Produktionen av foder till sådant som boskap och fiskodlingar binder upp naturresurser som annars skulle kunna användas för att producera mat åt människor. Samtidigt står miljontals människor i världen inför hot och svält och undernäring.
Men görs förändringar i hur boskap och fisk utfodras kan mer mat bli tillgänglig för människor – samtidigt som djurproduktionen är kvar på samma nivå. Det skriver forskare från Sverige och Finland i en ny studie.
Djur får annan föda
För närvarande används ungefär en tredjedel av jordens spannmålsproduktion som djurfoder. Och ungefär en fjärdedel av all fisk används inte som människoföda.
Tanken är att djur skulle kunna få annan mat än idag. Till exempel skulle boskap och odlad fisk kunna utfodras med biprodukter från livsmedelssystemet som sockerbetor eller citrusmassa – en i hög grad outnyttjad potential, menar forskarna. Då frigörs samtidigt utrymme för att producera mat åt människor.
Mat för upp till en miljard människor
Det som forskargruppen har gjort är att analysera flödet av mat och foder i världen, inklusive biprodukter och rester. Sedan har de räknat på sätt att optimera matproduktionen.
Med de föreslagna förändringarna kan, enligt forskarna, upp till en fjärdedel av den totala spannmålsproduktionen och 17 miljoner ton fisk omdirigeras från djurfoder till människomat.
Fiskodling på havet.
Beroende på det exakta scenariot skulle vinsterna i livsmedelsförsörjningen vara 6–13 procent i termer av kaloriinnehåll och 9–15 procent i form av proteininnehåll.
– Det låter kanske inte så mycket, men det är mat för upp till en miljard människor, säger forskaren Vilma Sandström vid Aalto-universitetet i Finland.
Viktigt att veta mer om djurens hälsa
Max Troell, forskare vid Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet samt Beijerinstitutet, Kungliga Vetenskapsakademien, säger att mer kunskap kring förändrad djurföda behövs.
– Kartläggning av resurser på denna globala nivå ökar vår förståelse för möjligheten att styra mot en cirkulär ekonomi, men fortfarande fattas mer detaljerad kunskap om till exempel hur ersättning av foderresurser påverkar djurhälsa, kvalitet och även miljön.
Max Troell, forskare vid Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet och Beijerinstitutet, Kungliga Vetenskapsakademien max@beijer.kva.se
Ett jobb kan ge meningsfull sysselsättning och social samvaro. Men långt ifrån alla som jobbar är inkluderade. Vilka som upplever sig inkluderade eller exkluderade i arbetslivet är en komplex fråga.
– Exkludering kan ske på arbetsplatsen, exempelvis genom mobbning eller subtila trakasserier. En person kan också uppleva att jobbet är meningsfullt och kollegorna bra, men ändå inte få förutsättning att utföra sitt arbete. Det är också exkluderande. Ett exempel är barnmorskors situation, vilket uppmärksammats på senare tid, menar Peter Gladoić Håkansson, docent i ekonomisk historia och en av redaktörerna för boken Plats för vem? Om arbetets inkludering och exkludering.
Boken tar upp vem som får och kan ta plats på arbetsmarknaden, samt hur känsla av inkludering kan påverkas av arbetsmiljö, relationer och organisation.
Subtil maktutövning drabbar samhället
Ett kapitel handlar om – med läraryrket som exempel – subtil, oreflekterad och ofta svårgripbar maktutövning. Sätt att vara, prata eller se ut kan få högre status på bekostnad av andra, som i sin tur ifrågasätts på olika sätt. Ifrågasättandet kan göras med så kallade mikroaggressioner.
– Det handlar om ord, blickar och beteenden som riktar sig mot hudfärg, ålder, sexuell läggning och så vidare. Man kallar en kvinna för lilla flicka, säga till en invandrare att ”du pratar ändå bra svenska” eller kommentera någons religion, säger Peter Gladoić Håkansson.
– Även om det är harmlöst menat blir det nedvärderande och skiljer på ”vi och dem”. Att regelbundet utsättas påverkar personer negativt och en långgående konsekvens är att personen lämnar yrket. Det är därmed en samhällsfråga. Trakasserier och mobbning på arbetsplatsen handlar dessutom ofta om organisatoriska problem, men samhället ser dem ofta som individproblem mellan förövare och offer.
Vägledning viktig för val kring arbetsliv
Arbetet är inte alltid är en central beståndsdel i allas liv.
– Ungdomars val styrs mycket av socioekonomisk bakgrund, bostadsort, kön och etnicitet. Vi lyfter fram att studie- och yrkesvägledning är en central funktion, för att ge ungdomarna mer kunskap om utbildningar och arbetsmarknaden – och kompetens att göra egna val, säger Peter Gladoić Håkansson.
– Även vuxna som är i ett skifte behöver vägledning och utbildning. Det kan vara av Arbetsförmedlingen, Trygghetsstiftelsen, kommunens arbetsmarknadsenhet, Komvux och inte minst SFI. För utrikes födda är kunskap om hur den svenska arbetsmarknaden fungerar är central för att kunna göra bra val.
Egen prioritering att bo på landsbygd
En strukturfråga är platsens betydelse för yrkesvalet. Att bo i en mindre kommun i stället för en större stad kan vara en viktig prioritering för en person att kunna odla eller få bättre miljö.
– Ibland ser vi väldigt endimensionellt på följden av att bo på landsbygden. Personer som bor på mindre orter eller landet är inte exkluderade utan har själva valt att bo där eller stanna kvar. Jobbet är inte allt i livet och löser inte all inkludering.
