När klimatet blir varmare rör sig många arter norrut – men alla klarar inte kylan. En ny studie av svingelgräsfjärilen visar att snabb evolution kan underlätta spridningen, men att kalla vintrar fortfarande utgör ett hinder.
– Våra resultat visar att även om fjärilarnas livscykel anpassas medan de sprider sig norrut, så finns det gränser som evolutionen inte så lätt rår på, säger Mats Ittonen, evolutionsekolog vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.
Fjäril med snabb anpassning
Svingelgräsfjärilen blir allt vanligare i nordliga delar av Skandinavien. Genom snabb evolution har fjärilen anpassat sin livscykel till förhållanden som inte påverkas av klimatförändringar, till exempel dagslängd. Det gör att arten nu överlever så långt norrut som i Södermanland, Uppland och norr om Oslo. Kalla vintrar sätter dock fortfarande gränser för vidare spridning.
I en studie har forskare vid Stockholms universitet genomfört fältexperiment där svingelgräsfjärilar flyttades mellan olika platser inom och utanför artens nuvarande utbredning i Sverige.
Nya egenskaper undersöktes
Fjärilar samlades in och placerades i burar under två höstar i Skåne, Södermanland och södra Dalarna – där arten ännu inte finns. Genom att studera hur fjärilar från olika ursprung utvecklades i samma miljö kunde forskarna dra slutsatser om hur snabb evolution påverkat artens nordliga expansion under de senaste 20–30 åren.
Fjärilarna lämnades även ute över vintern för att undersöka om nordliga populationer har utvecklat bättre vinteröverlevnad.
– Vi ville undersöka om fjärilarna har utvecklat egenskaper som snabbare tillväxt, rätt tajming av vinterdvala och bättre vinteröverlevnad, egenskaper som skulle kunna hjälpa dem att etablera sig ännu längre norrut, säger Karl Gotthard, professor i zoologisk ekologi vid Stockholms universitet.
Få larver överlevde kylan
Studien visar att fjärilar från nordliga populationer växer snabbare och går i dvala i rätt tid på året – troligen en anpassning till kortare somrar i norr. Trots dessa evolutionära förändringar överlevde få larver vintern i Dalarna.
– Det är begränsningar som är viktiga att känna till för att kunna förutsäga hur långt norrut andra arter, till exempel olika skadeinsekter och sjukdomsspridare, kommer att kunna röra sig i framtidens klimat, säger Karl Gotthard.
Mildare vinter krävs för spridning
Studien visar att evolutionen kan gå snabbt och påverka insekters spridning i takt med klimatförändringar, men att det inte nödvändigtvis är egenskaper som är avgörande för överlevnad som förändras. För svingelgräsfjärilen krävs sannolikt mildare vintrar, inte bara längre somrar, för att den ska kunna sprida sig norrut – en begränsning som gäller många arter.
– Svingelgräsfjärilen är långt ifrån ensam – många andra insektsarter har också spridit sig norrut i Sverige under de senaste årtiondena. Att förstå både vilka egenskaper som utvecklas och vilka som faktiskt sätter gränsen för var arter kan leva är avgörande för att förutsäga framtidens ekosystem och biologiska mångfald i ett allt varmare klimat, säger Mats Ittonen.
En enda pellet av återvunnen plast kan innehålla över 80 olika kemikalier. Nu visar en studie från Göteborgs universitet att återvunnen polyetenplast läcker ut ämnen i vatten som påverkar hormoner och ämnesomsättning hos zebrafiskyngel.
Plastföroreningar är ett globalt miljöproblem som hotar både ekosystem och människors hälsa. Återvinning lyfts fram som en lösning – men plast innehåller tusentals kemikalier, varav många är giftiga och sällan deklareras. Det innebär att farliga ämnen riskerar att hamna i återvunna produkter.
Zebrafiskar påverkades av kemikalierna
I en studie köpte forskare vid Göteborgs universitet återvunna plastpellets av polyetylen från olika delar av världen. Pelletsen lades sedan i vatten i 48 timmar. Därefter exponerades yngel av zebrafisk för kemikalierna i vattnet under fem dagar. Experimentet visar att ynglens genuttryck ökade i samband med fettomsättning och hormonreglering.
– Dessa korta utlaknings- och exponeringstider är ännu en indikator på de risker som kemikalier i plast utgör för levande organismer. De effekter som vi registrerade visar att plast i naturen har potential att förändra fiskarnas fysiologi och hälsa, säger Azora König Kardgar, forskare i ekotoxikologi vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Bild: Depositphotos
Fakta om polyetylen
Polyetylen eller polyeten (PE) är en plasttyp som används i många förpackningar som kapsyler, plastpåsar, täckdukar för odling, kabelisolering, rör, rep, leksaker och hushållsartiklar. Det är den mest producerade typen av polymerplast. Produkter av polyeten märks med plastkod 2 eller 4.
Risker för människors hälsa
Tidigare forskning visar att giftiga kemikalier i plast även kan påverka människors hälsa. Vissa tillsatser och föroreningar i plast är kända för att störa hormoner, med möjliga konsekvenser för fertilitet och barns utveckling. Det finns också kopplingar till vissa cancerformer, fetma och diabetes.
– Detta är det största hindret med idén om att återvinna plast. Vi vet aldrig säkert vilka kemikalier som kommer att hamna i ett föremål som tillverkats av återvunnen plast. Och det finns också en betydande risk för att det sker en blandning av kemikalier som gör den återvunna plasten giftig, säger Bethanie Carney Almroth, professor i ekotoxikologi vid Göteborgs universitet.
En mängd kemikalier läckte
Forskarna gjorde även en analys av kemikalierna som läckte ut från plastpelletsen till vattnet. Här identifierades drygt 80 olika ämnen, bland annat vanliga plastkemikalier som UV-stabilisatorer och mjukgörare. De spårade även ämnen som inte använts i tillverkningen av plasten, till exempel bekämpningsmedel och läkemedel.
