På senare år har behandlingar av flera olika cancerformer förbättrats avsevärt tack vare en typ av immunterapi kallad checkpointhämmare. Behandlingen stimulerar immunförsvarets T-celler att angripa cancercellerna.
Den här typen av läkemedel har redan haft stor betydelse för patienter med bland annat malignt melanom och lungcancer och testas vid allt fler diagnoser.
Men även om vissa patienter får fantastiska behandlingseffekter förbättras många bara tillfälligt, eller svarar inte alls på behandlingen.
Partiklar i nanostorlek
Stor kraft läggs därför på att förstå varför det är så, liksom på att försöka kombinera checkpointhämmare med annan behandling.
Nu visar forskare från Karolinska institutet att en form av runda partiklar i nanostorlek, kallade exosomer eller extracellulära vesiklar (se nedan), kan vara en lovande väg framåt.
Extracellulära vesiklar – kroppens budbärare
Extracellulära vesiklar kallas ibland för ”kroppens meddelandesystem”, eller ”kroppens flaskpost”. De utsöndras från cellerna och är ett slags bärare av biologiska meddelanden. Vesiklarna är bubblor i nanostorlek, omslutna av membran. Celler kan skicka dem mellan varandra för att utbyta information.
Vesiklar som utsöndras från cancerceller kan till exempel stänga av immunsvaret och därigenom bidra till att cancer sprids. Vesiklar från immunceller kan stimulera en reaktion från kroppens immunförsvar. Läs mer här.
Källa: Karolinska institutet
Gör att behandling kan börja fungera
– Det verkar som att vesiklarna gör tumören immunologiskt aktiv, så att checkpointbehandlingen får fäste och kan börja fungera, säger Susanne Gabrielsson, professor vid institutionen för medicin vid Karolinska institutet.
– De här resultaten är ytterligare ett stöd för att fortsätta utvecklingen av extracellulära vesiklar som en ny behandlingsmetod mot cancer.
Testas på hudcancer hos möss
I tidigare studier har KI-forskarna visat att en viss typ av extracellulära vesiklar från immunceller kan stimulera immunförsvarets T-celler och minska tumörtillväxt hos möss. I den aktuella studien har de undersökt hur dessa vesiklar fungerar i en musmodell av hudcancer som inte är känslig för behandling med checkpointhämmare.
När forskarna gav vesiklarna till möss i syfte att behandla deras tumörer, eller i förebyggande syfte innan de börjat utveckla tumörer, aktiverades djurens immunförsvar med ett starkt T-cellssvar mot cancerproteinet.
Aktiveringen uppstod inte om djuren endast gavs checkpointhämmare och den var starkast när djuren fick en kombination av vesiklar och checkpointbehandling.
När behandlingarna gavs till möss i förebyggande syfte, vilket ger en längre verkningstid, var överlevnaden större hos möss som fick kombinationen vesiklar-checkpointbehandling, i jämförelse med möss som fick endast vesiklar.
Forskarna såg dock ingen effekt på överlevnad när djuren fick kombinationen vesiklar och checkpointhämmare i behandlande syfte, jämfört med endast vesiklar. Det kan bero på att det aktiverade immunsvaret inte hann påverka tumörerna under den korta period försöket pågick, tror forskarna.
Har prövats förut
Redan 2005 testade andra forskare att ge extracellulära vesiklar från immunceller till människor med målet att behandla cancer och därefter har ytterligare försök gjorts. Vesiklarna har i dessa studier visat sig säkra, men gav bara liten effekt.
Bristen på effekt beror sannolikt på att försöken gjordes för tidigt, innan man visste vilka molekyler vesiklarna bör innehålla för att vara effektiva, tror forskaren Susanne Gabrielsson.
Vesiklar kan frysas ned i förväg
Hennes forskargrupp har arbetat med detta, samt med att förenkla tillverkningen av de extracellulära vesiklarna.
– Målet är att vi inte ska behöva ta patientens egna celler utan använda cellinjer i stället. Då kan vesiklarna förberedas i förväg och frysas ned i väntan på en patient. Vi tror också att varianter av behandlingen kommer att kunna användas till andra cancerformer och andra sjukdomar, säger Susanne Gabrielsson.
Susanne Gabrielsson, professor vid Institutionen för medicin, Karolinska institutet, susanne.Gabrielsson@ki.se
Det är cirka tre till fem gånger vanligare att män diagnostiseras med klusterhuvudvärk än kvinnor. Historiskt har skillnaderna varit ännu högre, vilket har inneburit att tillståndet, tidigare kallat ”Hortons huvudvärk”, ansetts vara en mansdominerad sjukdom.
Klusterhuvudvärk, tidigare ”Hortons huvudvärk”
Åkomman drabbar cirka en av 1 000 personer och kännetecknas av extremt smärtsamma huvudvärksattacker som varar mellan en kvart och tre timmar åt gången, i upp till åtta gånger per dag. Orsaken till sjukdomen är okänd, men attackerna tenderar att följa dygns- och årstidsrytmen med toppar på nätterna och under höst och vår. Det har lett till spekulationer om att vår inre biologiska klocka kan påverka förloppet.
Källa: Karolinska institutet
Nu visar forskare vid Karolinska institutet att kvinnor oftare än män drabbas av en svårare variant av sjukdomen som innebär att de har färre än tre symtomfria månader per år, ett tillstånd som kallas kronisk klusterhuvudvärk.
Kvinnor har längre plågsamma perioder
– Män och kvinnor rapporterar samma nivå av smärta, men eftersom kvinnornas besvärsperioder i högre utsträckning varar längre blir de också mer påverkade i vardagen, säger Andrea Carmine Belin, docent vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska institutet.
I en studie med 874 deltagare hade dubbelt så många av kvinnorna, 18 procent, den kroniska varianten av sjukdomen, jämfört med nio procent av männen. Alla deltagare hade diagnosticerats med klusterhuvudvärk av neurologer i Sverige mellan 2014 och 2020.
Fler med sömnstörningar
Deltagarna fick också fylla i ett omfattande frågeformulär om livsstil, symtom och behandling. Svaren visade bland annat följande:
Kvinnorna använde i högre utsträckning än männen förebyggande läkemedel
Kvinnorna rapporterade oftare associerade symtom som hängande ögonlock, så kallad ptos, samt rastlöshet
Kvinnorna hade något fler attacker på nätterna och rapporterade i högre utsträckning sömnstörningar
Det var mer än dubbelt så vanligt att kvinnorna hade en släkting med klusterhuvudvärk
– Det är svårt att säga vad dessa skillnader beror på, men vi kan konstatera att kvinnor som diagnostiseras med klusterhuvudvärk tenderar att uppvisa en allvarligare variant av sjukdomen och att det nog är dags att sluta tänka på klusterhuvudvärk som en mansdominerad sjukdom, säger Caroline Ran, forskningsspecialist vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska institutet.
De flesta har fler diagnoser
Ytterligare en studie visar att patienter med klusterhuvudvärk ofta har andra diagnoser. Även i det fallet är kvinnorna överrepresenterade. Av över 3 000 patienter med klusterhuvudvärk hade 96 procent av kvinnorna minst en ytterligare diagnos, jämfört med 90 procent av männen.
Kvinnorna var också sjukskrivna i fler dagar och hade oftare förtidspension, visar forskningen.