Bra nätverk gör det lättare att hitta jobb
Olika grupper har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Generella exempel är personer som är födda utomlands eller har någon funktionsvariation. Brist på användbara kontakter och nätverk är en förklaring.
– Det hjälper väldigt mycket att ha bra nätverk för att komma in på arbetsmarknaden. Att ha en arbetsplats i sig skapar nätverk, så har du redan ett jobb och träffar människor utan för den egna kretsen är det lättare att få nya jobb.
Mot bakgrund av de snabbt stigande bensin- och dieselpriserna under 2022 sänkte ett antal europeiska länder bränsleskatterna.
”Viktigt att kompensera hushållen”
Sverige sänkte sin bränsleskattesats med 1,81 kronor per liter den 1 maj, varav 1,31 kronor är en tillfällig sänkning som löper ut i slutet av september. När skattesänkningen tillkännagavs kommenterade finansminister Mikael Damberg: ”Jag är pragmatisk, för mig är det viktigt att vi kan kompensera hushållen”.
Men kom den här skattesänkningen verkligen konsumenterna till del? Det är osäkert. För i samma veva som skatten sänktes höjde också bolagen bensinpriserna till nya rekordnivåer. För att ta reda på hur mycket konsumenterna fick ut av skattesänkningen har forskare från Handelshögskolan i Stockholm jämfört Sverige med Danmark, där bränsleskatten inte förändrades.
Hushållen fick bara en del av pengarna
Deras slutsats är att skattesänkningen i Sverige återspeglades fullt ut i konsumentpriset på bensin. Men de menar också att det finns spridningseffekter som driver upp bensinpriserna utanför Sverige som kan medverka till att snedvrida den beräkningen. Slutsatsen är dock att endast en del av skattesänkningen fördes vidare till de svenska konsumenterna.
En policy brief är en sammanfattning av en specifik frågeställning, med alternativa lösningar och rekommendationer för det bästa alternativet. Den riktar sig till beslutsfattare och andra som är involverade i eller intresserade av att formulera och påverka politiken.
Det är Gunilla Almström Persson, retorikforskare vid Stockholms universitet, som har studerat vilka ord och uttryck som var vanliga i valrörelsen 2022. I stort alla partiledare, konstaterar hon, gav uttryck för en kärlek till Sverige.
Det visade sig i uttryck som ”I mitt Sverige” och ”Sverige, som jag älskar”. Pronomen som vi, vår och oss har använts mycket under valrörelsen 2022.
Annorlunda fyra år tidigare
Detta skiljer sig från valrörelsen 2018, säger Gunilla Almström Persson.
– Andra ämnen var viktiga i valrörelsen 2022 jämfört med valet 2018. Då arbetade man mycket med uttrycket ”att bygga upp Sverige”. Då kunde man höra ”Här är Sverigebilden”, ”Det här är Sverige” eller ”Min berättelse av Sverige”. Det har man inte gjort i den här valrörelsen.
Här är viktiga ord 2022
En annan förändring 2022, i anslutning till uttrycket ”Mitt Sverige”, är orden tillsammans och gemenskap, säger Gunilla Almström Persson.
– Det såg eller hörde vi inte under valet 2018. Andra ord som inte varit lika tydliga men som används under Almedalstalen och debatterna är plikt, rätt och förpliktelse – och detta oberoende av partitillhörighet.
Två partiledare sticker ut
Två partiledare utmärkte sig retoriskt under valrörelsen, nämligen Magdalena Andersson (S) och Johan Pehrson (L), enligt Gunilla Almström Persson.
– Magdalena Andersson har valt en annan strategi jämfört med de andra partiledarna. Under partiledardebatterna har det stundtals varit rörigt och partiledarna har pratat i munnen på varandra. När det skett har Magdalena Andersson varit knäpptyst och avstått från att delta. När hon fått ordet har hon i stället hänvisat till sina kollegor i EU och ute i världen; på så vis försöker hon visa att hon är en landsmoder och en större ledare. Magdalena Andersson aspirerar till att vara en trygg och säker ledare för Sverige, likt Angela Merkel för Tyskland, säger Gunilla Almström Persson.
Om Johan Pehrson säger hon:
– Han är inte mediatränad som de andra förefaller sig att vara. Johan Pehrson är naturlig och inte tillgjord. Han har fått kritik för att han skämtar men det gör honom samtidigt folklig. Johan Pehrson skapar känslan av igenkänning och någon som är bekant, i positiv bemärkelse.
Valrörelse-trend: Mindre argumentation
Gunilla Almström Persson ser trender i svenska valrörelser. En trend är att valrörelser blir mindre argumenterande och mer budskapsdrivande.
– Det vill säga, var och en kommer till debatterna med sina talepunkter och budskap men lyssnar litet på vad de andra partiledarna har att säga.
Mycket viktigt för politiker att välja ord noga
En annan trend är att val av ord har stor betydelse. Partierna och politikerna söker ord som ska kunna sätta sig. Det handlar om ord med metaforiska drag, som ska styra hur vi människor tänker om världen kring oss.
– Ett exempel är ordet ”utanförskap”. Det styr tanken till att det finns en gräns. Metaforen och ordvalet av utanförskapsområden har använts under valet 2022. Det låter väldigt negativt – vem vill bo i ett utanförskapsområde? De metaforiska orden får gärna vara slagfärdiga. Man söker slagkraftiga formuleringar som ökar engagemang och interaktion och därmed möjlighet att styra rapporteringen från valet, säger Gunilla Almström Persson.
