Begreppet ”undervisning” har en framträdande plats i den senaste versionen av läroplanen för förskolan. Det är ett ganska nytt ord i förskolans yrkesspråk, enligt doktoranden Jenny Henriksson som har forskat om begreppet.
Pratade inte om det
– När jag själv började arbeta inom förskolan så hade man förstås aktiviteter som sångsamling, pyssel och utevistelse. Men vi pratade aldrig om varför vi gjorde det och vilken inverkan det hade på barnen – det togs för givet att det bidrog till deras utveckling.
Jenny Henriksson säger att pedagoger i förskolorna traditionellt har varit skeptiska till begreppet ”undervisning” då det ofta förknippats med en bild av en vuxen som förmedlar ett förutbestämt innehåll, ofta över huvudet på barnen.
– Denna bild väcker farhågor om en slags ”skolifiering” som man länge velat undvika och skydda de yngre barnen från.
Många olika förståelser av ”undervisning”
Men sedan begreppet ”undervisning” skrevs in i läroplanen har rektorer och pedagoger tvingats förhålla sig till det. I sin forskning har Jenny Henriksson intervjuat förskollärare om hur de förstår begreppet, som hon sedan tidigare vet rymmer många tolkningar.
– Jag visste att det fanns många steg mellan ytterligheterna, men jag blev överraskad över hur många olika förståelser och sociala konstruktioner som framträdde. Undervisning beskrevs ibland som responsiv, ibland som relationell, ibland snarare som utforskande eller en lekfull interaktion.
Hon menar att de olika förståelserna av begreppet undervisning också har inverkan på hur pedagogerna arbetar på förskolan.
– Det är skillnad på att betrakta undervisning som en instruerande kunskapsförmedling eller en demokratibärande insats. Det påverkar hur pedagogerna planerar aktiviteter, och får konsekvenser för barnens utveckling och lärande.
Olika sociala konstruktioner
Jenny Henriksson fann att definitionerna bottnade i olika sociala konstruktioner – sätt att, utifrån kulturell och social kontext, beskriva samhället och omvärlden.
– Ofta är de sociala konstruktionerna osynliga och tas för givet; ”på vår förskola gör vi såhär”, eller ”i den västerländska kulturen gör vi så här”. Samtidigt sker ständiga förändringar. Vi har ju inte samma syn på barn eller på förskolan i dag som på 1830-talet. Inte ens samma syn som på 1990-talet!
Ger självkänsla
Undervisning har fått en allt mer positiv klang i förskolan, konstaterar Jenny Henriksson. Flera intervjupersoner beskriver hur begreppet ger en viss självkänsla och status åt yrket. Som en av dem uttryckte det: ”Jo, banne mig, jag bedriver undervisning”.
Jenny Henriksson hoppas att hennes forskning ska möjliggöra fler diskussioner om varför man ”gör som man gör” i förskolan. Hon hoppas också på fortsatta diskussioner om undervisning som social konstruktion – diskussioner som utgår från förskollärares erfarenheter av och förståelser för begreppet.
– Studien bidrar också med kunskap som möjliggör förändring av praktiken genom att lyfta fram hur viktigt det är att fortsätta tala om begreppet undervisning och förskolans undervisningspraktiker.
Några veckor in på terminen kan mönstret skönjas i föreläsningssalen. Där sitter de båda studiekompisarna som funnit varandra. Där är pendlargänget. Där är ensamvargarna.
– För mig som lärare är konstellationerna bland studenterna väldigt tydliga, säger Annika Fjelkner som är universitetsadjunkt vid högskolan i Kristianstad.
Men hur påverkas studenterna av de sociala relationerna med studiekamraterna? Och vilken inverkan har det på undervisningen? Detta har Annika Fjelkner velat titta närmare på. Det som började som ett pedagogiskt utvecklingsprojekt har nu, efter flera års forskning, mynnat ut i en doktorsavhandling.
Ett återkommande samtalsämne bland lärarna har varit de nyblivna studenternas skiftande beredskap inför de akademiska studierna. En del studenter klarar uppgifterna med lätthet, medan andra ger upp och hoppar av utbildningen. Lärarna har ofta spekulerat i om det hänger samman studenternas respektive ryggsäck, i form av bostadsort, akademiska traditioner i familjen eller kanske språkbakgrund.
– Det finns många tankar och gissningar, men ingen har egentligen haft något klart svar. Jag ville undersöka om våra förklaringar stämde, och om det fanns ett enkelt verktyg som kunde mäta studenternas grad av förberedelse inför studierna.
Gap mellan studentens upplevda och verkliga förberedelse
Vid terminsstarten, första dagen på Ekonomprogrammet, fick de nyblivna studenterna därför en enkät där de fick beskriva sin bakgrund och hur väl förberedda de kände sig inför mötet med akademin. Svaren visade att studenterna, generellt, kände sig rustade för vad som komma skulle.
– Det är ju egentligen bra att de tror på sig själva. Det intressanta var, att deras uppfattning om hur väl förberedda de var, egentligen inte kunde kopplas till hur väl de sedan lyckades med studierna. Det fanns en klyfta mellan deras egna tankar kring förberedelse, och vad de sedan presterade.
Annika Fjelkner menar att lärarna kan göra en viktig insats, genom att redan från start vara tydliga med vad som krävs och vilka prestationer som förväntas. På så sätt kan gapet mellan självupplevd och verklig förberedelse minska. Men hon bestämde sig för att också titta närmare på en annan underutnyttjad resurs, nämligen relationerna mellan studenterna.
– Ett sätt att få studenterna att greppa förväntningarna, är att låta dem jobba tillsammans. Genom att spegla sig i varandras arbeten kan de lättare komma fram till var nivån ska ligga.
Fördel med multiplexa nätverk
Som lärare har hon kunnat se hur de nyblivna studenterna snabbt delar in sig i informella grupperingar. Ofta finns ett antal studenter som nästan inte interagerar med någon och som lämnar campus så snart föreläsningen är slut.
– Detta är också ganska typiskt för en högskola som vår i Kristianstad, där många pendlar hit för studierna, men har sina liv och nätverk på annat håll.
Men för andra är den sociala samvaron på högskolan desto viktigare. I synnerhet för dem som bor på campus och som betraktar högskolan och studiekompisarna som en självklar del av livet. Bland dessa uppstår ofta så kallade multiplexa nätverk, som är en kombination av vänskaps- och arbetsrelation.
– De studenter som formar sådana studiegrupper engagerar sig också mer i sina studier och lyckas bättre i slutändan.
Hennes forskning visar dock att gruppbildningar ofta följer ett mönster. Studenter med likartad ålder och erfarenhet söker sig till varandra och formar homogena grupper. Jämnåriga tjejer med svensk bakgrund utgör ett gäng, pendlande killar med invandrarbakgrund ett annat.
– Det är egentligen inte så konstigt. Så är det för oss alla; vi umgås gärna med människor som vi uppfattar är lika oss.
Annika Fjelkner tror att lärare kan arbeta än mer medvetet med att skapa studierelaterade relationer.
Akademin en plats att utmanas och utvecklas på
Det finns dock en baksida – att dessa konstellationer riskerar att hämma kunskapsspridningen i studentgruppen.
– Detta gäller förstås inte bara på högskolan, utan också ute i vårt samhälle. Risken finns alltid att vi fastnar i våra egna sammanhang med våra begränsade erfarenheter och bestämda åsikter. Men högskolan är en plats där man ska kunna utmanas och utveckla sig själv.
