− Under några år har Handelshögskolan arbetat hårt för att minska kostnaderna, och öka intäkterna men samtidigt fokuserat på att ytterligare förbättra kvaliteten på vårt civilekonomprogram. Med denna placering i Financial Times ranking får vi ett kvitto på att strategin har fungerat, säger Lars Bergman, rektor för HHS.
− Att Handelshögskolan hamnar i topp inom finansiell ekonomi och redovisning är glädjande eftersom de är de mest populära inriktningarna hos våra studenter. Dessa ämnen är ju också en viktig anledning till att man vill studera vid en handelshögskola, fortsätter Lars Bergman.
Handelshögskolan finns också med på listans andra plats, totalt sett, då CEMS Master in International Management är ett utbildningsprogram som högskolan erbjuder. Endast ett lärosäte per land får vara medlem i CEMS, Community of European Management Schools, som är ett samarbete mellan 17 europeiska handelshögskolor och ett 50-tal företag. Detta gör att HHS är ensam i Sverige med att kunna erbjuda sina studenter detta internationella utbildningsprogram. Civilekonomstudenterna har möjlighet att gå programmet under sitt sista utbildningsår.
− Vi har varit en aktiv medlem i CEMS under många år och ser samarbetet som en mycket viktig del i vårt internationaliseringsarbete. Vi märker särskilt fördelarna med detta långsiktiga internationella samarbete när vi nu anpassar vårt civilekonomprogram till den nya europeiska utbildningsmodellen, avslutar Lars Bergman.
Detta är andra året som Financial Times rankar ekonomutbildningar, masterprogram, i Europa. Totalt finns 35 europeiska skolor med på listan. Sammantaget placerar sig HHS:s civilekonomprogram på 8:e plats. Endast franska skolor placerar sig högre än HHS.
Kontaktinformation
Lars Bergman, rektor, professor
Tel. 08-736 90 12
E-post: lars.bergman@hhs.se
− Med Richard Wahlund som drivande kraft kommer det allt viktigare medieområdet spela en allt större roll i Handelshögskolans forskning och utbildning. Richards meriter som framstående forskare och inspirerande lärare gör att Handelshögskolans studenter har all anledning att glädjas över detta tillskott till vår professorskår, säger Lars Bergman, rektor vid HHS i Stockholm.
Richard Wahlunds forskning och undervisning har fokuserat på mediekommunikation, särskilt marknadskommunikation, och konsumentbeteenden utifrån i huvudsak ekonomisk psykologi. Han kommer närmast från Stockholms universitet där han varit professor i företagsekonomi och prefekt för Institutionen för tillämpad kommunikationsvetenskap – GI och IHR.
Richard Wahlund har civilekonomexamen, licentiatexamen och doktorsexamen från HHS, och har där också antagits som docent i ekonomisk psykologi.
Kontaktinformation
Richard Wahlund, professor
Tel. 08-736 95 80 / 070-653 56 87
E-post: richard.wahlund@hhs.se
Lars Bergman, rektor, professor
Tel. 08-736 90 12
E-post: lars.bergman@hhs.se
Urban Gråsjö har i sin avhandling ”Spatial Spillovers of Knowledge Production – An Accessibility Approach” intresserat sig för vad den kunskap som produceras i forsknings- och utvecklingsarbete har för betydelse för den ekonomiska tillväxten i Sverige. De variabler han studerat är antalet patent i olika kommuner och utvecklingen av exporten i olika regioner. Han har både studerat den FoU som bedrevs i företag och vid universitet och högskolor åren 1994 – 1999 och tittat på betydelsen av tillgång till högutbildad arbetskraft. Till detta har han lagt en rumslig dimension för att undersöka hur långt kunskapsöverföringen sträcker sig geografiskt.
Resultatet visar att kunskapsöverföringen har en mycket begränsad geografisk spridning. I bästa fall finns det ett kunskapsflöde inom den egna regionen, men ofta är spridningen mer lokal än så. Det visade sig också att det är tillgången till den FoU som bedrivs i företag liksom tillgången till högutbildad arbetskraft som sannolikt har betydelse för den ekonomiska utvecklingen, medan den FoU som bedrivs vid universitet och högskolor inte spelar någon större roll.
Att universitetsforskningens betydelse tonas ner i studien tycker Urban Gråsjö emellertid inte är så konstigt, eftersom den ju har andra mål än att stärka den ekonomiska utvecklingen och ofta är mer inriktad på grundforskning.
