För vissa grupper inom barn- och ungdomspsykiatrin är det svårt att hitta verksam eller tillräcklig behandling. Dit hör pojkar med ADHD och deprimerade, självdestruktiva tonårsflickor. Ett forskningsprojekt i Värmland visar att dansterapi är en behandlingsform som kan fungera när andra, mer traditionella, behandlingar inte är framgångsrika eller tillräckliga. Det är professor Erna Grönlund, Danshögskolan i Stockholm, och universitetslektor Barbro Renck, Karlstads universitet, som har lett forskningsprojektet. Barbro Renck har även arbetat som specialistsjuksköterska inom såväl barn- och ungdomspsykiatri som vuxenpsykiatri.

– Vi är först i världen med att prova och vetenskapligt utvärdera dansterapi som behandlingsform för pojkar med ADHD, säger professor Erna Grönlund vid Danshögskolan i Stockholm.

Forskningsprojektet har fått stor internationell uppmärksamhet. Rönen från ADHD-studien har bland annat publicerats i American Journal of Dance Therapy.

Det finns idag ett stort behov av en variation av behandlingsformer inom barn- och ungdomspsykiatrin. I projektet Dansterapi för barn och ungdom med psykisk ohälsa visar utvärderingen att dansen verkligen kan hjälpa.

– Pojkarna med ADHD blev lugnare. Deras föräldrar och lärare rapporterade att de klarade skolarbetet bättre. En pojke kunde tidigare bara sitta med i klassrummet i tio minuter och efter dansterapin klarade han en hel lektion. De kunde också leka tillsammans med de andra barnen utan att råka i konflikt och slåss hela tiden, berättar Erna Grönlund.

Det kanske kan verka märkligt med rörelse och fart för pojkar vars problem mycket handlar om att de inte kan hejda sig eller gå ner i varv. Men det fungerar. Övningarna brukar börja med full fart för att sedan innehålla moment där det är viktigt att lyssna och härma, lekar till musik, rollspel och sedan allt lugnare inslag.

Även tonårsflickorna reagerade positivt på dansterapin.
– Det kan vara svårt att använda samtalsterapi för tysta tonåringar som varken vill eller vågar prata om vad som bekymrar dem. Det visade sig att dans var ett bra sätt att få upp de deprimerade flickornas energi och livsglädje. En övning med till exempel flamenco kan också handla om att känna stolthet, självkänsla, sätta gränser och säga nej, säger Erna Grönlund.

– Resultaten för båda grupperna var goda, men det är en liten grupp barn och ungdomar, sex pojkar och elva flickor, så vi törs inte dra alltför långtgående slutsatser. Fler, uppföljande studier behövs, säger Barbro Renck.

Att flera familjer efterfrågat en fortsättning visar också att projektet varit framgångsrikt.

– Tyvärr finns inte behandlingsformen vid barn- och ungdomspsykiatrin idag, men vi hoppas att socialstyrelsen aktivt ska rekommendera landstingen att införa dansterapi som komplement. Framför allt när det gäller pojkarna med ADHD så verkar det som om behandlingen behöver upprepas för att den goda effekten ska vara kvar, säger Barbro Renck.

Forskningsprojektet har genomförts på Barn och ungdomspsykiatriska kliniken i Karlstad under perioden 2001-2005. Projektet är ett samarbete mellan Danshögskolan i Stockholm, folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Karlstad och Dans i Värmland. Pojkarna i projektet var 5-7 år och flickorna 13-17 år.

Kontaktinformation
För mer information kontakta gärna lektor Barbro Renck, tfn 054-7002510 eller 0705-436149, e-post: barbro.renck@kau.se och professor Erna Grönlund tfn 08-7177116 eller 070 – 259 08 06 e-post: erna.gronlund@telia.com

Forskningsrapporterna kan beställas via Danshögskolan, www.danshogskolan.se
eller per telefon 08 – 459 05 30 (Lars Nyberg).

Resultaten framkommer i en doktorsavhandling i företagsekonomi som presenteras på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet den 9 juni.

Sedan början av 1990-talet har studieförbunden engagerats i samband med statens satsning på utbildning för arbetslösa. Från början bedrevs utbildningen under målstyrning, finansierad med hjälp av särskilt riktade bidrag. Efter cirka fem år upphörde bidragen och utbildningsansvaret överfördes till kommunerna. Under mer eller mindre marknadsmässiga former har kommunerna tagit över uppgiften som uppdragsgivare för upphandling av en stor del av vuxenutbildningen. Studieförbunden konkurrerar med andra utbildningsanordnare om uppdrag och måste därmed kunna kommunicera sin verksamhet till uppdragsgivaren på ett vinnande sätt.

I och med konkurrenssituationen har ett språk för utbildningsmarknaden uppstått, men samtidigt finns folkbildningens språk med sitt humanistiska synsätt kvar när man presenterar arbetssätt, arbetsformer och målgrupp i uppdragsutbildningen. I det nya sättet att tala om sina aktiviteter integrerar man folkbildningens värdemässiga språkbruk med en arbetsmarknadsanpassad retorik, så att båda inriktningarna blir lika viktiga i uppdragsutbildningen.

Studieförbunden har traditionellt sett, via sitt språkbruk, värnat om den idémässiga bilden av sin verksamhet, folkbildningens särart. Särarten bygger på det ”fritt och frivilliga”, det vill säga på frihet från statlig och kommunal styrning samt på ett frivilligt deltagande.

– Begreppet ”fritt och frivilligt” har i det nya sammanhanget kommit att framstå som ett pedagogiskt arbetssätt eller en arbetsform för individer med behov av olika former av stöd, säger författaren Ann-Louise Petersen. ”Fritt och frivilligt” har gått från att vara ett mål för folkbildningen till att bli ett pedagogiskt medel i uppdragsutbildningen.

