Hög alkoholkonsumtion ligger bakom många besök på sjukhusens akutmottagningar. Patienter med skador, till exempel benbrott, dricker i genomsnitt mer än de som kommer till akuten med hälsorelaterade problem som bröstsmärtor.

-Besöket på akuten kan vara en varningsklocka förutsatt att patienten sätter skadan i samband med sitt drickande, säger Anna Trinks, doktorand vid Avdelningen för samhällsmedicin.
Problemet är att personalen ofta tvekar att fråga patienterna om deras alkoholvanor, och själva har dålig kunskap om alkoholens betydelse för hälsan.

Det är här informationstekniken kommer in i bilden. I en interventionsstudie lät Anna Trinks patienter svara på frågor via en dator som sedan levererat utskrifter med en bedömning av deras alkoholvanor: drack de på lagom nivå eller över gränsen för riskdrickande.
Omkring 3 000 personer deltog frivilligt. Hälften av dem accepterade att också vara med i en uppföljning via brev.

Bland patienterna med riskfylld konsumtion hade 48 procent minskat sitt drickande så mycket att de efter sex månader inte längre klassades som riskdrickare. Motivation för en förändring vid tiden för testet visade sig vara en viktig faktor för att trappa ned. Blotta upplevelsen av att ha besökt akutmottagningen, att läsa utskriften från datorn och att tala med läkare eller sjuksköterska om sitt resultat hade också betydelse.

Avhandling: Alcohol prevention in emergency care – Drinking patterns among patients and impact of a computerized intervention in a Swedish Emergency department. [Ref 1] Den läggs fram måndag 12 december 2011 kl. 9.00 i Aulan, Hälsans hus, Campus US, Linköping. Opponent är professor Jean-Bernhard Daeppen, Lausanne, Schweiz.

Kontakt:
Anna Trinks anna.trinks@liu.se 0708-994644

Kronisk smärta är ett stort problem med avsevärda samhällsekonomiska kostnader och stort lidande för den enskilde. Vanligast är smärta från rörelseapparatens mjukdelar, d.v.s. muskler, senor och ligament. I stor utsträckning saknas dock bra metoder för diagnostik och effektiva behandlingsmetoder för dessa besvär.

Tennisarmbåge, en vanlig mjukdelsrelaterad smärta, betraktas traditionellt som ett inflammatoriskt tillstånd, oavsett om smärtan är akut eller kronisk. Analys av vävnadsprover har dock visat att den inflammation som uppstår i akuta skedet saknas i det kroniska skedet.

–    Följaktligen borde både diagnos och behandling vara annorlunda i det kroniska skedet, säger Magnus Peterson, allmänläkare vid smärtcentrum på Akademiska sjukhuset och doktorand vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.

Magnus Peterson har i sin avhandling undersökt vilka behandlingsmetoder som idag används av läkare och sjukgymnaster i primärvården vid behandling av kronisk tennisarmbåge. Han har också undersökt effekten av graderad träning (träning med successivt ökande belastning) samt effekten av olika typer av graderad träning.

Resultatet visar att läkare och sjukgymnaster skilde sig markant åt beträffande användning av träning som behandling. Läkarna använde i hög utsträckning läkemedel riktade mot inflammatorisk smärta vilket kan ifrågasättas i det kroniska skedet, menar Magnus Peterson. Han visar också att graderad träning är överlägset den tidigare rekommendationen att vänta och se. Både excentrisk träning (träning där man sänker en vikt och muskeln förlängs) och koncentrisk träning (träning där man lyfter en vikt och muskeln förkortas) minskar smärtan vid kronisk tennisarmbåge, men den excentriska träningen ger snabbare effekt.

Slutligen använde Magnus Peterson en bilddiagnostisk metod, positron emissions tomografi (PET), för att visualisera fysiologiska processer associerade till smärtan och undersöka om det perifera nervsystemets aktivitet i den smärtande vävnaden vid kronisk tennisarmbåge. Studien visar en ökad tillgänglighet av receptorn NK1.

