Vetenskapsrådet delar för första gången ut fem resebidrag till vetenskapsjournalister för bevakning av ESOF. De fem journalisterna tilldelas ett resebidrag om vardera 10 000 kronor.
– Genom resebidragen vill Vetenskapsrådet öka möjligheterna att bevaka den internationella forskningsfronten och bidra till att stärka forskningsbevakningen på redaktionerna. Vi vill ge svenska journalister möjligheten att ta del av den europeiska forskningen, vad debatteras, vilka frågor finns på den gemensamma agendan, säger Lena Wollin, informationschef vid Vetenskapsrådet.
Årets konferens äger rum 15-19 juli i München. ESOF 2006 har sju teman som sträcker sig över naturvetenskap till humaniora och samhällsvetenskap: Dealing with Disasters, The Workings of Life, Combining Cultures, The Fabric of Science, Science and Society, Particles and Planets, Earth and Environment.
Till årets utdelning sökte totalt 20 journalister. Utlysningen och urvalet görs i samarbete med SFVJ, Svenska föreningen för vetenskapsjournalistik, och SSM, Svenska Sällskapet Medicinjournalister.
För mer information om ESOF2006
http://www.esof2006.org/
För mer information om Expertsvar
www.expertsvar.se
Immunförsvaret är kroppens försvar mot bakterier, virus, celler som omvandlats till cancerceller och främmande celler eller partiklar. Om inte immunförsvaret fungerar kan infektioner eller cancer lättare uppkomma. Det är följaktligen viktigt att förstå hur cellerna i immunsystemet utvecklas, från stamceller i benmärgen till färdiga vita blodkroppar. Ingela Wikström har i sitt avhandlingsarbete funnit att proteinet E2-2 fyller en viktig funktion vid denna process.
De huvudsakliga cellerna i immunsystemet är de vita blodkropparna; B- och T-lymfocyter, vilka har olika funktioner. B-cellerna producerar antikropppar mot främmande ämnen medan T-cellerna antingen kan hjälpa till vid aktivering av B-celler eller själva förstöra infekterade celler. Ingela Wikström har i sitt avhandlingsarbete bland annat studerat hur vissa så kallade transkriptionsfaktorer styr utvecklingen av dessa celler. Transkriptionsfaktorer är proteiner som kan påverka aktiviteten av andra gener som svar på ett stimuli. E-proteiner är en familj av transkriptionsfaktorer där E2A, HEB och E2-2 ingår. E2A och HEB har visats spela viktiga roller i utvecklingen av lymfocyter, medan inte så mycket har varit känt om E2-2.
Genom att använda en djurmodell som saknar E2-2 och studera defekterna i lymfocytutvecklingen har forskargruppen kunnat se var E2-2 fungerar. De har också tittat på var E-proteinerna är uttryckta för att bättre förstå deras funktion. Resultaten har visat att E2-2 fyller en funktion vid utvecklingen av både B- och T-lymfocyter. E2-2 har en roll i den tidiga expansionen av B-celler och senare också i utvecklingen av en speciell effektorcell som kallas marginal zone B-cell. I T-cellsutvecklingen fungerar E2-2 i ett av de tidigaste stadierna, där T-celler som saknar E2-2 stannar upp i utvecklingen. Detta kan möjligtsvis bero på att E2-2 reglerar uttrycket av en eller flera gener som är nödvändiga för att cellerna ska kunna gå vidare i utvecklingen.
Fredagen den 9 juni försvarar Ingela Wikström, Institutionen för medicinsk biovetenskap, medicinsk och klinisk genetik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Molecular genetics of B- and T-lymphocyte development. Svensk titel: Molekylärgenetiska mekanismer vid B- och T-lymfocytutveckling.
Disputationen äger rum kl 09.00 i sal Betula, byggnad 6M, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är docent Lill Mårtensson, Babraham Institute, Cambridge, UK.
En porträttbild på Ingela Wikström finns för nedladdning på http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ingela Wikström på e-post ingela.wikstrom@medbio.umu.se eller telefon 090-785 44 09 eller 090-785 17 99 (labb).
I och med idén om det Gröna folkhemmet i mitten av 1990-talet ska en stor del av den ekologiska omställningen av Sverige ske med hjälp av miljöteknik. Det Lokala investeringsprogrammet (LIP) var tänkt att bistå kommunerna med 6,2 miljarder kronor – förutsatt att de satsade på nya och okonventionella lösningar. Hammarby Sjöstad var en stadsdel i Stockholm som fick 200 miljoner kronor i programmet. Men trots bidragen var det inte så enkelt att intressera byggherrar och andra aktörer för innovativa lösningar menar kulturgeografen Jonas R Bylund.
