Iran skakas av stora protester ungefär vart tionde år. Men på senare år har de kommit allt tätare.
– Och för första gången har nu unga kvinnor och flickor tagit initiativet, säger Rola El-Husseini, som forskar inom politisk sociologi.
Stort missnöje i befolkningen
Sextio procent av Irans befolkning är under 40 år och har aldrig levt under något annat styrelseskick än det teokratiska. Missnöjet är utbrett – covid drabbade landet mycket hårt, fattigdomen är utbredd och arbetslösheten skyhög.
Ekonomisk vanskötsel har i kombination med sanktionerna från väst gjort att hälften av befolkningen lever under fattigdomsgränsen. Dessutom har den islamska moralpolisen blivit alltmer nitisk under senare tid, enligt Rola El-Husseini.
Protesterande kvinnor i Iran saknar ledare
Hon har studerat sociala rörelser och kvinnorörelser, bland annat under den arabiska våren. En viktig framgångsfaktor, menar hon, är att det finns någon som leder rörelserna. Det fanns inte under den arabiska våren. Någon ledare finns inte heller nu, i Iran.
– Jag tror tyvärr inte att protesterna kan leda till något annat än – i bästa fall – några små förändringar och lättnader när det gäller moralpolisens agerande, säger Rola El-Husseini.
Hon kommer snart ut med en bok som behandlar kvinnorörelser i åtta länder i Mellanöstern, dock inte specifikt Iran.
Små kosmetiska förbättringar – som körkort
Framgångar vad gäller kvinnors politiska deltagande handlar ofta om små kosmetiska förändringar. Och dessa förändringar kommer inte som ett resultat av kvinnorörelsers arbete, säger Rola El-Husseini.
Som exempel nämner hon den marockanska kungen som kvoterar in kvinnor i parlamentet. Efter den arabiska våren ökade det något i omfattning, men inkvoteringen hade dragits igång tidigare och var inte ett resultat av protesterna.
Ett annat exempel är att kvinnor i Saudiarabien numera har rätt att ta körkort.
– I Saudiarabien kämpade kvinnor i flera år för att få köra bil. Aktivister fängslades och torterades. Men att den saudiska kronprinsen Mohammad bin Salman plötsligt svängde i frågan ska inte ses om ett resultat av kvinnors kamp, säger Rola El-Husseini.
– Snarare ska det uppfattas som en gåva från en envåldshärskare som vill uppfattas som välvillig i sina undersåtars ögon.
Men även om förändringar är kosmetiska behöver de inte vara värdelösa, menar Rola El-Husseini. I det långa loppet kan dessa små steg leda till förändring.
Svårt med förändringar i Irak och Libanon
Irak och Libanon sticker ut i Rola El-Husseinis forskning. Eftersom makten i de länderna är splittrad mellan olika religiösa och etniska grupper är det svårt att få till förändringar uppifrån.
I Libanon är det politiska läget så låst att inga lagförslag går igenom. I Irak ska 25 procent av parlamentets platser besättas av kvinnor men dessa driver inga specifika kvinnofrågor utan har en tendens att rösta i enighet med ledarna för olika religiösa och etniska grupperingar.
Framgångar i Tunisien
Tunisien är det land i arabvärlden där kvinnorörelsen hittills varit mest framgångsrik. Det började på 50-talet i samband med att Tunisien blev självständigt och införde en strikt uppdelning mellan stat och religion.
Idag utmanas den sekulära staten av religiösa grupperingar, men det har ännu inte skett på bekostnad av kvinnors rättigheter, säger Rola El-Husseini.
Feminism och islam i kombination
Hon gör bedömningen att det är svårt att göra reella förändringar i Mellanöstern utan att ta hänsyn till religionen. Hon nämner feministisk islam, en rörelse som vill förändra muslimska kvinnors situation genom att göra omtolkningar av religionen.
– Det är visserligen något av en elitrörelse som framför allt arbetar utanför Mellanöstern. Den var starkare för några decennier sedan, men finns och verkar fortfarande.
Joel Hansson disputerar vid Lunds universitet om hur resandet i Skåne förändrades efter att fler turer införts på regionala tåg- och busslinjer under lågtrafik, när förhållandevis få reser.
Det visade sig att de turerna, mitt på dagen samt på kvällen, har en stor betydelse för det totala resandet med kollektivtrafiken.
Luckor i schemat täpptes till
– Resandet ökade kraftigt även under rusningstid efter att några luckor i tidtabellen täppts till mitt på dagen och på kvällen så att konsekvent timmestrafik kunde erbjudas från morgon till kväll, säger Joel Hansson.
Resultatet, menar han, tyder på att det är viktigt för resenärerna att kollektivtrafiken är tillgänglig hela dagen – även om samma resenärer vanligen inte nyttjar turerna utanför rusningstid.
Fler turer – kostnadseffektivt
– Det är lätt att gå i fällan och tänka att det är under rusningstid man ska satsa på kollektivtrafiken för att locka så många resenärer som möjligt, säger Joel Hansson.
– Men den enskilda turen med få resenärer är kanske inte så kostsam som den kan verka. I själva verket ser det ut som att den har stor betydelse för det totala resandet.
Enligt Energiöverenskommelsen, som trädde i kraft 2016 efter beslut i riksdagen, ska all svensk elproduktion vara helt förnybar redan år 2040. Det innebär en utbyggnad av framför allt vindkraft och till viss del solenergi.
Förnybar energi är solenergi, vindenergi, vågenergi, vattenkraft och biomassa. Det är förnybara energikällor som ständigt fylls på, främst genom solens strålar.
Ger inte ett stadigt energiflöde
Problemet är att vindkraft inte ger samma stadiga energiflöde som fossila källor. Blåser det mycket får systemet överskottsenergi som behöver exporteras, och blåser det lite är förhållandet omvänt och el behöver importeras. I dagsläget kan den variationen i viss mån regleras med vattenkraft för att ge stabilitet i energisystemet. Men med en ökad andel vind- och solkraft behöver systemet balanseras på annat sätt också. I och med att slutkonsumenten förväntar sig en pålitlig tillgång på elenergi oavsett väder och vind är det en utmaning.
Genom att ställa om till flexibla energisystem där fjärrvärmesystem, elsystem och industri samverkar kan problemet delvis lösas. Driften av värmepumpar och kraftvärmeverk i fjärrvärmesektorn kan styras så att de hjälper till att balansera elsystemet. Även inom industrisektorn, som står för cirka 37 procent av den totala elförbrukningen, ligger potential för en dellösning av problemen.