– Det är slående att nästan alla kvinnor med klusterhuvudvärk uppvisar samsjuklighet, vilket stärker bilden av att de är hårt drabbade, säger Christina Sjöstrand, adjungerad lektor.
– Det är rimligt att anta att det påverkar arbetsförmågan, och viktigt både för individen och för samhället att drabbade får hjälp, exempelvis i form av både akut och förebyggande behandling samt uppföljning och stöd.
Viktig kunskap för läkare
Klusterhuvudvärk feldiagnostiseras ofta initialt hos kvinnor, kanske för att vissa symtom kan påminna om migrän, säger Andrea Carmine Belin.
– Det är viktigt för läkare att vara medvetna om hur tillståndet manifesterar sig olika i män och kvinnor så att den mest effektiva behandlingen kan ges så fort som möjligt.
Andrea Carmine Belin, docent vid Institutionen för neurovetenskap, Karolinska institutet andrea.carmine.belin@ki.se
Lymfkörtlar fungerar normalt som försvarshögkvarter för vårt immunförsvar. När vi får en infektion eller när vi vaccineras är det i lymfkörtlarna som immuncellerna samlas, aktiveras och prolifererar (ökar i antal) för att kunna mobilisera ett effektivt immunförsvar. När vi åldras byts dock gradvis den normala vävnaden i lymfkörtlarna (deras stroma) ut och omvandlas till fettvävnad. Fenomenet kallas lipomatos. Även om lipomatos är mycket vanligt och ökar med ökande ålder, har det tidigare diskuteras och studerats i väldigt begränsad omfattning av forskare.
Körteln påverkas redan i ett tidigt skede
Genom noggrant analysera över 200 lymfkörtlar, visar Maria Ulvmars grupp att lipomatos börjar i den centrala delen av lymfkörteln som kallas medulla, och presenterar fynd som kopplar lipomatos till omvandling av lymfkörtlarnas stödjande celler (fibroblaster) till adipocyter (fettceller). De visar också att specifika typer av fibroblaster som sitter i medulla, lättare omvandlas till adipocyter.
Mara Ulvar med kollegor visar att det redan vid tidiga stadier av lipomatos sker negativa förändringar som försämrar lymfkörtelns förmåga för att kunna ge oss effektiva immunsvar. Bland annat kunde de observera att de specialiserade blod- och lymfkärl som normalt bildar vägar för immuncellerna att ta sig in och ut ur lymfkörteln förstörs i de delar av körteln där fettet finns. Bild: Maria Ulvmar
Studien visar att det redan vid tidiga stadier av lipomatos sker negativa förändringar som försämrar lymfkörtelns förmåga för att kunna ge oss effektiva immunsvar. Bland annat kunde de observera att de specialiserade blod- och lymfkärl som normalt bildar vägar för immuncellerna att ta sig in och ut ur lymfkörteln förstörs i de delar av körteln där fettet finns. Lipomatos i lymfkörtlar, redan vid tidiga stadier, kan därför vara en viktig delförklaring till varför äldre personer har sämre förmåga att svara på till exempel vaccinationer. Till slut tar fettet över lymfkörteln helt, all normal vävnad försvinner, och dess funktion är förlorad.
– Vår studie är ett första steg för att förstå varför lipomatos sker och att på sikt kunna hitta sätt att förhindra att det utvecklas vidare och förstör lymfkörteln, säger Tove Bekkhus, som är förstaförfattare till studien.
Forskarna kan idag inte efterlikna effekterna de ser i lymfkörtlar från människa i de djurmodeller som ofta används för att studera effekter av åldrade. Detta betonar vikten av studier som utgår från att analysera förändringar vid åldrande direkt i människa.
Relevant för cancerforskningen
– Jag hoppas att vårt arbete kommer att väcka nytt intresse hos andra forskare att inkludera lipomatos i lymfkörtlar som en faktor när man studerar svar på vaccination och infektioner hos äldre. De förändringar vi ser är också av stor relevans för cancerforskning eftersom lymfkörtlar, i flera typer av cancer, är den första plats cancerceller sprider sig till, säger Maria H. Ulvmar, forskare vid Uppsala universitet, som ledde studien.
– Vår publikation ger ett första kapitel i en berättelse om fett och förlorade funktioner hos våra lymfkörtlar vid åldrande, som vi nu kommer att fortsätta att utveckla genom att designa nya studier för att förstå mer om de bakomliggande orsakerna och konsekvenserna av dessa förändringar, säger Maria H. Ulvmar.
Om studien:
Studiens huvudmaterial för analys är biobanksprover från Uppsala biobank. Dessa prover har analyserats med avancerad bildanalys. Studien innehåller även analys och försök med cellkulturer av primära stromala celler och bioinformatisk analys av genuttryck (RNA nivå) från två single cell RNA sekvensering (RNAseq) datasets, mus och människa, som publicerats av andra tidigare, men som i den här studien analyseras för att kunna svara på nya specifika frågeställningar.
Maria H. Ulvmar, lektor i experimentell immunologi vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, maria.ulvmar@imbim.uu.se
Växer en bakterie för snabbt kommer det inte finnas tillräckligt med resurser för att bibehålla den cellulära fördubblingen.
Och växer bakterien för långsamt utnyttjas inte energiresurserna effektivt. I så fall riskerar bakterien att inte hinna etablera en framgångsrik infektion innan den utrotas av kroppens immunsystem.
Det gäller alltså för bakterien att vara precis rätt med taktpinnen.
Särskilt protein i fokus
Varifrån styrs då detta? Forskarna vet sedan ett halvsekel att det handlar om ett protein som kallas SpoT, som enligt forskarna kan liknas vid bakteriens pulserande ”hjärta”. Kruxet med proteinet är att det har varit extremt svårt att studera.
En av orsakerna är att proteinet är mycket svårt att rena. Proteinrening är avgörande för att kunna förstå egenskaper, funktion och struktur. Utan sådan information har det varit omöjligt att utveckla antibiotikamolekyler som hämmar SpoT och gör att bakterier förlorar sina sjukdomsframkallande egenskaper.
Blir en kompakt ”svamp”
Men nu har forskare från bland annat Lunds universitet synat SpoT:s tredimensionella struktur och listat ut hur proteinet reglerar den bakteriella tillväxten.
Bland annat detta visar sig: För att bromsa tillväxten antar SpoT en kompakt, svampliknande form och för att öka tillväxttakten öppnar SpoT upp sig.
Det här öppnar möjligheter att ta fram nya läkemedel, säger Vasili Hauryliuk, lektor vid Lunds universitet.
– Genom denna nyvunna kunskap finns nu förutsättningarna att utveckla ny antibiotika som kan angripa bakteriens sjukdomsalstrande funktion direkt i dess ”hjärta”.
Kondition är en viktig faktor för idrottsliga prestationer men också för att orka motionera och vara aktiv i sin vardag. Tidigare studier har visat en stark koppling mellan bra kondition och olika sjukdoms- och hälsoutfall, bland annat minskad risk för hjärt-kärlsjukdom.
Om studien:
Den aktuella studien involverar 5 308 deltagare i åldern 50-64 år, varav 51 procent kvinnor. Den vetenskapliga artikeln beskriver hur maximal syreupptagningsförmåga, det vill säga kondition, varierar mellan olika grupper.