Tid för disputation: fredagen den 9 juni kl 13
Plats: CG-salen, Handelshögskolan, Vasagatan , Göteborg
Avhandlingens titel: ”Marknadsorientering inom Folkbildningen. Fritt och frivilligt i ett nytt ljus”

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta: Ann-Louise Petersen, telefon 031-773 4648, mobil 0708 380198
ann-louise.petersen@handels.gu.se

Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Fakultetskansliet
Box 600, 405 30, Göteborg
Telefon: 031-773 1247 Telefax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se

51 patienter med svåra kroniska tvångs- och ångestsyndrom har följts i upp till 23 år efter ett neurokirurgiskt ingrepp kallat capsulotomi. Metoden innebär att nervtrådar skärs av i de djupt liggande delarna i hjärnan.

– Capsulotomi är en effektiv metod för att lindra ångest och tvång och den goda effekten kvarstår många år efter operation. Många svårt plågade patienter har upplevt att operationen räddade deras liv. Samtidigt finns en stor risk för biverkningar. Det säger psykiatern Christian Rück, som gjort en noggrann uppföljning av patienter, opererade med denna metod.

Resultaten presenteras i en kommande doktorsavhandling vid Karolinska Institutet och det är första gången som det gjorts en så omfattande uppföljning av denna patientgrupp. Effekten av operationen mättes genom en lång rad symtomskattningar med hjälp av frågeformulär och utförliga intervjuer med både patienter och anhöriga. Neuropsykologisk undersökning och magnetkameraundersökning av hjärnan ingick i uppföljningen.

Ett viktigt fynd är att biverkningar av operationen är betydligt vanligare än man tidigare trott. Drygt en tredjedel av patienterna visade tecken på apati och svårigheter att utföra och planera aktiviteter. Enstaka patienter hade drabbats av epilepsi, avhämning eller urininkontinens.

– Det finns alltså en oacceptabelt stor risk för biverkningar med de kirurgiska metoder som hittills använts. För de patienter som inte svarar på vanlig psykiatrisk behandling bör man i första hand använda sig av nya neurokirurgiska tekniker som inte är oåterkalleliga, säger Christian Rück

Capsulotomi utvecklades på 1950-talet vid Karolinska sjukhuset. Metoden har i snitt använts på ett par patienter om året. Senaste operationen utfördes år 2000.

Avhandling: ”Capsulotomy in Anxiety Disorders” av Christian Rück, doktorand vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, psykiater vid Ångestprogrammet, Psykiatri Centrum Karolinska. Disputationen sker den 16 juni.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Christian Rück, tfn 0707-21 44 74, e-post Christian.Ruck@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, Karolinska Institutet, tfn 08-524 838 95, 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se

Att skog och mark lagrar eller sänker atmosfäriskt koldioxid har varit känt för klimatforskare i över hundra år. Dessa kolförråd utgör en naturlig del i kolets kretslopp och är sålunda en av de faktorer som påverkar växthuseffekten och jordens klimat. Genom att avverka naturliga skogsområden har människan under årens lopp frigjort stora mängder markbundet kol och därmed bidragit till den ökade koldioxidhalten i atmosfären. Omvänt kan medvetna markanvändningsstrategier så som skogsplantage öka kolförrådens omfattning och minska koldioxidkoncentrationerna i atmosfären.

I Eva Lövbrands avhandling analyseras hur skogsfrågan nådde den politiska dagordningen i slutet av 1980-talet och integrerades i FNs klimatkonvention år 1992. Att den tropiska skogsavverkningen under 1980-talet genererade cirka 25 procent av de globala växthusgasutsläppen per år var en viktig orsak till det politiska intresset för terrestra kolförråd. Den vetenskapliga upptäckten att nyplanterade skogar i Europa och Nordamerika sänker stora mängder atmosfäriskt koldioxid var också avgörande för skogsfrågans genomslag i förhandlingarna. Sedan toppmötet i Kyoto år 1997 har de förhandlande parterna diskuterat i vilken utsträckning som världens i-länder ska få räkna av kolupptaget i markbundna ekosystem mot de utsläppstak som finns inskrivna i Kyotoprotokollet. Förhandlingarna har präglats av stor politisk oenighet och många moraliska och praktiska invändningar. Är det rätt att lagra kol i biomassa och mark istället för att minska utsläpp? Ska rika länder i Väst få plantera träd i tropiska regioner istället för att minska utsläpp på hemmaplan? Hur säkerställer man att länder med mycket skog inte slipper undan sina utsläppsåtaganden?

I Eva Lövbrands avhandling står samspelet mellan vetenskap och politik i centrum. En viktig slutsats är att expertkunskap har varit avgörande för politiskt inflytande i de komplexa förhandlingarna om kolsänkor. Länder och politiska intressegrupper med tillgång till vetenskaplig expertis har dominerat förhandlingarna och drivit igenom den globala handeln med kolrika skogsområden som just nu är under utveckling, och det omfattande rapporteringssystemet för kolupptag i skog och mark som idag är en central del av den internationella klimatpolitiken.

Avhandlingen har titeln ”Greening Earth? Science, Politics and Land Use in the Kyoto Negotiations” och kommer att försvaras den 9 juni kl.09.30 på Institutionen för biologi och miljövetenskap, Högskolan i Kalmar, sal A137, Landgången 4, Kalmar.

Kontaktinformation
Eva Lövbrand
tel: 0480-44 62 27
mobil: 073-3321557
e-post: eva.lovbrand@hik.se

Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap, har utsett
professor Carlos Ochoa, Lima, Peru, och agronomie licentiat Ingvar Wiberger, Axvall, till hedersdoktorer.