Problematiskt för demokratin
För demokratin är det mindre bra om politiker inte bemöter varandras argument. Väljarna behöver höra argument och motargument, annars är det svårt att fatta välgrundade beslut. Det är också negativt om politiker i ökad grad inte lyssnar på varandra i debatter, menar Gunilla Almström Persson.
– Samtalet och bemötandet, politiker emellan, hör samman med hur vi som medborgare påverkas och politikernas roll som förebilder. Det är viktigt för att leva i en demokrati och vara människa; att man lyssnar på och bemöter varandra respektfullt. Det är viktigt, även när man inte håller med eller delar samma synsätt.
Det var inte bättre förr
Det är lätt att tro att debattklimatet har hårdnat och att de politiska samtalen var mer respektfulla förr. Men det är inte sant, säger Gunilla Almström Persson. Lyssna bara på debatterna på 1970- och 1980-talet mellan socialdemokraten Olof Palme och moderaten Gösta Bohman. Deras ton var hård.
– De använde personangrepp som verkligen inte var hyggliga. Däremot är det nytt att man använder sociala medier utöver tal och debatter. På sociala medier tillåts det att ha en retorik som är mer polariserad, onyanserad och förenklad. Det kan bidra till känslan och tanken att debattklimatet är hårdare nu än förr. I sociala medier, med de korta och snabba inläggen, blir det hårdare.
Kontakt:
Gunilla Almström Persson, universitetslektor, Stockholms universitet gunilla.persson@su.se
Människor som tvingats fly sitt land löper en ökad risk att få dålig hälsa – och en särskild risk för att utveckla psykisk ohälsa.
Den som efter flykten söker asyl hamnar ofta i en extra utsatt situation, visar forskningen. Det beror på den osäkerhet som en asylprocess innebär.
Att bo med många skapar stress
Naturligtvis finns en mängd skäl till att flyktingar och asylsökande kan må psykiskt dåligt och ohälsan varierar från människa till människa.
Men det finns studier som visar att man ofta är extra utsatt som boende på en flyktingförläggning, eller liknande kollektivt boende. En ny studie från Röda Korsets Högskola pekar i just den riktningen.
– I Sverige bor cirka 40 procent av de asylsökande i boenden som tillhandahållits av Migrationsverket och om man inte kommit till Sverige som familj betyder det oftast att man delar boende med människor som man inte känner under varierande tidsperioder, många gånger flera år, säger Charlotta van Eggermont Arwidson, doktorand vid Röda Korsets Högskola.
– På ett anläggningsboende i Migrationsverkets regi delar oftast två till sex personer sovrum samt delar kök och badrum med ett större antal personer.
Inte bara krig och flykt som ger dåligt mående
Att bo på detta sätt tär på människor och asylsökande personer uppger i intervjuer i den nya studien att livet blir som ”fruset” under tiden som de söker asyl. De upplever maktlöshet och att livet präglas av oro och ältande.
– Det är lätt att lite förenklat tänka att det är det som flyktingar bär med sig från sina hemländer i form av erfarenheter av krig och konflikt eller farliga flyktvägar som är det som påverkar den psykiska hälsan, medan den här studien visar att det är lika mycket situationen i till exempel Sverige, av osäkerhet och begränsade resurser, som påverkar hälsan, säger Charlotta van Eggermont Arwidson.
Snabba processer är viktigt
Det här visar att det är viktigt att ha en stödjande miljö och en minskning av stressande faktorer i kollektiva boenden för flyktingar i Sverige, enligt Charlotta van Eggermont Arwidson.
Studien visar också, än en gång, på vikten av snabba beslut i människors asylprocesser.
Flyktingar visar omsorg om varandra
I studien, som bygger på intervjuer med 14 asylsökande i Sverige, framgår att de intervjuade ofta månar om andra i samma situation.
– Flera av deltagarna beskrev en oro för hur andra på boendet mådde och hur de lärt sig att förstå tecknen som tyder på att någon av de andra boende inte mår bra – som att de isolerar sig på sitt rum och blir mindre sociala, säger Charlotta van Eggermont Arwidson.
– Det här är ett viktigt resultat som synliggör att asylsökande inte endast är offer för situationen utan även kan visa på egen styrka och aktörskap trots en svår personlig situation.
Årets Ig-nobelpris – för forskning som först får oss att skratta, därefter att tänka efter – har delats ut.
Bland pristagarna finns svenska Magnus Gens, KTH, som prisas för sin ”krock-älg”, en testdocka i form av en älg, och Daniel Lindh som tillsammans med sina forskarkollegor visat att hjärtslagen synkroniseras hos par som träffas på en dejt och attraheras av varandra.
IgNobel – forskning som får oss att skratta
IgNobelpriset delas ut en gång om året, vanligtvis vid en ceremoni på universitetet Harvard i USA, men sedan coronapandemin digitalt. Priset syftar till att lyfta fram rolig forskning. Namnet IgNobel är en ordlek bestående av engelskans ignoble (”simpel”) och ”Nobel” efter Alfed Nobel. Priset delas ut av den amerikanska tidskriften Annals of Improbable Research.