– Dessutom är det viktigt att påtala att jag tittat på den direkta nyttan. Universitetsforskningen kan ha en indirekt nytta som är svårare att uttala sig om, säger han och fortsätter:
– Det här ska inte tolkas som att inte universitetsforskningen behövs. Det gör den, inte minst för att säkra kvaliteten i grundutbildningen. Men det är viktigt att ha klart för sig vilka mål man har när man beslutar om hur samhällets resurser ska användas.
För att universitetsforskningen ska få en större effekt på svensk tillväxt måste enligt Urban Gråsjö samarbetet mellan akademin och industrin utvecklas. Den slutsatsen baserar han bland annat på att han i sin avhandling kunde han se att kunskapsöverföringen i ett land som USA fungerar bättre än i Sverige – något han tror beror på att man där har ett mer utvecklat samarbete mellan universiteten och industrin än här. Dessutom har ju också USA flera elituniversitet som sannolikt bidrar till att universitetsforskningens effekter blir större.
Urban Gråsjö lägger fram sin avhandling ”Spatial Spillovers of Knowledge Production – An Accessibility Approach” vid Jönköping International Business School, Högskolan i Jönköping onsdagen den 13 september kl. 10.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Urban Gråsjö, tel 0520 – 22 36 75 , mobiltel 070-4614753 urban.grasjo@hv.se
Fredrick Lindström presenterar i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet, den 15 september, nya tekniker som underlättar studier av Alzheimers sjukdom.
En vanlig nervcell i kroppen är omgiven av ett cellmembran som skiljer cellen från dess omgivning. Genom att kontrollera cellmembranet kan cellen själv bestämma vilka föreningar som får komma in eller ut. Cellmembranet kan också påverka processen bakom uppkomsten av Alzheimers sjukdom, en sjukdom som beror på onormal celldöd i hjärnan.
På nervcellerna hos en person drabbad av Alzheimers sjukdom kan man hitta klumpar av en kemisk förening som kallas Amyloid-? peptid(A?). Det är dessa klumpar, eller plack, som har en förödande giftig effekt på hjärnans nervceller.
Hur plack uppkommer är en fråga under debatt men genom att utvecklandet av nya mättekniker inom kärnmagnetisk resonans (NMR) har Fredrick Lindström kunnat påvisa två scenarion. I det ena fallet kan sjukdomsförloppet påskyndas genom att flera A? binder till ytan på ett och samma cellmembran. På detta vis kan A? lättare mötas för att ”klibba ihop” och bilda de giftiga placken. I det andra fallet kan sjukdomsförloppet fördröjas genom att en ensam A? binder in djupt i cellmembranet och hindrar andra A? från att binda till samma cellmembran. I detta fall blir det svårare för placken att bildas vilket kan skydda hjärncellerna från att ta skada.
Dessa upptäckter bidrar med kunskap som på sikt kan bli betydande för framställandet av läkemedel mot Alzheimers sjukdom.
Läs hela eller delara av avhandlingen på:
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=806
Fredagen den 15 September försvarar Fredrick Lindström, Kkemiska institutionen, Bbiofysikalisk kemi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Biological Membrane Interfaces Involved in Diseases: A Biophysical Study. Svensk titel: Biologiska membranytors betydelse i sjukdomsförlopp: En biofysikalisk studie.
Disputationen äger rum kl 10.00 i KB3A9, KBC-huset.
Fakultetsopponent är docent Dick Sandström, Fysikalisk kemi, Arrhenius Laboratoriet, Stockholms Universitet.
Kontaktinformation
Fredrick Lindström nås på:
Tel: 090-786 59 73
E-post fredrick.lindstrom@chem.umu.se
Vid presshärdning formas tunnplåtskomponenter vid höga temperaturer, när materialet är mjukt och mycket formbart. I processen används kalla formverktyg för att kyla och härda den färdigformade komponenten.
Forskningen bakom doktorsavhandlingen Modelling and simulation of hot stamping, med vilken Paul Åkerström disputerar den 26 september, har fokuserat på att ta fram och använda modeller och metoder som möjliggör numeriska simuleringar av den termomekaniska formningen och härdningen.
– Med de framtagna modellerna kan den kraft som krävs för att forma komponenten samt dess slutliga form och materialets tillstånd bestämmas med hög precision. Detta innebär att dyra prototypverktyg i stor utsträckning kan undvikas och ersättas med simuleringar, något som innebär att ledtiden vid framtagningen av nya komponenter kan reduceras, säger Paul Åkerström.
