Avhandlingsförfattaren kartlägger ett fält av under 1800-talet utgiven illustrerad litteratur, som handlar om svensk historia. Litteraturen sätts in i skilda, men samverkande, sammanhang, såsom skolpedagogikens idévärld, folkbildningssträvanden och romanläsningens upplevelser. Diskussioner kring synen på och effekten av fakta och fiktion, empiri och berättelse, likaväl som förklaring och åskådliggörande genom texter och bilder är centrala.
Bildningsambitionerna ses som ett möte mellan olika sociala grupper i samhället. Initiativen kom från personer och intressegrupper med liberala utgångspunkter. Det rör sig sällan om ett klassmotsättningsperspektiv, utan snarare om en strävan efter konsensus. I detta sammanhang var bildning kring nationens historiska ödesgemenskap en väsentlig faktor. Denna liberala patriotism uttryckte många gånger radikala demokratiska krav, och tog intryck av de befrielse- och enhetskamper som fördes på kontinenten.
Anders Nodin lägger en särskild tonvikt vid pedagogisk användning av bilder, i ABC-böcker, läseböcker av berättande karaktär och faktainriktade läroböcker. Många pedagoger, såsom Per Adam Siljeström och Carl Georg Starbäck, framhöll berättelsens stora betydelse för att levandegöra empiriskt insamlade fakta, genom lärares muntliga framställningar och läseböckernas komplettering av läroböckerna. Det ligger i såväl populärvetenskapliga framställningars som skönlitteraturs natur att åskådliggöra genom narrativt engagemang.
Några årtionden in på 1800-talet började historiska bildverk att publiceras. Framför allt kom bilderna i Carl Wahlboms Fosterländska Bilder1520-1632 (1838) och i Carl Andreas Dahlströms planschverk att bli förebildliga och reproducerades i så hög utsträckning att de fick status av närmast källkaraktär. En milstolpe beträffande illustrering är Sveriges Historia från äldsta tid till våra dagar, med över två tusen träsnitt, som utkom i sex band 1875-81.
I Verner von Heidenstams Svenskarna och deras hövdingar (1908-1910) är gränserna mellan lärobok, läsebok och skönlitteratur flytande. Läsaren kan delta i de avgörande händelserna i närheten av hjältar och skurkar från det förflutna, såsom i dagdröm och lek. Gula brigadens hjältar, skriven av Nils Hydén 1899, innehåller över hundra originalillustrationer, utförda av Einar Torsslow. Den är ett bra exempel på den rika flora av äventyrsböcker för ungdomar som framträdde mot slutet av seklet.
Avhandlingens titel: ”Fosterländska bilder.” Den svenska historien i 1800-talets illustrerade läromedel, historieböcker och romanfiktion.
Opponent: Fil. Dr Tomas Björk, Stockholm
Disputationen äger rum fredagen den 9 juni 2006 kl. 10.15
Hörsalen, Göteborgs konstmuseum, Götaplatsen, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Anders Nodin, tel. 031-773 27 88,
mobiltel. 0702-01 53 39, e-post: anders.nodin@arthist.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Avhandlingen består av flera studier som rör bruket av betyg i utbildning. Man brukar tillskriva jesuiterna införandet av användning av betyg när det gäller utbildning och avhandlingsförfattaren har gjort en närstudie av jesuiternas skolplan från 1599, Ratio Studiorum. En av slutsatserna är att införandet av sifferbetyg, som det då handlade om, bäst kan förstås utifrån organisationens behov av fördelning av studenter och inte primärt som ett element för att motivera studenterna.
Normalfördelning av betyg i högre utbildning aktualiseras nu genom att länderna som deltar i Bolognaprocessen förhåller sig till ECTS – ”European Credit Transfer and Accumulation Systems”, ett system där betygsskalan från A-E skall vara normalfördelad. Gro Hanne Aas har gjort en analys av införandet av normalfördelning av betygen i norska folkskolan 1939. Normalfördelningen ses i relation till enhetsskolepolitik, reformpedagogik, vetenskaplighet och befolkningspolitik.
På 1970-talet var användningen av betyg i skolan utsatt för hård kritik i många länder. I avhandlingen analyseras ett förslag om att avskaffa betygen i ungdomsskolan i Norge. Betygssystemet var utsatt för hård kritik och Norges största parti gick in för att ta bort betygen. Men det visade sig att betygen hade stort stöd hos den norska befolkningen. Först genom att studera betygssystemets många olika funktioner kan man förstå varför inte kritiken resulterade i en reformpolitik. 1970-talet var också ett stort decennium för klassresor. Den nya kritiken av betygen som exkluderande och skapare av olikhet kunde inte underminera mångas erfarenheter av betyg som redskap för en inkluderande meritokrati. Avhandlingsförfattarens studium av boken The Rise of the Meritocracy, som utgavs 1958, görs med utgångspunkten att utveckla en bättre förståelse av vad som ligger i meritokratiska normer. Boken är ett satiriskt tankeexperiment som beskriver ett framtidssamhälle, där man konsekvent genomfört ett system där alla har samma chanser att väljas ut till utbildning och positioner i ett strikt klassamhälle. Ordet meritokrati myntas i denna bok som en beteckning på en typ av elitsamhälle som författaren Michael Young tar avstånd ifrån. Ändå har meritokrati blivit inarbetat i många språk som en positiv term, som en beteckning på principer om att det inte skall vara arv och pengar som ska avgöra vad man skall göra här i livet utan egna meriter.
Betyg är ett vardagsfenomen. Många kvinnor och män världen över har erfarenheter av att förhålla sig till betyg i utbildningssammanhang. Många har också synpunkter på meritokrati som fenomen, både med och utan kunskap om själva termen. Avhandlingen kastar ljus över betyg och meritokratiska normer som ett bredare kulturellt fenomen – ett tema som är föga behandlat i andra vetenskapliga sammanhang.
