En formaliserad utbildning för journalister blev efter andra världskriget en diskussion både i Sverige och internationellt. Å ena sidan fanns de som hävdade att journalist blev man genom praktisk träning som lärling på en redaktion. Å andra sidan fanns de som menade att det var ett intellektuellt yrke som krävde en högre utbildning, gärna på universitet.

I avhandlingen Att fostra journalister analyserar idéhistorikern Elin Gardeström den långa diskussionen om en journalistutbildning i Sverige från 1944 till 1970. Avhandlingen beskriver spelet mellan olika intressen i det svenska samhället när den tidigare lärlingsvägen till journalistyrket skulle ersättas av en formaliserad journalistutbildning.

– Det fanns en rädsla för att en formaliserad utbildning skulle stöpa journalisterna i samma form, göra dem konforma. Men här fanns också tron på att en journalistutbildning kunde ge journalisterna förmåga att förändra och förbättra samhället, säger Elin Gardeström.

Den centrala konflikten om journalisternas utbildning var mellan universiteten och pressens organisationer. Yrket sågs av journalistkåren som en talang som vissa människor hade och det fanns ett motstånd mot en formaliserad utbildning. Argumenten för en bättre journalistutbildning handlade om att komma tillrätta med problem förknippade med kommersialisering, sensationsjournalistik och politiserad journalistik och internationellt sågs det som en metod att stävja krigspropaganda.

I undersökningen blir en föreställning i tiden synlig, nämligen tron på samhällskommunikationens danande kraft under en period när medierna expanderar kraftigt i samhället. Förhoppningen var att journalistutbildningen i förlängningen skulle påverka läsarna. Motsättningen fortlevde genom formandet av en journalistutbildning – formulerad som en skillnad mellan teori och praktik. Diskussionen handlade också om vad och vem som skulle styra urvalet till journalistutbildningen.

Avhandlingen diskuterar avslutningsvis de konflikter mellan det akademiska fältet och pressens fält som tenderar att reproduceras på journalistutbildningar, både i Sverige och i andra länder.

Elin Gardeström är lektor i idéhistoria vid Södertörns högskola och är knuten till den Nationella forskarskolan i utbildningshistoria vid Uppsala universitet, samt till Institutionen för idéhistoria och litteraturvetenskap vid Stockholms universitet.

Avhandling: ”Att fostra journalister. Journalistutbildningens formering i Sverige 1944 -1970”

Opponent: Per Wisselgren, lektor i idéhistoria, Umeå universitet.

Disputation: fredagen den 14 oktober 2011 kl. 13.00 i sal MA 624, Södertörns högskola.

Kontakt: Elin Gardeström, mobiltel: 0702-580 650.
_____________________________________________________

– Detta blir den första metoden som är oförstörande. Det innebär att man kan mäta i en stängd förpackning och kontrollera gassammansättningen över tid. Det leder till att man kan kontrollera betydligt fler produkter än idag, säger Märta Lewander, doktor i atomfysik vid Lunds Tekniska Högskola.

Hon utvecklade tekniken i sin avhandling och arbetar numera som teknisk chef vid företaget Gasporox, som kommersialiserar tekniken.
Idag tar man stickprov på enstaka förpackningar med risk för att skadade produkter släpps igenom.

– Vi hoppas att en sådan här utrustning i förlängningen även kan bidra till att människor slänger mindre mat, eftersom de då vet att den är förpackad som den ska, säger hon.

Produkten som lanseras i höst kan användas för att kontrollera och förbättra förpackningars täthet. Inom två år bedömer Gasporox att metoden även användas som kvalitetssäkring i produktionen när förpackningar fylls. På sikt ska också butiker kunna använda den för att kontrollera sina varors hållbarhet.

Inga plastförpackningar är hundraprocentigt gastäta. Hur lätt syrgasens kan tränga in i beror både på förpackningsmaterialet och hur väl förseglad förpackningen är.

– Bake off-bröd håller exempelvis inte alltid måttet, har det visat sig, säger Annika Olsson, professor i Förpackningslogistik vid LTH.
Tekniken kan mäta på i stort sätt alla förpackningsmaterial.

– Så länge ljus kommer igenom så kan vi mäta. Nästan alla material släpper igenom åtminstone lite ljus. Även de förpackningar som innehåller aluminiumfolie, exempelvis ex en del juicekartonger, har ofta en del som inte täcks av folien, säger Märta Lewander.