– Inom industrin går många processer på max och man jobbar med ”lean production” vilket gör det svårare att vara flexibel. Men samtidigt är den största drivkraften ekonomisk. Om det går att minska kostnaden genom att vara flexibel utan att det går ut över produktionen skulle en omställning vara möjlig, säger Maria Johansson, universitetslektor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI, vid Linköpings universitet.
Forskarna har utgått från ett framtidsscenario där mängden vindkraft ökar från dagens 28 TWh till 55 TWh och mängden kärnkraft är noll. I det scenariot skulle Sverige behöva öka importen av el med 21 TWh. Även exporten skulle öka så att den överstiger den befintliga kapaciteten i kablarna som sammankopplar Sverige med grannländerna, med andra ord – det kommer att uppstå överskottsel. Med hjälp av datorsimuleringar kunde forskarna se att om man kombinerar alla system för att jobba flexibelt skulle mängden överskottsel minska med 74 procent och importen skulle minska med 36 procent. Dessutom skulle elsystemet bli mer stabilt.
Skifta användningen i tid
– Det handlar om att skifta användningen i tid. Man behöver öka flexibiliteten på behovssidan eftersom det finns mindre flexibilitet på produktionssidan. Sen finns viss möjlighet att kolla på energilagring i till exempel fjärrvärmesystemet men det är föremål för framtida forskning, säger Danica Djuric Ilic, universitetslektor på IEI.
Forskarna jämför konceptet med hur privatpersoner kör sin disk- och tvättmaskin när det är ett billigare elpris på grund av hög vindelproduktion och lågt elbehov i systemet. Det bidrar till lägre toppar av elanvändning när elen är dyr, det vill säga när vindelproduktionen är låg och elbehovet i systemet är högt. Om samma princip kunde införas inom industrin så att elanvändningen bättre matchar tillgången på vind- och solel i nätet skulle balansen i elsystemet förbättras och andelen förnybar energi skulle kunna öka. Men det kräver storskalig samordning. Forskarna genomförde också intervjuer med energibolag och industriföretag för att undersöka hinder, drivkrafter och incitament när det gäller användarflexibilitet.
– Industrierna behöver inventera sin energianvändning för att se vilka processer som kan vara flexibla utan att det går ut över produktionen. Trovärdiga flexibilitetsmarknader skulle kunna vara en lösningarna där man köper och säljer flexibilitet. För det behövs också smarta system som styr och samordnar elanvändningen, samt system som bättre kan förutsäga kraftproduktionen från vind och sol som ju hänger ihop med vädret, säger Maria Johansson.
Enligt SCB uppgår den totala elförbrukningen i Sverige till 165 TWh år 2021. Av det kommer cirka 71 TWh från vattenkraft och 28 TWh från vind- och solkraft. Tillsammans utgör de förnybara källorna alltså strax över 60 procent av all elkraftsproduktion.
Hur uppkom syre? Fotosyntes är den huvudsakliga förklaringen. Fotosyntesen utvecklades av cyanobakterier, med start för cirka två miljarder år sedan här på jorden.
På andra himlakroppar där sådana bakterier inte finns kan syret förklaras av icke-biologiska processer.
Svaveldioxid blir syre
Nu har forskare vid Göteborgs universitet hittat en ny möjlig icke-biologisk väg för syre att bildas, nämligen ur svaveldioxid. Det är en molekyl som finns i atmosfären på många himlakroppar. Stora mängder kan skjutas ut vid vulkanutbrott, till exempel.
Så här går det till: När svaveldioxidmolekylen träffas av strålning, från till exempel solen, kan molekylen joniseras till en tvåfaldig plusladdning – se illustrationen nedan. Den kan då anta en linjär form med två syreatomer på rad och svavelatomen på ena sidan.
– Vid dubbeljoniseringen försvinner två av elektronerna som är en del av molekylens bindning och det brukar vanligen innebära att vinklarna mellan atomerna i molekylen ändras. Men i det här fallet inträffar så kallad roaming, det vill säga att atomerna byter plats och molekylen intar en helt ny form, säger Måns Wallner, doktorand i fysik.
Bild: Måns Wallner
När detta väl har skett är molekylbindningen så svag att svavelatomen kan lämna. Kvar finns en enkel positivladdad syremolekyl O2+, som därefter neutraliseras genom att ta emot en elektron från en annan gasmolekyl.
Resultatet av hela kedjan blir alltså en syremolekyl. Utan att några biologiska processer har varit inblandade.
Jupiter och månar.
Kan förklara syret vid Jupiters månar
Det här kan förklara hur syre har bildats i atmosfären på flera av Jupiters månar som Io, Europa och Ganymedes, där inget biologiskt liv finns.
– Vi föreslår även i vår vetenskapliga rapport att det här sker naturligt på jorden, säger Raimund Feifel, professor i atom- och molekylfysik.
Fler molekyler som gör liknande?
Nästa steg blir att se om samma sorts process inträffar även när andra molekyler utsätts för dubbeljonisering, som koldiselenid.
– Vi vill se om det sker även då, eller om detta bara var en lyckträff med svaveldioxid, säger Raimund Feifel.
Tidigare har datorspel och VR, virtual reality, fokuserat på det vi kan se – rörliga bilder på skärmar. Andra sinnen har inte haft en lika naturlig plats. Men en tvärvetenskaplig forskargrupp vid Stockholms universitet och Malmö universitet har nu konstruerat en doftmaskin som kan styras av en speldator.
I spelet rör sig deltagaren i en virtuell vinkällare, där vinglas står uppradade på ett bord. Spelet går ut på att plocka upp vinglasen och gissa vilka dofter som vinet innehåller. Den lilla doftmaskinen sitter fast vid VR-systemets handkontroll, som släpper ifrån sig en doft när spelaren lyfter glaset.
– Möjligheten att gå vidare från ett passivt till ett mer aktivt luktande i spelvärlden banar väg för utvecklingen av helt ny luktbaserad spelmekanik baserad på spelarnas rörelser och bedömningar, säger Simon Niedenthal som är interaktions- och spelforskare vid Malmö universitet.
Utmanar även känsliga näsor
Spelet har olika svårighetsgrader med ökande grad av komplexitet.
– På samma sätt som ett vanligt datorspel blir svårare ju bättre spelaren blir, så kan doftspelet även utmana spelare som redan har en känslig näsa. Det gör att doftmaskinen till och med kan användas för att träna upp vinprovare eller parfymörer, säger Jonas Olofsson.
Bild: William Fredborg
Doftmaskinen – så fungerar den
Doftmaskinen, eller olfaktometern, består av fyra olika ventiler kopplade till varsin kanal. I mitten finns en liten fläkt som suger ut luften i ett rör. Med hjälp av datorn kan spelaren styra de fyra kanalerna så att de öppnas i olika grad och ger olika blandningar av doft, som kan efterlikna komplexiteten i ett riktigt vinglas.
