Träd växer normalt mer om det är varmt, men i samband med långvarig torka misslyckas ofta föryngringar och redan etablerade träd blir stressade.
– Klyvöppningarna i blad och barr stänger för att minska förlusten av vatten genom transpiration. Då stoppas fotosyntesen och produktionen av biomassa begränsas. Ett minskat vattenflöde genom trädet minskar också näringsupptaget. Om det fortfarande är torka på sensommaren när knopparna anläggs, påverkar det också kommande års tillväxt, säger Michael Freeman, forskare vid Institutionen för ekologi och miljövård, SLU i Uppsala.
Han arbetar i forskningsprogrammet Heureka med att modellera effekterna av klimatförändring på skogen. Heureka är ett nytt datorbaserat hjälpmedel till stöd för skoglig analys och planering. Kärnan i Heureka är prognosmodeller för trädens utveckling. I de traditionella modellerna, som baseras på statistik för hur skogen har utvecklats under tidigare år, ingår parametrar som till exempel ålder och antalet stammar per hektar.
– Den traditionella modellen är överlägsen när det gäller uppskattning av den korrekta nivån på virkesproduktionen. Men vi kan inte lita på den om klimatet förändras, säger Michael Freeman.
Den varma och torra sommaren i år är kanske en tillfällighet, men vi kan faktiskt förvänta oss betydligt varmare och torrare klimat i framtiden på grund av växthuseffekten. SMHI förutspår att medeltemperaturen i Sverige stiger med 2-5 grader under kommande 100 år och att nederbörden i stora delar av landet kommer att minska under vegetationsperioden.
Därför kopplar Michael Freeman på en processbaserad modell, där fysiologiska och andra processer i träden ingår, till den traditionella. Modellen visar dynamiken och skattar effekten av olika skötselalternativ vid fyra skilda klimatscenarier som är framtagna vid Rossby Center, SMHI. I dag kan man med modellen göra en klimatrespons för gran och tall i varje typ av bestånd var som helst i landet. Beroende på beståndets utseende, till exempel bladytans storlek och markens egenskaper, har klimatet olika stark inverkan på skogens tillväxt.
Det är inte tänkt att den kombinerade modellen i första hand ska beskriva årsvariationer utan den ska simulera effekter på längre sikt. Det går dock inte att göra en prognos över 100 år med modellen i ett enda steg eftersom exempelvis en ökad mängd koldioxid i atmosfären inte betyder en linjärt ökad biomassaproduktion.
– Om träden växer bättre efter en tid får de en större krona och ett större vattenbehov. Då kan vattentillgång och näring från marken begränsa produktionen och den positiva effekten dämpas.
Man simulerar därför i kortare steg. Michael Freeman tror att fem år är ett lämpligt tidsintervall för att gå in och justera hur klimatet påverkar beståndets tillväxt.
– En större noggrannhet är inte nödvändig. Vi vill inte ge intryck av större precision än vad modellen egentligen kan åstadkomma.
Under hösten ska man införa klimatresponsen i Heureka och testköra datorsystemet i ett inledande försök att spegla klimatförändringarnas inverkan på skogens tillväxt.
Kontaktinformation
Dr Michael Freeman, 018-67 25 65
E-post: Michael.Freeman@eom.slu.se
Det är sedan länge känt att metaboliter till stress och könshormon kan försämra minne och inlärning och är involverade i utvecklingen av demenssjukdomar. Mekanismerna bakom dessa verkningar är inte fullständigt kända, man vet heller inte hur en kort exponering skiljer sig från en kronisk exponering. En nedbrytningsprodukt av progesteron, allopregnanolon, påverkar det signaldämpande GABA-systemet i hjärnan, och misstänks orsaka problem. GABA-systemet är även målsystem för lugnande medel som benzodiazepiner (t.ex. Valium), och vissa av alkohols effekter. Även dessa substanser påverkar minne och inlärning.
I avhandlingen utvärderas med en inlärningsmodell möjligheten att med den framtagna blockeraren UC1011 blockera den av progesteronmetaboliten allopregnanolon framkallade inlärningsstörningen. UC1011 visades blockerar allopregnanoloneffekten på GABA-A receptorn och kunna motverka de allopregnanolonutlösta inlärningsbesvären hos djuren i undersökningen. I andra studier visades att allopregnanolon fungerar likartat som benzodiazepiner så att en kronisk exponering framkallar tolerans mot substansen i fråga. I molekylärbiologiska studier visades att förändringar i GABA-A receptorns genuttryck finns i hjärnan hos djur som utvecklat tolerans mot allopregnanolon. Dessa förändringar sker i vissa specifika delar av hjärnan.
Sammanfattningsvis visas för första gången att substansen UC1011 faktiskt minskar allopregnanolonberoende inlärningsstörninga och även i övrigt är en lovande kandidat för att kunna användas som läkemedel, men många års studier återstår innan ett läkemedel kan finnas tillgängligt.