Avhandlingens titel: Likhet uten solidaritet? Idéhistoriske studier av karakter i utdanning og meritokrati.
Opponent: Professor Lennart Olausson, Malmö
Disputationen äger rum lördagen den 10 juni 2006 kl. 10
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Gro Hanne Aas, tel. + 47 2102 18 26 (arb), +47 22 69 97 34 (hem), e-post: gro.hanne.aas@nokut.no
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Negativa omdömen och kränkningar mellan elever pågår varje dag som en inlärningsprocess till en rådande livsförståelse, en förståelse av vad som ger livet värde och mening. Den här processen pågår hela tiden parallellt med den process där elever lär sig de officiella och uttalade värden och normer som skolan står för. De värden som eleverna lär varandra i skolan, befinner sig delvis på kollisionskurs med det som skolan enligt läroplanen ska ge eleverna, exempelvis människors lika värde, demokrati och jämställdhet.
– Men det har givetvis betydelse, eftersom den livsförståelse som ungdomarna lär kan antas påverka framtida samhällsbyggande, säger Christina Osbeck, nybliven doktor i ämnet religionsvetenskap vid Karlstads universitet. Christina Osbeck visar i sin avhandling ”Kränkningens livsförståelse. En religionsdidaktisk studie av livsförståelselärande i skolan” hur livsförståelse formas samtidigt på olika plan bland elever i skolan. Studien är baserad på gruppintervjuer med sammanlagt femtio elever i årskurs åtta från fem skolor. Dagligen visar ungdomarna varandra på olika sätt vad som ger livet värde och mening. Det framkommer bland annat genom negativa omdömen om och till varandra. För att vara tydliga passerar de ibland gränsen och blir kränkande. Ungdomarna menar att kränkningar är självklara och bara en handling bland många handlingar som syftar till att klargöra vad som gäller.
Livet för ungdomarna handlar mycket om att anpassa sig för att bli individuellt konkurrenskraftiga och uppnå personlig framgång eller för att den egna gruppen ska bli konkurrenskraftig. Både i skolan och bland kamraterna är anpassning viktigt. Om eleverna anpassar sig till undervisningsmiljöns gällande värden och normer så uppnår de bättre studieresultat. Och om de anpassar sig till gällande värden och normer i kamratmiljön så leder det till en förbättrad social position. Genom negativa omdömen och kränkningar lär de varandra en gällande livsförståelse, delvis på kollisionskurs med skolans värdegrund.
– Ungdomarna lever i och lär sig flera delvis motsägelsefulla uppsättningar värden parallellt i skolan, men de tycker inte att det är konstigt utan helt naturligt, säger Christina Osbeck.
Kontaktinformation
Välkommen att ringa Christina Osbeck på tfn: 054-700 17 93 eller 070-388 11 38.
Avhandlingen visar att kommunerna är på väg att bli nätverksaktörer som i hög grad är aktiva utanför kommungränsen. Den handlar både om drivkrafterna till ökat kommunsamarbete och hur förändringen går till i den enskilda kommunen. Den tar också upp hur staten agerar för att styra utvecklingen. Statens roll är så viktig att kommunernas samarbete beskrivs som en slags modern kommunreform, ett alternativ till att slå samman kommuner.
Avhandlingen ger ett viktigt bidrag till dagens svenska kommunforskning.
Markus Gossas disputerar med avhandlingen Kommunal samverkan och nätverksstyrning vid Institutionen för samhällsvetenskap, Örebro universitet, den 1 juni 2006 kl. 10.00, Hörsal 1, Långhuset.
För mer information kontakta:
Markus Gossas
Tel: 08-402 12 61
E-post: markus.gossas@framtidsstudier.se
Kontaktinformation
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Dagens bilar kan utrustas med olika passiva och aktiva säkerhetssystem som låsningsfria bromsar och kollisionsvarnare. Men de kan bara reagera på faror de själva ”känner” eller ”ser” genom bilens egna sensorer, radar eller kamera.
Ett system för kommunikation mellan bilar är mer proaktivt, ger en helt annan framförhållning och ökar möjligheten att undvika olyckor speciellt vid vägkorsningar och påfarter. Men det finns en rad tekniska problem att lösa innan de kan bli verklighet.
Ioan Chisalita vid Institutionen för datavetenskap har skapat ett system som bygger på ett distribuerat kommunikationsprotokoll som tillåter fordonen att bilda virtuella kluster allt efter den rådande trafiksituationen. Han presenterar lösningen i sin doktorsavhandling Communication and networking techniques for traffic safety systems.
Bilarna som var och en är utrustad med kamera, gps och olika sensorer sänder ut signaler upp till tio gånger i sekunden. Data om position, hastighet, väglag, inbromsning, blinkerläge med mera utväxlas mellan de fordon som finns inom 300 meters radie. En dator i bilen behandlar informationen och ger en varning till föraren. Man kan också tänka sig att systemet i sista hand tar över kontrollen av fordonet.
För att detta ska fungera krävs en enhetlig standard för trådlös kommunikation, till exempel WLAN. I systemet kan också ingå servrar vid vägkanten som ger information om trafikläget. I Japan finns redan ett sådant system utbyggt längs motorvägarna där information tas emot och sänds ut via radio och infrarött ljus.
Kommunikationssystemet är testat i en trafiksimulator på en mängd olika scenarier, baserade på autentiska olyckor från en amerikansk databas.
Avhandlingen läggs fram vid disputation fredag 2 juni 2006 kl 10.15 i Visionen, hus B, Linköpings universitet campus Valla.