Doftträning efter covid-19
Forskargruppen hoppas nu att doftande datorspel även kan bli användbara för andra ändamål.
– För dem som till exempel förlorat luktsinnet efter covid-19 eller av andra orsaker, kan den nya tekniken innebära en möjlighet att återfå luktsinnet med hjälp av spelbaserad träning, säger forskargruppsledaren Jonas Olofsson.
Luktträning är en metod som rekommenderas av läkare för dem som förlorar luktsinnet efter förkylningar och andra virus, men enligt Jonas Olofsson slutar många för att det blir för långtråkigt.
– Jag hoppas att det faktum att ritningar och kod finns öppet tillgängliga som ”open source” leder till en möjlighet att spelföretagen börjar skapa nya, kommersiella produkter för doftträning med hjälp av den nya tekniken, säger Jonas Olofsson.
Simon Niedenthal, interaktions- och spelforskare vid Malmö universitet, simon.niedenthal@mau.se
Jonas Olofsson, professor i psykologi och forskningsledare vid Sensory Cognitive Interaction Lab, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, jonas.olofsson@psychology.su.se
Balli Lelinge, som nyligen disputerade i pedagogik, har forskat om hur skolundervisning kan fungera inkluderande, så att alla barn hänger med.
I det arbetet har han undersökt hur lärare på en grundskola upp till årskurs fem arbetade med ett par specifika undervisningsmodeller under två år.
Det viktiga i dessa modeller, ”Lesson study” och ”Learning study”, är att lärare arbetar tillsammans, systematiskt. De jobbar med planering, genomförande, utvärdering och revidering i ett slags cykliskt förlopp.
Innehållet står i centrum
En viktig del är också att sätta undervisningens innehåll och lärandesituationen i centrum. Man fokuserar på att göra undervisningsinnehållet tillgängligt för alla elever, istället för att enbart fokusera på enskilda elevers behov av särskilt stöd eller extra anpassningar. Det är en fråga om att göra undervisningen inkluderande, istället för exkluderande.
När lärarna alltmer kunde anpassa undervisningen till gruppen, istället för att fokusera på enskilda individer, verkade också individuella behov för specifik anpassning minska, enligt forskningen.
Organisationerna måste ses över
Samarbetet gynnas av en kultur där lärarna har ökad respekt för varandras kompetenser.
– Det behövs också mer återkoppling mellan lärarna, och mellan lärarna och eleverna. Inte bara ibland utan schemabundet. Och det är inte förstelärare som driver arbetet, utan det gör alla, säger Balli Lelinge.
Det är viktigt att lärare i högre utsträckning kan arbeta i lärarlag och inte endast besöka varandras klassrum då och då, fortsätter han.
– För att lärarna ska kunna arbeta så här krävs att organisationerna ses över och att lärare aktivt kan ta stöd i metoderna.
Att jobba så här skapade en arbetssituation där samarbete var det normala, enligt lärarna i Balli Lelinges forskning.
– Nästan hälften av lärarna uppgav att de hade fått en samarbetande kultur från att bara ett fåtal hade den upplevelsen från början, säger han.
Många gör idag mycket av sina vardagsbestyr digitalt – delta i jobbsamtal, betala räkningar, göra ärenden hos Försäkringskassan och handla mat och kläder. Samtidigt frodas brottsligheten i den digitala världen och attackerna mot myndigheter, företag, organisationer och privatpersoner ökar.
Bedragare lurar människor att ge information
Majoriteten av alla cybersäkerhetsincidenter beror på, eller börjar med, ett angrepp mot användare. Det säger Joakim Kävrestad, doktorand i informationsteknologi på Högskolan i Skövde. Han har i sitt avhandlingsarbete forskat på metoder för att utbilda användare i cybersäkerhet.
– Man utnyttjar helt enkelt människans grundläggande funktion för att lura till sig information, eller få en användare att genomföra handlingar som leder till en incident. Det inkluderar exempelvis phishing eller att nyttja svaga lösenord, säger Joakim Kävrestad.
Phishing, lösenordsfiske
Nätfiske, lösenordsfiske, eller ”phishing” är en olaglig metod att lura människor att dela med sig av kreditkortsnummer, lösenord eller annan känslig information.
Det sker ofta via mejl som ser ut att komma från exempelvis en bank eller ett kreditkortsbolag. Mejlen, som kan vara mycket välgjorda, innehåller en uppmaning att logga in snarast möjligt samt en länk till en falsk webbsida med inloggningsformulär. Budskapet är att det har uppstått ett problem med kundens konto och att användaren behöver uppge lösenord eller liknande så att felet kan åtgärdas.
Källa: Wikipedia
Vi vet vad vi ska göra – och gör ändå fel
Ett problem i kampen mot digitala attacker är att ökad kunskap hos människor inte nödvändigtvis leder till ett bättre beteende.
Många användare vet exempelvis att de inte ska klicka på länkar från okända avsändare. Ändå är phishing, se faktaruta, fortfarande en effektiv attackmetod.
Joakim Kävrestads forskning visar också att det är svårt för människor att agera säkert i många situationer. De krav som ställs på användarna är svåra att uppfylla. Även användare som gör ”allting rätt” har svårt att avgöra om phishingmejl är legitima eller inte.
Detta visar, menar Joakim Kävrestad, att dagens metoder mot bedrägerier och attacker inte är tillräckliga.
Program varnar för riskfyllda situationer
I sin forskning har han tagit fram en metod som kan ge användare stöd när de befinner sig i riskfyllda situationer på internet. I den ingår att nätanvändaren har ett program som upptäcker situationer då han eller hon kan behöva säkerhetsstöd – och då erbjuder stödet.
– Effekten är att användaren får information och samtidigt blir påmind om att vara på sin vakt. Jag har kunnat visa hur den här metoden är effektivare än andra metoder för säkerhetsträning när det kommer till att förbättra beteende, och att metoden uppskattas av användarna. Tillsammans med kollegor har jag också byggt två fungerande programvaror som ger träning på detta sätt.
De programvaror som har utvecklats inom forskningsprojektet är fritt fram för alla att använda som de är, eller modifiera efter eget behov.
Studien om barn och ångestkänslor under pandemin bygger på enkätsvar från 744 barn i Sverige i åldern 6-14 år och deras vårdnadshavare. Enkäten gjordes 2020. För att klassa ångestnivå användes två etablerade frågeformulär.
Betydligt mer ångest hos vissa barn
Svaren visar en betydligt högre ångest hos barn som helt eller delvis avstod från vanliga sociala aktiviteter eller gruppaktiviteter, till följd av pandemin. Det handlar om ungefär hälften av barnen.