– Dessa kan ha förorenat plasten under dess första användningsfas, innan den blir avfall som ska återvinnas. Detta är ytterligare bevis på komplexiteten i frågan om plastavfallsflöden och de giftiga kemikalier som förorenar återvunnen plast, säger Eric Carmona, forskare vid Helmholtz Centre for Environmental Research i Leipzig.
Vill se förbud
I augusti samlas representanter från världens länder i Genève för att förhandla om ett globalt avtal mot plastföroreningar. Forskarna bakom studien betonar att förhandlare och beslutsfattare måste inkludera bestämmelser för att förbjuda eller begränsa farliga kemikalier i plast. De lyfter även fram behovet av ökad transparens och rapportering längs hela plastens värdekedja.
– Vår studie visar tydligt på behovet av att ta itu med giftiga kemikalier i plastmaterial och plastprodukter under hela deras livscykel. Vi kan inte producera och använda återvunnen plast på ett säkert sätt om vi inte kan spåra kemikalierna genom hela produktions-, användnings- och avfallsfasen, säger Bethanie Carney Almroth vid Göteborgs universitet.
Kommersiella krafter inom herrfotbollen väcker ofta kritik hos fansen, men inom damfotbollen upplevs de istället som något positivt. Det visar en studie från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Sponsoravtal, sändningsrättigheter och försäljning av merchandise genererar miljardbelopp till fotbollsklubbar och ligor. Pengarna som herrfotbollen omsätter har under de senaste decennierna ökat explosionsartat.
Utvecklingen har lett till att många supportrar blir besvikna när matchtider i Europa anpassas efter tider i exempelvis Asien, biljettpriserna stiger och ölen på arenan blir dyrare. De upplever att de har mindre att säga till om och att sporten förlorat sin genuina känsla.
Forskare vid Handelshögskolan på Göteborgs universitet har undersökt fotbollssupportrars inställning till de kommersiella krafternas ökande intresse för dam- och herrallsvenskan.
– Den moderna elitfotbollen har blivit en kommersiell produkt. Att välja lag att hålla på är som att välja mellan två varumärken och det har kritiserats ganska hårt. När vinstdrivande aktörer tar över uppstår friktion, säger Erik Lundberg, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Kommersialisering inom damfotboll ses som nödvändigt
Studien bygger på en enkätundersökning med 1 168 personer som slumpmässigt valdes ut bland besökare på matcher i dam- och herrallsvenskan.
Trots kritiken gentemot kommersialiseringen inom herrfotbollen är förhållandet till den inom damfotbollen det motsatta, visar studien.
– Resultaten visar att fans inom damfotbollen tycker att det känns mer på riktigt när det finns stora sponsorer. Det ger klubbarna möjlighet att investera i bättre arenor och stärker både organisationen och fansens lojalitet, säger Erik Lundberg.
De ekonomiska förutsättningarna ser helt olika ut både när det gäller klubbarnas omsättning och spelarnas löner. Inom damfotbollen upplevs samarbeten med näringslivet som ett steg mot ökad professionalisering.
– Vår studie visar att kommersialisering inom damfotboll ses som något positivt av fansen. Det upplevs som nödvändigt för att klubben och spelarna ska kunna utvecklas och ökar supportrarnas vilja till engagemang.
Lärdomar från herrfotbollen
Sverige har en lång tradition av damfotboll på elitnivå. Redan 1984 vann landslaget det första EM-slutspelet som arrangerades för damer. Trots det är damallsvenskan ännu inte helt professionaliserad och alla spelare kan fortfarande inte helt leva på idrotten.
– Att damfotbollen nu omsätter allt större summor stärker sporten. Samtidigt behöver man vara uppmärksam på hur långt kommersialiseringen kan gå innan den börjar påverka fansens upplevelse negativt. Det finns lärdomar att dra från herrfotbollen och det gäller att ha fingret på fansens puls och backa innan man når en tipping point där engagemanget vänder och lägereldskänslan svalnar, säger Erik Lundberg.
Vetenskaplig artikel:
The Influence of Perceived Commercialization and Authenticity on Fan Engagement: Insights from Men’s and Women’s Elite Football Leagues in Sweden, European Sport Management Quarterly.
Långvarig smärta ett år efter en hjärtinfarkt är kopplad till en kraftigt ökad risk att dö i förtid. Enligt en ny studie är smärta en lika viktig riskfaktor som rökning, övervikt och diabetes – något som ofta förbises i vården.
Forskare har följt nära 100 000 patienter i upp till 16 år efter en hjärtinfarkt. Studien visar att de som rapporterade smärta ett år efter infarkten löpte en tydligt ökad risk att dö i förtid – även om smärtan inte satt i bröstet. Resultaten tyder på att smärta i sig, oavsett var i kroppen, kan vara en riskfaktor.
– Vi fann att patienter med svår smärta hade upp till 70 procent högre risk att dö under uppföljningen, jämfört med dem utan smärta. Det gör smärta till en lika viktig riskfaktor som rökning och högt blodtryck, säger Lars Berglund, adjungerad professor vid Högskolan Dalarna, i ett pressmeddelande.
Risken gäller även yngre patienter
Resultaten gäller också patienter utan andra kända riskfaktorer, som övervikt eller diabetes.
– Vi visar att även yngre, normalviktiga patienter utan andra symtom hade ökad risk för död om de uppgav att de hade smärta. Det gäller också dem som inte hade ont i bröstet, vilket tyder på att långvarig smärta – oavsett var i kroppen, är en risk som ofta förbises inom hjärtsjukvården, säger Johan Ärnlöv, professor vid Högskolan Dalarna och Karolinska institutet.