– Lösningen på frågan är inte att göra en lista på alla möjliga ”motstånd” riktat mot den planerade teknikimplementeringen, utan att lära av hur aktörerna faktiskt tar sig an dessa motstånd. Det är problematiskt att skapa recept för sådana projekt.
Förändring är normalfallet i samhället och specifika beräkningsbara rutiner är inte nödvändigtvis bestående över någon längre tid. Planering och policyimplementering handlar till vardags mer om problemlösning i realtid än om att följa ett strikt ramverk av formaliserade lösningar och kalendertid. Enligt Jonas R Bylund innebär projekt av det här slaget snarare att skapa ett temporärt laboratorium och samtidigt att försöka få ner graden av experimenterande så mycket som möjligt. Jonas R Bylund jämför det med matlagning:
– Du har ett recept och ditt kök, och ofta stöter du ändå på saker som inte nämns i receptet. Du kan laga maträtten om och om igen tills du har rutin på hur du hanterar det som brukar gå snett – å andra sidan känns maträtten inte särskilt ”innovativ” eller nyskapande. För policyimplementering gäller i princip samma sak – bara att det är väldigt mycket mer komplext. Det är bara i undantagsfall som de kan helt luta sig tillbaka på sin rutin när det gäller frågor kring ekologisk hållbarhet. Detta leder i sin tur till konflikt, då det finns etiska och praktiska förbehåll mot att experimentera för mycket med människor och miljö.
Jonas R Bylunds undersökning har bland annat lett till en omvärdering av hur samhällsvetenskapen bör se på policy och program generellt.
– Snarast som en kunskapspraxis väldigt lik den vi forskare själva håller på med. I fallet med Stockholms LIP och Hammarby Sjöstad, så fanns det en klar inbyggd motsättning mellan kravet på nyskapande hos de lokala aktörerna och de ytterst snäva ramarna för denna ”forskning” – i praktiken handlar miljöteknikimplementering mer om forskning och utveckling än ”plug-and-play”.
Avhandlingens titel: Planning, Projects, Practice: A Human Geography of the Stockholm Local Investment Programme in Hammarby Sjöstad
Disputationen äger rum den 9 juni kl 10.15 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Svante Arrhenius väg 8 A.
Ytterligare information:
Jonas R Bylund, Kulturgeografiska institutionen, tfn 08-16 48 46, 073-217 16 17, e-post jonas.bylund@humangeo.su.se
Allt startade 1993 i byn Dubagunta i sydöstra Andhra Pradesh när bykvinnorna reste sig mot männens drickande. Under några månader spreds rörelsen över hundratals byar. Alkoholkonsumtionen bland män från lägre klasser och kaster på landsbygden hade ökat kraftigt sedan 1980-talets början. Våld och minskade familjeinkomster hade blivit en del av kvinnors vardag.
– Men kvinnor bör inte ses som passiva offer. Det är därför viktigt att studera deras roll i sociala rörelser, säger socialantropologen Marie Larsson.
Man kan inte enbart förklara rörelsens snabba spridning över delstaten utifrån kvinnors privata problem menar Marie Larsson. Det är också viktigt att undersöka hur och varför de enade sig över hushålls, by- och distriktgränser i en gemensam rörelse. Alfabetiseringskampanjen som startade 1991, den lokala pressen och de medelklassaktivister som koordinerade gemensamma protestaktioner i städerna hade stor betydelse för hur rörelsen spreds.
Rörelsen blev snabbt politiserad i och med att politiska partier tog upp alkoholförbudet som en viktig fråga i den kommande valkampanjen. Den 16 januari 1995 införde det segrande Telugu Desam-partiet förbud för alkoholhaltiga drycker. Redan 1997 drogs förbudet delvis in. I ett längre tidsperspektiv var emellertid rörelsen inte enbart misslyckad, anser Marie Larsson.
– Det faktum att kvinnor, som inte brukade lämna sina hem, deltog i den offentliga sfären kan ses som ett led i demokratisering och ökad medvetenhet. En annan konsekvens av rörelsen var att många kvinnor startade småskaliga besparingsgrupper, något som hade varit omöjligt några år tidigare, säger Marie Larsson.
Avhandlingens titel: ”When Women Unite!” The Making of the Anti-Liquor Movement in Andhra Pradesh, India.
Disputationen äger rum den 9 juni kl 10 i hörsal 4, hus B, Universitetsvägen 10, Stockholms universitet.
Mer information:
Marie Larsson nås på tfn 0733-02 82 03, 08-641 35 84, e-post l-marie@spray.se
För bild på Marie Larsson, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, tfn 08-16 13 77, e-post maria.sandqvist@eks.su.se
Gun och Einar Larssons stiftelse (GELS) bildades 1999 efter en donation till HHS och GELS-stipendiet delas sedan dess ut årligen. Syftet med stipendiet är att främja stipendiaternas personliga utveckling genom att stödja ett utlandsprojekt som komplement till studierna på Handelshögskolan.