De undersökta variablerna var:
sociodemografiska (ålder, kön, utbildning med mera),
olika levnadsvanor,
upplevd hälsa,
kroppsmått och sjukdomsförekomst samt
självskattad och accelerometermätt fysisk aktivitet och stillasittande.
Kondition mycket ojämnt fördelad
Deltagarna genomförde konditionstest på cykel, samt bar accelerometer* i ett elastiskt band runt midjan. Detta för att under en veckas tid mäta hur ofta och hur länge samt på vilken intensitetsnivå som personerna röde sig, både till vardags och under eventuell träning.
*Accelerometrar är en mätmetod för att registrera hur mycket en person rör sig i sin vardag (t ex antal steg) men även mer detaljerad information om aktivitetsmönstret; såsom tid eller perioder som spenderas i olika intensitetsnivåer (t ex stillasittande tid eller måttlig aktivitet).
Studiens försteförfattare är Mats Börjesson, professor i idrottsfysiologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet:
– Resultatet visade att det finns grupper med högre risk för låg kondition. Dessa var äldre, utlandsfödda, med låg utbildning, högt midjemått, dåligt upplevd hälsa, mycket stillasittande, låg grad av högintensiv fysisk aktivitet samt de som ägnade sig åt passiv arbetspendling med bil eller kommunala färdmedel, säger han.
Hos gruppen män i studien kunde dessutom en pressad privatekonomisk situation och tidigare tobaksrökning kopplas till sämre kondition. Resultatet visar överlag att konditionen inte är jämnt fördelad i befolkningen.
Kunskapen om vilka som har låga nivåer av kondition är viktig för att kunna rikta olika typer av insatser för att öka konditionen i dessa grupper, eller vidta andra sjukdomsförebyggande åtgärder. Sådan kunskap finns delvis tidigare, men då oftast från studier med få deltagare eller i selekterade grupper som exempelvis enbart män, eller personer från en viss socioekonomisk grupp.
Värdefullt för vård och forskning
Mer detaljerad kunskap kring skillnader i konditionsnivå mellan grupper, ger värdefull information ur ett bredare perspektiv. Elin Ekblom Bak är docent i idrottsvetenskap vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, och den andra av studiens två huvudförfattare:
– Detta är en av de första studier som kunnat studera sambandet mellan fysisk aktivitet och stillasittande mätt med accelerometer, och kondition. Både stillasittande och högintensiv fysisk aktivitet var starkt kopplade till konditionsnivå, oberoende varandra. Sammantaget ger denna studie värdefull kunskap för hälso- och sjukvården liksom för framtida forskning och folkhälsoarbete, säger hon.
Se Hjärt-Lungfondens film om SCAPIS-studien och metoderna bakom den aktuella vetenskapliga publiceringen.
Havrekärvar hör till julen, men den som vill se många arter på fågelbordet behöver bjuda fåglarna på lite av varje. Det säger zooekologen Donald Blomqvist.
Till jul sätter många ut en havrekärve i trädgården för att småfåglarna ska få något gott att mumsa på. Det kan också kännas bra att hjälpa fåglarna med kosthållningen under de frusna och kalla vintermånaderna.
Men havre är inte favoritmat för de flesta fåglar.
– Det är i stort sett bara gulsparvar som tycker om havrekärvar. Och för att de ska dyka upp vid matningen bör det dessutom finnas hag- eller jordbruksmarker i närheten, säger Donald Blomqvist, zooekolog och gästlärare i biologi vid Göteborgs universitet.
Fröer och nötter uppskattas
För alla som vill se olika fågelarter utanför köksfönstret behöver matutbudet kompletteras med till exempel solrosfrön och jordnötter, gärna i kombination med talgbollar.
– Med den födan kan man attrahera en hel del arter till en matning i Göteborgstrakten. Som talgoxe, blåmes, ringduva, större hackspett, nötväcka, rödhake, koltrast, björktrast, pilfink, gråsparv, grönfink, bofink, skata och kaja.
Ungefär samma arter kan dyka upp en bra bit upp i Svealand, även om till exempel rödhakar och bofinkar är mer sällsynta längre norrut.
Talgbollar, nötter och fröer är populära hos många fågelarter.
Den som har tur kan även få besök av bergfinkar, sidensvansar, grönsiskor och gråsiskor. Dessa fåglar uppträder mer oregelbundet och varierar i antal mellan olika år. Finns det skogsområden i närheten händer det att nötskrikor, domherrar, svartmesar och tofsmesar dyker upp.
– Ibland får man fint främmande i form av stjärtmes, som älskar talgbollar, steglits eller stenknäck.
Skippa avokado och choklad
Finns ingen särskild fågelmat hemma, kan man i stället inventera kylskåpet och skafferiet.
– Frukt är ofta uppskattat av fåglar, liksom bröd, fettrikt fläskkött och mild ost, men det är bra att tänka på att maten inte ska vara för salt. Och sedan är det viktigt att komma ihåg att choklad och avokado, som vi människor uppskattar, faktiskt är giftiga för fåglar.
Bild: Linda Stawinska/Unsplash
Oklart hur mycket matning hjälper
Men behöver småfåglarna verkligen vår hjälp för att överleva vintern?
– Matningen ökar överlevnadschanserna för individuella fåglar, men forskningsläget är oklart om det har någon effekt på lokala fågelpopulationer. Det finns studier som visar på en positiv effekt på bestånden, men det finns också studier som inte har funnit någon effekt.
Det finns också tänkbara negativa effekter av att utfordra fåglar under vintern.
– Det är viktigt att hålla rent på och kring fågelborden för att minsta risken för spridning av sjukdomar. Om matningen förbättrar överlevnaden under vintern kan det även leda till ökad konkurrens om boplatser under den efterföljande häckningssäsongen mellan till exempel mesar, som gynnas av matningen, och flyttfåglar som flugsnappare, säger Donald Blomqvist.
Utvecklingen av så kallade kvantdatorer är fortfarande i ett tidigt skede. Mycket arbete återstår innan de kan mäta sig med dagens största och mest utvecklade datorer. Men framöver kan storskaliga kvantdatorer, enligt forskare, bli överlägsna de mest avancerade ”vanliga” datorerna.
De datorer vi är vana vid använder binär kod, ettor och nollor, för att hantera information. En kvantdator bygger istället på nästan obegripligt små så kallade kvantbitar, som har förmågan att befinna sig i en så kallad superposition då de antar både värdena 0 och 1 samtidigt. Det gör att kvantdatorer kan hantera enorma mängder data.
Känsliga kvantdatorer
Superpositionerna är dock mycket känsliga och behöver skyddas från störningar och brus utifrån så att de inte kollapsar. Att bygga en storskalig kvantdator är en stor utmaning eftersom systemet blir allt känsligare i takt med att antalet kvantbitar ökar.
Utvecklingen av kvantnätverk, där beräkningar distribueras över flera sammanlänkade enheter, är därför ett hett forskningsområde.
Ett möjligt sätt att göra sådana nätverk är att använda artificiella atomer, se nedan, som kvantbitar.
Artificiell atom
En artificiell atom är en minimal bit ledande material där laddning och energinivåer fungerar på samma sätt som i en verklig atom. Precis som en riktig atom förändrar den sitt tillstånd genom att absorbera eller sända ut ljus vid en viss frekvens.
