– Det kan för utredare innebära ett nytänkande som utmanar maktförhållanden mellan pappor och mammor och vuxna och barn – ett lärande som kan kallas radikalt lärande, säger Gunilla Dahlkild Öhman.

Enligt svensk lagstiftning ska barn ha möjlighet att komma till tals i utredningar om vårdnad, boende och umgänge. Det är även rimligt att tolka lagen som att barn ska få komma till tals om sina upplevelser av våld. Tidigare forskning visar dock att det kan vara svårt. Det tycks finnas ett glapp mellan lagstiftarens intentioner och utredares praktik.

Gunilla Dahlkild Öhman undersöker i sin avhandling hur lagstiftarens intentioner när det gäller att tala med barn om pappas våld mot mamma i vårdnads-, boende- och umgängesutredningar genomförs i arbetsgrupper. Vad betyder gruppen för processen?

–    Det är en läroprocess. Mäns våld mot kvinnor och barns situation i familjer där pappa utövar våld mot mamma var länge frågor som inte uppmärksammades i utredningar om vårdnad, boende och umgänge. Att börja tala med barn om pappas våld mot mamma är därför inte självklart, utan kräver ett nytt arbetssätt baserat på kunskap, säger Gunilla Dahlkild Öhman.

Hennes analys bygger på intervjuer med arbetsgrupper av familjerättssekreterare om hur de möter barn som upplevt pappas våld mot mamma. En utgångspunkt är att olika föreställningar om våld och om barn har betydelse för hur lagstiftarens intentioner förverkligas.

Av studien framgår att barnsamtal förekom i samtliga arbetsgrupper och det fanns utredningar i vilka barn gavs en hög grad av delaktighet. De uttryckte en vilja och fick gehör för den hos utredarna. Men utredarna hade i många fall inte pratat med barnen om våldet. I en av arbetsgrupperna befann sig dock medlemmarna i beredskap för att mer systematiskt börja tala med barn om pappas våld mot mamma.  Det som karaktäriserade den gruppen var att den framstod som homogen med ett stödjande ledarskap.

–    Att kunna börja tala med ett barn om pappas våld mot mamma kräver en komplex läroprocess. Men trots att tillämpningen av lagstiftarens intentioner innebär stora utmaningar har de inte åtföljts av de stöd- och utbildningsinsatser som behövs, säger Gunilla Dahlkild-Öhman.

För mer information, kontakta Gunilla-Dahlkild Öhman, tel: 018-471 10 04, gunilla_dahkild.ohman@soc.uu.se

Det här hävdar filosofen Jan Almäng på Högskolan Väst. I fysisk mening har nuet ingen utsträckning i tiden, men han talar om ett annat sorts nu, det upplevda nuet. Han förklarar med hjälp av ett minne av en älgolycka som inträffade för tre år sedan. Han minns händelsen som flera på varandra följande ögonblick. Det börjar med att han hör föraren av bilen hojta till. Sedan ser han älgen framför sig på vägen. Därefter hör han smällen när den slår emot bilen. Bilen saktar in och efter det ser han i backspegeln att två eller tre älgar till passerar på vägen bakom honom. (Ingen av dem som finns i bilen skadas.)

– När jag spelar upp det här för mig själv tar det kanske tio till femton sekunder, men i varje givet ögonblick av minnet upplever jag bara en till två sekunder av helheten, säger Jan Almäng.

Enligt hjärnforskarna aktiveras samma hjärnceller när vi upplever något första gången som när vi senare återkallar scenen för vår inre syn. Det är som en slags simulering. Och den består alltså av flera på varandra följande nu. Samtidigt förstår vi att dessa nu utspelas i det förflutna.

En annan viktig del av våra tidsupplevelser är att det finns en ordningsföljd för det som sker inom ett nu. Vi kan till exempel höra någon sjunga do re mi och håller då alla tre tonerna samtidigt i vårt medvetande. Vi hör dem så att säga gemensamt, men det finns ändå en ordningsföljd.

– När mi ljuder hör jag mi som nuvarande och re som förflutet och do som ännu lite mer förflutet, säger Jan Almäng.

