Cirka en av 20 förstföderskor drabbas av en sfinkterskada, se faktaruta nedan. Risken att man får avföringsläckage, alltså att det läcker bajs, ökar efter en sådan skada.
Får följder 20 år senare
Den nya studien, från Göteborgs universitet, fokuserar på problemens svårighetsgrad och påverkan på livet ett par decennier efter en skada.
Studien bygger på registerdata och ett frågeformulär och omfattar drygt 11 000 kvinnor som genomgick två vaginala förlossningar i Sverige från 1987 till 2000. Tre grupper ingick: De som fött barn men inte fått sfinkterskador, de som fått en sfinkterskada vid en förlossning och de som drabbats vid båda två.
Förlossningsbristningar och sfinkterskador
Omkring 80 procent av förstagångsföderskor får någon form av bristning vid förlossningen. Förlossningsbristningar graderas från ett till fyra.
Första gradens förlossningsbristning är en skada på slidans slemhinna. Om någon muskel i slidan eller mellangården är skadad klassas bristningen som en förlossningsbristning grad två. Dessa två typer av bristningar sys i första hand av en barnmorska.
Skadas ändtarmens slutmuskel i samband med födseln kallas bristningen för sfinkterskada eller sfinkterruptur. Beroende på omfattningen av skadan på slutmuskeln klassas denna form av bristning som grad tre eller fyra. Det som skiljer en förlossningsbristning grad fyra från grad tre är att hela slutmuskeln och även tarmslemhinnan är skadade vid en bristning av fjärde graden.
Åtskilliga av dem som fått en sfinkterskada har 20 år efter skadan fortfarande problem som kan relateras till skadan, visar studien. Ett ganska vanligt problem är att det läcker bajs. Studien visar bland annat:
Ungefär en tiondel av alla som skadats vid två förlossningar uppger att det tjugo år senare läcker flytande avföring högfrekvent, definierat som ett par gånger i månaden eller oftare.
Räknar man in även dem som uppger att det läcker bajs mer sällan blir andelen med avföringsläckage så hög som 34,9 procent, alltså drygt en tredjedel av dem som fött. Detta handlar alltså om dem med två sfinkterskador.
Nästan 30 procent av dem som skadats vid två tillfällen uppger att avföringsläckage påverkar deras dagliga liv.
Av dem med en sfinkterskada är det cirka 6 procent som efter två årtionden har läckage av flytande avföring ett par gånger i månaden eller oftare. Räknar man in dem som har problem fast mindre frekvent blir andelen med läckage i denna grupp ungefär 28 procent.
Av dem med en sfinkterskada upplever en femtedel påverkan på det dagliga livet.
Även kvinnor som har fött barn vaginalt men utan konstaterad sfinkterskada kan ha dessa problem. Ungefär en tiondel i den gruppen anger att de har läckage i någon mån.
Inkontinensskydd för avföringsläckage används av kvinnor i samtliga studerade grupper, men oftast av dem som haft två sfinkterskador.
Risken dubbleras
Förstaförfattare till studien är Ida Nilsson, anknuten till forskning inom obstetrik och gynekologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet samt ST-läkare. Hon säger:
– En sfinkterskada leder till avsevärt ökad risk för ofrivilligt tarmläckage senare i livet. Om skadan upprepar sig dubbleras risken för kvarstående tarmläckage. Även svårighetsgraden ökar, med högre frekvens av läckagetillfällen, allvarligare läckage och större påverkan på livskvaliteten.
Ida Nilsson, läkare på kvinnokliniken vid Södra Älvsborg Sjukhus i Borås samt forskare knuten till Göteborgs universitet ida.nilsson@gu.se
”Jag började ta medicin mot adhd, det har hjälpt mig att koncentrera mig bättre och så har jag inte blivit så sur på mina vänner!” Så skriver sjundeklassaren ”LoveAdhd” på ungdomssajten UMO, där man diskuterar hälsa, sex och relationer. Många andra ungdomar med adhd har haft liknande erfarenheter. Studier visar att 80 procent får minskade symtom när de medicinerar, vilket i sin tur brukar underlätta skolarbetet och förbättra relationer.
Fler får adhd-diagnos och mer medicin skrivs ut
Medicinering mot adhd är dock ett ganska nytt fenomen. Det har tagit lång tid för diagnosen att vinna allmänt erkännande världen över, och här i Sverige kom medicineringen i gång först efter millennieskiftet. Sedan dess har förskrivningarna ökat dramatiskt till följd av att allt fler har fått diagnosen, både barn och vuxna.
Förskrivningen av adhd-läkemedel ökar
I takt med att fler diagnosticerats med adhd under de senaste 15 åren har också förskrivningen av adhd-läkemedel ökat. Över 146 000 svenskar hämtade ut minst ett recept under 2020, jämfört med drygt 130 000 året innan. Det vanligast förskrivna läkemedlet var metylfenidat.
80 procent får minskade symtom när de medicinerar.
Totalt gjorde 1,7 procent av flickor/kvinnor och 2,1 procent av pojkar/män uttag av adhd-läkemedel under 2020.
Den största åldersgruppen användare av adhd-läkemedel under 2020 var pojkar och flickor 10–17 år. Då gjorde 3,4 procent av flickorna och 6,6 procent av pojkarna uttag av adhd-läkemedel.
Källa: Förskrivningen av adhd-läkemedel fortsätter att öka (socialstyrelsen.se)
Att medicinerna har hjälpt många är uppenbart. Men på senare år har det också kommit studier som antyder att långvarigt bruk kanske skulle kunna öka risken för vissa kroppsliga sjukdomar. Zheng Chang, som är senior forskare i psykiatrisk epidemiologi vid Karolinska institutet, har förståelse för att detta kan oroa både vuxna som medicinerar och föräldrar till barn som gör det.
– Ett av huvudbekymren för dem som tar de här medicinerna i många år är att de påverkar det kardiovaskulära systemet, bland annat genom att höja blodtrycket och öka hjärtslagens tempo. Då blir det möjligt att misstänka att medicinerna på sikt skulle kunna öka risken för sådant som hjärtfel, arytmi eller andra kardiovaskulära sjukdomar. Att utveckla sådana sjukdomar kan ta lång tid, säger han.
Kartlägger risker med adhd-medicinering
Eftersom adhd-medicinering inte har pågått i stor skala särskilt länge, är det först på senare år det har blivit möjligt att undersöka effekterna av långvarigt bruk.
Zheng Chang befinner sig i framkant av detta forskningsområde. Han projektleder just nu en studie som kartlägger hälsoriskerna med både kort och långvarig medicinering, från några månader upp till tio år. Det gör forskarna genom att utgå från data i de nationella registren i Sverige. Zheng Chang berättar att man i skrivande stund har färdigställt resultaten upp till ungefär två år.
– På en övergripande nivå ser vi ingen ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar under den tiden. När det gäller specifika sjukdomar kan det däremot vara så att det finns en något ökad risk för hjärtstopp eller arytmi. Men riskskillnaden är väldigt liten eftersom det är så ovanligt att sådant inträffar.
Anpassa behandling mot adhd vid hjärt- och kärlsjukdom
Zheng Chang säger att de flesta patienter och föräldrar inte behöver oroa sig över dessa resultat. Men de skulle kunna ha betydelse för specifika grupper, till exempel personer som redan har kardiovaskulära sjukdomar eller en familjehistoria av sådana. I deras fall skulle läkaren kunna erbjuda alternativ, eller anpassa behandlingen genom att till exempel justera ned dosen och följa upp med mer regelbundna kontroller av blodtryck och andra värden.
