– Det är ett kvitto på att vi arbetar med rätt verktyg för att kunna ge ungdomarna bra stöd, säger Stefan Nordqvist, utredare vid vård- och behandlingsenheten på SiS och som arbetar med ADAD.
Den svenska varianten av intervjuinstrumentet Adolescent Drug Abuse Diagnosis, ADAD, är en strukturerad intervju som ger information inom olika livsområden. Dessa är fysisk hälsa, skola, arbete/sysselsättning, fritid och kamratkontakter, familjeförhållanden, psykisk hälsa, brottslighet samt användning av alkohol och narkotika. ADAD används både som utrednings- och bedömningsinstrument.
Doktoranden Josefine Börjesson vid psykologiska institutionen, Umeå universitet, har i sin doktorsavhandling utvärderat ADAD. Josefine Börjessons slutsats är att ADAD sammanfattar ungdomars allmänna status på ett mycket bra sätt och kan bidra till att behandlingen fokuseras på rätt områden.
Uttrycka sina hjälpbehov
Inom SiS används ADAD sedan slutet av 90-talet. Djupintervjun genomförs i samband med inskrivning på institutionen. ADAD används också för uppföljning och utvärdering.
– Vi använder ADAD för utredning och ungdomens behandlingsplanering. Ungdomarna kan uttrycka sina hjälpbehov och önskemål och blir delaktiga i sin behandling, säger Stefan Nordqvist och fortsätter:
– Det är ett tillförlitligt och robust instrument som fångar upp ungdomarnas situation. Det är viktigt eftersom våra ungdomar har svårigheter på många olika livsområden.
Bra mått på ungas allmänna status
Josefine Börjesson har funnit att ADAD ger ett bra mått på ungas allmänna status och kan fånga upp viktiga sidor av ungdomens livssituation som annars kanske skulle ignoreras.
Avhandlingen baseras på intervjuer med drygt hundra slumpmässigt utvalda ungdomar i Umeå kommun samt cirka tusen ungdomar placerade på särskilda ungdomshem. Resultaten visar bland annat att ADAD-intervjun kan underlätta att förutse framtida psykiska ohälsa hos både antisociala ungdomar och ungdomar utan sådana problem.
Läs mer om ADAD på SiS hemsida www.stat-inst.se
Statens institutionsstyrelse, SiS är en statlig myndighet som bedriver tvångsvård, utredning och behandling. Varje år tar SiS emot cirka 1 000 ungdomar mellan 12 och 21 år med beteendestörningar och allvarliga sociala problem och 1 000 personer över 18 år med livshotande missbruk. Vården bedrivs vid särskilda ungdomshem och LVM-hem. SiS ansvarar också för ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård. Chef för SiS är vikarierande generaldirektör Nils Åkesson.
Kontaktinformation
Frågor: Stefan Nordqvist, 453 40 94, 070-587 15 16
stefan.nordqvist@stat-inst.se
Polycystiskt ovarie syndrom, PCOS, drabbar mellan fem och tio procent av den kvinnliga befolkningen och karakteriseras av förhöjda nivåer av manliga könshormoner, hårväxt, oregelbundna eller uteblivna menstruationer och svårigheter att få barn. Eftersom det också finns ett samband med bukfetma, blodtryck och förhöjda blodfetter har kvinnor med PCOS antagits löpa större risk att drabbas av hjärtsjukdom – men så är inte fallet.
Det visar den första långtidsuppföljningen av kvinnor med PCOS efter klimakteriet, som genomförts vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
–Kvinnor med PCOS drabbas av hjärtinfarkter, stroke, cancer, frakturer och dödlighet i ungefär samma utsträckning som andra kvinnor. Råden för att undvika hjärtsjukdom är därför samma som för övriga befolkningen: kvinnor med PCOS bör hålla sin vikt relativt normal och motionera, säger Johanna Schmidt, doktorand vid Sahlgrenska akademin som baserar sin avhandling på resultaten.
Johanna Schmidts forskning visar att kvinnor med PCOS går in i klimakteriet ungefär fem år senare än genomsnittskvinnan, och att de förhöjda nivåerna av manliga könshormonerna kvarstår livet ut.
