Båtbottenfärger är sammansatta för att hålla bort påväxt från bottnen på en båt eller ett fartyg. Med påväxt menas sådant som havstulpaner, alger och musslor som sätter sig fast på bottnen och därmed ökar båtens friktion och bränsleförbrukning.
Koppar i båtbottenfärg motverkar påväxt, men utsläpp från kopparbaserade båtbottenfärger förorenar Östersjön, se faktaruta nedan.
Koppar i Östersjön – ett utbrett miljöproblem
Användning av koppar i båtbottenfärger är ett känt och utbrett miljöproblem för vattenlevande växter och organismer i Östersjön. Tungmetallen bryts inte ner i miljön och det är därför vanligt att vatten, sediment och jord i fritidsbåtshamnar, större hamnar och varv är förorenade och överskrider gränsvärdena för koppar. En tidigare studie från Chalmers visar att båtbottenfärgerna står för hela 40 procent av den totala tillförseln av koppar till Östersjön.
Eftersom Östersjön är ett innanhav tar det 25–30 år för vattnet att bytas ut. Det innebär att tungmetallen finns kvar under mycket lång tid.
Källa: Chalmers
Forskare vid Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet och Svenska miljöinstitutet IVL har nu jämfört effekten av silikonbaserad och kopparbaserad färg i en studie som gjorts vid tre platser i Östersjöregionen och Skagerrak. Enligt studien är silikonfärgen, det mer miljövänliga alternativet, bäst på att hålla påväxt borta.
Bilden nedan är tagen efter två års exponering i havet. De svarta ytorna hade målats med silikonbaserad färg, de röda med kopparbaserad färg. De vita ytorna hade inte behandlats alls.
Bild: Anna-Lisa Wrange, IVL.
God nyhet för miljön
– Det här innebär att vi nu har en fantastisk möjlighet att drastiskt minska tillförseln av tungmetallen till vårt känsliga innanhav, säger Maria Lagerström, forskare i maritim miljövetenskap på Chalmers.
– Detta är den första oberoende vetenskapliga studien som visar att silikonfärger är mer effektiva än kopparbaserade färger i Östersjöområdet.
Gamla vanor dominerar än
Färgmarknaden för fartyg och fritidsbåtar domineras ännu helt av kopparbaserade båtbottenfärger. Marknadsandelen för silikonbaserad färg för fartygssektorn var en procent år 2009 och ökade till 10 procent år 2014.
För fritidsbåtssektorn beräknas andelen båtar målade med silikonfärg vara betydligt lägre. Det finns miljövänligare alternativ på marknaden, men en förändring tycks vara svår, enligt Chalmers-forskaren Maria Lagerström.
– Gemensamt för både fartygsindustrin och fritidsbåtssektorn är att de är traditionella. Man gillar att använda de produkter man är van vid och man är dessutom skeptisk till att giftfria alternativ verkligen fungerar.
Studien av båtbottenfärgerna avslutades efter ett år. Men resultaten höll sig över längre tid, enligt forskarna.
– Vi har faktiskt låtit våra testpaneler vara kvar på en testplatserna. Dessa har nu varit under ytan i över två års tid och vi kan konstatera att silikonfärgen fortfarande fungerar bra och, framför allt, är bättre än kopparfärgen, säger Maria Lagerström.
Mer om färgerna i studien:
Traditionella båtbottenfärger motverkar påväxt genom att kontinuerligt läcka koppar och/eller andra toxiska substanser som är giftiga för marina organismer.
Silikonfärgernas glatta ytegenskaper gör det istället svårt för påväxt att fastna på skrovet. Färgerna är dessutom självrengörande, vilket innebär att den påväxt som ändå lyckats fästa åker av när skrovet rör sig genom vattnet.
Silikonfärg är baserad på ämnet silikon som framställs med hjälp av kiseloxid som utvinns ur sand. Den vetenskapliga artikelns sammanställning av ekotoxikologiska studier visar att silikonfärger är betydligt mindre miljöskadliga än kopparfärger. Men det finns vissa silikonfärger som innehåller högfluorerade ämnen, så kallade PFAS, som är mycket svårnedbrytbara i miljön. Silikonfärgen som testades i studien var dock av fluorfri sort.
Maria Lagerström, forskare, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, Chalmers tekniska högskola maria.lagerstrom@chalmers.se
Läge för soffmys med Love Actually i mellandagarna? Eller julglädje och julångest med hjälp av Fanny och Alexander? Här är skälen till att julfilmerna fortsätter att vara standard i tevetablån.
Filmer där julen är viktig för handlingen har funnits sedan 1890-talet. De tidigaste kretsade kring tomten. Sedan kom snarare julen som högtid att stå i centrum.
En julsaga − i många varianter
− Charles Dickens En julsaga är ett sådant exempel. Den berättelsen har det vänts och vridits på i många filmer, både på stora duken och på tv, säger Mats Björkin, professor i filmvetenskap vid Göteborgs universitet.
Den tidigast bevarade filmatiseringen av En julsaga är från 1901 och den senaste släpptes 2009 i form av en datoranimerad film med Jim Carrey. Däremellan hittar vi minst 20 versioner, bland annat en tv-musikal från 1954, en filmatisering från BBC 1977 och Disneys version ”Musse Piggs julsaga” 1983.
Redan från början var julfilmer populära. Mats Björkin tror att det hänger ihop med de förväntningar och besvikelser som kopplas till högtiden.
− Gemenskap och ensamhet är väl aldrig så starka som under julen. Därtill kommer också att julhelgen sedan stumfilmstiden har varit en av årets bästa tid för filmpremiärer.
Ingen dalande marknad för julfilmer
Vissa teman i julfilmerna har bestått under alla år.
− En sak som inte har förändrats är de lyckliga sluten, men generellt har filmerna nog blivit roligare och mindre allvarliga med tiden, säger Mats Björkin.
Människors intresse för genren består sannolikt också.
− Så länge kombinationen av religion, tradition, familj och kommersialism är gångbar finns en marknad för julfilmer.
Julfilmen från USA: Ung kvinna möter…
Julfilmer från USA är av särskilt intresse för Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.
Ofta handlar dessa filmer om en yrkesverksam kvinna i 20–30-årsåldern som av en slump, ofta i anslutning till sitt arbete eller under en semesterresa inför julhelgen, träffar en man som väcker hennes intresse. Tittarna får följa hur hjältinnan och hjälten fattar tycke för varandra samtidigt som de är upptagna med en mängd julförberedelser som fördjupar deras relation. Handlingen leder fram till första kyssen just på julafton eller juldagen.
Dessa filmer utmärks av traditionella familjevärderingar, som att det är viktigt att fira jul hemma.