Högintressanta mörka tillstånd
Atomer interagerar naturligt med ljus genom att absorbera eller sända ut fotoner. Men två eller flera atomer kan tillsammans anta särskilda superpositioner som kallas mörka tillstånd, då de är helt genomskinliga för ljus – det vill säga varken absorberar eller sänder fotoner.
Sådana mörka tillstånd har stor potential inom kvantteknologin eftersom de är immuna mot extern påverkan och störningar. Av samma anledning är det svårt att kontrollera de mörka tillstånden och få dem att utbyta information.
Symmetri i naturen. Bild: Erol Ahmed, Unsplash.
Mörka tillståndet kontrolleras
Nu har forskare i kvantteknologi på Chalmers utvecklat en enkel metod för att kunna kontrollera det mörka tillståndet i två sammankopplade artificiella atomer. Och det är här naturens strävan efter symmetri kommer in i bilden.
Kvantbiten som forskarna har använt är en molekyl med två sammankopplade artificiella atomer som består av supraledande kretsar, se faktaruta nedan. När ljuspartiklar, fotoner, skickas genom en så kallad vågledare in i atomerna kan fotonerna interagera med atomernas energinivåer i två olika tillgängliga symmetrier.
− Grunden till våra experiment är ett innovativt grepp där vi kontrollerar och nyttjar de tillgängliga symmetrierna i ett system som annars är mycket svårt att tämja, säger Chalmersforskaren Aamir Ali.
Supraledare och vågledare
Supraledare är material som har förmågan att leda elektrisk ström utan energiförlust när de kyls ner till mycket låga temperaturer.
Vågledare är en struktur som styr fotonerna i mikrovågssignaler.
Tidigare har man gjort det här genom att koppla en enda vågledare till kvantbiten, men Chalmersforskarna har i stället använt två vågledare som kopplas separat till vart och ett av de symmetriska tillstånden.
Möjligt att skapa kvantsammanflätning
På grund av den symmetriska energifördelningen i de artificiella atomerna kommer den ena vågledaren då att vara kopplad till ett mörkt tillstånd, och den andra till dess kompletterande ljusa tillstånd. Det gör tillstånden mottagliga för påverkan och kontroll oberoende av varandra.
Förmågan att kontrollera de mörka tillstånden innebär ett nytt angreppssätt för tillämpningar inom kvantteknologi. Med Chalmersforskarnas metod är det möjligt att skapa kvantsammanflätning, se nedan, mellan de ljusa och mörka tillstånden.
Kvantsammanflätning
Kvantsammanflätning innebär att när partiklar är sammanflätade kommer ändringen hos en av partiklarna medföra att egenskaperna hos de andra partiklarna också ändras, oberoende av avståndet mellan dem. Fenomenet belönades med Nobelpriset i fysik 2022.
Kan förbättra kvantnätverk
Det öppnar, enligt forskarna, för nya sätt att bearbeta kvantinformation och överföra den i kvantnätverk, vilket på sikt kan leda till bättre kvantdatorer.
Dessutom kan kvantsammanflätningen bidra till utveckling av sensorer som kan absorbera mikrovågsfotoner, något som skulle kunna användas för att påvisa universums mörka materia.
Forskarna kommer också att tillämpa sina nya resultat inom termodynamiken för att undersöka om kvantmekanikens lagar kan utnyttjas i motorer eller batterier.
− Vi kan konstruera syntetiska molekyler med unika symmetrier, vilket leder till nya sätt som molekylerna kan interagera med mikrovågsljus, säger Simone Gasparinetti, forskningsledare inom experimentell kvantfysik.
Så funkar det, enligt forskarna
De artificiella atomerna består av elektriska kretsar som, precis som verkliga atomer, bara kan ta upp bestämda, diskreta, energimängder.
När de artificiella atomerna ansluts till de två vågledarna bildar de en gemensam struktur som utnyttjar kvantinterferens för att koppla vågledarna till de två olika symmetrier som atomernas energinivåer kan anta.
Tack vare kopplingen till symmetrierna är det enkelt att välja och designa energiövergångarna. Detta kan göras på ett mycket mer effektivt och enklare sätt än vad som tidigare visats, utan att behöva använda komplicerad fas- och pulskontroll.
Aamir Ali, postdoktor vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, avdelningen för kvantteknologi, Chalmers tekniska högskola aamir.ali@chalmers.se
Nätshopping blir allt vanligare och med den följer fler returer. Studier visar att den digitala handeln leder till betydligt fler återlämnade varor jämfört med butikshandeln.
Trenden med returer ser dessutom ut att öka, enligt branschstatistik. Det kan bland annat förklaras med att det oftast är gratis att lämna tillbaka varor.
Många returer leder till fler transporter, som spär på de fossila utsläppen. Men det är värre än så. Mindre känt är att företag, som inte sällan profilerar sig som hållbara och koldioxidneutrala, vanligtvis slänger de varor som skickas tillbaka.
Billigare för företagen
I EU förväntas summan av returnerade textil- och elektronikprodukter som förstörs uppgå till 21,74 miljarder euro år 2022, enligt vissa beräkningar. Andra tror att beloppet är ännu högre.
– Den krassa verkligheten är att slänga är det minst dåliga ur ekonomisk synvinkel för företagen. Det gäller särskilt varor som är billiga i förhållande till den kostnad som krävs för att granska, packa om och lägga ut dem till försäljning igen, säger forskaren Carl Dalhammar vid Internationella Miljöinstitutet vid Lunds universitet.
Tillsammans med forskarkollegor har han skrivit en artikel där elva representanter från klädes- och elektronikbranschen intervjuats.
Returförbud ger andra problem
Fenomenet är utbrett i just klädes- och elektronikindustrin. Båda är branscher som har ett stort, varierat utbud och billiga produkter. Chansen att varor ompaketeras och säljs igen hör oftare samman med dyrare produkter.
Att komma åt problemet är dock inte helt enkelt, enligt forskarna efter att ha fördjupat sig i problematiken.
I Frankrike finns ett förbud mot att slänga returer, men det är inte okomplicerat. Om företag tvingas skänka osålda varor i nyskick till välgörenhet eller second hand urholkas värdet på det ordinarie utbudet.
– Eller fem lastbilar fyllda med samma kläder, det finns ingen second hand-butik som kan ta emot det. Eller lågkvalitetsprodukter, som till exempel billiga hörlurar som kraschar ganska direkt, de vill man inte sälja på second hand överhuvudtaget, säger Carl Dalhammar.
Avgift kan hjälpa
Ett första steg är att istället införa en obligatorisk avgift på returer, enligt Carl Dalhammar.
– Det är belagt att konsumenter överutnyttjar gratis returer, säger han.
Vissa klädmärken har redan infört avgifter på eget initiativ, men vanligast är att returförsändelsen är kostnadsfri. Det beror på att företagen snabbt tjänar in omkostnaderna för returer, och även fri frakt, eftersom kunder som lämnar tillbaka varor totalt sett ändå generar mer vinst till e-handlare jämfört med dem som inte returnerar.
Det har bland annat e-handelsforskaren Klas Hjort vid Lunds universitet tidigare kunnat visa. Han är dock osäker på om en avgift på returer löser problemet.
– Det kan lika gärna vara så att om det är dyrt att returnera billiga produkter så slängs de i alla fall.
De flesta behåller prylarna
Klas Hjorts och hans kollegors studier visar att cirka 65 till 70 procent av kunderna som handlar online aldrig returnerar, trots att de köper produkter som ofta returneras.