Vid Lunds Tekniska Högskola fortsätter forskningen på området. Patrik Lundin, doktorand i Atomfysik, inriktar sig nu på att mäta koldioxid i förpackningar.

– Det är viktigt att mäta både syrgas och koldioxid. Främst syrgas, men koldioxid efterfrågas också av industrin, säger Märta Lewander.
Utvecklingsarbetet har finansierats av en del forskningsanslag från t ex Vinnova samt privata entreprenörer och investerare. Produkten som utvecklas tillverkas av företagets delägare, det norska företaget Norsk Eletro Optikk.

Så fungerar tekniken:
Den skyddande atmosfären som omsluter livsmedlet innanför förpackningen är vanligtvis koldioxid eller kvävgas och innehåller ingen eller lite syre. Syre leder till oxidation, bakterietillväxt och förruttnelse. Genom att skjuta en laserstråle in i förpackningen och studera ljuset som kommer tillbaka kan man se om gasens sammansättning är som den ska eller ej. Det är syrgasen som laserstrålen mäter.

Laserljuset är kopplat till en handenhet som hålls mot provet. En handhållen detektor mäter ljuset som kommer ut ur förpackningen och skickar signalen till en dator.

I grunden finns en teknik för att mäta gassammansättning i prover med hålrum. En tidig tillämpning handlade om att diagnostisera bihåleinflammation. Redan på vårdcentralen ska läkaren ta reda på om bihålan är gasfylld som den ska vara. Kliniska studier har bekräftat att tekniken fungerar och den här tillämpningen är planerad att finnas på marknaden inom något år.

Bakgrund:

Idén att även använda laser för att mäta i livsmedelsförpackningar kom till av en slump. Det var när Sune Svanberg, professor i Atomfysik vid LTH och denna lasertekniks fader, för några år sedan fick Annika Olsson, då docent i förpackningslogistik, som adept i samband med en ledarskapskurs på Lunds universitet. När de berättade för varandra vad de sysslade med började de lite planlöst spåna på möjliga samarbeten. Just då pågick debatten om ICA:s ompackning av köttfärs som bäst.

För mer information se www.gasporox.se eller kontakta Märta Lewander, 070-29 511 13, ml@gasporox.se VD Maria Göth mg@gasporox.se 0702-95 45 96. Högupplösta bilder på Märta Lewander, Patrik Lundin och Annika Olsson finns i Lunds universitets bildbank, http://bildweb.srv.lu.se/

Karin Kilhammar har studerat hur två olika organisationer arbetat med att utveckla medarbetarskapet. Hon har jämfört en intensivvårdsavdelning vid ett landsting med en dataenhet vid ett statligt bolag. Hon redovisar sin studie i sin doktorsavhandling i pedagogik.

— Själva begreppet medarbetarskap uppfattas olika inom de två organisationerna, säger hon.

Inom landstinget pratar man mer om den anställdes behov att utvecklas i jobbet, att ha ett viktigt och stimulerande jobb. Vid bolaget betonas mer verksamhetens behov och den enskildes initiativ- och ansvarstagande.

— Slutmålet för båda är dock detsamma, en effektivare verksamhet.

Båda har arbetat med program för medarbetarskap, men på helt olika sätt. Inom landstingsenheten hade arbetet pågått i flera år och till stor del bestått av grupparbeten bland de anställda kring frågor som arbetsplatsträffar, kommunikation och medarbetarsamtal. Arbetet var väl integrerat i den ordinarie verksamheten, systemet med grupper fanns exempelvis redan tidigare.

— De anställda var med redan från start, i själva planeringen. De var med och utformade upplägget.

Vid det statliga bolaget genomfördes arbetet med medarbetarskap som en serie halvdagsseminarier, där medarbetarna inte hade inflytande över innehåll och upplägg. De låg utanför den ordinarie verksamheten.

Så har också resultaten blivit helt olika. Vid landstingsenheten är de anställda idag delaktiga, de är med och påverkar, de har inflytande över verksamhetens utformning och utveckling. Vid det statliga bolagets dataenhet har satsningen på medarbetarskap gått obemärkt förbi, den integrerades aldrig i verksamheten och har inte lämnat några bestående spår.

— Enskilda medarbetare har fått ut en del rent personligt, men i verksamheten syns det inte, konstaterar Karin Kilhammar.