Vilket är det mest effektiva sättet för människor att använda sina fingrar på när de vrider på en dörrknopp? Pristagare: Gen Matsuzaki, Kazuo Ohuchi, Masaru Uehara, Yoshiyuki Ueno och Goro Imura Vetenskaplig artikel:How to Use Fingers during Rotary Control of Columnar Knobs Experimental Studies on the Rotary Control of Columnar Knobs — The Number of Fingers used at the Time of starting Rotary Control.
Utveckling av en algoritm som hjälper de som skvallrar att bestämma när de ska berätta sanningen och när det är bättre att ljuga. Pristagare: Junhui Wu, Szabolcs Számadó, Pat Barclay, Bianca Beersma, Terence Dores Cruz, Sergio Lo Iacono, Annika Nieper, Kim Peters, Wojtek Przepiorka, Leo Tiokhin och Paul Van Lange Vetenskaplig artikel:Honesty and Dishonesty in Gossip Strategies: A Fitness Interdependence Analysis.
Ekonomipriset
Matematisk förklaring av varför det oftare är tur än skicklighet som ligger bakom framgång. Pristagare: Alessandro Pluchino, Alessio Emanuele Biondo och Andrea Rapisarda Vetenskaplig artikel: Talent vs. Luck: The Role of Randomness in Success and Failure.
Pris i säkerhetsteknik
Utveckling av en krockdocka i form av en älg. Pristagare: Magnus Gens Vetenskaplig artikel: Moose Crash Test Dummy.
Den ryska invasionen av Ukraina har lett till att flera västländer infört sanktioner mot Ryssland, inklusive restriktioner för EU:s import av råolja och gas.
Energipriserna har samtidigt stigit dramatiskt efter pandemin. Många europeiska länder har därför funderat på att sänka sina bränsleskatter för att stödja konsumenterna.
Men – det är viktigt att förstå hur sådana sänkningar kan påverka oljebolagens vinster, inte minst de ryska. Det menar forskare vid Uppsala universitet och Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, Kungl. Vetenskapsakademien.
Skälet till att sänkt skatt ökar de ryska vinsterna är, enligt forskarna, att den sänkta skatten ökar efterfrågan bensin och diesel. Det i sin tur ökar den underliggande efterfrågan på råolja. Eftersom utbudet av råolja, det vill säga oljeproduktionen, är fast på kort sikt ökar priset för att balansera den nya efterfrågan med det tillgängliga utbudet.
Forskarna har analyserat effekten av en EU-omfattande sänkning av bränsleskatten och räknat på en EU-gemensam skattesänkning på 0,20 euro per liter, baserat på åtgärder och förslag från medlemsländer. I analysen ingår en modell som tar hänsyn till den globala oljemarknaden, EU:s efterfrågan på vägbränsle och oljeproduktionen i Ryssland.
Analysen förutspår följande: Under det första året efter skattesänkningen minskar EU:s konsumentpriser med nästan hela skattesänkningen, till en kostnad för EU på 170 miljoner euro per dag. Ryska oljebolag får samtidigt ökade vinster på cirka 8,4 miljoner euro per dag.
Upp till tre år efter skattesänkningarna förutspås oljeutbudet bli mer elastiskt vilket medför minskande kostnader för EU och något minskade vinster för Ryssland.
Många är helt beroende av rysk olja
Allt detta är en konsekvens av att Ryssland är en så stor oljeproducent och att länder utanför Ryssland är beroende av olja för sina transporter.
– Ibland glömmer man bort det, men olja är fortfarande världens största energikälla och står för 30 procent av världens energiförsörjning. Och 11 procent av oljan produceras av Ryssland. Endast små ökningar i oljepriset ger stora ökningar i inkomster för Ryssland, säger Henrik Wachtmeister vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.
Kan finnas andra sätt
Det kan finnas sätt att stötta konsumenterna och samtidigt hålla den politiska linjen mot Ryssland, menar forskarna. Ett sätt är en direkt inkomstökning för konsumenter. Denna skulle innebära samma totala budgetkostnad för EU som den sänkningen av bränsleskatten.
I det scenariot skulle bränslepriserna öka marginellt, men vinstökningarna i Ryssland skulle bara vara cirka 15 procent av vinstökningarna från den tänkta skattesänkningen. Dessutom skulle man inte bara hjälpa dem som köper bensin och diesel, utan alla hushåll skulle få en lättnad.
Vad länder gör spelar roll
– Bensin- och dieselskattersänkningar har ju diskuterats och även genomförts i Sverige under året, men det har det även gjorts i de flesta andra länder i Europa. Man kanske tycker att det inte spelar så stor roll vad Sverige gör, men gör hela Europa en skattesänkning blir effekten på oljemarknaden signifikant, som vi visar i studien, säger Daniel Spiro vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet.
Daniel Spiro, universitetslektor och docent vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. daniel.spiro@nek.uu.se
Studien bygger på data från personer som diagnostiserats med Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom eller ALS under åren 1970–2016 i Sverige.
Resultaten visar att en sjukhusbehandlad infektion fem år eller mer före diagnos kopplas till 16 procent högre risk för Alzheimers sjukdom och 4 procent högre risk för Parkinsons sjukdom. Sambandet sågs enbart för personer som diagnosticerats före 60 års ålder och inte för personer som diagnostiserats senare i livet.
Högst risk vid infektioner före 40
Högst var risken bland personer som drabbats av upprepade sjukhusbehandlade infektioner före sin 40-årsdag. Bland dem var risken för Alzheimers sjukdom mer än dubblerad och risken för Parkinsons sjukdom 40 procent högre.