I gruppen som avstod från aktiviteter noterades intensiv ångest hos 4,5 procent av barnen, jämfört med 0,5 procent av barnen i gruppen som inte avstod från aktiviteter.
Lägre inkomster också kopplat till ångest
Barnens ångest kunde också kopplas till hushållens inkomstförändringar. Barn i familjer som fick sänkt inkomst i och med pandemin hade mer ångest än andra, visar enkätsvaren.
6,6 procent av barnen i hushåll med sänkta inkomster vittnade om intensiv ångest, jämfört med 1,9 procent av barnen i familjer utan sänkta inkomster.
Barnen var oroliga
Utöver detta uttryckte barnen en rädsla för hur covid-19 kunde drabba dem själva och anhöriga. Sjukdomens allvar, att pandemin kunde dra ut på tiden, och att de inte träffade äldre och sköra släktningar, skapade oro och sorg hos många barn.
– Det här visar att vi behöver ha en barnanpassad information med bilder för de yngre barnen, för att de ska förstå och inte bli rädda i onödan, säger Margaretha Jenholt Nolbris, docent i vårdvetenskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Låga ångestnivåer internationellt sett
Flera medförfattare till studien är verksamma på lärosäten och hos vårdgivare i Sverige, men det finns också en koppling till Botucatu Medical School i delstaten Sao Paolo, Brasilien.
– De flesta barnen i vårt svenska urval upplevde låga nivåer av ångest, vilket står i kontrast till många andra studier, inte minst i Brasilien. För barnen var det viktigt med den sociala kontakten och att bibehålla fysiska aktiviteter och uteaktiviteter för att bevara deras psykiska hälsa, säger Margaretha Jenholt Nolbris.
– Sverige var ett av få länder i världen där man höll skolor och förskolor öppna under hela tidsperioden som smittan ansågs samhällsfarlig. I stället för totala nedstängningar tillämpades rekommendationer om att hålla avstånd och god handhygien vilket medförde ett relativt öppet samhälle.
Forskning har tidigare visat att både änkor och änklingar har en högre risk att dö i förtid jämfört med personer som har sin partner kvar i livet. Men nu visar en avhandling att det ser olika ut för män och kvinnor.
Överdödligheten är högre bland änklingar i grupper med högre inkomst och utbildning. Bland kvinnor är det tvärtom. Här finns istället högre överdödlighet bland änkor som har det sämre ställt.
– Det var lite förvånande att överdödligheten bland änklingar är högre i grupper med högre utbildning och inkomst än i grupper med lägre utbildning och inkomst. Det verkar som att förlora sin partner tar bort något av den positiva effekten av hög socioekonomisk status för hälsa och livslängd för män, säger forskaren Filip Dabergott som skrivit avhandlingen vid Stockholms universitet.
Förlorar råd och stöd
Han tror att det delvis beror på att dessa män oftare är gifta med kvinnor som också har högre socioekonomisk status, till exempel högre utbildning.
Tidigare forskning har visat att män med en högutbildad partner har en fördel när det kommer till hälsa och livslängd, oavsett deras egen utbildningsnivå. Det bekräftas också av avhandlingen.
– De har sannolikt en fördel i att de oftare har tillgång till vård och stöd från en partner med god kunskap om sambandet mellan hälsa och livsstil, och vikten av att söka hjälp när man är sjuk till exempel. När kvinnan dör verkar inte den här fördelen hänga kvar. Då blir tappet för de här männen högre jämfört med för andra män, säger Filip Dabergott.
Kvinnors ekonomi drabbas när partner dör
Bland änkor var överdödligheten högre i grupper med lägre inkomst, medan inget tydligt samband syntes när det gäller utbildning. I grupperna med lägst utbildning och inkomst var överdödligheten högre bland änkor än bland änklingar.
– Det kan hänga ihop med att fler kvinnor drabbas av relativ fattigdom efter att deras partner gått bort, vilket till exempel kan göra att de har svårare att bo kvar i sin bostad eller hitta en ny lämplig bostad som motsvarar deras behov efter att partnern har gått bort.
Tillgång till vård skiljer sig
En annan bidragande orsak skulle kunna vara diskriminering inom vård och omsorg, något som Socialstyrelsen rapporterat om tidigare, menar Filip Dabergott.
– Man har sett att det finns skillnader mellan män och kvinnor när det gäller tillgången till vård. Kvinnors behov av till exempel hemtjänst bedöms på ett mer restriktivt sätt och man har kunnat se att kvinnor i genomsnitt får vänta längre på behandling av sjukdom och oftare får otillräcklig vård och felaktig medicinering, säger han och fortsätter:
– Liknande diskriminering har påvisats när det gäller socioekonomisk status. Kvinnor med lägre utbildning och inkomst är därför troligen särskilt utsatta, vilket skulle kunna vara en delförklaring till att änkorna hade en högre överdödlighet än änklingarna i grupperna med lägst utbildning och inkomst, säger Filip Dabergott.
Gruppen äldre blir allt större
Avhandlingen visar även att överdödligheten bland änkor och änklingar har ökat kontinuerligt sedan 1970-talet jämfört med dem som har kvar sin partner i livet. Ökningen var något större bland änkor.
– Det skulle kunna bero på att allt fler blir änkor och änklingar senare i livet. Effekten av att ens partner dör förstärks då av att man ofta också har en rad åldersrelaterade sjukdomar.
Att forska om hur dödlighet och folkhälsa förändras över tid är viktigt för att kunna göra något åt växande samhällsproblem som ojämlikhet, menar han.
Frågan är mycket aktuell med tanke på att gruppen äldre växer eftersom vi lever allt längre. Utvecklingen går även snabbt eftersom den stora gruppen som föddes på 1940-talet nu håller på att nå de äldsta åldrarna.
– Det kommer göra att de här frågorna blir ännu mer aktuella i framtiden, säger Filip Dabergott.
Vid diabetes typ 2 får man minskad utsöndring av insulin och lägre känslighet för insulin i olika organ.
För att ta reda på vad som händer i organen när typ 2-diabetes uppkommer har forskare undersökt proteiner i de så kallade cellöarna i bukspottkörteln där insulinet produceras och i de viktigaste organen som insulinet påverkar, nämligen lever, skelettmuskel, fett och blod.
De undersökte människor utan diabetes och jämförde med människor med prediabetes samt typ 2-diabetes. Prediabetes är ett stadium före fullt utvecklad typ 2-diabetes.
Hänger ihop med sjukdomsstadiet
Forskarna fann att ämnesomsättningen i organen varierade mycket och att förändringarna också hade ett samband med sjukdomsstadiet. Störningarna tycks också vara större än forskare tidigare vetat om.