– Det är alltså en förhållandevis liten andel som returnerar, men dessa personer gör det i gengäld mycket. Och många av dem som inte skickar tillbaka säger att returprocessen är krånglig och ibland dyr, om det finns avgift, och att man därför behåller produkter som man istället slänger senare, säger Klas Hjort.
Han och forskarkollegorna menar att det finns lösningar på detta genom att effektivisera returprocesserna så att det blir både ekonomiskt och miljömässigt försvarbart att ta hand om det som returneras.
– Vi ser exempel på att företag som arbetar på detta sätt har minskat returkostnaderna med upp till 65 procent. Returerna har minskat med 15 procent. Detta bedömer vi är en del av lösningen för att skapa hållbara returflöden i en mer cirkulär handel.
Tvinga fram bättre kvalitet på produkterna
Både Klas Hjort och Carl Dalhammar är dock eniga om det grundläggande problemet är fast fashion-upplägget, det vill säga att massproducera billiga varor som ibland bara håller en säsong. En affärsmodell som närs av skövling av naturtillgångar, arbetskraft i fattiga länder och fossila resurser.
– Vi har levt på billig kredit i så många årtionden. Det handlar inte om att vara emot utveckling eller marknadsekonomi, utan om att vi måste tillbaka till en marknadsekonomi där vi konsumerar färre grejer av bättre kvalitet igen, säger Carl Dalhammar.
Att ändra folks beteende är svårt, men Carl Dalhammar sätter stor tilltro till EU som har flera processer igång för att reglera fram högre produktkvalitet så att varor håller längre och går att reparera.
– Man måste få upp värdet på produkterna. En ny t-shirt för bara 30 kronor används vanligtvis bara några gånger och hamnar sedan i bästa fall i second hand-tunnan eller textilåtervinningen.
Carl Dalhammar, universitetslektor vid Internationella miljöinstitutet, Lunds universitet, carl.dalhammar@iiiee.lu.se
Klas Hjort, lektor vid förpackningslogistik vid Institutionen för designvetenskaper vid Lunds tekniska högskola, klas.hjort@plog.lth.se
fRysslands invasion av Ukraina vintern 2022 blev startpunkten för en ekonomisk kris och en energikris som hushållen allt tydligare känner av. Det märks bland annat i en ny rapport från Göteborgs universitet, Konsumtionsrapporten 2022.
– Vi har de senaste månaderna sett snabba prisökningarna på mat, el, bränsle och bolån i kombination med sjunkande priser på bostäder och andra tillgångar, säger Ulrika Holmberg, konsumtionsforskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Förväntningarna på ekonomin har de sista månaderna fallit kraftigt bland hushåll och handlare, enligt Konsumtionsrapporten.
Köp av möbler och inredning minskar
Tillväxten var mycket stark under det första halvåret 2022 och bromsade sedan in. Hushållen minskade sin konsumtion på flera områden under det tredje kvartalet. Möbler, inredning och rutinunderhåll av hemmet minskade mest.
– När levnadskostnaderna stiger snabbt avvaktar vi med större inköp och väljer billigare alternativ när det är möjligt. För många hushåll är nya möbler och inredning något man unnar sig i goda tider och sparar in på när ekonomin är sämre, säger Ulrika Holmberg.
Nedgången under det tredje kvartalet beror huvudsakligen på stora prisökningar och oro för det ekonomiska läget, som gör att många skjuter större utgifter på framtiden.
Fler köper lågprisvaror
Livsmedelskonsumtionen minskade under det tredje kvartalet 2022. Minskningen består främst av att hushållen bytte till lågprisvaror. Hushållen köper också färre och billigare kläder på grund av att även kläder har blivit dyrare.
– Det kommer att bli tufft under ytterligare en period framöver för hushållen eftersom det dröjer innan inflationen vänder nedåt. Prisnivån ligger därmed fortsatt högt på många varor och tjänster, vilket gör att hushållen behöver se över sina utgifter även de kommande åren, säger Lena Hansson, konsumtionsforskare vid Göteborgs universitet.
Ulrika Holmberg, forskare Centrum för konsumtionsforskning på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet ulrika.holmberg@cfk.gu.se
Konsumtionsrapporten 2022
Rapporten visar bland annat följande:
Hushållens konsumtion
Hushållens totala konsumtion 2021 uppgick till 2 330 miljarder kronor, en ökning med sex procent sedan 2020. Konsumtionen fortsatte växa i samma takt första halvan av 2022, men låg nära noll under det tredje kvartalet jämfört med samma kvartal året före.
Detaljhandeln
Sällanköpsvaruhandeln ökade mer än dagligvaruhandeln under 2021, men under inledningen av 2022 var förhållandet det omvända. E-handeln hade en fortsatt kraftig tillväxt under 2021, men från sista kvartalet 2021 till och med tredje kvartalet 2022 var tillväxten negativ.
Antalet fysiska butiker har minskat under de senaste åren, men under 2021 var minskningen av antalet butiker inte lika omfattande som under de föregående åren.
Framtidsutsikter
Sveriges ekonomi utvecklades positivt under 2022 som helhet men förväntningarna på ekonomin föll kraftigt under de sista månaderna. Många hushåll kommer att få en fortsatt tuff ekonomisk situation under 2023 och framåt men konsumtionen förväntas växa svagt och 2025 hamna på en normaltillväxttakt.
Om rapporten
Årets rapport är ett samarbete mellan Centrum för Konsumtionsforskning och Centre for Retailing på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Den bygger på statistik från SOM-institutet vid Göteborgs universitet, Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet, Handelsfakta, HUI, Svensk Handel och Svensk Dagligvaruhandel.
Källa: Göteborgs universitet
Varje år får cirka 4 000 gravida i Sverige svårt graviditetsillamående, hyperemesis gravidarum. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, släppte nyligen en rapport som pekar på brister i det vetenskapliga underlaget för de behandlingar som erbjuds.
Det är mycket vanligt att gravida mår illa och kräks under första halvan av graviditeten. Ungefär en tredjedel får mer uttalade symtom. Den allvarligaste formen av graviditetsillamående, hyperemesis gravidarum, drabbar cirka 0,3 till 3 procent av alla gravida.
Symtomen börjar tidigt under graviditeten och kännetecknas av svårbehandlat illamående samt kräkningar. Den gravida får svårt att få i sig mat och dryck och tillståndet medför en kraftig begränsning av dagliga aktiviteter. I specialistvården i Sverige vårdas knappt 4 000 kvinnor varje år för ihållande kräkningar under graviditeten.
Vad som orsakar det extrema illamåendet är ännu oklart. De många behandlingsmetoder som finns syftar därför till symtomlindring. Det handlar om att minska illamående och kräkningar, återställa salt- och vätskebalans vid uttorkning samt att förhindra komplikationer.
Illamående när man är gravid – vad säger forskningen?
Ett stort antal behandlingsmetoder undersöktes i rapporten. I regel fanns bara en liten eller medelstor studie per behandlingsmetod, skriver SBU. Här är några av slutsatserna:
Effekten av behandling med läkemedel, kosttillskott, reglering av födointag samt olika sätt att återställa vätskebalansen hos uttorkade patienter kan inte bedömas eftersom studierna är mycket få och resultaten har mycket låg tillförlitlighet.