Carlos Ochoa har under många år vigt sitt liv åt forskning inom botanik, genetik och växtförädling. Främst har han forskat om potatis. Carlos Ochoa’s långsiktiga arbete med att samla och kartlägga vilda potatissläkter samt att förbättra olika sorter för olika agro-ekologiska förhållanden är mycket framstående. Genom åren har han besökt Sverige och underhållit sina kontakter med svenska växtförädlare.

Ingvar Wiberger är en av pionjärerna inom svensk bioteknik och har varit verksam inom ett flertal företag, bl a Bofors Nobel, Pharmacia och Amersham. Han har utifrån ett djupt intresse för kemisk och biologisk forskning fungerat som brobyggare mellan SLU och bioteknisk industri. Ingvar Wiberger har utvecklat SLU Holding till en av landets främsta universitetsorganisationer för affärsmässig förädling av forskningsresultat till biotekniska företag.

Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds-och jordbruksvetenskap, har utsett professor Richard Stiles, Technishe Universität, Wien, Österrike och professor Walter Wohanka, University of Applied Sciences, Campus Geisenheim, Tyskland, till hedersdoktorer.

Richard Stiles har medverkat till att stärka den akademiska gemenskapen kring landskapsutbildningarna i Europa. Han har identifierat en rad viktiga utvecklingsområden, ett flertal har lett vidare till europeiska samverkansprojekt för undervisning och forskning. Richard Stiles har under lång tid haft ett nära och värdefullt samarbete med institutionen för landskapsplanering vid SLU i Alnarp.

Walter Wohanka är professor i växtpatologi och främst inriktad på sjukdomar hos olika växter. Att minska miljöeffekterna från trädgårdsodlingar är ett område han har varit och ännu är mycket engagerad inom. Walter Wohankas stora insats för trädgårdsnäringen är utveckling av långsam rening av näringslösningar i växthusodlingar av bland annat grönsaker. Syftet med långsam rening är att minska spridning av sjukdomar med näringslösningen i slutna odlingssystem.
Sedan 1992 har Walter Wohanka varit mycket involverad i flera projekt vid SLU.

Fakulteten för skogsvetenskap, har utsett jägmästare Karl-Göran Enander, Jönköping, och professor Pekka Niemelä, University of Joensuu, Finland, till hedersdoktorer.

Karl Göran Enander har tillfört mycket viktiga kunskaper om det moderna skogsbrukandets förhistoria och historia fram till år 2000. Han har bland annat skrivit uppsatser om skogsbrukets, skogsforskningens och skogspolitikens historiska utveckling. Hans skrifter erbjuder en initierad och välbalanserad beskrivning av denna utveckling, av väsentligt intresse för fakultetens medlemmar och övrig personal, dess studenter och en skogsintresserad allmänhet.

Pekka Niemelä är skogsekolog och har gjort mycket viktiga upptäckter särskilt inom området ”växt-djur-interaktioner”. Han har arbetat med både grundläggande och mer praktisk inriktad forskning om effekter av klimatförändringar och skogsgödsling.
Pekka Niemelä har också varit en aktiv samarbetspartner med forskare inom fakulteten.

Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap vid SLU kommer inte att utse någon hedersdoktor under 2006.

För mer information om respektive hedersdoktor kontakta respektive fakultetskansli;
Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds-och jordbruksvetenskap, Kerstin.Olin@adm.slu.se
Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap, Mia.Uppsten@adm.slu.se
Fakulteten för skogsvetenskap, Ulla.Marklund@adm.slu.se

– Bakterier som är resistenta mot medicinering med antibiotika är ett växande problem. Med kroppseget antibiotikum har man mycket sällan sett någon resistensutveckling, därför kan det förhoppningsvis bli ett altarnativ eller komplement till traditionell antibiotikabehandling säger professor Annelie Brauner, forskningsledare.

Urinvägsinfektion är idag en av de tio vanligaste orsakerna till läkarbesök inom öppenvården. Upp till 60 procent av alla kvinnor får någon gång en urinvägsinfektion. Av dessa får 20 procent återkommande infektioner. Barn drabbas inte lika ofta som vuxna kvinnor, men av de barn som också får njurbäckeninflammation får upp till 40 procent ärrbildning i njurarna.

Tidigare har man trott att urinvägarna hålls sterila genom att urinflödet hindrat bakterier från att fästa i slemhinnan i urinröret. Men forskarna vid Institutionen för Mikrobiologi, Tumör- och Cellbiologi har visat att även ett kroppseget äggviteämne – en så kallad peptid – har avgörande betydelse för att förhindra uppkomsten av urinvägsinfektioner. Något som i sin tur banar väg för helt nya former av behandlingar.

Forskarna mätte nivåerna av den bakteriedödande peptiden LL-37 i urinen hos både friska barn och barn med urinvägsinfektion. De fann då att nivåerna var mycket låga hos de friska barnen, men att produktionen hos barn med infektion hade ökat påtagligt. Med hjälp av odlade humanceller från njure och urinvägar kunde forskarna identifiera de celler i människokroppen som producerar LL-37.

– Då kunde vi visa att LL-37 bildas i epitelceller både från urinvägarna och njuren. I samband med infektion sker ökning och frisättning av LL-37 inom loppet av några minuter, säger professor Annelie Brauner.

Försök på möss visade att djur som saknade genen för en antimikrobiell peptid, snarlik den mänskliga peptiden LL-37, lättare drabbades av urinvägsinfektioner. Hos dessa djur blev infektionen ofta mycket allvarligare och njurarna mer svullna och fulla av bakterier.

