Sverige och övriga nordiska länder är framgångsrika i att bekämpa fattigdom bland traditionella riskgrupper som äldre och barnfamiljer. Men ny forskning från Institutet för Framtidsstudier visar att i de nordiska länderna är risken för fattigdom bland unga vuxna och invandrare högre än i många andra länder.

– Det försteg i fattigdomsbekämpning som de nordiska länderna generellt sett har, tycks inte gälla för dessa nya riskgrupper. Om vi vill att arbetsmarknaden och välfärdsstaten även ska omfatta unga vuxna och invandrare är de höga fattigdomstalen för de här grupperna i Sverige oacceptabla, säger Olof Bäckman, sociolog och forskare vid Institutet för Framtidsstudier.

Även om det på många sätt kan vara svårt att jämföra grupper som invandrade och unga ensamstående vuxna är ändå de nordiska ländernas oförmåga att inkorporera invandrare i sin fattigdomsstrategi ett misslyckande.

– Det är alldeles uppenbart att de höga fattigdomstal som redovisas är en stor utmaning och knappast i längden förenligt med grunderna i den nordiska modellen, menar Johan Fritzell, professor i sociologi och knuten till Institutet för framtidsstudier.
Forskningen visar också att ekonomiska klyftorna i Sverige har ökat.

– Om vi tar ut den procent av befolkningen med högst disponibla inkomster har den gruppen nästan fördubblat sin del av de totala inkomsterna sedan början av 1990-talet, säger Johan Fritzell.

För mer information kontakta:
Olof Bäckman, olof.backman@framtidsstudier.se 08 – 402 12 18.
Johan Fritzell, johan.fritzell@framtidsstudier.se, 0733-91 09 54.
 
Recensionsexemplar, bilder och övriga frågor: Kontakta Jolanta Wadensjö, Dialogos Förlag, tel.08-15 46 97, mobil 0730-49 77 25 eller jolanta.wadensjo@comhem.se

Robert Parker har kallats världens mest inflytelserika vinskribent. Hans vintidskrift The Wine Advocate har mer än 50 000 prenumeranter i ett fyrtiotal länder. Hans recensioner har blivit så inflytelserika att de prestigefyllda franska Bordeaux-vinerna anpassas efter Parkers smak för att sälja bra på dagens alltmer globaliserade vinmarknad. Parkers ord har fått en betydande påverkan på den värld där hans texter förekommer.  

Parkers retorik studeras mot bakgrund av de senaste decenniernas exploderande intresse för vin som produkt och markör för en framgångsrik livsstil. För att känna sig säkra på att de väljer rätt förlitar sig många av dagens konsumenter på konsumtionsexperters omdömen. Jämfört med andra produkter är valet av vin särskilt komplicerat, eftersom man måste använda sig av fyra av de mänskliga sinnena för att kunna uppskatta det till fullo. För de flesta människor är det svårt att skilja olika sinnesintryck när syn, lukt, smak och känsel aktiveras samtidigt. Dessutom är den komplexa sensoriska upplevelsen intimt förknippad med tidigare erfarenheter och kulturella referensramar. Det blir därför särskilt angeläget med en pålitlig bedömare i detta sammanhang. Parker har uppfattats som en trovärdig kritiker eftersom han positionerar sig som en oberoende konsumentrådgivare som inte låter sig påverkas av vedertagna kategoriseringar baserade på nedärvda traditioner. Samtidigt är det kanske just mystiken och förfiningen i de anrika traditionerna som dagens alltmer globaliserade konsumentgrupp söker när de väljer att investera i prestigefyllda viner.

Kärnan i avhandlingen utgörs av språkvetenskaplig analys av ett antal utvalda vinrecensioner som utsätts för mycket närgången granskning där olika verktyg för textanalys tillåts komplettera varandra. De analysmetoder som används för att detaljstudera texterna gör det möjligt att få syn på underliggande värden och förgivettaganden som ligger dolda i texten. Undersökningen lyfter fram en rad språkliga drag i Parkers vinrecensioner som kan kopplas till texternas potential att övertyga. Sammantaget visar analysen att Parker lyckas utnyttja de retoriska resurser som det engelska språket erbjuder utan att avvika från de konventioner som är typiska för den aktuella genren.

Parkers texter ses som ett exempel på exceptionellt framgångsrik samtida retorik, och på så sätt bidrar studien till mer generell kunskap om hur retorisk övertalning kan gå till. Genom valet av tema i avhandlingen betonas också den allt större betydelse för våra livsbetingelser som konsumtionen kommit att få. Även om studiens empiriska resultat är begränsade till språkvetenskapliga iakttagelser syftar avhandlingen till att väcka eftertanke om hur globala konsumtionsmönster påverkar kulturers existens.

