Under sex månader år 2021 hade vulkanen Fagradalsfjäll på Island utbrott. Varje vecka samlade forskare prover från lavan och röken från vulkanen.
– Det var ett unikt tillfälle för oss att kunna följa vulkanutbrottet i realtid, säger forskaren Martin Whitehouse vid Naturhistoriska riksmuseet. I utbrottets början såg vi ytlig magma men ju längre det pågick desto mer magma kom från de riktigt stora djupen.
Lava från stora djup under jordytan
Mätningarna visade att magman kom från mer än 20 kilometers djup under ytan.
Vid ett vulkanutbrott tränger den heta, mjuka lavan upp från överfyllda magmakammare under jordskorpan. I den smälta magman bildas bergarter som får olika kemiskt innehåll beroende på vilket djup den bildas på, vid olika högt tryckt och temperatur. Det här gör att forskarna, genom att undersöka lavans kemiska innehåll, kan avgöra hur magman har rört sig under jordskorpan medan vulkanutbrottet pågick.
Dagsfärsk lava visar magmans ursprung
I laboratoriet NordSIMS på Naturhistoriska riksmuseet undersöktes proverna från den färska lavan för att avgöra det kemiska innehållet. Sammansättningen av grundämnen, isotoper, bergarter och kristallformer är sådant som forskare behöver för att avgöra om lavan har ett ursprung från magma i ytliga eller djupa reservoarer under jordskorpan.
Forskare använder mätutrustning i närheten av vulkanen Fagradalsfjäll. Bild: Naturhistoriska riksmuseet
– Vanligtvis undersöker vi miljontals år gamla bergarter och mineral i laboratoriet NordSIMS men denna dagsfärska lava var det yngsta vi någonsin gjort mätningar på, säger Martin Whitehouse.
Kunskaper om magmans rörelser under jordskorpan behövs för att bättre kunna förstå vad som händer när en vulkan får utbrott. Forskarna kunde också jämföra sina resultat med seismologiska mätningar och markförändringar för att förbättra de modeller som förutsäger vulkanutbrott.
Den som har adhd kan ha svårigheter i umgänget med andra och svårt att reglera de egna känslorna. Det är vanligt med olika grad av ouppmärksamhet men man kan också uppleva hyperaktivitet och impulsivitet.
Det är känt att kvinnor med adhd överlag har mer ångest, depression och självskadebeteenden än män med samma diagnos. För unga kvinnor kan allt detta innebära att de får annorlunda sexuella erfarenheter jämfört med andra. Ibland är det negativt.
Risk för oönskad graviditet
– Sexuella riskbeteenden och svårigheter med romantiska relationer kan resultera i högre risk för oplanerad graviditet, sexuellt överförbara sjukdomar, sexuell utsatthet och lägre välbefinnande, Inger Wallin Lundell, lektor vid Röda Korsets Högskola.
Hon är en av författarna till en studie där kvinnor i åldern 15-29 år, samtliga med ADHD-diagnos, har intervjuats.
Bryter mot normer
Studien visar att unga kvinnor med adhd känner att de är annorlunda vad gäller relationer och sex. De upplever att de bryter mot normer för sexuellt beteende. De kan också uppge att de har svårt med romantiska relationer. En del kan ha svårt att koncentrera sig vid sex.
– De uttrycker en önskan om att inte bli dömda för sitt beteende, utan de har ett behov av att bli förstådda och accepterade som de är, säger Inger Wallin Lundell.
Strategier för bättre sex och relationer
Ökad självkännedom bland kvinnorna kan hjälpa dem, enligt studien, att identifiera de egna hjälpbehoven. Det kan handla om att utveckla strategier som förbättrar det sexuella livet och ökar tryggheten. Att känna sig sexuellt trygg innebär att känna sig bekväm med sin egen sexualitet och att ha kontroll över den sexuella situationen.
Vården måste ha kunskap
Det är viktigt för hälso- och sjukvården att känna till att unga kvinnor med adhd kan ha en skörhet vad gäller sex och relationer, menar studiens författare. Till exempel kan det ibland vara relevant, i professionella sammanhang, att ställa frågor om sexuell utsatthet till kvinnor med adhd.
– Vårdpersonal måste öka sin kunskap för att kunna möta de unga kvinnorna med rätt vård och stöd, säger Inger Wallin Lundell.
Det kallas ”moraliska illusioner” och uppstår inte minst i konkurrenssituationer där vi tävlar med andra, enligt en avhandling från Linköpings universitet.
Vi ser förvrängda verklighetsbilder
Moraliska illusioner är lite som optiska illusioner, alltså att vi ser en bild av verkligheten som egentligen inte stämmer.
– Det innebär att man i vissa beslutssituationer agerar själviskt utan att man känner att det man gör är moraliskt fel, säger Kajsa Hansson, doktor i nationalekonomi.
Vi människor ser en bild av verkligheten som passar oss och gagnar oss.
Misslyckanden och framgångar
Ett exempel är hur vi ser på förluster. Misslyckas vi med en uppgift tenderar vi att skylla på en ojämn spelplan eller att spelet är riggat. Men när vi vinner är det för att vi tror att vi är väldigt duktiga.
Den här tendensen kan beskriva varför framgångsrika människor tror att framgång i världen enbart handlar om egen envishet och egna prestationer – och därför tycker att ekonomiska olikheter är okej eller till och med bra.
Vi undviker jobbig information
Vi människor är också benägna att undvika information som riskerar att ge oss dåligt samvete. Tar vi in informationen kan vi känna oss tvingade att agera osjälviskt och det kan kännas jobbigt. Detta är också ett slags moralisk illusion.
Ett viktigt undantag
Men det finns en beslutssituation där moraliska illusioner inte spelar in, enligt avhandlingen, nämligen demokratiskt fattade beslut. Det kan vara beslut på hög nivå, som i riksdagen. Men det kan också handla om till exempel styrelser och föreningar där flera är med att delar på ett beslut.
– I demokratiska val kan vi alltid skylla på någon annan, och tidigare studier har visat att vi blir mer själviska om ansvaret för beslutet fördelas på flera. Men våra resultat visar inte stöd för att människor blir mer omoraliska i val, snarare på motsatsen, säger Kajsa Hansson.
