Kaffe från kaffeautomater på arbetsplatser innehåller mycket högre halter av kolesterolhöjande ämnen än bryggkaffe. Det är första gången forskare undersöker automatkaffe.
Att kokkaffe innehåller höga halter av kolesterolhöjande ämnen har varit känt sedan tidigare. Det här är ämnen som filtreras bort i vanliga kaffebryggare med pappersfilter. Men hur ser det ut med filtreringen i de kaffeautomater som brukar finnas på arbetsplatser och andra offentliga platser? Det har forskare från Uppsala universitet och Chalmers tekniska högskola undersökt.
– Med tanke på hur mycket kaffe som dricks på svenska arbetsplatser ville vi ta reda på hur halten av kolesterolhöjande ämnen ser ut i det kaffet. Vi har undersökt fjorton maskiner och kunde se att halterna är mycket högre än i vanligt bryggkaffe. Vi tolkar det som att filterprocessen är avgörande för förekomsten av de här kolesterolhöjande ämnena i kaffet. Uppenbarligen lyckas inte alla kaffeautomater filtrera bort dem. Men problemet varierar mellan olika sorters kaffeautomater och koncentrationerna har också haft stora variationer mellan mättillfällen, säger David Iggman, docent och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Kaffebryggare med filter mest effektivt
Eftersom kokkaffe innehåller höga halter av de kraftigt kolesterolhöjande ämnena diterpenerna cafestol och kahweol är rådet enligt de nordiska näringsrekommendationerna att dra ner eller avstå från att dricka kokkaffe. Om kaffemaskiner som finns i offentliga miljöer filtrerar bort dessa ämnen, likt en vanlig kaffebryggare med pappersfilter, har inte studerats tidigare.
I studien har forskarna undersökt fjorton kaffemaskiner i fikarum på olika arbetsplatser. Kaffet har varit fem vanliga fabrikat färdigmalet kaffe. Forskarna har tagit kaffeprover från maskinerna vid flera olika tillfällen och analyserat innehållet. Det var stor skillnad mellan maskinerna när det gäller nivåerna av cafestol och kahweol, men nivåerna kunde också skilja mellan olika provtillfällen.
Kan öka risk för hjärt-kärlsjukdom
Den vanligaste kaffemaskinen i studien, som forskarna kallar bryggmaskin, var den som producerade kaffe med högsta koncentration av diterpener.
I jämförande analyser har forskarna undersökt perkulatorkaffe, espresso, presskaffe, vanligt kokkaffe samt kokkaffe filtrerat genom tyg. Kokkaffet innehöll de högsta nivåerna diterpener per kopp. Vissa espressoprover innehöll också höga nivåer, men med stor variation.
– Större delen av kaffeproverna innehöll nivåer som kan tänkas påverka kaffedrickarnas blodfetter och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. För storkonsumenter som dricker kaffe varje dag, är det tydligt att bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra. För att exakt bestämma effekterna på blodfetterna skulle vi behöva göra en kontrollerad studie på försökspersoner som får dricka kaffet, säger David Iggman.
Allt kaffe analyserades på Chalmers tekniska högskola.
Två prover togs från varje maskin med två–tre veckors mellanrum.
Kaffesorterna var både mellanrost och mörkrost av fem vanliga fabrikat färdigmalet kaffe.
De flesta maskiner hade färdigmalet kaffe, enstaka malde bönor men forskarna tror inte att det skulle påverka.
14 maskiner testades, varav 11 bryggmaskiner och 3 liquidmodeller (lägre nivåer, blandas från koncentrat).
Som jämförelse gjordes samma analys med några andra tillagningsmetoder: perkolator, espresso, kaffepress, kokat kaffe och kokkaffe silat genom tyg.
Köttsvinnet från ekologiska gårdar är mindre än på konventionella, visar en studie från SLU. Vad det beror på är oklart. Men om den konventionella produktionen av nötkött skulle komma ner på samma nivå, skulle vi få 940 ton mer benfritt nötkött per år, beräknar forskarna.
En viktig del av matsvinnet i Sverige är de djur som förloras redan på gårdsnivå, och som aldrig blir mat. Ingrid Strid har forskat om matsvinn under lång tid och för ett par år sedan visade hon och kollegor vid SLU att en stor del av svinnet av nötkött uppstår redan i lantbruket, i form av djur som dör eller avlivas – utan att hamna på ett slakteri eller i någons frys.
Enligt deras beräkningar uppgick de årliga nötköttsförlusterna till 13 000 ton på alla svenska gårdar med nötkreatur. Det är 8,5 procent av den producerade slaktvikten. Nu har forskarna gjort en ny studie där de har undersökt om det finns skillnader mellan ekologisk och konventionell produktion.
– Om den ekologiska produktionen skulle ha lägre förlustnivåer tyckte vi att denna matbesparingspotential behövde uppmärksammas, och om ekologisk produktion skulle ha högre förlustnivåer borde denna målkonflikt erkännas, säger Ingrid Strid, forskare vid Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala, i ett pressmeddelande.
Mer kött med minskat gårdsvinn
Det visade sig att köttsvinnet i Sverige uppgår till 8,8 procent av nötköttsproduktion på konventionella gårdar, men bara 7,4 procent på ekologiska gårdar. Om den konventionella produktionen skulle komma ned på samma svinn-nivå som den ekologiska skulle det innebära en tillförsel på 940 ton benfritt nötkött per år.
I korthet bygger studien på en kartläggning av alla djur som lämnade gårdar av olika skäl (slakt, förluster, försäljningar etcetera) under åren 2017–2021. Djuren grupperades efter produktionssystem (ekologiskt eller konventionellt), men också efter ålder, kön och ras (mjölkras, köttras, eller korsning). Alla dessa uppgifter finns i databaser hos Jordbruksverket. Förlusterna beräknades sedan som antal djur som registrerats som självdöda eller avlivade på gård, multiplicerat med uppskattade slaktvikter för respektive djurgrupp.
Svinnet av nötkött visade sig då vara lägre på ekologiska gårdar, i alla studerade djurkategorier utom köttraskor. Nära hälften av svinnet består av mjölkkor, i båda systemen. Men förlusterna var 15 procent högre bland konventionella djur i denna kategori. De bidrog ensamma med nästan hälften av alla svenska nötköttsförluster, men stod bara för 20 procent av det producerade nötköttet.
grilled venison fillet on wooden table close up
Mjölkkor vanligaste källan till nötkött
Mjölkkorna producerar både kött och mjölk. Mjölkkor står för nära 60 procent av allt nötkött vi äter i Sverige och i princip all färsk mjölk vi dricker – 1,5 liter mjölk per vecka i genomsnitt. Drygt 40 procent av svenskt nötkött kommer från djur av köttras.