Det talar för att ett av nervsystemet signalsystem (substans P-NK1) är aktivt vid kronisk tennisarmbåge och att mängden NK1-receptorer avbildat med PET skulle kunna utvecklas till en bättre metod för diagnostik och kartläggning av smärtmekanismerna, säger Magnus Peterson.

Avhandlingen presenteras vid offentlig disputation i Rudbecksalen, Rudbecklaboratoriet, Uppsala fredag den 25 november kl. 13.15.

För mer information, kontakta Magnus Peterson, tel: 070-288 27 68, e-post: magnus.peterson@pubcare.uu.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

– Det fanns ingen donator och patientens tumör var helt livshotande, men en 5 centimeter artificiell luftstrupe med samma dimensioner som patientens luftrör hade täckts av patientens egna stamceller. Detta transplanterades och patienten är idag vid liv, säger professor Paolo Macchiarini, som ledde den 12 timmar långa operationen och är verksam vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm.

Fem månader efter transplantationen mår patienten bra och lever ett normalt liv. Hans strupe har så gott som helt nybildats.

Efter transplantationen togs flera prover för analys. Den analysen av blodet och vävnaden som huvudsakligen gjordes vid Karolinska Institutet visade hur kroppen började producera nya stamceller som på något sätt hittar transplantatet och tillsammans med stamcellerna från transplantationen bildar nya celler till en ny luftstrupe.

Tekniken väcker hopp och har många fördelar jämfört med andra transplantationsmetoder inom så kallad regenerativ medicin. Eftersom cellerna är patientens egna sker ingen avstötning och patienten slipper immunhämmande läkemedel. Ingen donator behövs och implantatet är skräddarsytt efter patienten, vilket också har sina fördelar.

Enligt Paolo Macchiarini fungerar metoden på alla, oavsett person och storlek, vilket gör att den även kan användas på barn. Forskarna nu kommer att fortsätta förfina metoden ytterligare. I den senaste operationen har dessutom den artificiella strupen tillverkats av nanofibrer som är en klar förbättring jämfört med den operation som beskrivs i The Lancet. Möjligheten att använda metoden till att även omfatta lungor, hjärta och matstrupe undersöks liksom om cellterapi kan användas på kroniska sjukdomar i luftvägarna och lungorna.

Den 36-åriga patient som genomgick operationen i juni kommer ursprungligen från Eritrea, men är idag bosatt på Island där han studerar geologi. I dagarna har han varit på återbesök på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge för medicinska kontroller.

Publikation: ”Tracheobronchial transplantation with a stem-cell-seeded bioartificial nanocomposite: a proof-of-concept study”, Philipp Jungebluth, Evren Alici, Silvia Baiguera, Katarina Le Blanc, Pontus Blomberg, Béla Bozóky, Claire Crowley, Oskar Einarsson, Karl-Henrik Grinnemo, Tomas Gudbjartsson, Sylvie Le Guyader, Gert Henriksson, Ola Hermanson, Jan Erik Juto, Bertil Leidner, Tobias Lilja, Jan Liska, Tom Luedde, Vanessa Lundin, Guido Moll, Bo Nilsson, Christoph Roderburg, Staffan Strömblad, Tolga Sutlu, Ana Isabel Teixeira, Emma Watz, Alexander Seifalian, Paolo Macchiarini, The Lancet, online publication 24 November 2011 DOI:10.1016/S0140- 6736(11)61715-7.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Professor Paolo Macchiarini
Mobil: 076- 050 32 13
E-post: paolo.macchiarini@ki.se

Presstjänsten Karolinska Institutet:
Katarina Sternudd, tel 08-524 838 95, katarina.sternudd@ki.se

Presstjänsten Karolinska Universitetssjukhuset:
Klas Östman, tel 08-517 707 58, klas.ostman@karolinska.se

Ett internationellt konsortium av 175 forskare från 126 forskningsinstitutioner i Europa, USA och Australien har identifierat sexton nya genetiska varianter som påverkar lungfunktion, en viktig faktor bakom hälsan hos våra lungor.