”Goda nyheter”
I en studie gjorde Kajsa Hansson och hennes kollegor tre experiment där deltagarna fick välja att donera eller ta pengar, aningen som en del av en demokratisk röst eller som enskild person. Forskarna såg inget själviskt beteende. Det finns till och med tendenser att vi skulle bli mer givmilda i ett sådant scenario.
– Våra fynd är egentligen goda nyheter. Det tyder på en insikt att man beslutar för andra och agerar tillsammans. En spekulation är att människor inser att man kan bidra mer till den gemensamma välfärden när alla bidrar, säger Kajsa Hansson.
Saharaöknen har inte alltid varit en öken. Istället bestod den tidigare i historien av både sjöar och växter.
– I den vetenskapliga artikeln visar vi hur det finns bevis för förekomsten av forntida sjöar daterade till mellan cirka 10 000 och 5 000 år sedan i norra Sahara i Algeriet, säger Christos Katrantsiotis, forskare vid Umeå universitet, och fortsätter:
– Vår metod bygger på analys av fossila alger som hittats i sanden och som deponerades i vattenmiljöer för miljoner år sedan när området var täckt av sjöar.
Grön period i Saharas historia
Christos Katrantsiotis säger vidare att det så kallade Green Sahara, eller Afrikas fuktperiod, är en våt period i norra Afrika som inträffade under jordens sista varma period (Holocen) som startade för cirka 11 000 år sedan, på grund av förändringar i jordens omloppsparametrar.
– Att förstå det förflutna klimatets föränderlighet kan alltså ge oss en inblick i hur Sahara kan förändras i framtiden, eftersom en återgång till förhållanden liknande den tidigare varma perioden är möjlig, på grund av den antropogena (mänskliga aktiviteter) uppvärmningen.
Finns det något som förvånat dig i den här studien?
– Att den här studien bevisar att det funnits antika sjöar, djupt inne i Saharaöknen, långt borta från Medelhavskusten, i ett område som idag är helt torrt. Men att det förr i tiden var en helt annan miljö, med sjöar och träd.
Tidigare studier, säger Christos Katrantsiotis, har visat att orsaken till denna blöta period i Sahara främst var expansionen av sommarens monsunregn från de tropiska regionerna som svar på en orbital forcering*.
*Orbital forcering är effekten på klimatet orsakad av långsamma förändringar i lutningen av jordens axel och omloppsbanans form, som förändrar mängden solljus som når jorden.
– Här hävdar vi att orsaken till denna blöta fas i Algeriets Sahara, var intensifieringen av vinternederbörden i södra centrala Medelhavet och dess penetration söderut (till det antika Sahara) i samband med förändringar i oceaniska och atmosfäriska cirkulationer i Nordatlantiska områden.
Blir det någon fortsättning av den här forskningen?
– I framtida studier kommer vi att försöka öka dateringsnoggrannheten för att mer exakt definiera början och slutet av denna våta period i Sahara. Dessutom kommer fler prover att analyseras från nya platser för en bättre förståelse av de regionala klimatförhållandena och mekanismerna bakom de observerade klimatförändringarna.
– Detroit är Amerikas fattigaste storstad, med en i huvudsak svart befolkning. Staden har präglats starkt av att den vita befolkningen och välståndet flyttade ut när det blev kris. När vita och välstånd nu flyttar tillbaka igen, till en stad som har omformats för att passa dem, väcker det både ilska och uppgivenhet hos dem som har levt i staden hela sitt liv, säger Simon Johansson, socialantropolog som just disputerat med avhandlingen ”Comeback Detroit: The return of whites and wealth to a Black city”.
Detroit – från succé till katastrof
Under 1900-talets första hälft var Detroit Amerikas största ”boom town”, en av världens mest utvecklade, välbärgade och snabbast växande städer.
I Detroit föddes både en ny typ av produktion – det löpande bandet – och ett nytt sätt att färdas och leva – bilen och bilismen, två fenomen som kommit att forma vår värld idag.
Under 1900-talets andra hälft blev Detroit Amerikas största ”ghost town”, en av världens snabbast krympande städer både demografiskt och ekonomiskt, med en befolkning och ett skatteunderlag som minskade med 60 procent. Framförallt var det vita amerikaner ur medel- och arbetarklassen som lämnade staden.
Under årtionden har det gjorts upprepade försök att vända den nedåtgående spiralen, men utan framgång. 2013 förklarades staden bankrutt och blev därmed den största konkursen inom offentlig sektor i Amerikas historia.
Locka människor, inte företag
Studien utforskar åren som följde direkt efter konkursen och det som kallas för Detroits ”comeback”. Det är en period när vita så kallade ”millenials”, i en svensk kontext skulle man säga ”Generation Y”, börjar flytta tillbaka till staden, många av dem barnbarn till den vita befolkning som tidigare gav sig iväg.
Förändringen är ett resultat av en medveten ny strategi för att vända utvecklingen i staden. Istället för att locka tillbaka företag och jobb som vid tidigare insatser, försöker man nu istället locka tillbaka en yngre, mer välutbildad och välbeställd befolkning. Tanken är att gruppen ska bidra till innovation och skapandet av nya arbetstillfällen och företag, samtidigt som deras konsumtionskraft ska blåsa nytt liv i affärer, restauranger och kaféer.
Arkitekturen utformades mot målgruppen
– Dels gjordes det genom stadsplanering och arkitektur, där staden i högre grad utformades för att svara mot gruppens önskningar och behov. Och dels handlade det om att skapa ekonomiska program som rabatterat husägande och lägenhetshyra och att skapa särskilda visioner och bilder för stadens framtid, säger Simon Johansson.
Överlag har de nya strategierna fungerat för att göra Detroit till en rikare, men också vitare, stad än för bara några år sedan. Men det är en utveckling som missat en viktig punkt, segregationen, som snarare cementerats än minskat.
Utanförskapet fanns kvar
– Om vi skulle jämföra med Stockholm skulle det vara som att mängder av unga vita innerstadsbor plötsligt flyttat till Rinkeby och gjort det till ett av Sveriges hippaste och snabbast växande områden, samtidigt som de som tidigare bodde där fortsatt att leva i utanförskap.
