Forskning om miljö & klimat
Hur påverkar klimatförändringarna planeten? Här hittar du forskning om miljögifter, konsumtion, extremväder och biologisk mångfald – allt som rör marken, haven, molnen och de smältande isarna i Arktis.
-
Vårkollen – hur långt har våren kommit?
Klimatförändringen har tydligt påverkat vårens ankomst. Olika delar av landet och olika arter påverkas dock på olika sätt. Nu uppmanar Svenska Botaniska Föreningen allmänheten att gå ut under Valborgshelgen (29 april–1 maj) och kolla upp en...
-
Fritidsfiskare ska ge bättre koll på torsken
EU har beslutat att minska uttaget av torsk i Östersjön, både för yrkes- och fritidsfisket. Men kunskapen om fritidsfiskets omfattning i Sverige är bristfällig. För att få bättre koll på antalet aktiva fiskare – och mängden fisk som tas...
-
Alger, insekter och matavfall på menyn
Framtidens mat måste bli klimatsmart. Inom livsmedelsforskningen finns goda exempel: Matavfall som blir nya livsmedel, svenskodlade alger som mals och bli knaprigt knäckebröd. Och lupinbönor och larver som kan ersätta kött. Möt forskarna som kokar ihop framtidens...
-
Karlstads universitet med och skapar smarta elnät i Afrika
I Afrika är energiförsörjning en viktig hållbarhets- och utvecklingsfråga. Speciellt viktigt är det att möjliggöra utvecklingen av grön energi och ta tillvara naturliga resurser som till exempel sol och vind. Smarta elnät en viktig faktor i detta...
-
Naturvårdsåtgärder kan öka risken för barkborreskador
I många delar av världen genomförs skogsrestaureringar och andra naturvårdsåtgärder med syftet att öka den biologiska mångfalden. Vanligast är naturvårdsbränningar och att efterlikna småskaliga naturliga störningar där döda...
-
Alger i maten gör kossor klimatsmarta
Kor som rapar metan är ett stort miljöproblem och bidrar till växthuseffekten. Men nu har forskare kommit fram till att kor och får som får alger i födan ger i från sig 50-70 procent mindre metan.
-
Blyammunition vid jakt skadar kungsörnarna
Det går blytungt för kungsörn i Jaktsverige. Anledningen är att fåglarna drabbas av förgiftning av rester från blykulor. Bland annat flyger fåglar med höga blyhalter i blodet långsammare. Ett förbud mot blyammunition skulle dock kunna...
-
De förvandlar djurfoder till människoföda
Varje år används hundratusentals ton svenskt vetekli till djurfoder. Nu har forskare hittat ett hållbart sätt att förädla kliet så att det istället kan användas till något värdefullare. Som miljövänligt emballage till livsmedel,...
-
Miljövänliga textilier från norrländska tallar
Cellulosa framställd från norrländsk gran och tall kan vara vägen till framtidens miljövänliga textilprodukter. Det menar forskare från Karlstads som har specialgranskat sådan cellulosaframställning.
-
Så kunde lastbilsförarna ha minskat bränsleförbrukningen
Kunde det ha gått åt mindre bränsle? Den frågan ställer forskare från Högskolan i Halmstad. Eftersom både miljö och ett företags ekonomi drar nytta av mindre bränsleförbrukning, är det viktigt att undersöka lastbilsförares...
-
Insektspollinering kan öka skörden av raps
Insektspollinering kan öka skörden av höstraps och är en viktig faktor att ta hänsyn till vid valet av sorter. Risken finns annars att sorter som har potential att ge större skörd fasas ut, visar forskning från SLU.
-
Interaktiv karta för lerhaltsanalyser nytt redskap för precisionsodling
Platsspecifik odling, eller så kallad precisionsodling, innebär att lantbrukaren anpassar sin växtodling så att den blir optimal på varje del av ett fält: rätt mängd utsäde, växtnäring, växtskyddsmedel och kalk på varje fläck. Nu...
-
Nyttan med mindre nivåskillnader
Fallolyckor utom hus beror ofta på ojämna eller hala gatubeläggningar. En minskning av nivåskillnader i stadsmiljön skulle minska antalet olyckor. En utredning om friktionskrav på olika typer av beläggningar för gångytor skulle också ge kunskaper...
-
Stubbar blir klimatsmart energi
Ur klimatsynpunkt är bioenergi från stubbar klart bättre än energi från fossila bränslen, som naturgas och kol. Intensiv stubbskörd påverkar biologisk mångfald negativt, men så länge stubbar bara tas ut på en mindre andel av hyggena...
-
Generna avgör när sillen leker
Det gäller att föröka sig vid den tid på året då avkomman har störst chans att överleva. Hos sill har genetiska faktorer stor betydelse för när leken sker, enligt en studie där DNA från 25 populationer av sill i västra och östra...
-
Krafttag krävs mot vägkantsväxter
Invasiva arter som blomsterlupin och jätteloka är främmande och växtkraftiga arter som nu sprids ohämmat, bland annat intill våra vägar. Det saknas bestämmelser om hur de ska bekämpas. Problemet diskuteras av landets experter för att diskutera vad...