När unga laxar utsätts för rester från läkemedel ändrar de sitt beteende. Bland annat tar de större risker under den livsviktiga vandringen från älv till hav.
Föroreningar av läkemedelsrester är ett välkänt problem och ett växande hot mot djurlivet i hela världen, enligt forskare.
För att få mer kunskap om konsekvenserna för djur undersökte forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå laxar.
Genom att medicinera unga laxar med halter av läkemedel som motsvarar vad man hittat i miljön tidigare upptäckte man att laxarna inte betedde sig som vanligt.
Simmade hellre ensamma än i stim
Ett av läkemedlen som laxarna fick var det ångestdämpande och lugnande klobazam. Med hjälp av sändare kunde forskarna sedan följa laxarna under deras 28 kilometer långa vandring från Dalälven till Östersjön.
För att ta sig till havet måste laxarna passera två kraftverksdammar. I dammarna finns det ofta många rovfiskar. Därför är det säkrare för laxarna att passera hindret tillsammans i stim. I vanliga fall stannar laxarna upp och tvekar när de kommer fram till dammarna, men de medicinerade laxarna betedde sig annorlunda.
– De som fått det ångestdämpande preparatet passerade kraftverksdammarna på kortare tid än de andra laxarna. Det gjorde också att fler av de medicinerade laxarna till slut nådde Östersjön. I uppföljande labbexperiment kunde vi se att laxar som fått klobazam blivit mer asociala och risktagande. Det är en förklaring till att de valde att själva snabbt simma förbi hindret i stället för att vänta på andra, säger Jack Brand, forskare vid Institutionen för vilt, fisk och miljö på SLU i Umeå, i ett pressmeddelande.
Kan förändra laxarnas vandringsprocess
Att laxarna som fick läkemedel nådde Östersjön snabbare låter positivt, men varje förändring av en arts naturliga beteende och ekologi får stora konsekvenser, både för arten och omgivande djur- och växtliv.
Nyligen klassades atlantlaxen som utrotningshotad i delar av Europa av Internationella naturvårdsunionen.
– Vandringen till havet är viktig för unga laxar. De äter och växer upp i det öppna vattnet innan de återvänder till älvarna för att leka. Våra resultat visar att exponering för vanliga läkemedelsrester kan förändra denna process, vilket kan få konsekvenser för populationernas fortlevnad. Ytterligare forskning krävs för att ta reda på vilka de långsiktiga konsekvenserna blir, säger Michael Bertram, biträdande universitetslektor vid Institutionen för vilt, fisk och miljö på SLU i Umeå.
Läkemedelsrester ett växande hot
Rester från läkemedel hamnar i vattendrag både när medicinen tillverkas och när vi människor använder den. Nästan 1000 olika substanser har upptäckts i sjöar, älvar och hav över hela världen. Forskarna beskriver det som ett snabbt ökande hot mot djurlivet och ekosystemen.
– Antidepressiva och smärtstillande läkemedel är särskilt oroande på grund av deras förmåga att påverka hjärnans funktion och förändra beteendet hos vilda djur, säger Michael Bertram.
Det finns metoder för att rena avloppsvatten men nästan inga länder har den infrastruktur som krävs för att göra det.
– Det finns flera potentiella lösningar för att ta itu med problemet med läkemedelsföroreningar, bland annat genom att ändra lagstiftningen och uppgradera tekniken för avloppsrening, säger Tomas Brodin, professor vid Institutionen för vilt, fisk och miljö på SLU i Umeå.
279 laxar medicinerades
I studien utrustade forskarna 279 unga laxar, så kallad smolt, med implantat som medicinerade fiskarna. De halter av läkemedel som laxarna fick motsvarade vad som hittas i miljön. Bland annat medicinerades de med klobazam, ett ångestdämpande och lugnande läkemedel.
Klobazam och andra lugnande läkemedel når vattendrag och ekosystem via avlopp runt om i världen. Forskarna valde att göra de fältbaserade experimenten i Dalälven eftersom det inte fanns några bakgrundsnivåer av klobazam i älven. Det gjorde det möjligt att exponera fiskar med nivåer som är vanliga i vattenmiljöer över hela världen och se hur det påverkade beteendet och vandringen hos vild fisk.
Förutom forskare vid SLU har en forskare från Umeå universitet deltagit i studien.
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat ett batteri där konsistensen kan liknas vid tandkräm – och anta vilken form som helst. Tack vare böjligheten kan batteriet integreras på helt nya sätt i framtidens teknik.
Inom tio år väntas över en biljon prylar vara uppkopplade – från mobiltelefoner och smarta klockor till medicinska hjälpmedel som hörapparater. På sikt kan det även handla om e-textilier, mjuk robotik och uppkopplade nervimplantat.
För att tekniken inte ska bli ett hinder krävs nya batterilösningar. Nu har forskare vid Linköpings universitet tagit fram ett mjukt, formbart batteri som kan integreras i framtidens prylar.
– Batterier är den största komponenten i all elektronik. Idag är de solida och ganska klumpiga. Men med ett mjukt och formbart batteri finns det inga begränsningar i utformningen. Det kan integreras elektronik på ett helt annat sätt och anpassas efter användaren, säger Aiman Rahmanudin, biträdande universitetslektor vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
Elektroder i flytande form
Nyckeln till det formbara batteriet har varit ett nytt angreppsätt, där elektroderna har omvandlats från fast till flytande form. Elektroder i flytande form har testats tidigare men utan större framgång.
Tidigare försök att tillverka mjuka och töjbara batterier har byggt på olika typer av mekaniska funktioner med till exempel gummikomposit som kan dras ut. Men det kommer inte åt kärnan i problemet. Ett stort batteri har högre kapacitet, men mer aktiva material leder samtidigt till tjockare elektroder och blir därmed stelare.
– Här har vi löst det problemet och vi är de första att visa att kapaciteten är oberoende av styvheten, säger Aiman Rahmanudin.
Han beskriver att konsistensen i det nya batteriet kan liknas vid tandkräm.
– Materialet kan till exempel användas i en 3D-skrivare för att utforma batteriet som man vill. Det öppnar för en ny typ av teknik, säger Aiman Rahmanudin.
Batteriet kan laddas över 500 gånger
Forskarna vid Linköpings universitet har baserat sitt mjuka batteri på ledande plaster och lignin, som är en restprodukt från papperstillverkning. Batteriet kan laddas över 500 gånger och fortfarande behålla sin prestanda. Dessutom kan det sträckas ut till dubbla längden och fortfarande fungera lika bra.