Genom att integrera med andra, utanför den egna självvalda gruppen, får studenterna större möjlighet att be om hjälp och hämta kunskap och inspiration från andra.
– När man tvingas samarbeta med människor man inte känner, formas en ny dynamik och nya perspektiv som bygger upp de samlade resurserna i gruppen och berikar undervisningen.
Hon betonar att alla studenter inte kan tvingas att bli bästa vänner, eller forma det som brukar kallas för strong ties, starka band. Men även så kallade weak ties, svaga band, kan vara nog så betydelsefulla.
– Ju fler band man har, desto lättare blir det också att flytta tyngdpunkten från en grupp som inte funkar, till ett bättre fungerande nätverk.
Annika Fjelkner anser att läraren har en viktig uppgift att möjliggöra dessa möten mellan studenterna. Inför grupparbeten kan läraren bestämma konstellationer som gör att studenterna ibland tvingas ta ett steg utanför sin trängre bekantskapskrets. Läraren bör också ta hänsyn till uppgiftens svårighetsgrad så att samarbetet blir så gynnsamt som möjligt för alla inblandade.
Arbetsmodell för att forma grupper
En del lärare arbetar redan på detta sätt, men Annika Fjelkner tror att den arbetsmodell hon tagit fram också kan vara en hjälp att göra det hela tydligare och mer medvetet. Hon har själv börjat använda modellen på Ekonomprogrammet och är numera noggrann med hur hon sätter samman basgrupper och mixar studenter i olika gruppkonstellationer.
– Det är förstås svårt att avgöra om just detta bidrar till att färre hoppar av sina studier, men jag tror definitivt att de studenter som är här får en bättre utbildning och att deras tid på högskolan blir mer givande.
När är låglönejobb en språngbräda mot en framgångsrik karriär och när är de en återvändsgränd och fattigdomsfälla? En ny studie från Umeå universitet har undersökt när övergångar mellan ett lågt avlönat och ett högre avlönat arbete är mest sannolika – och vilken roll högutbildade kollegor kan spela.
Som utgångspunkt använde forskarna bland annat data från svenska register som kopplar ihop arbetsgivare och anställda.
– Vår analys visar att sannolikheten att få ett bättre betalt jobb inom ett år är högre hos de medarbetare som har fler sociala kontakter till välutbildade kollegor, säger Zoltán Elekes, forskare vid Centrum för regionalvetenskap vid Umeå universitet.
Fler kontakter kan alltså underlätta karriärutvecklingen.
Exempel: Ett callcenter
– Vi skulle kunna tänka oss en person som arbetar med att göra intervjuer på ett marknadsundersökningsföretag – ett typiskt låglöneyrke, säger Zoltán Elekes.
– Även om arbetsuppgifterna är förhållandevis enkla kan han eller hon ofta interagera med mer seniora kollegor, till exempel de som designar marknadsundersökningarna. Dessa kontakter kan potentiellt skapa en kunskapsöverföring som bäddar för ett avancemang i karriären.
En arbetsplats som ger möjlighet för människor att skapa sociala kontakter bäddar för en god löneutveckling för medarbetarna, menar forskarna.
– Denna effekt försvinner inte även efter att vi har kontrollerat för observerbara och icke-observerbara skillnader mellan individer. Därför går det att säga att huruvida ett lågavlönat jobb blir en språngbräda eller en återvändsgränd beror på sammansättningen av kompetenser på arbetsplatsen, och vilka möjligheter man har att etablera kontakter med mer högutbildade kollegor, säger Zoltán Elekes.
Viktigt när praktikanter skickas ut
Studien visar också att högre utbildning inte enbart ska ses som en investering som gynnar enskilda. Rikard Eriksson, professor vid Umeå Universitet, säger att eftersom kunskapsöverföring på arbetsplatserna verkar gynna många grupper av medarbetare ska en ökad utbildningsnivå ses som en kollektiv resurs. Och det har relevans för arbetsmarknadspolitiken, menar han.
– Vi argumenterar för att när regeringar planerar för en aktiv arbetsmarknadspolitik, till exempel i form av praktikplatser hos företag, så bör de vara uppmärksamma på vilken typ av företag som får medel för att tillhandahålla dessa platser. Ger företagen praktikanterna möjligheter till att skapa kontakter med andra medarbetare som kan lära dem nya saker?
Anna Baranowska-Rataj, lektor vid Sociologiska institutionen och Enheten för demografi och åldrandeforskning, CEDAR, Umeå universitet anna.baranowska-rataj@umu.se
Äggstockscancer kallas för bukens tysta tumör eftersom symtomen ofta är vaga och diagnosen därför ofta ställs sent.
För att upptäcka förändringar i äggstockar görs en gynekologisk undersökning, som kan kompletteras med ett vaginalt ultraljud.
– En mycket kompetent ultraljudsundersökare kan med hjälp av ultraljudsbilden se om tumören är god- eller elakartad och ibland till och med avgöra vilken tumörtyp det rör sig om. Men för detta krävs väldigt stor erfarenhet, som de flesta inte har. Därför behövs andra metoder som underlättar diagnostiken, säger Lil Valentin som är professor i obstetrik och gynekologi vid Lunds universitet.
Äggstockscancer
Äggstockscancer har högst dödlighet bland de gynekologiskt elakartade tumörerna.
I Sverige avlider ungefär 550 kvinnor av sjukdomen varje år.
Lil Valentin har sedan slutet av 1990-talet forskat om hur man inom sjukvården ska kunna skilja mellan godartade och elakartade cystor och knutor i äggstockarna för att undvika onödiga kirurgiska ingrepp. Tillsammans med ett internationellt forskarnätverk har hon lanserat den så kallade ADNEX-modellen.
Det är en diagnosmetod som är baserad på sex ultraljudsvariabler och tre kliniska parametrar, som sedan 2022 finns med i Sveriges nationella riktlinjer för diagnostik och behandling av äggstockscancer.
Identifiera och riskbedöma förändringar
I en ny studie har forskarteamet använt modellen på ett förenklat sätt i en tvåstegsmetod. I studien ingår totalt 4905 patienter med en nyupptäckt äggstocksförändring från 17 olika forskningscentra.
Det första steget i metoden syftar till att på ett enkelt och snabbt sätt identifiera de förändringar som med stor sannolikhet är godartade. Omkring 40 procent av alla som undersöktes hade en så kallad malignitetsrisk på under en procent.
I steg två ingår de förändringar som är svårare att klassificera. Där används modellen för att bedöma risken för malignitet, det vill säga risken för en elakartad tumör, och den mest sannolika typen av malignitet.
På så sätt får läkaren fram en procentsiffra på hur hög risken för cancer är. Tillsammans med den kliniska bilden ger detta en vägledning för hur snabbt patienten behöver utredas och hur behandlingen bör se ut.
– Det är viktigt att komma ihåg att minst 70 procent av alla äggstocksförändringar är godartade och inte kräver någon åtgärd. Med vår modell kan man direkt skilja de olika formerna åt och lugna patienten, som slipper onödig oro, säger Lil Valentin.
Modell har inte slagit igenom
Användningen av ADNEX-modellen har inte helt slagit igenom i Sverige. Istället använder man sedan 30 år tillbaka oftast RMI, Risk of Malignancy Index. I det ingår ultraljud och ett blodprov där tumörmarkören CA125 mäts. Tillsammans ger detta en indikation på om förändringen är godartad eller kan vara cancer.
Men tumörmarkören CA125 är ett ospecifikt prov. Nivåerna av CA125 kan vara förhöjda vid infektion och vissa godartade äggstockstumörer eller andra typer av sjukdomar, enligt Lil Valentin. Det kan innebära falskt alarm och onödig oro för patienten.