Kontaktinformation
Ioan Chisalita 013-282452, 076-8728876, ioach@ida.liu.se
Att verkligen se kompisrelationerna ur barnens perspektiv har varit oerhört viktigt för Maud Ihrskog. Hon har följt tio barn under två och ett halvt år, från de var 12 år och fram till de skulle fylla 15 år, och lärt känna dem genom informella möten på deras fria tid eller genom deras fritidsintressen och fritidsaktiviteter. Hon har också undersökt relationsskapandet i skolmiljön. Genom intervjuer, samtal och brevväxling har hon dokumenterat barnens erfarenheter av relationsskapande.
– Detta sammantaget har utgjort hela min databildning, berättar Maud Ihrskog. Genom att avkläda mig en vuxen roll, att inte vara en förälder eller pedagog upplever jag att jag kommit barnen nära och kunnat se verkligheten ur deras perspektiv.
Studien visar att relationer med andra barn är oerhört viktiga för såväl barnens identitet som deras socialisationsprocess. Relationsskapandet pågår överallt och hela tiden och det kan inte särskiljas i rum och tid. – Eftersom barnen tillbringar så stor del av sin tid i skolan är givetvis skolan en av de viktigaste platserna för relationsskapande menar Maud Ihrskog. Det är viktigt för pedagoger och andra vuxna att vara medvetna om och ta på allvar barnens ”arbete” med relationsskapande. Skolan har en mycket viktig uppgift även här.
Avhandlingen visar också att det finns en distinktion mellan kompisar och kamrater. En kompis är någon barnen har en närhet, tillit och ömsesidighet till. Någon de anförtror sig åt och som de känner sig bekräftade av och till och med känner sig älskade av. En ganska exklusiv relation. Kamrater däremot har de inte samma intimitet med. Kamratrelationerna är också fler, som t.ex. klasskamrater. Kamratrelationer behövs för att kunna skapa identifikation med flera och eventuellt för att kunna skapa nya kompisrelationer. Barnens socialisationsprocess gör att gruppen blir mycket betydelsefull, här söker de, förhoppningsvis tillsammans med en kompis, bekräftelse och i gruppen testas om de duger eller inte. Villkoren för att skapa relationer styrs till stor del av de vuxnas förhållningssätt och hur barnens och ungdomarnas vardagsliv är strukturerat.
När barnen går från olika skolstadium splittras ofta klasserna. Detta är något som skolan gör medvetet för att främja nya kamratrelationer. Men i en tid där barnen själva genomgår en förändring från barn till vuxen upplever de detta som en signal från de vuxna att kompisrelationerna inte är viktiga. Barnen lär visserligen känna nya kamrater, men de upplever att de inte lyckas skapa nya, nära kompisrelationer i de nya konstellationerna. Resultatet blir att vissa barn går miste om den viktiga känslan av att känna sig behövda och älskade av någon kompis.
Maud Ihrskogs yrkesbakgrund är fritidspedagog, hon har arbetat som lärarutbildare i Växjö sedan 1976 först som metodiklärare på fritidspedagogutbildningen på Lärarhögskolan och sedan som pedagogiklärare vid Institutionen för pedagogik vid Växjö universitet.
Avhandlingen ”Kompisar och kamrater. Barns och ungas villkor för relationsskapande i vardagen” försvaras fredagen 2 juni, 2006, kl. 13:15. Disputationen äger rum i sal Myrdal, Växjö universitet. Opponent är professor Gunilla Halldén, Linköpings universitet
Kontaktinformation
Kontakta: Maud Ihrskog, telefon: 0470-70 88 06 eller e-post Maud.Ihrskog@vxu.se.
Beställ boken från: Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: Kerstin.Broden@adm.vxu.se
Praktiska upplysningar: Marianne Thureson, forskningssekreterare vid Institutionen för pedagogik, telefon: 0470-70 89 18
Drygt hundra svenskar arbetar vid EU-representationen, den svenska regeringens förlängda arm i Bryssel, som ansvarar för att svenska intressen får stor genomslagskraft inom EU. Thomas Larue vid Umeå universitet visar att dessa tjänstemän, tillsammans med europeiska kollegor från andra medlemsländer, ofta har ett starkt inflytande över både den slutgiltiga utformningen av EU:s lagstiftning och respektive lands EU-politik.
Thomas Larue menar att regeringskansliernas instruktioner till EU-byråkraterna ofta baseras på dessa tjänstemäns egna bedömningar. Vanligtvis fungerar delegationen klanderfritt och effektivt, men kontrollen är relativt outvecklad och svag. Thomas Larue menar därför att denna brist kan vara ett potentiellt hot mot demokratin. Han anser att det är viktigt att alla regeringar stärker och anpassar sina kontroll- och granskningsmekanismer gentemot nationella byråkrater i Bryssel. Exempelvis skulle en sådan reform kunna innebära krav på att skilda tjänstemän ska rapportera hem information till regeringen respektive implementera regeringens instruktioner. Ett annat exempel skulle kunna vara en enhetlig rekrytering till de permanenta representationerna.
Thomas Larue anser också att de svenska tjänstemännen i Bryssel bör bli en tydligare del av den svenska demokratin, bland annat genom att formella processer betonas. Det skulle till exempel kunna skapa en större förståelse hur EU-lagstiftningen blir till. Dessutom skulle man kunna komma åt problemen med att informella kontakter och förlopp dominerar relationen mellan Bryssel och EU-ländernas huvudstäder. För att det ska ske är det inte bara regeringarna som måste ta ett större ansvar, påpekar Thomas Larue. De nationella parlamenten spelar en stor roll för hur den nationella EU-politiken utformas och hur regeringen agerar då EU stiftar lagar. En slutsats är därför att den svenska riksdagens EU-granskning bör stärkas ytterligare.
Thomas Larue poängterar också problemet med att gränsen mellan politiker och byråkrater snart är utsuddad. Hans studie pekar på att politiker (speciellt svenska) ibland brister på att diskutera EU-frågor på allra högsta nivån, istället är det tjänstemän som tar många politiska ställningstaganden.