Fler välgjorda forskningsstudier behövs. Särskilt behövs studier som utvärderar läkemedel som är vanliga vid behandling av illamående i Sverige, som prometazin i kombination med koffein och efedrin, ondansetron och metoklopramid. Det behövs också forskning om huruvida kombinationsbehandling kan vara bättre än behandling med bara ett preparat.
Akupressur som tillägg till standardbehandling ger möjligen en måttlig minskning av illamående och kräkningar vid bedömning efter 48 timmar, jämfört med placebo. Forskningsunderlaget har låg tillförlitlighet, enligt SBU.
– Det är svårt att bedöma effekten av olika behandlingar eftersom studierna är så få och resultaten har låg tillförlitlighet. Det betyder inte att behandlingarna saknar effekt, men slutsatsen i rapporten är att det behövs fler välgjorda forskningsstudier om behandling av hyperemesis, säger Marie-Therese Vinnars, specialistläkare och biträdande lektor vid Umeå universitet och en av de sakkunniga bakom rapporten.
Drabbade upplever att de ignoreras
Kunskapen om vad svårt graviditetsillamående beror på är fortfarande liten.
– Patienter med svårt graviditetsillamående känner sig ofta ignorerade av sjukvårdspersonal, vilket till stor del kan bero på att tillståndet länge varit svårt att skilja från vanligt graviditetsillamående samt brist på kunskap inom vården, säger Marie-Therese Vinnars.
Här kan du läsa mer om hyperemesis gravidarum-forskning från Umeå universitet, Norrlands universitetssjukhus och Örnsköldsviks sjukhus.
Marie-Therese Vinnars, specialistläkare och biträdande lektor vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet marie-therese.vinnars@umu.se
Staffan Appelgren, lektor i socialantropologi vid Göteborgs universitet, är expert på second-hand och återbruk. Han konstaterar att gåvor som kommer från second-hand eller återbruk allt oftare ses som okej − även om man sällan kan vara helt säker på hur en enskild gåva kommer att tas emot.
Acceptansen har ökat
− Vad man kan säga är att acceptansen för second-hand och återbruk som gåvor har ökat markant senare år, från att ha varit nästan otänkbart, säger Staffan Appelgren.
− En del ställer snarare frågan: ”Ska man verkligen ge bort ytterligare en ny pryl?” Kanske anar vi en begynnande normförskjutning där vi inte behöver ”be om ursäkt” för den återbrukade gåvan.
Skapa snackis runt julbordet
Begagnade julklappar innebär flera fördelar, enligt Staffan Appelgren. En självklar fördel är att något som redan finns fortsätter att användas. Gåvan ges med omtanke, i en bred bemärkelse.
− Du ger inte bara till mottagaren, du ger också till dem som kommer efter oss och ska leva på den här planeten. Sen kan man få tag på saker av bra kvalitet, man kan få dem för en billig peng och man kan hitta unika saker som gör gåvan speciell.
Second-hand och återbruk har ett socialt sammanhang, fortsätter Staffan Appelgren. Prylar och annat bär på en historia som det går att prata om.
− Testa det till jul. Jämför vad som händer rent socialt kring nyproducerade och återbrukade julklappar. Nyproducerade saker är ofta ganska stumma, inte mycket att prata om, medan återbruk ofta väcker berättelser, tankar och känslor. Det blir lika mycket ett socialt utbyte.
Hållbart tips: Ge av din tid
Staffan Appelgren tipsar också om icke-materiella julklappar.
− Ger man saker som inte är hållbara tar man av någon annan, av naturen och framtida generationer. Varför inte ge av sig själv i stället, av sin tid, sin kreativitet och sin omsorg? Ge bort en middag, en promenad, lektioner i något språk. I efterdyningarna av pandemin kan man välja att ge bort sådant som stöttar verksamheter som haft det tufft, som restauranger och kulturevenemang.
Begreppet ”undervisning” har en framträdande plats i den senaste versionen av läroplanen för förskolan. Det är ett ganska nytt ord i förskolans yrkesspråk, enligt doktoranden Jenny Henriksson som har forskat om begreppet.
Pratade inte om det
– När jag själv började arbeta inom förskolan så hade man förstås aktiviteter som sångsamling, pyssel och utevistelse. Men vi pratade aldrig om varför vi gjorde det och vilken inverkan det hade på barnen – det togs för givet att det bidrog till deras utveckling.
Jenny Henriksson säger att pedagoger i förskolorna traditionellt har varit skeptiska till begreppet ”undervisning” då det ofta förknippats med en bild av en vuxen som förmedlar ett förutbestämt innehåll, ofta över huvudet på barnen.
– Denna bild väcker farhågor om en slags ”skolifiering” som man länge velat undvika och skydda de yngre barnen från.
Många olika förståelser av ”undervisning”
Men sedan begreppet ”undervisning” skrevs in i läroplanen har rektorer och pedagoger tvingats förhålla sig till det. I sin forskning har Jenny Henriksson intervjuat förskollärare om hur de förstår begreppet, som hon sedan tidigare vet rymmer många tolkningar.
– Jag visste att det fanns många steg mellan ytterligheterna, men jag blev överraskad över hur många olika förståelser och sociala konstruktioner som framträdde. Undervisning beskrevs ibland som responsiv, ibland som relationell, ibland snarare som utforskande eller en lekfull interaktion.
Hon menar att de olika förståelserna av begreppet undervisning också har inverkan på hur pedagogerna arbetar på förskolan.
– Det är skillnad på att betrakta undervisning som en instruerande kunskapsförmedling eller en demokratibärande insats. Det påverkar hur pedagogerna planerar aktiviteter, och får konsekvenser för barnens utveckling och lärande.
Olika sociala konstruktioner
Jenny Henriksson fann att definitionerna bottnade i olika sociala konstruktioner – sätt att, utifrån kulturell och social kontext, beskriva samhället och omvärlden.
– Ofta är de sociala konstruktionerna osynliga och tas för givet; ”på vår förskola gör vi såhär”, eller ”i den västerländska kulturen gör vi så här”. Samtidigt sker ständiga förändringar. Vi har ju inte samma syn på barn eller på förskolan i dag som på 1830-talet. Inte ens samma syn som på 1990-talet!
Ger självkänsla
Undervisning har fått en allt mer positiv klang i förskolan, konstaterar Jenny Henriksson. Flera intervjupersoner beskriver hur begreppet ger en viss självkänsla och status åt yrket. Som en av dem uttryckte det: ”Jo, banne mig, jag bedriver undervisning”.
Jenny Henriksson hoppas att hennes forskning ska möjliggöra fler diskussioner om varför man ”gör som man gör” i förskolan. Hon hoppas också på fortsatta diskussioner om undervisning som social konstruktion – diskussioner som utgår från förskollärares erfarenheter av och förståelser för begreppet.
– Studien bidrar också med kunskap som möjliggör förändring av praktiken genom att lyfta fram hur viktigt det är att fortsätta tala om begreppet undervisning och förskolans undervisningspraktiker.
Några veckor in på terminen kan mönstret skönjas i föreläsningssalen. Där sitter de båda studiekompisarna som funnit varandra. Där är pendlargänget. Där är ensamvargarna.
– För mig som lärare är konstellationerna bland studenterna väldigt tydliga, säger Annika Fjelkner som är universitetsadjunkt vid högskolan i Kristianstad.
