Livskvalitet och rättvisa lika viktigt som teknik och miljö för hållbar stad
Grönområden har stor betydelse för städers klimat och för människors välbefinnande.

Stadsplanerare har trots detta bristfällig kunskap om det grönas betydelse. Pollinering av växter och grödor, fröspridning samt vatten- och luftrening är arbete som naturen utför och som vi är beroende av i våra samhällen. Hur man med hjälp av ekosystemtjänster kan planera och bygga mer hållbara städer studeras i ett stort internationellt projekt som leds av forskare från Beijerinstitutet i Stockholm.

Hållbar stad social och teknisk är temat för Miljöforsknings oktoberupplaga där ett tiotal forskare medverkar. Gräsrotsplanering och fungerande ekosystem är nödvändiga i städernas skenande utveckling. Forskning pekar på att den sociala dimensionen är lika viktig som den tekniska för att åstadkomma hållbara städer.

Miljöforskning ges ut av Formas, Forskningsrådet för miljö areella näringar och samhällsbyggande.

Formas har till uppgift att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Den forskning som stöds ska vara av högsta vetenskapliga kvalitet och av relevans för rådets ansvarsområden. Formas får också finansiera utvecklingsverksamhet i begränsad omfattning.

Orsak och verkan i makroekonomin — Hur påverkas BNP och inflation av att räntan tillfälligt höjs eller att skatten sänks?  Vad händer om centralbanken permanent ändrar sitt inflationsmål eller staten  ändrar sitt mål för budgetbalans? Årets ekonomipristagare har presenterat metoder  för att besvara dessa och en rad andra frågor rörande orsakssambanden mellan den  ekonomiska politiken och olika makroekonomiska variabler som BNP,  inflation, sysselsättning och investeringar.

Dessa samband är i regel dubbelriktade — politiken påverkar ekonomin men ekonomin påverkar också politiken. I detta samspel är förväntningar om framtiden helt centrala. Den privata sektorns förväntningar om framtida ekonomisk aktivitet och politik påverkar beslut om löner, sparande och investeringar. Samtidigt påverkas de ekonomisk-politiska besluten av förväntningar om utvecklingen i den privata sektorn. Pristagarnas metoder gör det möjligt att identifiera orsakssambanden och klargöra förväntningarnas roll. På så sätt kan man utröna effekterna av såväl överraskande åtgärder som systematiska ändringar av politiken.

Thomas Sargent har visat hur strukturell makroekonometri kan användas för att analysera varaktiga omläggningar av den ekonomiska politiken. Med denna metod kan man kartlägga makroekonomiska samband när hushåll och företag anpassar sina förväntningar i takt med den ekonomiska utvecklingen. Sargent har exempelvis undersökt hur många länder efter andra världskriget först rörde sig mot en politik med hög inflation för att sedan, efter en systematisk omläggning av den ekonomiska politiken, återvända till en lägre inflationstakt.

Christopher Sims har utvecklat en metod byggd på så kallad vektorautoregression för att analysera hur ekonomin påverkas av tillfälliga förändringar i ekonomisk politik och andra faktorer. Med denna metod har Sims och andra forskare bland annat undersökt effekterna av en höjning av centralbankens styrränta: det tar normalt ett till två år innan inflationstakten sjunker, medan den ekonomiska tillväxten avtar gradvis redan på kort sikt för att efter ett par år återgå till sin normala utveckling.

Även om Sargent och Sims gjort sina insatser självständigt så kompletterar deras bidrag varandra på flera sätt. Pristagarnas pionjärarbeten från 1970- och 1980-talen har anammats av såväl forskare som beslutsfattare världen över. Sargents och Sims metoder är självklara redskap i dagens verktygslåda för makroekonomisk analys.

Thomas J. Sargent, amerikansk medborgare. Född 1943 (68 år) i Pasadena, CA, USA. Fil.dr 1968 vid Harvard University, Cambridge, MA, USA. William R. Berkley Professor of Economics and Business vid New York University, New York, NY, USA.

Christopher A. Sims, amerikansk medborgare. Född 1942 (68 år) i Washington, DC, USA. Fil.dr 1968 vid Harvard University, Cambridge, MA, USA. Harold H. Helm ´20 Professor of Economics and Banking vid Princeton University, Princeton, NJ, USA. 