Forskarna är ännu inte klara med de långsiktiga resultaten eftersom det handlar om väldigt stora datamängder som bearbetas. I den processen är det viktigt att fastställa att det verkligen råder ett samband mellan patienternas adhd-mediciner och deras hälsotillstånd, för när man följer en patient under lång tid kan även mycket annat ha påverkat hälsan. Zheng Chang berättar att det gjordes en dansk studie nyligen där forskarna faktiskt kom fram till att adhd-mediciner ökar risken för kardiovaskulära sjukdomar på lång sikt, men att resultaten från den studien ska tolkas med försiktighet.
– Det finns vissa metodologiska fallgropar, och forskarna var även öppna med det i den studien. De kunde egentligen bara visa att hälsan hade försämrats något under perioden, inte att det var medicinerna som hade orsakat det.
Goda effekter uppväger ofta risker
Men om även Zheng Changs forskningsprojekt skulle komma fram till liknande resultat – hur kommer det i så fall att påverka dem som tar mediciner i många år?
– I sådana fall får läkaren diskutera med patienten eller barnens föräldrar kring vad som blir bäst. Förskrivningar av läkemedel är alltid en balansgång mellan för- och nackdelar. Även om det skulle visa sig att riskerna för vissa sjukdomar ökar på lång sikt, kan det i många fall uppvägas av de välgörande effekterna. Men vi ska så klart inte ignorera riskerna.
– På en övergripande nivå ser vi ingen ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar under den tiden. När det gäller specifika sjukdomar kan det däremot vara så att det finns en något ökad risk för hjärtstopp eller arytmi. Men riskskillnaden är väldigt liten eftersom det är så ovanligt att sådant inträffar.
Bäst för barn med terapi och medicin
Centralstimulerande mediciner är förstahandsvalet eftersom de är mest effektiva, men det finns också alternativ. Två exempel är de aktiva substanserna atomoxetin och guanfacin, som inte verkar centralstimulerande. Det senare har tidigare använts för att behandla högt blodtryck och är därför säkert ur kardiovaskulär synpunkt. För barn och ungdomar är även psykoterapi ett alternativ.
– Riktlinjerna för barn är att man alltid ska börja med psykoterapi och beteendeträning assisterad av föräldrarna. Det är först om det visar sig vara otillräckligt som man prövar mediciner, men för många barn har det bästa visat sig vara en kombination.
Metylfenidat vanligt i adhd-medicin
De vanligaste adhd-medicinerna innehåller det centralstimulerande ämnet metylfenidat. Ämnet verkar bland annat genom att öka hjärnans tillgång till signalsubstanserna dopamin och noradrenalin, vilket hjälper personer med adhd att lättare koncentrera sig och bromsa sina impulser. Läkemedlet är narkotikaklassat, men är inte beroendeframkallande i de terapeutiska doser som ges till patienter.
Källa: Special Nest
Om det skulle bli så att denna studie kommer fram till att hälsoriskerna ökar med långvarig medicinering hoppas Zheng Chang att nästa steg i forskningen blir att identifiera vilka riskgrupper som löper störst risk för negativa biverkningar.
– Det skulle man kanske kunna göra genom att utgå från patienternas fysiska egenskaper och biomarkörer som ger information om tillståndet i kroppen. Men ökade risker påverkar främst en väldigt liten del av befolkningen. För de flesta andra bör det vara säkert att fortsätta använda medicinerna och dra nytta av dem.
Det finns i dag inget som talar för att adhd reellt ökar i befolkningen. Tillståndet, som har stark ärftlighet, anses vara konstant över tid utifrån ett stort antal vetenskapliga studier. Det kan vara så att samhälleliga förändringar gör att fler i dag kan söka hjälp och få adhd-diagnos efter utredning, men de specifika egenskaperna som utgör adhd tycks vara konstanta över tid inom befolkningen.
Rimligen innebär det att andelen personer som får diagnos och adhd-läkemedel så småningom kommer att återspeglas av hur många som faktiskt har adhd i befolkningen. När det uppstår kommer kurvan avseende de nya användarna av läkemedel att plana ut på en viss nivå och på sikt medföra att andelen som har läkemedel (och diagnos) ligger stabilt.
I tarmarna lever biljontals mikroorganismer. Under de senaste decennierna har flertalet specifika bakterier i denna flora studerats på grund av kopplingen till sjukdomar. Det handlar om sådant som inflammatoriska tarmsjukdomar, fetma och diabetes och även psykiska störningar.
I tarmarna finns också något som kallas defensiner, se faktaruta nedan. De är försvarsmolekyler och har ansetts vara viktiga för att forma tarmfloran.
Vår tarmflora – och defensinerna
Tarmfloran skapas under födseln, varefter flera inre och yttre faktorer hjälper till att forma bakteriesamhället till dess slutliga sammansättning. Dessa faktorer inkluderar bland annat maten vi äter, genetik, medicinering, träning och försvarsmolekyler, så kallade antimikrobiella peptider.
Antimikrobiella peptider kan betraktas som kroppens egna naturligt producerade antibiotikamolekyler. Den största gruppen sådana peptider kallas defensiner.
Defensinerna produceras av alla kroppsytor, inklusive hud, lungor och mag-tarmkanal. Defensiner anses vara immunsystemets första försvarslinje mot infektioner. Men de har också ansetts vara avgörande för att forma tarmfloran.
Källa: Umeå universitet
Defensiner påverkar alltså tarmfloran – men effekten jämförd med effekten av maten har varit oklar.
Mycket liten effekt
För att undersöka detta närmare tog Umeå-forskare normala friska möss och jämförde deras tarmflora med möss vars tarmar inte kunde producera funktionella defensiner. Sedan fick båda musgrupperna antingen en hälsosam kost eller en kost i ”västerländsk stil”, med låg andel fibrer.
– När vi analyserade sammansättningen av mikrobiota inuti tarmen och vid tarmväggen i två olika regioner i tunntarmen blev vi förvånade – och lite besvikna – över att defensiner endast hade en mycket liten effekt på att forma tarmfloran, säger forskaren Björn Schröder.
Tarmdefensinerna hade dock viss effekt direkt vid tarmväggen där defensinerna produceras och utsöndras. Här verkade några få distinkta bakterier påverkas av förekomsten av defensiner, bland dem Dubosiella och Bifidobacteria.
Tycks skydda vid onyttig mat
Däremot verkade defensinerna vara viktiga för att ”parera” en fett- och sockerrik kost. Intag av sådan mat samt brist på funktionella defensiner ledde i försöken till höjda blodsockervärden.
Det här tyder på att defensiner kan hjälpa till att skydda kroppen när man äter en ohälsosam kost, enligt Fabiola Puértolas Balint, doktorand på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.
– Medan effekten av defensiner för att forma den vuxna mikrobiotans sammansättning är ganska liten jämfört med kosten, har defensiner fortfarande en mycket viktig roll för att skydda oss mot mikrobiella infektioner; och vår forskning belyser deras skyddande roll mot de metabola komplikationer som kan uppstå efter intag av kaloririk ”västerländsk kost” med hög fett- och sockerhalt.
Fabiola Puértolas Balint, doktorand på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet fabiola.puertolas@umu.se
En liten förändring i kroppstemperatur kan vara direkt dödlig för människan. Småfåglar, däremot, sänker vintertid sin nattliga kroppstemperatur med flera grader. Precis som människor försöker fåglarna att spara energi vid kyla.
Utsätts fågeln för en infektion är kroppens första reaktion att höja kroppstemperaturen – samtidigt som fågeln behöver spara energi, via sänkt kroppstemperatur.