Paul Åkerström är bosatt i Råneå och tog sin civilingenjörsexamen 1996. 1997 började han arbeta på SSAB Hardtech AB och arbetar nu på Gestamp Hardtech AB.
Upplysningar: Paul Åkerström, tel. 0920-47 42 33, 070-668 07 22, paul.akerstrom@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Två studier ligger till grund för avhandlingen, en översiktsstudie av föreningslivets verksamheter för äldre i tre kommuner och en närstudie av sju mötesplatser där många deltagare är äldre. Resultatet av översiktsstudien visar att det förekommer omfattande verksamheter för äldre inom den ideella sektorn. Motiven skiljer sig åt, men gemenskapsmotivet är det som mest framträder. Resultatet av närstudierna visar att det finns olika orsaker till varför det uppstått behov av mötesplatser. Det handlar om landsbygdens utarmning, förändrade umgängesformer, men också om att många äldre är vitala och har behov av att träffas.
Mötesplatserna är en plats för både social samvaro och olika former av aktiviteter där båda delar är viktiga. Det handlar om att bryta vardagslunken och möta andra människor under trivsamma former. Åldrandet är en viktig del av livet och mycket av samtalen mellan äldre ägnas åt att blicka tillbaka, minnas händelser och människor de mött. Gemenskap och social samvaro har en hälsobefrämjande inverkan och är ett sätt för den äldre att upprätthålla sin identitet. Mötesplatserna är också en plats där man skaffar sig information och kunskaper som är viktiga för att hävda sina rättigheter. Den sociala samvaron framhålls som viktigast av deltagarna, men aktiviteterna ska dock inte ses som betydelselösa. Det handlar om att aktiviteterna skärper sinnet, skapar nya upplevelser, men också att styrka och rörlighet bevaras. Lars Svensson menar, att med största sannolikhet bidrar den sociala samvaron, utvecklandet av svaga band och aktiviteter till att äldre håller sig vitala längre och därigenom uppskjuts behov av hjälp och stöd från anhöriga och den kommunala omsorgen.
Lars Svensson avslutar sin avhandling med att verksamheterna som äldre ägnar sig åt också är exempel på folklig kultur. Basen är förströelse genom sång och musik, utveckling genom föredrag och kåserier, tillverkning genom att snida, sy och bygga samt matlagningskonst genom att bereda och arrangera en måltid. På så sätt binds gamla och nya kulturyttringar samman. Dessa förankras i lokalsamhället och i sitt historiska sammanhang. Därmed får verksamheterna som äldre ägnar sig åt en innebörd som är långt utöver det enskilda mötet mellan människorna.
Avhandlingens titel: Mötesplatser på landsbygden. Om äldre människor, gemenskap och aktiviteter.
Fakultetsopponentens namn: Docent Kerstin Gynnerstedt, Växjö
Tid och plats för disputation: Fredagen den 29 september 2006, kl. 9.15, Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Lars Svensson, tel. 0521-13028(bost.), 0520-223763(arb.)
e-post:.Lars.a.Svensson@hv.se
I morgon, onsdag, 13 september disputerar Margareta Leeman i industriell näringslära och livsmedelskemi. Hennes avhandling heter ”Means to Optimize the Nutritional Properties of Starch in Potato Products – Impact on Glycaemia, Satiety and Resistant Starch Content”.
Potatis är ju ett traditionellt svenskt baslivsmedel med ett högt innehåll av stärkelse, kostfibrer, vitaminer och mineraler, bl a C-vitamin och järn.
Hennes undersökningar – både i provrör och på testpersoner – bekräftar att all potatis ger en snabb höjning av blodsocker och insulinsvar, alltså har ett högt glykemiskt index – GI. Långvariga perioder av höga blodsockernivåer i kombination med ett stillasittande leverne ökar risken för fetma, åldersdiabetes och hjärt/kärlsjukdom.
Men potatisen har också ett relativt högt innehåll av stärkelse som inte bryts ner av enzymerna i mage och tunntarm. I stället jäses denna ”resistenta stärkelse”, RS, i tjocktarmen under bildning av nyttiga kortkedjiga fettsyror. De kan bl a sänka kolesterolhalterna.
Denna RS-halt kan fördubblas genom nedkylning och återuppvärmning av den kokta potatisen. Samtidigt sänktes GI-värdena. Serverad med vinäger och olivolja sjönk GI ytterligare.