Personer med prediabetes uppvisade till exempel stora förändringar i bukspottkörtelns cellöar, som kan kopplas till inflammation, immunsystemet och blodets koagulation.
– Hos personer med utvecklad typ 2-diabetes fanns andra utbredda störningar, till exempel i regleringen av fett- och sockeromsättningen samt i energiproduktionen i lever, muskel och fett, säger Claes Wadelius, professor i medicinsk genetik vid Uppsala universitet.
Kan ge bättre tester och behandlingar
Resultaten pekar mot nya grundläggande sjukdomsorsaker vilket ger skäl till ytterligare forskning för att hitta sätt att förebygga och behandla typ 2-diabetes, enligt forskarna.
–Våra resultat visar också på en framtida möjlighet att utveckla ett enkelt test för att identifiera personer med hög risk för diabetes eller för att bedöma vilken behandling som passar bäst för enskilda patienter, säger Jan Eriksson, professor i klinisk diabetesforskning vid Uppsala universitet.
Claes Wadelius, professor i medicinsk genetik vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet claes.wadelius@igp.uu.se
Anna ChuChu Schindele, doktorand vid Malmö universitet, har undersökt vilka faktorer hos unga människor som kan gynna eller missgynna deras sexuella och reproduktiva hälsa. Materialet i forskningen kommer från en enkät bland 7 000 personer i åldern 16-29 år.
Män och heterosexuella toppar listan
– Ett viktigt resultat är att en ung person som känner att den har kontroll över sitt liv också har bättre möjligheter att föreslå säker sex, till exempel sex med kondom. Detta i sin tur kan förstås som en resurs och tillgång för påverka sin sexuella och reproduktiv hälsa, säger Anna ChuChu Schindele.
De unga som i högst utsträckning upplever kontroll i livet återfinns bland män, heterosexuella och cis-personer. Med cis-personer menas människor vars biologiska kön stämmer överens med det juridiska och upplevda könet. Att ha god ekonomi och vara född i Sverige ger också goda förutsättningar, generellt.
Sämre utgångspunkter återfinns enligt forskningen hos icke-binära, personer med transerfarenheter samt personer tillhörande sexuella minoriteter.
Viktigt för ungdomsmottagningar
– Studien visar alltså att det är ett flertal faktorer som påverkar ungas förutsättningar. Resultaten visar också hur viktigt det är att skola, elevhälsa och ungdomsmottagningar har goda kunskaper om hbtqi-frågor, jämställdhet och socioekonomiska faktorers påverkan på hälsa, säger Anna ChuChu Schindele.
Hon menar att resultaten från forskningen kan användas för att skapa bättre förutsättningar när vuxna samtalar med unga om sexualitet.
– När vi vet mer om vilka faktorer som kan påverka ungas möjligheter att föreslå säker sex kan det leda till stärkt och målgruppsanpassat hälsofrämjande och förebyggande arbete inom exempelvis elevhälsan och på ungdomsmottagningarna.
Det finns i huvudsak två typer av operationer för könsstympade kvinnor: Öppningsoperationer, för kvinnor som har blivit hopsydda, samt klitorisrekonstruktioner.
Vad gäller klitorisrekonstruktion upplever många kvinnor att ingreppet har stärkt deras självbild och förbättrat sexlivet, enligt forskning.
Kvinnor får symbolisk upprättelse
– Många kvinnor som söker klitorisrekonstruktion hoppas på någon form för symbolisk upprättelse, de känner att könsstympningen är en form av brott, säger Malin Jordal vid Högskolan i Gävle.
Hon har gått igenom forskningen på området och intervjuat könsstympade kvinnor som har sökt hjälp i vården.
– Ingreppet har en stor psykologisk betydelse då kvinnornas självskattning förbättras vilket i sin tur leder till att de är mer bekväma sexuellt.
Vården ser risker
Vårdpersonalen är emellertid rädd för risker med klitorisrekonstruktion, visar forskningen. Många anser att operationerna gör mer skada en nytta eftersom kirurgen kan komma åt nerver som påverkar kvinnornas känsel negativt till följd av operationen. Vårdpersonal är överlag också skeptisk till att en operation kan öka kvinnornas möjligheter till ett bättre sexliv.
– Vården fokuserar på medicinska risker och medicinskt resultat och inte på det psykologiska. Man vill så klart skydda kvinnorna, men riskerar också att ta ifrån dem deras eget perspektiv, säger Malin Jordal.
Öppningsoperationer rekommenderas
Så kallade öppningsoperationer, som kan vara aktuella då en kvinna stympats och därefter sytts ihop, rekommenderas av WHO och av läkarorganisationer i Sverige och andra länder. Vården vill få operationerna gjorda så snabbt som möjligt. Men kvinnorna vill oftast vänta med dem till strax innan de får barn, visar forskningen.
– För många har det blivit en del av deras identitet att vara hopsydda, och de är oroliga för hur operationen ska påverka dem socialt och att den ska få inverkan på deras äktenskap. De är dessutom vana vid att det ser ut på ett visst sätt, och att operationen ska göra att det inte blir bra estetiskt, säger Malin Jordal.
Bättre dialog är nödvändig
Ett annat resultat av forskningen är att dialogerna mellan patienter och vårdpersonal före och efter operationer behöver förbättras. Något som skulle underlätta, enligt Malin Jordal, är att patienter och läkare bygger upp en mycket tydlig vårdplan tillsammans.
– Människor är komplexa och det här är intima ingrepp som är extra känsliga. Inför operationen behöver patienterna tydligt få veta vad som ska ske, och det krävs mer ingående uppföljningar när ingreppet är genomfört. Man behöver fråga kvinnorna vilken nytta de haft av operationen och om vården bör förändras.
Malin Jordal, forskare och lektor i vårdvetenskap, Högskolan i Gävle malin.jordal@hig.se
– Vi har tyvärr sett en tydlig ökning av skjutningar de senaste femton åren, en ökning som i dag till stor del är kopplad till unga i kriminella nätverk, säger Sven Granath, doktor i kriminologi.
Han arbetar vid polisen och gästforskar vid Stockholms universitet och intresserar sig i båda fallen för kriminella nätverk som kopplas till skjutningar.
En begränsad grupp unga
En kartläggning visar att det är en ganska begränsad grupp unga som det handlar om: 1 000 till 1 500 personer i åldern 15–24 år.
Omkring 500 av dessa finns i Stockholmsregionen, uppdelade på ett 30-tal nätverk.
– Statistiskt har de här unga en prognos som säger att de kommer att hålla på i ungefär tio år med brottslighet. Det som är nytt är att de har fått tillgång till skjutvapen, säger Sven Granath.