– Vid en jämförelse mellan RMI och ADNEX-modellen är den senare helt överlägsen. RMI är ett föråldrat riskbedömningssystem, som bygger på en studie med endast ett hundratal patienter. Det är dags för ett paradigmskifte i svensk hälso- och sjukvård.
Steg framåt för bättre vård
Resultaten av den aktuella studien är ett stort steg framåt mot optimal vård av patienter med äggstocksförändringar, menar forskarna.
– Elakartade tumörer behöver behandling med kirurgi eller kemoterapi beroende på tumörtyp och hur spridd tumören är. Många godartade äggstockstumörer behöver inte behandlas alls, vilket begränsar skadorna av kirurgiska komplikationer och minskar kostnaderna för patienter och samhälle, säger Lil Valentin.
Lil Valentin, senior professor i obstetrik och gynekologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, lil.valentin@med.lu.se
Mutationer uppkommer hela tiden hos alla organismer. Många av förändringarna kan vara negativa för överlevnad och fortplantning.
Eftersom det finns två kopior av varje kromosom skyddas individen oftast av att ena kopian fortfarande är som den ska. Men vid inavel händer det att man får två kopior av skadliga mutationer. Då uppstår problem, så kallad inavelsdepression.
Inavel dåligt för vargen
Forskare vid Uppsala universitet har nu undersökt förekomsten av skadliga mutationer hos 100 vargar i den skandinaviska vargstammen och i ytterligare lika många finska och ryska vargar.
De upptäckte att varje varg i genomsnitt har runt 100 000 skadliga mutationer.
Forskarna såg också en tydlig förändring över generationerna, enligt Linnéa Smeds, bioinformatiker vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet.
– Hos de vargar som grundade den skandinaviska populationen förekommer de flesta skadliga mutationer bara i en kopia, men för varje generation av inavel ökar andelen mutationer som finns i två kopior.
Den skandinaviska vargstammen härstammar från början bara från tre individer och är således mycket inavlad. Efter att nya vargar kommit in från Finland och förökat sig har andelen skadliga mutationer i två kopior minskat. Men efter bara någon generation ytterligare har den ökat igen.
Fler nya vargar behövs
Forskarnas slutsats är att en mer kontinuerlig invandring av varg behövs för att minska inaveln och undvika att skadliga mutationer nedärvs från båda föräldrarna.
– Vi känner inte till den exakta funktionen av alla dessa mutationer, det gör man inte ens hos människan som är så välstuderad. Däremot kan man anta att ju fler skadliga mutationer en individ har, desto sämre är det – speciellt om de förekommer i två kopior eftersom det då inte finns någon frisk variant som kan kompensera för den skadliga varianten, säger Linnéa Smeds.
Defekter hos vargar i Skandinavien har observerats, som missbildade ryggkotor och kryptorkism, vilket innebär att båda testiklarna inte finns nere i pungen. Ytterligare defekter kan dyka upp framöver. En del av de mutationer som forskarna har studerat kan ligga bakom de observerade defekterna.
Linnéa Smeds, institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet linnea.smeds@ebc.uu.se
Ett nytt chattverktyg har fått mycket uppmärksamhet. Det bygger på artificiell intelligens och skriver ”läskigt bra” och människolikt, enligt en del. Men hur smart är verktyget? Och blir det busenkelt att fuska med uppsatsen nu? Så här säger några forskare.
För ett par veckor sedan släppte företaget OpenAI en ny version av sitt chattverktyg, Chat GPT 3.5. Mer än en miljon användare har strömmat till sedan lanseringen i november 2022.
Tjänsten är än så länge kostnadsfri och har kallats ”Googledödare”, ”atombomb” och ”läskigt bra”.
AI-verktyget Chat GPT
Verktyget Chat GPT fungerar likt en chatt-konversation mellan människor. Verktyget kan hantera flera språk, även svenska. Användaren skriver en fråga och får ett svar tillbaka. Ställs en följdfråga fördjupar chattboten svaret. Den lär sig hela tiden, vilket gör att en standardfråga ställd vid två olika tidpunkter inte besvaras på samma sätt.
Källa: Stockholms universitet
Martin Henkel, docent vid Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet, är en av dem som har testat verktyget.
Forskare imponerade
– Det är faktiskt riktigt imponerande hur chattboten får ihop sammanhängande texter med relevant innehåll. Jag skulle säga att Chat GPT är bra för att skapa korta sammanfattningar, den visar helt enkelt de viktigaste begreppen i ett ämnesområde. Nivån den klarar är i alla fall som den första introduktionsföreläsningen på en kurs.
Samtidigt formuleras farhågor: Hur ska vi veta, framöver, om vi pratar med en människa eller något annat? Blir vi människor dummare när den artificiella intelligensen blir smartare?
Hercules Dalianis, professor vid Stockholms universitet, forskar om naturlig språkbehandling av text och har själv byggt modeller som hanterar och skapar text. Han ser inte Chat GPT som en revolution, snarare som ett naturligt steg i en lång utveckling.
– Man kan jämföra med utvecklingen inom maskinöversättningar. För 20 år sedan hade ingen kunnat drömma om att översättningarna skulle bli så bra som de är i dag. Nu tar vi det för givet. Om tio år är säkert chattbotarna så bra att vi använder dem utan att reflektera, säger Hercules Dalianis.
Forskning.se testar att ställa en fråga till Chat GPT.
Ger nya möjligheter att fuska
Kvaliteten på svaren från Chat GPT har fått många att fråga sig hur vi framöver kan skilja på texter skrivna av människor respektive maskiner. Sedan lanseringen har sociala medier svämmat över av framtidsutsagor, poesi och nyhetsartiklar när användarna har testat chattverktygets förmågor. Sannolikt kan tekniken också användas för att fuska.
– Visst, en student som anstränger sig kan säkert få ihop en uppsats, säger Hercules Dalianis.
– Hen behöver i så fall skriva in flera frågor och sätta ihop styckena till en text. Men den kommer att innehålla en del konstiga grejer som måste redigeras bort, så det är inte alldeles enkelt att fuska – förutsatt att den som läser texten verkligen läser den ordentligt.
Verktyg som Urkund kan användas för att avslöja plagiat. Men i fallet med Chat GPT går den typen av verktyg inte att använda eftersom Chat GPT genererar nya texter. Problematiken är egentligen densamma när studenter anlitar spökskrivare till uppsatser. De texterna fastnar inte heller i plagiatkontroller.
På universitetet görs plagiatkontroller med Urkund eller med egna verktyg, säger Hercules Dalianis.
– Men som lärare måste man hela tiden kommunicera med studenterna och ställa frågor om innehållet i deras texter. Det är när jag träffar mina studenter som jag märker vad de kan.
Examination kan bli dyrare
Martin Duneld, universitetslektor vid Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet, tror att den nya tekniken kommer att göra examinationen betydligt dyrare – för att säkerställa vem, och framför allt vad, som examineras.
– Tekniken har gått framåt oerhört mycket på kort tid nu, och jag tror att den kommer att fortsätta göra det. För att säkerställa att studenterna har lärt sig det vi vill att de ska kunna behöver vi bryta trenden med online-tentor. I stället bör vi gå tillbaka till övervakade examinationer på campus och betygsgrundande uppgifter som vi ser växa fram under kursens gång.
För några år sedan skickades en maskingenererad artikel in till en vetenskaplig konferens – och blev accepterad.