Slutsatserna i avhandlingen baserar sig på en jämförande studie mellan Sverige och Frankrike, och grundar sig på ett åttiotal djupintervjuer och en extensiv genomgång av både nationella och EU-dokument. En tydlig skillnad mellan Sverige och Frankrike är att Sverige har tätare informella möten med EU-representationens högsta ledning, medan Frankrike har en mer centraliserad och effektivare EU-samordningsenhet i Paris.
Thomas Larue är bördig från Seine-Port, en liten by utanför Paris, och har varit anställd som doktorand vid Umeå universitets statsvetenskapliga institution sedan år 2000.
Fredagen den 2 juni försvarar Thomas Larue, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Agents in Brussels – Delegation and democracy in the European Union. Disputationen äger rum kl. 13.15 i hörsal C, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är docent Jonas Tallberg, statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Thomas Larue,
statsvetenskapliga institutionen,
Umeå universitet,
tel: 090-786 55 64, 070-563 50 51,
e-post: thomas.larue@pol.umu.se
Bland yngre patienter beror ofta hjärtsvikt på att hjärtat är förstorat. Tillståndet kan orsakas av genetiska faktorer, olika virussjukdomar eller alkoholism men i vissa fall finns det ingen uppenbar anledning till att hjärtat vuxit och blivit större än normalt. Tillståndet kallas då idiopatisk dilaterad kardiomyopati.
Varje år diagnostiseras över 250 svenskar med förstorat hjärta utan att läkarna kan peka på vad tillståndet beror på. Ungefär var tredje av dessa patienter har antikroppar i blodet som inte finns hos friska människor.
– Det finns ett fel i immunförsvaret hos de här patienterna som gör att kroppen producerar antikroppar som angriper hjärtats celler, säger Lisa Buvall.
Studien visar att antikropparna stimulerar samma mottagare i cellen som i vanliga fall aktiveras av adrenalin. Då drar sig hjärtcellen samman kraftigare och snabbare. Hjärtat reagerar likadant på adrenalin men då klarar cellen att stänga av mottagaren när det finns risk för överstimulering. Den skyddsmekanismen fungerar inte när cellen istället retas av de farliga antikropparna.
– Antikropparna kan ta död på cellen och då blir vävnaden inflammerad. När hjärtat blir skadat och försvagat svarar det med att växa och blir då förstorat, säger Lisa Buvall.
Enligt avhandlingen kan antikropparna alltså vara en av orsakerna till att hjärtat blivit förstorat. Just nu studeras flera olika behandlingsmetoder som kan motverka antikropparna.
– En möjlighet skulle kunna vara att ge patienterna samma typ av immunreglerande läkemedel som idag ges mot reumatism, säger Lisa Buvall.
En annan framtida behandling skulle kunna vara att rena blodet med en metod som liknar dialys.
Blodet får då passera ett filter som tar bort de skadliga antikropparna. Det kommer att dröja flera år innan patienter med idiopatisk dilaterad kardiomyopati kan ta del av dessa behandlingar.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för metabolisk och kardiovaskulär forskning.
Avhandlingens titel: Pathophysiological importance of β1-adrenergic receptor antibodies in the development of cardiomyopathy and heart failure: Clinically and experimentally
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Lisa Buvall, högskoleingenjör, telefon: 031-342 29 23, 0302-18 200, 070-267 90 76, e-post: lisa@wlab.gu.se
Handledare:
Docent Michael Fu, telefon: 031- 342 10 00, e-post: michael.fu@wlab.gu.se
Bakom ansökan står det svenska Vetenskapsrådet, Dansk naturvetenskapsförmedling samt Malmö högskola, Lunds universitetet, Köpenhamns universitet och Öresunds universitetet.
PCST står för Public Communication of Science and Technology och är ett världs-omspännande nätverk av forskningskommunikatörer. PCST består av forskare, veten-skapsjournalister, informatörer, bibliotekarier och andra som arbetar med att sprida forskningsinformation.
Nätverket ska stimulera till dialog om hur man arbetar med forskningskommunikation och ett verktyg är de internationella konferenserna.
Det är alltså första gången som konferensen hålls i Skandinavien och huvudsyftet är att stärka dialogen mellan forskarsamhället och övriga samhället.
– Eftersom konferensen kommer hit kan vi nu lyfta fram det skandinaviska perspektivet på många frågor, som annars mest får ett anglosaxiskt perspektiv i de internationella diskussionerna, bland annat forskningsfinansiering. Där har de skandinaviska länderna en speciell situation, eftersom en mycket större del av forskningen är finansierad av skattemedel här jämfört med andra länder. Sedan har de skandinaviska länderna mycket att lära av andra länder när det gäller till exempel alumniverksamhet, säger Jasper Steen Winkel, kommunikationschef vid Köpenhamns universitet.
Liksom bron bygger ihop Sverige och Danmark vill arrangörerna att konferensen ska fungera som en brygga mellan forskare och allmänhet.
– Brobyggandet kan också användas som en metafor för att överbrygga skillnaden mellan olika forskardiscipliner, mellan nord och syd, mellan fattig och rik, mellan kunskap som finns och kunskap som behövs, menar Lena Wollin, informationschef vid Vetenskapsrådet som samordnat ansökan.
Det är också första gången som konferensen arrangeras över nationsgränserna.
– Detta visar att lärosätenas samarbete över gränserna i öresundsregionen gör oss mer attraktiva för internationella evenemang och konferenser, säger Bengt Streijffert, sekretariatschef för Öresundsuniversitetet. Nöjd är man också på den svenska sidan:
– Vi är glada och hedrade att få hit konferensen. Detta visar vilken styrka och kvalitet som finns i ett samarbetsprojekt som Öresundsuniversitetet. Eftersom kommunikation och samarbeten med omvärlden dessutom är viktiga hörnstenar i vårt arbete så ser vi särskilt fram emot att få husera just den här konferensen, säger Lennart Olausson, rektor vid Malmö högskola, och Göran Bexell, rektor vid Lunds universitet, i ett gemensamt uttalande.