Källa: Svenskt kött
Eftersom alla ekologiska djurgrupper utom köttraskor hade betydligt lägre förluster än sina konventionella motsvarigheter, menar forskarna att ekologisk produktion troligen har egenskaper som gynnar låga förluster.
Den aktuella studien var dock inte utformad för att undersöka orsakssamband, och kan inte säga något om grundorsakerna till skillnaderna. – Det behövs mer forskning för att avgöra varför förlusterna är lägre på ekologiska gårdar med nötkreatur. Och fokus i sådan forskning bör ligga på mjölkkor, som stod för merparten av förlusterna i både ekologiska och konventionella produktionssystem, säger Ingrid Strid.
Möjliga orsaker till mindre köttsvinn
I artikeln diskuterar forskarna ett antal faktorer som skulle kunna leda till skillnader mellan systemen, men som alltså inte kan bekräftas i den aktuella studien och därmed behöver undersökas vidare:
Den lägre mjölkavkastningen på ekologiska gårdar.
Stallarna kan vara modernare på ekologiska gårdar.
Mer grovfoder och bete i ekologiska foderstater.
Mer hemslakt på ekologiska mjölkgårdar.
Ekologiska slaktkroppar har ett högre ekonomiskt värde.
Ekologiska tjurkalvar föds i större utsträckning upp som stutar, det vill säga kastrerade djur.
Mer svinn från gård än handel
För att sätta den potentiella matsvinnsbesparingen i perspektiv gör forskarna jämförelser med studier av nötköttsförluster i vissa andra delar av livsmedelsförsörjningskedjan. Inom livsmedelsindustrin går cirka 2 procent av nötköttet förlorat. Inom detaljhandeln tappas ytterligare 1 procent och i hushållen ytterligare 2 procent.
– Om färre djur förloras skulle vi spara de resurser som lagts ner på att producera djuret, vilket kostat pengar och inneburit en miljöbelastning. Klimatmässigt innebär överförlusterna på konventionella gårdar närmare 30 000 ton koldioxidekvivalenter per år, motsvarande 20 000 genomsnittliga bensinbilars årsutsläpp av klimatgaser, säger Ingrid Strid.
Demokratiska länder är nu i minoritet och yttrandefriheten minskar. Det visar den senaste Demokratirapporten från V-deminstitutet vid Göteborgs universitet.
Den demokratiska tillbakagången bland världens länder, den process som kallas autokratisering, har nu pågått i 25 år. V-Dem Institutet vid Göteborgs universitet mäter graden av demokrati i världens länder och sammanställer varje år resultatet i en rapport. I rapporten för 2024 visar utvecklingen inga tecken på att avta.
Demokratin går tillbaka i allt fler länder
45 länder upplevde en demokratisk tillbakagång under 2024. 2023 var antalet 42 – och för 20 år sedan var det bara i 12 länder som demokratin backade. Många av länderna är inflytelserika i sina regioner, med stora befolkningar, som till exempel Argentina, Indien, Indonesien och Mexiko.
– Men Västeuropa och Nordamerika är inte immuna. En stadig nedgång under de senaste åren börjar ge utslag, även om den sker i små steg, säger Staffan I Lindberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Yttrandefriheten försämras
Av de indikatorer V-Dem mäter och som försämrats mest dominerar de som rör yttrandefrihet. Det handlar till exempel om mediefrihet och trakasserier av journalister, men också om medborgarnas möjligheter att fritt diskutera politik i offentligheten.
Yttrandefriheten försämrades i 44 länder 2024, vilket motsvarar ungefär en fjärdedel av världens länder. Det är den högsta noteringen hittills, och en ökning från 35 länder förra året.
– Yttrandefriheten är ofta det första som attackeras när länder genomgår en autokratisering, och rapporten visar att censur av media är det mest använda vapnet mot demokratin i de länderna. Dessutom använder sig regeringar i länder som genomgår autokratisering i allt högre grad av desinformation för att forma den allmänna opinionen. Det är en utveckling vi ser i hälften av alla länder som genomgår en autokratisering, säger Staffan I Lindberg.
I rapporten framkommer också att den politiska polariseringen ökar i en fjärdedel av alla världens länder. Mer än hälften av alla länder som påverkas av den ökande politiska polariseringen är demokratier.
Allt går inte bakåt
Demokratinivån förbättradesi 19 länder under 2024. Tolv av de 19 länderna började sin demokratiseringsresa som autokratier, och nio av dessa klassades som demokratier 2024. Rapporten visar också att en demokratisk tillbakagång kan stoppas och vändas, vilket för närvarande är fallet i tio länder, bland dem Brasilien och Polen.
Bland de länder som förbättrat sina demokratinivåer under 2024 finns Ecuador, Polen och Sri Lanka. Ecuador är också ett av de länder som vänt en pågående autokratiseringsprocess.
Små försämringar av demokratin i Sverige
Även i Sverige kan man se försämringar.
– Under de senare åren ser vi till exempel att användandet av hatisk retorik från politiska partier har ökat, liksom den politiska polariseringen. Förändringarna för Sveriges del är än så länge små men värda att hålla ett öga på, säger Staffan I Lindberg.
Rapporten bygger på data upp till och med 2024 och innehåller inte någon data för 2025. Trots detta kan man konstatera att även USA är ett land att hålla ögonen på.
– USA verkar nu röra sig mot en övergång bort från demokrati under president Trump. Enligt min mening kommer följderna av detta att bli enorma världen över, säger Staffan I Lindberg
Fluorid finns naturligt i dricksvatten. En studie från Karolinska institutet visar att exponering för fluorid kan kopplas till försämrad kognition hos barn.
Fluorid används i tandkräm mot karies, men förekommer även naturligt i dricksvatten. I vissa länder tillsätts fluorid i vattnet för att motverka karies, något som är omdebatterat eftersom det finns farhågor om hälsorisker.
– Våra resultat stödjer hypotesen att även relativt låga halter fluorid kan ha negativa effekter på barns tidiga utveckling, säger Maria Kippler, docent vid Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Samma fluroidhalter som i Sverige
I studien, ledd av Karolinska institutet, deltog 500 mammor och barn på landsbygden i Bangladesh, där fluorid förekommer naturligt i dricksvattnet. Halterna är ungefär desamma som i Sverige och andra länder.
Genom urinprover mätte forskarna halterna av fluorid hos mammor och barn, samtidigt som psykologer utvärderade barnens kognitiva förmågor vid fem och tio års ålder.