I en nyligen publicerad artikel analyserar han vår upplevelse av tid. Han resonerar vidare kring sådant som andra filosofer kommit fram till och ger ett eget bidrag. Alla håller inte med om att vi upplever ett nu när vi minns förflutna händelser, men Jan Almäng argumenterar för det. I ett kommande forskningsprojekt ska han utveckla en ny teori om tidsupplevelse.

Ibland är en människas tidsupplevelse störd och då uppstår stora problem. Till exempel har en gammal människa som blandar ihop nu och då svårt att klara sig själv. En analys av vår tidsupplevelse kan vara viktig för att förstå vad det är som är fel när tidsupplevelsen är störd.

– Teorier om tidsupplevelse kan vara till hjälp för att ställa de rätta frågorna när man forskar på hjärnan, säger Jan Almäng.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Jan Almäng, 0702-907101, jan.almang@hv.se

Vilken betydelse har det sociala kapitalet i form av kontaktnät och deltagande i föreningsliv för arbetet med att förebygga HIV i utvecklingsländer? Det är den huvudfråga som studeras i Kagera-regionen i nordvästa Tanzania. Avhandlingen baseras på intervjuer med ledare för organisationer, nätverk och sociala grupper samt diskussioner i fokusgrupper med både medlemmar och icke-medlemmar i sådana grupperingar, enkäter till befolkningen i några utvalda samhällen samt uppföljningsstudier för kartläggning av förekomsten av HIV.

Som svar på HIV/AIDS-epidemin i Kagera-regionen bildades under 1990-talet många organisationer och sociala grupper. Deras syfte var att öka det sociala och ekonomiska stödet till befolkningen, bland annat genom utvecklandet av lokalt anpassade lånesystem. Dessa grupper utvecklade också strikta regler och normer, när det gällde sexuell hälsa och HIV-förebyggande arbete. Avhandlingen visar att personer med god tillgång till sådant socialt kapital är mer benägna att använda kondom vid tillfälliga sexuella förbindelser och att låta testa sig för HIV-smitta.

Avhandlingen drar slutsatsen att det sociala kapitalet har haft en viktig roll i den observerade nedgången i smittspridningen i Kagera-regionen. Det har hjälpt till att minska antalet tillfälliga sexuella partner, fördröjt sexualdebuten och medfört större möjligheter att ställa krav på kondom användning i tillfälliga sexuella relationer. Därför är det viktigt att politiker och planerare involverar sociala grupper och nätverk på gräsrotsnivån när de utvecklar strategier för att förebygga fortsatt spridning av HIV.

Gasto Frumence är doktorand i folkhälsovetenskap vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Han kan nås på 
tel 073-637 96 69
e-post frumencegasto@yahoo.co.uk

Fredagen den 25 november försvarar Gasto Frumence, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Betydelsen av socialt kapital i HIV-prevention: Erfarenheter från Kagera-regionen, Tanzania (Engelsk titel: The role of social capital for HIV prevention: Experiences from the Kagera Region, Tanzania).

Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal Sal 135, enheten för allmänmedicin, NUS.
Fakultetsopponent är professor Bo Haglund, Karolinska institutet.
Disputationen hålls på engelska.
Läs hela eller delar av avhandlingen här

– Syftet var inte från början att bygga upp en bevakning av läget på arbetsmarknaden utan denna växte fram ur de statistikinsamlingar över arbetsmarknaden som Kommerskollegium och senare Socialstyrelsen gjorde, säger Sven Hellroth.

Ekonomisk-historisk forskningen brukar vanligen associera det här slaget av politiska åtgärder med 1930-talets krispolitik och tillkomsten av Konjunkturinstitutet 1937. Avhandlingen visar att snarlika idéer om ekonomisk-politiska åtgärder och institutionella arrangemang mot konjunkturellt uppkommen arbetslöshet fanns redan före första världskriget i Sverige.
Gemensam drivkraft bakom tillkomsten av dem var den så kallade arbetarfrågan. Ursprunget till bevakningen av arbetsmarknaden var tillkomsten av en offentlig arbetsstatistik 1893-1902. Bevakningen av läget på arbetsmarknaden växte fram som ett resultat av uppbyggnaden av den offentliga arbetsstatistiken på Kommerskollegium och Socialstyrelsen mellan åren 1903 och 1913.