Vapen från Balkan och östra Europa
Den ökade tillgången till vapen är enligt Sven Granath dels en fördröjd effekt av en långvarig småskalig insmuggling av vapen från Balkan efter kriget där. En del vapen har även köpts in från Östeuropa efter östblockets fall.
– De är relativt gamla men funkar fortfarande bra och har lång livslängd. Det räcker därför med ett ganska långsamt inflöde av vapen för att det ändå ska blir en ökning av det totala antalet vapen.
Skjutningarna – en del av strategisk brottslighet
Framför allt är skjutningarna ett problem i en grupp som begår strategiska brott, det vill säga brott där man kombinerar olika motiv.
– De är inte slumpmässiga utan begås för att uppnå något. Man brukar säga att det finns både ett vinnings- och våldsmotiv.
Det har även skett ett skifte av metoder bland unga kriminella.
– Man använder sig i högre utsträckning av skjutvapen och explosiver, och i mindre utsträckning av fysiska, närgångna metoder som knivvåld och handkraft.
Grupperingarna som det handlar om har också blivit mer inriktade på våld som man tjänar pengar och göra karriär på, fortsätter Sven Granath. Det kan handla om indrivning, utpressning eller undanröjning av konkurrenter i narkotikaförsäljningen. Ibland handlar våldet om rättsskipning i den undre världen. Narkotikan har fått större betydelse. Stora rån och stöldkupper har fått mindre betydelse.
Smartphones viktiga
Det är tydligt i forskningen hur stor betydelse olika tekniska förändringar i samhället har haft för utvecklingen av skjutningar och nätverk.
– Inte minst genom det digitala genomslaget där alla har smartphones och kan swisha pengar, skicka bilder och filmer och bilda chattgrupper kring narkotika- och vapendistribution. Nu kan man kommunicera över landsgränser på ett helt annat sätt än man kunde för bara 10 år sedan.
Forskningen visar att ökningen av vapenvåld kan kopplas till en ökad och förändrad narkotikaförsäljning som sammanfaller tidsmässigt med genomslaget av smartphones.
– Genom dem har det blivit lättare för unga att bedriva en typ av brottslighet som tidigare bara kunde skötas av en etablerad skara äldre kriminella, säger Sven Granath.
Andra förändringar som kan ha gynnat vapenvåldet och brottsutvecklingen är byggandet av Öresundsbron samt Schengensamarbetet. Dessa har ökat rörligheten.
Klassamhället viktigt som förklaring
Men det finns andra och mer komplexa förklaringar också. En viktig faktor, säger Sven Granath, är ökade klassklyftor med fler ungdomar som har föräldrar som är födda utanför EU och inte är lika etablerade i samhället.
– Brottsutvecklingen är med andra ord starkt kopplat till hur klassamhället har förändrats och globaliserats. Ökad segregation, stora skillnader i skolresultat spelar också in. Framför allt är det pojkars skolresultat som har sjunkit. Men kriminologi är ingen exakt vetenskap. Man kan aldrig säga helt säkert att just det här har lett till just det där. Det är inte som naturvetenskapen. Både gruppfenomen och personliga livsöden bygger väldigt mycket på ett samspel mellan olika faktorer.
Fler skjutningar behöver klaras upp
Bland det viktigaste för att vända utvecklingen, enligt Sven Granath, är att klara upp fler skjutningar. Förhållandevis få brott som inbegriper dödligt våld med skjutvapen klaras upp i Sverige.
– En annan viktig sak är att plocka bort vapnen, eftersom de återanvänds. Man ser ofta att det är samma vapen som använts i olika skjutningar. Inte nödvändigtvis av samma person, men av någon i samma nätverk. Om man plockar bort ett vapen kan det förhindra fler skjutningar. Har man inget vapen kan man ju inte genomföra en skjutning.
Vad kan man mer göra?
– På lång sikt är det viktigt att jobba för att så många som möjligt ska få en trygg uppväxt, att den sociala välfärden fungerar med bra mödravård, bra förskolor och skolor. En viktig del är skolan och att så många som möjligt får gymnasiebehörighet, även stökiga barn.
– Det är nog i längden en viktigare faktor än bostadssegregation. Det är ju ändå väldigt få av dem som bor i så kallat utsatta områden som går in i kriminella nätverk. Det sitter inte i betongen utan beror av andra saker. Självklart blir det besvärligt när det finns en koncentration av våld på ett visst ställe. Det blir läskigt för den som skulle vilja vittna. Men man ska inte ha en övertro på att om någon inte bor på den här adressen så kommer det att bli bra. De som ingår i de kriminella nätverken har ofta andra mer personliga problem, säger Sven Granath.
Ser du någon ljusning?
– Det är viktigt att inte se alltför pessimistiskt på utvecklingen även om det inte kommer att vända nästa år. En faktor som faktiskt ger hopp är att mycket av det som sker görs för pengar och ett statusfyllt liv här och nu. Skjutningarna har ganska världsliga motiv, vilket betyder att det faktiskt går att göra något åt dem, att gärningspersonerna är rationella, påverkbara och känsliga för risken att åka fast. Det skulle vara svårare om de hade religiösa eller politiska motiv, om de handlade om livet efter detta.
Våren 2020 började några forskare vid KTH att utveckla en metod för att analysera mängden virus i avloppsvatten. Analyserna användes sedan för att slå fast när olika smittvågor var på väg eller och klingade av i städer som Stockholm. Den nya metoden gör det nu även möjligt att spåra virus som orsakar hepatit hos barn, förekomst av viruset mpox samt säsongsinfluensa.
Ny metod för att upptäcka adenovirus F41
– Vår forskargrupp har utvecklat en ny metod för att påvisa förekomsten av adenovirus F41, ett virus som pekas ut som den primära orsaken till det nya utbrottet av hepatit (leverinflammation) hos barn. Vår metod är specialiserad på att mäta mängden mänskligt adenovirus och vi har precis presenterat vår metod för EU-kommissionen och Folkhälsomyndigheten, säger Zeynep Cetecioglu Gurol, universitetslektor på KTH.
En ökad spridning av hepatit bland barn världen över ligger till grund för forskarnas jakt efter hepatitvirus. Bild: Mariel Perez Zabaleta
Ökat antal utbrott av hepatit hos barn
Forskningsarbetet har utförts vid Albanova universitetscentrum och kollegan Mariel Perez Zabaleta, postdoktor på avdelningen Industriell bioteknologi vid KTH, berättar att det finns goda anledningar att hålla kolla på spridningen av olika virus i samhället. Världshälsoorganisationen WHO har rapporterat om ett ökande antal utbrott av hepatit bland barn under 16 år i världen under 2022. De exakta siffrorna är 1 010 fall varav 22 döda i sammanlagt 35 länder.