–Det innebär att de här kvinnorna ofta har mindre besvär av klimakteriesymtom än andra kvinnor, men också att den ökade behåringen av manlig typ kvarstår, säger Johanna Schmidt.
Johanna Schmidt har också upptäckt skillnader i vissa av äggstockarnas nyckelproteiner, vilket skulle kunna förklara varför kvinnor med PCOS ofta har utebliven ägglossning och har svårare att bli gravida.
Avhandlingen Polycystic ovary syndrome. Ovarian pathophysiology and consequences after the menopause försvaras torsdagen den 8 december.
Kontaktinformation
Kontakt:
Johanna Schmidt, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och läkare vid Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
0701-454505
johanna.schmidt@vgregion.se.
Handledare professor Mats Brännström och professor Kerstin Landin-Wilhelmsen: mats.brannstrom@obgyn.gu.se
kerstin.landin-wilhelmsen@vgregion.se.
”Hur langt ha ni kumi me motorin? Kyör försiktit nu tå”. Så här kan det se ut när en tonårig flicka i sydösterbottniska Närpes skriver sms på dialekt till sin pojkvän. I en ny avhandling studeras en grupp Närpesungdomars sätt att skriva med fokus på sms, såväl på standardsvenska som på dialekt.
Möjligheten att kommunicera via sms har gett dialekten större användningsområden och därför helt nya förutsättningar.
I Närpes har dialekten en stark ställning. Nya medier, som mobiltelefonen, e-post och chatt, har lockat fram en ny form av skriftspråk som befinner sig någonstans mellan tal och skrift.
Det finns sedan tidigare en tradition av skrivande på dialekt. Det nya är att dessa ungdomars skrivande är funktionellt, de skriver på dialekt för att det praktisk och det visar också att dialekten är viktigt för att känna gemenskap och samhörighet. Att skriva på dialekt går snabbt, är enkelt och innebär att ungdomarna slipper ”översätta” från dialekt till standardsvenska.
En annan praktisk fördel är att stavningsregler saknas. Stavningen kan variera mellan olika personer men också hos en och samma person. En grupp, ljudskrivarna, menar att de skriver som det låter, medan en annan, de regellösa, menar att de inte följer några regler.
Valet av dialekt eller standardsvenska styrs mest av mottagaren, men även meddelandets längd, ämne och tidsåtgång är faktorer som påverkar. Dialekten är förbehållen det vardagliga, medan standardsvenskan används i mer formella skrivsituationer.
Syftet med undersökningen är att kartlägga denna skriftpraktik och ta reda på vilken social funktion dialekten som skriftspråk har för dessa ungdomar och vilken roll den spelar i deras identitetsskapande. Dessutom undersöks de ortografiska normer och konventioner som ungdomarna tillämpar i denna skriftpraktik. Materialet utgörs av 520 sms och material som insamlats genom enkäter och intervjuer.
I avhandlingen analyseras elva skriftpraktiker indelade i fem grupper: I elektroniska skriftpraktiker (sms, e-post, chatt), II handskrivna lappar (kom ihåg-lappar, inköpslistor, lappar till föräldrar resp. kompisar), III vykort och brev, IV dagbok samt V skoluppgifter. Dessutom redovisas de dialektdrag, diftonger och konsonantkombinationer, som konkret undersökts i sms-materialet.
Anna Greggas Bäckström är själv bördig från Närpes och detta utgör hennes doktorsavhandling i nordiska språk vid Umeå universitet.
Disputationen äger rum 16 december kl 13.00, Hörsal E, Humanisthuset, Umeå universitet. Opponent är FD, Professor Jan-Ola Östman, Helsingfors universitet.
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter:anna.greggas@nord.umu.se tel +46 90 7865719
Hösten 1991 utbröt en diplomatisk konflikt mellan Grekland och dess nya grannland i norr, den förutvarande jugoslaviska republiken Makedonien.