– Materialen i batteriet är konjugerade polymerer och lignin, båda baserade på råmaterial som finns i överflöd. Och genom att använda en biprodukt som batterimaterial bidrar vi till en mer cirkulär modell. Så det är ett hållbart alternativ, säger Mohsen Mohammadi, postdoktor vid Linköpings universitet.
Prestandan behöver bli bättre
I dagsläget finns dock en del begränsningar med forskarnas nya batteri.
– Batteriet är inte fulländat. Vi har visat att konceptet fungerar men prestandan behöver bli bättre. Just nu ligger spänningen på 0,9 volt. Så nu ska vi se om vi kan använda andra kemiska sammansättningar för att öka spänningen. Ett alternativ som vi utforskar kan vara användningen av zink eller mangan, två metaller som är vanliga i jordskorpan, säger Aiman Rahmanudin.
När forskare mätte metanutsläpp från Siljan blev de överraskade. På flera platser var utsläppen oväntat kraftiga. Så långvariga och koncentrerade utsläpp har aldrig tidigare upptäckts vid en sjö.
Siljan är den största av flera sjöar i området Siljansringen – en nedslagskrater i mellersta Sverige som bildades när en meteorit träffade jorden för cirka 370 miljoner år sedan.
I en studie från Chalmers mätte forskare metanutsläpp från Siljansringens sjöar under två perioder 2023 och 2024. På flera ställen hittade de så kallade hotspots: tydliga utsläppsplatser med kraftiga metanläckage som bildade gasplymer i luften.
Att naturliga metanutsläpp förekommer från sjöar i området har man vetat sedan innan, men inte att utsläppen är så kraftiga som studien visade.
Nästan 300 gånger högre utsläpp än normalt
Ett halvår efter att flera hotspots hittades gjordes nya mätningar på samma platser. De kraftiga utsläppen var då kvar och beräknades till cirka 3,5 ton metan per år. Det motsvarar 85 ton koldioxidekvivalenter*.
– De naturliga metanutsläppen från Siljansringen verkar vara betydligt mer omfattande än vad som tidigare varit känt. På vissa platser mätte vi utsläpp som var upp emot 300 gånger högre än vad som normalt brukar förekomma i sjöar, säger Johan Mellqvist, professor i optisk fjärranalys vid Chalmers, i ett pressmeddelande.
*Koldioxidekvivalenter är ett mått på utsläpp av växthusgaser. När man uttrycker utsläppen av en viss växthusgas i koldioxidekvivalenter anger man hur mycket koldioxid som skulle behöva släppas ut för att påverka klimatet på samma sätt. Ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar 28 ton koldioxidekvivalenter.
Viktig insikt i Sveriges växthusgaser
Metan är en stark växthusgas med en betydligt högre global uppvärmningspotential än koldioxid.
– Att metanutsläppen vid Siljan är så omfattande ger viktiga insikter om Sveriges naturliga växthusgasbudget och metanutsläppskällor, säger Johan Mellqvist.
Utsläppen som forskarna hittat har visserligen har en liten påverkan på Sveriges totala växhusgasbudget, enligt honom. Samtidigt vet de inte om det finns fler stora utsläpp, eller hur de varierar över tid.
– Om ytterligare studier visar att omfattningen av utsläppen är ännu större kan det vara motiverat att försöka minska dem.
Lokalbefolkningen vid Siljan har vittnat om ihållande isvakar som uppstår på samma ställen år efter år. Studien bekräftar att det är metanutsläpp som orsakar vakarna. Bild: Chalmers tekniska högskola, Mats Budh
Mätningarna gjordes med ny metod
För att göra mätningarna använde forskarna delvis en helt ny metod som tagits fram på Chalmers. Den innebär bland annat att spårgas används för att förstå metangasens spridning i luften och hur mycket som flödar ut.
– Metoden gör det möjligt att mäta koncentrerade utsläpp betydligt bättre än traditionella metoder som exempelvis flytkamrar, som är byggda för ytmätningar av homogena gasutsläpp över en utspridd yta. En fråga vi ställer oss är om den här typen av lokaliserade utsläpp även kan finnas vid fler sjöar, men att dessa hittills inte har upptäckts eftersom metoderna för att fånga upp dem har varit otillräckliga, säger Johan Mellqvist, professor i optisk fjärranalys vid Chalmers.
Nu ska forskarna, med hjälp av den nya metoden, undersöka om utsläppen är unika för Siljan – eller ett fenomen som kan förekomma i sjöar över hela världen.
Kan vara toppen på ett isberg
När det läcker metan från sjöar brukar det i vanliga fall handla om så kallade bubbelutsläpp. Det är sporadiska och utspridda läckage som kan poppa upp lite här och där över vattenytan. Bubbelutsläpp kommer från sediment i sjöbottnen, vilket beror på att organiskt material sjunker ner till bottnen, ruttnar och bildar metan som bubblar upp till ytan.
Forskarna förvånades över att metanläckagen var betydligt mer samlade än vanliga bubbelutsläpp.
– Det är otypiskt och ganska märkligt att utsläppen var så ofantligt koncentrerade. Vad vi vet har den här typen av väldigt lokaliserade utsläpp aldrig tidigare uppmätts vid sjöar. Samtidigt har vi enbart granskat en liten del av Siljanringens sjöar. Så det är möjligt att vi bara har sett toppen på ett isberg, och att det finns betydligt fler hotspots, säger Johan Mellqvist.
Oklart vad som orsakar metanutsläppen
Nu vill forskarna ta reda på var utsläppen kommer från.
Ett alternativ är att utsläppen är djupgas från underjorden: en konsekvens av att meteoritnedslaget vid Siljan drog med sig organiskt material djupt ner i marken som fortfarande bildar metangas.
Ett annat alternativ är att utsläppen kommer från metanfickor: fickor av sediment en bit ned i sjöbottnen som läcker metan.
– Om det är djupgas från underjorden är detta unikt för Siljansringen och den krater som bildades vid meteoritnedslaget. Men om det handlar om mer ytliga metanfickor kan den här typen av utsläpp finnas på fler ställen, säger Johan Mellqvist.
Nu ska mer av Siljan, och närliggande sjöar, kartläggas på ett större djup.
– Vi behöver förstå hur många hotspots området har och identifiera källan till utsläppen, och vi vill även utforska möjliga strategier för att begränsa utsläppen. Resultaten kan få bäring på betydligt fler sjösystem än i Siljansområdet, och få konsekvenser för hur naturgasläckage bedöms i geologiska formationer över hela världen.