Samband mellan fluoridhalt och kognitiv förmåga
Resultaten visade att högre fluoridhalter hos gravida kvinnor kopplades till lägre kognitiva förmågor hos deras barn vid fem och tio års ålder.
Barn som vid tio års ålder hade mer än 0,72 mg/L fluorid i sin egen urin hade dessutom sämre kognitiva förmågor än barn med lägre fluoridhalter i urinen. De förmågor som påverkades var framför allt barnens verbala förståelse samt förmåga att tolka och bearbeta sinnesintryck.
De fluoridnivåer som kopplas till sämre kognitiv utveckling är lägre än de gränsvärden för fluorid i dricksvatten som både WHO och EU satt upp.
Däremot fann forskarna ingen statistiskt säkerställd koppling mellan fluoridhalter i urinen hos femåringar och deras kognitiva förmågor.
– Det skulle kunna bero på den kortare exponeringen, men också att mätvärdena inte är lika tillförlitliga hos yngre barn på grund av större variationer i hur fluorid tas upp och ansamlas i kroppen, framför allt i skelettet, säger Maria Kippler.
Mer forskning behövs
Eftersom studien är en observationsstudie kan man inte dra några säkra slutsatser om orsak och verkan. Därför är det viktigt att jämföra med resultat från andra liknande studier, säger forskarna, som nu ska undersöka sambanden i andra befolkningsgrupper. De ska också utveckla experimentella modeller för att utreda vilka molekylära mekanismer som skulle kunna förklara sambanden.
– Det är viktigt med fortsatt forskning som kan ligga till grund för bedömningen av lämpliga gränsvärden för fluorid. Även små förändringar i kognition på befolkningsnivå kan ha stora konsekvenser för folkhälsan, avslutar Maria Kippler.
Fluor i form av fluoridjoner finns i grundvatten och i vissa mineraler i berggrunden. I kommunalt dricksvatten i Sverige är halten fluorid låg, men höga halter är vanliga i bergborrade brunnar.
Enligt Livsmedelsverket uppskattas 195 000 personer i Sverige ha brunnsvatten med fluoridhalter som överstiger 1,3 mg/liter, varav 3000 personer har halter som överstiger 6 mg/liter.
WHO:s och EU:s gränsvärde för fluorid i dricksvatten är 1,5 mg/liter.
I en studie gjord vid Lunds universitet hade fler än var tredje gymnasietjej järnbrist. Risken var särskilt hög för de som inte åt kött.
Järn är ett livsviktigt näringsämne, och brist på järn kan leda till trötthet, nedsatt koncentration och i värsta fall blodbrist. Forskare vid Lunds universitet undersökte 475 kvinnliga gymnasieelever från Malmö och Lund för att se hur vanligt järnbrist var bland dem.
– Vi valde att undersöka tonårstjejer eftersom de utgör en riskgrupp för järnbrist. Under tonåren ökar behovet av järn på grund av tillväxtspurten, samtidigt som menstruationen leder till järnförluster. Dessutom vet vi sedan tidigare att många tonårstjejer inte får i sig tillräckligt med järn via kosten – trots att de alltså har ett extra stort behov, säger Moa Wolff, forskare vid Lunds universitet och specialistläkare i allmänmedicin inom Region Skåne, i ett pressmeddelande.
Deltagarna i studien fick svara på frågor om bland annat kost och menstruation och lämnade blodprover för analys av ferritin och hemoglobin. Ferritinvärdet speglar kroppens järnförråd, medan hemoglobinvärdet visar mängden röda blodkroppar, det så kallade blodvärdet.
En majoritet av vegetarianerna hade järnbrist
Totalt 38 procent av alla gymnasietjejer i studien hade järnbrist. Bland vegetarianer och veganer var andelen mycket högre. Nästan 70 procent av de som inte åt kött hade järnbrist, jämfört med 30 procent av de som åt kött. Tre procent av studiedeltagarna hade allvarlig järnbrist med för lågt blodvärde, så kallad järnbristanemi.
– Det är positivt att många unga väljer mer växtbaserad kost, det minskar risken för olika kroniska sjukdomar som till exempel cancer och hjärtkärlsjukdom och är också positivt för miljön. Men man behöver tänka på hur man får i sig järn. Vi hoppas att resultaten uppmärksammar vikten av att man ersätter köttet med järnrika livsmedel, säger Anna Stubbendorff, dietist och doktorand i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet.
Mer än järn behövs för att motverka järnbrist
Anna Stubbendorff betonar att kroppens upptag av järn från kött och vegetabiliska källor påverkas av vad man äter i övrigt.
– Det är viktigt att äta mycket fullkorn och baljväxter som bönor, ärtor och linser. C-vitamin och syror – till exempel surkål, kimchi eller surdegsbröd – som intas samtidigt som maten ökar järnupptag. Kaffe och te minskar upptaget. Vi såg också att de som uppgav att de åt mer frukt hade lägre förekomst av järnbrist.
Forskarna bakom studien vill nu utveckla en screeningmetod för att hjälpa skolhälsovården att upptäcka gymnasietjejer som är i riskzonen för att drabbas av järnbrist.
De senaste årens sammanslagningar av medieföretag har lett till bättre kvalitet på nyhetsrapporteringen. Det visar en AI-studie gjord vid Jönköping International Business School.
Sviktande annonsintäkter och behov av kostnadsbesparingar har pressat nyhetsmedierna. Under 2000-talet har flera tidningar köpts upp av större koncerner. Det har lett till att färre aktörer äger en större del av mediemarknaden. Både i Sverige och internationellt har det funnits en oro för att den här utvecklingen ska påverka kvaliteten på nyhetsjournalistiken negativt.
AI tränades att bedöma kvalitet på nyheter
För att undersöka hur kvaliteten har påverkats tränade forskare vid Jönköping International Business School, JIBS, en AI-modell i att bedöma kvaliteten på nyhetstexter. Sedan lät man den analysera över två miljoner artiklar som publicerats i 108 svenska dagstidningar under perioden 2014–2022.
– Vi tränade en språkmodell för att förstå dimensioner av nyhetskvalitet. Det handlar om att få datorn att förstå journalistikens olika ämnesområden, genrer och format, samt att kunna identifiera exempelvis objektivitet och användning av faktaunderlag i artiklarna. Det är imponerande hur träffsäkra modellerna kan bli, säger Marcel Garz, projektledare och docent vid JIBS i ett pressmeddelande.
Kvaliteten bättre men mångfalden sämre
Resultaten visar att kvaliteten på nyheter i svenska dagstidningar successivt har blivit bättre över hela tidsperioden, trots branschens ekonomiska utmaningar.