Men hur påverkas studenterna av de sociala relationerna med studiekamraterna? Och vilken inverkan har det på undervisningen? Detta har Annika Fjelkner velat titta närmare på. Det som började som ett pedagogiskt utvecklingsprojekt har nu, efter flera års forskning, mynnat ut i en doktorsavhandling.
Ett återkommande samtalsämne bland lärarna har varit de nyblivna studenternas skiftande beredskap inför de akademiska studierna. En del studenter klarar uppgifterna med lätthet, medan andra ger upp och hoppar av utbildningen. Lärarna har ofta spekulerat i om det hänger samman studenternas respektive ryggsäck, i form av bostadsort, akademiska traditioner i familjen eller kanske språkbakgrund.
– Det finns många tankar och gissningar, men ingen har egentligen haft något klart svar. Jag ville undersöka om våra förklaringar stämde, och om det fanns ett enkelt verktyg som kunde mäta studenternas grad av förberedelse inför studierna.
Gap mellan studentens upplevda och verkliga förberedelse
Vid terminsstarten, första dagen på Ekonomprogrammet, fick de nyblivna studenterna därför en enkät där de fick beskriva sin bakgrund och hur väl förberedda de kände sig inför mötet med akademin. Svaren visade att studenterna, generellt, kände sig rustade för vad som komma skulle.
– Det är ju egentligen bra att de tror på sig själva. Det intressanta var, att deras uppfattning om hur väl förberedda de var, egentligen inte kunde kopplas till hur väl de sedan lyckades med studierna. Det fanns en klyfta mellan deras egna tankar kring förberedelse, och vad de sedan presterade.
Annika Fjelkner menar att lärarna kan göra en viktig insats, genom att redan från start vara tydliga med vad som krävs och vilka prestationer som förväntas. På så sätt kan gapet mellan självupplevd och verklig förberedelse minska. Men hon bestämde sig för att också titta närmare på en annan underutnyttjad resurs, nämligen relationerna mellan studenterna.
– Ett sätt att få studenterna att greppa förväntningarna, är att låta dem jobba tillsammans. Genom att spegla sig i varandras arbeten kan de lättare komma fram till var nivån ska ligga.
Fördel med multiplexa nätverk
Som lärare har hon kunnat se hur de nyblivna studenterna snabbt delar in sig i informella grupperingar. Ofta finns ett antal studenter som nästan inte interagerar med någon och som lämnar campus så snart föreläsningen är slut.
– Detta är också ganska typiskt för en högskola som vår i Kristianstad, där många pendlar hit för studierna, men har sina liv och nätverk på annat håll.
Men för andra är den sociala samvaron på högskolan desto viktigare. I synnerhet för dem som bor på campus och som betraktar högskolan och studiekompisarna som en självklar del av livet. Bland dessa uppstår ofta så kallade multiplexa nätverk, som är en kombination av vänskaps- och arbetsrelation.
– De studenter som formar sådana studiegrupper engagerar sig också mer i sina studier och lyckas bättre i slutändan.
Hennes forskning visar dock att gruppbildningar ofta följer ett mönster. Studenter med likartad ålder och erfarenhet söker sig till varandra och formar homogena grupper. Jämnåriga tjejer med svensk bakgrund utgör ett gäng, pendlande killar med invandrarbakgrund ett annat.
– Det är egentligen inte så konstigt. Så är det för oss alla; vi umgås gärna med människor som vi uppfattar är lika oss.
Annika Fjelkner tror att lärare kan arbeta än mer medvetet med att skapa studierelaterade relationer.
Akademin en plats att utmanas och utvecklas på
Det finns dock en baksida – att dessa konstellationer riskerar att hämma kunskapsspridningen i studentgruppen.
– Detta gäller förstås inte bara på högskolan, utan också ute i vårt samhälle. Risken finns alltid att vi fastnar i våra egna sammanhang med våra begränsade erfarenheter och bestämda åsikter. Men högskolan är en plats där man ska kunna utmanas och utveckla sig själv.
Genom att integrera med andra, utanför den egna självvalda gruppen, får studenterna större möjlighet att be om hjälp och hämta kunskap och inspiration från andra.
– När man tvingas samarbeta med människor man inte känner, formas en ny dynamik och nya perspektiv som bygger upp de samlade resurserna i gruppen och berikar undervisningen.
Hon betonar att alla studenter inte kan tvingas att bli bästa vänner, eller forma det som brukar kallas för strong ties, starka band. Men även så kallade weak ties, svaga band, kan vara nog så betydelsefulla.
– Ju fler band man har, desto lättare blir det också att flytta tyngdpunkten från en grupp som inte funkar, till ett bättre fungerande nätverk.
Annika Fjelkner anser att läraren har en viktig uppgift att möjliggöra dessa möten mellan studenterna. Inför grupparbeten kan läraren bestämma konstellationer som gör att studenterna ibland tvingas ta ett steg utanför sin trängre bekantskapskrets. Läraren bör också ta hänsyn till uppgiftens svårighetsgrad så att samarbetet blir så gynnsamt som möjligt för alla inblandade.
Arbetsmodell för att forma grupper
En del lärare arbetar redan på detta sätt, men Annika Fjelkner tror att den arbetsmodell hon tagit fram också kan vara en hjälp att göra det hela tydligare och mer medvetet. Hon har själv börjat använda modellen på Ekonomprogrammet och är numera noggrann med hur hon sätter samman basgrupper och mixar studenter i olika gruppkonstellationer.
– Det är förstås svårt att avgöra om just detta bidrar till att färre hoppar av sina studier, men jag tror definitivt att de studenter som är här får en bättre utbildning och att deras tid på högskolan blir mer givande.
När är låglönejobb en språngbräda mot en framgångsrik karriär och när är de en återvändsgränd och fattigdomsfälla? En ny studie från Umeå universitet har undersökt när övergångar mellan ett lågt avlönat och ett högre avlönat arbete är mest sannolika – och vilken roll högutbildade kollegor kan spela.
Som utgångspunkt använde forskarna bland annat data från svenska register som kopplar ihop arbetsgivare och anställda.
– Vår analys visar att sannolikheten att få ett bättre betalt jobb inom ett år är högre hos de medarbetare som har fler sociala kontakter till välutbildade kollegor, säger Zoltán Elekes, forskare vid Centrum för regionalvetenskap vid Umeå universitet.
Fler kontakter kan alltså underlätta karriärutvecklingen.
Exempel: Ett callcenter
– Vi skulle kunna tänka oss en person som arbetar med att göra intervjuer på ett marknadsundersökningsföretag – ett typiskt låglöneyrke, säger Zoltán Elekes.
– Även om arbetsuppgifterna är förhållandevis enkla kan han eller hon ofta interagera med mer seniora kollegor, till exempel de som designar marknadsundersökningarna. Dessa kontakter kan potentiellt skapa en kunskapsöverföring som bäddar för ett avancemang i karriären.
En arbetsplats som ger möjlighet för människor att skapa sociala kontakter bäddar för en god löneutveckling för medarbetarna, menar forskarna.
– Denna effekt försvinner inte även efter att vi har kontrollerat för observerbara och icke-observerbara skillnader mellan individer. Därför går det att säga att huruvida ett lågavlönat jobb blir en språngbräda eller en återvändsgränd beror på sammansättningen av kompetenser på arbetsplatsen, och vilka möjligheter man har att etablera kontakter med mer högutbildade kollegor, säger Zoltán Elekes.