Idén om medarbetarskap ligger i tiden, säger hon. Aktiva och ansvarstagande anställda stämmer väl med trenden mot en ökad individualisering. Men det kräver chefer som vågar överlåta ansvar. Karin Kilhammar talar om ett tillåtande och delegerande ledarskap. ”Chefen får inte vara alltför styrande och auktoritär, utan måste ge utrymme för medarbetarnas delaktighet, påverkan och även självständighet”, skriver hon.

Karin Kilhammar disputerade den 30 september. Avhandlingen heter ”Idén om medarbetarskap. En studie av en idés resa in i och genom två organisationer.” Telefon till Karin Kilhammar 0709 – 493 560  alt 013 – 28 44 90. 
E-post: karin.kilhammar@liu.se”>karin.kilhammar@liu.se

Här finns avhandlingen

Livskvalitet och rättvisa lika viktigt som teknik och miljö för hållbar stad
Grönområden har stor betydelse för städers klimat och för människors välbefinnande.

Stadsplanerare har trots detta bristfällig kunskap om det grönas betydelse. Pollinering av växter och grödor, fröspridning samt vatten- och luftrening är arbete som naturen utför och som vi är beroende av i våra samhällen. Hur man med hjälp av ekosystemtjänster kan planera och bygga mer hållbara städer studeras i ett stort internationellt projekt som leds av forskare från Beijerinstitutet i Stockholm.

Hållbar stad social och teknisk är temat för Miljöforsknings oktoberupplaga där ett tiotal forskare medverkar. Gräsrotsplanering och fungerande ekosystem är nödvändiga i städernas skenande utveckling. Forskning pekar på att den sociala dimensionen är lika viktig som den tekniska för att åstadkomma hållbara städer.

Miljöforskning ges ut av Formas, Forskningsrådet för miljö areella näringar och samhällsbyggande.

Formas har till uppgift att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Den forskning som stöds ska vara av högsta vetenskapliga kvalitet och av relevans för rådets ansvarsområden. Formas får också finansiera utvecklingsverksamhet i begränsad omfattning.

Orsak och verkan i makroekonomin — Hur påverkas BNP och inflation av att räntan tillfälligt höjs eller att skatten sänks?  Vad händer om centralbanken permanent ändrar sitt inflationsmål eller staten  ändrar sitt mål för budgetbalans? Årets ekonomipristagare har presenterat metoder  för att besvara dessa och en rad andra frågor rörande orsakssambanden mellan den  ekonomiska politiken och olika makroekonomiska variabler som BNP,  inflation, sysselsättning och investeringar.

Dessa samband är i regel dubbelriktade — politiken påverkar ekonomin men ekonomin påverkar också politiken. I detta samspel är förväntningar om framtiden helt centrala. Den privata sektorns förväntningar om framtida ekonomisk aktivitet och politik påverkar beslut om löner, sparande och investeringar. Samtidigt påverkas de ekonomisk-politiska besluten av förväntningar om utvecklingen i den privata sektorn. Pristagarnas metoder gör det möjligt att identifiera orsakssambanden och klargöra förväntningarnas roll. På så sätt kan man utröna effekterna av såväl överraskande åtgärder som systematiska ändringar av politiken.

Thomas Sargent har visat hur strukturell makroekonometri kan användas för att analysera varaktiga omläggningar av den ekonomiska politiken. Med denna metod kan man kartlägga makroekonomiska samband när hushåll och företag anpassar sina förväntningar i takt med den ekonomiska utvecklingen. Sargent har exempelvis undersökt hur många länder efter andra världskriget först rörde sig mot en politik med hög inflation för att sedan, efter en systematisk omläggning av den ekonomiska politiken, återvända till en lägre inflationstakt.

Christopher Sims har utvecklat en metod byggd på så kallad vektorautoregression för att analysera hur ekonomin påverkas av tillfälliga förändringar i ekonomisk politik och andra faktorer. Med denna metod har Sims och andra forskare bland annat undersökt effekterna av en höjning av centralbankens styrränta: det tar normalt ett till två år innan inflationstakten sjunker, medan den ekonomiska tillväxten avtar gradvis redan på kort sikt för att efter ett par år återgå till sin normala utveckling.

Även om Sargent och Sims gjort sina insatser självständigt så kompletterar deras bidrag varandra på flera sätt. Pristagarnas pionjärarbeten från 1970- och 1980-talen har anammats av såväl forskare som beslutsfattare världen över. Sargents och Sims metoder är självklara redskap i dagens verktygslåda för makroekonomisk analys.