– Dessa fall har ingen koppling till resor, och de flesta barn testade positivt för adenovirus F41 som den dominerande, nya hepatitvarianten. Fem procent av 1 010 barn har behövt genomgå en levertransplantation, säger Mariel Perez Zabaleta.
Koppling mellan adenovirus F41 och covid-19
Hon berättar vidare att det finns studier från 2022 som pekar på en koppling mellan Adenovirus F41 (HAdV F41) och covid-19 (SARS-CoV-2), att människor med båda virusen kan få kraftfullare inflammationer i till exempel levern. Det gäller inte minst barn.
– Att spåra hur detta hepatitvirus sprider sig i befolkningen, och specifikt hålla koll på Adenovirus F41 i områden med skolor, kan hjälpa myndigheter och sjukvård att agera om de ser hög smittspridning bland unga. En tydlig bild av pågående smittspridning skulle också kunna vara till hjälp för att utreda orsaken till hepatitutbrottet, säger Mariel Perez Zabaleta.
Kan även spåra mpox och säsongsinfluensor
Det är inte bara virus som orsakar covid19 och hepatit som forskarna nu kan upptäcka i avloppsvatten. I jakten på viruset mpox (sjukdomen hittades först hos apor och kallades tidigare för apkoppor) har prover analyserats från vattenreningsverk i Stockholm och Malmö sedan i slutet av juni 2022. Då antalet fall hittills i Sverige varit lågt, färre än fem fall per vecka enligt Folkhälsomyndighetens statistik, så har resultatet dock varit negativt i avloppsvattnet.
Mpox (apkoppor)
Mpox är en ovanlig sjukdom som orsakas av ett virus. Sjukdomen kan bland annat orsaka blåsor och feber. Blåsorna kan uppstå på hela kroppen, till exempel runt könsorganet, i ljumskarna, ändtarmsöppningen, i ansiktet och runt munnen. Du kan också få andra symtom, till exempel diarré. Det är inte vanligt att bli allvarligt sjuk och besvären brukar gå över av sig själv.
– Vi står också redo att bevaka utvecklingen av säsongsinfluensor som Influensa A, och vi kan övervaka sjukdomar som Influensa B, Calicivirus (Norovirus och Sapovirus) och respiratoriskt syncytialvirus (även kallad RS-virus). Vi arbetar just nu med att utveckla en metod för att kunna upptäcka förekomsten av antibiotikaresistens via avloppsprover, säger Mariel Perez Zabaleta.
Virus som kan spåras i avloppsvatten
Flera sjukdomar kan spåras via bevakning av avloppsvattnet:
Adenovirus
Tillhör gruppen DNA virus och kan överleva länge utanför människokroppen och det finns ett 50-tal olika typer som alla kan orsaka infektion hos människan. Oftast är det luftvägarna som drabbas men infektion med adenovirus kan ge mycket varierande sjukdomssymtom och från många olika organsystem. Adenovirus F41 (HAdV F41) är den typ som pekas ut som den primära orsaken till hepatitutbrottet hos barn.
SARS-CoV-2
Är ett smittsamt coronavirus som orsakar sjukdomen covid-19. Sars-cov-2 orsakar luftvägsinfektioner som i de allra flesta fall leder till mildare sjukdomssymptom som går över inom två veckor. Ibland, främst hos äldre, personer med kronisk sjukdom och vissa andra riskfaktorer, kan en virusinfektion dock få dödlig utgång
Calicivirus
Orsakar stora återkommande årliga epidemier av vinterkräksjuka i samhället, framförallt på vinterhalvåret. Djupfrysta importerade hallon, ostron och livsmedel som förorenats av en sjuk person är vanliga orsaker till utbrotten. I gruppen humana calicivirus ingår noro- och sapovirus.
RS-virus
Är en vanlig orsak till övre luftvägsinfektion och den vanligaste orsaken till nedre luftvägsinfektion hos barn yngre än ett år. En infektion med RS-virus ger oftast symtom som vid en vanlig förkylning och vuxna och äldre barn får oftast inga större besvär av sjukdomen. Mindre barn kan dock drabbas av andningssvårigheter och långvarig hosta.
Sanktioner är ett sätt att frysa ut regimer som beter sig illa och neka dem tillgång till marknader utanför landet.
Ett färskt exempel är Ryssland, efter invasionen av Ukraina. En typ av sanktion just nu innebär att andra länder vägrar att göra affärer med en rad ryska oligarker och andra ryska ”höjdare”. Dessa kommer heller inte åt tillgångar utomlands.
En annan typ av sanktion handlar om att begränsa export och import. Företag i EU är till exempel förbjudna att sälja vissa typer av varor till Ryssland. Det kan handla om avancerad teknologi som kvantdatorer, utrustning för energisektorn eller drönare och annan utrustning som går att använda militärt. Det är också förbjudet att exportera sådant som lyxbilar och guldsmycken.
Bryta mot sanktioner inte så svårt
Men sanktioner går att runda. Till exempel kan förbjudna varor importeras och exporteras via personer och företag i länder som inte omfattas av sanktioner, så kallade tredjepartsförmedlare. Sanktioner kan också kringgås genom falska ursprungsmärkningar, felaktiga ursprungsintyg och liknande. Personer som utsätts för sanktioner, som vissa ryska oligarker, kan också låta sina tillgångar byta ägare och tvätta pengarna via skalbolag. Alla dessa sanktionsbrott kan vara mycket svåra att upptäcka.
Bild: Dmitry Demidko, Unsplash
Ett sätt att bekämpa detta är att skärpa kampen mot penningtvätt. Kampen mot sanktionsbrott och kampen mot penningtvätt hänger ihop, menar forskarna Giancarlo Spagnolo och Theo Nyreröd vid Handelshögskolan i Stockholm. Med ett bra system för att bekämpa penningtvätt, skriver de i en artikel, kan man också lättare fånga dem som försöker kringgå sanktioner.
Penningtvätt – olagliga pengar blir ”lagliga”
Penningtvätt är en verksamhet där svarta pengar, alltså pengar som förtjänats olagligt, överförs på ett sätt att pengarna tycks vara lagligt förtjänade, eller kan användas för privat konsumtion utan att det väcker misstankar. Ofta sker överföringarna över landsgränser.
Det handlar inte bara om kontanta överföringar, utan även om överföringar och andra tjänster via exempelvis internet och telefon. Utöver banker kan exempelvis företag och föreningar utnyttjas för att tvätta pengar. Exempel på aktörer som kan hjälpa till vid penningtvätt är finansiella rådgivare, fastighetsmäklare och advokater.
Världsbanken räknar med att mellan två och fem procent av världens samlade bruttonationalprodukt genomgår penningtvätt årligen. De uppskattar också att myndigheter endast lyckas beslagta och frysa runt 0,2 procent av alla brottsvinster som tvättats via banker och andra finansiella institutioner.