Fem hotspots hittades
I studien kartlades aktiva utsläppsplatser vid Siljan, Orsasjön, Fudalsviken och Vikarbyn under två tillfällen 2023 och 2024, med sju månaders mellanrum. Forskarna identifierade fem distinkta hotspots för metanläckage, främst på grunt vatten (2–5 meter djupt), som bildade gasplymer i luften, så kallad ebullition.
De årliga metanutsläppen från dessa hotspots uppskattades till cirka 3,5 ton per år med ytterligare diffusa utsläpp som bidrog med 50 kg/år. Var utsläppen kommer från är fortfarande oklart.
Att låta skogen på egen hand sopa igen spår efter människor, så kallat återförvildande, leder till bättre ekosystem och gynnar samspelet mellan natur och samhälle. Nu vill forskare att skogsbruk ska inspireras mer av metoden.
När skogen får sköta sig själv kan djur och växter som försvunnit från ett område komma tillbaka – det är ett av målen med återförvildande.
Forskare vid Lunds universitet har undersökt hur återförvildande påverkar skogar genom att studera skogar som i olika utsträckning fick sköta sig själva fram till avverkning. De jämfördes sedan med skogar som sköttes som vanligt.
Studien visar att ekosystemens motståndskraft blir bättre av återförvildande. De vildare skogarna hade ökad koldioxidlagring och rikare biologiska mångfald. Dessutom gynnades samspelet mellan natur och samhälle.
Skogsbruk bör inspireras av återförvildande
Forskarna tycker att resultatet utmanar det nuvarande skogsbruket som fokuserar på kortsiktiga ekonomiska vinster och förenklade skogsekosystem.
– Vi utforskar begränsningarna med konventionella skogsbruksmetoder, såsom intensiv skötsel av monokulturella plantager* där bara en trädart odlas, säger Lanhui Wang, forskare i naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
I stället tycker forskarna att skogsbruk ska ha en strategi som är inspirerad av återförvildande.
– Genom att främja skogar som är mer anpassningsbara till klimatförändringar kan återförvildande-inspirerat skogsbruk bli en väg för att bevara naturen och stödja människans välbefinnande i antropocen**.
*Stora områden där bara en art odlas
**Människans tidsålder, den tidsperiod när människor har haft – och fortfarande har – en stor roll i förändringen av jordens geologi, klimat och ekosystem.
Riktlinjer för mer hållbara ekosystem
Studien kan vara viktig för både beslutsfattare, markförvaltare och naturvårdande organisationer, menar forskarna. De pekar ut flera riktlinjer till den som vill göra ekosystemen mer hållbara. Bland annat att jobba för naturlig återväxt och hjälpa utrotningshotade arter. En annan riktlinje är att återinföra så kallade nyckelarter, alltså växt- eller djurarter som är viktiga för andra arters överlevnad i ett ekosystem.
– Genom att gå från produktivitetscentrerade metoder till ekologisk hållbarhet kan samhället uppnå varaktiga miljömässiga, ekonomiska och sociala fördelar. Vår studie hjälper samhällen och beslutsfattare att ta informerade beslut för en hållbar framtid, säger Lanhui Wang.
Förutom Lunds universitet har följande lärosäten deltagit i arbetet: Chinese Academy of Sciences, University of Copenhagen, University of Augsburg och Aarhus University.
Socialtjänsten erbjuder stödgrupper för barn i familjer med våld, missbruk eller psykisk ohälsa – men hjälpen når inte alltid fram. Många vet inte att grupperna finns, visar forskning från Lunds universitet.
I många kommuner erbjuder socialtjänsten stödgrupper för barn som växer upp i familjer där det förekommer psykisk ohälsa, missbruk eller våld. Grupperna är frivilliga och ingen utredning behövs för att delta. Trots detta har socialtjänsten svårt att nå barn med insatsen. Socionomen Maria Svensson har forskat om vad det är som hindrar att hjälpen når fram. Nu har hon publicerat sina resultat.
Ett grundläggande problem är att många barn och föräldrar inte känner till stödgruppernas existens. Här har skolan och vården en viktig roll att lotsa barnen rätt.
– Vi inom socialtjänsten måste bli mycket bättre att informera lärare, skolsköterskor, läkare, fritidspersonal om vilken hjälp som finns att få, säger Maria Svensson i ett pressmeddelande. Detta blir särskilt viktigt nu när det nu kommer en ny socialtjänstlag med bestämmelser om att arbeta förebyggande och vara lättillgänglig.
Skam gör att hjälpen inte når fram
Men även om man vet vilken hjälp som finns att få, kan andra hinder ändå göra att man avstår. Det kan till exempel bero på skamkänslor eller rädsla att bli ”stämplad”.
– Familjeproblem kopplas till stigma och skam och man vill inte ha något att göra med verksamhet som ges i socialtjänstens regi, säger Maria Svensson.
I sin studie identifierar hon en ”skamskala” när det gäller familjers benägenhet att söka hjälp för familjeproblem; barn som behöver stödsamtal efter föräldrars skilsmässa är lättast att nå. Svårast är stödgrupper för barn där det förekommer våld inom familjen. Inte så konstigt, menar Maria Svensson, eftersom det är straffbart och kan ge juridiska efterspel.
Men även stödgrupper för barn till missbrukande föräldrar är svåra att nå. Delvis på grund av stigma, men också för att dessa barn och ungdomar ofta inte ser sin situation som ett problem – förrän de träffar andra i liknande situation.
– Insikten om sitt eget behov väcks ibland först när man träffar andra i samma situation. Därför är det så viktigt att aktivt leta upp barn som behöver stödgrupper, säger Maria Svensson
Så kan tröskeln bli lägre
Ett sätt är att förlägga verksamheten till neutrala lokaler – sådana som inte direkt förknippas med socialtjänsten. Även gruppnamnen spelar roll: i stället för att signalera problem eller myndighet bör de vara inbjudande och neutrala, som ”Fjärilen” eller ”Lyktan”. Det ska kännas okej att gå dit, inte som något man behöver dölja.
– Det handlar om att sänka tröskeln, säger Maria Svensson.
Hon berättar att många som leder stödgrupper använder något de kallar ”skamskalan” för att lättare få barn att börja i grupp. Det handlar om att minska känslor av skam eller motstånd. Till exempel kan ett barn först få börja i en grupp för barn till skilda föräldrar. När både barnet och föräldrarna känner sig trygga med verksamheten, kan man ta upp svårare ämnen – som missbruk – och sedan föreslå en annan grupp som passar barnets situation bättre.
