Natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Fossila djurspår från ”fel” tid fick sin lösning
Hur kan det finnas gångar från djur i kvartsit, när bergarten bildades miljontals år innan det fanns djur på jorden? Nu har forskare från Naturhistoriska rikmuseet löst gåtan.
-
Så överlever mikrober i urberget
Djupt grundvatten är extremt näringsfattigt; ändå finns det liv där. Ett samhälle av olika mikrober som samarbetar, och som tillväxer i ”skov” för att sedan gå i vila, tycks vara nyckeln för överlevnad i denna extrema...
-
Blåmusslor på västkusten försvinner
Forskare från Göteborgs universitet kan visa att blåmusslans utbredningsområde i Nordatlanten har minskat. Klimatförändringar kan ligga bakom försvinnandet av västkustens blåmusslor på grunda vatten.
-
Fleråriga grödor gör multinytta för miljön
Strategisk plantering av fleråriga gräs och träd kan effektivt minska kväveutsläpp erosion i jordbrukslandskapet. Och dessutom begränsa översvämningar, visar omfattande studier av jordbruksmark runtom i Europa.
-
Generna kan fälla granskogens värsting
Forskare har kartlagt granbarkborrens arvsmassa. Och intensifierar nu jakten på nya sätt att bekämpa granskogens värsta skadeinsekt – med hjälp av skalbaggens egna gener.
-
Slimmad förstärkare ger vassare optisk kommunikation
Forskare på Chalmers har tagit fram en optisk förstärkare som är så kompakt att den ryms på ett minimalt chip. Trots storleken genererar den minimalt med brus och har betydligt bättre prestanda än sina föregångare.
-
Massiv algblomning bakom värsta massutdöendet
Marken brann och ny forskning visar att vatten i sjöar och floder förvandlades till ett giftigt mikrobiellt slam. Klimatförändringen under slutet av tidsperioden Perm gick extremt snabbt med en temperaturökning på upp till 14 grader.
-
Därför är svampar så giftiga
Svampförgiftning kan döda en människa. Men giftet är inte menat för oss – en ständig underjordisk kamp tvingar svampar till kemisk krigsföring.
-
Klimatförändringar drabbar arter vid polerna hårdast
En stor mängd arter kommer att dö ut till följd av den globala uppvärmningen och hårdast drabbas ekosystemen vid polerna visar en ny och lättillgänglig matematisk modell utvecklad vid Linköpings universitet.
-
Mer kol i marken kan skydda skördarna
Odlingsmetoder som ökar kolhalten i marken kan skydda vete- och kornodlingar i ett förändrat klimat. Men de metoder som krävs är på kort sikt kostsamma för jordbrukare. Forskarna efterlyser riktade miljöersättningar.
-
Odlad svamp blir kugge i cirkulär matproduktion
Städernas matavfall kan bli odlingsbäddar för ostronskivling. Den köttiga koralltickan trivs på sågspån från svensk skog. Odlad svamp kan bli en nyckelspelare i så kallad cirkulär matproduktion, menar forskare vid SLU.
-
Detektion av mikrovågor på nanonivå kan ge bättre kvantdatorer
Lundaforskare har kommit på ett nytt sätt att detektera mikrovågsfotoner, ljuspartiklar med låg energi. Med hjälp av nanotrådar kan de omvandla dessa fotoner till en mätbar ström av elektroner, något som behövs för kommunikation mellan...
-
Undervisningen i programmering för ytlig
I skolan får elever experimentera och lära sig hur man bygger och kodar föremål, men de får ingen generell förståelse för hur programmerade vardagsföremål är uppbyggda och fungerar.
-
Bioolja kan produceras av kraftvärmeverk i Sverige
Bioolja behövs i såväl biodrivmedel som i kemikalieindustrin. Kraftvärmeverk i Sverige skulle kunna börja producera bioolja, vid sidan om sin produktion av el och fjärrvärme, visar forskning.
-
Vanligt salt kan mäta skaderisken i strålning
Dagens alternativ för att mäta hälsoriskerna med strålning, med dosimetrar, är oftast dyra och komplicerade. Forskning visar att det går lika bra med hushållssalt.
-
”Paddington” siktad i Anderna – nytt hopp för hotad björnart
Världens första gyllenfärgade glasögonbjörn – snarlik den populära filmbjörnen Paddington – observerades under en forskningsexpedition i Anderna. Nu finns ny kunskap om hur den hotade björnarten lever och kan skyddas.