Ett faktum som krockar med självbilden hos den grupp unga vita som flyttar tillbaka.
– Som individer är de måna om att vara progressiva och upplysta och ser gärna sig själva som en grupp som bryter mot äldre generationers rasism och segregation. Samtidigt visar min forskning att de istället tenderar att umgås med andra som liknar dem själva och bosätter sig i områden med andra nyinflyttade där de känner sig hemma, även om de påstår och säger motsatsen, säger Simon Johansson.
Vithet inte norm i Detroit
Enligt Simon Johansson är exemplet Detroit som ”svart stad” unikt eftersom staden är en av få platser i Amerika där vita och vithet inte är norm utan ses som det som är avvikande. Det gör att så kallade vita ”millenials” som grupp sticker ut mer än vad den gör på andra platser i Amerika.
– Här visar min forskning hur en generation som vill göra upp med rasism och segregation riskerar att återskapa rasism och segregation på sätt som är mer dolda, både för andra och för dem själva, säger Simon Johansson.
Evenemang skapar social stabilitet
Men trots motsättningarna och de ökande klyftorna mellan svarta och vita, unga och gamla, nyinflyttade och infödda, har Detroits ”comeback”, enligt Simon Johansson, också präglats av en förvånansvärd social stabilitet. En förklaring till detta är framväxten av två stora, återkommande urbana och folkligt populära evenemang. Varje vecka erbjuder dessa rituella folkfester – en kollektiv cykeltur och en middag för gräsrotsfinansiering (”crowdfunding”) – människor en möjlighet att, tillsammans med andra, utforska en stad utan motsättningar.
– Evenemangen skapar starka passioner och känslor hos dem som deltar. Min analys visar dels hur passioner och känslor skapas rent praktiskt, genom design, och dels hur de får en ökad betydelse genom att de bjuder in människor till att vara med och förändra staden tillsammans, samtidigt som de ser och förstår stadens förändring bättre.
Det handlar om långtidssocker, alltså det blodsocker man har som genomsnitt under flera månaders tid före ett mättillfälle.
Det har varit känt sedan 1990-talet att man löper minskad risk för skador om man håller långtidssockret i schack. Däremot har det varit oklart vilken nivå som är optimal.
Patienter har följts under mer än 30 år
Forskare i Sverige har under mer än 30 års tid följt diabetes typ 1-patienter. Forskarna har följt dem sedan insjuknandet och sedan mätt blodsockernivåer och studerat skador på ögon och njurar.
– Vår studie visar konkret vilka långtidssockernivåer som är bra för att undvika komplikationer. Att ha den kunskapen kan öka individens motivation att hålla sitt blodsocker på en bra nivå, säger Hans Arnqvist, professor emeritus vid Linköpings universitet.
Så bör nivån vara
Studien visar att för att helt undvika allvarliga skador på ögon och njurar under åtminstone 32 år bör personer med typ 1-diabetes ha ett långtidssocker som i medeltal ligger under 53 i måttenheten mmol/mol.
– Risken för komplikationer i ögon och njurar ökar ju högre man ligger. Våra slutsatser gäller med avseende på att inte utveckla kärlkomplikationer, men om en person har problem med alltför lågt blodsocker, hypoglykemi, så kan man inte pressa blodsockret så hårt, säger Hans Arnqvist.
Därför skadas ögon och njurar vid diabetes typ 1
Särskilt de små blodkärlen i ögonen är känsliga vid typ 1-diabetes. Nästan alla patienter får förändringar i ögonen i form av små blödningar, som inte påverkar synen. Det kan också uppstå nybildning av kärl i näthinnan. Detta kallas proliferativ retinopati och kan på sikt förstöra synen. Även gula fläcken i ögat, den punkt i näthinnan som är platsen för det skarpa seendet, kan påverkas av diabetes så att synen blir suddig.
Njurarna är inte riktigt lika känsliga som ögat för högt blodsocker, men även här kan de viktiga små blodkärlen skadas. Det märks på att proteiner från blodet läcker ut i urinen. Det vanligaste proteinet i blodet är albumin, och när det finns i urinen kallas det albuminuri. Njurskadan leder så småningom till nedsatt njurfunktion vilket i allvarliga fall innebär att njurarna slutar fungera. Tillståndet leder till döden om det inte behandlas med dialys eller njurtransplantation.
Källa: Linköpings universitet.
Forskargruppens förra uppföljning av studiegruppen gjordes 20 år efter sjukdomsstart. De konstaterar nu att efter 30 år har skador uppstått vid lägre blodsockernivåer än vad som sågs efter 20 år. Fler personer har fått skador, trots att de inte har legat högre i blodsockernivå än de gjort tidigare.
Med andra ord verkar tröskeln för att utveckla komplikationer sjunka något över tid. Det gör att studien inte kan säga exakt var i blodsockernivå personer med typ 1-diabetes bör ligga efter ännu längre tid än 30 år efter diagnos.
– Proteser som ersätter skadade ben inne i örat är ett område för en spännande utveckling för att rädda eller förbättra en redan skadad hörsel, säger Anton Rönnblom, doktorand vid Umeå universitet.
Vad det handlar om är att skapa en protes som har kontakt med både trumhinnan och skaftet på det yttersta hörselbenet, det som kallas hammaren. Kvaliteten på det ljud som då förs vidare in till innerörat är bättre än till exempel proteser med bara kontakt med trumhinnan.
Ha hornugglan som förebild
Det gäller att hitta en protes med rätt balans mellan stabilitet och förmåga att vidarebefordra ljud. Anton Rönnblom visar i sin avhandling hur forskarna har funnit just en sådan lovande balans hos hörselbenet hos hornugglan.
– Detta betyder inte att lösningen är att börja transplanera hörselben från ugglor till människor, utan att hornugglans hörselben kan tjäna som förebild när man skapar konstgjorda proteser, säger Anton Rönnblom.