Bevakningen av arbetsmarknaden sammanställdes med hjälp av enkäter ställda varje kvartal till olika branscher om bland annat sysselsättningsläget på en rad orter och arbetsförmedlingarnas månatliga statistik över antalet arbetssökanden, lediga och tillsatta platser Vid tiden före första världskriget hade det etablerats en avdelning på Socialstyrelsen som självständigt bevakade läget på arbetsmarknaden.

– Mellan åren 1909 och 1912 föreslogs och utreddes behovet av en så kallad krisbarometer, det vill säga införandet av vad vi idag kallar ekonomiska indikatorer vilkas syfte var att tidigt signalera en växling i konjunkturen, för att underlätta genomförandet av en politik mot arbetslöshet, säger Sven Hellroth. Denna tanke var ny vid den här tiden. 1913 fick Kommerskollegium i uppdrag att varje månad ta fram en konjunkturöversikt som skulle orientera det allmänna, näringslivet och hushållen om det ekonomiska läget i landet. Konjunkturöversikten publicerades första gången 1914 i publikationen Kommersiella Meddelanden.

Från arbetsstatistik till konjunkturöversikt: arbetarfrågan och etablerandet av en statlig konjunkturbevakning i Sverige 1893-1914.
 
Ytterligare information
Sven Hellroth vid Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 26 83, e-post sven.hellroth@ekohist.su.se

– Man skulle kunna säga att det svenska torpet är en överlevare. Trots torpens fattiga förflutna och att deras tidigare funktion spelat ut sin roll har de överlevt in i nutiden. Hur kommer det sig? Det är vad min forskning handlar om, säger Maja Lagerqvist nybliven doktor i Kulturgeografi vid Stockholms universitet.

I mitten av 1900-talet övergavs torpen som småbruk då många valde att flytta in till städerna. Urbaniseringen sammanföll med en framväxande välfärd som gjorde att en del som flyttat till städerna lägligt nog kunde ta över torp som fritidsbostad. Utan denna utveckling hade många av de torpstugor som vi idag älskar försvunnit. Enligt Maja Lagerqvist är det också under denna tid som bilden av torpet som idyll växte sig starkare.

– Dagens torpdröm är inte bara ett nutida marknadsföringsjippo. Positiva föreställningar av torpet kan ses i politisk debatt och skönlitteratur redan under senare delen av 1800-talet och tidigt 1900-tal. Och de kan fortfarande ses i dagens media. Drömmen om torp och vår faktiska användning av dem baseras också på ett hanterande av alla de små omoderna stugor som blev över när Sverige omvandlades från jordbrukssamhälle till industrisamhälle, säger Maja Lagerqvist.

Genom att torpen återigen beboddes har många torpstugor blivit omhändertagna. Avhandlingen visar att media sedan 1950-talet framhävt torpens värde för svensk nationalidentitet men också för nutidsmänniskans välmående.

– I media idag har torpet till viss del reducerats till en mysig stil. Men i samtal med dagens torpanvändare blir den historia som format platsen starkt framhävd. Torpets historia och torparnas fattigdom och slit där är en viktig del i det värde man idag ger till sitt torp. Det småskaliga, enkla och lite slitna har blivit betydelsefullt. Det är svårt att inte påverkas av torpet och all den historia som finns inbakat där när man lever på samma plats, i samma stuga, som många andra tidigare levt och kämpat med jorden och livet, säger Maja Lagerqvist.

Avhandlingens namn: Torpets transformationer. Materialitet, representationer och praktik från år 1850 till 2010.
Ytterligare information
Maja Lagerqvist, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 073-0310655, e-post maja.lagerqvist@humangeo.su.se.

– Sammantaget visar vår studie att det finns hot spots i de städer vi tittat på, säger Fredrik Marklund, utredare på Brå. I likhet med utländska studier visar vår studie att brottsligheten i stor utsträckning är koncentrerad till vissa platser i städerna. Det innebär att det även i Sverige finns förutsättningar för polisen att arbeta platsbaserat.