Idyllisk jul i småstaden
− Oftast kontrasteras det stressiga karriärsinriktade och opersonliga livet i storstaden med den familjära julstämningen i småstaden bland vänner och familj. Och så utspelar de sig i miljöer som är överdrivet julpyntade, där snön ligger djup och vinterhimmeln är stjärnklar, säger Yvonne Leffler.
Den amerikanska julfilmen är en kombination av julmys och romans med lyckligt slut.
− Julens kärleksbudskap förstärker deras framväxande kärlek. Även om det uppstår hinder för deras förening övervinns dessa på ett sätt som bekräftar julens kärleksbudskap och julen som miraklens tid.
Bästa julfilmerna enligt professorn i filmvetenskap
Här är filmvetaren Mats Björkins 5 julfilmsfavoriter:
Fanny och Alexander av Ingmar Bergman, 1982, Sverige – ”inget slår en bergmansk jul”.
Livet är underbart av Frank Capra, 1946, USA – ”julfilmernas julfilm”.
Take Me Out To The Snowland av Yasuo Baba,1987, Japan – ”julen som en romantikens högtid”.
A Charlie Brown Christmas av Bill Melendez, 1964, USA – ”vad kan gå fel när lille Karl ifrågasätter julkommersen?”.
8 kvinnor av François Ozon, 2001, Frankrike – ”sång och mord under ledning av Frankrikes främsta skådespelerskor”.
Och den här julfilmen går an, enligt Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap:
”Även om jag intresserar mig för fenomenet julfilm är jag inte en julfilmsfan. Men om jag måste ta fram en rätt bra julfilm väljer jag Love Actually från 2003.”
Screening är ett slags massundersökning. Man undersöker ett stort antal människor för att hitta tecken på sjukdom, eller förstadier till sjukdom. Mammografi är ett exempel.
Men för prostatacancer görs ingen allmän screening i Sverige. Förklaringen är att en mycket stor andel av de fall som upptäcks utgörs av små och oftast harmlösa tumörer. Det innebär en risk att människor behandlas i onödan, med risk för bestående problem i form av inkontinens och impotens.
I en ny studie inbjöds nästan 38 000 män i Sverige, 50 till 60 år gamla, att ta blodprovet PSA, se faktaruta nedan.
Blodprovet PSA, så funkar det
PSA-blodprov mäter värdet av ett ämne som kommer från prostatan. Värdet stiger vid olika sjukdomar i prostatan. Ett PSA-värde över en viss nivå bör utredas för att ta reda på om orsaken är prostatacancer, eller en godartad prostatasjukdom.
Man kan göra ett PSA-blodprov av olika anledningar, till exempel för att man har symtom som kan bero på prostatacancer eller för att man har en ärftligt ökad risk för cancer i prostatan. Testet kan också göras för att utröna hur en behandling påverkar en pågående prostatacancer.
De i studien som hade förhöjda PSA-värden erbjöds sedan en magnetkameraundersökning av prostatan. Deltagarna delades in i två grupper:
I en grupp erbjöds alla med förhöjda PSA-värden tolv så kallade blinda vävnadsprov från olika delar av prostatan. Visade magnetkameran något misstänkt togs ytterligare tre eller fyra riktade vävnadsprov från just det området i prostatan, en strategi som i stort sett är standard i världen i dag.
I den andra gruppen, experimentgruppen, kallades enbart män med misstänkta förändringar vid magnetkameraundersökningen till vävnadsprov, som då bara utgjordes av fyra riktade vävnadsprov, mot det misstänkta området.
Färre upptäckter av harmlös cancer
Resultaten visar att risken att hitta en harmlös cancer halverades i experimentgruppen – medan allvarlig potentiellt dödlig cancer hittades i nästan samma utsträckning.
Ansvarig för studien är Jonas Hugosson, professor i urologi vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– Vi måste komma bort från de blinda vävnadsproverna som i dag fortfarande är standard, lita på magnetkameraundersökningen och därmed skifta diagnostiken till att enbart ta prov på män med magnetkamerafynd och då enbart riktade prover mot det aktuella området.
Jonas Hugosson säger att den undersökta strategin innebär en kraftig minskning av vävnadsprovtagningar, som i sig är obehagliga och kan ge infektioner.
– Dessutom halverar denna strategi risken att man upptäcker en harmlös cancer, vilket varit det största hindret för att införa allmän screening för prostatacancer.
Lite högre risk för fördröjd cancerdiagnos
I experimentgruppen ökade sannolikheten, hos en liten del av deltagarna, för att upptäckten av en medelsvår tumör blev något fördröjd. Det sammantagna resultatet talar dock för att det nu finns fullgoda medicinska argument för att införa screening enligt den aktuella modellen, menar Jonas Hugsson.
– Resultaten från denna studie kan bana väg för att allmän screening kan införas för prostatacancer, även om andra faktorer, såsom kostnader, tillgänglighet till magnetkameraundersökning med mera, måste tas med i bedömningen.
Jonas Hugosson, professor i urologi på Göteborgs universitet och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset jonas.hugosson@surgery.gu.se
Med hjälp av avancerad teknik upptäckte forskare att fragment som de hade samlat in på Grönland är en miljon år äldre än det tidigare rekord-dna:t, som kom från benrester från en sibirisk mammut.
– De gamla dna-proverna hittades djupt begravda i sediment som byggts upp över en 20 000-årsperiod. Sedimentet låg bevarat i is eller permafrost och har varit opåverkat av människor under två miljoner år, vilket har varit helt avgörande, säger Kurt H. Kjær vid Köpenhamns universitet.
Proverna var bara några miljondels millimeter långa och togs från Kap København-formationen. Den består av cirka 100 meter tjocka sedimentavlagringar inbäddade i mynningen av en fjord i Ishavet på Grönlands nordligaste punkt.
För två miljoner år sedan varierade klimatet på Grönland mellan arktiskt och tempererat. Trots att tidsepoken kallas för istid var temperaturen på Grönland då mellan 10 och 17 grader varmare än idag. Under en av de tempererade perioderna byggdes sedimentet upp, meter för meter, i en grund vik.
Renar, harar – och mastodonter
Det dna som funnits visar ett två miljoner år gammalt ekosystem. Enligt forskarna bevisar det förekomsten av djur, växter och mikroorganismer på Grönland, inklusive renar, harar, lämlar, björkar och poppelträd.
Enligt forskarna går det även att utifrån dna:t se att mastodonter, ett däggdjur från istiden, strövade omkring på Grönland innan arten senare dog ut. Tidigare har man inte trott att de elefantliknande djuren förekom på Grönland, så långt bort från deras kända ursprung i Nord- och Centralamerika.