Prissumma: 10 miljoner svenska kronor, delas lika mellan pristagarna.
Mer information: http://kva.se och http://nobelprize.org
Kontaktpersoner: Erik Huss, pressansvarig, tel.08-673 95 44, 070-673 96 50, erik.huss@kva.se” href=”mailto:erik.huss@kva.se”>erik.huss@kva.se Fredrik All, redaktör, tel. 08-673 95 63, 070-673 95 63, fredrik.all@kva.se ” href=”mailto:fredrik.all@kva.se”>fredrik.all@kva.se

Det är en tät grupp av ägare och direktörer som styr de svenska storföretagen och trots avregleringar och nya stora utländska aktörer har maktbalansen inte rubbats. I varje fall inte ännu, säger Anna Stafsudd, som undersökt nätverken inom näringslivet 1990 och 2000.

 – Vi har väldigt täta nätverk i svenskt näringsliv, både när det gäller ägare och styrelseledamöter, både före och efter avregleringarna, säger Anna Stafsudd, företagsekonom vid Linnéuniversitetet, som nyligen kommit med sin slutrapport för projektet Sverige är en liten värld!, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.

– Bara i Tyskland, lägger hon till, finns det ett än tätare nätverk av aktörer.
Det har länge talats om makt- och ägarkoncentration i svenskt näringsliv men det är först med Anna Stafsudds projekt som nätverken kunnat jämföras med nätverk i andra länder.

Projektet har identifierat samtliga ägare med mer än 2,5 procents andel av de företag som var listade på Stockholmsbörsen åren 1990 och 2000, samt deras styrelseledamöter. Utifrån det materialet har Anna Stafsudd ritat en modell för hur företag genom ägande och styrelseledamöter har band till varandra. Mönstret är tydligt: samma stora ägare och styrelseledamöter återkommer i flera olika företag. Ägandet och styrelseposterna i svenska företag fördelas alltså mellan en inte alltför stor grupp. Och i det nätet har Wallenbergsfären och Handelsbanken varit en central aktör.

– Den som äger 2,5 procent i ett Wallenberg-företag tenderar att äga aktier i andra företag som finns centralt placerade i nätverket och hamnar därför centralt i nätverket av ägare, säger Anna Stafsudd och jämför med den person som äger 2,5 procent i ett mindre företag, med få ägar- eller styrelsekopplingar till andra företag, och som därför hamnar i periferin i nätverket.

Mellan åren 1990 och 2000 avreglerades aktiemarknaden och det blev möjligt för utländska investerare att fritt placera pengar i svenska företag. Men det påverkade inte de befintliga nätverken.

– Utländska placerare handlade i större grad i mindre företag, säger Anna Stafsudd som tror att en förklaring kan vara det svenska systemet med A och B-aktier, där bara de med A-aktier ges rösträtt i bolaget. Det systemet gör det svårt för nya investerare med ambitionen att bli stora delägare.

Hon konstaterar också att kontakterna mellan styrelserna har betydelse för hur de arbetar och för vilka beslut som fattas, något som länge har hävdats men inte kunnat visas påvisas bland svenska företag.

– Under senare år har vi kunnat se att bolagsstyrelserna arbetar mer, framför allt med policyfrågor och ansvarsuträvande, en trend som kommit från USA, och det har till stor del skett i företag med många kopplingar mellan styrelserna, säger hon.

Ju fler kopplingar som fanns mellan företagsstyrelser, ju större sannolikhet att styrelsen anammat det nya arbetssättet.

– Nyare företag med kopplingar till andra nya företag styr över till nyare arbetssätt, medan äldre mer traditionella företagen, var mer konservativa, säger hon.Anna Stafsudd nås på anna.stafsudd@lnu.se

Läs mer om projektet här

Liberias president Ellen Johnson Sirleaf och den liberianska medborgarrättskämpen Leymah Gbowee tilldelas 2011 års fredspris för sitt fredsarbete i Afrika.

– Det är positivt att Nobelkommittén valt att uppmärksamma Västafrika, som de senaste åren utvecklats i riktning mot fred och försoning efter en lång period av våldsamma konflikter, säger Nordiska Afrikainstitutets direktör Carin Norberg.

Samtidigt är valet av Ellen Johnson Sirleaf inte okontroversiellt, säger forskaren Anders Themnér vid Nordiska Afrikainstitutet.

Fredsaktivisten Leymah Gbowee ledde i början av 2000-talet flera uppmärksammade aktioner för att få slut på Liberias blodiga inbördeskrig. Hon krävde omedelbart eld-upphör och att dialog inleddes mellan regeringen och rebellerna. Leymah Gbowee lyckades få till stånd samtal med dåvarande presidenten Charles Taylor, något som anses ha banat väg för fredsavtalet 2003.
Liberias president Ellen Johnson Sirleaf har varit i Sverige vid flera tillfällen, bland annat närvarade hon vid Nordiska Afrikainstitutets 40-årsjubileum 2002. Hon är mest känd för att ha lett Liberia till fred och försoning efter 14 år av inbördeskrig.