Konflikten gällde officiellt den nya statens val av namn – Makedonien – bruk av historiska symboler jämte frågan om huruvida en ”makedonsk” minoritet existerade i den grekiska regionen med samma namn. I Grekland uppfattades dessa anspråk som en stöld av nationens historiska arv, som även hotade dess säkerhet och nationella identitet. Inom kort kom den s.k. makedonska frågan att dominera den politiska dagordningen och orsaka en kris i landets relationer med en alltmer oförstående omvärld.
I avhandlingen Battlefields of Memory: The Macedonian Conflict and Greek Historical Culture undersöker historikern Erik Sjöberg historiens roll i konfliktens framväxt samt i grekisk samhällsdebatt. Med utgångspunkt i det tidiga 1990-talets dramatiska kris tecknas bilden av ett samhälles oro inför den nya tidens utmaningar efter kalla krigets slut, såsom den tog sig uttryck i bruk av och föreställningar om historia. På så sätt belyser studien en nationell historiekultur i brytningsskedet mellan gammalt och nytt, i en tid av europeisk integration och transnationella ideal.
Med begreppet historiekultur menas det ramverk av kunskaper om det förflutna, attityder och värderingar som ger den enskilde sammanhang och mening, respektive samhällen deras sammanhållning.
Genom att tolka det förflutna orienterar sig människor och samhällen i samtiden samt skapar beredskap inför framtiden.
Den makedonska konflikten analyseras som symptomatisk för en kris i den grekiska historiekulturen, i övergången från en auktoritär samhällsordning till en modern demokrati. Processen för politisk försoning aktualiserade flera dittills obearbetade problem i landets stormiga 1900-talshistoria. Den ökade politiska och kulturella öppenheten efter diktaturens fall 1974 banade väg för dittills marginaliserade gruppers identitetspolitik, grupper vars historiebruk utmanade staters tolkningsföreträde och gamla ideologiska perspektiv.
Även inträdet i vad som skulle bli EU ställde såväl samhället som den grekiska historiekulturen inför en utmaning. Parallellt med förhoppningar om en ljusnande ekonomisk framtid framträdde även ett behov av att bearbeta förlusten av nationellt självbestämmande och traditionella former av självförståelse. Grekland stod inför uppgiften att finna sin plats i det nya Europa, samtidigt som landet måste hantera den nya verklighet som Jugoslaviens sammanbrott hade skapat. Samtidigt hade en allmänt spridd besvikelse gentemot de politiska ideologierna och det etablissemang som företrädde dem medfört en motreaktion till förmån för en nationalism av mer traditionellt snitt. I det offentliga samtalet framträdde en bild av ett Grekland hotat av omvärlden och i färd med att förlora sin historiska och nationella särart.
Särskilt uppmärksammas historikernas roll i krisen och försöken att bryta det politiska dödläget och det nationalistiska tolkningsperspektivet i historiekultur och omvärldsförståelse
Disputationen äger rum 16 december kl. 10.15, Hörsal F, Humanisthuset, Umeå universitet. Opponent är Professor Karl-Göran Karlsson, Lunds universitet.
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter:erik.sjoberg@historia.umu.se tel +46 90 7866327
I böcker som sidoställer dikt och bild ryms andra tolkningsmöjligheter än vad som gäller för traditionell diktning. Fram tills nu har emellertid fotolyrik betraktas som huvudsakligen ett verbalt fenomen. Det innebär att bildernas närvaro i samspel med dikterna inte har aktivt utforskats. Det är något som Anette Almgren White vill ändra på med sin avhandling Intermedial narration i den fotolyriska bilderboken. Jean Claude Arnault, Katarina Frostenson och Rut Hillarp.
Almgren White arbetar i avhandlingen fram en modell för samläsning av dikt och fotografisk bild utifrån semiotiska teorier som bygger på rön från forskning både inom bilderboken och inom massmediekommunikation. – Det är inom dessa områden som forskningen om interaktion mellan text och bild kommit längst, säger hon.