Att fler artiklar samproduceras och används i flera olika tidningar ger visserligen en större likriktning, något som gör lokalbevakningen lidande. Men samtidigt möter varje enskild läsare journalistiskt innehåll som generellt sett håller högre kvalitet, menar forskarna.
– Stora koncerner med större resurser tenderar helt enkelt att producera nyheter av högre kvalitet och kvaliteten ökar nästan utan undantag i nyhetsmedier som blivit uppköpta. Vi vill gärna ha både mångfald och kvalitet i nyhetsrapporteringen, men vi diskuterar inte att begreppen till viss del står emot varandra, säger Mart Ots, docent vid JIBS.
Många nyblivna mammor känner sig lämnade vind för våg efter förlossningen. Det visar en studie vid Lund, där forskarna lyfter fram behovet av bättre och mer samordnad eftervård.
I Sverige har eftervården vid förlossning blivit allt kortare. På 1970-talet var det vanligt att kvinnor stannade upp till en vecka på sjukhus. År 2020 var den genomsnittliga vårdtiden 1,6 dygn efter en vaginal förlossning, vilket är bland den kortaste i västvärlden.
Tiden efter att barnet fötts är en avgörande period för kvinnor – med både fysisk återhämtning och emotionella utmaningar.
– Fysiska och psykiska besvär som inte fångas upp tidigt efter förlossningen, kan resultera i att fler vårdåtgärder behövs senare. Vår forskning bekräftar tidigare forskning som har visat att eftervården är underprioriterat inom svensk vård, säger barnmorskan Christel Johansson, som är doktorand vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Flera önskemål från mammorna
I en studie har drygt 2500 kvinnor som fött barn på fem olika sjukhus fått svara på en enkät, där de även fick ge förslag på förbättringar till vården. De allra flesta var förstföderskor.
30 procent av kvinnorna berättade i fritextsvar att övergången till moderskapet var utmanande och ensamt. De önskade tidigare kontakt med en barnmorska och ville också ha uppföljning under en längre tid. De efterfrågade även forskningsbaserad information om amning och vägledning kring kroppsliga förändringar.
Skillnader i landet
Under graviditeten erbjuds ett basprogram med minst nio besök hos barnmorska. Efter förlossningen har kvinnan inte längre tillgång till samma barnmorska. Ett undantag är Malmö och Stockholm där vårdmodellen “Min barnmorska” finns. Den innebär att barnmorskan gör hembesök hos den nyblivna familjen under första veckan och sedan ytterligare besök för uppföljning. I andra regioner får mammorna bara ett inbokat besök på en barnmorskemottagning.
– Varje region erbjuder olika uppföljning under de sex veckor som räknas som den postnatala perioden och därför ser eftervården väldigt olika ut beroende på vilken region i Sverige familjen bor i, säger Christine Rubertsson som är barnmorska och även professor vid Lunds universitet.
Fragmenterad vård
Första veckan efter förlossningen ansvarar sjukhuset för kvinnans och barnets eftervård, därefter flyttas barnet över till BVC. Det gör vården fragmenterad och uppdelad, menar forskarna. Forskarna lyfter därför fram ett behov av att följa nationella vårdprogram och även förmedla de riktlinjer som finns. När det gäller till exempel amning finns evidensbaserad forskning, något som kvinnorna i studien önskar få ta del av i stället för att få råd från vårdpersonal med olika tyckande.
– Ett annat exempel är att kvinnor ringer runt till olika sjukhus, för att fråga om vårdrutiner eftersom de inte vill blir separerade från sitt barn efter kejsarsnitt. Trots att Sverige har nationella vårdprogram om samvård för mamma och barn, följs inte alltid de riktlinjerna utan det kan bli upp till organisation och den vårdpersonal som är i tjänst att bestämma. Så här ska det självklart inte fungera, säger Christine Rubertsson.
Mer individanpassad eftervård
De nyblivna mammorna i studien betonade också vikten av individanpassad eftervård, som ibland behövs utöver de första sex veckorna.
– Framtida forskning bör fokusera på hur ett sådant program kan utformas för att tillgodose kvinnornas behov, avslutar Christel Johansson.
Vad ligger bakom att kvinnor väljer att lämna Försvarsmakten? Det har forskare vid FOI sökt svar på. Deras rapport visar att unga kvinnor avslutar sin militära karriär för att i stället utbilda sig till andra yrken.
Försvarsmakten strävar efter mer jämställdhet. Samtidigt lägger fler kvinnor än män det militära livet bakom sig. De stannar också kortare tid, visar tidigare studier.
Nu har forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, undersökt varför kvinnorna väljer att lägga det militära livet bakom sig. De har tittat på om faktorer som ålder, utbildningsnivå, familjemedlemmars militära bakgrund, civilstånd, föräldraskap och inkomst spelar roll för beslutet att lämna.
Väljer andra yrken
Rapporten visar att kvinnor mellan 18 och 24 år är mest benägna att lämna Försvarsmakten. De väljer i stället att börja studera. Här siktade många på yrken som sjuksköterska eller polis.
– Den gruppen är i det som kallas utforskningsfasen och är inte etablerade på arbetsmarknaden än. Frågan man kan ställa sig är om de tycker att möjligheterna inom Försvarsmakten är begränsade och därför skaffar sig en utbildning utanför, säger nationalekonomen och forskaren Monia Lougui i ett pressmeddelande från FOI.
För kvinnor över 35 år lockar i stället andra anställningar, främst inom detaljhandel, bevakning och säkerhet eller vårdsektorn.
– En viktig slutsats är att även de i stor utsträckning valde andra samhällsbärande yrken. Det tyder på att de har ett driv och en kompetens som Försvarsmakten säkert vill behålla inom organisationen, säger Lisa Bergsten, statsvetare och analytiker vid FOI.
Nackdel med militärer i familjen
Valet att sluta kan även påverkas av om en familjemedlem jobbar inom Försvarsmakten.
– Vi hade kanske trott att det var en faktor som skulle skapa en större förståelse för arbetet inom organisationen och öka benägenheten att stanna. Men en förklaring till resultatet kan vara svårigheter att balansera karriären och det privata livet om familjemedlemmarna jobbar i samma organisation, speciellt om det är ens respektive, säger Monia Lougui.
Föräldraskap spelar mindre roll
Däremot tycks inte föräldraskap vara avgörande för att lämna Försvarsmakten. Det kan bero på att tryggheten med en statlig anställning väger tungt, menar forskarna.
– Att vara förälder verkar inte vara en försvårande faktor. Något man kanske skulle tro minskade benägenhet att stanna med tanke på att tjänstgöring inom Försvarsmakten ibland kräver att militärt anställda byter geografisk arbetsplats, säger Lisa Bergsten.