Årets stipendium på 40,000 kr tilldelas Lisa Sjöblom för projektet ”Ökad samordning i utvecklingssamarbetet”. Inom ramen för projektet kommer Lisa att, i samarbete med svenska, ideella organisationer, genomföra en fältstudie i Tanzania. Hon kommer att kartlägga vilka givare som är involverade i organisationernas tanzaniska partnerorganisationer och ta fram metoder för samverkan mellan givarna. Samverkan minskar risken för korruption och är därför en mycket aktuell fråga i biståndssammanhang. En ökad kontaktyta mellan olika biståndsorganisationer kan också möjliggöra delad finansiering av angelägna projekt och en harmonisering av utvärderingen av biståndsprojekt.
– Jag är oerhört hedrad och stolt över att ha blivit tilldelad GELS-stipendiet, säger Lisa Sjöblom. Många svenska organisationer vill samarbeta med andra givare som stödjer deras mottagarpartners i Tanzania, men ofta finns varken tid eller resurser för att bygga upp dessa strukturer. Det vill jag hjälpa till med.
Rektor Lars Bergman framhåller att stipendiet fyller en viktig funktion på Handelshögskolan eftersom det utgör en möjlighet för stipendiaterna att praktiskt tillämpa kunskaper som förvärvats under utbildningen vid skolan.
– Lisa Sjöbloms projekt visar på bredden av vad Handelshögskolans utbildning kan användas till. Det har som vanligt varit svårt att utse en stipendiat eftersom ansökningarna till GELS-stipendiet genomgående håller mycket hög kvalitet. Det som fällde avgörandet var Lisas nydanande och gränsöverskridande projekt i kombination med hennes tidigare enastående studie- och arbetsmeriter. Hennes projekt är ett också utmärkt exempel på det starka engagemang för bredare samhällsfrågor som finns bland våra studenter och som förtjänar att stödjas, säger Lars Bergman.
– För mig utgör stipendiet ett stort kliv på den karriärsbana som jag drömmer om, säger Lisa Sjöblom. Stipendiet är utöver projektet en inträdesbiljett till GELS Alumni. Jag tror att jag genom GELS-stipendiet kommer att få inspiration och kunskap på ett sätt som är en ovärderlig hjälp på vägen till mitt mål – att en dag få arbeta i ett sammanhang som bidrar till global utveckling och fattigdomsminskning.
Kontaktinformation
För mer information om GELS-stipendiet 2006 kontakta:
Lars Bergman, Rektor Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-736 90 00
E-post: lars.bergman@hhs.se
Lisa Sjöblom, 2006 års GELS-stipendiat
Tel: 0733-722 358
E-post: 19575@student.hhs.se
Whiplashskada är en nackskada som vanligen uppkommer efter bilolyckor, framför allt vid påkörning bakifrån. Skadan kan ge huvudvärk, yrsel och känselstörningar. 500 svenskar blir helt arbetsoförmögna till följd av whiplashskador varje år.
I studien ingick ett hundratal patienter. Hälften av patienterna fick följa ett nytt träningsprogram efter sin olycka, resten började följa ett standard träningsprogram.
Träningsprogrammet innebar att patienten försiktigt fick vrida huvudet tio gånger åt varje håll. Rörelserna upprepades en gång i timmen under några veckors tid. De patienter som inte blev bättre efter 20 dagar fick en mer omfattande nackundersökning och behandling enligt den så kallade McKenzie-metoden.
– Det är viktigt att patienten förstår att det inte är farligt att röra sig. Rörelserna gör att både cirkulationen och läkningen av skadan blir bättre, säger sjukgymnasten Mark Rosenfeld.
Studien inleddes 1995. Resultaten visade att de enkla rörelserna har en mycket god effekt för patienterna. Träningsprogrammet kan minska behovet av långvariga sjukskrivningsperioder efter whiplasskada från 25 % till nästan 5 %.
– Tidigare har whiplashpatienter ofta behandlats med en mjuk krage och vila, men både denna studie och annan forskning visar att vila faktiskt kan fördröja läkningen. Patienten behöver röra sin kropp och sin nacke så fort som möjligt efter olyckan, säger Mark Rosenfeld.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för arbetsterapi, audiologi, fysioterapi och logopedi.
Avhandlingens titel: Whiplash-associated disorders from a physical therapy and health-economic perspective
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Mark Rosenfeld, sjukgymnast, telefon: 070-926 15 49, e-post: mark@rosenfeld.se
Handledare:
Ronny Gunnarsson, chef för FoU-enheten, Primärvården/Folktandvården Södra Älvsborg, telefon: 070-555 66 62, e-post: ronny.gunnarsson@vgregion.se
Professor Jane Carlsson, telefon: 031-773 5738, e-post: Jane.Carlsson@fhs.gu.se
Proteinet kallas adiponektin och är ett ämne i vårt blod som tycks ha mycket goda effekter för vår hälsa. Det tros skydda mot bland annat diabetes typ 2, hjärtinfarkt och stroke.