– Man avdramatiserar insatsen när man lägger fokus på barnets vardag och behov och inte på förälderns problem, säger hon.
Om forskningen
Studien undersöker de förhållanden och överväganden som påverkar barns deltagande i socialtjänstens stödgrupper. Den bygger på intervjuer med 18 barn och ungdomar som har deltagit i stödgrupp, 18 föräldrar samt 16 stödgruppsledare.
I takt med allt mer datatrafik växer behoven av effektiva kommunikationssystem. Forskare vid Chalmers tekniska högskola har nu utvecklat en förstärkare som ökar kapaciteten i fiberoptiska nätverk. Det kan även få betydelse för lasersystem som används inom sjukvården.
Fram till 2030 förväntas mängden datatrafik mer än fördubblas. Några anledningar är utvecklingen av AI och mycket användning av streamingtjänster och nya smarta enheter. Det här ökar behovet av kommunikationssystem som kan hantera enorma mängder information.
För internet, telekommunikation och andra dataintensiva tjänster används idag optiska kommunikationssystem, som med hjälp av ljus skickar information över väldigt långa avstånd. Informationen överförs via laserpulser och färdas i hög hastighet genom en optisk fiber.
Mer data kan skickas
För att informationen ska hålla tillräckligt hög kvalitet, och inte drunkna i brus, behövs optiska förstärkare. Hur mycket data ett optiskt kommunikationssystem kan överföra per sekund bestäms till stor del av förstärkarens bandbredd, det vill säga hur brett spektrum av ljusets våglängder den kan hantera.
Forskare vid Chalmers har nu utvecklat en ny förstärkare som gör det möjligt att skicka betydligt mer data per sekund än vad dagens fiberoptiska system klarar.
– De förstärkare som används i optiska kommunikationssystem idag har en bandbredd på ungefär 30 nanometer. Vår förstärkare har en bandbredd på 300 nanometer, vilket gör det möjligt att överföra tio gånger mer data per sekund än idag, säger Peter Andrekson, professor i fotonik vid Chalmers, i ett pressmeddelande.
Liten, känslig och kraftfull
Den nya förstärkaren är tillverkad av kiselnitrid. Den är utrustad med flera små spiralformade och sammankopplade vågledare, strukturer som leder ljuset i en viss riktning med hög effektivitet och minimal förlust.
Genom att kombinera materialet med en optimerad geometrisk design har flera tekniska fördelar uppnåtts, enligt forskarna.
– Framgångskonceptet med den här förstärkaren är att den både tiofaldigar bandbredden och reducerar brus bättre än alla andra typer av förstärkare. Det innebär att den också kan förstärka väldigt svaga signaler, till exempel för kommunikation i rymden, säger Peter Andrekson.
Dessutom har forskarna minskat systemets storlek till ett chip på några centimeter.
– Att bygga förstärkare på små chip är inte ett nytt koncept, men det här är första gången dessa har kunnat tillverkas med så pass stor bandbredd, säger Peter Andrekson.
Kan bidra till att sjukdomar upptäcks tidigare
Forskarna har placerat flera förstärkare på chipet. Eftersom optiska förstärkare är nyckelkomponenter i alla lasrar, kan Chalmersforskarnas koncept användas för att bygga lasersystem som snabbt kan ändra våglängd över ett mycket stort intervall, se faktaruta. Det öppnar på sikt för fler användningsområden i samhället.
– Mindre justeringar i utformningen skulle göra det möjligt att förstärka också synligt och infrarött ljus. Det innebär att förstärkaren även skulle kunna användas i lasersystem för exempelvis medicinsk diagnostik, analys och behandling. En stor bandbredd innebär att det går att göra bättre analyser och avbildningar av till exempel vävnader och organ, vilket gör det möjligt att kunna upptäcka sjukdomar tidigare, säger Peter Andrekson.
Ljus vid olika våglängder har olika tillämpningar. Forskarna har kunnat visa att förstärkaren fungerar för våglängder i det spektrum som används för just optisk kommunikation: från 1400 till 1700 nanometer.
Med sin bandbredd på hela 300 nanometer finns också möjligheter att anpassa och använda förstärkaren inom andra våglängder. Genom att ändra utformningen på vågledarna finns potential att förstärka signaler inom exempelvis synligt ljus (som varierar mellan 400 och 700 nanometer) och infrarött ljus (som förekommer i ett spektrum mellan 2000 och 4000 nanometer).
Det innebär på sikt att förstärkaren även kan användas inom områden där synligt eller infrarött ljus är avgörande, till exempel för att diagnostisera sjukdomar, genomföra behandlingar, visualisera inre organ och vävnader samt utföra kirurgiska operationer.
Just nu råder det brist på kemikaliesäkerhetsexperter i Norden. Bristen är ett hot mot både människors hälsa och miljön, menar forskare.
Många kemikalieexperter är på väg att gå i pension och samtidigt utbildas inte tillräckligt många nya, visar en rapport från Örebro universitet. Att det finns för få experter gör att det kan ta längre tid att hitta farliga kemikalier. Det kan också ta längre tid att ta fram juridiska underlag och införa regleringar.
– Bristen på experter gör oss sårbara eftersom riskbedömningar kan ta länge tid och det leder i sin tur till fördröjda åtgärder, sämre övervakning och större risk för missförstånd. Det innebär ett hot mot människors hälsa, miljön och den gröna omställningen, säger Åke Bergman, seniorprofessor vid Institutionen för naturvetenskap och teknik på Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Andra områden som kan påverkas av expertbristen är arbetet för säker och hållbar energi, övergången till att använda färre djur i kemikalietester och utvecklingen av innovationer som är både säkra och klimatsmarta.
Vill se gemensam nordisk satsning
Eftersom universiteten inte klarar av att utbilda tillräckligt många personer föreslår forskarna en gemensam nordisk satsning på utbildning och forskning inom kemikaliesäkerhet. De nordiska länderna är för små för att enskilt bygga upp den kompetens som behövs, och de flesta (83 procent) som tillfrågades i undersökningen tyckte att det var en bra idé att skapa ett nordiskt institut.
– Det finns ett stort behov av specialister inom många olika områden: miljökemi, statistik, exponering, olika typer av toxicitet, epidemiologi och hälsa. Och behovet av ny kompetens gäller även för EU och andra delar av världen, säger Åke Bergman.
Politiska förändringar i USA
Dessutom är ledande myndigheter och institut i USA i riskzonen på grund av politiska förändringar, menar forskarna. Det är troligt att den amerikanska miljömyndigheten EPA inte längre kommer att driva utvecklingen av nya metoder för kemikaliesäkerhet.