Sahruh Turkmen kommer från Istanbul, Turkiet, där han utbildat sig till specialistläkare i gynekologi. Sedan 2001 har han arbetat och forskat i Umeå vid Neurosteriod Research Center, Norrlands universitetssjukhus. Han kan nås på tel. 090-785 33 24, mobil 0730-270661, epost sahruh.turkmen@obgyn.umu.se.
Avhandlingen läggs fram fredagen den 15 september vid Inst. för klinisk vetenskap, obstetrik och gynekologi, Umeå universitet, och har titeln: Tolerance and antagonism to allopregnanolone effects in the rat CNS.
Disputationen äger rum kl 09.00 i Sal Betula, by. 6M, NUS.
Fakultetsopponent är prof. Agneta Nordberg, Karolinska institutet, Huddinge.
Nästan en procent av alla nyfödda barn har något medfött hjärtfel. Om barnet måste genomgå en hjärtoperation kopplas blodcirkulationen till en hjärtlungmaskin och hjärtat slutar slå. För att hjärtats celler inte ska få syrebrist spolar kirurgen genom hjärtat med en mild koksaltlösning. De senaste åren har det blivit allt vanligare att koksaltlösningen först blandas med barnets egen blod.
– Tidigare studier har visat att blodlösning är det bästa när vuxna genomgår hjärtoperation, men hittills har vi inte haft vetenskapliga belägg för att det också är bäst när små barn opereras, säger barnkardiologen Kerstin Åmark.
I studien ingick 30 barn med ett medfött hjärtfel som kallas atrioventrikulär septum defekt och som innebär att väggarna mellan hjärtats kammare och förmak är missbildade. 15 barn fick under operationen sitt hjärta spolat med klar koksaltlösning och lika många barn fick en koksaltlösning blandad med blod. Direkt efter operationen när hjärtat börjat slå igen undersöktes barnen med ultraljud och en annan metod som kallas termodilution.
Båda undersökningsmetoderna visade att hjärtat pumpade mer effektivt hos de barn som behandlats med blodlösningen. Direkt efter operationen var deras pumpförmåga cirka 25 % bättre.
– När vi tog nya prover en timme senare hade skillnaderna mellan de två grupperna jämnat ut sig, men tiden direkt efter operationen kan vara livsavgörande för ett barn med allvarlig hjärtsvikt, säger Kerstin Åmark.
Avhandlingen visar också att hjärtats ämnesomsättning påverkades olika beroende på vilken lösning som användes under operationen. De hjärtan som blev genomspolade med klar koksaltlösning släppte ifrån sig stora mängder mjölksyra.
– I normala fall kan hjärtat ta upp och förbränna mjölksyra. Det är anmärkningsvärt att hjärtat i detta läge släpper ifrån sig mjölksyra. Det tyder på mer uttalad syrebrist i hjärtat, säger Kerstin Åmark.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för pediatrik
Avhandlingens titel: Pediatric cardiac matabolism in congenital heart desease
Avhandlingen försvaras fredagen den 8 september, klockan 13.00, Föreläsningssal 1, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Smörslottsgatan 1, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Kerstin Åmark, leg. läkare, telefon: 073-817 99 16, 031-343 80 34, e-post: kerstin.amark@vgregion.se
Handledare:
Professor Rolf Ekroth, telefon: 031-342 36 84, e-post: rolf.ekroth@hjl.gu.se
Ett av huvudsyftena med nationella prov – som på gymnasiet ges i svenska, engelska och matematik – är att stödja en likvärdig betygssättning. I avhandlingen ”Lika chanser på gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov och social reproduktion” undersöker Helena Korp hur de nationella proven används som stöd vid betygssättning.
Hon finner stora skillnader mellan skolor och program i hur proven förbereds, genomförs och används. Variationen sätts i samband med undervisningens villkor och traditioner i olika gymnasiemiljöer, men också med skolans differentierande funktioner.
Avhandlingen visar att eleverna på olika skolor och olika program gör de nationella proven och betygsätts på olika villkor – men också att undervisningen ger dem mycket skilda förutsättningar att nå målen och att möta kriterierna för de högre betygen. På vissa håll begränsas kurserna till ett visst betygsspann där högsta betyg inte finns med. Hon pekar också på att kärnämnenas sätt att konstruera och förmedla kunskap utgår från andra koder än yrkesprogrammens karaktärsämnen, medan de studieförberedande programmens karaktärsämnen på ett tydligt sätt stärker kunskapsutvecklingen i kärnämnena.
– Även om kärnämneskurserna på pappret har samma mål, så är det inte så i praktiken, säger Helena Korp.
– I studieförberedande program har de en mera kognitiv och abstrakt inriktning och ligger därför mera i linje med de nationella proven. Dessutom får eleverna på de studieförberedande programmen ofta en rejäl och strategisk förberedelse av sina lärare inför de nationella proven, något som inte gäller eleverna på de yrkesförberedande programmen, säger hon.
Helena Korp betonar dock att skillnaden inte alltid går mellan yrkes- och studieförberedande program – programmen kan se väldigt olika ut på olika skolor, beroende till exempel på skolans status, lokalisering, traditioner och även på enskilda lärare.