Snabba muskler i örat
I avhandlingen visas också att mellanörats två muskler hör till de snabbaste i kroppen. Den mindre av de båda, stapedius-muskeln, skyddar innerörat mot höga ljud medan den andra, tensor tympani-muskeln, skyddar de inre delarna av örat mot stora rörelser i trumhinnan, exempelvis när vi nyser. Just denna skyddsreflex visar sig i avhandlingen bidra till att även ett friskt öra kan råka ut för en hammarskaftsfraktur om man petar sig i örat efter dusch eller bad. Sett ur ett evolutionärt sammanhang är det ett sentida fenomen att duscha och bada i den omfattning vi gör idag. Att rensa ut vatten ur örat med fingret efter en dusch är därför något som kroppen är oförberedd på och som kan leda till hörselskador.
Studierna i avhandlingen har skett på donerade hörselsystem från avlidna. Det är möjligt eftersom benen i mellanörat är i huvudsak ett mekaniskt organ med få förändringar efter döden. Olika protesers förmåga att överföra ljud har mätts med hjälp av så kallad laserdopplervibrometri.
Avhandling:
Mellanöremekanik – Förbättring av kliniska metoder genom temporalbensexperiment
Kontakt:
Anton Rönnblom, överläkare vid öron-näsa-hals-kliniken på Sunderby sjukhus i Luleå, anton.ronnblom@umu.se
Dan Hedlin är professor i statistik vid Stockholms universitet och han tycker att undersökningar av partisympatier fyller ett syfte, om man är medveten om felmarginalen.
Hur väl lyckades opinionsmätningarna fånga valresultatet?
– Överraskande bra. Opinionsundersökningarna har varit ganska samstämmiga den här gången. Att mätningar för större partier är mer precisa än för mindre partier är naturligt eftersom de mindre partierna har mindre antal svar i undersökningarna. M och S fick bättre resultat än i alla de undersökningar jag har sett, inklusive SVT:s Valu (vallokalsundersökning). De partierna verkar ha varit de som var svårast att mäta.
Hur ser du på att det gjordes dagliga opinionsmätningar av SVT/Novus?
– Novus hade en tydlig veckodagseffekt, alltså att vissa veckodagar visade systematiska avvikelser. Mätningarna för det röda och det blåa blocket visade jämna kurvor över veckans dagar som upprepades tre veckor. Det är inget konstigt eller ovanligt att se veckodagseffekter eller kalendereffekter. Ofta använder man statistiska metoder för att jämna ut kurvorna. Till exempel visar SCB:s arbetskraftsundersökningar säsongsrensade tidsserier. Det underlättar jämförelsen mellan arbetslöshet i juni, då många studenter söker jobb och därför räknas som arbetslösa, med arbetslöshet i maj. Exakt varför Novus hade en veckodagseffekt vet jag inte. Novus valde att inte utjämna sina serier.
Vad ser du för fördelar och risker förknippade med täta opinionsmätningar i en valrörelse?
– Man ska vara medveten om att den period som institutet försöker nå utvalda personer är kort. Med dagliga mätningar är den kanske så kort som en enda dag. Det leder till en extra osäkerhet eftersom man då får en övervikt på personer som svarar snabbt. Man kan mycket väl tänka sig att de har delvis andra sympatier än de som är lite mer tidsödande att få svar från. Som statistiker tycker jag att det är bra att många aktörer utför opinionsundersökningar. Varje aktör har sina egna metoder och då är det bra att se spridningen mellan aktörerna.
Vad ser du som det vanligaste problemet när media rapporterar om opinionsmätningar?
– Man ”går på siffran”. Om ett parti får 21 procent i en undersökning och ett annat parti 18 procent blir tolkningen att det första partiet är större än det andra. Troligen är rätt tolkning att vi inte kan säga om det ena partier är större än det andra. Om ett parti visar en nedgång varje månad i ett års tid och får en uppgång med 0,2 procentenheter tolkas det som ett ”trendbrott”, trots att det inte finns stöd för den slutsatsen.
Vilken tilltro ska vi ha till undersökningar av partisympatier?
– Om man tänker på felmarginalen, och är medveten om att den inte fångar upp all osäkerhet, så tycker jag att man kan ta del av undersökningar av partisympatier.
Ordet ”religion” förekommer betydligt oftare i Sverigedemokraternas egen tidskrift än i en databas bestående av all svenskspråkig text på internet. Ordet ”religion” har också blivit vanligare i Sverigedemokraternas texter överlag.
Det visar en avhandling från Uppsala universitet där religionshistorikern Tomas Poletti Lundström har analyserat hur bland andra Sverigedemokraterna och Nordiska motståndsrörelsen använder begreppet.
”Religion” istället för ”ras” och ”kultur”
– ”Religion” kan sägas ibland ha tagit den plats som orden ”ras” och ”kultur” ofta haft i dessa kretsar, säger Tomas Poletti Lundström.
I avhandlingen analyserar han de svenska radikalnationalisterna som en del av ett gemensamt politiskt landskap, även om det finns vissa skillnader.
Islamkritik och antijudiskt tänkande
Både Sverigedemokraterna och Nordiska motståndsrörelsen har ett intresse för det som brukar kallas fornnordisk religion.
Sverigedemokraterna ser framför allt islam som ett betydande hot och kristendom som en religion som borde ha en särställning i Sverige.
Nordiska motståndsrörelsen, däremot, präglas helt av ett antijudiskt tänkande. Det gör bland annat att de är relativt ointresserade av islam.
Religion viktigt för ”Vi och de”
För de svenska radikalnationalisterna fungerar religionsbegreppet, enligt Tomas Poletti Lundström, som ett sätt att urskilja ett ”Vi” och ett ”De andra”.
Det finns bland annat, inom de här rörelserna, en tanke om ett slags kollektivt undermedvetet som har överfört uråldriga värden från både fornnordisk religion och kristendom till dagens svenskar.
Stigar leder både framåt för de som går på dem och bakåt i historien. Dessa smala vägar finns världen över och är lika gamla som mänskligheten. Men de bevaras bara så länge de används.
– Se – men inte röra, är ofta det som gäller på museer som skildrar historia eller kulturarv. Men med stigar är det tvärtom; så länge vi trampar på lämningen så kommer den att finnas kvar, rörelsen blir en del av ett levande kulturarv, säger Daniel Svensson.