– Urinvägsinfektioner innebär inte bara ett lidande för patienten utan är en personlig och en samhällsekonomisk belastning. Våra fynd visar en ny möjlighet att förhindra uppkomsten av urinvägsinfektion genom att öka den antibakteriella peptiden LL-37. För patienter som drabbas av återkommande urinvägsinfektioner skulle anfall helt enkelt kunna bli bästa försvar, säger professor Annelie Brauner.

Publikation:
“The antimicrobial peptide cathelicidin protects the urinary tract against invasive bacterial infection”
Milan Chromek, Zuzana Slamová, Peter Bergman, László Kovács, Ludmila Podracká, Ingrid Ehrén, Tomas Hökfelt, Gudmundur H Gudmundsson, Richard L Gallo, Birgitta Agerberth och Annelie Brauner
Nature Medicine, juni 2006

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Annelie Brauner, Institutionen för Mikrobiologi, Tumör- och Cellbiologi, tfn 08-51773914, 070-5863322, e-post annelie.brauner@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd, tfn 08-524 838 95, 070-224 38 95, e-post katarina.sternudd@ki.se

För tre år sedan deltog 4 300 svenska elever i årskurs 8 i en internationell studie kallad TIMSS 2003 (Trends in International Mathematics and Science Study 2003). Meningen med studien var att mäta och jämföra elevers kunskaper i olika länder i ämnena matte och naturvetenskap. Hanna Eklöf vid Umeå universitet har genom intervjuer och enkäter bland annat undersökt svenska elevers motivation att göra sitt bästa i TIMSS-undersökningen.

Eftersom elevernas resultat i TIMSS-studien är betydelselösa för dem personligen, är en vanlig farhåga i liknande studier att deltagarna inte är motiverade att göra sitt bästa. Om så är fallet kan resultaten ge en missvisande bild av elevernas kunskaper. Hanna Eklöf visar att de flesta elever var mycket motiverade att göra sitt bästa, och värderade en bra prestation i studien ganska högt. Hanna Eklöf kan därför dra slutsatsen att de svenska resultaten i TIMSS 2003 inte är missvisande på grund av att eleverna inte ansträngt sig. De elever som var mest motiverade inför just det här testet presterade också lite bättre än andra, men sambandet var inte särskilt starkt. För pojkar betydde emellertid motivationen lite mer för resultatet än för flickor.

Hanna Eklöf har även undersökt elevernas uppfattning av sin egen förmåga i, och allmänna värdering av, skolämnena matte och naturvetenskap, det vill säga biologi, fysik, kemi och geografi. Hon visar att hur intressanta och viktiga ämnena är för eleverna inte betyder speciellt mycket för hur de presterar på prov. Elevernas skattning av sin egen förmåga i framförallt matte stämmer dock väl överens med provresultaten.

Mer information om TIMSS 2003 finns på:
http://www.umu.se/edmeas/timss2003/index.html

Fredagen den 2 juni försvarar Hanna Eklöf, institutionen för beteendevetenskapliga mätningar, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Motivational Beliefs in the TIMSS 2003 Context: Theory, Measurement and Relation to Test Performance. Disputationen äger rum kl. 10.15 i sal MA121, MIT-huset. Fakultetsopponent är professor Svein Lie, institutt for laererutdanning og skoleutvikling, Universitetet i Oslo.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Hanna Eklöf,
institutionen för beteendevetenskapliga mätningar,
Umeå universitet,
tel: 090-786 78 51,
e-post: hanna.eklof@edmeas.umu.se

En jämförelse mellan hur produktivitetsökningstakten påverkas av introduktionen av ångmaskinen, elektrifieringen och datorerna (IKT-revolutionen) visar både att eftersläpningarna är stora och att mönstret skiljer sig åt. Spridningen av ångmaskinen gick långsammast, men det tog ändå så mycket som 40-50 år för elektrifieringen och IKT-revolutionen att lämna tydliga spår i produktivitetsstatistiken.

Enligt många forskare och samhällsanalytiker genomgår vi för närvarande en teknologisk revolution baserad på ett fundamentalt genombrott inom Informations- och Kommunikations Teknologi (IKT). Denna har redan på avgörande sätt påverkat hur vi lever våra liv och hur vi producerar varor och tjänster. Men IKT-revolutionen är inte den första teknologiska revolutionen i mänsklighetens historia. Uppfinningar som ångmaskinen och elektriciteten hade minst lika dramatiska effekter på levnadsstandarden och levnadssättet.

I uppsatsen hävdas att om hedoniska prisindex hade använts även tidigare, så skulle detta ha haft stora effekter på hur vi uppfattar tidigare teknologiska genombrott. Det tar lång tid från den ursprungliga uppfinningen (ångmaskinen, den elektriska dynamon och transistorn) till dess att en substantiell ökning i produktivitetstillväxten kan observeras. För ångmaskinen tog det ca 140 år, medan det bara tog 40-50 år för elektrifieringen och IKT-revolutionen att lämna tydliga spår i produktivitetsstatistiken.

Artikeln ”Technological Breakthroughs and Productivity Growth” är författat av Harald Edquist och Magnus Henrekson och ingår i en avhandling med samma namn som framläggs vid Handelshögskolan i Stockholm. Hela artikeln kan laddas ned från: http://swopec.hhs.se/hastef/papers/hastef0562.pdf

Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna:

Harald Edquist, Handelshögskolan i Stockholm
Tel. 08-736 92 59
E-post: harald.edquist@hhs.se

Magnus Henrekson, professor vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel. 08-665 45 00
E-post: magnus.henrekson@hhs.se

Expeditionen ACEX, som ingår i det internationella programmet IODP (Integrated Ocean Drilling Program) och består av forskare från ett dussintal nationer, har med hjälp av tre isbrytare och utrustning för djuphavsborrning, lyckats provta en drygt 400 m tjock sedimentsekvens från Norra ishavets havsbotten, nära Nordpolen. Sedimentsekvensen vittnar om hur klimatet i Arktis utvecklas under 56 miljoner år.