Smärta kan påverka prognos
Långvarig smärta är vanligt, men dess påverkan på hjärt-kärlsjukdomar är fortfarande underskattad. Sedan 2019 klassas långvarig smärta som ett eget sjukdomstillstånd av WHO.
Forskarna bakom studien menar att det är dags att även vården betraktar smärta som en självständig riskfaktor vid uppföljning av hjärtpatienter.
– Vi behöver i större utsträckning betrakta långvarig smärta som en riskfaktor för tidig död, inte bara som ett symtom. Den här studien ökar förståelsen för hur smärta påverkar långtidsprognosen efter hjärtinfarkt, säger Lars Berglund.
Rehabilitering blir svårare
Smärta kan också minska patientens förmåga att delta i fysisk träning och livsstilsförändringar, vilket gör det svårare att återhämta sig efter infarkten.
– Resultaten ger viktig kunskap för vårdpersonal som arbetar med rehabilitering av patienter med hjärtsjukdom. Studien visar att smärtpatienter kan vara en grupp som skulle ha nytta av en mer intensiv förebyggande behandling för att minska dödligheten efter hjärtinfarkt, säger Ann-Sofie Rönnegård, doktorand vid Högskolan Dalarna.
Mer om studien
Studien bygger på data från kvalitetsregistret SWEDEHEART och omfattar 98 400 patienter. Under uppföljningstiden på upp till 16 år registrerades nästan 15 000 dödsfall. Av patienterna rapporterade 43 procent att de hade måttlig eller svår smärta ett år efter infarkten.
Att bli mamma efter 40 blir allt vanligare – men det kan innebära en ökad risk för barnet, visar en studie. Barn till äldre mammor föds oftare för tidigt eller med komplikationer som låg födelsevikt eller lågt blodsocker.
Kvinnor skaffar barn allt senare i stora delar av världen. I Sverige var 4,8 procent av kvinnorna som födde barn 40 år eller äldre år 2022.
Tidigare forskning har visat att äldre mammor skiljer sig från yngre bland annat genom högre BMI, högre andel assisterade befruktningar, ökad risk för vissa sjukdomar under graviditeten och högre andel förlossningar via kejsarsnitt. Därför ville forskare vid Uppsala universitet undersöka hur mammans ålder påverkade de nyfödda barnens hälsa.
Forskarna undersökte data från det svenska medicinska födelseregistret som omfattar alla graviditeter från vecka 22 som leder till förlossning. De tittade på 312 221 barn som föddes under perioden 2010–2022 av kvinnor över 34 år.
Barnen delades in i tre grupper utifrån mammans ålder: 35–39 år, 40–44 år och 45 år och äldre.
Forskarna var särskilt intresserade av hur barnens hälsa påverkades vid födseln när mamman var äldre än 39 år. Barnen som fötts av mammor i ålder 35–39 år fungerade alltså som referensgrupp.
Ökad risk för dödföddhet
Sofia Voss, AT-läkare och forskningsassistent vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa på Uppsala universitet, säger att resultatet för och främst visar att det är ovanligt med allvarliga komplikationer för barnet, oavsett mammans ålder.
− Men vi såg också att barn till äldre mammor har en högre risk för bland annat dödföddhet, för tidig födelse, låg födelsevikt i förhållande till graviditetslängd samt lågt blodsocker jämfört med barn till mödrar 35–39 år. Studien visade också̊ att barn till mödrar 45 år och äldre hade allra högst risker, säger hon i ett pressmeddelande.
Dödfödsel är ovanligt i Sverige, men förekom i 0,83 procent av graviditeterna hos kvinnor som var 45 år eller äldre. Det kan jämföras med 0,42 procent hos kvinnor i åldern 35–39 år.
När det gäller för tidig födsel förekom det i 4,8 procent av fallen i gruppen som hade mammor i åldern 35–39 år. Bland kvinnor i åldern 40–44 år var motsvarande andel 6,1 procent, och bland kvinnor som var 45 år eller äldre föddes 8,4 procent av barnen för tidigt.
Hjälper vården planera rätt insatser för äldre mammor
I tidigare studier har man framförallt jämfört barn till unga mammor med barn till äldre mammor. I den aktuella studien var forskarna intresserade av att få en mer detaljerad bild av hur riskfördelningen ser ut bland de äldre mödrarna.
− Genom att jämföra olika grader av hög mödraålder kan studien också bidra till bättre och mer precis information till kvinnor som planerar framtida graviditeter. Då andelen äldre mödrar ökar kan vår studie bidra till att screening och insatser riktas dit den har mest nytta. Men också viktigt att informera allmänheten så att de ska kunna göra informerade val, säger Sofia Voss.
Bogongfjärilen har en pytteliten hjärna – men en märklig förmåga att navigera rätt. En ny studie visar att den orienterar sig med hjälp av Vintergatans stjärnor under sina långa flygningar till svala grottor i Australiens inland. Som extra kompass använder nattfjärilen jordens magnetfält.
Bogongfjärilen som lever i Australien har en hjärna stor som en tiondels riskorn. Men den har ett ”sjätte sinne” som länge förbryllat forskare.
Flyger 100 mil till okänd plats
Varje sommar flyger den oansenliga, gråbruna fjärilen över 100 mil i mörker till svala grottor i Snowy Mountains – en plats den aldrig tidigare besökt. När hösten kommer återvänder cirka fyra miljarder fjärilar till sina födelseplatser för att para sig, lägga ägg och dö. Hur de hittar rätt väg utan vägvisare är fortfarande ett mysterium.
I en ny studie kan ett internationellt forskarlag, lett från Lund, avslöja nya detaljer om migrationsmysteriet.