– Vi ser detta som en nordisk utmaning som kräver ett nordiskt samarbete. Vi behöver säkra tillgången till kompetens för att inte halka efter både vetenskapligt och i skyddet av människor och miljö, avslutar Åke Bergman.
Många organisationer har märkt av bristen
Undersökningen genomfördes den 10 februari–13 mars 2022. Myndigheter, forskningsinstitut, näringsliv, sjukvård och ideella organisationer vittnade alla om samma problem: Det är svårt att hitta personal med rätt kompetens inom alla delar av riskanalys – från toxikologi (läran om gifter och hur ämnen påverkar människors hälsa) till riskkommunikation och miljövetenskap.
Att vi människor går på två ben är sannolikt orsaken till att vi utvecklat våra rytmiska, musikaliska och språkliga förmågor. Det visar ny forskning vid Örebro universitet.
– Det förklarar också varför löpning och promenader gynnar kreativiteten, säger läkaren och forskaren Matz Larsson.
För mellan fem och åtta miljoner år sedan började människor och våra apsläktingar utvecklas åt olika håll. En av de mest avgörande förändringarna var att tidiga människoarter började gå på två ben i stället för fyra.
Enligt en ny studie har detta inte bara påverkat vårt sätt att röra oss, utan även haft betydelse för hur vi tänker, lyssnar och kommunicerar.
– Tvåfota gång skapar genom fotstegen rytmiska och mer förutsägbara rörelseljud, jämfört med hur vår närmaste släkting schimpansen rör sig på alla fyra, med oregelbundna steg bland prasslande trädgrenar, säger forskaren Matz Larsson vid Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.
Takt och tystnad underlättade lyssning
När två personer går i takt, och tysta intervall skapas mellan stegen, uppstår goda möjligheter att lyssna av omgivningen. När stegen är synkroniserade kan hjärnan gruppera ljuden och särskilja fotstegen från omgivningens ljud.
– Då kan ett lejon eller en fiende upptäckas i tid. Orytmiska individer som inte klarade av detta klampade sannolikt bokstavligen ut ur den genetiska poolen, säger Matz Larsson.
Rytmiskt vaggande i magen
Redan i livmodern påverkas det ofödda barnet av mammans rytmiska fotsteg. När barnen gungar upp och ner i takt med kvinnans steg aktiveras både hörsel, balans, ledsinne och känsel. Fotstegens takt är ungefär 120 slag per minut, vilket är samma takt som många musikstycken.
Hjärtljud har annan rytm, ungefär 70 slag per minut, och stimulerar endast hörseln.
– Det innebär att fotstegen ger en betydligt mer musikliknande upplevelse. Spädbarn blir lugna av att vaggas. Kanske är det för att det liknar situationen när mamman promenerade omkring under graviditeten?
Redan i livmodern påverkas barn av rytmiska fotsteg, där takten är ungefär 120 slag per minut. Det är samma takt som många musikstycken.
Bebisspråk när kroppskontakt minskade
Artikelns medförfattare Dean Falk, som är professor i antropologi vid Florida State University, har länge forskat om bebisspråk, alltså hur vuxna talar till barn på ett rytmiskt och nästan musikaliskt vis. När människan började gå på två ben kunde barnet inte hänga kvar i pälsen och behålla kroppslig kontakt med modern.
– Då uppstod ”babyspråk” för att ersätta den fysiska kopplingen mellan barn och förälder, enligt Dean Falks forskning. Det kan ha stimulerat evolutionen av musik och språk, säger Matz Larsson.
Att vi går på två ben förändrar våra hjärnor och hur vi kommunicerar idag – vad tänker du om det?
– För egen del märker jag att löpning och promenader gynnar kreativitet och kan skapa nya tankar – och att promenera med en vän gynnar tankeutbytet, säger Matz Larsson.
Det har blivit betydligt bättre kvalitet på jobben i Sverige de senaste 50 åren. Ändå har stressen i arbetslivet skjutit i höjden, visar en studie från Stockholms universitet.
Edvin Syk, doktorand vid Institutet för social forskning på Stockholms universitet, har undersökt utvecklingen av jobbkvalitet i Sverige och Europa. Forskningen visar att arbetsuppgifter, arbetsmiljö och flexibilitet överlag har förbättrats.
– Det har skett en tydlig förbättring av jobbkvaliteten på flera områden sedan slutet av 1960-talet. Framför allt har kvinnor fått det bättre, och könsskillnaderna har minskat avsevärt, säger Edvin Syk i ett pressmeddelande.
Samtidigt finns en oroväckande trend.
– Stressen i arbetslivet har ökat kraftigt. Det kan hänga samman med att komplexa jobb med hög arbetsbelastning har blivit vanligare, utan motsvarande ökning i självbestämmande.
Det här är jobbkvalitet:
Jobbkvalitet handlar om arbetsvillkor och arbetsförhållanden som påverkar människors välbefinnande och hälsa i arbetslivet. Det kan bland annat vara arbetsuppgifternas komplexitet, den fysiska arbetsmiljön, stressnivå, arbetstidens flexibilitet och möjligheten till självbestämmande.
Edvin Syk, doktorand vid Institutet för social forskning på Stockholms universitet, använder begreppet för att studera hur arbetslivets villkor har förändrats över tid, och vilka konsekvenser det får för olika grupper i samhället.
Forskningen har bedrivits med hjälp av de stora undersökningarna svenska Levnadsnivåundersökningen och European Working Conditions surveys.
Arbetsvillkoren mer jämlika
Kvaliteten på jobb har förbättrats genom att den fysiska arbetsmiljön blivit bättre. Det finns också mer utrymme för flexibla arbetstider. Dessutom har arbetsuppgifterna blivit mer stimulerande.
Utvecklingen har dock varit starkare för kvinnor än för män, särskilt efter 1980-talet.
– Könsskillnaderna i arbetskvalitet har nästan helt försvunnit. Kvinnor har i högre grad lämnat lågkvalificerade jobb till förmån för jobb med högre kvalifikationsnivå, där arbetsvillkoren generellt är bättre, säger Edvin Syk.
Arbetsvillkoren har blivit mer lika över tid, både mellan könen och mellan andra grupper i samhället. Varje ny generation anställda har i genomsnitt haft bättre jobb under hela sin karriär, jämfört med tidigare generationer.
Högre kvalitet i Norden än i Sydeuropa
Klasskillnaderna i jobbkvaliteten är också mindre i Norden än i södra Europa, visar forskningen. Länder som Sverige och Nederländerna har höjt kvaliteten för de sämst ställda yrkesgrupperna mer än länder som Grekland och Spanien.