Idag spelar Arktis en central roll för att hålla nere Jordens temperatur eftersom den vita snön och isen reflekterar tillbaka solljus från jorden. Men nu har ACEX-forskarna funnit bevis för att temperaturen av havsvattnet i ytan av Norra ishavet för 55 miljoner år sedan kan ha varit omkring 23 grader C. Resultaten pekar på att det fanns ingen is överhuvudtaget. För ungefär 49 miljoner år sedan fanns det gott om en vattenlevande ormbunksväxt som heter Azolla. Fyndet innebär att Norra ishavets ytvatten vid den här tiden var helt utsötade.

Forskarna letade efter spår av den första isbildningen i centrala Arktis. De första spåren efter havsis eller isberg uppträder i sedimentlager som är 45 miljoner år gamla, långt tidigare än vad någon föreställt sig.

Kontaktinformation
Jan Backman, professor i allmän och historisk geologi, tfn 08-16 47 20, e-post backman@geo.su.se
Martin Jakobsson, docent i marin geologi och geofysik, Institutionen för geologi och geokemi, tfn 08-16 47 19, e-post martin.jakobsson@geo.su.se
Maria Erlandsson, pressekretare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Eva Grönlund , Informationssekreterare, Polarforskningssekretariatet, tfn 08-673 97 30, mobil 070-344 92 51, e-post eva@polar.se

Forskare, intressegrupper och andra tar hela tiden fram nya fakta, studieresultat, åsikter och annan information som pekar på vad som ur ett uthålligt perspektiv är ”bättre” handlingar. Men sådan information är sällan tillgänglig eller begriplig när beslut fattas av tillverkare eller inköpare.

För att komma tillrätta med detta har ett nytt forskningsområde, industriell miljöinformatik, vuxit fram mellan datavetenskap och miljövetenskap.

Enligt Raul Carlson finns det ett stort behov.

– De allra flesta beslut tas idag utan miljöhänsyn, i värsta fall innebär de istället försämrade möjligheter för uthållig utveckling, säger han.

Ett stort problem är att miljöansvariga försöker nå ut med rena kemist- och ekologkunskaper kring miljö – något som är svårt att ta till sig i den krassa vardagen. Sysslar man med produktutveckling är det oftare klokare att använda informationen på ett annat sätt.

– Genom att omforma den allmänna informationen till ren produktinformation blir den begriplig och mätbar för personen som ska ta beslut. Det kan till exempel handla om att göra det tydligt att produkten inte får väga mer än så och så och inte heller får innehålla mer än en viss procent av det ena eller andra ämnet.

Mer behöver ofta en produktutvecklare inte veta. Det som är mätbart kan man förbättra, medan man riskerar en motsatt effekt med krav som är abstrakta och omätbara.

Raul Carlson har under forskningens gång haft ett nära samarbete med ett flertal företag. Han beskriver i sin avhandling begreppsmodellerna bakom några olika industriella miljödatabaser. Han drar även generella slutsatser och ger praktiska råd om hur miljödatabaser för styrning i industrisamhället ska struktureras.

– Idag är det vanligt att man börjar bygga miljöinformationssystem utan att man vet vilken indikator det är man ska mäta. Är det utsläpp av försurande ämnen, toxiska ämnen eller ämnen som man inte vet hur det påverkar naturen man ska mäta?

Ofta tror man att alltihop kan hanteras i ett enda system, och att det ger sig med tiden vad som är viktigt. Enligt Raul Carlson fungerar det inte. Man måste veta väldigt väl vad som ska mätas innan systemet byggs upp. Varje indikator kräver avancerad information som tar tid att få fram.

Eftersom uthållig utveckling är en föränderlig process måste ett företag dessutom ständigt omformulera sin definition kring vad uthållighet är.

– Man måste hela tiden förflytta resurserna dit de gör mest nytta. Låt säga att ett företag som skapat ett miljöledningssystem först lär sig att deras största problem ligger på avfallssidan och därför koncentrerar sig på att minimera det. När det efter två, tre år lyckats, måste mätprocessen bytas och fokus läggas på ett annat problem., säger Raul Carlson.

Avhandlingsarbetet har utförts i ett projekt inom Centrum för Produktrelaterad Miljöanalys, CPM, ett kompetenscentrum som finasieras av Vinnova. Där deltar företagen ABB, Akzo Nobel, Bombardier, Duni, ITT Flygt, IKEA, SCA, Tetra Pak och Stora Enso i ett aktivt samarbete med Chalmers sedan 1996.

Forskningen som avhandlingen baseras på har utförts i samarbete med dessa företag och andra industrisamarbeten, samt ur erfarenheter från standardiseringsarbete inom ISO (Internationella Standardiserings Organisationen).

Avhandlingen heter ”Framework for Structuring Information for Environmental Management of Industrial Systems” och försvarades i april 2006 på Chalmers.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Raul Carlson, Institutionen för Data- och Informationsteknik, forskargruppen Industriell Miljöinformatik – IMI, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.

Tel: 031-772 2173, 070-308 80 83
E-post: Raul.Carlson@imi.chalmers.se

För att uppnå höga prestanda räcker det inte med att bara köra mer hårdvara parallellt utan hårdvaran måste också utnyttjas effektivt. Hur väl den parallella hårdvaran kan utnyttjas påverkas avsevärt av om processorerna/processerna kan synkroniseras utan att för mycket parallellism förloras.