Årets PCST-konferens hölls i Korea, 17-20 maj 2006. Huvudtemat var ”Scientific Culture for
Global Citizenship”.
För mer information om nätverket: http://www.pcstnetwork.org/
Öresundsuniversitetet är ett samlande namn på fjorton universitet i Öresundsregionen och beteckningen för allt det samarbete över Öresund som skapas mellan dessa universitet.
Mer information finns på: http://www.uni.oresund.org/sw1528.asp
Kontaktinformation
Ytterligare information och kommentarer:
Lena Wollin, informationschef, Vetenskapsrådet, tfn 08-546 442 79, mobil 0733-66 62 18,
e-post: lena.wollin@vr.se
Forskarna ska undersöka effekterna på trädens tillväxt vid varierande vattentillgång och koldioxidhalt. Men där gäller studierna snabbväxande Eucalyptus, inte långsamt växande gran.
I juni förra året monterades Flakalidens egna ”rymdskepp” ner, efter tio år i svensk klimatforsknings tjänst. Kamrarna fraktades närapå till antipoden, nämligen till ”Hawkesbury Campus” i Richmond sex mil nordväst om Sydney i Australien. Det nya projektet är ett samarbete mellan SLU, University of New South Wales, University of Western Sydney samt University of Technology och finansieras av The Australian Greenhouse Office.
Konstruktören av kamrarna, forskningsingenjör Jan Parsby från SLU i Uppsala, har själv funnits på plats sedan i höstas för att hjälpa till med återuppbyggnaden, men han är nu åter i Uppsala. Jan räknar med att hemma i Uppsala kunna fortsätta följa och övervaka försöket via bredbandsförbindelse och en webbkamera.
– Våra tolv kamrar kapades ner till en ”byggsats” som fraktades till Australien i tre fartygscontainrar. Med hjälp av mer än 3 000 nitar sattes kamrarna ihop i Richmond, där en kammare nu är rest, och man håller på att färdigställa de övriga, berättar han.
Komplicerat kylsystem
Klimatet i Richmond skiljer sig mycket från Vindelns. I år sattes värmerekord både i januari och mars, med temperaturer upp till + 45 grader C. Ett ordentligt tilltaget och datorstyrt kylsystem är på dessa breddgrader ett måste. Systemet består av en kylmaskin på 170 000 watt, pumpar, blandningsventiler och en bufferttank med 2 000 liter glykol-/vattenblandning, allt monterat i en container.
Kylblandningen, som alltid ska hålla samma temperatur som uteluftens daggpunktstemperatur, pumpas runt till kamrarnas kylbatterier, och med hjälp av fläktar och ett spjällsystem regleras kamrarnas temperatur och luftfuktighet till att vara densamma som utanför kamrarna.
Sex av kamrarna får en tillsats av koldioxid som ger en koncentration i luften på 700 ppm, vilket motsvarar vad som förväntas runt nästa sekelskifte. De övriga sex kamrarna kommer att ha samma koldioxidhalt som uteluften (cirka 370 ppm). Hälften av kamrarna kommer att bevattnas med ”normalnederbörd” för området minus 30 procent, medan de resterande får ”normalnederbörd” plus 30 procent.
Eftersom kamrarna är täta, kan forskarna, vid sidan av behandlingseffekten, kontinuerligt följa trädens fotosyntes, respiration och transpiration.
Uppmärksammade försök i Vindeln
Hawkesbury övertar nu alltså stafettpinnen från Västerbotten. Forskningen i Flakaliden i Vindeln har gett ordentligt genljud världen över och ökat forskarnas insikter i vilka effekter de globala klimatförändringarna kan få för skogen i norr. Ett sådant exempel är de resultat som Michelle Slaney vid SLU i Alnarp nyligen redovisade i sin doktorsavhandling (http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001092/). Hon presenterade där resultaten från en treårig studie där både temperaturen och koldioxidhalten i kammarluften höjts för att motsvara de förhållanden som klimatforskarna tror kommer att råda år 2100.
Hon visade att år 2100 kan granar i Norrland till följd av klimatförändringarna få knopparna att bryta och börja skjuta mellan tio och tjugo dagar tidigare än idag.
Högre temperaturer får också till följd att fotosyntesprocessen sätter igång tidigare på våren och når full kapacitet tidigare under sommaren. Detta i sin tur kan påverka hur mycket kol träden tar upp och skogsmarken kan lagra under året. Detta är viktigt eftersom den boreala skogens förmåga att fungera som framtida kolsänka ofta framhålls i klimatdiskussionerna.
Studierna på Flakaliden är ovanliga på flera sätt. I andra försök har forskare undersökt effekten av antingen förhöjd temperatur eller koldioxidhalt, men i kamrarna på Flakaliden har man kunnat studera båda aspekterna samtidigt. Man har också kunnat arbeta med 40 år gamla träd som var upp till åtta meter höga, medan tidigare studier framförallt gjorts på små plantor vilket inte alltid är direkt överförbart till äldre träd som växer ute i skogen.
Kontaktinformation
Sune Linder, Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, Box 49, 230 53 Alnarp, tel 040-41 51 62. E-post Sune.Linder@ess.slu.se (om klimatforskningen i Flakaliden och Hawkesbury)
En stor andel av de boende i Afrikas städer är hyresgäster som hyr rum i ett hus av en privat hyresvärd som ofta själv bor i huset. Hyresgästerna är beroende av hyresvärdens villkor och kan tvingas flytta om inte hyresvärden vill hyra ut till dem längre. Därmed är det inte givet att hyresgäster vill delta i upprustningsprojekt som dessutom medför en risk för höjd hyra. Det är temat för Jenny Cadstedts avhandling i kulturgeografi som läggs fram den 8 juni vid Stockholms universitet.