Den viktigaste slutsatsen är kanske att ambitionerna bakom 1990-talets gymnasiereform att likställa chanserna för elever med olika studieinriktning och bakgrund inte kan anses ha realiserats på en tillfredsställande nivå. Det är något som ofta tolkas som utslag av elevernas skilda motivation och begåvning, trots att eleverna faktiskt inte i realiteten ges samma förutsättningar att lära.
Helena Korp lägger fram avhandlingen vid Malmö Högskola.
Kontaktinformation
Tid: Fredag 8 september, 10.15-12.15
Plats: Malmö Högskola, Lärarutbildningen, Nordenskiöldsgatan 10, Sal D138
För mer information: kontakta Helena Korp, 0520 – 22 37 57, helena.korp@hv.se
Pressmeddelandet lämnat av Torsten Arpi, Informationsavdelningen, 0733-975134, torsten.arpi@hv.se
Tid: 29-30 september kl. 9.30 – 15.45
Plats: Aula Magna, Stockholms universitet, Frescati
Språk: Engelska
Fredag den 29 september
9.30 – 10.00 Invigning, Kåre Bremer, rektor, Stockholms universitet
10.00 – 10.15 Introduktion: Astrid Söderbergh Widding, dekanus, Humanistiska fakulteten, Lizette Gradén och Louise Wallenberg, koordinatiorer, Centrum för modevetenskap
10.15 – 11.00 Huvudtalare: Valerie Steele, Museum at the Fashion Institute of Technology, New York, ”Fashion, Art, and Life”
11.00 – 12.00 Caroline Evans, Central St. Martins College of Art and Design, London & Rebecca Arnold, Stockholms universitet, ”Common Threads: A Dialogue On Methods
And Approaches To Modern Fashion”
12.00 – 13.30 Lunch
13.30 – 14.30 Peter McNeil, University of Technology, Sydney & Giorgio Riello, London School of Economics,
”For Serious Pedestrianism: Fashion and Footwear in History”
14.30 – 15.15 Patrik Aspers, Stockholms universitet, ”Fashion in and out of Societies ”
15.15 – 15.45 Diskussion
Lördag den 30 september
9.30 – 10.15 Elizabeth Wilson, London College of Fashion and London Metropolitan University, ”How do We understand Fashion?”
10.15 – 11.00 Malcolm Barnard, University of Derby, ”Fashion and (the) Image”
11.00 – 11.45 Stella Bruzzi, Royal Holloway College/University of Warwick, ”A Magnificent Obsession: Costuming Gender in Hollywood Melodramas of the 1950s”
11.45 – 13.30 Lunch
13.30 – 14.15 Barbara Vinken, Ludwig-Maximilians-Universität München Transvesty: ”Travesty, Fashion and Gender”
14.15 – 14.45 Vad händer i framtiden? Diskussion
Kontaktinformation
För anmälan:
Maria Erlandsson, pressekreterare, Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
För ytterligare information kontakta:
Lizette Gradén, koordinator, tfn 08-674 79 09, e-post lizette@fashion.su.se
Louise Wallenberg, tfn 08-16 2278 / 08-16 11 56, e-post louise@fashion.su.se / louise.wallenberg@mail.film.su.se
Syftet med avhandlingsarbetet är att öka förståelsen kring ungdomars och unga vuxnas attityder och hälsoriskbeteende gällande hörseln i miljöer där det spelas stark musik. Avhandlingsarbetet består av fyra empiriska studier. I den första delstudien rapporterade 9 % permanent tinnitus och 17 % ljudöverkänslighet av de 1285 ungdomar mellan 13 och 19 års ålder i Västra Götalandsregionen som besvarade enkäten.
Det fanns inga skillnader mellan grupper med olika socioekonomisk status vad gäller förekomst av permanent tinnitus och ljudöverkänslighet. Däremot var det vanligare med tinnitus och ljudöverkänslighet bland äldre ungdomar än bland yngre, något som kan tyda på att problemen ökar med stigande ålder till följd av mer ljudexponering. En betydande del av ungdomarna (22 %) rapporterade också tillfällig tinnitus som varade längre än 24 timmar efter ett konsert- eller diskotekbesök, ett symptom som kan vara ett tecken på en begynnande hörselskada. Omkring 30 % uppgav att de använde hörselskydd på konserter och 11 % på diskotek.
I den andra delstudien som baserades på samma stickprov (1285) visade det sig att ungdomars attityder till stark musik och hörselskyddsanvändning skiljer sig mellan olika nivåer av socioekonomisk status (SES) och ålder. Ungdomar från grupper med låg SES hade en mer positiv inställning till stark musik och rapporterade hörselskyddsanvändning i lägre utsträckning jämfört med ungdomar med hög SES. Ju äldre ungdomarna var desto mer negativa var de till stark musik och desto mer användes hörselskydd. Resultatet indikerar att dessa skillnader kan få implikationer för framtida sociala skillnader i öronhälsa, något som även bekräftats i bl.a. en amerikansk studie. Det var även betydligt vanligare bland personer med erfarenhet av tinnitus och ljudöverkänslighet att använda hörselskydd.