– Allt i artikeln såg rätt ut vid en snabb genomläsning. Det krävs en närmare granskning för att avslöja en fuskare. Jag vet inte om det finns verktyg som kan skilja mellan människors och maskiners texter ännu, men det lär annars komma inom kort. Det finns redan verktyg som kan detektera om en text är maskinöversatt eller inte, säger Hercules Dalianis.
Risk för rasistisk och kvinnofientlig slagsida
Ett verktyg som bygger på artificiell intelligens blir aldrig smartare än de data som verktyget matas med. Hur vet man att det som Chat GPT svarar stämmer? Det går inte att veta säkert, menar Hercules Dalianis.
Det finns också en risk att exempelvis rasistiskt eller kvinnofientligt material genereras av användare för att påverka chattbotens svar, på samma sätt som man i dag kan få upp ”onda” eller ”dåliga” webbsidor som Google hittar.
– Förr kunde bibliotekarier plocka fram lämpliga böcker åt oss. Biblioteken finns kvar men bibliotekarierna är i stort sett borta, och på internet är vi alla författare. Det är trevligt att ha tillgång till all information, men en sökmotor eller en chattbot är rätt korkad. Den kan inte avgöra vilken information som är viktig och bra, säger Hercules Dalianis.
Nya möjligheter för studenter
Jalal Nouri, professor vid Institutionen för data- och systemvetenskap, vill belysa pedagogiska möjligheter som AI-verktyg kan ge.
– Vi behöver fundera kring hur detta kan stödja elever i skrivprocessen, snarare än att enbart se det som en utmaning och risk. Jag känner personligen att det finns möjligheter att skapa motivation kring skrivande hos elever som annars inte är motiverade att skriva, säger Jalal Nouri.
Forskare från Stressforskningsinstitutet vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet har tittat på arbetsplatsers geografiska läge i relation till pendlingsavstånd, närområdets socioekonomiska status samt arbetsplatsens närhet till alkohol och träning. De har studerat hur dessa faktorer kan kopplas till olika riskfaktorer för människors hälsa, som alkoholkonsumtion och fysisk inaktivitet.
Mer pendling, mer sömnproblem
Resultaten pekar bland annat på detta: Människor som arbetar mer än 40 timmar per vecka och pendlar mer än fem timmar per vecka är mer benägna att vara fysiskt inaktiva och uppleva sömnproblem jämfört med dem som bara pendlar en till fem timmar i veckan.
– Vi kunde inte hitta en maxgräns för ett idealiskt pendlingsavstånd. Men när pendlingssträckan var tre kilometer eller mindre verkade deltagarna vara mer fysiskt aktiva, säger Jaana Halonen, forskare vid Stressforskningsinstitutet.
”Fint” område – mer drickande
Det var vanligare, visade det sig, att ägna sig åt riskfyllt drickande om man jobbar på en arbetsplats i ett område med hög socioekonomisk status, jämfört med ett område med låg socioekonomisk status.
Detta överraskade forskarna eftersom tidigare studier har antytt att det skulle vara tvärtom – att områden med låg socioekonomisk status kan vara dåliga för hälsan.
– En förklaring kan vara att det i vissa yrken är vanligt att ta en drink tillsammans med kollegor för att till exempel slappna av eller fira efter jobbet. Tillgången till alkohol kan vara en annan faktor eftersom det i områden med högre socioekonomisk status ofta finns många alkoholförsäljningsställen, säger Jaana Halonen.
Viktigt när områden planeras
Studien ger vissa belägg för att en god tillgång till fysiska aktiviteter kan sporra vissa människor att vara mer aktiva. Ett långt avstånd från arbetsplatsen till en utomhusanläggning kan kopplas till låg träningsfrekvens, men när det gäller avstånd till en inomhusanläggning är kopplingen inte lika tydlig.
Det behövs mer forskning på sambanden mellan närhet från arbetet till fysisk aktivitet och goda hälsovanor, konstaterar forskarna. Nu hoppas de att stadsplanerare tar hänsyn till folkhälsofrågor när nya områden utvecklas.
– Även omgivningarna kring företagsparker skulle kunna utvecklas så att det finns en enkel tillgång från arbetsplats till fysiska aktiviteter och närhet till bostadsområden, säger Auriba Raza vid Stressforskningsinstitutet.
Om studien
I studien användes information från databasen Svenska longitudinella studien om sociala förhållanden, arbetsliv och hälsa, SLOSH. Databasen samlar vartannat år sedan 2006 in data från undersökningar om arbetsmiljöfaktorer och hälsa. Utifrån data från SLOSH-undersökningarna med svar från cirka 13 000 deltagare kopplade forskarna olika hälsorelaterade beteenden till arbetsplatsens placering.
Läs mer om forskningsprojektet om hem och arbetsplats här.
Jaana Halonen, forskare vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet jaana.halonen@thl.fi
En relativt vanlig genetisk förändring hos män är förlust av y-kromosomen i en del av de vita blodkropparna. Denna förändring kallas LOY, från engelskans ”Loss of Y”. Förändringen är vanligare ju äldre man blir.
LOY kopplas till cancer, alzheimer och covid-19
LOY betyder att hela den manliga y-kromosomen saknas i en cell. Det är ett resultat av ett fel i en celldelning. LOY är en mutation som uppstår under livet, oftast hos äldre män i en del av blodcellerna. Antalet LOY-celler i blodet kan variera stort.
Forskare har tidigare kopplat LOY till en ökad risk för cancer, Alzheimers sjukdom och kardiovaskulära sjukdomar. LOY gör att immunsystemet inte fungerar på ett tillfredställande sätt.
Källa: Jan Dumanski, Uppsala universitet
Under covid-19 pandemin blev det tydligt att män generellt sett drabbades hårdare av sjukdomen. Upp till 75 procent av patienterna på intensivvårdsavdelningar var män och en högre andel män har dött.
Många kopplingar till covid
I den aktuella studien har forskarna upptäckt ett samband mellan LOY och risken för allvarlig covid-19. De studerade blodprover som tagits från över 200 män på intensivvårdsavdelningar mellan början av 2020 och sommaren 2021.
– Våra analyser visade att LOY var kopplat både till hur allvarlig sjukdom patienterna hade, baserat på WHO:s gradering, och till risken att avlida, säger Bożena Bruhn-Olszewska, forskare vid Uppsala universitet.
En högre andel LOY kunde också kopplas till försämrad lungfunktion, till exempel lägre syresättning. Komplikationer i form av blodproppar uppvisade också ett samband med högre andel LOY i specifika typer av vita blodkroppar.
Skulle kunna användas som markör
Forskarna bakom studien tror att LOY skulle kunna användas som en biomarkör för att förutsäga vilka patienter som riskerar att få en allvarlig sjukdomsutveckling av covid-19.
– Våra resultat bidrar till en ökad förståelse av vilken betydelse LOY har för mottagligheten för sjukdomen, särskilt i förhållande till immunsystemets funktion, säger Jan Dumanski, professor vid Uppsala universitet.
– Vi tror också att de nya kunskaperna kan vara relevanta för andra vanliga virusinfektioner som är allvarligare för män än för kvinnor.
Forskarna analyserade också prover som tagits från några av patienterna tre till sex månader efter att de skrivits ut från intensiven.
– I dessa prover hade andelen celler med LOY gått ner. Så vitt vi vet är det första gången någon har visat att LOY har dynamiska egenskaper kopplade till en akut infektionssjukdom, säger Hanna Davies, forskare vid Uppsala universitet.