Adiponektin produceras enbart av våra fettceller, men många överviktiga har mindre av proteinet trots att de har mer fettvävnad.
– Överviktiga har mer av olika inflammatoriska ämnen i kroppen och de ämnena påverkar antagligen produktionen av adiponektin, säger specialistläkare Carl Johan Behre.
Överviktiga med högt blodtryck, högt blodsocker och höga blodfetter hade i studien 30 % mindre adiponektin än normalviktiga. När försökspersonerna bantade bort omkring 30 kilo ökade nivåerna av adiponektin kraftigt. Nivåerna fortsatte att öka också efter det personerna slutat gå ner i vikt.
– Efter bara åtta veckors bantning var adiponektinnivåerna på normala nivåer och två veckor efter det att dieten upphört hade de nästan 50 % mer adiponektin än normalviktiga, säger Carl Johan Behre.
Avhandlingen visar att överviktiga inte producerar mindre av proteinet, men deras nivåer av adiponektin är ändå lägre. En teori är att deras adiponektin bryts ner snabbare.
– Proteinmolekylen ser ut som en liten klubba i blodbanan och den sitter alltid ihop med minst två andra adiponektinmolekyler. Ju större klumparna är desto bättre tycks effekten av proteinet bli, säger Carl Johan Behre.
Frågan är om det är övervikten i sig som påverkar nivåerna av adiponektin i vårt blod. Avhandlingen pekar på att det snarare är de sjukdomar som kan uppstå på grund av fetman som också reglerar nivåerna av proteinet. Det finns feta personer som i övrigt är helt friska, och de har samma halter av adiponektin som normalviktiga personer.
– En dröm vore att hitta ett ämne som stimulerar fettcellerna att producera mer adiponektin. Det finns mycket som talar för att proteinet kan skydda mot många av våra vällevnadssjukdomar, säger Carl Johan Behre.
Minst två nya läkemedel mot diabetes har redan visat sig höja nivåerna av adiponektin och snart kommer ett nytt läkemedel mot fetma som har samma effekt.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin, avdelningen för klinisk genetik
Avhandlingens titel: Adiponectin, the metabolic syndrome and atherosclerosis. Observation and intervention studies
Avhandlingen försvaras fredagen den 2 juni, klockan 13.00, Aulan SU/Sahlgrenska, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Carl Johan Behre, specialistläkare, telefon: 031-342 70 71, 0706-211 20 15, e-post: behre@wlab.gu.se
Handledare:
Adj. professor Björn Fagerberg, e-post: bjorn.fagerberg@wlab.gu.se
Ett idéstödsprojekt ska ha starka inslag av djärvhet, originalitet och kreativitet. Forskningen ska vara upptäckande, nytänkande och/eller omprövande. Forskningen kan också utmana eller ifrågasätta etablerade synsätt.
Ansökningar från alla forskningsområden och discipliner välkomnas. Mistra ser gärna en ökad andel ansökningar från samhällsvetenskap och humaniora.
Idéstödet har tillkommit som ett komplement till Mistras vanliga forskningsprogram. Här uppmuntras alltså originaliteten samtidigt som risktagandet är lite större.
Intresset för Mistras idéstöd 2005 var rekordstort. Totalt inkom drygt 150 ansökningar. Av dessa valdes 15 ut av en internationell beredningsgrupp till andra steget i ansökningsprocessen. Den 31 mars 2006 beslutade styrelsen att bevilja anslag till sex av dessa projekt.
Sista ansökningsdag är 2006-09-15.
Kontaktinformation
Marie Uhrwing
Programansvarig
E-mail: marie.uhrwing@mistra.org
Tel: 08-791 10 25
Anna-Karin Engvall
Kommunikationsansvarig
E-mail: annakarin.engvall@mistra.org
Tel: 08-791 10 27
Just det har doktoranden Monica Johansson vid Luleå tekniska universitet gjort i sin doktorsavhandling Teaching mathematics with textbooks – A classroom and curricular perspective (Matematikundervisning med läroböcker: Ett klassrums- och läroplansteoretiskt perspektiv) med vilken hon disputerar den 19 juni.
Avhandlingen innefattar fyra delstudier med olika perspektiv på läroboken och dess roll i matematikundervisningen. Samtliga delar utgår från lärobokens förhållande till läroplanerna, den avsedda läroplanen, det vill säga den nationella läroplanen/kursplanen, såväl som den faktiska läroplanen, det vill säga arbetet i klassrummet.