– Genom att byta ut nykokt potatis mot kokt och kylförvarad potatis alternativt kall serverad med vinägrettsås kan den totala glykemiska belastningen sänkas med upp till 30 procent, skriver Margareta Leeman.
En annan fördel är att kokt potatis ger en högre grad av mättnad än jämförbara livsmedel med samma energiinnehåll, vilket bekräftades. Kokt potatis (och pulvermos) mättar också bättre än pommes frites medan pommes frites har lägre GI.
Genmodifiering kan ändra proportionerna på stärkelsens två komponeter (amylos och amylopektin) som ingår i potatis med olika GI- och RS-halter som följd.
– Sammantaget visar resultaten att potatis, trots sina generellt höga GI-värden kan ha en näringspotential i och med de höga RS-halterna som dessutom med relativt enkla metoder kan ökas substantiellt. Vidare är den höga mättnaden en egenskap som kan ha betydelse i viktregleringssammanhang, då det är lättare att hålla sig till en energibegränsad diet bestående av mättande livsmedel, sammanfattar Leeman.
Hennes forskning har finansierats av Vinnova och Öforsk (Öresundsregionens forsknings-och utvecklingskommitté) i samarbete med bla Svalöf-Weibull och Orkla Procodia Food.
En sammanfattning av avhandlingen på engelska och svenska finns på:
Kontaktinformation
Margareta Leeman kan nås på tel: 046-222 95 34 eller 040- 300851.
Epost: Margareta.Leeman@inl.lth.se
– Jag blev faktiskt förvånad över hur viktiga de olika sociala faktorerna var. Rasten, som är väldigt viktig för elevernas motivation, börjar ju till exempel redan på lektionen innan. Där bestäms vilka som kommer att leka med vilka, och är man inte med där är det lätt att bli utesluten, säger forskaren Lilly Eriksson.
Effekten av att hamna utanför på grund av sitt funktionshinder kan bli förödande för den enskilda eleven.
– Tappar en elev motivationen kan det lätt gå sämre i skolan, och så är man inne i en nedåtgående spiral med ökande uteslutning när han eller hon blir äldre, säger hon.
Lilly Eriksson är knuten till forskningsprogrammet CHILD vid Mälardalens högskola och disputerar vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet. I sin doktorsavhandling har hon undersökt hur barn med funktionshinder upplever delaktighet i skolan. En stor enkät gick ut till barn och ungdomar med funktionshinder i åldern 7-17 år, samt lärare, föräldrar och specialpedagogiska konsulenter. Denna följdes upp med en observationsstudie av funktionshindrade barn mellan 7 och 12 år.
Resultaten visar att barn med funktionshinder upplever att de är mindre delaktiga under skolans timmar än sina klasskamrater. Vilken typ av funktionshinder barnet har eller utformningen av skolmiljön har inte så stor betydelse. Det viktiga är att barn med funktionshinder känner sig som en del av gruppen och har en känsla av självständighet.
– Om barnet får specialundervisning är det till exempel bättre att ha den i klassrummet, så att man inte skapar ett mellanrum mellan barnet med funktionshinder och klasskamraterna. Samtidigt är det vikigt att inte ge för mycket stöd. Barnet måste få känna sig självständigt och kunna ta egna initiativ, säger Lilly Eriksson.
Avhandling: ”Delaktighet och funktionshinder – en studie av delaktighet i skolan för barn och ungdomar med funktionshinder” av Lilly Eriksson vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta
Med Dr Lilly Eriksson
Tfn: 021-10 70 72 eller 0707-17 44 17
E-post: lilly.eriksson@mdh.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tfn: 08-524 838 95 eller 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Detta har medfört att intresset från byggherrarnas sida att ta itu med det här problemet ökat. Citytunneln i Malmö anstränger sig exempelvis för att bedöma och hantera olika intressentkrav. Professor Bengt Hansson:
– Erfarenheterna från flera större projekt såsom tunneln genom Hallandsås visar på behovet av ökad kompetens hos projektledare i att hantera intressenter”. Intressentpåverkan vid byggprojekt och hur projektledarna skall hantera intressenter har studerats i ett forskningsprojekt vid avdelningen för Byggnadsekonomi, Lunds Tekniska Högskola.
Projektledare måste ha en förståelse för relationen mellan teknik, miljö och samhälle. Närboende till ett byggprojekt har ofta unika kunskaper om lokala omständigheter som kan användas av projektledaren vid planering och genomförande av byggprojektet.