Jan Dumanski, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet jan.dumanski@igp.uu.se
Mellan 2011 och 2021 fördubblades antalet flickor och kvinnor i åldrarna 11–24 år som fick en ätstörningsdiagnos, enligt en kartläggning i Region Stockholm.
Ätstörningar är det psykiatriska tillstånd som ökat mest bland unga. Problemen börjar ofta märkas under mellanstadiet, säger Ulf Wallin, överläkare och forskningsledare vid Region Skånes Ätstörningscentrum. Han har forskat om och arbetat med människor med ätstörningar i 40 år.
Yngsta patienten sju år
– Den yngsta anorexipatient jag har behandlat var sju år. Det vi ser är att anorexi ökar mest bland yngre tonåringar och småtjejer, mellan 8 och 12 år. De är också mer illa däran när de kommer till oss.
Ulf Wallin menar att det finns en sexualisering som gör att yngre flickor anpassar sig till något slags kvinnlighet långt före puberteten, som för flickor i västvärlden inträffar i snitt ett år tidigare än på 1970-talet. Pressen på yngre flickor har ökat.
– Att vilja sätta en broms och stoppa tiden kan också vara en trigger om kroppen börjar få former tidigt.
Lika många pojkar som flickor får diagnos arfid
Nio av tio som söker hjälp för ätstörningar är flickor. Men det finns ett undantag. Av dem som får den nyare diagnosen arfid är hälften pojkar. Arfid står för ”avoidant restrictive food intake disorder”, eller på svenska ”undvikande/restriktiv ätstörning”.
– Ordet kräsen vill jag inte använda. Det har en moralisk dimension, som man ska akta sig för. Om man har arfid så äter man allt man klarar av att äta, oavsett om man tycker det är gott eller inte, säger Ulf Wallin.
Arfid hos barn, så kan det te sig
Barn med arfid delas in i tre grupper: De som bara kan äta ett fåtal saker på grund av smak och konsistens, de som är ointresserade av mat samt de som är rädda för vad som kan hända när de äter, till exempel att få ont i magen, må illa eller sätta i halsen.
Den sistnämnda gruppen har ofta varit med om något obehagligt, som att sätta mat i halsen.
De med arfid som är ointresserade av mat har ofta svaga hungerkänslor, men kan ofta lära sig att äta efter klockan.
– Det är de barnen som är ute och leker och glömmer bort att äta. De är lättdistraherade och här kan finnas en samsjuklighet med adhd, säger Ulf Wallin, överläkare och forskningsledare vid Region Skånes Ätstörningscentrum.
Arfid har en ärftlig komponent och hänger i runt en femtedel av fallen ihop med autistiska drag. I de fall när det inte lättar i tonåren är det begränsade ätandet ofta knutet till ångest och autism.
I motsats till andra ätstörningsdiagnoser ingår inte kroppsfixering, bantning eller rädsla för viktuppgång i arfid.
Ulf Wallin har deltagit i att formulera kriterierna för arfid.
– För att få diagnosen ska det begränsade ätandet leda till en tydlig närings- eller energibrist och, eller, ett påtagligt psykosocialt lidande. Det är många barn som inte äter viss mat i perioder men det betyder inte att de har arfid.
Arfid lättar ofta i tonåren
För dem med anorexi och bulimi blir tillståndet ofta värre i tonåren, men för dem med arfid blir det tvärtom ofta lättare.
– Det brukar lyfta då ifall det begränsade ätandet beror på en stark känslighet för smak och konsistens. Driven att vara med kompisar blir allt starkare och för att vara det behöver man kunna äta tillsammans, säger Ulf Wallin.
Ulf Wallin menar att det gäller att inte ge upp.
– När man har provat en viss mat tio gånger börjar man komma igång, det går lära sig äta mer och mer.
Bantning största riskfaktorn för anorexi
På mellanstadiet börjar ofta besvären med anorexi för att stå i full blom på högstadiet, då anorexian ibland övergår i bulimi. Vad som triggar anorexi och bulimi är komplext, men i botten finns svälten.
– Den största riskfaktorn för att drabbas av anorexi är bantning. Men även om man slutar äta och går ner i vikt av andra orsaker, som körtelfeber, kan det trigga sjukdomen.
Huvudet är fullt av tankar på mat
Anorexia nervosa är ingen modern sjukdom, utan beskrevs medicinskt redan på 1600-talet. Då beskrevs den som tuberkulos utan hosta och diagnosen kom 1873.
– Den utmärglade patienten beskrevs som att han hade ”a passion of mind not to eat” och det beskriver ganska väl vad det handlar om – vid anorexi är huvudet fullt av tankar på mat och starka känslor.
Hunger kan skapa lyckokänslor
För de flesta som bantar och går hungriga blir svälten för jobbig efter ett tag och man går tillbaka till sina vanliga matvanor. Men för anorektiker är det annorlunda. De trivs ofta i bantningen. En del uttrycker att de bara känner sig lugna när de är hungriga, andra fulla av energi, vilket kan leda till ett överdrivet tränande. Vissa känner sig till och med euforiska.
– Den sårbarheten har sannolikt med våra gener att göra. Inte många känner lockelse till svälten. Det finns ett släktskap både när det gäller metabolismen och den psykiatriska sjukdomen.
Anorexia är den enda av ätstörningssjukdomarna där undervikt är ett diagnoskriterium. Ångest är också centralt, tillsammans med svälten som innebär stora påfrestningar för kropp och själ.
– Den som svälter länge får depressioner och drabbas av pseudoautism. Då blir man mer egocentrisk och ångesten förstärker dina upplevelser – som att man är tjock. Det är också vanligt att man utvecklar tvång. Som tur är går detta över om vikten ökar.
Bulimiker pendlar mellan svält och ätande
Andra börjar istället överäta efter en period av bantning. Om man fastnar i ett mönster av att gå hungrig och sedan äta för mycket så kan det med tiden övergå i bulimi.
Även om de flesta bulimiker är normal- eller överviktiga spelar svälten en central roll. Efter ett anfall av hetsätning är det många bulimiker som hoppar över både frukost och lunch nästa dag. Man pendlar mellan hetsätning och att inte äta alls. Under en dag utan mat bygger man upp en hunger som blir okontrollerbar och triggar nästa hetsätning.
Bland dem med arfid är många normalviktiga, men det finns också de som svälter och är lika underviktiga som anorektiker.
Familjeterapi ger goda resultat
Det viktigaste för att bli bättre vid anorexi är att komma ut ur svälten. Först när man har gjort det är det dags att jobba med känslor, tankar och beteenden runt maten. Upp till 18 års ålder rekommenderas familjebaserad behandling.
– Tidig viktuppgång ger en god prognos och intensiv behandling baserad på familjeterapi ger bäst resultat. Det har vi evidens för, säger Ulf Wallin.
Ulf Wallin menar att många föräldrar klandrar sig själva för barnets sjukdom.
– De är skuldtyngda och tycker att de har provat allt när de kommer till oss. Det första vi får göra är att förklara att det inte är deras fel, föräldrar orsakar inte ätstörningar.
Däremot orsakar sjukdomen stora påfrestningar för hela familjen. Det är enormt jobbigt för föräldrarna att se sitt barn svälta.
– Gemenskapen runt matbordet går sönder och ofta slutar man umgås med andra familjer och släkten.
Barnet behöver tröst
Det är viktigt att komma igång så fort som möjligt med behandling som fokuserar på viktuppgång, säger Ulf Wallin. Det kan handla om att ta en paus från skolan samtidigt som föräldrarna vabbar och på så sätt kan stötta vid alla måltider och försöka förhindra kräkningar.