– Arbetsvillkoren mellan yrkesklasser uppvisar betydande skillnader över hela Europa. Dock framkommer ett regionalt mönster, där lägre yrkesklasser generellt har bättre villkor i norra Europa jämfört med motsvarande grupper i södra Europa.
Barn som tittar mycket på engelska program får en sämre språkutveckling på svenska. Även tiden framför skärmen kan påverka ordförråd och grammatik. Det visar en studie som tittat på femåringars konsumtion av digitala medier.
Forskare vid Linköpings universitet har undersökt femåringars ordförråd och förmåga att förstå språkets regler, alltså grammatiken. Föräldrarna fick besvara frågor om skärmtid, vad barnen tittar på och på vilket språk. Innehållet rankades utifrån om det var lärorikt och gav positiva budskap eller innehöll våld och var skrämmande.
Studien visar ett statistiskt säkerställt samband mellan språkutveckling och barns mediekonsumtion.
– Engelska har en jättestor närvaro även i små barns digitala media. Föräldrar kanske tänker att barnen då kommer att lära sig mer engelska men vi ser att det verkar vara på bekostnad av svenskan, säger Anett Sundqvist, biträdande professor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
Tid och kvalitet spelar roll
Forskarnas studie visar att tiden som barn ägnar sig åt digitala medier har stor påverkan både för ordförråd och grammatik. Men det spelar också roll om barnen tittar på program på svenska, särskilt för den grammatiska förmågan.
Barn som tittar mycket på engelska program tenderar att ha sämre språkutveckling på svenska. För ordförrådet tycks dock kvalitet på program och språk vara viktigare än hur länge barnen sitter framför skärmen.
– Så tiden de tittar, tillsammans med kvaliteten på programmet och om programmet är på svenska spelar roll, sammanfattar Anett Sundqvist.
Det engelskspråkiga innehållet hade genomgående sämre pedagogisk kvalitet. Det kan vara en förklaring till resultatet, menar Anett Sundqvist. Men det kan också bero på att föräldrar i mindre utsträckning sitter med och pratar med barnet om innehållet är på engelska.
Viktigt inför skolstart
Skillnaderna mellan de cirka 90 barnen som deltog i studien var i de flesta fall små och låg inom det normala, vilket troligen berodde på att många av barnen hade föräldrar med hög utbildning.
I ett urval som bättre återspeglar den svenska befolkningen skulle skillnaderna troligen vara större, tror Anett Sundqvist. Men studien visar ändå hur medievanor kan påverka barnens förutsättningar när de börjar skolan.
– Det du lär dig i förskoleåldern har du ju med dig när du börjar skolan. Det är den förmågan som gör det lite lättare att lära sig att läsa och ta till sig texter, säger Anett Sundqvist.
Tips till småbarnsföräldrar
1
Börja med att göra en plan för familjen kring digitala medier. Detta för att komma fram till hur just ni vill använda digitala medier.
2
Välj aktivt vad barnet ska titta på. Se till att sitta med och prata med barnet om innehållet. Särskilt små barn har svårt att göra kopplingen mellan verkligheten och vad de ser på skärmen.
3
Om det finns en vilja att minska barnens skärmanvändning är det bra att fundera över vad ni kan hitta på att göra tillsammans i stället.
Utländsk litteratur översätts inte alltid från originaltexten utan tar i stället omvägen via ett annat språk. Det visar en avhandling i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Vid en så kallad indirekt översättning utgår man inte från romanens originalspråk. Istället används en befintlig översättning på till exempel engelska.
Det har hävdats att denna metod inte används längre, men att det inte stämmer blev tydligt när Han Kang från Sydkorea tilldelades Nobelpriset i litteratur 2024. Då blossade en internationell debatt upp kring den engelska översättning som den svenska översättningen av romanen ”Vegetarianen” utgick från.
Även från närliggande språk
I en avhandling vid Göteborgs universitet framgår att flera romaner årligen har översatts indirekt till svenska mellan 2000 och 2015. Totalt översattes 27 olika språk indirekt under perioden. Det motsvarar 70 verk, eller 1,3 procent av översättningarna.
– De ursprungliga källspråken är inte bara sådana för vilka man kan anta att det skulle vara svårt att hitta översättare till svenska, såsom kannada*, kazakiska och kurdiska. Även geografiskt och typologiskt närliggande språk, som italienska, nederländska och tyska har översatts indirekt under 2000-talet, säger doktoranden Anja Allwood, som skrivit avhandlingen, i ett pressmeddelande.
Rättigheter en förklaring
I de senare fallen beror det inte på att översättare saknas.
– Det rör sig i stället ofta om att den som äger översättningsrättigheterna av olika skäl vill att översättningen till svenska ska göras via en befintlig översättning till engelska. Till exempel om ett brittiskt eller amerikanskt förlag köpt översättningsrättigheterna och redigerat om boken inför publiceringen på den engelskspråkiga marknaden, säger Anja Allwood.
För de flesta indirekta översättningar har engelska använts som förmedlande språk. Detta beror troligen på engelskans viktiga roll i världen, men även andra språk förekommer.
Påverkar inte stöd
Avhandlingen visar också att indirekt översatta romaner inte har sämre förutsättningar att beviljas litteraturstöd från Statens kulturråd än direktöversättningar. Snarare har stödet till indirekta översättningar varit förvånansvärt hög, enligt Anja Allwood.
– Det kan hänga ihop med att dessa romaner ofta behandlar ämnen och kulturer som sällan är teman i övrig översatt litteratur, säger hon.
Håller hög kvalitet
Trots kontroverserna kring 2024 års Nobelpris visar avhandlingen att läsare av indirekt översatt skönlitteratur generellt inte behöver oroa sig över kvaliteten. De ursprungliga författarna är oftast högt ansedda och översättningarna till svenska görs främst av erfarna översättare.
– Samtidigt går det att fråga sig hur det påverkar vår upplevelse av utländsk litteratur när denna huvudsakligen förmedlas genom översättningar anpassade för en engelskspråkig publik, säger Anja Allwood.
* Kannada är ett dravidiskt språk som talas främst i delstaten Karnataka i södra Indien.
Med hjälp av vissa biomarkörer kan det bli möjligt att förutse om en person riskerar att drabbas av en demenssjukdom inom tio år – men också identifiera vilka som förblir kognitivt friska. Det visar en stor studie vid Karolinska institutet.