Intressentpåverkan är aktuell i alla projekt och projektledaren måste ha kompetens att göra intressentanalyser. Resultatet av forskningen är inriktad på intressentpåverkan och ger projektledarna viktig kunskap att förstå den påverkan som olika intressenter kan ha på deras projekt.
Som ett resultat av detta arbete redovisar Stefan Olander en doktorsavhandling som behandlar intressentanalys för byggprojekt ur ett projektledningsperspektiv. Disputationen äger rum fredagen den 15 september 2006 kl 13.15 i hörsal V:A, V-huset, John Ericssons väg 1, Lunds Tekniska Högskola. Avhandlingen finns tillgänglig vid avdelningen för byggnadsekonomi, LTH 046-2227421.
Kontaktinformation
Stefan Olander kan nås på tel: 046-2227420, epost: Stefan.Olander@bekon.lth.se
Professor Bengt Hansson kan nås på tel: 046-2229005, Bengt.Hansson@bekon.lth.se
Under Putins första mandatperiod gjordes stora förändringar av Rysslands federala system. Den politiska makten fördelades nu till förmån för den federala makten. Johnny Rodin har analyserat dessa reformer och den mycket livliga debatten kring Rysslands federala principer under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet.
– Jag var till en början mycket förvånad över hur lätt dessa reformer genomfördes. Liknande reformer hade tidigare möts av kompakt motstånd från de regionala ledarna som vuxit sig mäktiga under 1990-talets senare del. Men att den totala omläggningen av den federala politiken kunde ske kan inte förklaras genom ett traditionellt maktperspektiv. Samtida ryska och västerländska politiska kommentatorer menade snarare att Putins maktposition var förhållandevis svag, säger Johnny Rodin.
Rodin menar att förklaringen i första hand ligger på ett mer idémässigt plan. Hans analys visar att allt sedan den djupa politiska och ekonomiska krisen 1998 hade en mer enhetlig syn på hur landets federala system borde vara utformat börjat växa fram. Många regioner hade liksom den federala nivån drabbats av krisen. Det fanns därför en stor efterfrågan på en mer kraftfull och aktiv federal politik. Att de regionala ledarna nu tycktes acceptera eller rentav hylla de nya federala spelreglerna bör alltså tolkas som att Putin i början av 2000-talet lyckades utnyttja den politiska stämning som redan fanns på plats sedan 1997-1998.
Denna samsyn tillsammans med själva innehållet i Putins så kallade federala paradigm tycks också ha gjort att relationerna mellan centrum och periferi hade blivit mindre konfrontatoriska och mer koordinerade än under Jeltsin-tiden, åtminstone på kort sikt, anser Johnny Rodin.
– Men det finns samtidigt allt tydligare tecken på att Ryssland håller på att avfederaliseras. 2004 års beslut att avskaffa guvernörsval är inte bara ett slag mot regional demokrati, utan även mot den regionala autonomin. På lite längre sikt kan detta komma att slå tillbaka på Rysslands demokratiska och ekonomiska utveckling, säger han.
Disputationen på avhandlingen Rethinking Russian Federalism – The Politics of Intergovernmental Relations and Federal Reforms at the Turn of the Millennium.äger rum fredagen den 15 september klockan 10-12 i E-salen.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Johnny Rodin, doktorand Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-608 44 31, mobil 0709-962 681, e-post Johnny.Rodin@sh.se
För avhandlingen kontakta:
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
En höftled eller ett rullager – ur tribologisk synvinkel är de väldigt lika. Inom tribologin handlar det nämligen om interagerande ytor i relativ rörelse och tribologi innefattar studier av smörjning, nötning och friktion.
– Under mina forskarstudiner har jag fokuserat på att göra det möjligt att i datorn simulera hur ytans mikrostruktur påverkar funktionen i olika tribologiska tillämpningar, exempelvis rull- och glidlager, genom att utveckla teoretiska modeller och tillhörande numeriska metoder, säger Andreas Almqvist som disputerar med doktorsavhandlingen On the effects of surface roughness in lubrication den 22 september.
Andreas Almqvists arbete har lett till tre sådana modeller.
En för att studera högt belastade, koncentrerade och smorda tribologiska kontakter som den i vår höftled eller den i ett rullager. En annan för att studera den osmorda kontakten mellan till exempel ett verktyg och ett motstycke eller den mellan en sko och ett underlag. En tredje för att möjliggöra studier av utbredda smorda kontakter som den i ett axialt stödlager.