I den tredje delstudien gjordes en jämförelse mellan 179 svenska och 203 amerikanska ungdomar, vilket avslöjade betydande skillnader i attityder till stark musik gällande kön och landstillhörighet. Män hade generellt sett en mer positiv upplevelse av stark musik jämfört med kvinnor, där de amerikanska männen var mest positiva. De minst positiva till stark musik var svenska kvinnor. Svenska ungdomars hörselskyddsanvändning vid konsertbesök var påtagligt högre än amerikanska ungdomars (61 % mot 10 %), ett resultat som kan förklaras med kulturella skillnader i ”riskmedvetenhet” vad gäller starka ljud, samt skillnader i attityder till ljud mellan de båda länderna. En möjlig förklaring är att diskursen kring risker, d.v.s. hur hälsorisker debatteras och diskuteras i samhället, påverkar människors medvetenhet kring risker samt hur hörselskador kan undvikas. Det är rimligt att anta att nyanserad och saklig debatt i förlängningen påverkar ungdomars inställning och agerande till att bli försiktigare.
I den fjärde delstudien, som var en intervjustudie, undersöktes 16 unga människors erfarenheter, attityder och tankar angående risktagande i musikmiljöer. Ett resultat som framkom var att unga använder musiken delvis i syfte att skapa en egen identitet, vilket är av central betydelse för att förstå varför unga tar risker i musiksammanhang. Ytterligare tre faktorer av relevans för risktagande var den unges självbild, riskövervägande samt olika normer och ideal. Bakgrundsfaktorer såsom kön, kultur och social status kan inverka på individens upplevda självbild, riskövervägande samt skapa olika sociala normer och ideal. Detta tillsammans med olika attityder och erfarenheter av tidigare exponering för starka ljud (exempelvis tillfällig tinnitus), ser vi som viktiga faktorer i förståelsen av hälsoriskbeteenden, d.v.s. varför en del är riskmedvetna och väljer att skydda sig, medan andra inte gör det. Stephen Widén är verksam vid Högskolan Väst.
Avhandlingens titel: Noise and music – A matter of risk perception?
Fakultetsopponentens namn: Professor Berth Danermark, Örebro
Tid och plats för disputation: Fredagen den 15 september 2006, kl. 10.00, sal F1, psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Stephen Widén, tel. 031-192212(bost.)
e-post:.stephen.widen@hv.se
Lingvisten Fredrik Karlsson har studerat hur barn lär sig uttala ord som inleds med sk, sp eller st, som till exempel orden skal, spak och stå. Studien visar vilka akustiska ledtrådar barn använder för att komma närmare målet, vilka ledtrådar som används för att förfina talet och vilka ledtrådar som inte alls verkar användas som en del i barnens talutveckling. I avhandlingen ges även bevis på tidigare okända stadier i utvecklingen, där barnet använder ljudegenskaper det nyligen upptäckt på ord där de inte skall förekomma. Det visar att barnet just då håller på att utveckla förståelse för hur dessa egenskaper ska användas.
Att lära sig tala är en komplex uppgift. Barnet måste lära sig att röra munnens olika delar med precision och att koordinera dem så att de kan härma talljuden de hör i sin omgivning. Ledda av reaktionerna på deras försök måste de dessutom komma fram till hur ljuden ska sättas samman just i där de bor. Genom allt större motorisk färdighet och förståelse för hur det ska låta blir barnets talljud med tiden mer komplexa. Allt eftersom upptäcker det nya talljud, och dessutom nya egenskaper hos de ljud de redan upptäckt. Barnet lär sig att upprätthålla kontrast mellan de olika ljuden och att bara använda de nya egenskaperna där de finns i det vuxna talet. Det sker genom interaktion mellan barnet och vuxna i dess närhet. Barnet observerar nämligen omgivningens reaktioner för att så komma fram till hur det ska låta.
Under vårt eget språktillägnande har vi vuxna lärt oss att sortera bort oviktiga ljudförändringar i språket. Barns talutveckling kan alltså inte studeras enbart genom att lyssna på barnet; den vuxna lyssnaren kan helt enkelt inte uppfatta vissa av de ljudexperiment som barnet gör under sitt utforskande av språket. Upplevelsen av barns yttranden blir färgade av lyssnarens eget språksystem och olika lyssnare kan därför beskriva samma barns utveckling på olika sätt. Därför har Fredrik Karlsson i sin studie kompletterat lyssnandet med avancerade akustiska mätningar.
Den 8 september försvarar Fredrik Karlsson, institutionen för filosofi och lingvistik, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln ”The Acquisition of Contrast: A Longitudinal Investigation of Initial s+Plosive Cluster Development in Swedish Children”.
Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal G Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Marilyn Vihman, School of Psychology, University of Wales, Bangor, Storbritannien.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju kontakta gärna
Fredrik Karlsson, institutionen för filosofi och lingvistik
tel: 090-786 5684 eller e-post: fredrik.karlsson@ling.umu.se
De spektakulära resultat som experterna i tv:s CSI får fram från färska brottsplatser bleknar när man inser vad man kan ta reda på genom analyser av flera tusen år gamla ben, jordprover och krukskärvor.
– Den arkeologiska forskningen använder allt mer av biokemiska analysmetoder. Övergången till jordbruk är en av de mest omvälvande förändringarna i människans tidiga historia och därmed också mycket omdiskuterad. De nya metoder som presenteras vid symposiet kastar nytt ljus över detta skeende. Konsumtion av mjölk och mjölkprodukter lämnar till exempel spår i skelettet som nu kan spåras med hjälp av analyser av kalciumisotoper. Och analyser av DNA i skelett från några av de äldsta jordbrukskulturerna i Centraleuropa ger ledtrådar till varifrån de kom, berättar Kerstin Lidén, professor i arkeologi med laborativ analys.
Ett drygt hundratal deltagare från olika delar av världen deltar i symposiet. Bland dem märks Michael Hofreiter från Max Planck-institutet i Leipzig, som publicerat mycket uppmärksammade studier av DNA från bland annat mammutar, grottbjörnar och neandertalare. En av de inbjudna sessionsledarna är Julia Lee-Thorp vid University of Bradford, pionjär inom arkeologiska isotopanalyser som hon applicerat på flera miljoner år gamla hominider (släktingar till förmänniskan Lucy) för att spåra deras kostvanor.
– De bidrag som presenteras här tillhör den absoluta forskningsfronten och jag tror att de kommer att ha stort inflytande på de frågor som diskuteras mest inom arkeologin, till exempel människans tidiga ursprung, husdjurens domesticering, förhistorisk diet och sjukdomars spridning, säger Kerstin Lidén.
Flera av metoderna som behandlas under symposiet kommer att tillämpas i ett nytt EU-finansierat tvärvetenskapligt projekt där tre av arrangörerna från Arkeologiska forsknings-laboratoriet deltar tillsammans med forskare inom zoologi, historia, matematik, biologi och psykologi. Projektet Cultapation (Dynamics and adaptation in human cumulative culture) ska utforska kulturell evolution utifrån såväl teoretiska som empiriska undersökningar. Det är ett samarbete mellan fyra lärosäten i tre länder och leds av professorerna Magnus Enquist (Stockholms universitet), Kimmo Eriksson (Mälardalens högskola) och Kevin Laland (St. Andrews University, Edinburgh); forskare från University of Bologna medverkar också i projektet.
Second International Symposium on Biomolecular Archaeology äger rum 7-9 september 2006 i G-salen, Arrheniuslaboratorierna, Stockholms universitet. Symposiet är öppet för media.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Kerstin Lidén, tfn 08-16 29 48, mobil 0730-378 173, e-post kerstin.liden@arklab.su.se
Gunilla Eriksson, forskare, arkeologiska forsknings-laboratoriet, tfn 08-16 11 62 e-post gerik@arklab.su.se / gunilla.eriksson@arklab.su.se
För anmälan:
Lena Holmquist Olausson, universitetslektor, Arkeologiska forskningslaboratoriet, tfn 08-16 21 78, e-post isba2@arklab.su.se
Vad kan demokratins förhållandevis korta historia i Sverige lära oss om morgondagens förutsättningar för engagemang och delaktighet? Hur ska regler och institutioner utformas som ger människor möjligheter att forma det framtida samhället? De politiska partierna kämpar i motvind för att värva anhängare, men de alternativa vägarna för politiskt engagemang blir allt fler.
Vilka generationsskillnader kan vi spåra när det gäller att ta aktiv del i demokratin. Blir framtidens demokrater isolerade bloggare, eller kommer de – som i antikens Aten – åter att samlas på torget?
Program
Moderator: Per Strömblad, fil dr i statskunskap, Institutet för Framtidsstudier
13.30 – 14.20
”Leve livet, rösträttslivet!” Den kvinnliga rösträttskampens vardag
Christina Florin, professor i historia, Institutet för Framtidsstudier
Den politiska jämlikheten idag: Bör rösträtten utvidgas?
Ludvig Beckman, fil dr i statskunskap, Stockholms Universitet
Kaffepaus 14.20-14.40
14.40 – 15.30
Demokratifostran i den svenska skolan
Ellen Almgren, fil dr i statskunskap, Uppsala Universitet
Tendenser i det politiska engagemanget
Adrienne Sörbom, fil dr i sociologi, Stockholms Universitet
15.30 – 16.00
Frågestund och avslutande diskussion
Tid: Måndagen den 4 september 2006 kl. 13.30 – 16.00
Plats: Celsiussalen, Malmskillnadsgatan 46 i Stockholm (Ingenjörshuset)
Anmälan: Via e-post: fokus@framtidsstudier.se, fax 08-24 50 14 eller telefon 08-402 12 44 senast måndagen den 28 augusti.