Fåglar sänker kroppstemperaturen för att spara energi.
Forskare vid Lunds universitet har undersökt hur tillgången på mat under vintern påverkar balansgången mellan att hålla en låg kroppstemperatur för att spara energi och möjligheten att höja temperaturen vid infektioner.
Mätta fåglar klarade vinternatten bättre
Forskarna såg att fåglar som matades under vintern inte behövde sänka sin nattliga kroppstemperatur lika mycket som fåglar utan tillgång till foderbord. De matade fåglarna hade samlat tillräckligt med energi för att klara en vinternatt trots en högre kroppstemperatur.
När fåglarna utsattes för en simulerad infektion fick alla fåglar i princip samma febertemperatur. Men fåglar utan tillgång till extra mat blev tvungna att använda mer energi till att bekämpa infektionen.
Inte som förväntat
Resultaten i studien blev inte riktigt som forskarna hade förväntat sig, enligt Hanna Watson, biolog vid Lunds universitet. De hade förväntat sig att fåglar med tillgång till fågelmatare skulle ha mer energi till att bekämpa en infektion – och att de därför skulle visa en starkare feberrespons.
– Men våra resultat visar det motsatta. Fåglarna som inte hade tillgång till en pålitlig födokälla reagerade starkast på en infektion. Detta för att uppnå samma febertemperatur som fåglar med extra mat, säger Hannah Watson.
Fågelmatning kan vara bra
Klimatförändringar och mänsklig aktivitet påverkar djuren allt mer. Vilda djur kommer i kontakt med nya smittämnen som de tidigare aldrig har stött på.
Fåglar som besöker fågelbord utsätts för mer infektioner på grund av smittspridning. Detta skulle kunna göra deras immunförsvar mer tolerant mot en ny infektion. Enligt forskarna är det därför viktigt att förstå de faktorer som påverkar djurs förmåga att sätta i gång en effektiv immunreaktion – exempelvis tillgång till mat under vintern.
– Många människor tycker om att mata fåglar. Vår studie visar att detta kan ha en positiv inverkan på våra småfåglars förmåga att bekämpa en infektion, säger Hannah Watson.
Planeter kring andra stjärnor kan upptäckas med flera olika metoder, som alla ger lite olika typ av information. En upptäckt med en enskild metod ger ibland begränsad information om planetens egenskaper. Men en grupp forskare, bland annat från Stockholms universitet, har nu utvecklat ett nytt sätt att kombinera två olika upptäcktsmetoder.
Det har lett till upptäckten av en ny massiv planet som fått namnet HIP 77990 b. Planeten är ungefär lika stor som Jupiter, men sexton gånger tyngre. Den kretsar kring en stjärna som är nästan dubbelt så massiv som solen.
Teleskop hjälpte forskarna
Genom att analysera data från ESA-teleskopet Gaia och jämföra med tidigare data från det pensionerade Hipparcos-teleskopet upptäckte forskarna små förskjutningar i rörelsemönstret hos stjärnan HIP 99770. Sådana förskjutningar kan orsakas av en tung planet som rör sig i en bana kring stjärnan.
Den nyupptäckta planeten är lika stor som Jupiter, som ses på bilden, men mycket tyngre.
Lyckades ta direkta bilder
Att använda stjärnors rörelsemönster för att upptäcka planeter kallas astrometri. Med hjälp av den astrometriska upptäckten av en möjlig planet kring stjärnan HIP 99770, kunde forskarna använda sig av en teknik som kallas extrem adaptiv optik.
Här använde forskarna ett instrument vid Subaru-teleskopet på Hawaii för att försöka ta direkta bilder av exoplaneten. Experimentet lyckades och upptäckten av den massiva planeten kunde därmed bekräftas.
– Upptäckten av HIP 79900 b är viktig eftersom kombinationen av astrometri och extrem adaptiv optik ger möjlighet att bestämma ett bredare spektrum av egenskaper än vad som annars är möjligt i dagsläget, som till exempel planetens massa, interna energi, och atmosfärssammansättning, säger Markus Janson, professor vid institutionen för astronomi vid Stockholms universitet.
Fakta om exoplaneter
En exoplanet, eller extrasolär planet, befinner sig utanför solsystemet i omloppsbana runt en annan stjärna. Den första upptäckten av en exoplanet gjordes 1995.
De flesta exoplaneter har upptäckts genom indirekta metoder, till exempel genom stjärnans rörelsemönster, så kallad astrometri. Med hjälp av teleskop med förbättrad upplösning, så kallad adaptiv optik, är det möjligt att direkt observera stora planeter som ligger långt från sina stjärnor. Genom att kombinera metoderna astrometri och adaptiv optik har forskarna nu upptäckt den massiva planeten HIP 79900 b.
Kan öka förståelsen av planeters egenskaper
Forskarna hoppas nu att kombinationen ska leda till att fler planeter kan upptäckas.
– Eftersom Gaia-teleskopet studerar omkring en miljard stjärnor i detalj med astrometri, hoppas vi att samma strategi som hjälpte till att upptäcka HIP 99770 b skulle kunna användas för att upptäcka ett mycket större antal planeter i framtiden. Det kan bidra till stora förbättringar i förståelsen kring planeters grundläggande egenskaper, säger Markus Janson.
Arter som finns i jord och vatten – men som aldrig observerats – kallas för mörk biodiversitet. Det har varit känt i cirka 15 år att svampriket bjuder på sådan mörk biodiversitet, men exakt hur omfattande mångfalden är har varit föremål för spekulation.
Forskare från Göteborgs universitet har tagit sig an frågan utifrån åtta miljoner dna-sekvenser från svampar från världens alla hörn. Enligt forskarna vänder studien ut och in på vår uppfattning av svampar.
Dna-analyser av jordprover visar att osynliga svamparter tycks utgöra den dominerande livsformen i svampriket.
300 000 okända svampar
Forskarna hittade närmare en halv miljon arter i sin studie. Ungefär 300 000 av dessa är så kallade ”mörka svampar”, alltså svampar som inte har artbestämts och fått namn, eftersom de inte bildar fruktkroppar och inte går att odla i laboratorium.
– Det är högst besvärande, eftersom det regelverk som styr svampars namnsättning utgår från att svampar är någonting som låter sig plockas på en skogspromenad, eller odlas på laboratoriet. Endast då får de tilldelas vetenskapliga namn. De försök som gjorts att ändra på detta har envist stävjats, eftersom många som jobbar med traditionell taxonomi uppfattat tillåtandet av dna-baserade namn som ett hot, säger biologen Henrik Nilsson vid Göteborgs universitet.
Jordprover som avslöjar okända svampar måste torkas omgående efter insamling, till exempel i ett tält under en undersökning i Norge. Bild: Sten Anslan
Påverkar modeller över ekosystemet
Forskarna hoppas att studien kan leda till en förändring. Annars förblir bilden av det biologiska livet i marken inte komplett, vilket leder till att modellerna över ekosystemet i jorden är osäkra. Slutsatserna blir rumphuggna.
– Till exempel är det ju rimligt att tänka sig att dessa mörka svampar livnär sig på någonting. På vad? Just nu är det inget som finns med i våra modeller. Så länge som de mörka svamparna sopas under mattan så kommer dessa modeller förbli ofullständiga, säger Henrik Nilsson.
Glest stamträd
Även forskningen på hur olika svampar är besläktade och hur evolutionen tagit fram nya arter blir svår att genomföra när inte alla arter tas med.