I avhandlingen väver Anette Almgren White in ett omfattande teorikomplex om fotografin och belyser den fotografiska bildens dubbelnatur i det västerländska bildbruket; dels när den fungerar som ett dokument som återger en ”verklighet”, dels som ett estetiskt objekt utan några sådana anspråk. Hon diskuterar hur dessa bildpraktiker påverkar vår uppfattning om bildernas autenticitet och hur detta kan ge återverkningar på diktningen. Hillarps porträtt förekommer invid en del dikter och har av tidigare kritiker därför tolkats som delvis självbiografiska. Frostensons och Arnaults tre böcker kan inordnas i resandets tematik med bilder från Paris, Bergslagen respektive sydfranska Languedoc. Kritiker gör gärna en koppling mellan de fotografiska bilderna och konstnärernas vistelse på de platser som avbildas.
Avhandlingen är i två delar. I den första delen bygger Almgren White upp sin modell för samläsning av dikt och bild steg för steg och förklarar modellens principer. I den andra delen tillämpar hon modellen på de båda konstnärskapens samlade fotolyriska produktion. I studien ingår Frostensons och Arnaults Överblivet (1989), Vägen till öarna (1996) och Endura (2002) och Hillarps Spegel under jorden (1982), Penelopes väv (1985) och Strand för Isolde (1991).
– Även om fokus i avhandlingen är att väcka intresse för och bidra med ökad kunskap om vad samläsning av dikt och (fotografisk) bild innebär vill den också öka förståelsen för de konstnärliga arbeten som ingår i studien. Den här modellen är inte heller begränsad till genren fotolyrik utan kan tillämpas på alla kombinationer av sidoställd dikt och bild i tryckt form, betonar Almgren White.
Anette Almgren White anställdes som doktorand 2006 vid Linnéuniversitetet där hon också arbetar som lärare och är medlem i ett flertal forskarnätverk.
Avhandlingen Intermedial narration i den fotolyriska bilderboken. Jean Claude Arnault, Katarina Frostenson och Rut Hillarp försvaras fredagen den 16 december, kl. 13.15 i sal Homeros på Linnéuniversitetet i Växjö. Opponent är docent Christina Ljungberg, Universität Zürich.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anette Almgren White, 0470-233 08, 073-048 66 90 eller via
anette.almgren-white@lnu.se
Beställ avhandlingen från Linnaeus University Press, Kerstin Brodén 0470-70 82 67 eller via e-post lup@lnu.se.
Berith Wennström har i sin avhandling studerat hur barn upplever det att vara på sjukhus och att bli opererade.
Till exempel har hon i en studie analyserat salivprover från 93 barn mellan fem och elva år, för att mäta koncentrationen av stresshormonet kortisol. I salivtestet delades barnen upp i tre grupper, där den första fick sedvanligt omhändertagande före operationen, den andra en utökad information om vad som ska hända under operationsdagen, och den tredje gruppen omhändertogs enligt en särskild modell som kallas den perioperativa dialogen (PD).
–Försöket visade att barn som omhändertogs enligt PD-modellen både hade lägre stressnivåer efter operation samt krävde mindre smärtstillande morfin i jämförelse med barn som fick ett sedvanligt omhändertagande, säger Berith Wennström.
Avhandlingen innehåller också ett unikt försök med en metod som bygger på att analysera barns sjukhusrädsla genom teckningar. När teckningar jämfördes mellan skolbarn och barn på sjukhus, så kunde till exempel svagt penntryck, få färger och litet utnyttjande av pappersarket kopplas till en ökad oro hos barn som skulle genomgå dagkirurgi.
Berith Wennström och hennes kollegor har också intervjuat 6-9 år gamla barn inför och efter deras dagkirurgi. Intervjuerna visar att barnen ofta känner sig tvingade in i en oförutsägbar situation, där de möter en okänd verklighet och måste uthärda en påtvingad sjukhusstress.
–Inledningsvis strävar barnen efter att skaffa sig kontroll över situationen, för att sedan uppleva att de förlorade den när de till exempel blir yra av lugnande medicin, säger Berith Wennström.