Utvecklingsprocessen av de nämnda modellerna, med tillhörande numeriska lösningsmetoder, har inte bara lett till framsteg inom forskningsområdet tribologi – den har också lett till nya framsteg inom modern, tillämpad matematik.
Detta är resultatet av ett fruksamt samarbete mellan forskargruppen med fokus på tribologi på Avdelningen för maskinelement å ena sidan och den forskargrupp vid Institutionen för matematik som specialiserat sig på homogenisering.
Samarbetet har även lett till att Andreas Almqvist förra året tilldelades priset ”Bästa lcientiatavhandling vid Luleå tekniska universitet” som delas ut av Vattenfall AB Vattenkraft.
Andreas Almqvist är född och uppvuxen i Jokkmokk där han efter grundskolan började som byggnadsarbetarelärling. Efter militärtjänstgöringen gick han det naturvetenskapliga programmet med teknisk gren på Boken-skolan i hemkommunen. Han har också vikarierat som låg- och mellanstadielärare och som träslöjdlärare.
Andreas Almqvist tog sin civilingenjörsexamen i tekniskt fysik med inrikning tillämpad matematik vid Luleå tekniska universitet och har under sina forskarstudier medverkat i de båda forskarskolorna National graduate school in scientific computing (NGSSC) med säte i Uppsala, samt HiMeC – High performance mechanical components – som leds från LTU.
Han är gift med Ulrika och pappa till tre barn – Alice 8 år, Lia 5 år och Arvid 3 år.
Bild på Andreas Almqvist för fri publicering kan fås via universitetets pressansvariga.
Upplysningar: Andreas Almqvist, tel. 0920-49 24 07, andreas.almqvist@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Detta nya trämaterial är lämpligt att använda i till exempel golv, trösklar, bordsskivor eller andra snickerier som utsätts för nötning. De flesta naturligt hårda träslagen är mörka, men genom komprimering kan också våra ljusa och mjuka nordiska trädslag göras hårda och därmed lämpliga att använda i offentliga miljöer med högt slitage.
Komprimering av trä ger också arkitekter större frihet i sitt materialval.
I doktorsavhandlingen Mechanical and physical properties of semi-isostatically densified wood, med vilken Jonas Blomberg disputerar den 15 september, beskrivs dels hur komprimeringen ska utföras, dels hur råvaran ska se ut för att maximera utbytet. Förändringen av viktiga egenskaper som densitet, hållfasthet och fukrörelser för de vanligaste nordiska trädslagen beskrivs också.
Jonas Blomberg är född i Uppsala och tog sin civilingenjörsexamen i träteknik vid Luleå tekniska universitet. Han har bland annat arbetat på företagen Lign Multiwood AB, Orsa Träutveckling AB och Nordanå Trä AB.
Upplysningar: Jonas Blomberg, tel. 0243-826 02, 070-637 36 51, jbl@du.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Varje år utser fakultetsnämnderna vid Luleå tekniska universitet ett antal hedersdoktorer, människor som på olika sätt bidragit till forskning, utbildning och utveckling vid LTU eller inspirerat densamma.
Tekniska fakultetsnämnden har i år utsett Panos Plegas och Jiri Marsalek.
– Panos Plegas betraktas som en förebild för framtidens teknikchef. Han har genom sina starka insatser inom Volvo Aeros produktutveckling och teknologiutveckling gjort avgörande insatser för Volvo Aeros världsledande position inom sina affärsområden, säger dekan Jerker Delsing i en kommentar.
– Jiri Marsalek i sin tur, är en av pionjärerna inom det urbanhydrologiska området och har under drygt 30 år varit en internationellt ledande auktoritet inom området.
Tekniska fakultetsnämndens motiveringar lyder:
”Panos Plegas utses till hedersdoktor för att han med kompetens i världsklass har utvecklat kunskapen för hur global produktutveckling i nätverk ska bedrivas och hur produktutvecklingen påverkas av nya affärsmodeller såsom funktionsförsäljning, samt för att han med djupt engagemang har stött Luleå tekniska universitets utveckling”.
”Jiri Marsalek utses till hedersdoktor för sin unika förmåga att ständigt finna nya frågeställningar samt sin strävan att söka förklaringar/svar till dessa. Genom detta bidrar han starkt till att den internationella kunskapsnivån ständigt ökar och medverkar till dagens utveckling av samhället. Med sin ödmjukhet och lyhördhet för ämnesområdet och kolleger är han en stor förebild för såväl nuvarande forskare som kommande forskargenerationer. Genom sin förmåga att kombinera vetenskapliga resultat med ingenjörsmässiga/samhälleliga behov samt sin erfarenhet av multidisciplinärt arbete är han en eminent inspirationskälla för Luleå tekniska universitet.”