– Att inte ha med de mörka svamparna blir lite som att göra en stamtavla över alla Sveriges kungar, efter att först ha slumpvis sorterat bort mer än hälften av dem. Det skulle bli en skev och missvisande stamtavla, säger Henrik Nilsson.
Förslag på kriterier för namnsättning
Studien kommer med en rad förslag på villkor och kriterier för att namnsättningen av den mörka biodiversiteten ska uppnå samma grad av vetenskaplig status som övriga artnamn i svampriket. Forskarna har månat om att dessa förslag inte ska påverka namnsättningen inom de svampgrupper där hittills okända arter kan förväntas vara odlingsbara eller möjliga att påträffa som fruktkroppar.
Enligt Henrik Nilsson är det hög tid att forskningen börjar ta den mörka svampdiversiteten på allvar.
– Vi hoppas att vår studie bidrar till att nästa års internationella svampkongress i Holland röstar för att tillåta namngivning av även dessa svampar. Vår kunskap om det gåtfulla svampriket skulle kunna ta stora kliv framåt efter ett sådant beslut.
Henrik Nilsson, biolog på institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, henrik.nilsson@bioenv.gu.se
Att inflationen är hög just nu har nog inte undgått någon. När Statistiska centralbyrån redovisar inflationssiffrorna blir medierapporteringen intensiv, och ibland är det svårt att hänga med.
Ola Olsson, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet, förklarar vad inflation är och hur den påverkar oss. Han utgår från inflationssiffror som redovisades i februari.
Vad är inflation?
– Inflation är den procentuella ökningen av den allmänna prisnivån under ett år. En indirekt effekt av inflation blir att en given summa pengar förlorar i köpkraft, säger Ola Olsson.
När inflationssiffrorna för februari 2023 redovisades fick vi reda på att inflationen stigit med 9,4 procent i februari. 9,4 procent jämfört med vad? Och vad betyder det för folks privatekonomi?
– Det betyder att den allmänna prisnivån enligt Riksbankens huvudmått KPIF har ökat med 9,4 procent under de senaste 12 månaderna. Alltså att ett typiskt pris har stigit från 100 till 109,4 mellan februari 2022 och februari 2023.
Vilket mått på inflation ska privatpersoner främst hålla koll på för att förstå hur privatekonomin påverkas?
– Konsumentprisindex, KPI. Detta mått innefattar alla priser som påverkar hushållen.
Vad är skillnaden mellan Konsumentprisindex (KPI) och Konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) och varför behövs två olika KPI-mått?
– KPIF räknar bort effekter på boendekostnaderna, vilka kan påverkas direkt när räntan går upp. Syftet med en högre styrränta är att få folk att spara mer och konsumera mindre så att efterfrågan minskar. Att då räkna in de direkta effekterna av styrräntehöjningar på boendekostnaderna i inflationen blir missvisande eftersom en sådan utveckling är nödvändig för att få ned övriga prisökningar. Riksbanken föredrar att använda KPIF som sitt huvudsakliga mått på inflationen, och när det talas om ”inflationsmålet på två procent” betyder det att KPIF ska öka med en till tre procent årligen.
En indirekt effekt av inflation är att en given summa pengar förlorar i köpkraft.
Ett ord som allt oftare förekommer i nyhetsrapporteringen är kärninflation. När inflationssiffrorna för februari redovisades rapporterades till exempel att ”Kärninflationen går upp kraftigt, från 8,7 procent till 9,3 procent”.
Vad betyder det och varför är det viktigt för privatpersoner att hålla koll på kärninflationen?
– När man talar om ”kärninflation” eller ”underliggande inflation” räknas vissa priser bort, som energipriser som till stor del sätts på världsmarknaden eller matpriser som kan gå upp och ner väldigt snabbt. Jag tycker inte det är så viktigt att folk i allmänhet har så stor koll på kärninflation. Är man särskilt intresserad av hur vissa priser utvecklas kan man ju till exempel fokusera på elpriset, som påverkar de flesta och som man kan följa dag för dag. Eller priset på diesel/bensin för dem som kör bil. Priserna på dessa varor har fallit en hel del på sistone.
Oavsett vilken inflation det är vi pratar om så känns den för de flesta svenskar just nu. När tror du att inflationskurvorna börjar plana ut?
– De har redan börjat plana ut och faller troligen under våren och resten av året när den allmänna efterfrågan minskar ytterligare.
De nuvarande inflationsnivåerna innebär alltså att allting blivit i genomsnitt tolv procent dyrare under det senaste året. Samtidigt har lönerna i genomsnitt ökat betydligt mindre, vilket innebär att många har fått en rejäl reallönesänkning. Sannolikt kommer hushållen inte att ha samma köpkraft som under 2021 på flera år. Men på sikt kan detta föra med sig något gott.
– Även om det är tufft för många ger det oss också drivkrafter att leva ”smartare”, till exempel mer energieffektivt och att vi genom vårt kritiska granskande av företagens prissättning kan bidra till att konkurrensen förbättras på till exempel mat- och lånemarknaderna. Ett sådant mera kostnadsmedvetet beteende kan stärka hushållens ekonomiska förutsättningar på längre sikt, säger Ola Olsson.
Nya inflationssiffror för mars
Takten i inflationen sjunker, visar nya siffror från Statistiska centralbyrån, SCB. Inflationen mätt i KPI, konsumentprisindex, blev i mars 10,6 procent. I februari var den 12 procent. Enligt SCB beror den sänkta prisökningstakten bland annat på att uppgången i energipriserna mattats av. Inflationstakten enligt KPIF, konsumentprisindex med fast ränta, var 8,0 procent i mars. I februari var motsvarande siffra 9,4 procent.
Forskarna har utgått från Kapstaden där en svår torka kring 2018 utvecklades till en aldrig tidigare skådad vattenkris, känd som ”dag noll”. Invånarna beordrades att vara mycket sparsamma med vattnet då farhågan var att kranvattnet helt skulle ta slut.
Svår torka i området runt Kapstaden, Sydafrika.
Forskare, bland annat vid Uppsala universitet, har utvecklat en modell som simulerar den ojämna vattenförbrukningen mellan Kapstadens olika samhällsgrupper före, under och efter torkan.
Städers eliter överkonsumerar
Modellen analyserar hur vatten används av hushållen, vilket ger en förståelse för hur olika samhällsklasser förbrukar vattnet. De fann att stadseliter överkonsumerar vatten för egna fritidsaktiviteter, till exempel för att fylla pooler, vattna trädgårdar eller tvätta egna bilar.
Fem samhällsgrupper ingår i forskarnas modellen. En är kategorin ”elit”, människor som bor i rymliga hem med stora trädgårdar och pooler. En annan är ”informella bosättningar”, bestående av människor som i allmänhet bor i kåkstäder i stadens utkanter.
Hushåll i de två rikaste kategorierna utgör mindre än 14 procent av Kapstadens befolkning, men använder lite mer än hälften av stadens totala vattenförbrukning. De två kategorier med lägst inkomster står för 62 procent av stadens befolkning, men förbrukar bara 27 procent av Kapstadens vatten.
Ojämlikheten är största boven
Forskarna fastslår att ojämlikhet mellan människor är en större orsak till städers vattenbrist än miljöfaktorer som klimatförändringar eller befolkningstillväxt.
– Vår studie visar att det enda sättet att bevara tillgängliga vattenresurser är att förändra privilegierade livsstilar, begränsa mängden vatten som används i rekreationssyfte samt fördela inkomster och vattenresurser jämnare, säger Elisa Savelli vid Uppsala universitet.
Invånare med låg inkomst, konstaterar forskarna vidare, är betydligt mer sårbara vid torka och vattenkriser än eliten, som både har råd med prisökningar och kan få tillgång till och utveckla alternativa vattenkällor.