Avhandlingen ”Persuasivenvess in the discourse of wine. The rhetoric of Robert Parker” försvaras den 9 december 2011, sal Homeros, Växjö. Opponent är Geoff Thompson, University of Liverpool.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Charlotte Hommerberg, telefon: 0470-70 89 31 eller mobil: 0702-15 19 81, e-post: charlotte.hommerberg@lnu.se.

Beställ avhandlingen från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se.

Olika typer av partier i Europa har nått jämställd representation på olika sätt. Emelie Lilliefeldt har i en avhandling i statsvetenskap jämfört ett stort antal partier aktiva i Västeuropa under 1980-talet med partier i dagens Central- och Östeuropa.

– Partiers eget arbete för jämställdhet är centralt, säger Emelie Lilliefeldt. Men ett samhälle som underlättar för partier att få fler kvinnor valda, gör att fler partier blir jämställda, tillägger hon.

Olika vägar till jämställda partier i Västeuropa
Hon visar att när det omkringliggande samhället inte uppmuntrade till att sträva efter jämnt antal kvinnor och män i partigruppen, skapades jämställdhet i små vänsterpartier och gröna partier av kvotering och att partierna helt bestämde ordningen av kandidater på listorna.

I Västeuropeiska länder där kvinnor var lika aktiva som män på arbetsmarknaden och i högre utbildning, blev även partier som inte var vänster eller gröna jämställda. Det gällde stora partier som valde sina kandidater på lokal nivå, men även partier av olika storlek i länder där väljarna inte kunde ändra partiernas val av kandidater genom att personrösta. Det gällde också för partier där många kandidater blev valda i samma valdistrikt och där väljarna kunde förändra partiets listor med hjälp av personval.

Partiets egna ansträngningar av vikt även i öst
Recepten för jämställda partier i öst liknar de från Västeuropa. I Öst- och Centraleuropa har kvinnor och män ett jämställt deltagande på arbetsmarknaden och kvinnor studerar ofta i högre grad än män på universitet. Genom att jämföra jämställda partier i dagens demokratier i Öst- och Centraleuropa visar avhandlingen att de jämställda partiernas egna ansträngningar var mycket viktiga även i de nyare demokratierna. Flera av de studerade partierna var vänsterinriktade eller stod för en grön ideologi. De hade också kvinnoorganisationer eller könskvotering av kandidater till val.

Ett exempel är det lettiska regeringspartiet Jaunais Laiks, som vid flera val i rad haft lika många kvinnor som män i parlamentet. Emelie Lilliefeldts forskning visar att den stora andelen välutbildade kvinnor i landet gjorde att det fanns flera högkvalificerade kvinnor som kunde engageras i partiet. Flera av kvinnorna kunde senare dra fördel av att partiet konstruerat sina listor strategiskt och av att Lettland har ett personvalsystem där väljarna har stort inflytande över vem som blir vald.

– Personval kan vara både bra och dåligt för jämställdheten, säger Emelie Lilliefeldt. Hur personval faktiskt påverkar jämställdheten i partigruppen beror mycket på partierna själva.

När partierna låter kvinnor ta plats får de också i regel stöd från väljarna. Välkända kvinnliga politiker kan vara lika bra röstmagneter som män, visar studien av lettiska partier.

Disputation
Emelie Lilliefeldt är doktorand vid statsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet och på BEEGS, Baltic and East European Graduate School, Södertörns högskola.
Avhandlingens titel är ”European Party Politics and Gender: Configuring Gender-Balanced Parliamentary Presence”.

Disputationen hålls den 9 december klockan 13.00-15.00 på Södertörns högskola i lokal MB503.
Opponent är professor Richard Matland, Loyola University Chicago.

Kontaktinformation
Kontakt: Emelie Lilliefeldt: 08-608 45 90 eller emelie.lilliefeldt@sh.se

Vad gör vi egentligen när vi tänker? Gör vi det främst med begrepp eller med bilder?  Filosofin definieras ofta som ett begreppsligt vetande och skiljs därmed från konstens bildvärld. Samtidigt förenas konstnären och filosofen i ansatsen att närma sig verkligenheten genom att fjärma sig från den.

I boken ”Att tänka i skisser” är Marcia Sá Cavalcante Schuback ute efter det filosofiska tänkandets rörelser. Skisser förstås här som formande rörelser snarare än som förberedelse till en form eller som en ofullbordad form.

I en rad essäer vidgas utrymmet mellan bildens fiktioner och begreppens abstraktioner. Marcia Sá Cavalcante Schuback vänder blicken mot det område som finns mellan filosofin och konsten – mellan begreppet och bilden. I detta mellanläge finns rörelsen. Boken är således en undersökning, inte om en form utan om rörelsen mot en form, där ”form” kan stå för ett begrepp, en tanke eller en bild.