Klurig process
Processen att låsa upp dna-fragmentens hemligheter var tidskrävande. Först fastställde forskarna att det faktiskt fanns dna gömt i sedimenten, därefter var de tvungna att extrahera det för undersökning.
De jämförde sedan varje enskilt fragment med ett omfattande bibliotek av dna som samlats in från dagens djur, växter och mikroorganismer. En bild började framträda som visade upp dna från förhistoriska träd, buskar, fåglar, djur och mikroorganismer.
Ian Snowball, forskare vid Uppsala universitet, åldersbestämde Kap København-formationen. Detta skedde med hjälp av så kallad paleomagnetism, en metod som kan användas för att fastställa geologisk ålder.
40 forskare från Danmark, Storbritannien, Frankrike, Sverige, Norge, USA och Tyskland deltog i projektet.
Ian Snowball, professor vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet ian.snowball@geo.uu.se
Matilda Lindmarks forskning har varit en del av skogsskadenätverket som Skogsstyrelsen startade i samband med att problemet med granbarkborre uppdagades runt år 2012.
I granskogen fångas flest borrar
– Miljösidan menar att homogena skogar är problemet. En annan sida som är mer produktionsinriktad säger att det är de skyddade skogarna med gammal död gran som bidrar till problemet med granbarkborrar, säger Matilda Lindmark och fortsätter:
– Jag har visat på att så inte är fallet, det är i granskogen man fångar mest borrar – ju större inblandning av tall desto mer naturliga fiender och färre borrar.
Fällor med svamp
Matilda Lindmark har i sin avhandling undersökt skogsskador i brukade skogar i Jämtland och Västernorrland. En del i avhandlingen rör hur fällor kan minska risken för att skog angrips av granbarkborre.
– Vi har ökat fällornas effektivitet genom att hitta nya ämnen som avskräcker granbarkborrar. Det kan bli en betydande del i att skydda viktiga skogskanter framöver, säger hon.
Svampar har använts som lockbeten, bland annat.
– Dels har vi gjort ett projekt där vi ”boostat” traditionella feromonfällor med svampsubstanser. Det vi såg var att om man blandar in svampdofterna så minskar antalet fångade barkborrar. Vi tänker att en svampdoft kan bli ett ännu effektivare sätt att få barkborrar att inte flyga dit överhuvudtaget, säger Matilda Lindmark.
– Det vi använt tidigare är lövbarksdoft, men vi kan inte se att det har hjälp mot antalet barkborrar. Man inser vilket komplext luktsinne en sådan liten barkborre har. Även om det har forskats om det länge är det så mycket vi inte vet.
Nytt viltskyddsmedel
Matilda Lindmark har även studerat alternativa viltskyddsmedel och utgått från tidigare forskning som bland annat handlar om grankbark och om trädens försvarsmekanismer.
– Sedan har jag utvecklat det vidare och gjort två stora fältförsök där jag plockat torkad granbark vid stora sågverk, kokat i etanol och löst ut försvarsämnena som älgarna känner doften av och som de väljer att avstå från att äta. Det finns andra viltskyddsmedel på marknaden, men det här kan bli billigare. Ett alkoholbaserat medel fungerar dessutom när det är kallt ute, säger Matilda Lindmark.
Det är ganska lite studerat hur hälsan hos människor eventuellt påverkas när de äter så kallade texturerade växtproteiner, där protein har omstrukturerats genom en process med högt tryck och hög temperatur − se faktaruta längre ned. Det handlar om olika sorters köttsubstitut, eller ”vegokött”.
44 köttsubstitut under lupp
I en studie från Chalmers har en forskargrupp analyserat 44 köttsubstitut som säljs i svenska butiker. Produkterna är framför allt tillverkade av soja- och ärtprotein, men även av den fermenterade sojaprodukten tempeh samt av mykoproteiner, det vill säga proteiner från svamp.
Bland produkterna syntes stor variation i innehåll, enligt forskarna. Det fanns också skillnader i hur hållbara produkterna kan anses vara ur hälsosynpunkt.
Höga halter av hämmande ämne
− Generellt var kroppens upptag av järn och zink väldigt lågt. Det beror på att dessa köttsubstitut innehåller höga halter av fytat, ett ämne som hämmar upptaget av mineraler i kroppen, säger Cecilia Mayer Labba, som nyligen disputerade på en avhandling om de näringsmässiga följderna av att ersätta animaliskt protein med växtbaserat protein.
Fytat finns naturligt i bönor och spannmål och ansamlas när proteiner utvinns för att användas i köttsubstitut. I mag-tarmkanalen, där upptaget av mineraler sker, bildar fytat olösliga föreningar med livsnödvändiga mineraler, framför allt järn och zink.
− Både järn och zink ansamlas också i tillverkningsprocessen. Därför anges höga halter i produkternas innehållsdeklaration, men mineralerna är bundna till fytat och kan inte tas upp och användas av kroppen, säger Cecilia Mayer Labba.
Järnbrist vanligt
Järnbrist bland kvinnor är ett stort problem globalt. I Europa är 10−32 procent av kvinnor i fertil ålder drabbade och nästan var tredje tonårsflicka i högstadiet i Sverige, enligt Livsmedelsverket.
Kvinnor är också den grupp i samhället som i störst utsträckning har gått över till en växtbaserad kost och som äter minst andel rött kött, som är den viktigaste källan till järn som lätt kan tas upp i tarmen.
Forskare: Produkter bör ha bättre information
Det räcker alltså inte att bara titta på innehållsdeklarationen för att få en uppfattning om vilken näring maten kan ge, enligt forskarna.
− Vissa av produkterna som vi har undersökt är berikade med järn, men det hämmas ändå av fytat. Att enbart deklarera de näringsämnen som kan tas upp av kroppen tror vi skulle kunna skapa incitament för industrin att förbättra sina produkter, säger Ann-Sofie Sandberg, professor i livsmedelsvetenskap vid Chalmers.
Tempeh och mykoproteiner stack ut
Tempeh, som tillverkas av fermenterade sojabönor, skiljde sig från de andra köttsubstituten vad gäller järn-tillgängligheten. Det var väntat, enligt forskarna, eftersom man vid fermentering av tempeh använder mikroorganismer som bryter ner fytat.
Mykoproteiner stack också ut genom sin höga zinkhalt och innehöll inga kända ämnen som hämmar kroppens upptag. Men enligt forskarna är det ännu oklart hur väl våra tarmar kan bryta ner den här typen av produkter − och hur det i sin tur påverkar upptaget av näringsämnen.
− Växtbaserad mat är viktig för en övergång till hållbar livsmedelsproduktion och det finns en enorm utvecklingspotential för växtbaserade köttsubstitut. Industrin behöver tänka på näringsvärdet i produkterna och använda och optimera kända processtekniker som fermentering, men även utveckla nya metoder för att öka tillgängligheten av olika viktiga näringsämnen, säger Cecilia Mayer Labba.