Gäller många storstäder
Detta är inget unikt för Kapstaden. Studien belyser liknande problem i ytterligare 80 städer i världen, bland annat London, Miami, Barcelona, Beijing, Tokyo, Melbourne, Istanbul, Kairo, Moskva, Bangalore, Chennai, Jakarta, Sydney, Maputo, Harare, São Paulo, Mexico City och Rom.
– Även om vår studie bygger på Kapstadens socioekonomiska och hydrologiska förhållanden kan modellens beräkningar för vattendynamik i städer enkelt anpassas till andra städer som kännetecknas av socioekonomisk ojämlikhet och där hushåll har tillgång till både offentliga och privata vattenkällor, säger Elisa Savelli.
Nuvarande lösningar funkar dåligt
Forskarna beskriver hur pågående insatser för att hantera vattenförsörjningen i städer med knapp vattentillgång för det mesta är inriktade på tekniska lösningar, till exempel att utveckla en mer effektiv vatteninfrastruktur. Den typen av reaktiva strategier, som fokuserar på att upprätthålla och öka vattenförsörjningen, är otillräckliga och kontraproduktiva, menar forskarna. De behandlar symptomen och inte de bakomliggande orsakerna till kriserna.
Istället föreslår forskarna att en mer proaktiv strategi, som tar itu med ojämlikhet och minskar den ohållbara vattenförbrukningen bland eliterna. Det skulle kunna hantera framtida vattenkriser mer effektivt, enligt forskarna.
– Det finns ingenting som är naturligt med att eliter i städer överkonsumerar och överexploaterar vattentillgångar, eller med vattenmarginaliseringen av andra samhällsgrupper, säger Elisa Savelli.
Elisa Savelli, doktor vid Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet elisa.savelli@geo.uu.se
Elever som går i skolor i utsatta områden har ibland mindre välutbildade och erfarna lärare jämfört med elever i mer välbärgade områden. Den ojämlika fördelningen av kvalificerade lärare ses ofta som den främsta orsaken till skillnader i elevers studieresultat.
En avhandling vid Göteborgs universitet visar att det är en anledning, men inte den viktigaste.
– Det räcker inte att attrahera de mest kvalificerade lärarna. Politikerna måste också ta itu med social segregation, säger forskaren Leah Glassow vid Göteborgs universitet.
Växande problem i vissa länder
I en avhandling har Leah Glassow undersökt om elever med socioekonomiskt utsatt bakgrund i 46 olika länder, däribland Sverige, har mindre kvalificerade matematiklärare jämfört med elever i mer välbärgade områden. Studien har tittat på utvecklingen under de senaste 20 åren.
Resultaten visar att fördelningen av kvalificerade lärare i matematik är ett växande problem i framför allt Chile, Singapore och Nya Zeeland, men Leah Glassow blev ändå förvånad över hur liten uppdelningen av kompetenta lärare är på ett övergripande plan i världen.
Ojämn fördelning av kvalificerade lärare nämns ofta som en förklaring till skillnader i elevers prestationer, men social segregation spelar också stor roll.
Social segregation påverkar resultat
Studien visar även att den socioekonomiska skolsegregationen ökar internationellt. Den ojämna fördelningen av kvalificerade lärare ökar däremot inte lika mycket.
Leah Glassow konstaterar att det framför allt är den sociala segregationen som påverkar att skillnaden i prestationer ökar mellan rika och fattiga studenter.
– Om vi vill minska skolsegregationen och skapa en bra skola också för socialt missgynnade elever är det viktigt att veta hur stor roll, fördelningen av kvalificerade lärare spelar. Om det inte är huvudorsaken till hur väl eleverna presterar måste vi fokusera på andra faktorer, säger Leah Glassow.
Konkurrens mellan skolor ökar ojämlikheten
Leah Glassows forskning visar också att en ökad konkurrens mellan skolor och fler möjligheter att välja skola, leder till en mer ojämlik fördelning av kvalificerade lärare.
– Skolan ses ibland som ett sätt att göra samhället mer jämlikt men det är mer troligt att den reproducerar ojämlikheter. Samtidigt är det tydligt att lärare i många länder fortfarande väljer att undervisa i mer utsatta områden, så bilden är inte alltigenom negativ.
I en del länder har man testat att ändra skolornas upptagningsområden för att blanda elever från olika socioekonomiska områden.
– Kanske måste denna typ av radikal förändring göras. Annars kommer skolan att fortsätta spegla den segregation som finns i samhället, säger Leah Glassow.
Leah Glassow, universitetsadjunkt i pedagogik vid Göteborgs universitet, leah.glassow-hill@gu.se
I dag finns i huvudsak två typer av solceller. Den vanligaste är kiselbaserad och står för 90 procent av marknaden.
Den andra sorten är tunnfilm-solceller som i sin tur har tre undergrupper. En av dem är Cigs, eller copper indium gallium selenide. Den består av ett skikt med olika metaller, bland annat indium och silver.
Böjbara och effektiva solceller
Tunnfilm-solceller är i särklass de mest effektiva av dagens kommersiellt tillgängliga tekniker. De kan dessutom göras böjbara och anpassningsbara, vilket innebär att de kan användas inom ett stort antal områden.
Problemet är att efterfrågan på indium och silver är hög. Produktionen följs också av en växande mängd avfall, som innehåller en blandning av värdefulla metaller och farliga ämnen.
Att kunna separera de attraktiva metallerna från övriga ämnen är därför värdefullt – både av ekonomiska skäl och för miljön eftersom materialet kan återanvändas i nya produkter.
– Det är avgörande att få bort eventuella föroreningar och återvinna, så att materialet blir så rent som möjligt igen. Hittills har man använt hög värme och en stor mängd kemikalier för att lyckas, vilket är en kostsam process som dessutom inte är miljövänlig, säger doktoranden Ioanna Teknetzi vid Chalmers tekniska högskola.
Miljövänligare separation av metallerna
En ny studie, som gjorts på Chalmers materialanalyslaboratorium, visar att det är möjligt att återvinna metallerna med en miljövänligare process.
− Vi tog hänsyn till både renhet och miljövänliga återvinningsförhållanden, och studerade hur man kan separera metallerna i tunnfilm-solcellerna i sura lösningar genom ett mycket ”snällare” sätt att använda metoden lakning, säger Ioanna Teknetzi och fortsätter:
− Vi måste också använda kemikalier, men inte i närheten så mycket som med tidigare metoder. För att kontrollera renheten hos det återvunna indiumet och silvret mätte vi också koncentrationerna av möjliga föroreningar och såg att de kan minskas genom optimering.
Allt silver kan återvinnas
Forskarna visade att det går att återvinna 100 procent av silvret och cirka 85 procent av indiumet. Processen sker i rumstemperatur utan att tillföra värme.
– Det går på en dag, vilket är något längre tid än traditionella sätt, men med vår metod blir det mer kostnadseffektivt och miljövänligt. Vi ser att vår forskning kan användas som referens för att optimera återvinningsprocessen och bana väg för att använda metoden i större omfattning i framtiden, säger forskaren Burcak Ebin vid Chalmers.
Så går återvinningen till
1. Filmen från solcellen analyseras med avseende på material, kemisk sammansättning, partikelstorlek och tjocklek. Solcellen placeras i en behållare med syralösning vid önskad temperatur. Omrörning används för att underlätta upplösning av metaller i syralösningen. Denna process kallas lakning.