Forskarna noterar ingen koppling mellan infektioner och ALS, amyotrofisk lateral skleros, oavsett ålder för diagnos.
– De här fynden tyder på att infektioner kan trigga eller förstärka en redan existerande sjukdomsprocess, vilket leder till att den neurodegenerativa sjukdomen bryter ut i relativt unga år, säger Jiangwei Sun, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
Studien bygger på data från personer som diagnostiserats med Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom eller ALS, åren 1970–2016 i Sverige, samt fem matchade kontroller per person slumpvis valda från den allmänna befolkningen.
Analysen omfattade drygt 290 000 personer med Alzheimers sjukdom, drygt 100 000 personer med Parkinsons sjukdom och drygt 10 000 personer med ALS.
Det finns många orsaker till att förmågan att köra bil minskar, till exempel sjukdom, ålder eller en kognitiv nedsättning. Om en läkare misstänker att en patient inte längre är lämplig i trafiken, är läkaren skyldig att anmäla det till Transportstyrelsen.
Det är dock en svår bedömning att göra. I höstas lanserade Örebro universitet pilotprojektet Dash (Driving Assessment in Healthcare), vars mål är att underlätta läkarnas beslut genom att ta fram data på patienternas bilkörning med hjälp av artificiell intelligens och ögonspårning.
Testas på bilförare
Projektet bygger på innovationen QT-PIE, som forskarna nu får testa i praktiken, med riktiga användare.
– Vi har intervjuat experter på Trafikverket och instruktörer på trafikskolor. Utifrån de intervjuerna har vi tagit fram ett antal regler som vi sedan tränat vårt AI-system på. Tanken är att se om patienterna som genomför testet klarar av att följa dessa regler när de kör, säger Ravi Chadalavada, doktorand i datavetenskap vid Institutionen för naturvetenskap och teknik, och fortsätter:
– Föraren får sätta på sig ögonspårningsglasögon och köra en sträcka i en bil. Bredvid sig har föraren en instruktör från trafikskolan, så samtidigt som vi samlar in data gör instruktören också en utvärdering av föraren.
Utvärdera AI:ns bedömningar
Han var nöjd med kvaliteten på den data som samlades in under testkörningarna. Nästa steg är att analysera datan för att sedan utvärdera systemet för att se om läkarens, trafikskoleinstruktörens och AI:ns utvärderingar skiljer sig åt.
– Vi ska sätta oss ned med experterna från Trafikverket, VTI, USÖ och trafikskolorna. Tillsammans ska vi jämföra AI-systemets utvärdering med den utvärdering som instruktören från trafikskolan gjorde, och även se hur de resultaten korrelerar med bedömningen som läkaren har gjort. Det ska bli intressant att titta på frågan ur ett holistiskt perspektiv och se hur olika utvärderingsmetoder skiljer sig åt. Beroende på hur det går, kan vi också lära oss var eventuella brister i vårt system finns så vi kan fokusera på att lösa dem, säger Ravi Chadalavada.
Hur kan den här lösningen användas i framtiden?
– Ett exempel är om en läkare är osäker på om ett visst hälsotillstånd påverkar patientens körförmåga eller inte. Då kan läkaren be patienten använda QT-PIE och genomföra en testkörning, för att sedan få en rapport från systemet om hur väl patienten körde. Vårt fokus är inte att fatta beslut, utan att vara ett stöd till läkarna som ska fatta beslut. Jag tror att det kan bli väldigt användbart inom hälso- och sjukvården i framtiden.
Ett flertal avgörande tippningspunkter*, eller brytpunkter, i jordens klimat kan överskridas om medeltemperaturen på jorden ökar med mer än 1,5 grader. Den nya analysen visar att Parisavtalets mål, att uppvärmningen inte ska överstiga 2 grader, inte räcker för att undvika farliga klimatförändringar.
Vad händer om jordens medeltemperatur ökar med mindre än 2 grader, med 2–4 grader och 4 grader eller mer?
Tipping points – oåterkalleliga brytpunkter i klimatet
Tippningspunkter (från engelskans tipping points), brytpunkter eller tröskelpunkter är olika begrepp för att beskriva systemskiften som hänger ihop med förändringar i klimatet. Det är en förändring i klimatsystemet som är så stor att jämvikten ändras tvärt och inte återgår till det ursprungliga tillståndet även om orsaken till förändringen försvinner, till exempel att en havsström ändrar riktning.
Källa: Wikipedia
– Vi ser redan tecken på att klimatet har destabiliserats i delar av Västantarktis, på Grönland, i områden med permafrost och i Amazonas regnskogar. De viktiga atlantströmmarna riskerar också att störas ut, säger David Armstrong McKay, forskare vid Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, University of Exeter och Earth Commission.
Enligt Armstrong McKay och hans kollegor har listan över potentiella tippningspunkter i världen nu utökats från nio till sexton.
David Armstrong McKay poängterar att vi redan vid nuvarande nivåer av global uppvärmning närmar oss fem farliga tippningspunkter, och riskerna ökar för varje tiondels grad av ytterligare uppvärmning.
De fem tippningspunkterna som redan är i riskzonen är:
avsmältning av Grönlands stora inlandsisar
avsmältning av inlandsisar i Västantarktis
storskalig upptining av permafrosten
kollaps av den stora havsströmmen i Labradorhavet
massdöd av tropikernas korallrev
– Risken för att överskrida de avgörande tippningspunkterna kan fortfarande minskas genom att snabbt minska utsläppen av växthusgaser, men då måste vi börja omedelbart, säger Armstrong McKay.