För att synkronisera parallella processer används ofta delade/gemensamma datastrukturer. Strukturer som ökar parallellismen genom att tillåta att flera processer använder dem samtidigt kallas parallella datastrukturer. I doktorsarbetet har effektiva parallella datastrukturer och algoritmer för synkronisering i högpresterande parallella datorsystem utvecklats.

Enkla parallella datastrukturer presterar i allmänhet bra i situationer när belastningen är låg, det vill säga när antalet samtidiga operationer är lågt, medan de däremot ofta fungerar sämre när belastningen är hög. Sofistikerade datastrukturer, å andra sidan, har ofta bra prestanda vid hög belastning, men kan vara onödigt resurskrävande när belastningen är låg. För att uppnå hög effektivitet bör parallella datastrukturer kunna anpassa sitt beteende när belastningen i systemet varierar.

– För att möta det behovet har vi utvecklat självjusterande parallella datastrukturer som automatiskt anpassar sin storlek och sina algoritmer efter belastningen i systemet. Det är en ganska svår uppgift eftersom man i de flesta multiprogrammiljöer inte har någon information om hur belastningen kommer att ändra sig i framtiden. För att hantera den här osäkerheten har vi utvecklat icke-blockerande synkroniseringsmetoder och tekniker för online-algoritmer för självjusterande parallella datastrukturer. Vi har också utvecklat en ny optimal online-algoritm som innebär att vi kan bestämma optimala lösningar för fler praktiska problem inom området parallella datastrukturer än som tidigare varit möjligt, säger Phuong Ha.

Avhandlingen ”Reactive Concurrent Data Structures and Algorithms for Synchronization” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 2 juni 2006 kl. 10.00 i sal EA, Rännvägen 6B, Göteborg.

Kontaktinformation
Mer information:
Phuong Ha, Institutionen för data- och informationsteknik, Chalmers, Göteborg.
Tel: 031-772 1024
E-post: phuong@cs.chalmers.se

Professor Philippas Tsigas, Institutionen för data- och informationsteknik, Chalmers, Göteborg.
Tel: 031-772 5409
E-post: tsigas@cs.chalmers.se

Arbetsförmedlingarna arbetar på olika sätt med arbetslösa ungdomar i de tre grupperna 18-19 år, 20-24 år och 25 år eller äldre. I rapporten visar vi att arbetet med 20-24-åringar leder till jobb snabbare än arbetet med både de yngre och de äldre.

Ungdomarna hittar jobb innan program
Arbetslösa i åldrarna 20-24 placeras i mycket hög utsträckning i program efter ungefär 100 dagar. Arbetet med 20-24 åringar leder till fler jobb under de första 120 dagarna – på lång sikt finner vi inga skillnader. Det tyder på att de positiva effekterna beror på intensifierat jobbsökande innan programmen sätts in. Det kan bero på att 20-24 åringar söker jobb mer intensivt för att undvika att placeras i programmen eller på att de är prioriterade på förmedlingarna.

Färre i jobb efter kommunala program
Effekten av olika program jämförs också. Vi finner att det kommunala programmet Ungdomsgarantin (för 20-24-åringar) leder till att fler börjar studera men att färre blir sysselsatta än efter arbetsförmedlingarnas program. Det gäller på både kort och lång sikt (efter 2 år). När det gäller arbetsförmedlingens program ser vi som förväntat att arbetspraktik leder till att fler får jobb än vad arbetsmarknadsutbildning gör. Det gäller dock endast på kort sikt, på lång sikt är resultaten mer positiva för arbetsmarknadsutbildningen.

Alla ungdomar som skrivits in vid arbetsförmedlingen 1999-2003 undersöks
Arbetslösa som är födda samma år men vid olika tider på året (och därför hamnar i olika ålderskategorier vid förmedlingarna) jämförs med varandra. Dessutom jämförs arbetslösa 20-24 åringar som har liknande bakgrund men placeras i olika typer av åtgärder. I datamaterialet ingår alla ungdomar som skrivits in vid arbetsförmedlingen mellan 1999 och 2003.

IFAU-rapport 2006:5 ”(Hur) hjälps ungdomar av arbetsmarknadspolitiska program för unga?” är skriven av Anders Forslund och Oskar Nordström Skans, IFAU.

Kontaktinformation
Om du vill veta mer kontakta Anders tel: 018-471 70 76,
e-post: anders.forslund@ifau.uu.se eller Oskar tel: 018-471 70 79, e-post: oskar.nordstrom_skans@ifau.uu.se.

Det visar en ny avhandling från Odontologiska fakulteten på Malmö högskola. Enligt Eva Wolf, specialist i endodonti och författare till avhandlingen, visar missnöjet bland de drabbade på problemets komplexitet.

– Långvarig smärta påverkar hela livet, alla dimensioner: socialt, känslomässigt och praktiskt. Patienterna känner ofta hopplöshet, de har resignerat och förlorat tron på framtiden, konstaterar hon.

Eva Wolf har studerat patienter med långvarig ansiktssmärta som remitterats till Odontologiska fakulteten i Malmö. Syftet med undersökningen har varit att studera patienterna dels ur ett kliniskt, retrospektivt perspektiv och dels ur patientens eget perspektiv. Parametrar som diagnos, smärtintensitet, medicinering och utbildning studerades närmare för 109 patienter.

Bland resultaten som presenteras i Eva Wolfs avhandling avslöjas att en majoritet av dem som remitterats för långvarig ansiktssmärta är kvinnor (78%), men att likheterna mellan könen avseende de studerade parametrarna är fler än olikheterna.

Vidare konstaterar Eva Wolf att de undersökta patienterna hade en lägre utbildningsnivå än motsvarande åldersgrupp ur befolkningen i allmänhet.

– Tidigare studier har visat att personer med tunga, repetitiva arbeten, lite makt och små möjligheter att påverka sin arbetssituation löper större risk att drabbas av långvariga smärtor.