– Att navigera efter stjärnorna är en egenskap som bara människan, med hjälp av en sextant, och vissa nattmigrerande fåglar besitter. Nu kan vi konstatera att bogong-fjärilen är den tredje art som bemästrar detta konststycke, säger Eric Warrant, biologiprofessor vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Naturlig stjärnhimmel lotsar rätt
Med hjälp av avancerade flygsimulatorer och hjärnanalyser i magnetiskt neutrala miljöer har forskare undersökt hur bogongfjärilen navigerar under olika himlaförhållanden. När fjärilarna exponerades för en naturlig stjärnhimmel utan magnetfält flög de konsekvent i rätt riktning för säsongen.
– När stjärnhimlen roterades 180 grader, ändrade nattfjärilarna också riktning 180 grader, men när stjärnorna förvrängdes försvann deras orientering. Det var en riktig heureka-upplevelse att uppleva detta i experimenten, säger David Dreyer, forskare vid Lunds universitet.
Bogongfjärilar flyger över 100 mil till svala grottor i Snowy Mountains – en bergskedja i New South Wales, Australien. Trots att fjärilarna aldrig varit där tidigare lyckas de hitta rätt. Nattfjärilarna som studerades fångades i närheten av grottorna. Bild: Eric Warrant
Magnetfält en extra kompass
Forskarna lyckades också kartlägga neurala kretsar i bogongfjärilens lilla hjärna där information om stjärnornas lagras. Men fjärilen förlitar sig inte enbart på stjärnhimlen. När moln dolde stjärnorna behöll insekterna ändå rätt kurs, vilket tyder på att de även använder jordens magnetfält som en extra kompass.
– Det är helt fantastiskt med tanke på resans längd. Det motsvarar att vi människor skulle göra en flytt lång som två jorden runt-resor med endast våra sinnen till hjälp, säger Eric Warrant.
Hotad art i Australien
Den nya forskningen om fjärilens navigationsförmåga kan få praktiska tillämpningar – bland annat för ingenjörer som utvecklar drönare och andra autonoma farkoster. Upptäckten kan också ligga till grund för strategier som syftar till att bevara arter som hotas av klimatförändringar och förlust av livsmiljöer.
– Bogong-fjärilen är en hotad art i Australien på grund av torkan som är en följd av klimatförändringar. Det är av yttersta vikt att vi skyddar den här fantastiska navigatören och erbjuder den trygga vandringsvägar och mörka himlar, säger Eric Warrant.
Forskare har hittat en ny behandling mot neuroblastom, en agressiv sorts barncancer. När behandlingen testades på möss omvandlades tumörer till friska nervceller.
Neuroblastom är en typ av barncancer som drabbar nervsystemet och den cancerform som orsakar flest dödsfall hos små barn. Vissa patienter har god prognos, men de som har spridda cancertumörer kan ofta inte botas trots moderna kombinationer av kirurgi, strålning, cytostatika (cellgifter) och immunterapi.
Forskare vid Karolinska institutet och Lunds universitet har därför undersökt en ny behandlingsstrategi.
– De barn som överlever får ofta livslånga kognitiva svårigheter på grund av den tuffa behandlingen. Det finns därför ett stort behov av nya terapier för barn med neuroblastom, säger Marie Arsenian Henriksson, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Omvandla cancerceller
Behandlingsmetoden som forskarna har undersökt kallas differentieringsterapi. Syftet med den är att omvandla cancerceller till mognare och friskare celler. Metoden används redan i dag med retinolsyra, men problemet är att många patienter inte svarar på behandlingen – och ungefär hälften utvecklar resistens.
Eftersom tumörerna vid neuroblastom är beroende av vissa enzymer för att undvika celldöd kan en hög förekomst av sådana enzymer kopplas till en sämre prognos. Nu har forskarna upptäckt att hämning av två enzymer, PRDX6 och GSTP1, skulle kunna vara ett alternativ istället för att behandla med retinolsyra.
– När vi hämmar enzymerna både i cancerceller i laboratoriemiljö och i musmodeller dör vissa av tumörcellerna medan andra mognar ut till aktiva, friska nervceller, vilket hämmar tumörtillväxten, säger Judit Liaño-Pons, forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi på Karolinska institutet.
Behöver testas på barn
I ett nästa steg kommer behandlingen att behöva testas i en klinisk studie för att undersöka dess säkerhet och effekt hos barn.
Den ena hämmaren är redan godkänd som särläkemedel* av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA för behandling av en annan diagnos hos vuxna, vilket gör det till en särskilt lovande läkemedelskandidat, enligt forskarna.
*läkemedel som används för behandling av ovanliga sjukdomar.
Sex av tio personer med typ 2-diabetes har fettlever, enligt en studie från Linköpings universitet. Men betydligt färre hade utvecklat allvarlig leversjukdom. Risken var dock högre hos personer med fetma.
När ämnesomsättningen inte fungerar normalt, som vid så kallat metabolt syndrom, påverkas många organ i kroppen.
För leverns del kan det innebära att den lagrar allt mer fett. Ungefär var femte vuxen i Sverige har metabolt associerad fettlever, MASLD. Globalt kan så många som en tredjedel av världens vuxna befolkning vara drabbade.
Tillståndet kan i värsta fall utvecklas till levercirros, även kallat skrumplever, där ärrvävnad bildas i levern. Det är relativt ovanligt, men innebär en ökad risk för levercancer och hög dödlighet.
Personer med typ 2-diabetes kan drabbas
Personer med typ 2-diabetes löper ökad risk för fettlever, men hur vanligt det är har tidigare varit oklart. Nu har forskare kartlagt förekomsten av MASLD och levercirros hos diabetespatienter som går på kontroller inom primärvården.