Viktigt när praktikanter skickas ut
Studien visar också att högre utbildning inte enbart ska ses som en investering som gynnar enskilda. Rikard Eriksson, professor vid Umeå Universitet, säger att eftersom kunskapsöverföring på arbetsplatserna verkar gynna många grupper av medarbetare ska en ökad utbildningsnivå ses som en kollektiv resurs. Och det har relevans för arbetsmarknadspolitiken, menar han.
– Vi argumenterar för att när regeringar planerar för en aktiv arbetsmarknadspolitik, till exempel i form av praktikplatser hos företag, så bör de vara uppmärksamma på vilken typ av företag som får medel för att tillhandahålla dessa platser. Ger företagen praktikanterna möjligheter till att skapa kontakter med andra medarbetare som kan lära dem nya saker?
Anna Baranowska-Rataj, lektor vid Sociologiska institutionen och Enheten för demografi och åldrandeforskning, CEDAR, Umeå universitet anna.baranowska-rataj@umu.se
Äggstockscancer kallas för bukens tysta tumör eftersom symtomen ofta är vaga och diagnosen därför ofta ställs sent.
För att upptäcka förändringar i äggstockar görs en gynekologisk undersökning, som kan kompletteras med ett vaginalt ultraljud.
– En mycket kompetent ultraljudsundersökare kan med hjälp av ultraljudsbilden se om tumören är god- eller elakartad och ibland till och med avgöra vilken tumörtyp det rör sig om. Men för detta krävs väldigt stor erfarenhet, som de flesta inte har. Därför behövs andra metoder som underlättar diagnostiken, säger Lil Valentin som är professor i obstetrik och gynekologi vid Lunds universitet.
Äggstockscancer
Äggstockscancer har högst dödlighet bland de gynekologiskt elakartade tumörerna.
I Sverige avlider ungefär 550 kvinnor av sjukdomen varje år.
Lil Valentin har sedan slutet av 1990-talet forskat om hur man inom sjukvården ska kunna skilja mellan godartade och elakartade cystor och knutor i äggstockarna för att undvika onödiga kirurgiska ingrepp. Tillsammans med ett internationellt forskarnätverk har hon lanserat den så kallade ADNEX-modellen.
Det är en diagnosmetod som är baserad på sex ultraljudsvariabler och tre kliniska parametrar, som sedan 2022 finns med i Sveriges nationella riktlinjer för diagnostik och behandling av äggstockscancer.
Identifiera och riskbedöma förändringar
I en ny studie har forskarteamet använt modellen på ett förenklat sätt i en tvåstegsmetod. I studien ingår totalt 4905 patienter med en nyupptäckt äggstocksförändring från 17 olika forskningscentra.
Det första steget i metoden syftar till att på ett enkelt och snabbt sätt identifiera de förändringar som med stor sannolikhet är godartade. Omkring 40 procent av alla som undersöktes hade en så kallad malignitetsrisk på under en procent.
I steg två ingår de förändringar som är svårare att klassificera. Där används modellen för att bedöma risken för malignitet, det vill säga risken för en elakartad tumör, och den mest sannolika typen av malignitet.
På så sätt får läkaren fram en procentsiffra på hur hög risken för cancer är. Tillsammans med den kliniska bilden ger detta en vägledning för hur snabbt patienten behöver utredas och hur behandlingen bör se ut.
– Det är viktigt att komma ihåg att minst 70 procent av alla äggstocksförändringar är godartade och inte kräver någon åtgärd. Med vår modell kan man direkt skilja de olika formerna åt och lugna patienten, som slipper onödig oro, säger Lil Valentin.
Modell har inte slagit igenom
Användningen av ADNEX-modellen har inte helt slagit igenom i Sverige. Istället använder man sedan 30 år tillbaka oftast RMI, Risk of Malignancy Index. I det ingår ultraljud och ett blodprov där tumörmarkören CA125 mäts. Tillsammans ger detta en indikation på om förändringen är godartad eller kan vara cancer.
Men tumörmarkören CA125 är ett ospecifikt prov. Nivåerna av CA125 kan vara förhöjda vid infektion och vissa godartade äggstockstumörer eller andra typer av sjukdomar, enligt Lil Valentin. Det kan innebära falskt alarm och onödig oro för patienten.
– Vid en jämförelse mellan RMI och ADNEX-modellen är den senare helt överlägsen. RMI är ett föråldrat riskbedömningssystem, som bygger på en studie med endast ett hundratal patienter. Det är dags för ett paradigmskifte i svensk hälso- och sjukvård.
Steg framåt för bättre vård
Resultaten av den aktuella studien är ett stort steg framåt mot optimal vård av patienter med äggstocksförändringar, menar forskarna.
– Elakartade tumörer behöver behandling med kirurgi eller kemoterapi beroende på tumörtyp och hur spridd tumören är. Många godartade äggstockstumörer behöver inte behandlas alls, vilket begränsar skadorna av kirurgiska komplikationer och minskar kostnaderna för patienter och samhälle, säger Lil Valentin.
Lil Valentin, senior professor i obstetrik och gynekologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, lil.valentin@med.lu.se
Mutationer uppkommer hela tiden hos alla organismer. Många av förändringarna kan vara negativa för överlevnad och fortplantning.
Eftersom det finns två kopior av varje kromosom skyddas individen oftast av att ena kopian fortfarande är som den ska. Men vid inavel händer det att man får två kopior av skadliga mutationer. Då uppstår problem, så kallad inavelsdepression.
Inavel dåligt för vargen
Forskare vid Uppsala universitet har nu undersökt förekomsten av skadliga mutationer hos 100 vargar i den skandinaviska vargstammen och i ytterligare lika många finska och ryska vargar.
De upptäckte att varje varg i genomsnitt har runt 100 000 skadliga mutationer.
Forskarna såg också en tydlig förändring över generationerna, enligt Linnéa Smeds, bioinformatiker vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet.
– Hos de vargar som grundade den skandinaviska populationen förekommer de flesta skadliga mutationer bara i en kopia, men för varje generation av inavel ökar andelen mutationer som finns i två kopior.
Den skandinaviska vargstammen härstammar från början bara från tre individer och är således mycket inavlad. Efter att nya vargar kommit in från Finland och förökat sig har andelen skadliga mutationer i två kopior minskat. Men efter bara någon generation ytterligare har den ökat igen.
Fler nya vargar behövs
Forskarnas slutsats är att en mer kontinuerlig invandring av varg behövs för att minska inaveln och undvika att skadliga mutationer nedärvs från båda föräldrarna.
– Vi känner inte till den exakta funktionen av alla dessa mutationer, det gör man inte ens hos människan som är så välstuderad. Däremot kan man anta att ju fler skadliga mutationer en individ har, desto sämre är det – speciellt om de förekommer i två kopior eftersom det då inte finns någon frisk variant som kan kompensera för den skadliga varianten, säger Linnéa Smeds.
Defekter hos vargar i Skandinavien har observerats, som missbildade ryggkotor och kryptorkism, vilket innebär att båda testiklarna inte finns nere i pungen. Ytterligare defekter kan dyka upp framöver. En del av de mutationer som forskarna har studerat kan ligga bakom de observerade defekterna.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