Analysen har genomförts av ett internationellt forskarlag som gått igenom över 200 artiklar publicerade sedan 2008, då begreppet tippningspunkterna (” tipping points”) i klimatsystemet först definierades.
David Armstrong McKay, forskare vid Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, University of Exeter och Earth Commission, d.mckay@exeter.ac.uk
Det är ganska vanligt att människor med adhd har andra psykiatriska diagnoser eller fysiska hälsoproblem. Bland annat har adhd förknippats med en ökad risk för sjukdomar i hjärta och kärl.
Men om det finns ett samband mellan adhd i sig och hjärt-kärlsjukdomar, och i så fall vilka specifika sjukdomar, har inte fått lika mycket uppmärksamhet.
”Adhd en oberoende riskfaktor”
I en studie från Karolinska institutet och Örebro universitet har forskare undersökt sambandet mellan adhd och ett 20-tal hjärt-kärlsjukdomar.
– Vi såg att vuxna med adhd löpte dubbelt så stor risk att utveckla minst en hjärt-kärlsjukdom jämfört med dem utan adhd, säger Lin Li vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.
– När vi tog hänsyn till andra väletablerade riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom försvagades sambandet men förblev fortfarande signifikant. Detta tyder på att adhd är en oberoende riskfaktor för ett brett spektrum av hjärt-kärlsjukdomar.
Resultatet bygger på nationella data över fler än fem miljoner vuxna. Efter uppföljningsperioden på i genomsnitt knappt 12 år hade 38 procent av personerna med adhd minst en hjärt-kärlsjukdom medan motsvarande siffra för dem utan adhd bara var 24 procent.
Detta är adhd
Adhd, attention deficit/hyperactivity disorder, är en vanlig neuropsykiatrisk diagnos som bland annat kännetecknas av koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet. Uppskattningsvis 2,5 procent av världens vuxna lever med adhd.
Källa: Karolinska institutet
Här är sambanden särskilt starka
Forskarna såg i studien förhöjda risker för alla typer av hjärt- och kärlsjukdomar. Sambandet mellan adhd och hjärt-kärlsjukdom var extra starkt för hjärtstopp, stroke till följd av hjärnblödning och förträngningar i blodkärlen.
Sambandet var något starkare hos män än hos kvinnor.
Vid vissa psykiatriska tillstånd, som missbruksproblem, var risken för hjärt-kärlsjukdom betydligt högre hos personer med adhd. Behandling med centralstimulerande eller andra psykiatriska läkemedel, som antidepressiv eller ångestdämpande medicin, förändrade inte sambandet i någon större utsträckning.
Svårt med orsakssambandet
Forskarna poängterar att det är svårt att säkert fastställa ett orsakssamband. Det är alltså svårt att säga att adhd i sig ger större risk för fysisk sjukdom och andra diagnoser, även om samband alltså syns.
Dock är studiens resultat väsentlig information för människor med adhd och för hälso- och sjukvården, enligt forskarna.
– För behandlande läkare är det viktigt att noggrant undersöka livsstilsfaktorer och potentiellt samexisterande psykiatriska diagnoser i syfte att minska risken för hjärt-kärlsjukdom hos individer med adhd, säger Henrik Larsson, professor vid Örebro universitet och anknuten forskare vid Karolinska Institutet.
Han tillägger att det är önskvärt med mer forskning som undersöker möjliga biologiska mekanismer bakom sambanden mellan adhd och andra diagnoser.
– Svenska lärare använder mer muntligt berättande än vad de är medvetna om. Det kommer ofta spontant i undervisningen. Det är till exempel anekdoter, minnen och andra korta berättelser. Ett exempel är en lärare som berättade om hur hennes bror höll på att drunkna en gång för elever som inte ville följa med på simundervisning, säger Ola Henricsson, som forskar i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet.
Han har undersökt vilken roll muntligt berättande har i undervisningen. Med muntligt berättande avses när läraren stannar upp och exemplifierar eller belyser något med hjälp av anekdoter, historier eller berättelser. Han har dels intervjuat 40 lärare i grundskolan om deras berättande, dels observerat lektioner och spelat in muntligt berättande av lärare och lärarstudenter.
Fånga elevernas intresse
Det mesta berättandet sker spontant men ibland ingår det i lärares planering. Ett sådant exempel är en lärare på högstadiet som inledde ett tema om antiken med att berätta antika myter för att väcka elevernas intresse.
– Oavsett om det är planerat eller spontant muntligt berättande är det tydligt sammanvävt med undervisningen och ämnesinnehållet. Lärarna beskrev att deras muntliga berättande har stor betydelse för att skapa relationer med eleverna, få deras uppmärksamhet och fånga deras intresse, säger Ola Henricsson.
Mer levande undervisning
En central aspekt av muntligt berättande är att undervisningen blir mer levande men också att situationen blir mer oförutsägbar. Det går aldrig helt att förutse hur elever tolkar eller upplever berättandet.
– Det muntliga berättandet paketerade ämnesinnehållet på ett sätt som gjorde eleverna nyfikna och öppnade upp för dem att komma åt, och förstå, innehållet på olika sätt. I det finns en risk att det inte lyckas eller att man kommer bort från ämnet. Men också en möjlighet att skapa förståelse och att undervisningen kommer att handla mer om livet självt.