Framställning av ”vegokött”
De flesta växtbaserade proteinprodukter på marknaden är baserade på protein som har extraherats ur en gröda och separerats från grödans övriga beståndsdelar.
Proteinet utsätts därefter för högt tryck och temperatur vilket omstrukturerar proteinerna, så kallad texturering. Ihop med andra ingredienser kan därefter en mer köttlik och tuggvänlig produkt uppstå.
Chalmers studie visar att näringsvärdet i dagens tillgängliga köttsubstitut ofta är bristfälligt beroende på val av råvara (ofta importerad soja) och processbetingelser (innehåll av antinutrienter som kan hämma näringsupptag) och på tillsatser (fettkvalitet och salt).
Cecilia Mayer Labba, doktor, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola cecilia.mayer.labba@chalmers.se
Siklöjan i Bottenviken är en art som förvaltas nationellt. Siklöjan i svenska kustvatten hanteras som ett bestånd och förvaltas av svenska myndigheter. Siklöjan i finska vatten hanteras som ett annat bestånd och förvaltas av finska myndigheter.
Siklöja
Siklöja, Coregonus albula, är en liten sötvattensfisk som finns i djupa sjöar i hela Sverige. Den förekommer även i det svagt bräckta vattnet i nordligaste delen av Bottenviken, där dess utbredning söderut begränsas av salthalten i vattnet.
I Bottenviken fiskas siklöja med trål under hösten. Siklöjans rom är en delikatess och säljs som löjrom. En normalstor hona producerar ca 2 000 ägg, vilket är relativt lite i jämförelse med andra arter i samma storleksklass.
Källa: SLU
Forskare har varit osäkra på om siklöjan i Bottenviken i själva verket utgörs av en enda stor population, där både den svenska och den finska siklöjan ingår.
De har också funderat på möjligheten att de nu separat förvaltade två bestånden – det svenska och det finska – kanske till och med utgörs av flera olika och ännu mindre grupperingar, eller populationer.
Populationer och bestånd
En population en grupp individer av samma art, som finns inom ett visst område, som fortplantar sig mer inom gruppen än med andra grupper och därmed är genetiskt lika varandra. När man pratar om fiske använder man oftare termen bestånd, och menar då oftast individer av en art som fiskas i ett specifikt geografiskt område och/eller under viss del av året. Ett bestånd kan bestå av flera olika populationer.
Källa: SLU
För att undersöka detta samlade SLU-forskare in siklöja från åtta platser: Kalixälven, Piteälvens mynning, fyra kustområden utanför Piteå, Luleå och Kalix samt två områden utanför Uleåborg i Finland.
Siklöjor från Kalix älv sticker ut
Genom genetisk sekvensering undersökte sedan forskarna eventuella genetiska skillnader mellan områdena. Det tydligaste resultatet utgjordes av provet från Kalix älv som visade stora genetiska skillnader jämfört med övriga områden.
– Det som skiljer ut siklöjan i Kalix jämfört med siklöjan från andra områden är framför allt skillnader i gener som är kopplade till salttolerans, säger Maria-Eugenia López, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU.
– Det verkar finnas en separat population i Kalix älv som fortfarande är anpassad till att leka i sötvatten, medan de siklöjor som leker i skärgården har utvecklat anpassningar till den låga salthalten där. Det är möjligt att liknande lokala populationer även finns i andra älvsystem.
Små skillnader Finland-Sverige
Studien visar också att det finns små genetiska skillnader mellan siklöja från Finland respektive Sverige, vilket alltså stöder den nuvarande förvaltningen där siklöja i Sverige och Finland förvaltas separat.
Mycket kvarstår dock att ta reda på, enligt forskarna.
– Vi vet till exempel inte var gränsen går mellan populationen från östra och västra sidan av Bottenviken. Följer den ungefär landsgränsen mellan Sverige och Finland eller går gränsen någon annanstans? Det är frågor som vi behöver få svar på för att förvaltningen av siklöja ska spegla den biologiska verkligheten, säger Mikaela Bergenius Nord, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU.
Viktig information om värdefull art
Allt detta är viktig kunskap, enligt Mikaela Bergenius Nord. Till exempel kan olika populationer av siklöja kan vara olika produktiva och därmed tåla olika stort fisketryck.
– Genom att samla olika kompetenser inom genetik, förvaltning och siklöjans ekologi kan vi bidra med kunskap som har tydlig praktisk användning och förhoppningsvis kommer det att leda till en ännu bättre förvaltning av denna ekologiskt och ekonomiskt värdefulla art i Bottenviken.
I reklam riktad till löpare påstås kompressionsstrumpor ha flera fördelar som gynnar prestationen och uthålligheten i samband med träning. Kompressionsstrumpor avsedda för träning påstås exempelvis förbättra blodcirkulation och minska muskelskada, vilket bland annat ska leda till mindre ömma muskler.
– Det har gjorts ett fåtal studier tidigare på effekten av kompressionsstrumpor, men resultaten har varit motsägelsefulla. Vår studie är den första där syresättningen och trycket inuti muskeln har mätts före, under och efter löpning, säger Sophia Halldin Lindorsson, specialistläkare i ortopedi och disputerad på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, som har skrivit avhandlingen.
I studien fick 20 erfarna löpare springa en mil på löpband vid två tillfällen; en gång med kompressionsstrumpor och en gång utan. På så vis blev varje löpare sin egen kontrollperson. Under löpturen registrerades trycket inuti muskeln på framsidan av underbenet genom en kateter, och den lokala syresättningen i muskeln mättes via sensorer på huden.
Löpare med och utan kompressionsstrumpor. Trycket och syremättnaden mättes på framsidan av underbenet. Bild: Roy Tranberg
Inget talar för ökad prestation
Bara genom att studiepersonerna tog på kompressionsstrumporna noterades en tydlig ökning av trycket i muskeln i underbenet. Under löpturen med kompressionsstrumpor var sedan trycket i muskeln i genomsnitt 22 mmHg högre och muskelsyresättningen i genomsnitt 11 procent lägre, jämfört med vid löpturen utan kompressionsstrumpor.
I studien mättes även myoglobin och kreatinkinas, som är två olika markörer för muskelskada som mäts i blod.
– Vi tog blodprov både före och efter löpturen, och kunde inte se någon minskning av muskelskademarkörer vid användning av kompressionsstrumpor. Detta fynd tillsammans med den minskade syresättningen i muskulaturen stärker tidigare teorier att kompressionsstrumpor inte ger någon prestationshöjande effekt hos friska personer, säger Sophia Halldin Lindorsson.