Förståelse för kvinnornas drivkrafter
Forskarna menar att deras studie tyder på att kvinnor har drivkrafter, till exempel personlig utveckling, som inte Försvarsmakten tillgodoser.
– Vi hoppas tillföra kunskaper som stödjer Försvarsmaktens mål med en jämställd könsfördelning genom att öka förståelsen för vilka faktorer som lockar militära kvinnor ut ur organisationen, säger Monia Lougui.
Forskarna menar dock att mer detaljerad forskning behövs om besluten att lämna. Här kan det till exempel handla om att koppla socioekonomiska faktorer till tjänstegrad och befattning.
– Det skulle skapa en ökad förståelse för hur arbetet med att behålla militära kvinnor i organisationen kan bedrivas och vara till nytta för de som rekryteras i dag, säger Lisa Bergsten.
En hel del resenärer tvingas stå på stationen och vänta på försenade tåg. Men med ett nytt regelverk kring tågens tidtabeller skulle punktligheten kunna förbättras. Det visar en avhandling vid Linköpings universitet.
År 2024 var punktligheten för persontrafiken på Sveriges järnvägar 88 procent. Det är den sämsta noteringen sedan 2010 när den här typen av mätningar inleddes. Målet är att tågen ska komma i tid i 95 procent av fallen. Det har bara uppnåtts en gång, under 2021, då antalet tåg och resenärer var betydligt färre på grund av pandemin.
Ett tåg räknas som försenat om det ankommer fem minuter eller senare efter utsatt tid.
– I dag läggs alla tågtidtabeller manuellt. Och samtidigt är vi nära maxkapaciteten på järnvägen vilket innebär att marginalerna är små, säger Emma Solinen, kapacitetsanalytiker vid Trafikverket och disputerad vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
Mer tid mellan avgångar
I en avhandling har hon undersökt hur utformningen av tågens tidtabeller kan bidra till en ökad punktlighet. Hon har kommit fram till att ett striktare regelverk för hur tidtabellerna får läggas skulle spela stor roll för hur robust systemet blir. Det kan till exempel innebära att det alltid ska vara fem minuters tidsmarginal mellan tågen, och att detta inte får tummas på.
Målet för Trafikverkethar länge varit att alla operatörer ska få de avgångs- och ankomsttider som de ansökt om. Men när kapaciteten på järnvägen närmar sig maxtaket behöver detta ändras, menar Emma Solinen.
– Vi måste ju hålla en viss kvalitet och kan inte bara säga ja till alla. Då blir det för trångt. Därför har Trafikverket ett stort behov av ett bra regelverk som kan ge tydlig vägledning när vi gör tidtabellerna. Annars är det väldigt lätt att börja tänja på det, för samtidigt vill vi ju ändå ha så mycket trafik som möjligt, säger hon.
Fler problem söker lösning
Men för att lösa problemen i svensk tågtrafik idag behövs mer än nya tidtabeller.
– Vi kan ju inte planera in uppehåll som är en halvtimme för att ta höjd för allt som kan inträffa. De största problemen måste lösas på annat sätt. Däremot så kommer vi alltid ha lite småstörningar som kan få mindre följdverkningar om det finns striktare regler för marginaltid och liknande. Ett tåg måste kunna ha en liten fördröjning utan att följderna blir för stora, säger Emma Solinen.
Trängsel på rälsen
När marginalerna idag är små blir också följdverkningarna stora. Utöver tajta tidtabeller och eftersatt underhåll är blandningen av olika tågtyper på järnvägen ett problem. Pendeltåg, godståg, fjärrtåg och regionaltåg ska alla samsas på samma räls.
– Fjärrtågen kan ha en liten lucka på några minuter att ta sig förbi ett pendeltåg i säg Mjölby eller Alingsås. Men blir det en liten försening tvingas det mycket snabbare fjärrtåget ändå att åka bakom pendeltåget som stannar vid varenda mjölkpall och då blir ju förseningen ännu större. Just dessa kritiska punkter är viktiga att hitta en bra lösning för, säger Anders Peterson, biträdande professor vid avdelningen för kommunikations- och transportsystem vid Linköpings universitet.
Psykisk ohälsa bland unga har ökat de senaste decennierna. Nu visar forskning att elever som misslyckas med skolan är särskilt utsatta. Kopplingen mellan skolmisslyckande och psykisk ohälsa har blivit starkare de senaste åren.
Att den psykiska ohälsan ökar bland unga är känt sedan tidigare. En annan märkbar trend är att allt fler elever misslyckas med att fullfölja gymnasiet, eller att ens komma in.
Forskare från Umeå universitet ville undersöka om de här sakerna hänger ihop. I en registerstudie följde de alla niondeklassare i Sverige från 1990 till 2018, totalt över tre miljoner elever. Forskarna tittade på både skolresultaten och vilka av eleverna som fått vård för psykiatriska diagnoser som ångest eller depression.
De som misslyckas i skolan mår sämst
Resultaten visar att elever som presterade dåligt i skolan oftare drabbades av psykisk ohälsa, och att kopplingen mellan skolmisslyckande och dåligt mående har stärkts de senaste åren. Dödligheten i självmord och missbruk har också ökat bland lågpresterande elever.
Sambandet mellan skolmisslyckande och psykisk ohälsa visade sig vara som starkast bland flickor och ungdomar med svensk bakgrund.
– Ett annat sätt att uttrycka det är att ojämlikheten i psykisk hälsa har ökat, och att detta framför allt har drivits av flickor och unga med svensk bakgrund. Trenderna för elever med utländsk bakgrund är dock svårtolkade då de vanligaste ursprungsländerna bland eleverna varierar över perioden säger Björn Högberg, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.
Oklart vad som är orsak och verkan
Studien kan inte säga om det är skolmisslyckandet som leder till psykisk ohälsa, eller om det dåliga måendet orsakar problemen i skolan.
– För närvarande kan vi inte uttala oss om orsakssambandet men vi planerar att titta närmare på det framöver. Oavsett så handlar det om en mycket utsatt grupp med omfattande behov av stöd, behov som tyvärr inte verkar tillgodoses i tillräcklig utsträckning idag, säger Björn Högberg.
Majoriteten av jordens sjöar har ändrat färg under de senaste 40 åren. Det visar en studie där 32 miljoner satellitbilder från vattendrag analyserats. Enligt forskarna kan mänsklig påverkan på sjöarnas ekosystem ligga bakom.
Sjöar är viktiga ekosystem och livsmiljöer för vatten- och landlevande arter. De bidrar till biologisk mångfald, men är också avgörande för jordbruk och tillgång på dricksvatten. Eftersom sjöar påverkar temperatur, luftfuktighet och atmosfäriska processer har de även betydelse för klimatet.