– Det är av stor vikt att hitta de få individerna som har stor risk för allvarlig leversjukdom, för där kan vi göra mycket nytta för patienten. Men det är som att leta efter en nål i en höstack. Förhoppningsvis kommer våra data hjälpa till med att hitta högriskindividerna bland alla patienter, säger Mattias Ekstedt, överläkare och biträdande professor vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
Nära 60 procent hade fettlever
Av drygt 300 personer med typ 2-diabetes i studien hade nästan 60 procent metabolt associerad fettlever, enligt undersökning med magnetkamera.
Med en ultraljudsmetod som mäter leverns stelhet såg forskarna förändringar som tyder på begynnande levercirros hos cirka sju procent av deltagarna. Förekomsten var dock lägre än i tidigare studier som gjorts på specialistkliniker, där patienterna ofta har svårare sjukdom.
– Fyndet är viktigt för att kunna avgöra om patienter med typ 2-diabetes bör screenas för sjukdom i levern. Flera internationella organisationer rekommenderar det i sina riktlinjer, men sådan screening har inte införts i Sverige, säger Wile Balkhed, AT-läkare vid Linköpings universitetssjukhus och doktorand vid Linköpings universitet.
Fetma ökar risken för skrumplever
Studien visade också att obesitas, fetma, ökade risken för att fettlever utvecklats till levercirros. Det överensstämmer med tidigare forskningsresultat.
– Personer med både typ-2 diabetes och obesitas är en särskild riskgrupp som vården bör rikta framtida insatser mot. I vår studie hade 13 procent i denna grupp begynnande ärrbildning i levern, vilket var en mycket större andel än de två procent i gruppen med enbart typ 2-diabetes utan obesitas, säger Wile Balkhed.
MASLD är inte nödvändigtvis ett permanent tillstånd – fettet i levern kan minska avsevärt vid viktminskning.
För att bättre kunna identifiera riskpatienter följer forskarna nu upp deltagarna fem år efter den första undersökningen.
Antibiotikaresistens är ett växande hot mot folkhälsan – och nu visar en studie att läkarnas attityder spelar en stor roll för hur benägna de är att skriva ut medicinen. Om kollegorna uppfattas som restriktiva eller inte, och hur ofta läkaren själv tar antibiotika, spelar in.
Antibiotika används för att behandla bakterieinfektioner. Men ju mer vi använder läkemedlet, desto snabbare utvecklas resistens – vilket gör att infektioner som tidigare varit enkla att behandla kan bli livshotande.
En studie från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet visar att svenska läkares som uppfattar att deras kollegor är restriktiva med antibiotika också själva i högre utsträckning avstår från att skriva ut läkemedlet.
Studien visar också att de egna vanorna spelar roll. Läkarna som själva undviker att ta antibiotika är också mer återhållsamma i sina yrkesroller, och tvärtom.
– Överanvändning av antibiotika är en viktig drivkraft för antibiotikaresistens. Därför spelar både attityder och läkarnas förskrivningsbeteende roll i kampen mot resistens, säger Elina Lampi, docent i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Läkare använder mer antibiotika än allmänheten
Studien visar också att läkare använder mer antibiotika privat än allmänheten i genomsnitt. De är även mindre benägna att avstå från antibiotika när de själva är sjuka, trots att de har bättre kunskap och är mer oroliga för antibiotikaresistens än gemene man.
– Sambandet mellan läkares professionella och privata beteenden är intressant utifrån ett policyperspektiv. Det är bra att vara medveten om att både privata attityder och beteenden bland läkare påverkar antibiotikaförskrivning. Men när man jämför dessa med varandra så verkar den professionella normen, det vill säga förskrivningsbeteendet bland ens kollegor, vara viktigare.
Stärkt kultur kring återhållsamhet
När en läkare överväger antibiotikabehandling måste den omedelbara nyttan för patienten vägas mot de långsiktiga riskerna för samhället. För stor antibiotikaanvändning leder till resistenta bakterier, som är ett växande globalt hot mot folkhälsan.
– Att synliggöra kollegors goda exempel och stärka kulturen kring återhållsamhet kan vara en del i att hitta effektiva vägar framåt för att bromsa antibiotikaresistens. Vår studie visar att det även behövs samhällsvetenskaplig forskning inom det här området, säger Elina Lampi.
Hur det gick till när den korvformade dvärggalaxen, Gaia Enceladus, absorberades av Vintergatan för tio miljarder år sedan har man man tidigare inte känt till. Nu har forskare upptäckt att den passerade Vintergatan vid åtminstone två tillfällen innan den smälte samman med vår hemgalax.
Stora galaxer bildas genom att mindre galaxer kolliderar, smälter samman och klumpar ihop sig. De stora spiralgalaxer vi ser idag, som vår galax Vintergatan, är resultatet av sådana kosmiska kärleksmöten.
Ett viktigt mål för astronomer är att hitta rester efter kollisioner från tiden då universum var ungt eftersom de ger oss viktiga nycklar till vår galax utveckling. Men det är svårt eftersom vi befinner oss mitt inne i Vintergatan och inte kan se alla dess komponenter utifrån.
2018 lyckades dock forskare hitta resterna av galaxen Gaia Enceladus som absorberades av Vintergatan för tio miljarder år sedan. Exakt hur det gick till när dvärggalaxen – bestående av stjärnor, gas och mörk materia med en massa motsvarande 50 miljarder solar – gick upp i Vintergatan har man hittills inte känt till.
– Vi kan nu visa att dvärggalaxen inte absorberades på en gång. Gaia Enceladus passerade vid flera tillfällen och lämnade efter sig stjärnor som vi identifierat och studerat. De öppnar ett fönster till en galax liv och död – något som fram till nu bara förutspåtts i simuleringar, säger Heitor Ernandes, postdoktor vid institutionen för geologi på Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Stjärnor är som levande fossiler
En studie från Lunds universitet har undersökt de stjärnor som från början kom från Gaia Enceladus genom att titta på grundämnen i dem. Mängden av olika grundämnen i en stjärna beror nämligen på vad som har hänt i galaxen tidigare.