Avhandlingen bygger på intervjuer med hyresgäster, hyresvärdar och bostadsägare i Tanzanias näst största stad Mwanza. Resultaten från dessa jämförs med tanzanisk och internationell bostadspolicy och urban planering. Flertalet av hyresgästerna i studien har små och oregelbundna inkomster vilket gör det svårt att betala hyran. Det får många hyresvärdar att ställa hårda villkor för att hyra ut. Hyresgästföreningen är svag i Tanzania och hyresgäster som hyr av privatpersoner har få möjligheter att hävda sina intressen.
− Bostadspolicys och stadsplanering i Tanzania och internationellt fokuserar på att invånarna själva ska engagera sig i att förbättra bostadssituationen i städerna. Det innebär att åtgärderna främst vänder sig till husägare och inte till det stora antal människor som hyr rum i hus ägda av privatpersoner. Att involvera medborgare i policyimplementering och i utvecklingsprojekt antas öka chanserna för demokrati men då måste man också ta hänsyn till att olika grupper har olika intressen och där har det betydelse om man hyr eller äger bostaden, säger Jenny Cadstedt.
Jenny Cadstedt ingår i ett nybildat nätverk av forskare vid Stockholms universitet och Lunds universitet som bidrar med underlag och diskussionsinlägg till FN:s High Level Commission on Legal Empowerment of the Poor. Kommissionen leds av USA förra utrikesminister Madeleine Albright och den peruanske ekonomen Hernando de Soto och syftar till att stärka fattiga människors rättigheter. Hyresgästers rättigheter är en viktig del i detta arbete. Förre finansministern Allan Larsson, som är Sverige representant i kommissionen, ser Jenny Cadstedts avhandling om hyresgäster i Mwanza, Tanzania, som ett bidrag till detta arbete.
Avhandlingens titel: Influence and Invisibility, tenants in housing provision in Mwanza City, Tanzania.
Kontaktinformation
Mer information:
Jenny Cadstedt, doktorand, tfn 08-16 48 62, mobil 073-3791196, e-post jenny.cadstedt@humangeo.su.se
För bilder eller avhandlingen:
Maria Erlandsson, pressekretare, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
En förorenad industritomt kan innehålla ett stort antal miljögifter och den sammanlagda verkan av dessa utgör den faktiska risken hos det förorenade området. Samtidigt är sällan alla dessa gifter tillgängliga för upptag i organismer eller spridning till andra delar av miljön.
Avhandlingen studerar vad som styr spridning och upptag av miljögifter från förorenad mark samt hur sammansättningen av miljögifterna påverkar deras totala effekter. Målet är att kunna planera mer relevanta och kostnadseffektiva insatser.
Magnus Bergknut är doktorand vid enheten för miljökemi, Kemiska institutionen, Umeå universitet, och kan nås på tel. 090-786 93 39, e-post magnus.bergknut@chem.umu.se
Avhandlingen läggs fram torsdagen den 1 juni vid Inst. för kemi, Umeå universitet, och har titeln Characterization of PAH-contaminated soils focusing on availability, chemical composition and
biological effects.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal KB3B1 i KBC-huset.
Fakultetsopponent är professor Dag Bromm, Enheten för miljötoxikologi och miljökemi, Stockholms Universitet.
Kontaktinformation
På
http://www.info.umu.se/Nyheter/Pressmeddelande.aspx?id=2254
finns en porträttbild av Magnus Bergknut.
Någon halvtimme innan evenemanget skall börja haffar jag Mikael Lind på väg från en förberedelse till en annan, och frågar honom om betydelsen av dagens arrangemang:
– Det är ett oerhört viktigt tillfälle för oss att presentera vad vi kommit fram till under våra analyser, samt till att knyta nya kontakter och inspireras till fortsatt arbete.
Under ett års tid har han, Olov Forsgren och Lars Albinsson, i samverkan med ett sextiotal studenter från Borås, Stockholm och Barcelona, kartlagt vilka behov dagens studenter har av en så kallad elektronisk assistent; en hjälpreda som kan koordinera olika elektroniska tjänster och få oss att ta kontroll över det enorma utbudet på Internet. Forskarna har utgått från en verklighet där många studenter har fem e-postadresser och lägger onödigt mycket tid på att söka allehanda elektroniskt tillgängligt material.
Projektet e-Me skiljer sig från traditionell forskning, genom att vara direkt inriktat på att förbättra livssituationen för en särskild grupp i samhället, dvs. studenterna. Mikael Lind ser e-Me som ett pilotprojekt för professionsforskning och framhåller särskilt betydelsen av att man lyckats få många företag som partners.
Elektronisk paradox
Riktigt vad e-Me är vet ingen ännu. Det är en idé, en vision, som är på god väg att få fastare konturer. Man skulle kunna säga att den individuellt utformade elektroniska assistenten, är en korsning mellan en effektiv sekreterare med oerhörd arbetskapacitet och en mångsidig expertpanel.
Forskarna talar om ”the electronic service paradox”. Informationsmängden på Internet är oändligt stor, enligt Lars Albinsson finns det 38 000 (!) kategorier av elektroniska tjänster. Ändå upplever många användare att deras efterfrågan av service och information inte tillgodoses. Paradoxen finns också på utbudssidan. Företag spenderar mycket pengar på reklam men är inte nöjda med resultatet av sina elektroniska PR-insatser. Med e-Me är förhoppningen att skapa en struktur som genom skräddarsydda användarprofiler tillgodoser både konsumenters och producenters intressen.
Med i Stockholm var Hans Persson, Föreningssparbanken Sjuhärad. Han ser e-Me som ett nytt sätt att inleda och vårda kundkontakter:
– Studenterna vid Högskolan i Borås är en viktig målgrupp för oss. Om vi kan skapa bra relationer till dem under deras utbildningstid har vi goda chanser att få behålla dem som kunder.