Stärker relationer mellan lärare och elever
En annan central aspekt är att muntligt berättande stärker relationer. Det skapas en intim situation där läraren står framför hela klassen och är tydligt kroppslig eftersom gester, hållning och ansiktsuttryck är en del av berättande. Att kunna berätta gynnar lärarens generella didaktiska färdigheter (ung. ”förmågan att undervisa”, redaktionens kommentar) som att stå framför en klass och gestalta ett ämnesinnehåll.
– Berättandet skapas i en ömsesidig relation i vilken den som berättar är beroende av att de som lyssnar följer med och ger respons. En del lärare beskrev den här situationen som ett starkt möte, där läraren har elevernas fulla uppmärksamhet och med det kommer ett ansvar. Berättande visar sig, lite motsägelsefullt, som ett professionellt sätt att lyssna på eleverna.
Svårt att hinna med muntligt berättande
Även tidigare forskning visar att lärare anser att det muntliga berättandet har många positiva effekter. Samtidigt säger lärare att de inte använder muntligt berättande så ofta på grund av tidsbrist, att det inte relaterar till kunskapsmålen och att det är svårt att mäta vad eleverna lär sig.
– Vi har idag en instrumentell syn på undervisningen med specifika mål och att man kontinuerligt ska mäta utfallet av undervisning. Det finns därför en risk att läraren tycker att muntligt berättande inte passar in. Men ur ett bildningsperspektiv är muntligt berättande istället en möjlighet för gruppen att lära tillsammans och att lära om livet inom ramen för ämnesundervisning.
Ola Henricsson, fil. doktor i pedagogiskt arbete och grundskollärare på mellanstadiet, ola.henricsson@gu.se
Under sex månader år 2021 hade vulkanen Fagradalsfjäll på Island utbrott. Varje vecka samlade forskare prover från lavan och röken från vulkanen.
– Det var ett unikt tillfälle för oss att kunna följa vulkanutbrottet i realtid, säger forskaren Martin Whitehouse vid Naturhistoriska riksmuseet. I utbrottets början såg vi ytlig magma men ju längre det pågick desto mer magma kom från de riktigt stora djupen.
Lava från stora djup under jordytan
Mätningarna visade att magman kom från mer än 20 kilometers djup under ytan.
Vid ett vulkanutbrott tränger den heta, mjuka lavan upp från överfyllda magmakammare under jordskorpan. I den smälta magman bildas bergarter som får olika kemiskt innehåll beroende på vilket djup den bildas på, vid olika högt tryckt och temperatur. Det här gör att forskarna, genom att undersöka lavans kemiska innehåll, kan avgöra hur magman har rört sig under jordskorpan medan vulkanutbrottet pågick.
Dagsfärsk lava visar magmans ursprung
I laboratoriet NordSIMS på Naturhistoriska riksmuseet undersöktes proverna från den färska lavan för att avgöra det kemiska innehållet. Sammansättningen av grundämnen, isotoper, bergarter och kristallformer är sådant som forskare behöver för att avgöra om lavan har ett ursprung från magma i ytliga eller djupa reservoarer under jordskorpan.
Forskare använder mätutrustning i närheten av vulkanen Fagradalsfjäll. Bild: Naturhistoriska riksmuseet
– Vanligtvis undersöker vi miljontals år gamla bergarter och mineral i laboratoriet NordSIMS men denna dagsfärska lava var det yngsta vi någonsin gjort mätningar på, säger Martin Whitehouse.
Kunskaper om magmans rörelser under jordskorpan behövs för att bättre kunna förstå vad som händer när en vulkan får utbrott. Forskarna kunde också jämföra sina resultat med seismologiska mätningar och markförändringar för att förbättra de modeller som förutsäger vulkanutbrott.
Den som har adhd kan ha svårigheter i umgänget med andra och svårt att reglera de egna känslorna. Det är vanligt med olika grad av ouppmärksamhet men man kan också uppleva hyperaktivitet och impulsivitet.
Det är känt att kvinnor med adhd överlag har mer ångest, depression och självskadebeteenden än män med samma diagnos. För unga kvinnor kan allt detta innebära att de får annorlunda sexuella erfarenheter jämfört med andra. Ibland är det negativt.
Risk för oönskad graviditet
– Sexuella riskbeteenden och svårigheter med romantiska relationer kan resultera i högre risk för oplanerad graviditet, sexuellt överförbara sjukdomar, sexuell utsatthet och lägre välbefinnande, Inger Wallin Lundell, lektor vid Röda Korsets Högskola.
Hon är en av författarna till en studie där kvinnor i åldern 15-29 år, samtliga med ADHD-diagnos, har intervjuats.
Bryter mot normer
Studien visar att unga kvinnor med adhd känner att de är annorlunda vad gäller relationer och sex. De upplever att de bryter mot normer för sexuellt beteende. De kan också uppge att de har svårt med romantiska relationer. En del kan ha svårt att koncentrera sig vid sex.
– De uttrycker en önskan om att inte bli dömda för sitt beteende, utan de har ett behov av att bli förstådda och accepterade som de är, säger Inger Wallin Lundell.
Strategier för bättre sex och relationer
Ökad självkännedom bland kvinnorna kan hjälpa dem, enligt studien, att identifiera de egna hjälpbehoven. Det kan handla om att utveckla strategier som förbättrar det sexuella livet och ökar tryggheten. Att känna sig sexuellt trygg innebär att känna sig bekväm med sin egen sexualitet och att ha kontroll över den sexuella situationen.