I tunga stjärnor skapas nya grundämnen genom fusion. När stjärnan exploderar kastas dessa grundämnen ut. Nästa generations stjärnor får då en högre mängd av dessa grundämnen och så fortsätter processen. Detta betyder att de stjärnor som skapades först har minst av ett visst grundämne medan de som skapats senare har högre halter.
Stjärnorna från Gaia Enceladus har generellt en lägre sammansättning av järn och magnesium och rör sig på ett speciellt sätt.
– Vi blev överraskade över hur mycket information vi kunde ta reda på om Gaia Enceladus historia tack vare dess stjärnor som idag existerar som levande fossil i vår egen galax. Stjärnorna ruvar på kemiska ledtrådar om var och när de bildades. Det är som att rekonstruera en förlorad civilisation genom de artefakter den lämnade efter sig, säger Heitor Ernandes.
Sammansmältningen var mer utdragen än man tidigare trott
Genom att studera grundämnena i stjärnorna och även titta på deras rörelseenergi kunde forskarna visa att de dragits in i Vintergatan vid minst två olika passager. Stjärnor med högre halter järn och magnesium har sitt ursprung i de inre delarna av Gaia Enceladus, där stjärnbildningstakten var högre.
Genom analysen av grundämnena drar forskarna slutsatsen att processen när Gaia Enceladus smälte samman med Vintergatan var mer utdragen och komplex än vad man tidigare trott.
– Att förstå hur Vintergatan bildades är en del av att förstå var vi kommer ifrån. Studier som denna hjälper oss att avslöja vår galax historia och inspirerar till nyfikenhet kring vår plats i universum. Det är också en kraftfull påminnelse om att även stjärnor bär på minnen från sitt förflutna, säger Heitor Ernandes.
Användningen av AI och chatbotar som ChatGPT ökar snabbt i Sverige, både privat och i arbetslivet. Samtidigt växer oron för teknikens samhällspåverkan – främst när det gäller risken att AI kan påverka demokratiska val.
Svenskarnas vanor och attityder till artificiell intelligens, AI, har studerats av SOM-institutet under de senaste två åren.
Den senaste rapporten visar att allt fler använder AI-chatbotar som ChatGPT, både privat och i arbetet. Mellan 2023 och 2024 har andelen regelbundna användare fördubblats.
Stort åldersglapp
Trots ökningen har tekniken ännu inte slagit igenom brett. 78 procent av svenskarna använder aldrig chatbotar i jobbet, och 68 procent använder dem aldrig privat.
– Ökningen följer väntade åldersmönster. Användningen bland de som är 65 år och äldre är i princip obefintlig, men i gruppen 16 till 29-åringar använder redan 20 procent AI varje vecka i sitt arbete, säger Marcus Weissenbilder, undersökningsledare vid SOM-institutet i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.
De tar mest hjälp av AI
Hög- och låginkomsttagare använder chatbotar på jobbet i högre utsträckning än medelinkomsttagare.
Även utbildningsnivå spelar in – högutbildade använder chatbotar i högre grad än lågutbildade.
Yrkesgrupper inom ekonomi, utbildning, IT, teknik och ingenjörsyrken sticker ut som flitiga användare.
Oro för demokratin
Parallellt med ökad användning växer dock befolkningens skepsis till AI:
En klar majoritet, 61 procent, tycker att AI medför en större risk än möjlighet för samhället – en ökning med sju procentenheter sedan 2023.
57 procent anser att AI utgör ett hot mot mänskligheten. Fler svenskar är nu positiva till att pausa utvecklingen av AI.
Nästan hälften av befolkningen – 49 procent – är mycket oroade över att AI-genererad desinformation kan påverka demokratiska val. Endast en av fyra tror att de själva kan känna igen AI-desinformation. Ännu färre tror att andra klarar det.
– Bara de senaste månaderna har AI-genererad video tagit stora steg framåt, och utvecklingen lär fortsätta till valet 2026. Svenska partier och myndigheter bör förbereda sig på att fientliga aktörer kan använda tekniken för valpåverkan. Medborgarnas oro för just detta gör förberedelser avgörande för valets legitimitet, säger Marcus Weissenbilder
Många tror att AI tar jobben
Förtroendet för AI:s ekonomiska nytta minskar också. Endast 29 procent tror att AI-utvecklingen skapar fler jobb än den tar bort.
– Bland de positiva aspekter av AI som ändå syns i undersökningen kan nämnas att trots en minskning med sju procentenheter är det fortfarande en majoritet av befolkningen som tror att AI kommer att medföra stor ekonomisk utveckling, säger Marcus Weissenbilder.
Frågorna om synen på AI har ställts i samband med nationella SOM-undersökningarna 2023 och 2024, där drygt 26 000 slumpvis utvalda svenskar har erbjudits att besvara frågor. Svarsfrekvensen var cirka 50 procent.
Forskare har upptäckt att två läkemedel, ett mot rökning och ett mot depression, verkar fungera bra ihop för personer med alkoholberoende. Den kombinerade behandlingen dämpar suget, sänker alkoholkonsumtionen och ger mindre risk för illamående.
Alkoholberoende är en allvarlig sjukdom som kan förkorta livet med 25 år eller mer för dem som dricker mest. Samtidigt fungerar dagens läkemedel bara för en liten del av patienterna.
En studie från Göteborgs universitet har i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet, Lunds universitet och Linköpings universitet testat en ny behandling mot alkoholberoende genom att öka dopaminhalten* i hjärnan.
Forskarna hade hypotesen att brist på dopamin ökar suget efter alkohol. Därför ville de förstärka dopaminets effekt genom att kombinera två läkemedel. Det ena är vareniklin, som används mot rökning och ökar frisättningen av dopamin, och det andra är bupropion, som hjälper hjärnan att hålla nivån av dopamin uppe.