Färgen på sjöar kan avslöja hur vattendragen mår. Olika nyanser kan till exempel berätta om insjöarnas ekologiska tillstånd och olika processer som pågår.
Nu har forskare vid Lunds universitet och kollegor i Kina analyserat 32 miljoner satellitbilder av drygt 67 000 sjöar i världen. Bilderna är från 1984 och framåt.
Få sjöar har stabil färg
Studien visar att bara 14 procent av sjöarna har behållit stabila färger över tid. Att så många skiftat i nyans är tecken på rubbningar i ekosystemen, menar forskarna. Det kan till exempel vara en följd av förändringar i vattenkvalitet, koncentration av alger och flöde av löst organiskt material.
– Våra resultat visar den starka kopplingen mellan förändringar i sjöfärger, klimatförändringar och mänsklig påverkan. Vi upptäckte att 60 procent av sjöarna genomgått betydande färgförändringar, säger Zheng Duan, forskare inom naturgeografi vid Lunds universitet i ett pressmeddelande.
Geografisk plats påverkar sjöarnas olika färger. Blå sjöar finns oftast i områden på nordliga breddgrader medan gröna sjöar är vanligare i befolkade områden i Sydeuropa. Röd- och gulaaktiga sjöar förekommer främst på södra halvklotet.
Stora förändringar tecken på störning
Merparten av sjöarna som skiftat i färg under de senaste 40 åren har gått mot mer blå nyanser, enligt studien.
En sjö med blåare färg signalerar vanligtvis klarare vatten och kan återspegla ett hälsosammare ekologiskt tillstånd. Men stora förändringar i sjöns färg kan däremot vara tecken på ekologiska störningar. Det kan till exempel ske vid ökad tillförsel av näringsämnen eller andra faktorer som påverkar sjövattnets fysiska och biokemiska egenskaper.
Enligt forskarna var skillnaderna mellan olika regioner anmärkningsvärda.
– Sjöar i områden på hög latitud, såsom Nordamerika och norra Europa, visade en mer uttalad färgförändring jämfört med vattendragen på mellersta och södra halvklotet. Vi vet inte riktigt varför det är så. Men denna regionala variation tyder på att klimatförändringar och mänsklig aktivitet påverkar ekosystem på komplexa och lokala sätt, säger Zheng Duan.
Sätt att övervaka miljöförändringar
Kartläggningen av sjöars färger globalt kan underlätta beslut om hantering av vattenresurser och miljöskydd. Enligt forskarna visar studien även att satellitbaserad fjärranalys kan vara ett effektivt verktyg för att övervaka miljöförändringar över tid.
– Den fjärranalysbaserade metoden erbjuder en lösning för långsiktig övervakning av vattenkvalitet och ekologisk stabilitet, vilket möjliggör tidiga insatser, säger Zheng Duan.
Förutom Lunds universitet har två universitet i Kina deltagit i arbetet.
Massvaccinationerna kan ha förhindrat ytterligare 31 500 dödsfall i covid-19 i Sverige under pandemins andra år, 2021. Det visar beräkningar från forskare vid Stockholms universitet.
Under 2021 dog drygt 5 500 personer i covid-19. Men utan vaccin hade statistiken sett värre ut.
I en studie vid Stockholms universitet har matematiker försökt ta reda på hur många liv som räddades i Sverige genom vaccineringarna under 2021. Det är första året som effekterna av massvaccinationen mot covid-19 kunde mätas.
Vaccinationerna hade stor effekt
Slutsatsen från forskarnas statistiska analys är att utan vaccinet skulle cirka 37 000 människor ha avlidit i covid-19 under pandemins andra år, det vill säga 31 500 fler än de 5500 personer som dog.
Enligt forskarna hade dock en sådan stor ökning av dödsfall sannolikt resulterat i fler restriktioner, något som troligen hade minskat dödstalen. Men studien gör beräkningen av antal dödsfall utan vaccin utifrån att allt annat är lika. Den tar alltså inte hänsyn till tänkbara åtgärder som skulle kunna reducera effekterna, se faktaruta för beräkningar.
– Genom simulering av ett scenario där ingen var vaccinerad får vi en bild av vad som hade kunnat hända i det fallet. Analysen uppskattar att vaccinationen räddade tiotusentals liv och förhindrade en massiv smittovåg under hösten, säger Fanny Bergström som är doktorand i matematik vid Stockholms universitet i ett pressmeddelande.
– Samma modellkoncept kan användas för att utvärdera alternativa vaccinationsstrategier i Sverige och i andra länder, men också andra scenarier som hårdare nedstängningar eller mindre restriktioner, fortsätter hon.
Färre än tidigare beräkningar
Sedan tidigare finns en stor internationell studie som publicerades i tidskriften The Lancet 2022. Den har beräknat hur mycket dödstalen minskade tack vare vaccinationen i många länder. I studien uppskattas att drygt 40 000 liv räddades i Sverige. Siffrorna i Stockholms universitets studie är alltså något lägre.
– Vår artikel fokuserar enbart på Sverige och inkluderar därför mer Sverigespecifika aspekter som förhoppningsvis därför ger en bättre skattning, säger Tom Britton, professor i matematisk statistik vid Stockholms universitet, i pressmeddelandet.
Mer om studien
Studien bygger på offentliga datakällor från bland annat Folkhälsomyndigheten om inrapporterade dödsfall, hur många som vaccinerats och åldersberoende kontaktmönster.
För 2020 är den officiella dödssiffran i covid 9 815 personer. För 2021 är dödssiffran 5 534.
Genom att göra en kontrafaktisk analys baserat på antagandet att allt annat är lika, vilket är brukligt vid utvärdering av en effekt, har forskarna vid Stockholms universitet beräknat hur många svenskar som skulle ha kunnat avlida i covid-19 under 2021 om inte vaccination skett.
Modellen förutsätter att Sverige skulle haft samma restriktionsnivå som under 2021. Modellen innebär dock en viss osäkerhet, vilket gör att skattningen av dödstalen ligger inom spannet 31 300–32 000 dödsfall.
Tidigare ansågs smaltången vara en unik art bland Östersjöns tångskogar. Nu visar genetiska analyser att det i själva verket rör sig om en gigantisk klon av vanlig blåstång. Upptäckten, som gjorts av forskare vid Göteborgs universitet, har betydelse för att förutspå tångens framtid i ett förändrat hav.
Blåstången är en av få tångarter som klarar låg salthalt och därför dominerar den i Östersjön.