En annan typ av kompressionsstrumpor är de medicinska stödstrumporna, där det däremot finns god vetenskaplig evidens för att de hjälper vissa patientgrupper. Genom att öka trycket i benet hålls det venösa återflödet igång, vilket förebygger blodproppar och motverkar svullnad.
Många har underbenssmärta i onödan
Avhandlingen innehåller ytterligare tre studier, som alla handlar om trycket inuti muskulaturen hos patienter med kroniskt kompartmentsyndrom. Syndromet beror på att trycket i underbensmuskulaturen stiger och blir onormalt högt i samband med träning, vilket leder till spända muskler, smärta och nedsatt funktion. Smärtan uppstår vid aktivitet, vanligtvis i framsidan av underbenen.
– Kroniskt kompartmentsyndrom är ett smärttillstånd som många sannolikt ovetandes lider av, och som dessutom ofta missas vid läkarbesöket, troligen för att smärtan försvinner i vila, säger Sophia Halldin Lindorsson.
– Jag har mött många patienter som haft ont i underbenen i samband med träning så länge de kan minnas och trott att det är en smärta de måste leva med. Men det finns en operation som hjälper, och mina forskningsresultat har visat att behandlingen ger ett gott resultat. Om fler kände till den här diagnosen skulle många slippa ha ont i onödan, säger Sophia Halldin Lindorsson.
Sophia Halldin Lindorsson, disputerad på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare i ortopedi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, sophia.lindorsson@vgregion.se
För att dokumentera en pandemipåverkad julgemenskap utlyste måltidshistorikern Richard Tellström vid SLU ett upprop där svenskar inbjöds att berätta hur de firade julen 2020, med särskilt fokus på julmåltiden.
Hans slutsats är att svenskarnas jul 2020 på vissa sätt var ungefär densamma som förut, till exempel när det handlar om behovet av att utföra traditioner ihop med släktingar och önskan om att vara delaktig i ett slags historisk kontinuitet. Dock blev julen rent praktiskt ofta annorlunda.
Nya påhitt coronajulen 2020
Sammanställningen av svenskarnas julutsagor ska inte ses som representativ för befolkningen i stort, men ger intressanta bilder av hur firandet kunde gå till, enligt Richard Tellström.
Här är några exempel på nymodigheter julen 2020, vad gäller samvaro och mat:
Många firade utejul – man träffades i trädgårdar, parker och på balkonger
En del hade digital jul och sågs via videolänk
En del hade take-away-jul med hämtmat och catering
Andra beställde färdiga julmatkassar, delikatesslådor och mat från reko-ringar (en modell för lokal mathandel, direkt från producent till konsument)
Det syntes ett slags sökande efter julmåltidens kärna i form av färre varianter, nya format, nya tolkningar och nya julmatsansvariga personer
Färdiglådor kan bestå
Består något av dessa nymodigheter framöver, måntro? Några som svarade på uppropet sa att de kanske även i framtiden kommer att köpa färdiga lådor med juldelikatesser eller julmatskassar.
Andra som har svarat siar om ett mer återhållet julaftonsbord i framtiden, och att julrätterna sprids ut över en längre tid. Inte allt på samma dag utan en särskild dag för Janssons frestelse, en för lutfisken, och en dag när den finska kålrotslådan serveras som en varmrätt.
Nya julmatsansvariga
Den med störst ansvar för julbordet är vanligtvis en kvinna – som ibland uppskattade den relativa enkelheten i coronajulen 2020, enligt Richard Tellströms undersökning.
– Samtidigt har nya personer fått axla manteln att göra julbord och gillat det, så nya traditionsbärare har stigit fram, säger han.
Hjärnans egna immunceller kallas för mikroglia och finns i centrala nervsystemet. De är storätare som dödar virus, skadade celler och smittämnen som de stöter på. Sedan tidigare vet man att mikrogliaceller kan vara aktiverade på olika sätt vid flera neurologiska sjukdomar som t ex Alzheimer och Parkinson. Beroende på hur de aktiveras, kan de både driva på och bromsa sjukdomsutveckling. Forskare från Lunds universitet och Karolinska Institutet har nu visat att en viss typ av aktivering av mikrogliacellerna, utlöser inflammatoriska skyddsmekanismer i immunsystemet:
– De flesta tänker nog att inflammation i hjärnan är något dåligt och att man därför bör hämma det inflammatoriska systemet vid sjukdom. Men inflammation behöver inte bara vara negativt, säger Joana B Pereira, forskare vid Lunds universitet och Karolinska Institutet som är förstaförfattare till studien.
Alzheimers
Vid Alzheimers sjukdom förstörs framför allt nervcellerna i tinningloben och hjässloberna. Det påverkar minnet och hur du uppfattar information från dina sinnen.
Bild: K. C. Toverud/1177
Symtom
Du får problem med minnet och ditt språk påverkas. Det blir svårare att hitta ord och uttrycka sig.
Tänkandet och koncentrationen påverkas. Det blir svårt att följa med i tv-program och förstå sammanhang när du läser tidningen eller diskuterar med någon.
Tidsuppfattningen kan förändras. Det blir svårt att planera och det kan bli svårt att veta vilken dag eller månad det är.
Du kan känna dig orolig, nedstämd och få svårt att ta initiativ till att göra saker.
Det blir svårt att känna igen sig och att hitta, först utomhus, men senare också i det egna hemmet.
Så småningom blir det svårare att till exempel tolka och förstå omgivningen. Det blir svårare att utföra praktiska sysslor som att betala räkningar, planera matinköp, handla, laga mat eller ta dig till ställen utan hjälp.
Källa: 1177
Ett av de protein som sitter på mikrogliacellernas yta är TREM2. När en ovanlig mutation uppstår i detta protein, ökar risken att drabbas av Alzheimer. Däremot, när proteinet aktiveras kan det istället vara skyddande. TREM2-receptorn verkar nämligen känna av restprodukter av sönderfallande celler i hjärnan, vilket gör att den triggas. När TREM2 är aktiverad hos personer med alzheimer, har forskarna upptäckt att det ansamlas mindre av de trådlikande strukturer som bildas av proteinet tau* i hjärncellerna.
*Vid Alzheimers koncentreras proteinet tau inne i hjärncellerna och bildar nystan (fibriller), som påverkar nervcellernas funktioner i hjärnan så att minnet försämras.
– Det innebär i sin tur att sjukdomsutvecklingen blir långsammare och försämringen av patientens kognitiva förmågor bromsas upp, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus.
I vissa djurstudier har man tidigare sett att mikrogliaceller kan äta upp tauprotein och på så sätt städa undan det som är onormalt i hjärnan. Oskar Hansson menar att detta skulle kunna ligga bakom det som sker även i denna forskningsstudie, som är gjord på människor.