För att förhindra rädsla och oro inför operation är det viktigt med kontinuerliga dialoger samt att detta sker på barnets eget språk. Lugnande mediciner bör inte ges rutinmässigt utan först efter noggrann individuell bedömning.
Den svenska perioperativa sjukvården är enligt avhandlingen trots allt relativt välfungerande och stödjande för barn och förälder.
–Men att minimera stress och sjukhusrädsla hos barn före operation är viktigt, och för att lyckas behöver vi oftare betrakta sjukhusvärlden ur barnets perspektiv, säger Berith Wennström.
Avhandlingen “Experiences, symptoms and signs in 3-11 year-old children undergoing day surgery in the context of the perioperative dialogue” försvarades fredagen den 11 november.
Kontaktinformation
FAKTA PERIOPERATIV DIALOG
PD-modellen bygger på att genom kontinuitet och dialog ge barnet tid att reflektera kring den förestående operationen, samt att anestesisjuksköterskan får ’tillräcklig’ tid och resurser att ge trygghet och stöd till barnet och familjen. I modellen ingår till exempel förberedande besök på en mottagning för att barnet ska möta ett bekant ansikte på operationsdagen. Teckningar kan användas för att underlätta en dialog med barn som ska genomgå dagkirurgi, samt som ett sätt för barnen att göra sig förstådda och förmedla vad han/hon vill veta eller känner.
Kontakt:
Berith Wennström, Anestesisjuksköterska, Kärnsjukhuset, Skövde.
berith.wennstroem@telia.com
0738 001 602
Inflammation tros kunna leda till prostatacancer, men de molekylära mekanismerna bakom detta är fortfarande okända. I artikeln studeras hur aktiveringen av en pro-inflammatorisk transkriptionsfaktor, NF-kappa beta, sker som svar på olika typer av signaler. Intressant nog använder sig cytokiner (signalproteiner) som TGF-beta, TNF-alpha och IL-1beta samt signalvägen LPS-toll-like receptor 4, av samma signalmekanismer i och mellan celler. Det är en kaskadliknande process som leder till att både prostatatumörceller och inflammatoriska celler börjar producera inflammatoriska mediatorer som IL-6 och IL-8, vilket i sin tur leder till att tumörer växer och att vävnader inflammeras.
Kunskapen om hur den här signalvägen aktiveras på molekylnivå kan göra det möjligt att i framtiden utveckla nya läkemedel för att hindra kronisk inflammation och tumörprogression.
Artikeln är tillgänglig online hos tidskriften Journal Biological Chemistry, och den är planerad för tryckning i dess januarinummer. Huvudförfattare är Marene Landström, professor i patologi vid Umeå universitet och medförfattarna finns vid Ludwig-institutet för cancerforskning, Uppsala universitet, samt universitetet i Strasbourg, Frankrike.
För mer information, kontakta gärna professor Marene Landström, Institutionen för medicinsk biovetenskap,
tel 090-785 24 58
e-post marene.landstrom@medbio.umu.se
Referens
A Hamidi, V von Bulow, R Hamidi, N Winssinger, S Barluenga, CH Heldin, M Landström: Polyubiquitination of TAK1 Mediates Nuclear Factor-kappa B Activation in Response to Different Inflammatory Stimuli
J Biol Chem. 2011 Nov 8. [Epub ahead of print] PMID: 22069318
Direktlänk [Ref 1]
– Att få följa upp designprocessen efter utställningen och att kunna skapa en diskussion känns viktigt, säger Johan Löwstett, som är en av de fem studenterna i redaktionen för boken.
Dagens flygplatser innehåller flera element från stadslivet med butiker, caféer, restauranger, polis och så vidare. Därför vill projektet använda Umeå City Airport som ett verktyg för att utforska staden Umeå – ett projekt som har genomförts i samarbete med Stadsbyggnadskontoret i Umeå och Umeå City Airport.
Ett av de scenarion som projektet handlar om är den troliga efterfrågan på en större och mer internationell flygplats. På flygplatsen finns förhållanden som speglar processer både i staden och under utvecklingen av städer. Genom att studera förutsättningarna för den framtida flygplatsen ökar vår förståelse för utvecklingen av dagens samhälle i allmänhet och städerna i synnerhet.