2. Lakningens effektivitet och kemiska reaktioner bedöms genom att analysera prover som tas vid specifika tidpunkter under lakningsprocessen. De olika metallerna lakas vid olika tidpunkter. Det betyder att processen kan avbrytas innan alla metaller börjar lösa sig, vilket i sin tur bidrar till att uppnå högre renhet.
3. När lakningen är klar finns de önskade metallerna i lösningen i form av joner och kan enkelt renas för att återanvändas vid tillverkningen av nya solceller.
Ioanna Teknetzi, doktorand vid institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers tekniska högskola, ioanna.teknetzi@chalmers.se
Burcak Edin, forskare, institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers tekniska högskola, burcak.edin@chalmers.se
System som lär sig sina användare via artificiell intelligens har stor potential, enligt forskare. Till exempel skulle det kunna användas inom flygledning – forskarna har testat.
Vi blir alltmer beroende av datorer och automation i både yrkesliv och privatliv. Samtidigt blir systemen mer avancerade och svårare att förstå.
Även för proffs kan det vara svårt att förstå varför ett AI-system eller automatiserat system gör på ett visst sätt. Det kan ställa till problem när fler och fler funktioner automatiseras och ska samarbeta med människor.
Automation eller automatisering – det är skillnaden
Automatisering eller automation betyder att man låter en maskin eller teknik utföra ett arbete.
Automation kommer från grekiskans ”automatos” och betyder på egen hand. Ett exempel på automation är väderkvarnar, där man låter vinden driva en kvarn, ett arbete som annars är väldigt fysiskt ansträngande.
Väderkvarnar i Nederländerna.
Skillnaden på orden automation och automatisering är att automation även inkluderar någon form av styrsystem och således inte behöver en människa för att övervaka systemet. Ett exempel på automatisering hade kunnat vara en motor som driver en svarv som fortfarande behöver en människa för att styra svarven och motorn.
Automation är ett viktigt framtidsområde med tydlig koppling till såväl IT och elektronik som till ekonomi och miljö.
Forskare vid bland annat Linköpings universitet har undersökt hur framtidens automation inom flygledning med hjälp av artificiell intelligens kan fungera på ett så säkert och användarvänligt sätt som möjligt.
AI lär sig sin användare
Forskarna studerade två olika spår:
Dels en traditionell automation som gör som utvecklarna har avsett, dels ett individanpassat system som bygger på att artificiell intelligens, AI, lär sig sin användare. Användarna är människorna som använder systemet, i det här fallet flygledare.
För att testa vad som funkade bäst fick 34 flygledare simulera verkliga situationer. Resultat, enligt forskarna: ett system som lär sig användaren med hjälp av AI är bäst väg framåt.
Detta är artificiell intelligens, AI
Artificiell intelligens, AI, eller maskinintelligens är förmågan hos datorprogram och robotar att efterlikna människors och andra djurs naturliga intelligens. Det handlar främst om kognitiva funktioner, som förmågan att lära sig utifrån tidigare erfarenheter, förstå naturligt språk, lösa problem, planera en sekvens av handlingar och att generalisera. Det är också namnet på det akademiska studieområde som studerar hur man skapar datorprogram med intelligent beteende.
– Tänk på Spotify eller Youtube som rekommenderar ny underhållning baserat på det du lyssnat och tittat på tidigare. På ungefär samma sätt kan man utforma andra system. Tanken är att du som person ska dra slutsatsen att du förstår varför systemet gör som det gör, säger Carl Westin, forskare vid Institutionen för teknik och naturvetenskap.
Han fortsätter:
– Alla människor har en egen personlighet och ett unikt beteende. Fördelen med AI-systemen är att de kan ta hänsyn till det. Då kan vi också lära oss mer om oss själva genom AI – vi hittar nya insikter om oss själva och våra beteenden. Det är den stora nyttan med AI just nu.
Flygledning kräver hög säkerhet
I dagsläget är flygledning ett nästan helt manuellt beslutssystem där människor med lång träning och erfarenhet tar många beslut på kort tid. Kommunikationen med alla piloter behöver vara glasklar för att flygtrafiken ska fungera och vara säker.
Potentialen för automatisering är mycket hög. Men att helt släppa den uppgiften till AI kommer inte att hända, tror Carl Westin. Det är inte tekniken som sätter begränsningarna, utan hur mycket man vågar lita på automatiseringen.
– Konsekvenserna blir väldigt stora om något skulle gå fel. Det finns ett enormt säkerhetsarbete att ta hänsyn till vid flygledning, vilket gör att nya metoder måste testas grundligt. Dessutom finns det liten konkurrens inom fältet vilket gör att utvecklingen går långsamt, säger Carl Westin.
Hög utvecklingstakt i bilindustrin
En kontrast är bilindustrin där en stenhård konkurrens gör att förändringar i fordonens automatisering kan ske betydligt snabbare. Utvecklingen går framåt men samtidigt kan system som inte är redo finnas i trafiken för att biltillverkarna behöver behålla sina marknadsandelar, säger Carl Westin.
Även om det går långsammare kommer förändringen även för flygledarnas del.
– AI är på uppgång brett och den stora hypen just nu är digitala kollegor. Det innebär att det måste finnas en symbios mellan människa och maskin. Men när den tekniska utvecklingen går så snabbt framåt glömmer man lätt bort människan som ska använda systemet.
Carl Westin, biträdande universitetslektor, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Linköpings universitet carl.westin@liu.se
Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i hjärnan. Det beror på en onormal ansamling av proteinerna beta-amyloid och tau.
Forskning om läkemedel mot alzheimer visar att behandling bör inledas tidigt i sjukdomsförloppet, innan för stor del av hjärnans nervceller har dött.
Men för att kunna ställa en tidig diagnos och starta en behandling krävs säkra och kostnadseffektiva screeningmetoder. Här anses markörer i blod vara bättre eftersom provtagning av ryggvätska är mer riskfyllt och hjärnavbildning dyrare jämfört med blodprov.
Sockermolekyl har samband med tau-protein
Nu har forskare vid Karolinska institutet upptäckt att en sockermolekyl i blodet har ett samband med nivån av tau-protein, som har en nyckelroll i utvecklingen av den svåra demenssjukdomen.
– Betydelsen av glykaner, en typ av strukturer bestående av sockermolekyler, är ett relativt outforskat fält inom demensforskningen. I studien visar vi att glykannivåerna i blod är förändrade tidigt i sjukdomen. Det skulle kunna innebära att vi kan förutsäga framtida risk för Alzheimers sjukdom med endast blodprov och minnestest, säger forskaren Robin Zhou vid Karolinska institutet.
Forskargruppen har tidigare visat att det finns ett samband mellan tau-protein och glykannivåer* hos personer med Alzheimers sjukdom, men dessa analyser har gjorts på ryggvätska.
*Glykaner är sockermolekyler som finns på ytan av proteiner, kroppens byggstenar. Glykaner visar var i kroppen proteinet ska finnas och hur det ska fungera. Forskarna vid Karolinska institutet har visat att nivån av vissa glykaner, närmare bestämt N-acetylglukosamin med en viss placering på N-glykaner, kan användas för att förutse risken att insjukna i Alzheimers sjukdom.
80 procent säkerhet
Genom att mäta nivåer i blodet upptäckte forskarna att personer med matchande nivåer av glykaner och tau har drygt två gånger ökad risk för demens av alzheimertyp.
Enligt forskarna öppnar studien för enkel screening som med hög träffsäkerhet kan förutse insjuknande.