Se även vår hemsida: www.framtidsstudier.se
Seminariet är kostnadsfritt, men förhandsanmälan krävs då deltagarantalet är begränsat.
Kontaktinformation
Institutet för Framtidsstudier
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
– Försöken visar att personer med Alzheimers sjukdom har dubbelt så mycket zink i hjärnvävnaden jämfört med friska. Dessutom kan vi se att zinkhalten ökar ju längre sjukdomen fortskrider. Vi måste lösa pusslet med Alzheimers sjukdom, och det här är en ny pusselbit, säger Dorota Religa, läkare och doktorand vid Karolinska Institutets Alzheimercentrum.
Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Av de omkring 180 000 personer i Sverige som lider av demens har fler än hälften Alzheimers sjukdom.
Orsakerna till att nervcellerna i hjärnan dör i samband med Alzheimers är mycket komplexa och inte klarlagda, men äggviteämnet beta-amyloid har visat sig spela en viktig roll i uppkomsten av skadligt plack. Placket kan liknas vid en beläggning som hindrar nervcellerna från att kommunicera med varandra. Halterna av zink är tydligt kopplade till bildandet av beta-amyloid, men hur själva mekanismen bakom ser ut är ännu inte känt och kommer att kräva ytterligare forskning.
Dorota Religas upptäckt kan leda till att mängden zink i ryggmärgsvätska blir en ny så kallad biomarkör, som på ett tidigt stadium kan säkerställa om en person har Alzheimers sjukdom. Dessutom används Dorota Religas forskningsresultat vid utvecklandet av en ny medicin mot Alzheimers sjukdom. Medicinen som går under namnet PBT2 har visat sig kunna reducera halterna av beta-amyloid hos möss, och nu ska försök på personer med Alzheimers sjukdom genomföras.
Avhandling:
”Pathogenesis of Alzheimers Disease” av Dorota Religa vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet, KI-Alzheimercentrum.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Dorota Religa
Tfn: 073-614 10 60
E-post: dorota.religa@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tfn: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Crohns sjukdom och ulcerös kolit är exempel på inflammatorisk tarmsjukdom. Det är kroniska sjukdomar med symptom som diarré och illamående. Diagnosen innebär stora förändringar för hela familjen.
– Sjukdomen kan vara svårbehandlad och det är extra tufft för en högstadieelev att få en sådan här diagnos. Tonåringars livssituation är ju redan fylld av problem och krav på anpassning, säger sjuksköterskan Helene Lindfred.
I studien ingick 71 ungdomar mellan 11 och 16 år. De fick svara på en omfattande enkät med påståenden som ”jag har ett trevligt ansikte”, ”jag är ganska klumpig”, ”mina föräldrar är besvikna på mig” och ”jag har många vänner”.
– Detta frågeformulär mäter den självkänsla som är viktig för ungdomars psykiska välbefinnande, deras medvetenhet om hälsa och deras riskbeteende, säger Helene Lindfred.
Varken kön, social tillhörighet eller ungdomarnas ålder verkar spela någon roll för hur deras självkänsla påverkas av sjukdomen. Ungdomarnas svar visar att deras självkänsla ligger på samma nivå som hos friska killar och tjejer i samma ålder.
– Så som jag tolkar det har ungdomarna en inre förmåga som hjälper dem klara sin förhållandevis svåra sjukdom. Det finns också många i deras omgivning som kan stötta dem, säger Helene Lindfred.
Resultaten visar också att självkänslan hänger ihop med ungdomarnas sjukdomsgrad och deras familjesituation.
– Den grupp ungdomar som hade ett svårare sjukdomsförlopp hade också lägre självkänsla. Om föräldrarna var separerade var själförtroendet också i genomsnitt lägre än hos ungdomar med samboende föräldrar, säger Helene Lindfred.
Om föräldrarna är skiljda och ungdomarnas sjukdom är behandlingskrävande kan de behöva särskilt stöd för att uppnå och bevara en god självkänsla.
Resultaten har presenterats vid den vetenskapliga kongressen European society for Pediatric Gastroenterology and Nutrition.
– Självkänslan är en viktig faktor för en god livskvalitet. Vi vill i fortsättningen ta reda på hur vi på bästa sätt kan hjälpa våra ungdomar att må så bra som möjligt, säger Helene Lindfred.
Magisteruppsats vid Sahlgrenska akademin, institutionen för vårdvetenskap och hälsa.