Upptäckten innebär att forskarna nu för första gången känner till många av de inblandade genetiska faktorerna och hur de hjälper oss att förstå bakomliggande molekylära mekanismer för lungsjukdomar som till exempel kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).

Studien, som letts från universiteten i Leicester och Nottingham samt National Institute of Environmental Health Sciences i USA, bygger på en kartläggning av 2,5 miljoner genetiska varianter hos cirka 95 000 människor från hela världen. Resultaten publicerades i Nature Genetics och beskrivs som ”banbrytande”.

–Fynden ska läggas till tidigare publicerade studier från de samarbetande grupperna, vilket gör att vi idag känner till totalt 26 genetiska varianter som har samband med vår lungfunktion. Med hjälp av de identifierade genetiska varianterna har forskare i projektet till exempel kunnat klassificera individers känslighet och därmed risk att insjukna i KOL, vilket visar att de nyupptäckta generna sannolikt är viktiga ledtrådar till mekanismerna bakom KOL-sjukdomen, säger Fredrik Nyberg, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och medverkande i det internationella konsortiet.

KOL är en kronisk progredierande sjukdom som leder till andningssvårigheter. Cirka 1 av 10 vuxna över 40 år har KOL av någon grad och det är den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen. Den viktigaste riskfaktorn för att utveckla KOL är rökning.

Men beroende av vilka genetiska varianter de bär, är även rökare olika benägna att utveckla sjukdomen.

Genom att ha identifierat många av dessa genetiska varianter hoppas forskarna nu att detta ska medföra ökad förståelse för mekanismerna bakom KOL, och leda till utveckling av nya behandlingar och förbättrad vård.

På sikt kan det finnas möjligheter att utnyttja genetisk information för att bättre bedöma individuell risk att utveckla KOL – men det krävs enligt Fredrik Nyberg betydligt mer forskning innan det kan bli möjligt.

–Oavsett individens genetiska risk så förblir dock rökstopp den viktigaste åtgärden för att förebygga KOL , säger Fredrik Nyberg.

Forskarnas förhoppning är nu att forskningen framöver ska drivas mot två huvudmål: att förstå funktionerna hos de gener som bidrar till risken för att utveckla lungsjukdomar, samt att utveckla strategier för hur den genetiska informationen ska komma till användning i den kliniska vården för enskilda patienter.

Artikeln publicerades i Nature Genetics i slutet av september.

Kontaktinformation
Kontakt:
Fredrik Nyberg, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031 7866289
702 619226
fredrik.nyberg@amm.gu.se

Fakta
KOL är en progressiv sjukdom som gör det svårt för människor att andas. Sjukdomen drabbar omkring 1 av 10 vuxna över 40 års ålder och är en fjärde vanligaste dödsorsaken i världen. Sjukdomen är idag obotlig, men att sluta röka och att träna kan lindra symtomen.

Att cykla eller gå till jobbet är ett billigt och tidseffektivt sätt att få motion, som kan räcka för att nå upp till den rekommenderade miniminivån av hälsofrämjande fysisk aktivitet. Därför är det viktigt att undersöka vad som kan locka fler att ta sig till jobbet för egen maskin. Örebroforskaren Lina Wahlgren har fokuserat på färdvägsmiljön. Vad lockar pendlare att cykla och vilka hinder leder till att de istället tar bilen?

– Att få fler att gå eller cykla till jobbet är bra både för människors hälsa och för miljön, säger Lina Wahlgren.

I sin doktorsavhandling vid Örebro universitet har Lina Wahlgren testat en ny metod, ACRES (Active Commuting Route Environemnt Scale), som mäter cyklisters upplevelser av sin färdvägsmiljö. Hennes forskning visar att ACRES är ett tillförlitligt instrument som kan användas för att analysera vilka förändringar som bör prioriteras.