I den nyutgivna antologin Pathways: Exploring the Roots of a Movement Heritage samlar Daniel Svensson, tillsammans med Katarina Saltzman från Göteborgs universitet och Sverker Sörlin från KTH, texter som beskriver stigarna ur olika perspektiv. 15 forskare från länder som Indien, Israel och England har gett ett brett anslag som delats in i tre delar med historia, berättande och kulturarv som teman.
Rätt att få gå på en stig
Även om stigar ofta är förbisedda, så finns det forskning som har tittat på stigar som historiska lämningar. Det finns kyrkstigar och skolstigar som vittnar om gamla rörelsemönster i vardagen och även samexistensen med djuren i det forna bondesamhället märks där kostigarna användes också av människorna. I boken finns ett kapitel som tittar på den engelska gamla rätten Rights of way, vilket skulle kunna översättas till en sorts allemansrätt att få gå på en stig. Denna rätt har även satts på pränt i lagar, där en stig som använts i mer än 20 år var att betrakta som allmän.
– I ett annat kapitel fungerar stigar i högalpin terräng som en utställningsyta längs ett bergspass mellan Österrike och Italien som var en krigsskådeplats under första världskriget, säger Daniel Svensson.
Stigar viktiga i dataspel
Berättelsedelen i boken tar exempel från pilgrimsleder där historier och sägner om vad som har hänt med pilgrimer lever vidare. Där finns också beskrivningar av helt immateriella stigar i dataspel. I de första versionerna av dataspelet Zelda var du tvungen att gå en viss väg, en stig, för att komma vidare i spelet. Moderna dataspelsvärldar är ofta väldigt stora och svåra att överblicka, spelarna väljer då att navigera och gå mellan viktiga ställen på stigar som de skapar i världen.
– Det nya i antologin är kulturarvsdelen. Vi har ett stort materiellt kulturarv, men stigarna är förbisedda. Likaväl som ett gammalt hus i Göteborg är ett viktigt kulturarv för många, så kan 8 km-spåret i Skatås vara ett kulturarv för de som springer där. Rörelsen blir i sig ett kulturarv, säger Sverker Sörlin, idéhistoriker vid KTH.
Stigande värde
När redaktörerna bad om att få in artiklar till antologin var det många forskare som såg sig manade att skriva. Och stigen börjar värdesättas alltmer, menar redaktörerna.
I finnskogarna i norra Värmland har många av gårdarna bevarats, men stigarna som gick mellan gårdarna riskerade att falla i glömska när bilvägar tog över som transportled. Nu har man valt att inkludera en del av de gamla stigarna i vandringslederna som finns där.
Levande spår av det förflutna
– Stigar är levande spår av det förflutna. Visst tillkommer nya stigar och andra försvinner, men ofta fortsätter vi följa de stråk där andra gått före oss. Ändå har stigarna sällan betraktats som ett värdefullt kulturarv, kanske för att de är så anspråkslösa och flyktiga, säger Katarina Saltzman, etnolog och landskapsforskare vid Göteborgs universitet.
Stigar kommer att finnas kvar i framtiden, men användningen kan ändras. Vi har börjat cykla på stigarna på kalfjället.
– Det är svårt att bevara stigar för framtiden i ett statiskt skick, eftersom de måste användas. Om användningen ändras, så ändras också stigen, säger Daniel Svensson.
Urinläckage är en vanlig komplikation för män som har opererats för prostatacancer. Cirka 14 procent har urinläckage ett år efter operationen.
Antal operationer spelar ingen roll
Men huruvida man får svårt att hålla tätt eller inte har inget med kirurgens operationserfarenhet att göra, det vill säga antalet snarlika operationer som kirurgen har utfört. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Urinläckage uppstår oavsett.
– För annan kirurgi är det känt att de som genomför många operationer har färre komplikationer. Det är ett rimligt samband, eftersom övning ger färdighet. Men till vår förvåning kunde vi inte se den kopplingen, säger Rebecka Arnsrud Godtman, docent i urologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare på Prostatacancercentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Patienter kan kräva att veta ”facit”
Statistik från Nationella prostatacancerregistret om risk för urinläckage är tillgänglig för kirurger och kliniker. Som patient har man också viss möjlighet att i förväg ta reda på vilket ”facit” den egna kirurgen har, säger Rebecka Arnsrud Godtman.
– Operatörerna kan gå in i registret och se sina egna resultat och jämföra med andra operatörer. Som patient kan du alltid fråga din kirurg hur dennes operationsresultat ligger till jämfört med kollegor, och det tycker jag att kirurgen borde kunna svara på.
Äldre män får mer läckage
Medelåldern bland de opererade männen i studien var 66 år. Studien bekräftar resultat från tidigare forskning som visat att hög ålder och samsjuklighet innebär ökad risk för urinläckage efter operationen.
VANLIGASTE CANCERFORMEN BLAND MÄN
Prostatacancer är mannens vanligaste cancerform, med cirka 10 000 nyupptäckta fall i Sverige varje år. Om tumören inte spridit sig opereras prostatakörteln ofta bort, vanligen med robotassisterad titthålsteknik.
Direkt efter ingreppet har nästan alla män urinläckage, vilket beror på att aktiviteten i slutmuskeln kring urinrörets övre del störts av ingreppet. Denna slutmuskel ligger precis nedanför prostatan. Oftast försvinner urinläckaget efter några månader, men det finns en risk att urinläckaget blir bestående.
Källa: Göteborgs universitet
SÅ GJORDES STUDIEN
Studien är baserad på uppgifter om män som genomgått robotassisterad radikal prostatektomi 2017–2019, från det Nationella prostatacancerregistret.
Forskarna ville ta reda på om män som opererades av kirurger som ofta utförde ingreppet radikal prostatektomi löpte mindre risk att få urinläckage. Eftersom erfarna kirurger kan tänkas ta sig an fler svåra fall justerade forskarna för tumörens allvarlighetsgrad, storlek och mannens allmänna hälsa och ålder.