– I en undersökning av hur läroböckerna används i klassrummet fann jag att eleverna arbetar individuellt och med uppgifter i boken under stora delar av lektionstiden. Boken bestämmer vilka uppgifter eleverna jobbar med, men också vilka exempel läraren presenterar på tavlan och vilka matematiska begrepp som introduceras och hur detta görs. Det visade sig också att lärare kan hamna i svårigheter till följd av alltför stor tilltro till läroboken, säger Monica Johansson.
Det finns dock utrymme för undervisning utan lärobok och ibland använder lärarna denna frihet och möjlighet. Det kan handla om att en lärare blir medveten om aspekter i matematiken som boken inte behandlar eller att andra resurser används.
– Läroboken är ett centralt verktyg i matematikundervisningen, och som vilket annat verktyg som helst erbjuder den möjligheter, framför allt genom att den underlättar lärarens dagliga arbete. Men den har sina begränsningar. Studien visar framför allt hur viktigt det är att bli medveten om de begränsningarna och att diskutera lärobokens auktoritära ställning i klassrummet. Ett verktyg ska användas till det ändamål det är bäst lämpat för – vi tar ju inte fram hammaren när vi vill såga.
Monica Johansson är född 1964 och uppvuxen i Luleå där hon utbildade sig till undersköterska. Under några år jobbade hon inom vården innan hon blev kommunal dagbarnvårdare hemma i Södra Sunderbyn. När hennes egna barn blivit större bestämde sig Monica Johansson för att studera till gymnasielärare i matematik och geografi, men innan hon hunnit bli helt klar med sina studier erbjöds hon ett vikariat som adjunkt på Institutionen för matematik vid Luleå tekniska universitet.
Forskarstudier har Monica Johansson bedrivit sedan 2001 då hon antogs till den nationella forskarskolan i matematik med ämnesdidaktisk inriktning och hon presenterade sin licuppsats 2003. Från och med juli kommer Monica Johansson att arbeta som lektor med ansvar för matematikutvecklingen i Luleå kommuns skolor, samt på Institutionen för matematik.
För eventuell pressbild, kontakta universitetets pressansvariga.
Kontaktinformation
Upplysningar: Monica Johansson, tel. 0920-49 25 57, monica.johansson@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Britterna tog kontroll över Nigeria genom att liera sig med den muslimska eliten, som dittills inte hade haft så stort inflytande i människors vardagsliv. Därmed infördes den islamiska rätten även ute i byarna som tidigare haft egna byråd. Detta innebar att en mer religiös tillämpning av lagen infördes. Tidigare forskare har påstått att under kalifatets tid straffades t.ex. stöld med avhuggning av en hand och utomäktenskapliga förbindelser straffades med döden. Men enligt Hauwa Mahdi gällde detta bara i teorin, i praktiken var bilden helt annorlunda. Definitionen av stöld var nämligen så utformad att en enkel stöld i själva verket aldrig ledde till ett så drastiskt straff, utom i de fall då det rörde sig om ett mycket allvarligt och våldsamt brott.
När det gällde äktenskapsbrott finns det heller inga som helst bevis för att någon person (läs: kvinna) skulle ha stenats till döds. Däremot finns det flera exempel på där kvinnor som haft utomäktenskapliga relationer har bestraffats med böter, t.ex. har de fått återbetala hemgiften till mannen.
Avhandlingen tar upp följande teman; statsadministrationen i relation till islam, bondesamhället, sexuella relationer kontra lagen och hur dessa förändrades från kalifatets tid till protektoratets.
Avhandlingens titel: Gender and Citizenship: Hausa Womens Political Identity from the Caliphate to the Protectorate.
Opponent: Professor Holger Weiss, Åbo
Disputationen äger rum måndagen den 5 juni 2006 kl. 10
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Hauwa Mahdi, tel. 031-773 45 16,
mobiltel. 0735-61 21 47, e-post: hauwa.mahdi@history.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Avhandlingsförfattaren kartlägger ett fält av under 1800-talet utgiven illustrerad litteratur, som handlar om svensk historia. Litteraturen sätts in i skilda, men samverkande, sammanhang, såsom skolpedagogikens idévärld, folkbildningssträvanden och romanläsningens upplevelser. Diskussioner kring synen på och effekten av fakta och fiktion, empiri och berättelse, likaväl som förklaring och åskådliggörande genom texter och bilder är centrala.
Bildningsambitionerna ses som ett möte mellan olika sociala grupper i samhället. Initiativen kom från personer och intressegrupper med liberala utgångspunkter. Det rör sig sällan om ett klassmotsättningsperspektiv, utan snarare om en strävan efter konsensus. I detta sammanhang var bildning kring nationens historiska ödesgemenskap en väsentlig faktor. Denna liberala patriotism uttryckte många gånger radikala demokratiska krav, och tog intryck av de befrielse- och enhetskamper som fördes på kontinenten.