– Barnet eller tonåringen har det väldigt jobbigt vid matbordet och behöver tröst. Jag brukar fråga föräldrarna hur de brukar trösta när barnet är ledset. Varje familj behöver hitta sitt sätt.
Till Ätstörningscentrum i Lund kan familjer komma och bo i en särskild lägenhet och äta sina måltider. Om man är ensamstående kan till exempel en mormor vara med. Två vuxna behövs för behandlingen.
Anorektiker är ofta avvisande mot både vårdpersonal och föräldrar på grund av den rädsla och ångest som de måste stå ut med för att klara av att äta.
– Det som är karaktäristiskt för alla de som jag har mött genom åren är att de vill bli lämnade ifred, säger Ulf Wallin.
Många är friska som vuxna
En studie vid Göteborgs universitet följde patienter med anorexia under 30 års tid. De gjorde nedslag 6, 10, 18 och 30 år efter insjuknandet i ungdomsåren. Det visade sig att de som hade en ätstörning som unga till stora delar lever friskt vuxenliv. Men det förekom episoder av sjukdom.
– De hade jobb och familj precis som de som inte varit sjuka. De som hade anorexia i tonåren fick faktiskt fler barn än de i kontrollgruppen, något som överraskade.
Hälften av patienterna med ätstörningar hade ingen psykiatrisk diagnos alls som vuxna. Bland dem som fortfarande hade en anorexiadiagnos som vuxna kunde det vara en ätstörning eller en annan psykiatrisk diagnos som depression, ångesttillstånd eller tvångssyndrom.
Men när det gäller dem som hade arfid som barn och unga fanns inte samma variation på diagnoser i vuxenlivet. Det visade en av Ulf Wallins studier. Antingen var de friska eller hade fortfarande arfid.
Anorexia, dödlig sjukdom
När det gäller anorexia dör en av tio som en konsekvens av sjukdomen. Svälten ger depressioner som kan leda till suicid. Men oftast är det hjärtat som inte klarar av svälten.
– Anorexia nervosa är den dödligaste psykiatriska sjukdomen. Även anorektiker som är mycket intelligenta och välformulerade lider av svår psykiatrisk sjukdom. Vi kan inte lämna dem ifred.
Under de senaste 20 åren har de flesta höginkomstländer minskat antalet vårdplatser inom hälso-och sjukvården i förhållande till befolkningsmängden. Så har även skett i Sverige. Men åsikterna har gått isär om vad minskningen har fått för följder.
En del menar att minskningen av vårdplatser på sjukhus är ett tecken på att teknisk utveckling och mer effektivt utnyttjande av resurser har lett till att patienter kan skrivas ut fortare. Andra är av åsikten att minskningen speglar en försämrad tillgång till vård.
Vilka följder får färre vårdplatser?
Flera tidigare studier har visat på samband mellan hög beläggningsgrad – det vill säga andelen vårdplatser som är upptagna – och dödsfall. Men vilken betydelse minskningen av antalet vårdplatser har haft är inte lika studerat. Forskare vid Linköpings universitet gjorde därför beräkningar av hur antalet vårdplatser förändrats inom regionerna mellan 2001 och 2019.
– Vi ser att både vårdplatser och dödlighet minskade i alla regioner under perioden, men i de regioner som gjorde stora neddragningar på vårdplatser sjönk dödligheten inte lika mycket. Tre färre vårdplatser motsvarade ungefär ett ytterligare dödsfall per år, säger Jonathan Siverskog, utredare vid Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT) vid Institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet.
Hittar inga andra förklaringar
I studien undersöker forskarna om sambandet kan tolkas som att dödlighet påverkas av vårdplatsminskningar, eller om det finns andra faktorer som ligger bakom resultatet.
– Inga av känslighetsanalyserna som vi gjort pekar på att det finns något annat som förklarar sambandet vi ser mellan antalet vårdplatser och dödstal, utan det verkar som att färre vårdplatser har orsakat högre dödlighet. Vi har inte kunnat hitta några alternativa förklaringar, säger Jonathan Siverskog.
Kan användas som jämförelsemått
Forskarna intresserade sig för frågan eftersom de letar efter sätt att tolka ekonomiska utvärderingar inom hälso-och sjukvården. Hälsoekonomiska utvärderingar brukar visa vad det kostar att med en ny behandling vinna ett år i full hälsa. Men vad som är en rimlig kostnad är omtvistat. I studien beräknar forskarna att kostnaden för att vinna ett år i full hälsa genom fler vårdplatser är ungefär 400 000 kronor. Forskarnas tanke är att utvärderingar av nya behandlingar skulle kunna jämföras med deras uppskattning.
– Om en ny behandling kostar mer än 400 000 kronor per år i full hälsa är det mer effektivt att i stället lägga resurserna på fler vårdplatser, säger Jonathan Siverskog.
Det är värt att notera att forskarna jämfört varje region med sig själv över tid, istället för att jämföra regionerna med varandra. Eftersom det finns flera andra skillnader mellan regionerna, till exempel i befolkningens behov av vård, hade en jämförelse mellan regioner kunnat spegla andra skillnader än antalet vårdplatser.
– Det går att se att snusarna dör tidigare i nästan alla kategorier av dödsorsaker som vi har studerat och att skillnaden kvarstår även när man tar hänsyn till övriga levnadsvanor och socioekonomiska faktorer*, säger Marja Lisa Byhamre, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
*sociala och ekonomiska faktorer, som till exempel en persons utbildningsnivå, yrke och inkomst.
Hjärt-kärlsjukdomar vanlig dödsorsak
En av studierna i Marja Lisa Byhamres avhandling visar att snusare löpte 28 procent högre risk än icke-snusare att dö i förtid.
Hjärt-kärlsjukdomar och övriga orsaker (andra än hjärt-kärlsjukdomar och cancer) stod för de flesta av dödsfallen. Även dödligheten i cancersjukdomar var något förhöjd bland snusarna. Före detta snusare hade också en förhöjd dödlighet, men den var lägre än bland aktiva snusare. Studien är den hittills största i sitt slag i världen.
Eftersom snusning traditionellt har förknippats med mindre gynnsam social bakgrund analyserades i en av studierna risken för olika socioekonomiska grupper att dö en för tidig död. Det visade sig att risken var förhöjd i alla grupper, det vill säga oavsett utbildningsnivå, lön och bostadsort.
Orsaken inte fastslagen
Exakt på vilket sätt som snusandet orsakar högre dödlighet var lite svårare att få svar på. I studierna gick det inte att se något tydligt samband mellan snusning och kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar som övervikt, högt blodtryck, förhöjda blodfetter eller typ 2-diabetes.
Nivån av en inflammatorisk markör i blodet var till och med något lägre än för icke-snusare, vilket snarare borde vara en fördel. Däremot kunde man se att snusarna hade lägre nivå av D-vitamin i blodet än icke-snusare. I andra studier har låga D-vitaminnivåer visat sig vara kopplade till exempelvis ökad förekomst av hjärt-kärlsjukdomar, depression och försämrad överlevnad.
Bland snusande män var testosteronnivåerna något förhöjda, vilket också är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar.
– Det återstår att ta reda på mer om på vilket sätt som snus orsakar ökad dödlighet och om riskerna kan förebyggas. Men helt klart är att snus inte är ofarligt, även om cigarettrökning givetvis är ännu värre, säger Marja Lisa Byhamre.
Så gjordes forskningen
Studierna genomfördes på redan insamlade data inom olika svenska kohorter.
I studie ett ingick 169 000 män från en databas bestående av åtta stora studier om snusning och hälsa.