Tidigare forskning har pekat på att biomarkörer i blodet skulle kunna vara till hjälp vid tidig diagnostik av demens, men de flesta studier har handlat om personer som redan sökt vård för kognitiva besvär, till exempel minnesproblem.
Forskare vid Karolinska institutet har nu undersökt om tre specifika biomarkörer kan förutsäga demens, däribland alzheimer, hos kognitivt friska äldre upp till tio år innan en faktisk diagnos ställs. Bland de undersökta biomarkörerna fanns p-tau217, neurofilament light (NfL) och glial fibrillary acidic protein (GFAP).
Risken kan förutses
För att kunna avgöra hur väl dessa biomarkörer kan förutsäga demens i den allmänna befolkningen har forskarna analyserat blodprover från drygt 2 100 personer som var över 60 år. Deltagarna följdes över tid för att se om de drabbades av demens.
Vid en uppföljning tio år senare hade 17 procent av av deltagarna utvecklat demens. Träffsäkerheten för biomarkörerna som användes i studien visade sig vara upp till 83 procent.
– Det är lovande resultat, särskilt med tanke på det stora tidsintervallet mellan testning och diagnos. Det visar att det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt identifiera individer som kommer att utveckla demens och de som kommer att förbli friska, säger Giulia Grande, forskare vid Karolinska institutet.
Kan minska oro
– Våra resultat tyder också på att om en individ har låga nivåer av dessa biomarkörer, är risken att utveckla demens under det kommande decenniet minimal. Det skulle alltså kunna ge lugnande besked till personer som oroar sig för sin kognitiva hälsa, eftersom det utesluter demens, säger Davide Vetrano, docent vid Karolinska institutet.
Studien visar samtidigt att förhöjda nivåer av biomarkörerna i sig inte räcker för att förutsäga vilka som verkligen kommer att utveckla demens de närmaste tio åren.
– Biomarkörerna är lovande, men i nuläget inte lämpliga att använda som självständiga screeningtester för att identifiera demensrisken hos kognitivt friska, säger Davide Vetrano.
Mer forskning behövs
Forskarna noterade att en kombination av de tre mest relevanta biomarkörerna – p-tau217 med NfL eller GFAP – skulle kunna förbättra träffsäkerheten, men mer forskning behövs.
– Vi går nu vidare med att undersöka om kombinationen av de tre biomarkörerna tillsammans med annan klinisk, biologisk eller funktionell information kan förbättra möjligheten att använda dem som screeningverktyg i befolkningen, säger Giulia Grande.
Studien leddes av forskare vid Aging Research Center vid Karolinska institutet i samarbete med Scilifelab och Kungliga tekniska högskolan.
Bakterier kan angripas av virus, men de ger sig inte utan kamp. Forskare vid Umeå universitet kan nu visa att speciella gener i bakterier kan blockera virusets förmåga att föröka sig och sprida infektion. Men samma försvarsmekanism kan också bidra till utvecklingen av antibiotikaresistens.
Staphylococcus aureus – gula stafylokocker – är en vanlig bakterie som inte behöver vara farlig, men vid lunginflammation eller septisk chock kan den vara dödlig. En del av dessa bakterier har blivit multiresistenta mot antibiotika, vilket gör dem till ett stort hot mot folkhälsan. I vissa länder är en fjärdedel av de gula stafylokockerna multiresistenta. Andelen i Sverige är än så länge cirka en procent.
I en studie har forskare vid Umeå universitet undersökt bakterien för att bättre förstå mekanismerna bakom resistensen.
Virus är bakteriernas fiender
Bakterierna är själva sårbara för en typ av virus som kallas bakteriofager, eller fager. Under evolutionen har bakterier och fager genomgått en kapprustning, där fager infekterar bakterier som sedan utvecklar nya försvar för att motstå attackerna.
– En möjlighet att bekämpa antibiotikaresistens kan vara att man använder virus för att slå ihjäl bakterier, men vilka system bakterier använder för att försvara sig mot virus har varit okänt. Att förstå det systemet öppnar upp för forskning om hur vi kan bryta ner försvaret så att allvarliga infektionssjukdomar kan behandlas också i framtiden, säger Ignacio Mir-Sanchis, forskare vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Försvarsförmåga kan bidra till resistens
Mycket av bakteriernas försvar finns i en del av deras arvsmassa som enkelt kan överföras mellan bakterier. Denna del, kallad mobilomet, kan ge bakterierna nya egenskaper. Harmlösa bakterier kan bli farliga eftersom mobilomet ofta innehåller gener för att producera toxiner, giftiga ämnen, men även antibiotikaresistens.
Forskargruppen har med hjälp av kryoelektronmikroskop identifierat specifika gener i Staphylococcus aureus mobilom som ger immunitet mot fager. Dessa gener stör fagernas förmåga att spridas och föröka sig. Därmed blockeras fagens förmåga att infektera fler bakterier.
– Upptäckten av den här processen kan bli en dörröppnare för att förstå flera aspekter av hur bakterier orsakar sjukdomar. Vi förstår nu bättre hur resistenta bakterier försvarar sig mot virus. Eftersom dessa uppsättningar av gener också kodar för toxiner och antibiotikaresistensgener, kan det visa sig att detta är en viktig pusselbit i kampen mot antibiotikaresistens, säger Ignacio Mir-Sanchis.
I debatten om skolan föreslås mobilförbud och ministrar pratar om att gå från skärm till pärm. Samtidigt visar en avhandling från Göteborgs universitet att skolan backar från sitt bildande uppdrag och brister i undervisningen om digital kompetens.
EU-kommissionen likställer digital kompetens med att kunna läsa, skriva och räkna. Enligt den svenska läroplanen ska det ingå i alla ämnen. Ändå är det ovanligt att undervisningen är samordnad, istället beror den ofta på enskilda lärares kunskaper och intresse.
– Utbildningen i digital kompetens stannar ofta vid att kunna ta fram ett läromedel på datorn, eller att ladda upp material i digitala plattformar. Ofta får eleverna också ospecifika och generella varningar: ”Var källkritisk – ta allt på nätet med en nypa salt och akta dig!”. Och i de högre årskurserna har eleverna många lärare som inte är samstämmiga i hur eleverna ska agera i det digitala landskapet, säger Christina Löfving, doktorand vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Skolan känner inte till elevers digitala utmaningar
Christina Löfving har i sin avhandling undersökt hur skolan lyckas med sitt uppdrag att utveckla elevernas digitala kompetens. Hennes forskning visar att skolan generellt inte vet så mycket om vilka digitala erfarenheter eleverna har, eller vilka utmaningar de möter i sin vardag.