Operationerna i studien genomfördes av 83 kirurger. 15 av dessa kirurger hade en lägre förekomst av urinläckage än förväntat medan sex av kirurgerna hade en högre förekomst – oavsett hur många operationer som kirurgen utförde under studieperioden.
KI-forskarna har granskat data från över 260 000 vuxna som har behandlats med rekommenderade läkemedel vid hjärtsvikt under de senaste tre åren. Patienter från Japan, Sverige och USA ingick i studien. Äldre och nyare läkemedel studerades.
Snabbare medicinering i USA
Forskarna såg bland annat att patienter i USA i regel får såväl äldre som nyare läkemedel snabbare jämfört med motsvarande patientgrupp i Sverige.
I Sverige är det framför allt nyare läkemedel som Dapagliflozin och Sacubitril/Valsartan som sätts in relativt sent. I Sverige sätts Dapagliflozin i genomsnitt in 44 dagar efter sjukhusinläggning och Sacubitril/Valsartan efter 33 dagar, enligt KI-studien. Motsvarande siffror för USA är 33 respektive 19 dagar.
Ofta får svenska patienter även vänta jämförelsevis länge på äldre läkemedel.
Patienter får lägre doser
Det är också vanligt att läkemedel mot hjärtsvikt skrivs ut i lägre doser än det som rekommenderas i sjukvårdens riktlinjer, enligt studien. Det är också vanligt att patienter slutar med sina mediciner inom 12 månader, vilket kan öka risken för nyinsjuknande.
– Det verkar som att läkemedel vid hjärtsvikt generellt sätts in för sent och i för låga doser, framför allt hos högriskpatienter med annan samsjuklighet, säger forskaren Gianluigi Savarese, docent i kardiologi vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet i Solna.
Han tillägger:
– Det vore bra att utreda vad detta kan bero på, då vi sett i tidigare studier att dessa behandlingar kan minska risken för nyinsjuknande och död.
Bin och andra insekter är viktiga pollinerare av frukt- och bärblommor, inte minst av jordgubbar som blir större om de surrande smådjuren varit framme.
Men hur jordgubbarnas tillväxt påverkas om bina fått i sig bekämpningsmedel inom gruppen neonikotinoider har hittills varit oklart. Men i en studie har ett forskarlag i Lund gjort två nya upptäckter.
– Vi har studerat bin som fått i sig klotianidin, ett bekämpningsmedel som tidigare användes inom rapsodlingen för att få bukt med jordloppor. Vår studie tyder på att medlet gjorde bina långsammare och försämrade deras förmåga att pollinera jordgubbsblommorna, säger Lina Herbertsson som är biologiforskare vid Lunds universitet.
Jordgubbar vägde mindre
Forskare använde sig av tolv utomhusburar där solitärbin fick samla föda från raps- och jordgubbsblommor. I hälften av burarna hade rapsen behandlats med klotianidin. De bin som hade tillgång till behandlad raps behövde längre tid än de andra bina för att besöka samma antal rapsblommor. När forskarna senare vägde jordgubbarna gjorde de en annan upptäckt. Det visade sig att bären som pollinerats av bin som ätit klotianidin vägde mindre än de andra gubbarna.
– Tidigare studier har visat att klotianidin påverkar vildbin negativt i fråga om födosökshastighet, utveckling och reproduktion. Våra resultat tyder på att det även kan försämra binas förmåga att pollinera jordgubbsblommor, säger Lina Herbertsson.
Samtidigt understryker hon vikten av att tolka resultaten med viss ödmjukhet.
– I vår studie hittade vi inte orsaken till att jordgubbarna vägde mindre. Och med bara en studie vet vi ännu inte hur generell effekten är.
Mer forskning behövs om bekämpningsmedel
EU beslutade 2018 att totalförbjuda användningen av klotianidin och två andra neonikotinoider i all frilandsodling. Trots att medlen inte längre används inom jordbruket i Europa menar Lina Herbertsson att de nya resultaten är viktiga. De visar att bekämpningsmedel kan ha betydligt mer komplexa effekter än man först anar.
– Även om klotianidin nu är förbjudet så har andra medel som påverkar insekternas nervsystem på ett liknande sätt börjat användas. Det är därför av yttersta vikt att gå vidare med den här forskningen och undersöka om också de har negativa effekter på bins beteende och pollinering, säger Lina Herbertsson.
– Det här understryker vikten av att antibiotika bara ska förskrivas när det finns indikation på en svår bakteriell infektion. Antibiotika kan i sådana fall rädda liv men ska inte ges annars som allmän gardering, säger professor Christina West vid Umeå universitet.
Forskarnas teori är att antibiotika kan rubba bakteriesammansättningen i magtarmkanalen, något som i sin tur påverkar immunsystemets utveckling och ökar känsligheten att insjukna i astma och eksem.
Barn följdes under tid
I studien ingick drygt 1300 familjer. Barnen följdes till ett och ett halvt års ålder.
Föräldrarna har svarat på flera enkäter om antibiotikabehandling och symtom på allergi och astma hos barnet. Frågor har även handlat om kostvanor och vilken miljö barnet växer upp i.
– På så sätt kunde vi ta reda på vilka barn som antibiotikabehandlats innan de utvecklade pipande, väsande andning, astma och eksem och även ta hänsyn till andra omgivningsexponeringar som kan påverka risken för allergi, säger forskaren Fanny Kelderer vid Umeå universitet.
Koppling mellan antibiotikabehandling och astma
Tydligast var sambandet mellan antibiotikabehandling och pipande, väsande andning och astma.
Forskarna undersökte om den ökande förekomsten man såg kunde bero på ett så kallat omvänt orsakssamband. De kunde då se att sambandet mellan andningssymtomen och tidigare antibiotikabehandling kvarstod även när antibiotika hade satts in mot andra infektioner än i andningsvägarna. Därmed kunde de dra slutsatsen att det är behandlingen i sig som är orsak till andningssymtomen och inte tidigare luftvägsinfektion.
Inte lika tydligt vid eksem
Däremot blev sambandet mindre tydligt för eksem efter antibiotikabehandling, när forskarna på motsvarande sätt uteslöt dem som hade fått antibiotika mot hudinfektion.