Den filosofiska fakultetsnämndens hedersdoktor år 2006 är den inte helt obekante regissören Kjell Sundvall. Han är född i Edefors och uppvuxen i Älvsbyn och har nått ut till den riktigt stora filmpubliken med filmer som Jägarna, Tomten är far till alla barnen och Grabben i graven bredvid.
Den officiella motiveringen lyder:
”Regissören Kjell Sundvall har i en rad filmer lyft fram och levandegjort ett norrländskt kulturarv, där äldre kulturtradition konfronterats med den moderna människans i hög grad internationaliserade tillvaro. Han har regisserat både kriminalfilmer och romantiska komedier – några exempel är filmerna om kommissarie Beck, Lorry, Jägarna, Tomten är far till alla barnen och Grabben i graven bredvid. För filmen Jackpot tilldelas han Prix Italia och för filmen Jägarna fick han 1996 en Guldbagge för bästa regi. Han har även regisserat TV-serier, reklamfilm och krogshower och han har varit sommarpratare i radioprogrammet Sommar ett flertal gånger.
Kjell Sundvall har också med sitt arbete bidragit till att etablera filmproduktion som en växande kommersiell verksamhet i Norrbottens näringsliv. Han är en stark företrädare för Norrbotten och ledamot i Norrbottensakademien som fungerar som en länk mellan Luleå tekniska universitet och regionen. Själv kallar han sig en lokalpatriot för Norrbotten.”
De nya hedersdoktorerna installeras i samband med årets akademiska högtid som genomförs den 11 november. I samband med den, den 10 november, håller de också sina installationsföreläsningar.
Upplysningar: Dekan Jerker Delsing (tekniska fakultetsnämnden), tel. 0920-49 18 98, 070-626 19 31, jerker.delsing@ltu.se, dekan Ann Hägerfors (filosofiska fakultetsnämnden), tel. 0920-49 10 24, 070-555 43 32, ann.hagerfors@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Transkei, nuvarande Östra kapprovinsen, var under apartheidtiden ett s.k. homeland i Sydafrika, ett slags reservat dit delar av den svarta befolkningen tvångsförflyttades. Fortfarande dominerar bilden av Transkei som ett problemtyngt område, både miljömässigt och socialt.
Det var också den bild som Flora Hajdu hade med sig när hon inledde sina fältstudier där. Som doktorand vid Tema vatten skulle hon studera de miljöproblem som befolkningens förmodade överutnyttjande av naturresurserna ledde till.
Under en period på tre år har hon i flera omgångar, med hjälp av lokala assistenter, intervjuat personer i samtliga hushåll i två byar i kustregionen Pondoland i Östra Kap. Den bild hon förmedlar är betydligt ljusare än den vedertagna. Människor försörjer sig till stor del på lokala jobb, ofta inom den informella sektorn, och någon generell miljöförstöring kan hon inte konstatera.
Enligt den gängse bilden försörjer sig människor här oftast genom småskaligt jordbruk, djuruppfödning eller fiske. I verkligheten bidrar dessa sektorer bara med några procent av hushållens försörjning. Istället arbetar folk på teplantage, i naturreservat, som lärare, eller med turism, handel, hantverk och transporter. Den informella sektorn är också gravt underskattad som försörjningskälla, menar Flora Hajdu.
Glappet är stort mellan den nationella nivån och den lokala, konstaterar hon. En rad konkreta exempel visar hur bristande kunskap om lokala förhållanden leder till en ineffektiv politik. Medan program för fattigdomsbekämpning ofta går ut på att ordna tillfällig sysselsättning, så pekar människorna själva på helt andra behov, som att bra vägar dramatiskt skulle öka deras förutsättningar att fixa jobben själva.
Flora Hajdu lyfter också fram en idé som diskuteras allt mer: Att helt enkelt ge fattiga människor pengar som de själva beslutar hur det vill använda, istället för att som nu satsa på dyra och kanske ineffektiva program. Detta är också en aktuell fråga i Sydafrika. Här skulle man ha råd att ge alla medborgare en summa motsvarande 140 kronor i månaden, utan krav på motprestation.
Flora Hajdu varnar för att generalisera och vill inte heller göra det utifrån sina resultat.