Oskar Hansson tycker också att studiens resultat är extra intressant, med tanke på att flera läkemedelsbolag nu håller på att ta fram antikroppar som kan aktivera just TREM2 och han hoppas på en framtida behandlingsmetod för Alzheimers sjukdom.
– Förutom att försöka hitta terapier för att minska proteinerna beta-amyloid* och tau, ser jag detta som en tredje behandlingsprincip. Kanske kan patienter i framtiden få en cocktail av läkemedel som utöver att minska beta-amyloid, även boostar TREM2-antikroppar och på så sätt saktar in sjukdomsförloppet, säger Oskar Hansson.
*Vid Alzheimers sjukdom bildas små klumpar vid nervtrådarna, så kallade amyloida plack. Det består främst av beta-amyloid, ett slags protein som även förekommer i en frisk hjärna. Placken uppträder först i hippocampus (hjärnans minnescentrum) och sprider sig efterhand till andra delar av hjärnan.
Frakturer på mellanhandsbenen, så kallade metakarpalbensfrakturer, är mycket vanliga skador på en jour- eller akutmottagning.
Frakturerna kan uppstå exempelvis vid idrottsutövande, i samband med fall- och bilolyckor eller om man slår knytnäven i något hårt, som vid slagsmål. Skadorna är vanligast hos yngre personer.
Frakturer på mellanhandsben. Bild: Akademiska sjukhuset
Upptäcks en felställning kan det bli aktuellt med operation. Vid en betydande felställning fixerar man ofta handens ben med skruvar. Sedan får patienten i regel gå en kortare tid i gips.
Ny metod med träning
I den nya studien, som har letts från Akademiska sjukhuset, jämfördes en relativt ny träningsinriktad behandlingsmetod, utan operation, med den traditionella behandlingen med operation och gips. De som deltog i studien hade fått en felställning efter en fraktur.
Patienterna slumpades in i två grupper som fick endera behandlingen. Patienter i operationsgruppen gipsbehandlades under två veckor medan de övriga började rörelseträna handen så fort de hade gått med i studien, inom tio dagar efter skadan.
Träningen gick ut på att aktivt sträcka ut fingrarna och knyta handen minst 25 gånger dagligen. Detta skulle ske utspritt på fem tillfällen under dygnet, med den skadade handens egen muskelkraft. Övrig tid fick patienterna använda handen helt fritt.
Lika bra resultat
De som bara tränade, visade det sig, fick lika bra resultat som dem som hade fått operation och gips. De som ingick i träningsgruppen fick också betydligt kortare sjukfrånvaro, säger Fredrik Peyronson, ST-läkare i handkirurgi vid Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.
– Patienterna blev mindre stela och snabbare återställda. Behandlingsmetoden påverkade heller inte patienternas handfunktion, smärta eller nöjdhet.
Kan frigöra resurser i vården
Fredrik Peyronson hoppas att fler, i framtiden, kommer att behandlas med träning efter snedfraktur i i mellanhandsben.
– Det skulle drastiskt kunna minska operationsrelaterade risker och korta sjukfrånvaron, utan att försämra behandlingsresultatet. Färre operationer av metakarpalbensfrakturer skulle också frigöra mer resurser för att operera de skador där vi vet att kirurgi är nödvändig för ett bra resultat.
Fredrik Peyronson, ST-läkare i handkirurgi på Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet fredrik.peyronson@akademiska.se
I en studie har personer som bor Skåne fått svar på enkätfrågor om ekonomi och hälsa vid tre tillfällen mellan 1999 och 2010.
– Eftersom psykisk ohälsa i sig kan leda till svårigheter att sköta sin ekonomi, så ingick i undersökningen enbart de personer, 2795 till antalet, som från början var vid god psykisk hälsa och aktiva på arbetsmarknaden, säger Per-Olof Östergren som är professor i socialmedicin vid Lunds universitet.
Buffert saknades
Fyra procent av deltagarna i undersökningen uppgav 1999 att de hade svårt att klara de löpande räkningarna mer än hälften av årets månader.
De kunde inte heller få fram 12 000 kronor i händelse av en oförutsedd utgift. De ekonomiska svårigheterna var vanligast bland kvinnor, utlandsfödda och personer med osäkra anställningsförhållanden.
Mer en en tredjedel fick psykiska besvär
Bland deltagarna med ekonomiska svårigheter hade 32 procent vid undersökningens slut år 2010 utvecklat psykiska besvär. Det kan jämföras med 13 procent bland övriga.
– Med tanke på att andelen individer med osäkra anställningsförhållanden har ökat kraftigt sedan 1999 och med tanke på den ekonomiska utvecklingen efter coronapandemin och kriget i Ukraina, så är det rimligt att anta att andelen individer som har svårt att klara sina löpande räkningar och saknar besparingar har ökat påtagligt i den svenska befolkningen, säger Per-Olof Östergren och fortsätter:
– Detta har också framkommit i rapporter från bland annat Statistiska Centralbyrån och Kronofogdemyndigheten.
Betydande risk för psykisk ohälsa
Ekonomi finns med som en riskfaktor vid bedömning av psykisk hälsa, men Per-Olof Östergren menar att resultaten av studien visar att ekonomisk utsatthet och skuldsättning ska ses som tydligt betydande riskfaktor för den psykiska hälsan i befolkningen.
B-celler är vita blodkroppar som har en viktig funktion i vårt immunförsvar. De producerar bland annat antikroppar som bekämpar bakterier och virus.
Tidigare forskning har visat att personer med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, som Crohns sjukdom eller ulcerös kolit, har många fler B-celler i tarmen än friska individer. Det har därför föreslagits att B-celler kanske kan påverka dessa sjukdomars svårighetsgrad.
Ökar kraftigt under läkningen
I en studie har forskare vid Karolinska institutet försökt att ta reda på om – och i så fall hur – B-celler bidrar till IBD.
Resultatet visar att antalet B-celler ökar kraftigt under läkningsprocessen av tjocktarmen efter skada. Cellerna samlas mestadels i områden med allvarlig skada.
– Detta förhindrar i sin tur interaktionen mellan två andra celltyper, stromaceller och epitelceller, som krävs för att vävnaden ska läka, säger forskaren Eduardo Villablanca vid KI.
Så gjordes studien
Forskarna studerade möss med IBD-liknande tillstånd och vävnad från patienter med ulcerös kolit.
De använde en rad olika metoder för att analysera olika cellpopulationer, med särskilt fokus på hur B-celler påverkar läkningen av tarmens slemhinna.
Möss som helt saknade B-celler återhämtade sig mycket snabbare efter skada på tarmen jämfört med vanliga möss.