Tången bildar stora skogar från ytan och ned till tio meters djup. Här trivs fiskyngel, snäckor och kräftdjur, men tångskogarna är också en viktig livsmiljö för större fiskar. Därför blir arten intressant att studera för forskare.
– Östersjön är på väg in i en period med varmare och troligen sötare havsvatten. I nya förhållanden måste alla arter försöka anpassa sig för att kunna överleva, så även den viktiga blåstången, säger Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Misstogs för egen art
Med hjälp av dna-analyser har forskarna funnit att en småväxt och buskig form av tång, som man tidigare trott var en egen art som kallades för smaltång, är en enorm klon av blåstång.
Klonen har bildat nya bestånd i Östersjön genom att fragment av en ursprunglig honplanta spridits med vattenströmmarna och växt upp till nya tångindivider. Klonen, som kan vara världens största, breder ut sig över mer än 500 kilometer av kusten i Bottenhavet – från Öregrund i Uppland till strax söder om Umeå.
Miljontals individer i en klon
Blåstång har separata hon- och hanplantor som normalt bildar nya individer efter sexuell befruktning.
– Den här klonen omfattar miljontals individer, och i vissa områden är den helt dominerande, medan den i andra områden växer sida vid sida med sexuellt förökade individer av blåstång. Vi har hittat ytterligare några stora kloner i Östersjön, men honklonen utmed svenska Bottenvikens kust är utan konkurrens den största klonen – en riktig superhona, säger forskaren Ricardo Pereyra vid Göteborgs universitet.
Oviss framtid för klonerna
Tångklonerna går en oviss framtid till mötes när Östersjön påverkas av klimatförändringarna. Utan en ständig sexuell förökning sker inte många genetiska förändringar och anpassningar i beståndens genmaterial.
– En klon saknar nästan helt den genetiska variation som annars gör att det finns individer i ett bestånd som hanterar förändringarna och får arten att överleva, säger Kerstin Johannesson.
Ny art i Estland
Vid kartläggningen identifierade forskarna också en ny tångart vid Estlands kust. Liksom smaltångs-klonen är den småväxt och buskig, men har både hanar och honor. Den här tången är nära släkt med vanlig blåstång, men är i dag reproduktivt isolerad från blåstången i området.
En studie vid Örebro universitet har tittat närmare på varför fibrer är bra för immunförsvaret – på cellnivå. På sikt kanske resultaten bidrar till att mat kan användas som medicin mot vissa tarmsjukdomar.
Kostfibrer är bra för både magen och tarmfloran. Fibrerna håller magen stabil och blir mat till de goda bakterierna i tarmfloran.
Men har kostfibrer även en direkt inverkan på cellerna i tarmen och därmed på vårt immunförsvar? Det har kemiforskaren Victor Castro-Alves vid Örebro universitet velat ta reda på.
Han har studerat hur fibrer från vete och havre bryts ner i tjocktarmen och bildar så kallade oligomerer, som förenklat kan förklaras som en struktur av sammanlänkade molekyler. Studien undersöker hur oligomererna i sin tur påverkar tarmens celler som är en del av immunförsvaret.
Påverkar cellernas receptorer
Victor Castro-Alves studerade vad som hände med fibrerna när de jäst i en labbmiljö som liknar tjocktarmen. Resultaten visar att oligomererna som fibrerna producerade antingen kunde hämma, eller aktivera, speciella receptorer på cellerna.
Det betyder att fibrerna inte bara är mat för tarmbakterier. De påverkar också immunförsvaret direkt genom att interagera med celler i tarmen.
– Det var ett tidskrävande arbete eftersom vi metodiskt undersökte hur var och en av dessa unika molekylära strukturer reagerade med tarmens celler, säger forskaren Victor Castro-Alves i ett pressmeddelande från Örebro universitet.
Arbetsmetoden kan nu användas för att testa olika slags samband, enligt Victor Castro-Alves.
– Den kan till exempel användas för att förstå vad som sker hos patienter med IBS och inflammatoriska tarmsjukdomar som IBD. Kanske kan vi på sikt upptäcka hur vi kan använda mat för att minska symptomen. Det finns stor potential för oligomererna, säger han.
Skillnader mellan olika personer
I projektet gjordes även studier där deltagare fick lämna avföringsprov. Forskarna såg att även om fibrer påverkar tarmfloran på ungefär samma sätt, fanns skillnader mellan olika människor.
– Det är inte så förvånande eftersom alla har olika tarmbakterier och matsmältningsprocesser, säger han.
I nästa steg av forskningen ska studiedeltagarna få äta muffins med kostfiber, som färgats blå med livsmedelsfärg.
Forskarna ska sedan analysera de blåfärgade avföringsproverna för att hitta fler svar om fibrers påverkan på immunförsvaret.
Optiska atomklockor håller tiden exakt och ger centimeterkoll på positioner i gps-system. Men ett hinder för användning på bred front är att de är stora och komplexa. Forskare vid Chalmers har nu utvecklat en teknologi för att krympa dem rejält.
Idag kan våra mobiltelefoner, datorer och gps-system ge oss mycket exakta tidsangivelser och positioneringar med hjälp av över 400 atomklockor som finns världen över.
Alla slags klockor – oavsett om de är mekaniska, atomiska eller smarta – består av två delar: en komponent som svänger, och en som räknar svängningarna.
Hos atomklockor räknas svängningarna hos vibrerande atomer som med väldigt exakt frekvens växlar mellan två energitillstånd. Det här gör att atomklockan kan mäta tid med en precision som motsvarar en sekunds avvikelse över flera miljoner år.
Mer exakt tid och position
Idag använder atomklockorna oftast mikrovågsfrekvenser för att framkalla de här svängningarna hos atomerna. Men på senare år har forskare tittat på möjligheten att i stället använda laserstrålar för att på optisk väg frammana svängningarna.
Optiska atomklockor kan dela upp en sekund i ännu fler delar – likt en linjal där varje millimeter delats upp. Det ger tusentals gånger mer exakta tids- och positionsangivelser.
– Dagens atomklockor gör det möjligt för gps-system att uppnå en precision på några meter. Med en optisk atomklocka kan den precisionen komma ner till bara några centimeter. Det här förbättrar autonomin hos bilar, och hos alla elektroniska system som baseras på positionering, säger Victor Torres Company, professor i fotonik vid Chalmers i ett pressmeddelande.
– En optisk atomklocka kan även känna av minimala förändringar i latitud på jordens yta, och kan användas för övervakning av exempelvis vulkanisk aktivitet, fortsätter han.
Svårt att använda i nuläget
Men de optiska atomklockor som finns idag är skrymmande och kräver komplexa laboratorier med specifika laserinställningar och optiska komponenter. Det innebär att det är svårt att använda dem utanför labbmiljöer.