Källor: Svenska Bankföreningen samt Handelshögskolan i Stockholm
Ge pengar till visselblåsare
Det finns ett internationellt system för att motverka penningtvätt, men det ses av många som ineffektivt. Redan före Rysslands invasion av Ukraina varnade forskarna från Handelshögskolan i en artikel för att det nuvarande systemet inte kan hålla penningtvättare borta från det internationella finansiella systemet och att brottslingar kommer undan.
I en ny artikel föreslår forskarna en skärpning av systemet. De menar att det ska löna sig att skvallra på andra i ”penningtvättsbranschen”. Med andra ord – ett belöningssystem för visselblåsare.
– Visselblåsare drabbas ofta av repressalier. Dessa kan bli värre när det gäller brottslighet som penningtvätt, jämfört med andra typer av ekonomisk brottslighet. Det krävs starka incitament för att träda fram med information, säger Theo Nyreröd vid Handelshögskolan i Stockholm.
”Tjallaren” får 10-30 procent
USA har redan ett liknande system. Där tillämpas systemet på sådant som skatte-, försäkrings- och upphandlingsbedrägerier. Ger någon avgörande information som leder till att olagliga tillgångar beslagtas kan vederbörande få 10-30 procent av den beslagtagna summan, alternativt en andel av de böter som brottslingarna döms till.
Visselblåsaren får alltså inte sin belöning av skattebetalarna, utan pengarna kommer på olika sätt från dem som har brutit mot lagen.
Förslaget: Testa detta mot penningtvätt
Testa detta på bredare front, i kampen mot penningtvätt, föreslår forskarna från Handelshögskolan. Ett sådant system skulle bland annat kunna användas för att komma åt oligarker som, på olagliga sätt och i strid med sanktioner, försöker flytta tillgångar.
Ser man till hur det funkar i USA bör ett sådant system ha goda chanser att bli effektivt, säger Theo Nyreröd.
– Flera empiriska studier har visat att belöningssystemen i USA är effektiva för att upptäcka och avskräcka sådant som skattebrott och upphandlingsbrott.
Visselblåsare inte alltid oskyldiga
Ett sådant här system bör inkludera vittnesskydd samt immunitet för vittnen som själva begått brott, enligt forskarna vid Handelshögskolan i Stockholm. Vittnen, eller visselblåsare, i den här typen av fall är nämligen sällan helt oskyldiga.
– Ibland är visselblåsaren delaktig på något sätt i den aktuella brottsligheten. Man hamnar kanske i en kontext där det redan pågår oegentligheter och blir själv delaktig, säger Theo Nyreröd.
I systemet i USA kan en visselblåsare få belöning även om de själv deltagit i brottsligheten det handlar om.
Giancarlo Spagnolo, professor, Östekonomiska Institutet, Handelshögskolan i Stockholm Giancarlo.Spagnolo@hhs.se
Tarmflorans roll för sjukdom och hälsa har blivit ett allt viktigare forskningsområde. En ny studie som publiceras i tidskriften Nature Communications bidrar med ökad kunskap om sambandet mellan de bakterier som lever i tarmen och metaboliter i blodet.
Metaboliter är små molekyler i blodet. Kroppsegna substanser och tillförda läkemedel kan omvandlas till metaboliter.
Studien bygger på avförings- och blodprover från 8583 deltagare i den svenska befolkningsstudien SCAPIS (Swedish CArdioPulmonary bioImage Study). Studien har letts av forskare vid Uppsala universitet och Lunds universitet.
– Våra resultat visar att det finns en stark koppling mellan tarmbakterier och metaboliter i blodet. I vår studie har vi lyckats identifiera många nya samband eftersom studien är så mycket större jämfört med tidigare studier och mätmetoderna så precisa, säger Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet.
Forskarna vid Uppsala universitet och Lunds universitet har även studerat associationer mellan läkemedlet metformin och tarmfloran hos deltagare som har behandlats med läkemedlet. Behandling med metformin är vanligt vid typ 2-diabetes och kan sänka blodsockret och förebygga följdsjukdomar av diabetes. En del patienter får biverkningar av metformin, som magbesvär. Forskarna har identifierat 462 bakteriearter som kan kopplas till läkemedlet.
– Fynden bekräftar tidigare forskning som har visat att behandling med metformin kan kopplas till förändringar i tarmflorans sammansättning. Vi har dessutom hittat nya associationer mellan metformin och tarmfloran och sett att individer som behandlas med metformin har högre nivåer av vissa bakterier och lägre nivåer av andra bakterier, jämfört med personer som inte får behandlingen, säger Marju Orho-Melander, forskargruppsledare inom diabetes och kardiovaskulär sjukdom vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) och en av de ledande författarna bakom studien.
Resultaten kan bland annat bana väg för studier om varför vissa personer med typ 2-diabetes får magbesvär av läkemedlet medan andra inte får samma problem, baserat på hur deras tarmflora ser ut.
– På sikt kanske det går att utveckla nya probiotika som patienter med magbesvär kan ta tillsammans med sitt läkemedel så att de tål metformin bättre, säger Marju Orho-Melander, som också är professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitet.
Forskarnas resultat finns tillgängliga genom en stor databas som har publicerats på webben. Forskarna ser det som sitt bidrag till den växande kunskapsbasen om hur tarmfloran påverkar människors hälsa. Marju Orho-Melander tror att den fritt tillgängliga databasen kommer att ge diabetesforskare nya möjligheter att studera sjukdomen.
– Vi vet att både tarmflora och metaboliter har stor betydelse för typ 2-diabetes och fetma och databasen kan användas i fortsatta studier av oss och andra forskare. Datan vi har samlat ihop kan även kopplas ihop med annan typ av data, vilket gör det möjligt för oss att studera hur tarmflorans sammansättning och metaboliter påverkar eventuell framtida sjukdomsutveckling, säger Marju Orho-Melander.
Text: Petra Olsson, Lunds universitet
Vetenskaplig artikel:
An online atlas of human plasma metabolite signatures of gut microbiome composition, (Koen F Dekkers, Sergi Sayols-Baixeras, Gabriel Baldanzi, Christoph Nowak, Ulf Hammar, Diem Nguyen, Georgios Varotsis, Louise Brunkwall, Nynne Nielsen, Aron C Eklund, Jacob Bak Holm, H Bjørn Nielsen, Filip Ottosson, Yi-Ting Lin, Shafqat Ahmad, Lars Lind, Johan Sundström, Gunnar Engström, J Gustav Smith, Johan Ärnlöv, Marju Orho-Melander, Tove Fall),Nature Communications.
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