– Vår tidigare forskning visar att den bakteriella sammansättningen i magtarmkanalen har stor betydelse för risken att insjukna i allergiska sjukdomar, så det är troligt att det är förklaringen, eftersom antibiotika även slår ut många nyttiga bakterier, säger Christina West.
Forskningen har gjorts inom befolkningsstudien Northpop som är inriktad på barns och familjers hälsa.
Christina West, institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet och
Barn- och Ungdomscentrum, Norrlands Universitetssjukhus, christina.west@umu.se
Tropisk avskogning, inte minst i Amazonas, står för cirka en tiondel av de globala koldioxidutsläppen. Skogsskövlingen är den största orsaken till förlust av biologisk mångfald på land. Den hotar också försörjningen för hundratals miljoner människor i de berörda områdena. På klimattoppmötet i Glasgow i november 2021 beslutade världens ledare att ta krafttag mot avskogningen för att skydda klimat och biologisk mångfald. Den nya Chalmersledda studien bidrar nu med nya kunskaper om omfattningen och om drivkrafterna bakom avskogningen.
Liten del som faktiskt leder till jordbruksproduktion
– Vi kan visa att nästan all avskogning i tropikerna kan kopplas till jordbruket, men vad som förvånade oss var hur liten del – bara mellan 45 och 65 procent – som leder till faktisk jordbruksproduktion på den avskogade marken. Det är ny kunskap som behövs för att effektivt minska tropisk avskogning, säger Florence Pendrill, doktorand på institutionen för rymd-, geo-, och miljövetenskap på Chalmers och huvudförfattare till studien.
De tidigare studierna av avskogning i tropikerna är eniga om att jordbruk är den största bakomliggande orsaken. Men uppskattningarna om hur mycket skog som omvandlats till jordbruksmark varierar stort – från 4,3 till 9,6 miljoner hektar per år under perioden 2011–2015. Den nya studien visar att avverkningen uppgår till mellan 6,4 och 8,8 miljoner hektar per år. Det är en yta stor som Sverige söder om Vättern.
Flera skäl till att avskogad mark inte brukas
Den stora osäkerheten i siffrorna kan forskarna nu förklara med att jordbruket kan bidra till avskogning på olika sätt: direkt, genom expansion av produktiv jordbruksmark, eller genom mer indirekta samband.
– Det finns flera skäl till att marken som avskogats inte brukas. Det kan till exempel vara spekulation som slagit fel, projekt som övergetts, mark som visat sig olämplig för odling eller att bränder som anlagts för att förbereda marken har spridit sig till intilliggande skog, säger Martin Persson, biträdande professor på institutionen för rymd-, geo-, och miljövetenskap på Chalmers och medförfattare.
Han har i tidigare studier, tillsammans med Florence Pendrill, fokuserat på i vilken omfattning konsumtion i andra länder driver på avskogningen i tropikerna. Deras forskning har utgjort underlag för förslag till ett nytt regelverk inom EU, där leverantörer åläggs att se till att produktionskedjorna för de varor de importerar är avskogningsfria.
EU kan påverka för att minska avskogningen
– Importregler av den typ som EU har på gång är viktiga men måste också kombineras med åtgärder i producentländerna, som att stärka skogsskyddet och stödja småbönder i en omställning till en mer hållbar jordbruksproduktion, säger Toby Gardner, medförfattare och forskare vid Stockholm Environment Institute, SEI.
Även om internationell handel står för en mindre del av den totala avskogningen kan EU och andra importländer fortfarande vara drivande för att minska avskogningen, enligt Florence Pendrill:
– Det är viktigt att åtgärderna tar hänsyn till lokala omständigheter, så att markanvändningen i tropikerna blir mer rättvis och hållbar. Det arbetet kommer att bli enklare nu när det finns en bättre förståelse för hur jordbrukssektorn bidrar till avskogningen.
Kunskap om avskogning saknas fortfarande
Studien pekar också ut tre områden där mer kunskap behövs för att kunna vidta effektiva åtgärder: Det saknas tillförlitliga data kring trender i avskogningen, liksom statistik om produktion för de flesta grödor förutom soja och palmolja. Till sist konstaterar forskarna att det finns stora kunskapsluckor när det gäller avskogning och dess drivkrafter i Afrika, och i torrskogsområden.
– Men trots osäkerheterna i dataunderlaget så vet vi att jordbruk är den största drivkraften bakom avskogningen. Vi vet dessutom redan mycket om de typer av åtgärder som behövs för att bromsa avskogningen i tropikerna. Ska vi nå de mål som sattes upp vid klimattoppmötet i Glasgow förra året och stoppa förlusterna av biologisk mångfald måste vi omgående trappa upp arbetet, säger Florence Pendrill.
Exempel på åtgärder för att reducera avskogningen
För att minska förlusterna av skogar och andra värdefulla ekosystem, krävs att man samtidigt stärker naturskyddet och främjar en hållbar jordbruks- och landsbygdsutveckling. Naturskyddet kan stärkas till exempel genom lagstiftning, som att inrätta eller utöka nationalparker och andra skyddade områden, eller genom att betala markägare för att bevara naturliga ekosystem. Förvaltning och reglering av mark- och skogsresurser kan främjas genom markägarreformer, som kan ge ursprungsbefolkningar utökad rätt till sina marker, eller genom stöd och kunskapsutveckling för en hållbar intensifiering hos småjordbrukare, samt genom förbättrad fysisk planering.
Men även här i Sverige finns det saker vi kan göra. Konsumenter kan minska sin totala efterfrågan på jordbruksmark, exempelvis genom att äta mindre kött, efterfråga avskogningsfria livsmedel och påverka politiskt. Livsmedelsföretag kan se till att få koll på sina leverantörskedjor och ställa krav på sina underleverantörer, och finanssektorn kan göra detsamma med sina inventeringar och låntagare. Och politiker kan bidra genom lagstiftning och att stötta producentländer.