Det saknas också en samordnad idé om hur elevers utmaningar i digitala miljöer ska mötas av skolan. Lärarna hjälper eleverna mer eller mindre när saker dyker upp, menar Löfving.
Den digitala kompetens som elever utvecklar i skolan handlar ofta om att använda datorer och digitala plattformar rent tekniskt – men digital kompetens är mer än så.
Elever behöver undervisas i digitalt medborgarskap
Digital kompetens är mer än tekniska baskunskaper och att veta hur man kan hitta och värdera information på nätet. Det handlar också om det som kallas digitalt medborgarskap – att kunna engagera sig i ett digitaliserat samhälle utifrån kunskap om tekniska, juridiska och etiska aspekter.
Elever behöver lära sig hur de ska bete sig på internet. Kan man fotografera och dela vilken bild som helst? Hur skriver man ett respektfullt svar på ett mejl? I dagens debatt tycker vissa att man ska vänta med att undervisa om digital kompetens. Christina Löfving tror inte att det är en bra idé.
– Om skolan som organisation inte tar den här bollen är risken att andra aktörer än skolan visar eleverna på mindre demokratiska tillvägagångssätt, eller att vissa elever utestängs från att delta i ett digitalt integrerat samhälle. Det kan i sin tur bädda för ett ojämlikt samhälle i en redan oviss tid, där artificiell intelligens har blivit ett hjälpmedel, som också riskerar att ställa många saker vi har tagit för givna på ända.
Studien är viktig för läroplansarbetet
Bristerna i undervisningen om digital kompetens kan kopplas till skolan som organisation. Lärare lämnas ofta ensamma med de dilemman som dyker upp i takt med den snabba digitala utvecklingen. Det blir också ofta ett fokus på att anpassa skolarbetet till digitala plattformar istället för tvärtom.
– Jag hoppas att min avhandling blir läst av policyaktörer som nu ska ta ställning till det nyligen framlagda betänkandet från läroplanutredningen (SOU 2025:19). Resultatet är även betydelsefullt för lärare, skolledare, och för personal med digitaliseringsuppdrag, säger Christina Löfving.
Under bronsåldern kan människor ha gjort regelbundna båtfärder mellan Danmark och Norge – även utan att ha land i sikte. Det har forskare vid Göteborgs universitet kommit fram till genom simuleringar av dåtidens sjöfart.
Forskare vid Göteborgs universitet har utvecklat ett verktyg för datasimulering som kombinerar data om väder, vind och vattenströmmar med information om hur en båt rör sig i vattnet. På så sätt kan de simulera hur en båt från förhistorisk tid skulle klara hårt sjöväder.
Forskarna har använt det nya simuleringsverktyget tillsammans med data om Hjortspringsbåten, den äldsta plankbyggda båten i Skandinavien. Den dateras till omkring år 350 före vår tideräkning och hittades vid utgrävningar i Danmark på 1920-talet.
Likheter mellan länder
Bronsålderssamhällen i norra Danmark och sydvästra Norge har många likheter. Arkeologer har funnit liknande föremål, begravningsplatser och byggnader i båda regionerna.
– Vi har försökt förstå och förklara de nära kontakter det arkeologiska materialet tyder på att de båda regionerna hade under bronsåldern. Därför har vi använt simuleringsverktyget på båtresor mellan norra Danmark och sydvästra Norge, säger arkeologen Boel Bengtsson vid Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.
Säkrare att följa kustlinjen
Bronsåldersmänniskorna höll sig troligen nära kusten när de reste mellan Danmark och Norge. De följde kustlinjen genom Skandinavien, korsade Danmark, seglade upp längs den svenska kusten och vidare ner längs sydvästra Norge. Att hålla sig nära kusten var säkrare än att färdas över öppet hav, men resan tog flera veckor och krävde stopp längs vägen för att skaffa mat.
I den nya studien menar forskarna att det hade varit fullt möjligt att ta raka vägen mellan de båda länderna med förhistoriska båtar, det vill säga över Skagerrak mellan Danmark och Norge.
Färdades troligen sommartid
För att klara båtfärder över Skagerrak behövde båtarna kunna navigera i en meter höga vågor och vindar på upp till tio knop. Dessutom krävdes bra väderprognoser och kunskaper i navigation.
– Vi tror också att färderna på öppet hav gjordes under sommarhalvåret, säger Boel Bengtsson.
Förutom de nya insikterna om skandinaviska båtfärder under förhistorisk tid, menar forskarna att datormodellen kan anpassas för att studera sjöfart med alla fartyg, så länge det finns tillräcklig information om formen på båtarnas skrov och specifikationer.
En studie vid Karolinska institutet visar hur nervsystemet och sinnesorganen formas i ett embryo. Genom att märka upp stamceller med en genetisk ”streckkod” har forskarna kunnat se hur innerörat bildas hos möss. Upptäckten kan i framtiden leda till nya behandlingar för hörselnedsättningar.
– Vår studie visar hur olika celltyper uppstår från stamceller i embryot och hur de sedan organiseras för att skapa viktiga strukturer i hjärnan. Man kan säga att vi har skapat ett släktträd för cellerna i nervsystemet och innerörat, säger Emma Andersson, som forskar inom cell- och molekylärbiologi vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Reparera skadade celler i örat
Forskarna injicerade en speciell typ av virus i embryonala stamceller hos möss i en tidig utvecklingsfas. Viruset innehöll en genetisk ”streckkod” som integrerades i stamcellernas dna och sedan följde med vid celldelning. Genom att följa koden kunde forskarna spåra hur cellerna utvecklades till olika typer av nervceller och celler i innerörat.
Resultaten visade att cellerna i innerörat, som är avgörande för hörseln, utvecklas från två huvudtyper av stamceller. Kunskapen kan leda till nya behandlingar för hörselnedsättningar.
– Att kunna spåra cellernas ursprung och utveckling ger oss en unik möjlighet att förstå de grundläggande mekanismerna bakom hörselnedsättningar. Det kan hjälpa oss att hitta nya sätt att reparera eller ersätta skadade celler i innerörat, säger Emma Andersson.
Vill utforska nervsystemet
Forskargruppen planerar att använda metoden för att studera andra delar av nervsystemet och kroppen. De hoppas att forskningen ska ge nya kunskaper och leda till behandlingar för exempelvis genetiska sjukdomar.
– Vi är bara i början av att förstå de komplexa processerna bakom nervsystemets utveckling. Vår metod öppnar upp för många spännande möjligheter att utforska hur nervsystemet och resten av kroppen formas under den embryonala utvecklingen, säger Emma Andersson.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