– Den generella slutsatsen blir väl att makthavare måste ta reda på de konkreta förhållandena på den lokala nivån innan de beslutar om vad som ska göras, säger hon.
Kontaktinformation
Flora Hajdu disputerar den 22 september. Avhandlingen heter Local Worlds: Rural Livelihood Strategies in Eastern Cape, South Africa. Flora Hajdu nås på telefon 018- 4717387, 0736 – 735576, och e-post: floha@tema.liu.se.
Inbjudan till pressfrukost tisdagen den 19 september från Forskningsrådet Formas
Boken presenteras på en pressfrukost den 19 september.
Medverkande författare som ger sin bild och svarar på några av ovanstående frågor är:
Teknologie doktor Petra Andersson, Avdelningen för brandteknik på SP Sveriges Provnings och Forskningsinstitut, petra.andersson@sp.se
Professor Åke Bergman, Institutionen för miljökemi, Stockholms universitet ake.bergman@mk.su.se
Professor Per Eriksson, Institutionen för fysiologi och utvecklingsbiologi, Uppsala universitet, per.eriksson@ebc.uu.se
Professor Aleksander Giwercman, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet, och Fertilitetscentrum på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, aleksander.giwercman@kir.mas.lu.se
Medicine doktor Christina Rudén, Institutionen för filosofi och teknikhistoria, Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, cr@infra.kth.se
Tid: Klockan 08.00 till 09.30 Frukost serveras från klockan 08.00. Vi startar kl 08.30 med forskarsamtal.
Plats: VI HAR FLYTTAT TILL NYA LOKALER: Kungsbron 21 Stockholm.
För karta se Formas hemsida www.formas.se
Välkommen!
Kontaktinformation
OSA senast 15 september till Emilie von Essen, emilie.von.essen@formas.se, 08-775 40 38
Mastceller är mest kända för sin koppling till allergiska reaktioner då de likt små ”bomber” plötsligt frisätter en rad olika ämnen vilka ger upphov till klassiska allergisymtom som svullnad, snuva och klåda. Den explosiva reaktionen utlöses av att ett allergen, till exempel pollenpartiklar, binder till receptorer på mastcellens yta som då öppnas och släpper ut en del av cellens innehåll.
På senare år har det framkommit att mastcellerna, som är en typ av immunceller, troligen också är inblandade i utvecklingen av en rad andra sjukdomar som atopiskt eksem, psoriasis och cancerformen Hodgkins lymfom. Dessa sjukdomar kännetecknas av kroniska inflammationstillstånd och ett ökat antal mastceller. De bakomliggande mekanismerna är dock relativt okända.
Docent Gunnar Nilsson vid Karolinska Institutet har tillsammans med sin forskargrupp nu hittat en möjlig förklaring till kopplingen mellan mastceller och flera icke-allergiska sjukdomar. Studien, som nu presenteras i nätupplagan av The Journal of Clinical Investigation, visar att mastceller kan aktiveras på ett tidigare okänt sätt som skulle kunna leda till kroniska inflammationer.
– Den nya kunskapen bidrar till vår förståelse om vilken roll mastcellen har vid atopiskt eksem, psoriasis och Hodgkins lymfom. Vi hoppas att vår forskning skall ge möjligheter att utveckla nya terapiformer för de sjukdomar som involverar mastceller, säger Gunnar Nilsson.
Forskarna upptäckte att proteinet CD30, som bland annat finns på ytan av immunförsvarets T-lymfocyter, kan stimulera mastceller så att de frisätter proteiner som reglerar rekryteringen av inflammatoriska celler. Eftersom det sedan tidigare är känt att CD30 finns i förhöjda mängder vid såväl psoriasis och atoptiskt eksem som vid Hodgkins lymfom kan fynden förklara hur mastcellerna aktiveras och förstärker inflammationen vid dessa sjukdomar.
Publikation:
“Mast cell CD30 ligand is upregulated in cutaneous inflammation and mediates degranulation-independent chemokine secretion”
Marie Fischer, Ilkka Harvima, Ricardo Carvalho, Christine Möller, Anita Naukkarinen, Gunilla Enblad och Gunnar Nilsson.
The Journal of Clinical Investigation, nätupplagan 7 september 2006, pappersupplagan oktober 2006.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta
Docent Gunnar Nilsson
Institutionen för Medicin, Solna
Arbete: 08-517 702 05
Mobil: 070 6402093
E-post: Gunnar.P.Nilsson@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Arbete: 08-524 838 96
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.stermudd@ki.se