Anders Nodin lägger en särskild tonvikt vid pedagogisk användning av bilder, i ABC-böcker, läseböcker av berättande karaktär och faktainriktade läroböcker. Många pedagoger, såsom Per Adam Siljeström och Carl Georg Starbäck, framhöll berättelsens stora betydelse för att levandegöra empiriskt insamlade fakta, genom lärares muntliga framställningar och läseböckernas komplettering av läroböckerna. Det ligger i såväl populärvetenskapliga framställningars som skönlitteraturs natur att åskådliggöra genom narrativt engagemang.
Några årtionden in på 1800-talet började historiska bildverk att publiceras. Framför allt kom bilderna i Carl Wahlboms Fosterländska Bilder1520-1632 (1838) och i Carl Andreas Dahlströms planschverk att bli förebildliga och reproducerades i så hög utsträckning att de fick status av närmast källkaraktär. En milstolpe beträffande illustrering är Sveriges Historia från äldsta tid till våra dagar, med över två tusen träsnitt, som utkom i sex band 1875-81.
I Verner von Heidenstams Svenskarna och deras hövdingar (1908-1910) är gränserna mellan lärobok, läsebok och skönlitteratur flytande. Läsaren kan delta i de avgörande händelserna i närheten av hjältar och skurkar från det förflutna, såsom i dagdröm och lek. Gula brigadens hjältar, skriven av Nils Hydén 1899, innehåller över hundra originalillustrationer, utförda av Einar Torsslow. Den är ett bra exempel på den rika flora av äventyrsböcker för ungdomar som framträdde mot slutet av seklet.
Avhandlingens titel: ”Fosterländska bilder.” Den svenska historien i 1800-talets illustrerade läromedel, historieböcker och romanfiktion.
Opponent: Fil. Dr Tomas Björk, Stockholm
Disputationen äger rum fredagen den 9 juni 2006 kl. 10.15
Hörsalen, Göteborgs konstmuseum, Götaplatsen, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Anders Nodin, tel. 031-773 27 88,
mobiltel. 0702-01 53 39, e-post: anders.nodin@arthist.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Avhandlingen består av flera studier som rör bruket av betyg i utbildning. Man brukar tillskriva jesuiterna införandet av användning av betyg när det gäller utbildning och avhandlingsförfattaren har gjort en närstudie av jesuiternas skolplan från 1599, Ratio Studiorum. En av slutsatserna är att införandet av sifferbetyg, som det då handlade om, bäst kan förstås utifrån organisationens behov av fördelning av studenter och inte primärt som ett element för att motivera studenterna.
Normalfördelning av betyg i högre utbildning aktualiseras nu genom att länderna som deltar i Bolognaprocessen förhåller sig till ECTS – ”European Credit Transfer and Accumulation Systems”, ett system där betygsskalan från A-E skall vara normalfördelad. Gro Hanne Aas har gjort en analys av införandet av normalfördelning av betygen i norska folkskolan 1939. Normalfördelningen ses i relation till enhetsskolepolitik, reformpedagogik, vetenskaplighet och befolkningspolitik.
På 1970-talet var användningen av betyg i skolan utsatt för hård kritik i många länder. I avhandlingen analyseras ett förslag om att avskaffa betygen i ungdomsskolan i Norge. Betygssystemet var utsatt för hård kritik och Norges största parti gick in för att ta bort betygen. Men det visade sig att betygen hade stort stöd hos den norska befolkningen. Först genom att studera betygssystemets många olika funktioner kan man förstå varför inte kritiken resulterade i en reformpolitik. 1970-talet var också ett stort decennium för klassresor. Den nya kritiken av betygen som exkluderande och skapare av olikhet kunde inte underminera mångas erfarenheter av betyg som redskap för en inkluderande meritokrati. Avhandlingsförfattarens studium av boken The Rise of the Meritocracy, som utgavs 1958, görs med utgångspunkten att utveckla en bättre förståelse av vad som ligger i meritokratiska normer. Boken är ett satiriskt tankeexperiment som beskriver ett framtidssamhälle, där man konsekvent genomfört ett system där alla har samma chanser att väljas ut till utbildning och positioner i ett strikt klassamhälle. Ordet meritokrati myntas i denna bok som en beteckning på en typ av elitsamhälle som författaren Michael Young tar avstånd ifrån. Ändå har meritokrati blivit inarbetat i många språk som en positiv term, som en beteckning på principer om att det inte skall vara arv och pengar som ska avgöra vad man skall göra här i livet utan egna meriter.
Betyg är ett vardagsfenomen. Många kvinnor och män världen över har erfarenheter av att förhålla sig till betyg i utbildningssammanhang. Många har också synpunkter på meritokrati som fenomen, både med och utan kunskap om själva termen. Avhandlingen kastar ljus över betyg och meritokratiska normer som ett bredare kulturellt fenomen – ett tema som är föga behandlat i andra vetenskapliga sammanhang.