– Vi vill problematisera och undersöka vart samhället är på väg. Där finns det ett behov av nya tankar och strategier för uppbyggnaden av staden och samhället, säger studenterna Johan Löwstett och Ida Wanstedt, som förklarar att det finns en del utmanande förslag bland de olika projekten i boken.
”The Point of no Return” är studenternas första försök att bidra till en egen vision för framtiden.
Det är en del av Arkitekthögskolans policy att delta i den pågående debatten om hur man kan utveckla samhället och förbättra människors vardag genom arkitektoniska ingrepp. Den här publikationen är vår allra första, men mer kommer att följa.
Om presentationen:
Tid: tisdag den 15 december kl. 17:30
Plats: Arkitekthögskolan
Journalister hälsas välkomna!
Kontakt:
Johanna Gullberg Tel. +46 90 7866388
Katja Hogenboom Tel. +46 90 7867161
I mjölkkobesättningar med automatiska mjölkningssystem (”mjölkningsrobotar”) har man sett att celltalen* i tankmjölken ökar tillfälligt efter ett tekniskt stopp i anläggningen. Den troliga orsaken är att många kor får stå länge i kö innan de blir mjölkade efter stoppet – för en enskild ko kan mjölkningsuppehållet bli upp till ett dygn. Hur ett enstaka förlängt mjölkningsintervall påverkar en ko, när det gäller mjölkmängd, celltal, mjölksammansättning etc. har inte undersökts tidigare, och det är den kunskapsluckan som Branislav Lakics doktorsavhandling nu fyller.
I studien användes kor som normalt mjölkades två gånger per dag, och som hade låga celltal i mjölken. Korna följdes före och efter ett förlängt mjölkningsintervall på 24 timmar (genom att kvällsmjölkningen uteslöts vid ett tillfälle).
Branislav Lakics arbete visar att ett enstaka längre driftstopp kan leda till väsentliga ekonomiska avbräck för en mjölkproducent. Hos kor som fick vänta i ett dygn på nästa mjölkning minskade mjölkproduktionen med mer än 0,75 kg per dag under tio dagar eller mer. Dessutom var celltalet i mjölken fördubblat under de första två dagarna, vilket kan leda till lägre betalning för mjölken. Mjölkens sammansättning och kvalitet påverkades däremot inte negativt.
– Att produktionen påverkades så starkt av en så kortvarig juverstörning är anmärkningsvärt, säger Branislav Lakic. Det hade jag inte förväntat mig.
En av slutsatserna i avhandlingen är att det är viktigt att förebygga mjölkningsstopp, och att se till att de blir så kortvariga som möjligt om de ändå inträffar.
En annan del av avhandlingen handlade om den immunologiska reaktion som sker i kons juver vid ett långt mjölkningsuppehåll, och hur denna skiljer sig från den man ser då kon drabbas av en infektiös juverinflammation.
En längre sammanfattning på svenska finns på s. 63–66 i avhandlingen.
* Celltal ingår i mejeriernas kvalitetsbetalningssystem som en indikator på juverhälsan i besättningen. Höga celltal påverkar också mjölkens sammansättning och egenskaper. När man talar om mjölkens celltal avses celler från kon själv, och det handlar främst om vita blodkroppar. Mjölken från friska kor innehåller celler i låg halt, med vid en infektion i juvret uppstår en inflammation och då ökar antalet vita blodkroppar. Det är en del av kons försvar mot infektionen.
———————————————————
Branislav Lakic, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, försvarade sin avhandling Effect of a single prolonged milking interval in cows. Study of indicators and mediators of inflammation, milk composition and yield den 7 december 2011 vid SLU i Uppsala. Opponent var Professor Alfonso Zecconi, University of Milan, Italien.
