoder, olika typer av polymerer och så vidare.
-Det har varit fruktbart att ta del av varandras kompetens och kontaktnät, säger Weronika Rehnby.
-Vi har lärt oss lite nya tekniker att mäta och säkerställa konduktivitet på, tillägger Ellinor Niit, produktutvecklingschef på FOV Fabrics.
Själva metoden att bestryka textila material med elektriskt ledande polymerer kan dock inte användas ännu i produktion.
-Det måste vara mycket långt tekniskt applicerbart för att vi ska kunna tillämpa det i produktionen, förklarar Anna Johansson, produktutvecklare på Almedahl-Kinna.

FAKTARUTA EL-LEDANDE POLYMERER:
• I dag kan man införa elektriskt ledande material i textilier genom att använda sig av metalltrådar, men ett problem är att dessa har helt olika textila egenskaper jämfört med de fibrer som används i textil.
• Upptäckten att polymerer kunde göras elektriskt ledande fick Nobelpriset år 2000, och har revolutionerat tänkesättet gällande plaster, i och med att plaster traditionellt är elektriskt isolerande. Nu är det dock möjligt att tillverka plaster som är elektriskt ledande genom att blanda i dessa elektriskt ledande polymerer med plasten man vill använda.
• För syntetiska fibrer som används i textilier, är detta även i princip möjligt. Man kan smältspinna polymerfibrer från plastblandningar som innehåller elektriskt ledande polymer.
• Man kan även blanda i den elektriskt ledande polymeren i en bestrykningspasta, som man belägger en textil med. På så sätt får man en elektriskt ledande yta.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Mikael Skrifvars, professor, Institutionen Ingenjörshögskolan
E-post: mikael.skrifvars@hb.se
Telefon: 033-4354497
Mobiltelefon: 0708-196146

Weronika Rehnby, universitetsadjunkt Institutionen Textilhögskolan
E-post: weronika.rehnby@hb.se
Telefon: 033-4354166

En kraftig ökning av utländska direktinvesteringar och gränsöverskridande förvärv och fusioner har förändrat det svenska näringslivet. Var femte svensk i näringslivet arbetar idag i ett utlandsägt företag. Utländska institutionella investerare står för runt en tredjedel av ägandet på Stockholmsbörsen.

Detta leder till att aktieägarvärde ges alltmer utrymme i media och i företagens kommunikation. Tommy Borglund vid Handelshögskolan i Stockholm (HHS) har genomfört en studie över fyra svenska företag som snabbt blir mer internationella genom förvärv och fusioner. Studien visar på förändringar av företagens intressentrelationer.

− I de fyra fallen uppfattas aktieägarna få en högre prioritering än tidigare. Det sker på två sätt, dels genom ett ökat inflytande från aktiemarknaden gentemot företagets ledning, dels genom att nya finansiella styrsystem införs i organisationen, säger Tommy Borglund.

Detta kan sägas illustrera en ökad ”aktieägarvärdesorientering”. Efter debatten om en förtroendekris i det internationella näringslivet har utvecklingen dock balanserats av en ny medvetenhet om vikten av att uppfattas som ett företag med god etik i form av utvecklade strategier för företagets sociala ansvar. Det är en ”upplyst aktieägarvärdesorientering” där goda relationer med företagets intressenter ses som en förutsättning för att på lång sikt maximera värdet på företaget.

Kontaktinformation
Tommy Borglund, Handelshögskolan i Stockholm
Tel. 08-736 95 92 / 0708-911 548
E-post: tommy.borglund@hhs.se

– Här finns bland annat en stor session kring städernas klimat- och miljöfrågor ur ett historiskt perspektiv. Frågor om mångkulturalism, rumsliga gränser och lokala identiteter återkommer på varierande sätt i flera av de större sessionerna. På agendan finns också frågan om hur modern IT kan användas vid internationella jämförelser av städers utveckling över tid, säger Lars Nilsson, professor i historia, särskilt stads- och kommunhistoria, och arrangör till konferensen.

Journalister är välkomna att ta del av sessionerna.

Kontaktinformation
För ytterligare information om konferensen:
Lars Nilsson, professor, Stads- och kommunhistoriska institutet, Stockholms universitet,
tfn 08-16 33 94, e-post lars.nilsson@historia.su.se, webbsida www.urbanhistory.su.se

Anmälan kan göras vid konferensdisken, kontaktperson Bo Eriksson, mobil 070-267 66 42

För övriga frågor, kontakta kansliet:
Tfn 08-674 71 18, e-post urbanhistory@su.se