Filmvisning
På symposiet redovisade Mikael Lind, Olov Forsgren och Lars Albinsson sina resultat i halvtid (ett år återstår av projekttiden). Detta skedde dock inte på traditionellt vetenskapligt vis, utan med hjälp av filmen ”e-Me, the movie!” samt en booklet med seriefiguren ”Nya” i huvudrollen.
I forskningsrapporten e-Me Stories & Scenarios presenteras i tio scenarier vad studenterna helst vill få hjälp med av en elektronisk assistent. Hit hör att söka jobb, sortera den väldiga mängden av mail, sköta anmälningar till universitet och högskolor samt att få elektroniska besked om ändrade planer – till exempel inställda föreläsningar.
På programmet stod också en kortare föreläsning av en pionjär inom amerikansk IT-forskning – professor Richard O. Mason, Southern Methodist University of Dallas. Richard O. Mason har arbetat med liknande frågeställningar som Boråsforskarna, men säger att e-Me-visionen representerar något unikt, en idé som han inte sett motsvarigheten till någon annanstans.
Åhörarna fick därefter en guidning i det koncept i informationselektronikens värld som går under namnet ”Web 2.0”. Carlo Pompili från Swedish Institute of Computer Science (SICS) beskrev ”Web 2.0” som summan av ett antal trender och fenomen som uppträtt samtidigt på Internet. Enligt Mikael Lind kan e-Me ses som ett försök att vidareutveckla och personalisera ”Web 2.0”.
Symposiet avslutades med en både underhållande och perspektivrik paneldebatt med företrädare för Microsoft, VM-data, Liber bokförlag, SICS, samt Dataföreningen. Till panelen hörde även Madeleine Åkesson, som läser andra året på dataekonomprogramet vid Högskolan i Borås. Hon beskriver e-Me som en lysande idé som det är svårt att riktigt förstå vidden av. Bland annat förväntar hon sig att kunna få hjälp med karriärplaneringen:
– På den allt tuffare arbetsmarknaden efterfrågas unika kompetenser. Jag hoppas kunna få information av den elektroniska assistenten om kurser som jag kan komplettera dataekonomprogrammet med.
Förvaltningschef Lisbet Kristiansson tror att elektroniska assistententer kan bli ett viktigt verktyg i lärosätenas rekryteringsarbete:
– E-me ligger helt rätt i förhållande till Högskolan i Borås övriga satsningar på att utveckla en modern Webb. Vi har höga ambitioner och kvalitetskrav på vår studentservice. Nästa steg blir att starta ett pilotprojekt som konkretiserar e-Me för högskolans studenter.
Konsumentmakt på Internet
Som rubrik på symposiet stod ”Turning the Internet around”. Hårt sammanfattat innebär detta ett maktskifte i den elektroniska världen, som hittills har byggts upp efter företags och organisationers behov. Genom e-Me förs initiativet över till användarna.
Professor Richard O. Mason såg i sitt föredrag tanken på en elektronisk assistent som ett uttryck för den viktigaste trenden just nu i den internationella ekonomin: att konsumenterna tar makten.
E-Me är dock inte ett användarorienterat system bland andra. I vanliga fall är det organisationernas och företagens intressen som styr även de systemen. I halvtidsrapporten exemplifierar Lars Albinsson, Olov Forsgren och Mikael Lind detta genom att retoriskt fråga om det är troligt att Skatteverket utvecklar ett verktyg som hjälper medborgarna att minska skattebördan.
Kanske kunde e-Me bäst beskrivas som ett frigörelseprojekt. Det frigör studenternas tid, gör det möjligt för dem att lägga fler timmar på studier och färre på surfande. Den elektroniska assistenten utför ett frihetsarbete också genom att hålla reda på almanackan och rädda studenten från oönskad reklam och andra skräpmail.
Sådana behov har vi väl lite till mans. Som Dataföreningens Annica Bergman framhöll under paneldebatten: ”Vi tillhör alla målgruppen för den elektroniske assistenten.”
Text: Johan Sundeen
Foto: Torbjörn Boström
Kontaktinformation
Mikael Lind, universitetslektor Högskolan i Borås
Telefon: 033-4354097
Mobiltelefon: 0705-664097
e-post: mikael.lind@hb.se
Denna antologi med sjutton olika artiklar presenterar aktuella forskningsresultat och erfarenheter från praktiskt projekteringsarbete. Bredden på ämnesområden och infallsvinklar är också stor.
Boken vänder sig i första hand till arkitekter och andra som professionellt arbetar med utformning av rum i olika typer av byggnader. Tonvikten ligger på samspelet mellan färg, ljus och rum inne i byggnader, men här finns också utblickar mot bland annat exteriör byggnadsgestaltning, bildkonst och frågor som berör begreppen färg, ljus och rum. Forskningsresultaten presenteras utifrån olika infallsvinklar tillsammans med reflektioner från praktiskt arbete.
Färg, ljus och rum förutsätter varandra och samverkar så att vi endast med svårighet kan särskilja dem som olika upplevelsekvaliteter, menar bokens redaktör Karin Fridell Anter Hon är arkitekt och teknologie doktor och har bland annat skrivit böckerna Färgen på huset (2003) tillsammans med Åke Svedmyr och Utvändig färgsättning (1997) tillsammans med Kristina Enberg, båda utgivna av Formas.
Boken ”Forskare och praktiker om färg, ljus, rum” kostar 371 kronor inkl moms och kan beställas via Formas nätbokhandel www.formas.se eller från Kundtjänst Formas, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550, e-post formas.ldi@liber.se.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Ulla Save-Öfverholm, ulla.save@formas.se, 08-775 40 01, 073-656 20 21
Emilie von Essen, emilie.von.essen@formas.se, 08-775 40 08, 073-350 31 61
Recensionsexemplar kan beställas från Formas, maria.guminski@formas.se, tel 08-775 4008.