Thomas J. Sargent, amerikansk medborgare. Född 1943 (68 år) i Pasadena, CA, USA. Fil.dr 1968 vid Harvard University, Cambridge, MA, USA. William R. Berkley Professor of Economics and Business vid New York University, New York, NY, USA.

Christopher A. Sims, amerikansk medborgare. Född 1942 (68 år) i Washington, DC, USA. Fil.dr 1968 vid Harvard University, Cambridge, MA, USA. Harold H. Helm ´20 Professor of Economics and Banking vid Princeton University, Princeton, NJ, USA. 

Prissumma: 10 miljoner svenska kronor, delas lika mellan pristagarna.
Mer information: http://kva.se och http://nobelprize.org
Kontaktpersoner: Erik Huss, pressansvarig, tel.08-673 95 44, 070-673 96 50, erik.huss@kva.se” href=”mailto:erik.huss@kva.se”>erik.huss@kva.se Fredrik All, redaktör, tel. 08-673 95 63, 070-673 95 63, fredrik.all@kva.se ” href=”mailto:fredrik.all@kva.se”>fredrik.all@kva.se

Det är en tät grupp av ägare och direktörer som styr de svenska storföretagen och trots avregleringar och nya stora utländska aktörer har maktbalansen inte rubbats. I varje fall inte ännu, säger Anna Stafsudd, som undersökt nätverken inom näringslivet 1990 och 2000.

 – Vi har väldigt täta nätverk i svenskt näringsliv, både när det gäller ägare och styrelseledamöter, både före och efter avregleringarna, säger Anna Stafsudd, företagsekonom vid Linnéuniversitetet, som nyligen kommit med sin slutrapport för projektet Sverige är en liten värld!, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.

– Bara i Tyskland, lägger hon till, finns det ett än tätare nätverk av aktörer.
Det har länge talats om makt- och ägarkoncentration i svenskt näringsliv men det är först med Anna Stafsudds projekt som nätverken kunnat jämföras med nätverk i andra länder.

Projektet har identifierat samtliga ägare med mer än 2,5 procents andel av de företag som var listade på Stockholmsbörsen åren 1990 och 2000, samt deras styrelseledamöter. Utifrån det materialet har Anna Stafsudd ritat en modell för hur företag genom ägande och styrelseledamöter har band till varandra. Mönstret är tydligt: samma stora ägare och styrelseledamöter återkommer i flera olika företag. Ägandet och styrelseposterna i svenska företag fördelas alltså mellan en inte alltför stor grupp. Och i det nätet har Wallenbergsfären och Handelsbanken varit en central aktör.

– Den som äger 2,5 procent i ett Wallenberg-företag tenderar att äga aktier i andra företag som finns centralt placerade i nätverket och hamnar därför centralt i nätverket av ägare, säger Anna Stafsudd och jämför med den person som äger 2,5 procent i ett mindre företag, med få ägar- eller styrelsekopplingar till andra företag, och som därför hamnar i periferin i nätverket.

Mellan åren 1990 och 2000 avreglerades aktiemarknaden och det blev möjligt för utländska investerare att fritt placera pengar i svenska företag. Men det påverkade inte de befintliga nätverken.

– Utländska placerare handlade i större grad i mindre företag, säger Anna Stafsudd som tror att en förklaring kan vara det svenska systemet med A och B-aktier, där bara de med A-aktier ges rösträtt i bolaget. Det systemet gör det svårt för nya investerare med ambitionen att bli stora delägare.

Hon konstaterar också att kontakterna mellan styrelserna har betydelse för hur de arbetar och för vilka beslut som fattas, något som länge har hävdats men inte kunnat visas påvisas bland svenska företag.

– Under senare år har vi kunnat se att bolagsstyrelserna arbetar mer, framför allt med policyfrågor och ansvarsuträvande, en trend som kommit från USA, och det har till stor del skett i företag med många kopplingar mellan styrelserna, säger hon.

Ju fler kopplingar som fanns mellan företagsstyrelser, ju större sannolikhet att styrelsen anammat det nya arbetssättet.

– Nyare företag med kopplingar till andra nya företag styr över till nyare arbetssätt, medan äldre mer traditionella företagen, var mer konservativa, säger hon.Anna Stafsudd nås på anna.stafsudd@lnu.se

Läs mer om projektet här