Nu har ett forskarlag vid Chalmers och Purdue University i USA utvecklat en teknologi som gör optiska atomklockor betydligt mindre och därmed tillgängliga för en mer utbredd användning, till exempel i satelliter.
Kärnan i den nya tekniken är små chipbaserade enheter som kallas mikrokammar. Likt tänderna på en kam kan mikrokammarna generera ett spektrum av jämnt fördelade ljusfrekvenser. På så vis kan en mikrokamsfrekvens ”låsas” till en laserfrekvens, som i sin tur är låst till atomurets svängning.
Mikrokammar krymper systemet
Även om de optiska atomklockorna gör det möjligt med en större precision, är frekvensen på svängningarna alldeles för hög för att någon elektronisk krets idag ska hinna räkna dem. Men med hjälp av mikrokam-chipet har forskarna löst problemet, samtidigt som de har krympt atomurets system betydligt.
– I vårt system fungerar frekvenserna som en brygga mellan atomklockans optiska signaler och radiofrekvenserna som används för att räkna atomklockans svängningar. Mikrokammens minimala storlek gör det möjligt att krympa atomklockans system betydligt samtidigt som de bibehåller sin extraordinära precision, säger Victor Torres Company.
Likt tänderna på en kam består en mikrokam-chipet av ett spektrum av jämnt fördelade ljusfrekvenser. Det kan krympa system för optiska atomur betydligt och underlätta användning i exempelvis satelliter för mer exakta gps-positioner. Det fotoniska chipet på bilden innehåller 40 mikrokamgeneratorer och är bara fem millimeter brett. Bild: Kaiyi Wu/Chalmers tekniska högskola
Löste tidigare problem
Ett annat stort hinder har handlat om att uppnå den ”självreferens” som behövs för att anpassa mikrokammens frekvenser exakt med atomurets signaler.
– Vi lyckades lösa problemet genom att para ihop två mikrokammar, var och en något förskjuten, för att enklare kunna justera frekvenser. På det sättet kunde vi få systemet att överföra den exakta tidssignalen från en atomklocka till en mer tillgänglig radiofrekvens, säger Victor Torres Company.
Laseroptik på små chip
Det nya systemet innehåller integrerad fotonik, med chipbaserade komponenter i stället för skrymmande laseroptik. För att kunna ”räkna” svängningarna för en optisk frekvens krävs många komponenter förutom mikrokammarna, till exempel modulatorer, detektorer och optiska förstärkare. Nästa steg i forskningen är att ta med alla nödvändiga element för att skapa ett komplett system på ett enda chip.
Forskarnas innovation kan bana väg för massproduktion, något som skulle göra optiska atomur mer överkomliga och tillgängliga för en rad användningar i samhället och inom vetenskapen.
– Vi hoppas att framsteg inom material och tillverkningstekniker kan effektivisera teknologin ytterligare och därmed föra oss närmare en värld där ultraexakt tidtagning är en standarddel av våra mobiler och datorer, säger Victor Torres Company.
Påfrestande arbetsmiljö och stökiga organisationer bidrar till att rektorer och skolledare får nog och slutar sina jobb. För att fler ska vilja stanna kvar som ledare behövs ett bra stöd från den egna chefen. Det visar en studie.
Varför lämnar så många rektorer och skolledare sina jobb? De har forskaren Tobias Richard vid Umeå universitet sökt svar på i en studie, som utgår från en undersökning bland 2000 skolledare.
Studien visar att arbetsmiljön och organisationen spelar en avgörande roll skolledarnas beslut att lämna jobbet. Det gäller oavsett om de jobbar i fristående eller kommunal verksamhet, eller leder förskolor, grundskolor, gymnasier eller vuxenutbildning.
– Resultaten visar att skolledare i kommunala skolor kämpar med otydliga organisationer och upplever att de har sämre förutsättningar än skolledare i fristående skolor, vilket i sin tur gör att deras vilja att lämna arbetet blir högre, säger Tobias Richard, doktorand vid sociologiska institutionen vid Umeå universitet i ett pressmeddelande.
Stöd från chef viktigt
En annan faktor är känslomässiga krav och tung arbetsbörda som skolledare ställs inför. De måste ofta hantera komplicerade och starka känslor samtidigt som de har många arbetsuppgifter som inte hinns med.
Tobias Richards forskning visar även att stöd från chefen har stor betydelse. Skolledare som upplever att deras chef lyssnar aktivt och fungerar som emotionellt stöd, samtidigt som de ger tydlig riktning, har en lägre vilja att sluta.
– De skolledare som i högre utsträckning känner att de har kontroll över sin arbetssituation, att de kan påverka sin kalender och välja i vilken ordning de vill göra sina arbetsuppgifter, vill också lämna sitt arbete i lägre utsträckning än de som inte har denna möjlighet, säger Tobias Richard.
Hälsa och självförtroende spelar roll
Forskningen visar även att personliga faktorer har betydelse. Kvinnor och de skolledare som upplever att de har god hälsa tenderar att stanna längre i sina jobb. Dessutom visar resultaten att skolledare med hög grad av neuroticism, det vill säga de som är mer emotionellt instabila, har en högre vilja att lämna sina arbeten.
– Det omvända gäller för de skolledare som har högt självförtroende som skolledare, de vill lämna arbetet i lägre utsträckning, säger Tobias Richard.
Hoppas leda till förändring
Hans förhoppning är att forskningen ska leda till förändrade arbetssätt hos kommuner och fristående huvudmän. Genom att fokusera mer på arbetsmiljö och stöd kan omsättningen av skolledare minskas. Det skulle gynna stabilitet och bättre långsiktig kvalitet i skolorna.
– Något som är kännetecknande för skolor som inte fungerar är just frekventa skolledarbyten. Organisationen får aldrig en chans att stabiliseras och utvecklas. Detta är något jag vill hjälpa till att förändra, säger Tobias Richard.
Han betonar att rekryteringsprocessen ofta fokuserar på att hitta ”rätt person” för jobbet, men att forskningen pekar alltså på att det snarare är arbetsmiljön och huvudmännens stöd som avgör om en skolledare stannar.
– För kommuner och fristående huvudmän som vill skapa stabilitet och långsiktig kvalitet i sina skolor är det därför avgörande att både förbättra förutsättningarna för skolledare och säkerställa att rekryteringar är väl övervägda, säger Tobias Richard.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
.jpg#/media/File:2nd_ANGLICO_Marines,_Swedish_Army_call_for_fire_in_Sweden_during_BALTOPS_24_(8471883).jpg){kind=link}