– Det är ett viktigt instrument för att ta reda på vilka infrastruktursatsningar som ger bra resultat – det kan utgöra en grund för att förstå vad som kan locka pendlare att börja cykla till jobbet men också vad som bidrar till att de fortsätter och gör det till en vana, säger Lina Wahlgren.

Ny forskning
Hon har undersökt arbetspendling med cykel i Stockholmsområdet och hennes resultat visar att ytterstadens miljö upplevs som tryggare och mer stimulerande för arbetspendling än innerstadens.

– Min forskning visar att en färdväg, i innerstaden, som kräver många riktningsändringar är något som cykelpendlare ser som negativt. Att cykla i vackra, gröna och trygga miljöer är stimulerande, medan höga avgasnivåer och mycket trängsel upplevs som hindrande för arbetspendlingen med cykel i innerstaden.

– Forskningen inom det här området är relativt ny men med ACRES kan forskare nu ta den vidare, säger Lina Wahlgren.

Hälsa och miljö
Hittills har aktiv pendling inte fått särskilt stor uppmärksamhet inom motionsforskningen, trots att den omfattar många människor. Den har betraktats som en ganska oviktig aktivitet med för låg intensitet, och därför hamnat i skymundan bakom mer intensiva träningsformer.

– Men forskning visar en koppling mellan hälsa och aktiv pendling. Dessutom är det bra för miljön. Det finns många anledningar att satsa på aktiv pendling och en färdvägsmiljö om gör att fler känner sig lockade att lämna bilen hemma, säger Lina Wahlgren.

För mer information kontakta Lina Wahlgren: 070 461 0559

PLOS One är en internationell peer-review-granskad webbpublikation som arbetar med så kallad open access, det vill säga publikationen är öppen och kan läsas av alla. PLOS är en förkortning av Public Library of Sience och bara under oktober 2011 publicerade PLOS one 1 354 granskade artiklar.

Under de senaste dagarna har artikeln “The Existence of a Hypnotic State Revealed by Eye Movements” varit bland PLOS ones tio mest lästa nyheter. En av forskarna bakom artikeln är Sakari Kallio, universitetslektor i kognitiv neurovetenskap vid Högskolan i Skövde.

– Jag förstod givetvis att vi hade intressanta resultat, men det är svårt att ha en sådan distans till sin egen forskning att man på förhand kan bedöma vilket genomslag en viss artikel kommer att få, säger Sakari Kallio.

Att Sakari Kallios forskning fick ett kraftfullt genomslag kan till viss del förklaras av hur nyheten om hans artikel spred sig bland olika massmedier. Från PLOS One vandrade nyheten över till vetenskapliga publikationer som Science News och Science Daily. Väl där plockades hypnosstudien upp av breda nyhetsmedier som till exempel brittiska Daily Mail.

Evidensbaserad
Hypnos är en omstridd företeelse. Alla forskare som seriöst vill undersöka hypnotiska tillstånd är väl medvetna om att deras forskningsresultat provocerar och ibland kritiseras.

– Vårt viktigaste redskap för att hantera kritik är att jobba evidensbaserat. Vi använder oss av vedertagna vetenskapliga arbetssätt och arbetar aktivt för att våra studenter också arbetar med evidensbaserade metoder, både under sin utbildning och i sin framtida yrkesutövning, säger Sakari Kallio.

Sakari Kallio kombinerar sin forskning med rollen som ämnesföreträdare för ämnet Kognitiv neurovetenskap vid Högskolan i Skövde. Lärosätet har två utbildningsprogram som båda har Kognitiv neurovetenskap som huvudämne: Medvetandestudier – neuropsykologi och filosofi samt Psykologisk coach.

För ytterligare information kontakta…
Sakari Kallio, 0500-44 88 24