Florence Pendrill, doktorand, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola, florence.pendrill@chalmers.se
Martin Persson, docent, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola, martin.persson@chalmers.se
Vid krig, olyckor, naturkatastrofer och mord är det av yttersta vikt att hitta överlevare och identifiera offer. Idag används specialtränade polishundar som kan spåra doften av mänskliga kvarlevor på långt håll och sedan leta sig fram till den försvunna kroppen. Hundarna kan också identifiera spår på brottsplatser och markera fynd som varit i kontakt med den försvunne. De kallas ofta likhund, kadaverhund eller kriminalsökhund.
– Hundar har ett fantastiskt välutvecklat luktsinne! Det är uppskattningsvis mellan 10 000 och 100 000 gånger bättre än människors. Om de tränas rätt kan de vara till enorm hjälp vid till exempel eftersök. Inom polisen anses hundar vara det snabbaste och mest effektiva verktyget för att upptäcka dofter. Men det finns en del både rättsliga och etiska dilemman med att använda responsen från en likhund som bevis i rättssalen, säger Donatella Puglisi, docent vid Institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet.
Det finns ett verkligt behov för vår forskning ute i samhället. Den svenska polisen har uttryckt stort intresse för en teknisk lösning som skulle kunna vara ett kraftfullt komplement till likhundar, och som dessutom är vetenskapligt robust, säger Donatella Puglisi. Bild: Olov Planthaber.
Bärbar gassensor
Hennes forskning fokuserar därför på att utveckla en teknisk lösning som kan komplettera hundarna för att snabbt kunna hitta och identifiera mänskliga kvarlevor vid brottsplatser och katastrofer. Lösningen kommer i form av ett bärbart gassensorsystem, eller elektronisk nos, som ska tränas med maskininlärning för att identifiera mänskliga kvarlevor. Orsakerna till att man vill ha en teknisk lösning är många. Men det finns tre huvudsakliga spår:
För det första – vid till exempel ett mord är likhundens fynd i rättssalen tvivelaktigt som bevis. Så om hunden markerar ett fynd hos en misstänkt gärningsperson, går det ändå inte att knyta fyndet till den misstänkte utan ytterligare bevisning.
För det andra behöver hundens välbefinnande tas i beaktande. Det är etiskt tvivelaktigt att skicka in en hund i en kollapsad gruva, där det finns risk för giftiga gaser, och därmed utsätta hunden för risk.
Och för det tredje: Det är väldigt svårt att träna hundar på mänskliga kvarlevor. Det finns för få kroppar som är donerade till ändamålet. Dessutom tar träningen väldigt lång tid vilket innebär att det behövs många kroppar. Det har lett till en brist på likhundar i Sverige.
Donatella Puglisi och det bärbara gassensorsystemet ska tränas med maskininlärning. Bild: Olov Planthaber.
Underlätta identifiering
Forskningsprojektet är tvärvetenskaplig och bedrivs i samarbete med Rättsmedicinalverket i Linköping där Kerstin Montelius arbetar som rättsgenetiker. Där går en stor del av arbetet ut på att identifiera mänskliga kvarlevor vid exempelvis olyckor. Hon ser potential i forskningen:
– Vid en större olycka behöver man kunna hitta mänskliga kvarlevor snabbt och identifiera de omkomna. Det är ett väldigt viktigt uppdrag. Gassensorn som forskningsprojektet utvecklar kommer att underlätta processen för oss som tar emot proverna, säger Kerstin Montelius.
Tanken på att utveckla ett tekniskt verktyg med syfte att identifiera kvarlevor väcktes under rapporteringen av branden i Grenfell Tower i London 2017. Där Där miste 72 människor livet och eftersöket försvårades av den kraftiga brandhärden.
– I en sådan situation hade man kunnat tänka sig en lösning med drönare utrustade med en gassensor som skulle kunna genomsöka huset och hitta kropparna på ett säkert sätt, säger Kerstin Montelius.
Monumental utmaning
Till skillnad från en hund som kan bli påverkad av omgivningen, missa saker eller bara ha en dålig dag, är gassensorn konsekvent. Det kan då ge domstolarna ett oberoende instrument vars fynd skulle kunna klassas som bevisning i en rättssal. Men ett biologiskt system som byggts upp över miljontals år av evolution är svårt att efterlikna.
Hundar har över 200 miljoner doftreceptorer i näsan och luktsinnet upptar cirka en tredjedel av hundens hjärna. Jämfört med en människa så har vi cirka 5 miljoner doftreceptorer och luktsinnet upptar endast cirka 5 procent av hjärnan. Med det i åtanke går det möjligen att föreställa sig hur stor hundens doftvärld faktiskt är i jämförelse. Med andra ord är utmaningen att efterlikna hundens luktsinne på digital väg monumental.
Informationen från sensorerna behandlas i en minidator. Den ringa storleken är en förutsättning för framtida tillämpningar. Bild: Olov Planthaber.
Förruttnelsens fingeravtryck
Ett lik i förruttnelse består av många olika vävnader som luktar olika, och dessutom skiftar lukten beroende på graden av förruttnelse. För att gassensorn ska kunna fastställa att det är mänskliga kvarlevor och inte något annat dött djur behöver varje lukt få ett ”fingeravtryck” som kan identifieras och kategoriseras. Det kan göras med hjälp av så kallat gaskromatografi – masspektrometri, GC-MS.
Gaskromatografi (GC) används inom kemisk analys för att separera och analysera kemiska föreningar i ett prov. Om man kopplar gaskromatografen till en masspektrometer (MS) kan man få masspektra på de substanser som separeras i gaskromatografen. På så sätt kan man få en mycket säker identifiering av substanserna. Kombinationen kallas GC-MS.
– I dagsläget finns det inget bärbart system som är snabbare, mer mångsidigt, tåligt och precist än hundar. Med vår forskning siktar vi på att utveckla ett analysverktyg för luft, som är baserat på smarta sensorer och mjukvaruutveckling, som på ett effektivt sätt ska kunna hjälpa till i sökarbetet och komma runt de juridiska och etiska dilemman som finns kring användandet av likhundar, säger Donatella Puglisi.
Forskargruppen vid LiU består av Donatella Puglisi, Guillem Domènech-Gil och tidigare masterstudenten Johanna Eriksson.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