Studie två omfattade 46 000 män och kvinnor från de hälsokontroller och efterföljande samtal som erbjuds västerbottningar när de fyller 40, 50 respektive 60 år inom Västerbottens hälsoundersökningar.
Tredje studien inkluderade cirka 900 personer i Luleå som följts från 16 till 43 års ålder.
Studie fyra genomfördes på drygt 6 000 deltagare från Monica-undersökningarna i Norrbotten och Västerbotten.
Marja Lisa Byhamre, ST-läkare i geriatrik vid Örnsköldsviks sjukhus, marja_lisa.byhamre@umu.se
De flesta patienter som har genomgått kirurgi i samband med bröstcancer rekommenderas att även få strålbehandling.
Avgör vem som kan slippa strålning
I en studie från Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har forskare tittat närmare på en så kallad genprofil från bröstcancertumörer. De 16 generna i genprofilen styr bland annat funktioner som rör immunsystemet och hur snabbt celler delar sig.
Forskarna undersökte effektiviteten av bröstbevarande kirurgi med och utan lokal strålbehandling och fann att genprofilen hjälper till att avgöra vilka patienter som inte har behov av strålbehandling.
Genprofilen har fått namnet Polar och har man ett lågt värde på Polar-genprofilen tycks man i regel klara sig lika bra utan strålbehandling, med avseende på risken för återfall.
Bra att slippa onödig strålbehandling
Ganska få upplever allvarliga biverkningar av strålning, men med tanke på att bröstcancer är vanligt utsätts många för strålbehandling totalt sett.
– Då behandling kan ha negativa sidoeffekter är det viktigt att kliniskt fastställa och identifiera patienter där strålbehandling inte behövs, säger Per Karlsson, professor i onkologi vid Sahlgrenska Comprehensive Cancer Centre.
Forskarna hoppas att denna typ av genprofilering kan förbättra livskvaliteten för människor framöver.
– Men utvecklingen av Polar kommer att behöva ytterligare validering och säkerhetstester innan den kan användas i det kliniska arbetet, säger Per Karlsson.
Mer om studien
I studien har en genprofil med namnet Polar, ”Profile for the Omission of Local Adjuvant Radiotherapy” tagits fram. Den identifierar när man kan avstå strålbehandling.
Ett forskarteam från Sverige, Skottland och Kanada utförde validerande analyser av 623 patienter som deltog i en av tre kliniska randomiserade prövningar och undersökte effektiviteten av bröstbevarande kirurgi med och utan lokal strålbehandling.
Patienter med bröstcancertyp som inte har behov av strålbehandling efter bröstbevarande operation har kunnat identifieras med hjälp av genprofilen.
Källa: Sahlgrenska universitetssjukhuset
Grafen är ett extremt tunt material, en miljon gånger tunnare än ett hårstrå, se faktaruta nedan. Materialet har en släkting, grafenoxid, som bland annat studeras med avseende på målstyrd läkemedelsleverans i kroppen.
En illustration av hur grafen är uppbyggt.
Grafen och grafenoxid – supertunna material
Grafen är ett nanomaterial som består av ett enda lager av kolatomer. Det är starkare än stål, men samtidigt böjbart, genomskinligt och har god ledningsförmåga, vilket leder till stora möjligheter inom en rad olika områden som ”smarta textilier” där flexibel elektronik är ett måste. Grafen förekommer också som en komponent i kompositmaterial, alltså material med två eller fler komponenter som tillsammans bildar ett material med nya egenskaper.
Grafenoxid, i sin tur, är ett material besläktat med grafen och består av ett enda lager av kol- och syreatomer. Till skillnad från grafen är grafenoxid vattenlösligt och av intresse bland annat när det gäller läkemedelsleverans i kroppen.
Källa: Karolinska institutet
Påverkar immunförsvaret
Men nanomaterial kan också påverka kroppen. Att de kan påverka immunförsvaret är exempelvis känt. På senare år har enstaka studier visat att de också kan ha inverkan på tarmfloran, det vill säga bakterier som finns naturligt i tarmen.
Hur detta hänger ihop – alltså sambandet mellan nanomaterial, tarmflora och immunförsvar – har KI-forskare undersökt i en ny studie.
Fiskar utsattes för grafenoxid
Det nanomaterial som har studerats är grafenoxid. Till skillnad från grafen är grafenoxid vattenlösligt.
Grafenoxid gavs, via vattnet, till vuxna zebrafiskar. Zebrafiskar anses nämligen vara en bra modell för att studera immunförsvaret. Forskarna analyserade sedan hur tillförseln av grafenoxid påverkade fiskarnas tarmfloras sammansättning.
Tarmfloran förändras tydligt
Det gjordes både hos normala fiskar och hos fiskar som saknar en mottagarmolekyl i tarmcellerna vid namn arylhydrokarbonreceptorn, Ah-receptorn. Ah-receptorn är en receptor för olika kroppsegna och bakteriella metaboliter.
– Vi kunde visa att tarmflorans sammansättning tydligt förändras när vi exponerar fiskarna för grafenoxid, även vid låg dos, och Ah-receptorn visade sig också påverka tarmfloran, säger Guotao Peng, postdoktor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.
Immunsvar som vid parasitinfektioner
Forskarna tog också fram zebrafiskyngel som helt saknar en naturlig tarmflora. Det gör det möjligt att undersöka effekterna av enstaka komponenter från tarmfloran, i det här fallet fettsyran smörsyra, som utsöndras av vissa tarmbakterier. Det är känt sedan tidigare att smörsyra kan binda till Ah-receptorn.
Forskarna såg att grafenoxid tillsammans med smörsyra gav upphov till ett så kallat typ 2-immunsvar hos fiskarna. Effekten visade sig vara beroende av att fiskarna uttryckte Ah-receptorn i tarmcellerna.
– Den här typen av immunsvar brukar man se vid parasitinfektioner. Vår tolkning är att immunförsvaret i tarmen kan hantera grafenoxid på ett liknande sätt som det hanterar en parasit, säger Guotao Peng.
Viktigt för att förstå negativa effekter
– Det här visar att vi måste ta med tarmfloran i beräkningen om vi ska förstå hur nanomaterial påverkar immunförsvaret. Resultaten är viktiga för att förstå möjliga negativa effekter av nanomaterial och kunna mildra eller förebygga sådana effekter hos nya material, säger Bengt Fadeel, professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet.
Bengt Fadeel, professor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet bengt.fadeel@ki.se
Elevers användning av egna mobiltelefoner i skolan har länge diskuterats och många har argumenterat för ett mobilförbud. 2022 kom också en lag som ger lärare ett större mandat att hålla mobiltelefonfria lektioner, om de så önskar. Det är också förbjudet att använda mobiler för annat än skolarbete i klassrummet.
I sin avhandling vid Göteborgs universitet har Anita Grigic Magnusson undersökt hur elever på två högstadieskolor och två gymnasieskolor resonerar om mobilanvändning i klassrummet. Hon har även undersökt hur ett lärarlag har gjort när de har infört mobilförbud i sina klassrum.
Elever luras om mobilerna
Enligt avhandlingen ger mobilförbudet upphov till ett dilemma i den allt mer digitaliserade skolan. Å ena sidan ska mobilanvändning ske mer strikt, å andra sidan integreras digitala verktyg kontinuerligt i undervisningen.
Enligt avhandlingen spelar det heller inte så stor roll om mobilförbud finns eller inte – elever använder egna mobiltelefoner i skolan, oavsett.
– Den stora skillnaden är att på skolor med förbud verkar en stor del av användningen ske i smyg och i princip uteslutande för saker som inte har med skolan att göra, säger Anita Grigic Magnusson.