Ellen Johnson Sirleaf är dock en mycket kontroversiell fredspristagare, enligt forskaren Anders Themnér vid Nordiska Afrikainstitutet.

När Liberias Sannings- och försoningskommission i juli 2009 lämnade sin rapport fanns Johnson Sirleaf bland de 49 namn som enligt kommissionen borde förbjudas att ha politiska uppdrag eftersom de hade alltför nära band till militära grupper. Hon anklagades bland annat för att ha skänkt stora belopp till Charles Taylors armé NPFL under det första inbördeskriget, något hon senare bett om ursäkt för.

– Det här väcker frågan om vem som egentligen ”förtjänar” ett fredspris. Ska mottagaren vara en betydelsefull politiker som betalat ett högt pris, och kanske använt tveksamma metoder, för att uppnå fred?, säger Anders Themnér.

– Det är inte heller självklart att fredspriset gynnar fredsprocessen i Liberia. Landet håller president- och parlamentsval redan nu på tisdag. Det är inte osannolikt att priset bidrar till att förvärra det redan spända läget mellan olika politiska grupper, säger Anders Themnér.  

Nordiska Afrikainstitutet är ett centrum för forskning, dokumentation och information om det moderna Afrika i de nordiska länderna. Institutets verksamhet är förlagd till Uppsala och förser de nordiska länderna med aktuell, kritisk och alternativ forskning och analys om Afrika och mot samarbete mellan afrikanska och nordiska forskare. Som ett nav och en mötesplats i Norden för ett växande fält av forskning och analys strävar institutet efter att göra kunskap om Afrika tillgänglig för forskare, beslutsfattare, medier, studerande och allmänhet. Institutet finansieras gemensamt av de nordiska länderna (Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige).

– Det räcker inte att vädja till människors vilja att göra gott för att tillgodose Sveriges behov av organ för transplantation. Att få omgivningens uppskattning och ekonomisk kompensation för det man gör är andra viktiga drivkrafter för organdonation som vi också måste ta hänsyn till, säger Faisal Omar, som nyligen doktorerat i hälsa och samhälle med en avhandling om etiska utmaningar vid njurtransplantation.

I avhandlingen diskuterar Faisal Omar möjligheten att vid ett dödsfall ge ekonomisk ersättning till de anhöriga om den avlidnes organ donerats. Ersättningen skulle vara på omkring 50 000 kronor och i första hand användas för att täcka begravningskostnader, men skulle också kunna gå till välgörenhet. I så fall skulle bidraget offentliggöras så att det blev känt för omgivningen.
I Sverige råder stor brist på organ. År 2010 dog 32 personer i väntan på transplantation och de omkring 750 personer som just nu står på väntelistan är beroende av kostnadskrävande sjukvård. Varje organdonation lindrar mänskligt lidande och innebär stora besparingar i sjukvården.

– Alla andra aktörer vid en transplantation får någon form av ersättning. Läkarna och sjukhuset ersätts ekonomiskt och den som tar emot organdonationen får ett nytt liv. Men organdonatorn får ingen kompensation alls, det är inte rätt, menar Faisal Omar.

I avhandlingen jämför han också hur transplantationscentra i Sverige respektive Ontario, Canada fattar beslut om vem som ska sättas upp på väntelistan och hur man delar ut donerade organ. Faisal Omar menar att det finns en risk för att svenska patienter inte behandlas lika eftersom Sveriges fyra transplantationscentra inte har gemensamma riktlinjer.

En annan svaghet i det svenska systemet är att besluten ofta vilar på enskilda kirurger. Det kan jämföras med transplantationscentra i USA och Europa som använder sig av datoriserade beräkningar med hjälp av algoritmer för att ta fram beslutsunderlag.

– Här kan Sverige lära av Ontario, som också har flera transplantationscentra, men arbetar efter gemensamma riktlinjer. Transplantationerna beslutas i samförstånd i multiprofessionella team där olika medicinska specialiteter, transplantationssamordnare, sjuksköterskor med flera är representerade.

Avhandlingen heter Just Waiting. Ethical Challenges in Priority Setting Posed by Organ Scarcity in Kidney Transplantation. Faisal Omar disputerade den 29 september 2011 och går att nå på faisal.omar@liu.se och 076 417 6483. Från den 15 oktober 2011 nås han via mail och tel +1 416 707 2364.