Läkemedel kan påverka B-cellerna
Fyndet att B-cellerna verkar göra mer skada än nytta vid inflammation i tjocktarmen kan få betydelse för behandling av IBD.
– Det finns redan godkända läkemedel som påverkar B-cellssvaret och som används vid andra sjukdomstillstånd. Vi vill nu gå vidare och testa om dessa skulle kunna fungera även vid IBD. Vi behöver också ta reda på om ansamlingen av B-celler kan ha en gynnsam effekt på lång sikt, till exempel genom att förändra sammansättningen av bakterier i mag-tarmkanalen, säger forskaren Gustavo Monasterio vid KI.
Eduardo J. Villablanca, docent, Institutionen för medicin vid Karolinska institutet, eduardo.villablanca@ki.se
Beslutet att göra abort kan vara mer eller mindre svårt. En forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset genomfördes på sju sjukhus i Sverige under covid-19-pandemin. Resultatet baseras på svar från 623 abortsökande kvinnor, som fick svara på frågor om abortbeslutet och svårighetsgraden i det.
Försvårande faktorer
Omständigheter som försvårade ett sådant beslut var, var, visade det sig: Om partnern var tveksam till graviditeten, om kvinnan var född utanför Norden, om kvinnan var över 30 år samt om hon önskade barn i framtiden.
De gravida fick ranka svårighetsgraden i abortbeslutet på skalan 1-7. En femtedel upplevde beslutet som mycket svårt, 7 på skalan.
Pandemin försvårar också
52 procent av kvinnorna upplevde abortbeslutet som lätt och 48 procent upplevde det som svårt. I en liknande studie från 2011 tyckte färre, 39 procent, att abortbeslutet var svårt.
Pandemin har spelat en roll här, enligt forskarna.
– En orsak till att fler kvinnor nu mot tidigare upplever abortbeslut som svårt kan bero på oron för covid-19 pandemin. De som uppgav att covid-19 i viss mån hade påverkat beslutet hade också svårare att bestämma sig, säger Tanja Tydén, barnmorska och professor emeritus vid Uppsala universitet.
Andra studier visar också koppling
Andra studier under pandemin har också visat en koppling mellan pandemin och abortbeslut. Det kunde handla om kvinnors oro för sin egen och för fostrets hälsa, en önskan om att vaccinera sig först, det faktum att en partner inte fick följa med till mödrahälsovård eller förlossning, eller ekonomiska utmaningar till följd av pandemin.
– Även om det är svårt att klarlägga exakt vad som upplevts svårt i abortbeslutet så tillför denna studie nya aspekter på hur en pandemi påverkar kvinnorna. Den stärker även tidigare forskningsrön att socioekonomiska faktorer i hög grad påverkar abortbeslut, säger Tanja Tydén.
Abortbeslut särskilt svåra för vissa
Studien visar också att det var vanligare med sämre självskattat psykiskt välbefinnande efter graviditetsbeskedet i gruppen som upplevde abortbeslutet som svårt, trots att det inte fanns skillnader mellan grupperna före graviditeten. Det pekar på att abortbeslut är särskilt svåra för en del kvinnor, säger Tanja Tydén.
Forskningen kring vad som påverkar abortbeslut är värdefull för bland annat vårdpersonal, menar Cerisa Obern, som är en av forskarna bakom studien och arbetar med abortrådgivning vid Akademiska sjukhuset.
– Ökad kunskap om kvinnors upplevelser inför abortbeslut kan hjälpa barnmorskor och gynekologer, men även beslutsfattare att styra insatser mot mer utsatta grupper, men också att förbättra information och följsamhet till preventivmedel.
Städer är generellt en svår miljö för fåglar och andra djur att leva i, men varför det är så vet forskarna ganska lite om.
En stad har så annorlunda och förändrad miljö jämfört med djurens naturliga habitat att det är svårt att sätta fingret på vad som påverkar djuren mest. Är det föroreningar i luften och artificiellt ljus om natten? Eller påverkas djuren av vilka växter som finns, eller snarare saknas, i staden?
I en ny studie vid Lunds universitet har forskare undersökt hur fåglars fysiologi påverkas av ett liv i staden, och vilka delar av stadsmiljön som har störst betydelse för de unga fåglarnas mående.
– Vi kan visa att fågelungars fysiologi påverkas av den lokala miljön och de stadseffekter som finns där. Det som vi ser påverkar ungarna mest är vilken sorts träd som finns i närheten av boet samt en viss typ av luftförorening, det vill säga PM 2,5, luftburna partiklar mindre än 2,5 mikrometer, säger forskaren Johan Kjellberg Jensen vid Lunds universitet.
Mer detaljerad studie
Vanligtvis när städers effekter på fåglar och djur undersöks används ofta så kallade urbaniseringsgradienter. Där generaliseras ofta miljön till ”mer urbaniserad” eller ”mindre urbaniserad”.
I den aktuella studien valde forskarna en mer detaljerad metod där de tittade på flera olika och specifika aspekter av stadsmiljön. De undersökte två olika sorters luftföroreningar, temperatur och artificiellt ljus. De tittade också på hur många och vilka arter av träd som fanns i närheten av de undersökta fågelbona.
Därefter kopplade forskarna enskilda delar av miljön till fåglarnas fysiologi. De tittade de främst på nutrition, näringsämnen i kroppen, och antioxidanter som bland annat skyddar mot luftföroreningar. Här såg forskarna att luftföroreningarna minskade fåglarnas antioxidantkapacitet och att ungarna blev större när det fanns fler ekar i området.
Bild: Philip Myrtorp/Unsplash
Stora variationer i stadsmiljöer
Studien har inte undersökt om påverkan på ungarna är dålig för dem på lång sikt, även om det finns skäl att anta det.
– Det viktigaste resultatet av studien är faktiskt att vi kan visa att det går att isolera delar av stadsmiljön och koppla dem till effekter på djur och natur. Det visar att vi ska vara försiktiga med att generalisera stadsmiljö, att det finns en stor variation i naturen här, och att vi faktiskt på sikt kan peka på specifika delar av staden som extra viktiga eller extra dåliga för ekosystemet. Det har stor betydelse för stadsplanering och naturvård i staden, säger Johan Kjellberg Jensen, forskare vid Lunds universitet
Betydelse för framtida stadsplanering
Resultaten kan på sikt få betydelse för utformningen av våra städer.
– Jag hoppas den här typen av konkreta resultat kan leda till effektiva och riktade åtgärder för att bygga bättre städer för både människor och natur. Att vi har ett fungerande ekosystem i staden är inte bara viktigt ur en biologisk synpunkt, utan spelar även stor roll för att vi människor ska må bra, säger Johan Kjellberg Jensen.