– Vi visar också att det med en enkel statistisk modell som tar hänsyn till glykan- och taunivåer i blod, förekomst av riskgenen APOE4 samt ett minnestest är möjligt att förutsäga Alzheimers sjukdom med över 80 procents säkerhet nästan ett årtionde innan symtom som minnesförlust visar sig, säger forskaren Sophia Schedin Weiss vid Karolinska institutet.
Forskarna hoppas kunna se framtida risk för Alzheimers sjukdom enbart med hjälp av blodprov och minnestest.
Biomarkörer ska utvärderas
Forskarna fortsätter nu att analysera blodprover från deltagare i studien, men också deltagare från andra studier kring åldrande i Sverige och andra länder.
– Vi samarbetar med forskare inom primärvården i Sverige för att utvärdera olika biomarkörer för demens på vårdcentraler. Vi hoppas att glykaner i blod kommer att visa sig vara ett värdefullt komplement till nuvarande metoder för att screena människor för Alzheimers sjukdom och upptäcka sjukdomen tidigare i förloppet, säger forskaren Sophia Schedin Weiss vid Karolinska institutet.
Så gjordes studien
Resultaten bygger på studien Swedish National study on Aging and Care in Kungsholmen (SNAC-K) där drygt 230 deltagare ingick. Proverna samlades in mellan 2001 och 2004 och följdes upp regelbundet med avseende på bland annat minnesförmåga och förekomst av demens. Uppföljningarna gjordes vart tredje och sjätte år och pågick i upp till 17 år.
Robin Ziyue Zhou, läkarstudent och forskare vid
institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet, robin.ziyue.zhou@ki.se
Sophia Schedin Weiss, docent vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet, sophia.schedin.weiss@ki.se
Att byta blodtryckssänkande läkemedel kan bli en stor vinst för vissa, enligt en ny studie.
– Effekten kan bli dubbelt så stor med ett medicinbyte jämfört med att öka på och fördubbla dosen av den medicin som patienten har, säger hjärtläkaren och forskaren Johan Sundström.
De allra flesta svenskar får högt blodtryck förr eller senare. Fler än två miljoner svenskar har högt blodtryck.
Inte alla tar medicinerna som tänkt
Endast en femtedel av svenskarna med högt blodtryck har fått blodtrycket under kontroll med läkemedelsbehandling. Vissa studier antyder att endast hälften tar sina blodtrycksmediciner som det är tänkt.
Kan det bero på att läkemedlens effektivitet och biverkningar skiljer sig åt mellan olika människor? Det har forskare funderat på. Eftersom det finns många olika sorters blodtrycksläkemedel finns i så fall en överhängande risk att patienter inte får det optimala läkemedlet på första försöket – med dålig blodtryckssänkning och onödiga biverkningar som följd.
Högt blodtryck är mycket vanligt.
I en studie vid Uppsala universitet studerades om det finns ett optimalt blodtrycksläkemedel för varje person, och därmed en potential för skräddarsydd och optimal blodtrycksbehandling.
Kraftiga variationer
280 patienter deltog i studien. I tur och ordning fick alla prova fyra olika blodtrycksläkemedel. Det skedde vid flera tillfällen under sammanlagt ett år.
Forskarna såg att behandlingseffekten kraftigt varierade mellan olika individer. Det var tydligt att vissa fick ett lägre blodtryck av ett läkemedel jämfört med ett annat.
Rejält ökad effekt
– Effekten kan bli dubbelt så stor med ett medicinbyte jämfört med att öka på och fördubbla dosen av den medicin som patienten har, säger Johan Sundström, hjärtläkare och professor i epidemiologi vid Uppsala universitet.
– Den här effekten är så stor att den är kliniskt relevant.
Utmanar nuvarande råd
Resultaten i studien utmanar den strategi som rekommenderas i aktuella behandlingsriktlinjer. Där rekommenderas fyra läkemedelsgrupper lika varmt för alla med högt blodtryck.
– Om man individanpassar medicineringen för varje patient kan man få bättre effekt än om man gör ett slumpvis val av läkemedel bland dessa fyra läkemedelsgrupper. Vår studie visar att med rätt blodtrycksläkemedel kan patienten få lägre blodtryck och därmed förmodligen snabbare ett bättre skydd mot framtida hjärt-kärlsjukdomar, säger Johan Sundström.
Johan Sundström, professor i epidemiologi vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet johan.sundstrom@uu.se
Stora investeringar kommer att krävas i elnäten för att klara av att kyla oss från värmeböljor och värma oss från köldknäppar. Det visar forskare från Lunds universitet i en ny studie.
Studien ger bland annat svar på frågor om hur stor effekten av extrema väderhändelser blir i framtiden när hänsyn tas till takten i urbaniseringen och flera olika klimatscenarier.
– Om man inte tar hänsyn till extrema klimathändelser och fortsatt urbanisering kommer elförsörjningens tillförlitlighet att minska med upp till 30 procent. Det kommer att krävas en extra kostnad på 20-60 procent under energiomställningen för att garantera att städerna klarar olika typer av klimat, säger Vahid Nik, professor i byggnadsfysik vid Lunds tekniska högskola.
Modell för simulering
I studien presenteras en plattform som kopplar ihop klimat-, byggnads- och energisystemmodeller för att kunna simulera och utvärdera städers energiomställning.
Syftet är att säkerställa att städer klarar av framtida klimatförändringar samtidigt som en urban förtätning sker.
Forskarna har tittat närmare på extrema väderhändelser, som till exempel värmeböljor och köldknäppar, genom att göra simuleringar av mikroklimatet i städerna.
– Det ramverk som vi har utvecklat kopplar framtida klimatmodeller till byggnader och energisystem på stadsnivå, med hänsyn till mikroklimatet i städerna. För första gången tar vi itu med flera utmaningar i fråga om framtida klimatosäkerheter och extrema vädersituationer, med särskilt fokus på så kallade ” HILP events ” – risker med hög inverkan och låg sannolikhet, säger Vahid Nik.
Översvämningar är inte alltid förutsägbara men kan få allvarliga konsekvenser.
Risker som inte kan förutses
High Impact Low Probability , HILP, är risker med hög inverkan och låg sannolikhet.
Det kan vara händelser som inte lätt kan förutses. De uppstår oväntat och har omedelbara effekter och betydande konsekvenser. Det kan till exempel vara enstaka kriser och stora katastrofer, till exempel en kärnkraftsolycka eller covid-19-pandemin. Det kan också vara mindre uppmärksammade, långvariga händelser med lika allvarliga konsekvenser, till exempel översvämningar, torka och cykloner.
Urbana värmeöar uppstår
Resultaten visar att ett fenomen som kallas urbana värmeöar uppstår i städernas täta bebyggelse. Det här gör städerna mer sårbara för effekterna av extrema klimathändelser, särskilt i södra Europa.
– Till exempel ökar temperaturen i utomhusluften med 17 procent medan vindhastigheten minskar med 61 procent. Urban förtätning, som är en rekommenderad stadsutvecklingsstrategi för att uppfylla FN:s energi- och klimatmål, kan göra elnätet mer sårbart. Detta måste räknas in när man utformar urbana energisystem, säger Kavan Javanroodi, forskare i byggnadsfysik vid Lunds tekniska högskola.
Kraftig ökad efterfrågan på kylning i städerna
Resultaten visar också att topparna i energisystemen ökar mer än man tidigare har trott när extrema mikroklimatförhållanden räknas in, till exempel en ökad efterfrågan på kylning med 68 procent i Stockholm och 43 procent i Madrid under årets varmaste dag.
Detta kan leda till felaktiga uppskattningar av energibehovet i städerna. Det kan i sin tur leda till att energisystemen i städer inte klarar av att leverera tillräckligt.