Det finns en lång tradition i filosofin att tänka i former. Begrepp förenar olika föreställningar i en enhet, som kan bli en generalisering och vi ser det som en bild. Essäerna i boken utforskar och uppvärderar det tänkande som inte utgår från det redan färdigtänkta, utan som i stället är en ständig tanketillkomst.

– I stället för att bli fixerade i de begrepp vi har vill jag fånga det ”kommande till” – själva sökandet mot – en form som jag kallar mellantydighet, säger Marcia Sá Cavalcante Schuback.

Hon tar i sin bok upp vissa grundtankar kring filosofiska begrepp. Hur hör till exempel bild och tolkning till varandra? Här uppstår i boken ett möte mellan filosofer och konstnärer, när Marcia Sá Cavalcante Schuback beskriver såväl filosofer som Kant, Husserl och Heidegger som konstnärer som van Gogh och Rembrandt och sätter dem i dialog med varandra. Bildkonsten, som också är en konst för att söka former, har något att lära filosofin menar hon.

– Abstraktionen i bildkonst kan kopplas till tänkandets abstraktioner. Bildkonsten kanske kan förtydliga de paradoxer i livet och i den mänskliga tillvaron på ett sätt som det rationella språket inte kan, säger Marcia Sá Cavalcante Schuback.

Marcia Sá Cavalcante Schuback är professor i filosofi vid Södertörns högskola. Hon har tidigare undervisat i filosofi vid Universidade Federal do Rio de Janeiro, översatt bland annat Martin Heideggers Sein und Zeit till portugisiska och skrivit flera böcker, senast på svenska Lovtal till intet.

Att tänka i skisser är utgiven på Glänta produktion.

Kontaktinformation
Kontakt: Marcia Sa Cavalcante Schuback, marcia.cavalcante@sh.se, tel: 070-732 75 68

Musik påverkar människan starkt och musikindustrin omsätter ofantliga belopp. Den tekniska utvecklingen innebär samtidigt att musikbranschen tvingas till omfattande förändring och nyorientering. Ett resultat av detta kan paradoxalt nog bli en återgång till 1950-talets medielandskap. Socialantropologen Hasse Huss har i det nya numret av Framtider bland annat talat med Google-kodens författare Andreas Ekström:

–    Om vi nalkas en ”entitetskultur”, där varje låt bedöms för sig och inte i som del av ett album, är vi på sätt och vis tillbaka i tiden när jukeboxen var kung. Inte för inte har internet kallats den himmelska jukeboxen.

Snabb teknisk utveckling verkar dock inte ha fört med sig en modernisering av könsrollerna inom musikbranschen. Snarare tvärtom. Anna Öström skriver om hur kvinnor inom den elektroniska dansmusiken i högre grad än männen måste bevisa att de behärskar teknologin för att tas på allvar.

–    Och när en dj på en Stockholmsklubbs hemsida sommaren 2011 uttryckte åsikten att man borde boka fler kvinnliga dj:s, ledde detta till närmare 800 hetsiga kommentarer, flåsande i telefonen och till och med dödshot, berättar Anna Öström, själv dj på den elektroniska dansmusikscenen.

Föråldrade könsroller präglar även den populärmusikaliska historieskrivningen. Det radikala 1960-talets manliga rockrebell är fortfarande normen inom populärmusiken, menar historikerna Johan Bergman, Mikael Byström och Nikolas Glover. De citerar också musikskribenten Elijah Wald som menat att musikhistorien som regel berättats av män som snarare samlat på skivor än dansat till dem.

Föreställningar om tjej- respektive killmusik och om tjejers begränsade möjligheter att lyckas i musikbranschen lever också kvar bland dagens unga tjejer, visar genusvetaren Ann Werner.

–    Tung hiphop och rock betraktas som ”seriös” musik och associeras med killar. En tjej som lyssnar för mycket på sådan musik riskerar att stämplas som okvinnlig. Många tjejer tycker också att rockmusik gör sig bättre med manliga, mörka röster, och ser därför inga möjligheter att lyckas som sådana artister, även om de skulle vilja.
 
Framtider är en populärvetenskaplig tidskrift från Institutet för Framtidsstudier.

För mer information kontakta redaktionen:
Susanne Alm 08 – 402 12 01 eller Mattias Tydén 08 – 402 12 37
eller gå in på www.framtidsstudier.se där du kan ladda ner tidskriften.
Institutet för Framtidsstudier tar fram kunskapsunderlag om de stora framtidsfrågorna och verkar för en offentlig framtidsdebatt. Nuvarande forskningsprogram har en samhällsvetenskaplig och humanistisk profil. Vi studerar hur människor ordnar sina liv och hur samhällets olika organisationer griper in i och påverkar levnadsvillkoren. Vi analyserar samspelet mellan det lokala och det globala, mellan människor, företag och organisationer.