Han hade förväntat sig att se ett större samspel mellan de olika miljöfaktorerna som undersöktes – att vissa effekter bara skulle uppstå när flera olika delar av miljön interagerade. Men så var det inte.
– Sedan ska man såklart vara ödmjuk inför att det här bara är en studie, och med en ganska nydanade metod, så mer forskning krävs innan vi kan dra några helt entydiga slutsatser.
Eva Hedlund är professor i neurokemi vid Stockholms universitet. Hon leder ett forskarlag som ägnar sig åt grundforskning med en medicinsk nyttoaspekt, att hitta nya behandlingar för patienter med svåra neurodegenerativa sjukdomar som ALS (amyotrofisk lateral skleros) och SMA (spinal muskelatrofi). Gemensamt för dessa sjukdomar är att de motoriska nervcellerna (motorneuroner) och deras långa utskott (nervbanorna), som reglerar alla våra viljestyrda rörelser, förtvinar och därefter även musklerna. Till slut blir patienterna förlamade.
– Vi har ett fokus på ALS och utmaningen är att kartlägga denna mycket komplexa sjukdom på cellnivå för att förstå hur den kan uppkomma och utvecklas och därmed hur man skulle kunna ingripa i sjukdomsprocesserna för att hjälpa de patienter som drabbats, säger Eva Hedlund.
Tre stora frågor studeras
Det är främst tre stora frågor som hennes grupp fokuserar på. Den första är hur olika ärftliga ALS-orsakande genmutationer leder till motorneuroners degeneration och om det finns likheter med sporadiskt uppkommen sjukdom. En annan fråga är varför vissa motorneuroner är så motståndskraftiga mot ALS när de flesta av deras likartade grannar förloras till sjukdomen. För det tredje studerar forskarna vad orsakerna är till att motorneuroner och muskler förlorar kontakten med varandra tidigt i den patologiska processen.
– Utifrån de här frågeställningarna designar vi experiment och hoppas att resultaten i framtiden ska guida oss mot nya behandlingar som är applicerbara på ALS, säger Eva Hedlund.
Koppling förstörs och muskler förtvinar
Motorneuronerna som Eva Hedlund och hennes team studerar har sina cellkroppar i vårt centrala nervsystem (i hjärnstammen och ryggmärgen) men skickar ut sina långa utskott, axoner, i hela kroppen för att bilda synapser med musklerna och på så sätt kontrollera all vår skelettmuskulatur och därmed alla viljestyrda rörelser. Axonerna kan sträcka sig upp till en meter i kroppen för att nå ut till muskler i fingrar och tår. Om kopplingen, synapsen mellan motorneuronets axon och muskeln, försvinner kan muskeln inte användas. Vid ALS och SMA är det just detta som sker, att synapsen, mellan motorneuron och muskler förstörs, med följd att axonet vittrar sönder och muskeln förtvinar.
Nervceller kan ta emot och skicka signaler. Signalen sprids i nervcellen och vidare ut till nervtrådarna. Sedan fortsätter signalen att spridas till andra celler. En synaps är den plats där en nervcell kontaktar en annan cell. Synapser kan finnas mellan två nervceller, mellan en nervcell och en muskelcell, eller mellan en nervcell och en körtelcell. Bild: K. C. Toverud/1177
– ALS-patienter blir till slut helt förlamade, så att de varken kan röra sig, svälja eller ta ett djupt andetag. Dock är de motorneuroner som styr ögonmusklerna så motståndskraftiga mot sjukdomen att patienterna, även i slutskedet, kan röra ögonen. Därför används spårningsenheter som tolkar patienternas ögonrörelser så att de kan kommunicera med sin omgivning. Jag blev tidigt nyfiken på vad som gör vissa motorneuroner så motståndskraftiga och tänkte att om vi kan förstå detta kan vi hitta sätt att skydda även känsliga motorneuroner, säger Eva Hedlund.
Forskningen är både experimentellt intensiv med bland annat framodling av mänskliga motorneuroner härledda från stamceller men omfattar även analys av stora datamängder. På labbet studeras bland annat hur introduktion av ALS-orsakande mutationer, genom användande av gensaxen CRISPR/Cas9, påverkar alla budbärarmolekyler, mRNA, i olika motorneuroner och därmed deras funktion.
Mänskliga motorneuroner härledda från stamceller. Bild: Christoph Schweingruber
Eva Hedlunds forskning har framgångsrikt visat att det går att utnyttja de egenskaper som motståndskraftiga motorneuroner har för att stärka upp svagare motorneuroner som lätt degenererar. I flera studier har de introducerat faktorer från motståndskraftiga motorneuroner via genterapi och visat att odlade mänskliga motorneuroner från ALS- och SMA-patienter får ökad motståndskraft och att musmodeller med ALS eller SMA överlever sjukdomarna mycket längre.
Vad är aktuellt inom forskningen om ALS och neurodegenerativa sjukdomar?
– I 10 procent av alla ALS-fall är sjukdomen tydligt nedärvd och där vet vi nu oftast vilken genmutation som orsakar sjukdomen, även om vi ännu inte förstår varför motorneuroner är selektivt känsliga och förloras. När det gäller dessa ALS-fall med tydlig genetisk orsak händer mycket spännande vid forskningsfronten, både om hur muterade sjukdomsframkallande gener mekanistiskt orsakar patologiska förändringar och om hur kliniska prövningar av antisenseoligos (ASO:s) för att slå ner nivåerna av de toxiska genprodukterna, säger Eva Hedlund.
Felkommunikation mellan cellerna
Enligt henne är sporadiskt uppkommen sjukdom, vilken utgör 90 procent av alla ALS- patienter, en ännu större utmaning. Även om man börjat förstå att genetik är en stor bidragande faktor till sjukdomens uppkomst så verkar den mycket komplex och är ännu ej förståelig. Det gäller nu att förstå om sporadiskt uppkommen sjukdom och nedärvda genmutationer leder till motorneurondöd på olika eller likartade sätt och således måste behandlas individuellt eller som en grupp. Eva Hedlunds forskargrupp studerar detta med hjälp av gensaxar, och RNA-sekvensering av individuella mänskliga motorneuroner. De undersöker även hur individuella celler och deras axoner svarar på sjukdomshändelser som antingen är sporadiskt uppkomna eller nedärvda.
Eva Hedlund och hennes kollegor har utvecklat flera tekniker för att studera mRNA i motorneuroners axoner och cellkroppar, och de bygger även nya avancerade mänskliga cellodlingsmodeller för att undersöka hur muskler och motorneuroner pratar med varandra.
– Vi tror att synapsens tidiga förstörelse vid ALS beror på en felkommunikation mellan cellerna och att en identifiering av dessa signaler kan ge en stor pusselbit för att förstå ALS, säger Eva Hedlund.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