– Det finns en markant avvikelse mellan de värme- och kylbehov som dagens stadsklimatmodeller visar, jämfört med hur det ser ut med våra beräkningar när stadsmorfologin – hur staden är utformad – är mer komplex. Om vi till exempel inte tar hänsyn till stadsklimatet i Madrid kan vi underskatta kylbehovet med cirka 28 procent, säger Kavan Javanroodi.
Ökat intresse för extrema väderhändelser
Allt fler länder har fått upp intresset för extrema väderhändelser, energifrågor och hur detta påverkar människors hälsa. Samtidigt saknas metoder för att beräkna effekterna av klimatförändringarna och planera för en anpassning till dessa, särskilt när det gäller extrema väderhändelser och klimatvariationer som varierar beroende på tid och rum, menar forskarna.
– Vårt arbete kan bidra till att göra samhällen mer motståndskraftiga mot klimatförändringar. Framtida forskning bör syfta till att utforska samspelet mellan stadstäthet och klimatförändringar i energiprognoser. Dessutom bör vi utveckla mer innovativa metoder för att öka energiflexibiliteten och klimatmotståndskraften i städerna, vilket är ett stort forskningsfokus för vår grupp just nu, säger Vahid Nik.
Traumatiska upplevelser under barndomen har länge misstänkts öka risken att människor utvecklar drog- eller alkoholberoende senare i livet.
Forskare vid Linköpings universitet har tidigare visat att även när man tar hänsyn till genetik är risken att utveckla ett beroende tre gånger högre om man har upplevt ett barndomstrauma, jämfört med om man inte har det.
Cannabisliknande ämnen i hjärnan
En intressant spelare i sammanhanget är en grupp cannabisliknande substanser i hjärnan, så kallade endocannabinoider. Det endocannabinoida systemet har en viktig roll i att reglera hur vi reagerar på stress och obehag.
Ett relativt nytt spår inom forskningen är att sådana kroppsegna system kanske kan fungera som ett slags stressbuffert.
Fyra grupper av unga vuxna deltog i studien.
I studien deltog runt 100 unga vuxna fördelade i fyra jämnstora grupper:
Personer som hade exponerats för tidigt livstrauma och utvecklat ett substansberoende, personer som hade exponerats men inte utvecklat beroende, personer som inte exponerats men utvecklat ett beroende och personer som inte exponerats och inte heller hade ett beroende.
Reaktioner testades
Forskarna mätte nivåerna av endocannabinoider i deltagarnas blod och gjorde flera experiment där stressreaktioner testades.
Deltagarnas hjärnor scannades också med magnetresonanstomografi, också kallat magnetkamera, medan deras reaktioner testades.
En grupp stack ut
En av grupperna stack ut jämfört med de andra tre, nämligen den grupp som hade upplevt barndomstrauma men inte utvecklat en beroendesjukdom.
Forskarna benämner denna grupp ”motståndskraftig”. Gruppen hade både en förhöjd funktion i det endocannabinoida systemet och annorlunda hjärnaktivitet jämfört med de andra grupperna. Förvånande nog skilde sig den motståndskraftiga gruppen särskilt från kontrollgruppen, som varken exponerats för trauma eller hade ett beroende.
Aktiviteten högre i tre hjärnområden
Den motståndskraftiga gruppen visade högre aktivitet i tre hjärnområden när deltagarna ställdes inför känslomässiga sociala stimuli.
Två av områdena ingår i ett nätverk i hjärnan som riktar uppmärksamheten och kognitiva förmågor mot det som är viktigt just i stunden och ändrar personens beteende efter situationen.
Det tredje hjärnområdet ligger i pannloben och är kopplat till reglering av känslor. Detta område kommunicerar mycket med andra områden i hjärnan som bearbetar känslor. Jämfört med andra djur har människan en välutvecklad pannlob som kontrollerar impulser och känslor, exempelvis genom att dämpa rädsloimpulser i situationer när rädslan inte är relevant.
De som inte hade utvecklat beroende efter barndomstrauma verkade processa känslorelaterade sociala signaler bättre, även jämfört med friska kontrollpersoner.
Mer ändamålsenligt sätt
– Den ökade aktiviteten i vissa hjärnområden i den motståndskraftiga gruppen, som inte hade utvecklat ett beroende trots barndomstrauma, kan vara kopplat till ett mer ändamålsenligt sätt att reagera på känslomässig social information, säger Irene Perini som är forskare vid CSAN, Centrum för social och affektiv neurovetenskap, vid Linköpings universitet.
– Vi ser också att de även i vila har en ökad kommunikation mellan framloberna och andra delar av hjärnan, vilket kan tyda på att denna grupp har en bättre emotionell reglering.
Upptäckten väcker frågan om den motståndskraftiga gruppen hade en hög funktion i det endocannabinoida systemet redan från början, eller om de kunde stärka systemet som svar på stress och på så sätt undgå långsiktiga konsekvenser av traumatiska barndomsupplevelser. Det går emellertid inte avgöra utifrån den aktuella studien.
Markus Heilig, professor och föreståndare för Centrum för social och affektiv neurovetenskap, CSAN, Linköpings universitet samt överläkare vid psykiatriska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping markus.heilig@liu.se
Epoxiplaster har länge använts inom byggindustrin och på senare tid även allt mer vid tillverkning av vindkraftverk.
Plasten tillverkas från bisfenol-A som är petroleumbaserat. Risken för att utveckla kontaktallergi är stor vid hantering av epoxiplast. Ibland räcker inte skyddskläder.
Innehåller hormonstörande ämne
Epoxiplaster skapas genom att man låter två ämnen reagera med varandra. Det ena ämnet, som kallas DGEBA (Di-GlycidylEter av Bisfenol-A) är reaktivt och bidrar till att skapa hållbara, härdade, plaster.
Men även efter härdningen av epoxiplasten finns rester kvar både av det allergena DGEBA och av det hormonstörande bisfenol-A, vilket innebär hälsorisker.
Tre mål med ny plast
Nu har forskare vid Göteborgs universitet tagit fram en ny plast som skulle kunna fungera som ett mindre hälsofarligt alternativ. Forskningen hade från början tre mål, säger Kristina Luthman, professor i läkemedelskemi.
– Plasten skulle minska kontaktallergi, vara baserad på ett lättillgängligt och förnyelsebart utgångsmaterial och inte baseras på bisfenol-A som är känt för att vara hormonstörande.
Görs av socker
Den nya epoxiplasten baseras på isosorbid, ett ämne som framställs av glukos, alltså vanligt socker. Den största vinsten är arbetsmiljön för dem som ska hantera plasten, säger Kristina Luthman.
– Om plasten blir mindre allergiframkallande har det stor praktisk betydelse. Då kan det räcka med att bära skyddskläder, vilket det inte alltid gör idag.
En annan fördel med det nya materialet är att det skapas av ett förnyelsebart material, inte fossil olja som är fallet med dagens epoxiplaster.
Hårdare kemikalieregler kan ge öppning
Nästa steg blir att testa den framtagna plasten och se om den har rätt egenskaper för att kunna användas som ersättning till dagens epoxiplaster i industrin.
Eftersom plasten görs av socker blir materialet billigt.
– Användbarheten och kostnadseffektiviteten får bli frågor för plastindustrin att titta på. Ett hinder är att bisfenol-A är billigt och användbart för att skapa plaster med olika egenskaper. Därför kan det vara svårt att övertyga industrin om ett skifte. Men om bisfenolanvändandet regleras hårdare inom EU kommer saken i ett annat läge, säger Kristina Luthman.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