Uppsatsens titel: Självkänsla hos ungdomar med inflammatorisk tarmsjukdom
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Helene Lindfred, leg. sjuksköterska, telefon: 073-704 64 36, 031-343 61 34, e-post: helene.lindfred@vgregion.se
Handledare:
Universitetslektor Hans Ragneskog, telefon: 031-773 60 33, 070-320 15 90, e-post: hans.ragneskog@fhs.gu.se
Sektoröverläkare Robert Saalman, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, telefon: 031-343 40 00, e-post: robert.saalman@vgregion.se
Universitetslektor Kjell Reichenberg, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, telefon 031-69 39 00, e-post: kjell@nhv.se
Det finns också en spänning mellan företagskulturen med ledarrollen och samhällskulturen med medborgarrollen. Dessa båda kulturer har olika moral, vilket skapar dubbelmoral och etiska dilemman för företagsledaren. Rollen som företagsledare blir konstruerad så att den styr människan – medborgaren – bakom rollen. Den samhällsengagerade individen blir bara en skuggroll. Retoriska och andra ritualer hjälper oss att leva med dubbelmoralen (”Etik är viktigt, men timingen är inte rätt nu!”) – men ritualerna hindrar oss samtidig att göra något åt de etiska problemen. Eller med ”livslögnen” som den norska dramatikern Henrik Ibsen skulle ha sagt det. Etiken förenklas till spelregler och empati och omsorg försvinner. Etiska problem förenklas till att handla om juridiska frågor.
I avhandlingen föreslås några möjliga lösningar:
Den allmänna moralen måste vara huvudsaken också i företagskulturen och i alla subkulturer med tillhörande roller. Det kan lösa problemen med dubbelmoral och svårigheten till integritet. Etiken måste lyftas fram som näringslivets främsta värde. Etiken skall vara målet – lönsamheten är alltid medlet.
Detta skulle kunna åstadkommas bland annat genom att:
· Rollkonstruktionen ses över så att etiken får utrymme. Ledaren skall vara huvudansvarig för helheten och etiken, men också specialisten/yrkesrollen måste ha ett etikansvar – utöver att ha specialansvar för sin arbetsuppgift.
· Näringslivets ledare måste gå först i arbetet med att ändra grundelementen i näringslivets kultur. Att väcka etiska frågor kan krocka med den gällande (kanske oetiska) moral som finns på arbetsplatsen. Genom att göra detta, och stå emot de konservativa krafter som finns, åstadkommer ledaren en förändring.
· Etiken kan förvisso förenklas till spelregler i en del praktiska situationer, men empati och omsorg måste alltid finnas med.
Tid för disputation: tisdagen den 5 september kl 13
Plats: CG-salen, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens författare: Jörn Bue Olsen
Avhandlingens titel: ”Om doble normer i naeringslivet – etikken i tidsklemma”
Kontaktinformation
Jörn Bue Olsen, mobil +47 91639463, e-post jorn.bue@online.no
Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Fakultetskansliet
Box 600, 405 30, Göteborg
Telefon: 031-773 1247 Telefax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se
Både humanister och naturvetare som ger sig in på att försöka överbrygga klyftorna sig emellan blir ifrågasatta och kritiserade, oftast från representanter från den ”andra” kulturen. Humanister får kritik för att de saknar grundläggande förståelse för naturvetenskap, naturvetare får kritik för att de gör onyanserade uttalanden om humaniora.
Emma Eldelin undersöker i sin avhandling vid Tema kommunikation, Linköpings universitet, den debatt som förts i Sverige med utgångspunkt just från begreppet ”de två kulturerna”. Begreppet myntades av den brittiske vetenskapsmannen och författaren C. P. Snow 1959.
– Skillnaden, säger hon, är att naturvetare som skriver skönlitterärt eller essäistiskt, och som ger sig in i samhällsdebatten, mer självklart betraktas som överbryggare av ”de två kulturerna”, medan debattörer från den humanistiska sidan som engagerar sig i naturvetenskapen inte alltid uppfattas så.
Emma Eldelin lyfter fram svenska ”överbryggare” som P C Jersild, Elisabeth Hermodsson, Peter Nilson, Georg Klein och Erland Lagerroth. Den mest respekterade överbryggaren är författaren Harry Martinson.
Den allsidigt bildade människan, renässansmänniskan, är kanske ett ouppnåeligt ideal. Men försök görs, exempelvis i form av kurser som ”Fysik för poeter”, som arrangerats i Uppsala. Flera tekniska högskolor satsar idag också på att ge civilingenjörer kunskaper i humanistiska ämnen.
Kontaktinformation
Emma Eldelin disputerar i Tema Kommunikation den 19 september. Avhandlingen heter ” De två kulturerna flyttar hemifrån. C.P. Snows begrepp i svensk idédebatt 1959-2005.” Emma Eldelin nås på 013 – 28 22 10, e-post: emma.eldelin@tema.liu.se.
Plasmodium falciparium är namnet på den i särklass besvärligaste av de fyra malariaparasiter som infekterar människor. Ett stort problem är att parasiten infekterar moderkakan hos gravida kvinnor med livshotande konsekvenser för både fostret och kvinnan. I kombination med ofta bristande vårdresurser i malariadrabbade områden leder detta till att många kvinnor får svåra komplikationer och avlider i samband med förlossningen.
– Av någon anledning förlorar kvinnor vid sin första graviditet den semi-immunitet som annars brukar finnas hos vuxna människor. Moderkakan verkar utgöra en anatomiskt gynnsam miljö för en subpopulation av parasiterna, säger Niloofar Rasti, doktorand vid Karolinska Institutet som har arbetat med studien.