I studien har Brå tittat på möjligheten att minska brottsligheten genom att fokusera brottsförebyggande insatser till platser där det begås många brott, så kallade hot spots. Den rör fem brottstyper i sex städer; Eskilstuna, Göteborg, Helsingborg, Luleå, Stockholm och Umeå. Resultaten visar att det finns förutsättningar för ett platsbaserat polisarbete. Misshandel och bilstölder är brottstyper där den typen av brottsförebyggande arbete skulle vara särskilt meningsfullt i både mindre och större städer. När det gäller något mindre vanliga brott som personrån verkar det krävas en större stad för att det ska finnas förutsättningar för ett renodlat platsbaserat arbete.

Utvärdera effekterna av hot spots-projekt
I studien tas också upp frågan om vilka hot spots som skulle kunna passa för ett polisprojekt som utvärderas av Brå. Men där blir urvalet något mindre.

– För att kunna avgöra om den minskade brottsligheten inom ett visst område beror på slumpen eller de insatser som gjorts, krävs bland annat att brottsligheten är tillräckligt omfattande, säger Fredrik Marklund. Men även om inte alla hot spots vi identifierat har förutsättningar för en effektutvärdering, så kan det ändå vara meningsfullt för polisen att beakta att det finns särskilt brottsintensiva platser när de planerar brottsförebyggande insatser.

Brå har inlett diskussioner med ett par polismyndigheter som ingår i studien om utvärdering av arbete med hot spots.  

Ytterligare information: Utredare Fredrik Marklund 08-401 87 43 eller enhetschef Stina Holmberg 0704-19 35 12.

Anna Gavanas, Socialantropolog och Docent vid Institutet för Framtidsstudier, har i sin rapport Bland Rolexklockor och smutsiga trosor: om skattereduktioner och  segmentering på den svenska hushållstjänstemarknaden, utforskat konsekvenser av skattereduktioner (RUT-avdraget) för hushållstjänstesektorn.

Med hjälp av en landsomfattande enkätundersökning diskuteras sammansättningen av den ”vita” hushållstjänstemarknaden, kundgrupper samt skattereduktionens effekter utifrån företagares perspektiv. Detta är en uppföljning av tidigare forskning om hushållstjänstearbetares erfarenheter på den informella marknaden. Möjligheten att hushållstjänstemarknaden segmenteras, snarare än att en ”vit” (formell) marknad ersätter en ”svart” (informell) marknad är den bärande idén och genomgående resultaten i rapporten.

-Trots att vi kan konstatera att antalet formella företag har ökat, behöver detta inte nödvändigtvis betyda att antalet informella aktörer har minskat i motsvarande omfattning, eller att samverkan mellan formella och informella aktörer upphört, säger Anna Gavanas.

Enkätunderlaget gör gällande att för en del köpare av hushållstjänster är priset för tjänsten oviktigt, det är kunder som vill och har råd att prioritera ”vita” tjänster. Men det framkommer också att det finns en grupp köpare som inte anser sig vilja eller kunna prioritera ”vita” tjänster trots subventioner. Bland dessa köpare kan också finnas ett önskemål om en flexibilitet som delvis lättare kan besvaras av aktörer som inte har tillgång till trygga villkor på den formella delen av arbetsmarknaden.

-Aktörer som är oetablerade eller saknar tillträde till den formella delen av arbetsmarknaden är mer utsatta, vilket i större utsträckning kan tvinga dem att tillmötesgå krav från köpare. Det finns skillnader mellan anställda på etablerade storföretag och oetablerade egenföretagares möjligheter att neka besvärliga kunder, och att tacka nej till att ställa upp gratis på ”extra” arbete, säger Anna Gavanas.

Enligt Skatteverkets nya rapport har de nya kunderna till största delen (65 procent) inte tidigare köpt hushållstjänster vare sig ”svart” eller ”vitt”: efterfrågan har uppstått i och med lägre priser, nya prioriteringar, vanor och ”behov” i hushållen.

För mer information kontakta:
Anna Gavanas, Institutet för Framtidsstudier, 08-402 12 50, anna.gavanas@framtidsstudier.se
Hanna Zetterberg Struwe, kommunikationsansvarig Institutet för Framtidsstudier
08 – 402 12 13 eller hanna.zetterberg_struwe@framtidsstudier.se