– Även om läraren står och samlar in mobilerna inför varje lektion berättar både lärare och elever att eleverna hittar på strategier för att kringgå skolans och lärarens regler. De lämnar in tomma skal, de säger att de glömt mobilen hemma, eller att ’den ligger i skåpet’.
Totalförbud verkar inte funka
Avhandlingen visar att elever som går på skolor utan mobilförbud säger att de främst använder mobilen till sådant som är skolrelaterat, även om de använder den till annat också.
Det sättet att använda telefoner i skolan ger en guidning i när eleverna ska använda dem och vad de ska använda dem till, enligt Anita Grigic Magnusson, som menar att ett totalförbud inte verkar fungera.
– Däremot behöver skolorna ha tydliga riktlinjer och ett klart och tydligt syfte för hur och när eleverna får använda mobilen. Eleverna behöver lära sig ett förhållningssätt.
Stärker lärarens mandat
Men det finns även fördelar med den nya lagen.
– Lagen har gett lärare och rektorer större mandat och en stärkt profession i och med att de nu kan luta sig mot lagen för att upprätthålla mobilfria lektioner. Det har de inte kunnat göra tidigare.
Anita Grigic Magnusson, filosofie doktor vid Institutionen för tillämpad IT, Göteborgs universitet anita.magnusson@ait.gu.se
I sin avhandling vid Umeå universitet visar Jenny Larsson att mer än en tredjedel, 38 procent, av den äldre befolkningen i Umeå har gångbesvär.
Många kan behandlas
Ungefär hälften av dessa har en neurologisk orsak till besvären, vilket kan ge dem en generellt ostadig gång. Ostadig gång är ett tillstånd som med tiden kan utvecklas till något som kallas HLGD, ”higher-level gait disorder”, eller högre ordningens gångstörning.
Men det positiva är att problemen, vid den typen av neurologiska gångbesvär, kan gå att behandla. Ett exempel är om besvären orsakas av något som kallas idiopatisk normaltryckshydrocefalus, se nedan. Ostadigheten hänger då samman med en ökad mängd ryggmärgsvätska i huvudet som gör att hjärnans ventriklar, vätskefyllda hålrum, blir förstorade.
Gångstörning
En gångstörning definieras som en synlig avvikande gångstil där stegen blir kortare och man går långsammare än förut. Hos äldre kan det påverka livskvalitet, leda till minskad självständighet och orsaka fall som kan ge allvarliga skador.
HLGD, högre ordningens gångstörning
Olika metoder användas kan användas för att kategorisera gångstörningar. Ett sätt är att dela upp neurologiska gångstörningar baserat på vilken del av nervsystemet som tros orsaka besvären. En gångstörning som orsakas av skador i hjärnans högre delar ger en långsam och ostadig gång och kan kallas för en ”higher-level gait disorder”, HLGD. En sjukdom som kan orsaka HLGD är idiopatisk normaltryckshydrocefalus.
INPH, idiopatisk normaltryckshydrocefalus
INPH är en sjukdom som karaktäriseras av tre huvudsymtom: en typisk gångstörning (HLGD), demens samt urininkontinens. Om något av symtomen förekommer tillsammans med en ökad mängd ryggmärgsvätska i hjärnans hålrum, och ingen annan förklaring kan hittas till besvären, uppfylls diagnoskriterierna för sjukdomen.
INPH är vanligt i den äldre befolkningen, visar nyare svenska studier. Upp till 3,7 procent kan vara drabbade och gångstörning är det vanligaste symtomet. Det brukar utvecklas först i sjukdomsförloppet och är också det symtom som svarar bäst på behandling: 70 procent förbättras i gången. INPH behandlas med en cerebrospinalvätskeshunt som dränerar ryggmärgsvätska från hjärnans hålrum, oftast till buken.
Ibland kallas denna sjukdom ”en botbar demenssjukdom” eftersom ungefär 40 procent får förbättrad kognition efter behandling.
Källa: Umeå universitet
Nära sex procent av den äldre befolkningen i Umeå har HLGD och nästan fyra procent har HLGD i kombination med stora hjärnventriklar, enligt Jenny Larssons forskning.
Framgångsrik behandling
Idiopatisk normaltryckshydrocefalus behandlas ofta framgångsrikt genom att man sätter in en shunt som reglerar flödet av ryggmärgsvätska. 70 procent av dem som behandlas får lättare att gå.
Det är möjligt att fler skulle kunna få sådan behandling, menar Jenny Larsson. Men då måste tillståndet också upptäckas.
– Eftersom för mycket ryggmärgsvätska i huvudet är något som ofta kan behandlas, finns därmed hopp om att kunna hjälpa människor med HLGD och stora hjärnventriklar. Vid symptom på HLGD bör man därför överväga att göra en bildundersökning av hjärnan för att se om det finns stora hjärnventriklar.
Studien, som forskarna har valt att kalla för ”ilskestudien”, är den första att jämföra olika internetförmedlade känsloregleringsstrategier mot ilska. Resultaten förväntas ha betydelse för förståelse av emotionsreglering och spridningen av evidensbaserade metoder.
Stort intresse att delta i studien
– Det är oftast mycket svårt att rekrytera deltagare till behandlingsstudier. Till ilskestudien gick det däremot rekordsnabbt och vi var tvungna att stänga rekryteringssajten efter några veckor på grund av högt söktryck. Detta tyder på att det finns ett uppdämt behov av psykologisk behandling av ilska. Många personer som har problem med ilska skäms och vi tror att internetformatet passar denna grupp extra bra eftersom de inte behöver vänta i ett mottagningsrum eller sitta öga mot öga med en terapeut och prata om sin ilska, säger Johan Bjureberg, biträdande lektor vid Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet och ansvarig forskare för studien som genomförts i samarbete med forskare vid Örebro Universitet.
Internetförmedlade känsloregleringsstrategier
Ilskestudien har utvärderat effekten av två känsloregleringsstrategier: känslomässig närvaro och kognitiv omtolkning. Vid känslomässig närvaro tränas förmågan att lägga märke till och acceptera sina känslor och tankar utan att döma eller agera på dem. Vid kognitiv omtolkning tränas i stället förmågan att ompröva tankar och situationer och hitta alternativa tankar som inte triggar jobbiga känslor.
De 234 deltagarna, alla med betydande ilskeproblem, lottades till fyra veckors behandling med antingen känslomässig närvaro, kognitiv omtolkning eller en kombination av båda dessa strategier. Alla behandlingar var ungefär lika långa och var associerade med minskad självrapporterad ilska och aggressivitet vid slutet av behandlingen.
Kombinationsbehandling fungerade bäst
Den kombinerade behandlingen resulterade i signifikant lägre nivåer av utåtriktad ilska, aggression och grubblande, men inte undertryckt ilska, jämfört med enbart känslomässig närvaro eller kognitiv omtolkning. Kombinationen var särskilt effektiv för deltagare som hade mycket höga nivåer av ilska vid början av studien. Resultaten stärker forskning och teorier om att begränsningar i förmågan att reglera känslor och tolka händelser och situationer kan vara en viktig bidragande faktor till problem med att hantera ilska.
– Våra resultat tyder på att en mycket kort behandling på endast fyra veckor som administreras över internet med minimalt terapeutstöd är effektiv i att minska problem med ilska. Vår förhoppning är nu att uppföljningsstudier stödjer detta fynd och att behandlingen kan erbjudas på bred front inom ordinarie vård, avslutar Johan Bjureberg.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