*Dopamin är en av de viktigaste signalsubstanserna i centrala nervsystemet och spelar en central roll för belöningssystemet.
Minskad konsumtion
Studien pågick i 13 veckor och 384 personer med måttligt till svårt alkoholberoende deltog. De lottades in i fyra grupper och fick antingen båda läkemedlen, ett av dem eller placebo, en behandling utan verkan. Varken deltagarna eller forskarna visste under tiden vem som fick vad.
Resultaten visar att alkoholkonsumtionen minskade mest hos dem som fick kombinationsbehandlingen, men att även vareniklin hade effekt.
– Vi ser ungefär dubbelt så stor effekt som med de läkemedel som finns i dag, vilket är väldigt lovande. Det behövs dock fler studier för att bekräfta resultaten innan kombinationsbehandlingen kan registreras för alkoholberoende, säger Bo Söderpalm, professor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Mindre illamående
En viktig upptäckt var att kombinationsbehandlingen gav mindre illamående, vilket annars är en biverkan av vareniklin. De som ändå fick illamående hade det under kortare tid – lika kort som i placebogruppen.
– Illamående är en besvärande biverkan vid behandling med vareniklin. Det var överraskande men väldigt intressant att illamåendet minskade när bupropion lades till. Att kombinationsbehandlingen är mer tolererbar för patienten ökar chanserna för att de fullföljer behandlingen, säger Andrea de Bejczy, disputerad forskare, knuten till Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Forskare har hittat ett sätt att göra kläder av rester från jordbruk. Metoden kräver mindre kemikalier och kan leda till en textilproduktion som är bättre för klimatet.
Klädtillverkning från den vattenkrävande bomullen ger ett stort klimatavtryck. De senaste åren har textilmaterial baserade på cellulosa från andra råvaror därför seglat upp som ett alternativ för en mer klimatvänlig produktion.
Hittills har man mest använt cellulosafibrer från trä, men nu har forskare vid Chalmers tekniska högskola hittat en enklare metod genom att använda jordbruksrester.
I Sverige finns det mycket rester från jordbruk. I sin studie testade forskarna att använda havreskal, vetestrå, potatisskal och pressade sockerbetor. Resultatet visar att havreskal och vetestrå fungerar bäst och smidigast för att skapa den textilmassa som används för att tillverka kläder.
– Med den här metoden, som vi har vidareutvecklat i studien, visar vi att det går att göra textilmassa av vissa jordbruksrester. Det är ett viktigt steg mot att kunna skapa textil av restprodukter i stället för att använda bomull, som inte är klimatvänligt, eller trä: en råvara som vi vill använda till väldigt mycket, samtidigt som den behöver värnas ur klimatsynpunkt, säger Diana Bernin, docent vid institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers, i ett pressmeddelande.
Mer hållbar tillverkning med lut
Forskarna använde sig av metoden sodakokning, vilket innebär att råvaran kokas i lut. Det gör tillverkningen mer hållbar.
– Lut innehåller inga gifter eller ämnen som påverkar naturen. Sodakokning fungerar inte för träfibrer, så jämfört med cellulosatillverkning från skogen krävs färre kemikalier när textilmassan skapas från vetestrå och havreskal. Det är också en enklare process, bland annat eftersom det inte krävs bearbetningar som flisning och avbarkning. Dessutom kan det ekonomiska värdet av havre och vete ökas, när det som idag är restströmmar i stället kan användas som råmaterial för cellulosautvinning, säger Diana Bernin.
Redan befintliga industrier skulle kunna användas
Utöver de rester från jordbruk som forskarna undersökte är det troligt att flera andra restprodukter kan användas. Diana Bernin jobbar bland annat med ett internationellt projekt som har kunnat visa att en sorts pressat gräs från åkervall fungerar mycket bra för att skapa textilmassa med metoden sodakokning.
Forskarna tror att det finns goda möjligheter att använda pappersmassaindustrin, där teknik och processer redan finns på plats, för att göra textilmassa från jordbruksrester i framtiden.
– Om vi kan utnyttja vår befintliga industri och justera processerna i stället för att bygga nya produktionsanläggningar är mycket vunnet, säger Diana Bernin.
Parasitlarver från sötvattensmusslor kan styra fiskars beteende, visar en avhandling från Karlstads universitet. Infekterade fiskar simmar längre och söker sig till platser som gynnar musslornas fortplantning.
Sötvattensmusslor spelar en viktig roll i ekosystemet. De renar vattnet, ökar den biologiska mångfalden och skapar livsmiljöer för andra arter. Men deras överlevnad är helt beroende av rätt sorts fiskar, som hjälper dem att sprida sig.
Att organismer parasiterar på andra är inget ovanligt. Nästan 40 procent av alla kända arter i världen är parasiter – och många fyller viktiga ekologiska funktioner.
– Sötvattensmusslor är ett tydligt exempel. Som vuxna rör de sig knappt alls, men deras larver, så kallade glochidier, fäster sig vid fiskars gälar eller fenor. På så vis får de skjuts till nya områden, säger Sebastian Rock som är biologiforskare vid Karlstads universitet.
Fiskar simmar till bra plats
I sin avhandling visar Sebastian Rock att larverna inte bara liftar – de påverkar också fiskarnas beteende. De infekterade fiskarna simmar längre, men söker sig även aktivt till delar av älven där vuxna musslor har störst chans att fortleva och föröka sig.
– Våra resultat visar att larverna aktivt påverkar fiskarnas val av livsmiljö, vilket gynnar musslornas livscykel, säger Sebastian Rock.