Avhandlingens titel: Likhet uten solidaritet? Idéhistoriske studier av karakter i utdanning og meritokrati.
Opponent: Professor Lennart Olausson, Malmö
Disputationen äger rum lördagen den 10 juni 2006 kl. 10
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Gro Hanne Aas, tel. + 47 2102 18 26 (arb), +47 22 69 97 34 (hem), e-post: gro.hanne.aas@nokut.no
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Negativa omdömen och kränkningar mellan elever pågår varje dag som en inlärningsprocess till en rådande livsförståelse, en förståelse av vad som ger livet värde och mening. Den här processen pågår hela tiden parallellt med den process där elever lär sig de officiella och uttalade värden och normer som skolan står för. De värden som eleverna lär varandra i skolan, befinner sig delvis på kollisionskurs med det som skolan enligt läroplanen ska ge eleverna, exempelvis människors lika värde, demokrati och jämställdhet.
– Men det har givetvis betydelse, eftersom den livsförståelse som ungdomarna lär kan antas påverka framtida samhällsbyggande, säger Christina Osbeck, nybliven doktor i ämnet religionsvetenskap vid Karlstads universitet. Christina Osbeck visar i sin avhandling ”Kränkningens livsförståelse. En religionsdidaktisk studie av livsförståelselärande i skolan” hur livsförståelse formas samtidigt på olika plan bland elever i skolan. Studien är baserad på gruppintervjuer med sammanlagt femtio elever i årskurs åtta från fem skolor. Dagligen visar ungdomarna varandra på olika sätt vad som ger livet värde och mening. Det framkommer bland annat genom negativa omdömen om och till varandra. För att vara tydliga passerar de ibland gränsen och blir kränkande. Ungdomarna menar att kränkningar är självklara och bara en handling bland många handlingar som syftar till att klargöra vad som gäller.
Livet för ungdomarna handlar mycket om att anpassa sig för att bli individuellt konkurrenskraftiga och uppnå personlig framgång eller för att den egna gruppen ska bli konkurrenskraftig. Både i skolan och bland kamraterna är anpassning viktigt. Om eleverna anpassar sig till undervisningsmiljöns gällande värden och normer så uppnår de bättre studieresultat. Och om de anpassar sig till gällande värden och normer i kamratmiljön så leder det till en förbättrad social position. Genom negativa omdömen och kränkningar lär de varandra en gällande livsförståelse, delvis på kollisionskurs med skolans värdegrund.
– Ungdomarna lever i och lär sig flera delvis motsägelsefulla uppsättningar värden parallellt i skolan, men de tycker inte att det är konstigt utan helt naturligt, säger Christina Osbeck.
Kontaktinformation
Välkommen att ringa Christina Osbeck på tfn: 054-700 17 93 eller 070-388 11 38.
Avhandlingen visar att kommunerna är på väg att bli nätverksaktörer som i hög grad är aktiva utanför kommungränsen. Den handlar både om drivkrafterna till ökat kommunsamarbete och hur förändringen går till i den enskilda kommunen. Den tar också upp hur staten agerar för att styra utvecklingen. Statens roll är så viktig att kommunernas samarbete beskrivs som en slags modern kommunreform, ett alternativ till att slå samman kommuner.
Avhandlingen ger ett viktigt bidrag till dagens svenska kommunforskning.
Markus Gossas disputerar med avhandlingen Kommunal samverkan och nätverksstyrning vid Institutionen för samhällsvetenskap, Örebro universitet, den 1 juni 2006 kl. 10.00, Hörsal 1, Långhuset.
För mer information kontakta:
Markus Gossas
Tel: 08-402 12 61
E-post: markus.gossas@framtidsstudier.se
Kontaktinformation
Tel: +46 8 402 12 00
Fax: +46 8 24 50 14
E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm
Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Dagens bilar kan utrustas med olika passiva och aktiva säkerhetssystem som låsningsfria bromsar och kollisionsvarnare. Men de kan bara reagera på faror de själva ”känner” eller ”ser” genom bilens egna sensorer, radar eller kamera.
Ett system för kommunikation mellan bilar är mer proaktivt, ger en helt annan framförhållning och ökar möjligheten att undvika olyckor speciellt vid vägkorsningar och påfarter. Men det finns en rad tekniska problem att lösa innan de kan bli verklighet.
Ioan Chisalita vid Institutionen för datavetenskap har skapat ett system som bygger på ett distribuerat kommunikationsprotokoll som tillåter fordonen att bilda virtuella kluster allt efter den rådande trafiksituationen. Han presenterar lösningen i sin doktorsavhandling Communication and networking techniques for traffic safety systems.