Forskargruppen från Karolinska Institutet leds av professor Mats Wahlgren och har tillsammans med forskare från Karolinska Institutets samarbetsuniversitet Makerere University i Uganda nu studerat detaljerna kring hur parasiten infekterar moderkakan. Resultaten som publiceras i den amerikanska vetenskapliga tidskriften PNAS kan möjliggöra utvecklandet av vaccin och terapier mot de svåra infektionerna.
Parasiten tar sig i en del av sin livscykel in i människans röda blodkroppar där den producerar proteiner som fäster vid receptorer i blodkärlens väggar. Resultatet blir att de röda blodkropparna ansamlas i organens fina blodkärl med livshotande symtom som följd. Vuxna människor som har infekterats flera gånger kan dock bli delvis immuna genom att immunförsvaret successivt lär sig känna igen parasitens proteiner. När moderkakan bildas tillkommer en ny miljö med en annorlunda uppsättning av receptorer. Detta innebär att en ny tillväxtnisch öppnas för en subpopulation av parasiterna.
Tidigare studier har gett bilden av att ett enda protein från parasiten fäster vid ett specifikt protein, en receptor, i moderkakan. Men Niloofar Rasti och hennes kollegor misstänkte att de naturliga mekanismerna är mer komplicerade än vad studier i laboratorium har visat. Därför samlade de in och analyserade moderkakor på plats i Uganda.
– De flesta av de parasiter vi studerade kunde binda till tre olika receptorer i moderkakan. Det skulle kunna innebära att ett framtida vaccin inte kan bygga på principen ett protein – en receptor som man hittills har trott, säger Niloofar Rasti.
Nu när forskarna vet att flera olika receptorer i moderkakan är inblandade i bindningsmekanismen ska de rikta uppmärksamheten mot själva parasiten. Fortsatta studier kommer att fokusera på om parasiten producerar flera olika ytproteiner eller om ett och samma protein kan binda till flera receptorer hos värden.
Publikation:
Nonimmune immunoglobulin binding and multiple adhesion characterize Plasmodium falciparum-infected erythrocytes of placental origin”
Niloofar Rasti, Fatuma Namusoke, Arnaud Chene, Qijun Chen, Trine Staalsoe, Mo-Quen Klinkert, Florence Mirembe, Fred Kironde och Mats Wahlgren
PNAS Online early edition, 28 augusti – 1 september 2006
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Mats Wahlgren
Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC)
Tel: 08-524 872 77, 070-556 12 46
E-post: Mats.Wahlgren@ki.se
Doktorand Niloofar Rasti
Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC)
Tel: 08-457 25 25
E-post: niloofar.rasti@smi.ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Bakom upptäckten står botanisterna Nils Cronberg och Rayna Natcheva samt zooekologen Katarina Hedlund.
– Tanken att insekter skulle kunna sprida mossornas spermier har ofta framkastats. Därför är det underligt att ingen har försökt testa den idén. Det låter sig ju göras med några relativt enkla experiment, säger Nils Cronberg.
Lundaforskarna har separat odlat fram hon- och hanskott av silverbryum (Bryum argenteum) Dessa har sedan placerats i två skilda fläckar av hon- och hanmossa åt i petriskålar. Avståndet mellan fläckarna har varit två eller fyra centimeter. Dessutom har man lagt gipspulver i skålarnas botten för att eliminera överflödig fukt. Det blev inte någon befruktning – inte förrän man tillsatte millimeterstora kvalster och hoppstjärtar. Efter två månader började då honskotten att utveckla sporkapslar.
Exakt hur överföringen går till har lundaforskarna ännu inte studerat. Men spermiera är bara några tusendels millimeter stora och bör därför lätt kunna fastna på djurens behårade kroppar.
– Vi frågade oss om det finns något som attraherar insekterna eller om överföringen av spermier är en slumpartad process. Därför gjorde vi nya försök där vi också jämförde fertila och infertila hon- och hanskott. Djuren sökte sig då selektivt till de fertila skotten. Det tycks alltså finnas något som attraherar dem men vi kan i dag inte säga vad, summerar Nils Cronberg.
Upptäckten innebär en omvärdering av hur växterna sexualliv har utveckats. Blomväxterna som uppstod för ungefär 140 miljoner år sedan har antagits varit först med att utnyttja djur för befruktning, det vill säga pollination. Men mossorna tillhörde de första växterna som koloniserade land redan för 440 – 470 miljoner år sedan. Även kvalster och hoppstjärtar är organismer med en mycket lång evolutionär historia. Mossorna kan därför ha varit först med att dra nytta av djur för befruktning.
Kontaktinformation
Science-artikeln heter Microathropods mediate sperm transfer in mosses. För ytterligare information kontakt Nils Cronberg tel 046 222 89 74 eller 070 365 10 63 eller Nils.Cronberg@ekol.lu.se Den som är intresserad av filmsekvenser av djur i mossa kan kontakta Hans Berggren tel 070 245 93 31.