Forskningen ingår i två EU-projekt där forskare, myndigheter och energibolag samarbetar för att restaurera vattendrag, förbättra fiskvandring och återställa livsmiljöer för både fiskar och musslor.
Forskare har med hjälp av odlade organ från mänskliga stamceller kartlagt hur den invasiva shigella-bakterien infekterar tarmvävnad. Studien banar väg för att använda samma metod i forskning om andra allvarliga infektioner.
Shigella orsakar den allvarliga tarminfektionen dysenteri och ligger bakom över 200 000 dödsfall årligen i världen. Främst drabbas små barn.
Nu visar en internationell studie, där bland annat Uppsala universitet deltagit, att odlade mänskliga organ kan användas för att kartlägga hur shigella tar sig in i tarmslemhinnan. Det ger forskare en ökad förståelse för hur bakterier beter sig för att göra oss sjuka – något som tidigare varit svårt att studera eftersom djurförsök ofta inte speglar människans fysiologi.
– Det är första gången vi har kunnat kartlägga vilka gener shigella behöver för att orsaka infektion med hjälp av en mänsklig modell som efterliknar tarmvävnad, säger Maria Letizia Di Martino, forskare vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Tarmmodeller av stamceller
Shigella-bakterier använder en arsenal olika ”vapen” för att angripa kroppens vävnader och störa immunförsvaret. För att förstå vilka gener som styr denna vapenproduktion använde forskarna så kallade intestinala organoider – små tarmmodeller odlade från mänskliga stamceller som renats fram från restmaterial vid kirurgiska ingrepp.
Med hjälp av en metod som slumpmässigt slår ut gener kunde forskarna undersöka hur detta påverkade bakteriens förmåga att infektera organmodellen.
Resultatet blev en första heltäckande karta över vilka gener shigella använder för att attackera mänsklig tarmvävnad.
Utveckling av behandlingar
Men metoden som shigella använder är inte unik. Den finns även hos bakterier som infekterar bland annat lungor och urinvägar.
– Shigella har omkring 5 000 gener, men vi såg att det bara är ungefär 100 av dem som är nödvändiga för att bakterien ska kunna invadera vävnad och orsaka aggressiv infektion, säger professor Mikael Sellin vid Uppsala universitet och fortsätter:
– Den här listan är en guldgruva för oss vill förstå infektionsförlopp och utveckla nya behandlingar för att ”stänga av” bakteriers sjukdomsalstrande beteende.
En majoritet av svenskarna tycker att skolans viktigaste uppgift är att fostra demokratiska medborgare, visar en studie. Forskare tycker att debatten om skolan behöver bli mer saklig och mindre fixerad vid betyg och konkurrens.
Forskare vid Göteborgs universitet har undersökt människors syn på skolans syfte, kvalitet och politiska inriktning. Resultatet visar att många tycker att det är skolans viktigaste uppdrag att fostra demokratiska medborgare. Betydligt färre tycker att skolan i första hand ska förbereda elever för global konkurrens.
– Jag blev förvånad över att stödet för skolans demokratiska uppdrag fortfarande är så starkt, trots att den offentliga debatten i så stor utsträckning kretsar kring konkurrens, mätresultat och effektivisering, säger Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Två konkurrerande skolideal
I studien tecknas bilden av två skolpolitiska ideal. Det ena är idealet om en nationell välfärdsskola, som betonar jämlikhet, samhällsgemenskap och demokratiskt medborgarskap.
Det andra är det globaliserade konkurrensskole–idealet, där valfrihet, marknadstänkande och internationella jämförelser dominerar.
Resultatet visar att opinionen tydligt lutar åt välfärdsskolan. Hela 65 procent vill förbjuda vinstdrivande företag att driva skolor. Många upplever att den svenska skolans kvalitet har försämrats över tid, samtidigt som en majoritet tycker att skolan i den egna kommunen fungerar ganska eller mycket bra.
– Det tyder på att bilden av skolan påverkas starkt av media och missbruk av internationella jämförelser som PISA. Men när medborgarna ser till egna erfarenheter är uppfattningen mer nyanserad, säger Sverker Lindblad.
Stödet för välfärdsskolan starkt bland äldre
Forskarna har analyserat människors åsikter om skolan i olika grupper. En dominerande grupp stödjer välfärdsskolan och är skeptiskt till marknadsmodellen. En mindre grupp förespråkar konkurrensskolan och en tredje har blandade känslor.
En särskilt intressant grupp är enligt forskarna de som är negativa till både vinstdrift och skolans demokratiska uppdrag. Där återfinns främst väljare på högerkanten.
– Vår analys visar att åsiktsskillnaderna inte bara följer partilinjer, utan också ålder. Stödet för välfärdsskolan är särskilt starkt bland äldre, medan yngre och medelålders väljare är mer splittrade, säger Sverker Lindblad.
Forskare efterlyser mer saklighet
Sverker Lindblad är kritisk till hur skoldebatten förs i dag och menar att det lyfts för få sakliga argument.
– Skolan reduceras ofta till en fråga om betyg och konkurrenskraft. Vi forskare har ett ansvar att bidra med perspektiv som nyanserar debatten. Vi behöver också lyfta fram att skolan har andra viktiga uppgifter för samhälle och individ som bildning, och att utbilda aktiva och kunniga medborgare i ett demokratiskt samhälle.
Han tycker att forskare måste bidra mer med sakliga argument och kritisk prövning, i en tid när ytliga prestationskrav och ogenomtänkta åtgärder verkar ta över dagordningen i debatten om skolan.
Nu ska forskarna gå vidare med att analysera hur uppfattningar om skolan har förändrats över tid, från 1960–talet och framåt.
– Vi vill också förstå hur olika partiers syn på skolans uppdrag har förändrats. Det är avgörande för att kunna föra en mer konstruktiv skolpolitisk diskussion, säger Sverker Lindblad.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