Bilarna som var och en är utrustad med kamera, gps och olika sensorer sänder ut signaler upp till tio gånger i sekunden. Data om position, hastighet, väglag, inbromsning, blinkerläge med mera utväxlas mellan de fordon som finns inom 300 meters radie. En dator i bilen behandlar informationen och ger en varning till föraren. Man kan också tänka sig att systemet i sista hand tar över kontrollen av fordonet.
För att detta ska fungera krävs en enhetlig standard för trådlös kommunikation, till exempel WLAN. I systemet kan också ingå servrar vid vägkanten som ger information om trafikläget. I Japan finns redan ett sådant system utbyggt längs motorvägarna där information tas emot och sänds ut via radio och infrarött ljus.
Kommunikationssystemet är testat i en trafiksimulator på en mängd olika scenarier, baserade på autentiska olyckor från en amerikansk databas.
Avhandlingen läggs fram vid disputation fredag 2 juni 2006 kl 10.15 i Visionen, hus B, Linköpings universitet campus Valla.
Kontaktinformation
Ioan Chisalita 013-282452, 076-8728876, ioach@ida.liu.se
Att verkligen se kompisrelationerna ur barnens perspektiv har varit oerhört viktigt för Maud Ihrskog. Hon har följt tio barn under två och ett halvt år, från de var 12 år och fram till de skulle fylla 15 år, och lärt känna dem genom informella möten på deras fria tid eller genom deras fritidsintressen och fritidsaktiviteter. Hon har också undersökt relationsskapandet i skolmiljön. Genom intervjuer, samtal och brevväxling har hon dokumenterat barnens erfarenheter av relationsskapande.
– Detta sammantaget har utgjort hela min databildning, berättar Maud Ihrskog. Genom att avkläda mig en vuxen roll, att inte vara en förälder eller pedagog upplever jag att jag kommit barnen nära och kunnat se verkligheten ur deras perspektiv.
Studien visar att relationer med andra barn är oerhört viktiga för såväl barnens identitet som deras socialisationsprocess. Relationsskapandet pågår överallt och hela tiden och det kan inte särskiljas i rum och tid. – Eftersom barnen tillbringar så stor del av sin tid i skolan är givetvis skolan en av de viktigaste platserna för relationsskapande menar Maud Ihrskog. Det är viktigt för pedagoger och andra vuxna att vara medvetna om och ta på allvar barnens ”arbete” med relationsskapande. Skolan har en mycket viktig uppgift även här.
Avhandlingen visar också att det finns en distinktion mellan kompisar och kamrater. En kompis är någon barnen har en närhet, tillit och ömsesidighet till. Någon de anförtror sig åt och som de känner sig bekräftade av och till och med känner sig älskade av. En ganska exklusiv relation. Kamrater däremot har de inte samma intimitet med. Kamratrelationerna är också fler, som t.ex. klasskamrater. Kamratrelationer behövs för att kunna skapa identifikation med flera och eventuellt för att kunna skapa nya kompisrelationer. Barnens socialisationsprocess gör att gruppen blir mycket betydelsefull, här söker de, förhoppningsvis tillsammans med en kompis, bekräftelse och i gruppen testas om de duger eller inte. Villkoren för att skapa relationer styrs till stor del av de vuxnas förhållningssätt och hur barnens och ungdomarnas vardagsliv är strukturerat.
När barnen går från olika skolstadium splittras ofta klasserna. Detta är något som skolan gör medvetet för att främja nya kamratrelationer. Men i en tid där barnen själva genomgår en förändring från barn till vuxen upplever de detta som en signal från de vuxna att kompisrelationerna inte är viktiga. Barnen lär visserligen känna nya kamrater, men de upplever att de inte lyckas skapa nya, nära kompisrelationer i de nya konstellationerna. Resultatet blir att vissa barn går miste om den viktiga känslan av att känna sig behövda och älskade av någon kompis.
Maud Ihrskogs yrkesbakgrund är fritidspedagog, hon har arbetat som lärarutbildare i Växjö sedan 1976 först som metodiklärare på fritidspedagogutbildningen på Lärarhögskolan och sedan som pedagogiklärare vid Institutionen för pedagogik vid Växjö universitet.
Avhandlingen ”Kompisar och kamrater. Barns och ungas villkor för relationsskapande i vardagen” försvaras fredagen 2 juni, 2006, kl. 13:15. Disputationen äger rum i sal Myrdal, Växjö universitet. Opponent är professor Gunilla Halldén, Linköpings universitet
Kontaktinformation
Kontakta: Maud Ihrskog, telefon: 0470-70 88 06 eller e-post Maud.Ihrskog@vxu.se.
Beställ boken från: Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: Kerstin.Broden@adm.vxu.se
Praktiska upplysningar: Marianne Thureson, forskningssekreterare vid Institutionen för pedagogik, telefon: 0470-70 89 18