Vården måste ha kunskap
Det är viktigt för hälso- och sjukvården att känna till att unga kvinnor med adhd kan ha en skörhet vad gäller sex och relationer, menar studiens författare. Till exempel kan det ibland vara relevant, i professionella sammanhang, att ställa frågor om sexuell utsatthet till kvinnor med adhd.
– Vårdpersonal måste öka sin kunskap för att kunna möta de unga kvinnorna med rätt vård och stöd, säger Inger Wallin Lundell.
Det kallas ”moraliska illusioner” och uppstår inte minst i konkurrenssituationer där vi tävlar med andra, enligt en avhandling från Linköpings universitet.
Vi ser förvrängda verklighetsbilder
Moraliska illusioner är lite som optiska illusioner, alltså att vi ser en bild av verkligheten som egentligen inte stämmer.
– Det innebär att man i vissa beslutssituationer agerar själviskt utan att man känner att det man gör är moraliskt fel, säger Kajsa Hansson, doktor i nationalekonomi.
Vi människor ser en bild av verkligheten som passar oss och gagnar oss.
Misslyckanden och framgångar
Ett exempel är hur vi ser på förluster. Misslyckas vi med en uppgift tenderar vi att skylla på en ojämn spelplan eller att spelet är riggat. Men när vi vinner är det för att vi tror att vi är väldigt duktiga.
Den här tendensen kan beskriva varför framgångsrika människor tror att framgång i världen enbart handlar om egen envishet och egna prestationer – och därför tycker att ekonomiska olikheter är okej eller till och med bra.
Vi undviker jobbig information
Vi människor är också benägna att undvika information som riskerar att ge oss dåligt samvete. Tar vi in informationen kan vi känna oss tvingade att agera osjälviskt och det kan kännas jobbigt. Detta är också ett slags moralisk illusion.
Ett viktigt undantag
Men det finns en beslutssituation där moraliska illusioner inte spelar in, enligt avhandlingen, nämligen demokratiskt fattade beslut. Det kan vara beslut på hög nivå, som i riksdagen. Men det kan också handla om till exempel styrelser och föreningar där flera är med att delar på ett beslut.
– I demokratiska val kan vi alltid skylla på någon annan, och tidigare studier har visat att vi blir mer själviska om ansvaret för beslutet fördelas på flera. Men våra resultat visar inte stöd för att människor blir mer omoraliska i val, snarare på motsatsen, säger Kajsa Hansson.
”Goda nyheter”
I en studie gjorde Kajsa Hansson och hennes kollegor tre experiment där deltagarna fick välja att donera eller ta pengar, aningen som en del av en demokratisk röst eller som enskild person. Forskarna såg inget själviskt beteende. Det finns till och med tendenser att vi skulle bli mer givmilda i ett sådant scenario.
– Våra fynd är egentligen goda nyheter. Det tyder på en insikt att man beslutar för andra och agerar tillsammans. En spekulation är att människor inser att man kan bidra mer till den gemensamma välfärden när alla bidrar, säger Kajsa Hansson.
Saharaöknen har inte alltid varit en öken. Istället bestod den tidigare i historien av både sjöar och växter.
– I den vetenskapliga artikeln visar vi hur det finns bevis för förekomsten av forntida sjöar daterade till mellan cirka 10 000 och 5 000 år sedan i norra Sahara i Algeriet, säger Christos Katrantsiotis, forskare vid Umeå universitet, och fortsätter:
– Vår metod bygger på analys av fossila alger som hittats i sanden och som deponerades i vattenmiljöer för miljoner år sedan när området var täckt av sjöar.
Grön period i Saharas historia
Christos Katrantsiotis säger vidare att det så kallade Green Sahara, eller Afrikas fuktperiod, är en våt period i norra Afrika som inträffade under jordens sista varma period (Holocen) som startade för cirka 11 000 år sedan, på grund av förändringar i jordens omloppsparametrar.
– Att förstå det förflutna klimatets föränderlighet kan alltså ge oss en inblick i hur Sahara kan förändras i framtiden, eftersom en återgång till förhållanden liknande den tidigare varma perioden är möjlig, på grund av den antropogena (mänskliga aktiviteter) uppvärmningen.
Finns det något som förvånat dig i den här studien?
– Att den här studien bevisar att det funnits antika sjöar, djupt inne i Saharaöknen, långt borta från Medelhavskusten, i ett område som idag är helt torrt. Men att det förr i tiden var en helt annan miljö, med sjöar och träd.
Tidigare studier, säger Christos Katrantsiotis, har visat att orsaken till denna blöta period i Sahara främst var expansionen av sommarens monsunregn från de tropiska regionerna som svar på en orbital forcering*.
*Orbital forcering är effekten på klimatet orsakad av långsamma förändringar i lutningen av jordens axel och omloppsbanans form, som förändrar mängden solljus som når jorden.
– Här hävdar vi att orsaken till denna blöta fas i Algeriets Sahara, var intensifieringen av vinternederbörden i södra centrala Medelhavet och dess penetration söderut (till det antika Sahara) i samband med förändringar i oceaniska och atmosfäriska cirkulationer i Nordatlantiska områden.
Blir det någon fortsättning av den här forskningen?
– I framtida studier kommer vi att försöka öka dateringsnoggrannheten för att mer exakt definiera början och slutet av denna våta period i Sahara. Dessutom kommer fler prover att analyseras från nya platser för en bättre förståelse av de regionala klimatförhållandena och mekanismerna bakom de observerade klimatförändringarna.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
.jpg){kind=link}