Av de patienter som deltog i Eva Wolfs uppföljning (93 av de 109 patienterna) 4-9 år efter den ursprungliga undersökningen uppgav 25 personer att de nu var helt besvärsfria. 45 personer upplevde att smärtan hade minskat, medan de resterande 23 uppgav att smärtan var oförändrad eller hade förvärrats.

– Det kan kanske tyckas bra när 70 av 93 personer upplever att deras besvär har minskat eller försvunnit helt. Men om man vänder på det och säger att 73 procent, nästan tre fjärdedelar, fortfarande har ont är resultaten inte lika bra, säger Eva Wolf.

Eftersom en så stor andel fortfarande hade besvär av någon intensitet ville Eva Wolf titta närmare på en mindre grupp patienter. 14 personer med speciellt svårtydda besvär valdes ut för två djupintervjuer. Att samtliga ställde upp och fullföljde intervjuerna kan enligt Eva Wolf tyda på att de kände ett behov av att få berätta om sina upplevelser.

Under intervjuerna framkom att samtliga 14 patienter kände ett starkt missnöje med det omhändertagande och bemötande de fått när de sökt vård för sin smärta. Oavsett vad missnöjet bottnar i bör deras upplevelse tas på allvar, poängterar Eva Wolf.

– Det är viktigt för tandvården att utveckla strategier för omhändertagandet, där hänsyn tas till hur smärtan påverkar livet för den enskilde. Detta för att kunna bemöta och hjälpa patienterna på ett tillfredsställande sätt även om det tyvärr inte alltid innebär att patienten kan bli helt besvärsfri.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Eva Wolf, eva.wolf@od.mah.se, eller tel 040-665 85 61.

I Sverige vårdas varje år 135 000 personer på sjukhus till följd av skador och omkring en miljon uppsöker öppenvården av samma skäl. 4 500 människor dör, drygt hälften genom olycksfall och knappt 40 procent genom våld och självmord.

1989 lanserades på svenskt initiativ WHO-kampanjen ”Säker och trygg kommun” (”Safe Communities”). Syftet var att skapa ett koncept för säkerhetsfrämjande arbete som skulle kunna användas internationellt. Kommuner och orter som arbetar med säkerhetsfrämjande arbete utifrån vissa kriterier kan ansöka om utmärkelsen ”Säker och trygg kommun”. För närvarande är 15 svenska kommuner och 60-talet orter i övriga världen, främst Norge, Danmark och Australien, utnämnda enligt de kriterier som ställts upp. Konceptet är populärt och en dubblering förväntas under de kommande åren.

I en ny avhandling visar civilekonom Per Nilsen vid Institutionen för hälsa och samhälle att endast ett fåtal av de svenska kommuner som fått utmärkelsen har lyckats bättre än övriga. Resultaten överlag tyder på måttlig framgång för den samhällsbaserade modellen för säkerhetsfrämjande arbete, som i Sverige bedrivs inom ramen för kommunernas övriga verksamhet. Frågor om säkerhet och skador är inte högprioriterade vilket ofta medför brist på resurser, både ekonomiskt och personellt. Det säkerhetsfrämjande arbetet förlitar sig ofta på engagerade eldsjälar, men då dessa tröttnar finns risken att arbetet går i stå.

Tidigare forskning har pekat ut Sverige som en pionjär inom säkerhetsfrämjande arbete, men avhandlingen ger en mer nyanserad bild av dessa framgångar. Tidiga program i Falköping, Lidköping och Motala uppvisade mycket goda resultat och utgjorde förebilden för WHO-satsningen. Nilsen påpekar att långsiktighet i sig inte garanterar positiva resultat, något som tidigare ofta framhållits. Förutom begränsningar beträffande finansiering och personalresurser, identifieras brister i de antaganden som den samhällsbaserade modellen bygger på, vilket försvårar för olika program att uppnå goda resultat. I avhandlingen utpekas ett antal områden där förbättringar kan ske.

Avhandlingen Opening the black box of community-based injury prevention programmes läggs fram vid disputation den 7 juni 2006 kl 13.00 i Hälsans hus (aulan), Universitetssjukhuset, Linköping. Opponent är professor Gunnar Tellnes, Oslo universitet.

Kontaktinformation
Per Nilsen 013-162634, per.nilsen@ihs.liu.se

Det finns ett helt batteri av åtgärder som kan göra skogsbruket mer energieffektivt, menar Claes Löfroth, forskare på forskningsinstitutet Skogforsk.

– Det handlar bland annat om nya maskinsystem, hybridteknologi, nya drivmedel och välutbildade förare. En knapp halvering av dagens bränsleförbrukning är möjlig under de kommande tio åren, säger Claes Löfroth.

Hybridmotorer är högintressanta just nu. Elskotaren El-forest är en skogsmaskin med uppgift att forsla ut virket ur skogen. Den drivs av ett elsystem som laddas av en liten dieselmotor på 40 kW. El-forest reducerar bränsleförbrukningen med 50 procent jämfört med en vanlig skotare.

– Innovationer av den här typen är precis vad svenskt skogsbruk behöver för att bibehålla sin konkurrenskraft. I kostnaden för drivmedel finns en stor besparingspotential samtidigt som mer energieffektiva maskiner är en förutsättning för att Sverige ska nå de nationella miljömålen, säger Claes Löfroth.

Förarlös skogsmaskin
Ett annat spännande tekniksprång är den förarlösa avverkningsmaskinen ”Besten”. Tillsammans med två bemannade skotare kan Besten vara framtidens avverkningskoncept. Skotarna fungerar som kurirer till den obemannade Besten, som manövreras av skotarförarna. ”Bestenkonceptet” testas liksom El-forest på prototypstadiet och Skogforsk har visat att bränsleförbrukningen kan sänkas med minst 20 procent jämfört med vanliga avverkningssystem.