Under perioden 1890-1925 bodde mellan åtta och tio procent av Stockholmsbarnen hos andra än sina biologiska föräldrar.
– Fattigvården placerade många barn i fosterhem, men det var man inte ensam om. Såväl filantropiska sällskap som biologiska föräldrar ordnade fosterhem åt barn, säger Johanna Sköld.
Hennes studie av en utackorderingsbyrå som lydde under fattigvården i Stockholm visar att många barn som kom till utackorderingsbyrån redan hade bott i fosterhem som de biologiska föräldrarna själva hade anordnat.
– Bristen på andra former av barntillsyn ledde till att arbetarföräldrar, framförallt ensamstående mödrar, placerade sina barn i fosterhem. Ibland anlitade de släkt och vänner, men det förekom även att de annonserade i dagspress efter fosterhem åt sina barn.
Kostnaderna för barnens fosterhem var betungande för kvinnor med låga löner.
– Jag har funnit exempel på pigor som betalade nästan hela sin kontanta lön till sina barns fosterhem, berättar Johanna Sköld.
När föräldrar inte kunde betala avgiften till fosterhemmen kontaktades fattigvården och ibland övertog utackorderingsbyrån ansvaret för barnen. Även föräldrarnas död och sjukdom, familjens fattigdom eller en uppväxtmiljö som bedömdes som olämplig, kunde leda till fosterhemsplacering. Fosterhem fanns det gott om.
– Efterfrågan på Stockholmsbarn var stor ute i landet. Det fanns fler fosterhem att tillgå än vad det utackorderades barn. En del familjer blev till och med utan fosterbarn, berättar Johanna Sköld.
Något entydigt svar till varför efterfrågan på fosterbarn var så stor finns inte, menar Johanna Sköld. Barn efterfrågades av olika skäl beroende på deras ålder, kön och eventuell relation till fosterfamiljen. Studien visar att barns arbetskraft, den kontanta ersättning som utgick för fosterbarnsvården, släktingars plikt gentemot varandras barn och den känslomässiga utdelning som vissa personer hoppades på, motiverade dem som anmälde sig som fosterföräldrar på byrån.
Avhandlingens titel: Fosterbarnsindustri eller människokärlek? Barn, familjer och utackorderingsbyrån i Stockholm 1890-1925
Disputationen äger rum fredag den 2 juni kl 10 i hörsal 3, hus B, Södra huset, Stockholms universitet.
För mer information
Johanna Sköld nås på tfn 011-18 69 44, 0733-14 12 70, e-post Johanna.Skold@ekohist.su.se
För bild på Johanna Sköld, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, tfn 08-16 13 77, e-post maria.sandqvist@eks.su.se
I Henrik Janssons avhandling ”Studies on periodontitis and analyses of individuals at risk for periodontal diseases” ingick närmare 200 patienter med typ 2 diabetes, så kallad åldersdiabetes. Så många som var femte patient led av grav tandlossning, parodontit. Dessutom visade det sig att förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar var signifikant högre bland de diabetiker som led av allvarlig tandlossning.
– Fyndet är intressant eftersom det tidigare talats mycket om ett samband mellan just hjärt-kärlsjukdom och parodontit. Däremot är de bakomliggande mekanismerna inte helt klara. En hypotes är att kroniska inflammatoriska processer, till exempel i tandköttet, kan påverka mekanismer även i andra delar av kroppen, säger Henrik Jansson, specialist i parodontologi och adjunkt på Odontologiska fakulteten i Malmö.
Parodontit är en kronisk inflammation som uppstår som ett svar på den naturliga bakteriefloran i munnen. Det finns en genetisk faktor i sammanhanget, sjukdomen kan ”gå i arv”, berättar Henrik Jansson.
– När bakterierna inte avlägsnas från tandköttskanten på tanden uppstår en inflammation. Men hos speciellt känsliga individer stannar det inte vid det, inflammationen leder till förlust av stödjevävnad och tänderna förlorar sitt fäste.
Ett stort problem med parodontit är att sjukdomen inte alltid märks. Den orsakar sällan någon smärta och symtomen kan vara så vaga att den som drabbas inte är medveten om vad som sker i munhålan. Blödande tandkött, tänder som flyttar på sig eller blir lösa är ofta de första märkbara tecknen.
– Om sjukdomen upptäcks i tid räcker det i många fall med en professionellt utförd rengöring. Om processen däremot gått längre kan det bli tal om kirurgi, säger Henrik Jansson.
Ett annat stort problem är de omfattande privata kostnader som är förenade med parodontit. Medan behandling av infektionssjukdomar inom sjukvården endast medför en patientavgift på ett par hundralappar, får patienter som drabbas av grav parodontit räkna med utgifter på upp till 15 000 kronor. Och då är inte kostnader för ersättning av förlorade tänder medräknad.
I syfte att förebygga sjukdomen efterlyser Henrik Jansson bättre information till berörda riskgrupper samt regelbundna kontroller hos tandläkare och tandhygienist. Precis som vid alla kroniska sjukdomar är det viktigt att få patienten att förstå sin sjukdom. Att förbättra patientens munhygien samt utföra professionell rengöring är andra väsentliga delar av behandlingen.
– För att minimera risken för återfall är det även viktigt att jobba med patientens motivation, både under och efter behandlingen, påpekar Henrik Jansson.
I sin studie har Henrik Jansson även undersökt effekten av behandling med en antibiotika-gel hos patienter med allvarlig tandlossning. Gelen har av tillverkarna förts fram som ett smidigare alternativ till den konventionella mekaniska behandlingen. Någon sådan effekt kunde dock inte påvisas i studien. Detta verifierar vad SBU (Statens Beredning för medicinsk Utvärdering) kom fram till i en rapport från 2004.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Henrik Jansson, henrik.jansson@od.mah.se, eller tel 040-665 83 62.