Andelen invånare som är 60 år eller äldre har ökat snabbt i Vietnam under de senaste årtiondena. Majoriteten bor i landsbygdsområden med lägre socioekonomisk status än i städerna. Landets ekonomi förbättras allmänt sett, men skillnaderna växer i inkomster och levnadsvillkor mellan olika samhällsgrupper och regioner.

När de yngre flyttar in till stadsområdena lämnas allt fler äldre kvar på landsbygden utan samma stöd från familjen som tidigare generationer. Införandet av brukaravgifter och en privat vårdsektor har ökat täckningen och kvaliteten hos hälsovården, men också medfört att hushållen har fått högre kostnader och att ojämlikheterna har ökat.

Den förväntade livslängden hos nyfödda har ökat, men mindre är känt om hur det ligger till i högre åldrar. Avhandlingen försöker ta fram kunskapsunderlag och modeller för att utveckla nya vårdformer och strategier när det gäller äldrevård på landsbygden. Med hjälp av statistiska metoder, enkäter och intervjuer beräknas den återstående livslängden vid 60 års ålder ha ökat allmänt sett med ungefär ett år mellan perioderna 1999-2002 och 2003-2006 men också haft en tendens att sjunka i de mest sårbara grupperna. Könsskillnader förekommer i alla socioekonomiska grupper och är större i grupper med låg inkomst.

På landsbygden är det huvudsakligen barn och barnbarn som vårdar de äldre. Den mest efterfrågade serviceformen är mobila vårdteam snarare än hälsocentraler. Viljan att utnyttja samhällsservice sjunker med stigande avgiftsnivåer. Hushållen är mer villiga att betala för dagvård och liknande än de äldre själva, som föredrar mobila team för vård i hemmen.

Den förväntade livslängden stiger bland äldre på landsbygden i Vietnam, men varierar mellan olika socioekonomiska grupper. Fortfarande finns ett behov av daglig äldrevård som inte är tillfredsställt utan familjen är den huvudsakliga vårdgivaren. Behoven är större hos eftersatta grupper och ett socialt nätverk för samhällsbaserad äldrevård bör byggas upp. Vård i hemmen är viktigare än institutionsvård.

Le Van Hoi är vietnamesisk läkare och doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi och global hälsa. Han är engelskspråkig och kan nås på
tel. +46-739 56 22 26
e-post hoilv@yahoo.com

Fredagen den 14 oktober försvarar Le Van Hoi, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Health forCommunity Dwelling Older People: Trends, Inequalities, Needs and Care in Rural Vietnam (Svensk titel: Äldres hälsa på
landsbygden i Vietnam – trender, ojämlikheter och behov av vård).

Disputationen äger rum kl 13.00 i sal A5, Biomedicinhuset, by. 6A, NUS.

Fakultetsopponent är docent Zarina Kabir, Karolinska institutet, Huddinge sjukhus.

Läs hela eller delar av avhandlingen på

Anneli Öljarstrand visar hur församlingar i Svenska kyrkan på olika sätt förväntas anpassa sig till ett sekulariserat samhälle. Genom att erbjuda de tjänster som medlemmarna efterfrågar, ökar församlingen sina chanser att överleva.

– Församlingarna har blivit mer marknadsanpassade. De ska nu skapa sina egna inkomster, locka nya medlemmar och samtidigt behålla gamla medlemmar. Många församlingar kämpar med att öka inkomsterna och effektivisera och rationalisera verksamheten.

Avhandlingen visar att församlingens förändrade roll kan orsaka spänningar mellan anställda, förtroendevalda och troende som vill behålla kyrkans särprägel och de som vill se en ökad anpassning till ett sekulariserat samhälle.

– Ska man få ha ett dop eller en begravning som man själv vill eller ska det ske i enlighet med kyrkans tradition och lära? Ska man tillåta vilka konserter som helst? Det är några av de frågor som kommer upp när kyrkan anpassar sig, säger Anneli Öljarstrand.

I avhandlingen visar hon också hur arbetet med samhällsdiakoni blir allt viktigare i församlingarna. Kyrkan utför alltfler tjänster med karaktär av samhällstjänst.

– Kyrkan delar ut matkassar och tar hand om människor som kanske hellre hör hemma i psykiatrin. Det finns en förväntan på kyrkan att ta hand om ”allt och alla” socialt och ekonomiskt. 

Anneli Öljarstrand, som hör hemma i Katrineholm, disputerade vid Mittuniversitetet den 7 oktober. Avhandlingens titel är ”Den mångtydiga församlingen – organisering, roller och relationer i spänningen mellan sekularisering och desekularisering”. 
Frågor kan ställas till: Anneli Öljarstrand, tel. 070-329 21 17