– Den hävdar sig redan på prototypstadiet väl mot dagens system med skördare och skotare, både vad gäller prestation och kostnad, säger Isabelle Bergkvist, också hon forskare på Skogforsk.

80-tonnaren – framtidens timmerbil?
Lastbilstransporterna är ett annat område med förbättringspotential. Den största vinsten ligger troligen i att köra mer virke per lastbilsvända. Bland viktiga konkurrentländer finns exempel på användning av virkesbilar med betydligt högre fordonsvikter än i Sverige. Kanada, Australien, Indonesien och andra stora konkurrentländer har exempelvis bilar på upp till 120 ton.

– Med något längre fordonslängd skulle det vara möjligt att köra 80-tonslastbilar utan att förändra axeltrycket. Det skulle minska både dieselanvändning och utsläpp för virkestransporter med 30 %. Vi skulle också få bort ca 20% av lastbilsflottan – gissningsvis den äldsta, ”smutsigaste” delen.

Kontaktinformation
Kontakt:
Claes Löfroth, Skogforsk. Tel: 018-18 85 07, 0705-15 85 07.
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018-18 85 76, 0706-30 68 67.

Knit-on-demand handlar om att sticka plagg direkt på plats på kundens begäran. Egentligen kom tekniken, en maskin som stickar utan sömmar, redan för tio år sedan.
– Fast tekniken har utnyttjats på fel sätt. Man har fastnat i gamla banor och använt den i traditionell tillverkning. Det gäller att tänka nytt, säger Joel Peterson, doktorand på Textilhögskolan.
– Allt tyder på att vi håller på att lämna gårdagens massproduktion och massmarknad och är på väg in i en skräddarsydd och kunddriven produktion baserad på relationsmarknadsföring, konstaterar Dag Ericsson, professor i logistik vid Högskolan i Borås. Han tror starkt på innovativa produkter som exempelvis egendesignade stickade plagg som snart går att köpa i den första testbutiken i Gällstad. Meningen är att kunden redan i butiken ska kunna designa sitt eget stickade plagg och få det tillverkat direkt på plats. I anslutning till butiken kommer en komplett produktionsanläggning att finnas på plats som uppfyller kundens förväntan på ungefär trettio minuter.
– Kunden kan till och med få sin egendesignade etikett på plagget, avslöjar Jonas Larsson, doktorand på Textilhögskolan som tror att marknaden nu är redo för ett mer flexibelt produktionssätt.

Framtidens utmaningar
Jan Carlsson, lärare i modelogistik på Textilhögskolan, berättar att dagens textil- och modevärld står inför stora utmaningar i framtiden.
– Om vi ska behålla tekoindustrin i Europa så måste vi dels utveckla nya produkter och tekniker, använda textil i nya sammanhang, men också gå från massproduktion till mer skräddarsydd tillverkning med korta ledtider dvs. den tid det tar att producerat en produkt innan den kommer ut till försäljning, konstaterar han. I forskningsprojektet ”Knit-on-demand” kommer forskare både från Textilhögskolan och Institutionen Ingenjörshögskolan att ta fram en produktionsmetod som uppfyller kundens krav.
– Så att kunden verkligen får sin egen touch på designen och är nöjd när det stickade plagget är klart. En stor utmaning ligger i att utveckla en teknik som gör detta möjligt, säger Joel Peterson.

Den ultimata logistiken
Forskarna kommer också att titta på den totala kostnadsbilden, produktionsplanering, hur man utnyttjar metodik och utrustning men också granska logistiken. En del kallar Knit-on-demand för den ultimata logistiken. På en och samma yta finns både butik och tillverkning – transportkostnader minimaliseras liksom miljöpåverkan och lagerkostnader. Två professorer i logistik är involverade i projektet, liksom företaget Total Logistik.
– Om vi ser utvecklingen i trappsteg, så är detta ett hopp där vi vill vara med, hoppas Johan Wikander, VD på Total Logistik.
– Om vi räknar att 20 procent av en produkt utgörs av moms, tillverkningskostnaden står för 20 procent, så siktar vi på att se vad vi kan göra på av de övriga 60 procenten. Vad är värdet för kunden? Vad är kunden beredd att betala för att kunna designa och få sin produkt tillverkad direkt på plats, säger Jan Carlsson.
Snabbare tillverkning
– Den här testbutiken kommer troligtvis att vända sig till det mest extraordinära kundsegmentet, men helt klart är att kortare ledtider är ett måste för modeindustrin, säger Joel Peterson och använder det spanska företaget Zara som exempel.
– Hälften av deras tillverkning sker i Europa där man har en närhet till kunden. Den extra kostnad som de får i och med en dyrare tillverkning kompenseras med att de tar bort de längre ledtiderna och slipper rea ut varor för att bli av med dem som många andra företag måste göra. Det största användningsområdet för oss är en snabbare tillverkning. En nyckelfaktor är att kunna kombinera trikåteknik med logistik fördelar. Om drygt ett år beräknas den första testbutiken i Gällstad vara klar för att ta emot de första kunderna. Förutom att kunden ska kunna designa sitt eget stickade plagg så ska butiken också fungera som ett laboratorium för unga designers och företag. De ska på ett enkelt sätt kunna tillverka en produktidé i liten skala. Forskningsprojektet löper under tre år. Då får vi se om kundens behov har tillfredsställt och om kunderna är mer nöjda här än i en vanlig butik.

Kontaktinformation
Joel Peterson, Textilhögskolan
Tfn: 033-4354171
E-post: joel.peterson@hb.se