Mer information: Branislav Lakic, 018-67 23 23, Branislav.Lakic@slu.se
Länk till avhandlingen
Nattfjärilen tallprocessionsspinnare, Thaumetopoea pinivora, har larver som utvecklar giftiga, mikroskopiska hår som kan orsaka allvarliga allergiska besvär. Larverna lever på tallens barr. En population har funnits på södra Gotland under lång tid, men under senare år har antalet larver ökat explosionsartat. Det kan orsaka omfattande skador på tallskogarna och på människors hälsa.
Cecilia Ronnås har i sitt doktorsarbete vid SLU studerat egenskaper i larvstadiet som påverkar några olika insektsarters benägenhet att få utbrott. Många utbrottsarter är kolonilevande under larvtiden, så även tallprocessionsspinnaren. Det kan finnas flera fördelar med att leva i kolonier.
– Flera larver i en klunga kan bättre försvara sig mot rovdjur, de kan höja sin kroppstemperatur genom att sola sig i grupp och de kan hjälpas åt att komma åt svårtillgänglig föda, berättar Cecilia Ronnås.
Hennes studier på tallprocessionsspinnarlarver visar att antalet individer i en koloni är avgörande för att larverna ska få dessa fördelar, både vad gäller skydd mot rovdjur och temperaturreglering. Eftersom små larvkolonier kan slås ihop till större, kan en hög populationstäthet med många kolonier per träd vara gynnsam för artens överlevnad.
Tallprocessionsspinnarens larver kläcks tidigt på våren, vilket ger dem möjlighet att undkomma rovdjur som inte blir aktiva förrän senare på säsongen. Myror, till exempel, blir inte aktiva i träden förrän i maj, en månad efter det att larverna har kläckts. Larverna har då haft tid på sig att växa, och eftersom stora larver är bättre skyddade mot myror än små, är den tidiga kläckningen gynnsam för larvöverlevnaden, även om larverna växer mycket långsamt under den svala våren.
Tallprocessionsspinnarens kända förekomst i världen består av ett antal splittrade populationer, från Spanien till Östersjöområdet. Genetiska studier visar att arten under senare tid har spritt sig till nya områden, vilket är förvånande med tanke på dess begränsade spridningsförmåga. Resultaten visar också att arten aldrig har haft en sammanhängande utbredning över hela Europa.
– Det har funnits en oro att populationen på Gotland skulle expandera till följd av det pågående utbrottet, säger Cecilia Ronnås.
Därför har hon sökt efter eventuella nyetablerade populationer och med hjälp av genetiska studier jämfört dessa med utbrottspopulationen för att avgöra deras relativa ålder. Även om flera populationer återfanns utanför utbrottsområdet på Gotland, var inga av dessa populationer nyetablerade. Data visade även att fjärilarna inte förflyttade sig mycket mellan populationerna.
– Detta pekar på att artens utbredningsområde inte expanderar till följd av det pågående utbrottet, säger hon. Det innebär att oron för en utökad ”larvinvasion” på Gotland verkar vara obefogad.
——————————————–
MSc i biologi Cecilia Ronnås, institutionen för ekologi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Population Ecology at the Range Edge – Survival and Dispersal of a High-Density Lepidopteran Population”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Tid: fredagen den 16 december klockan 13.00
Plats: sal L i Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Docent Tero Klemola, Department of biology, University of Turku, Turku, Finland
Mer information
Cecilia Ronnås, cecilia.ronnas@slu.se, 018-67 26 54
Hemort: Uppsala
Mer om tallprocessionsspinnare
Institutionen för ekologi,
SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.
Ju högre sänkavärde, desto större är risken för hjärtinfarkt. Att kunna bedöma risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom redan hos ungdomar kan i framtiden få stor betydelse för befolkningens hälsa. En tidigt insatt förebyggande behandling kan göra att hjärt-kärlsjukdomar inträffar senare eller kanske i vissa fall helt uteblir.
Hjärt-kärlsjukdom är den överlägset vanligaste dödsorsaken i Sverige och varje år insjuknar nära 40 000 svenskar i hjärtinfarkt. Antalet är på väg nedåt, mycket tack vare framgångsrika förebyggande åtgärder. Den absolut vanligaste infarktorsaken är åderförkalkning med blodproppsbildning i något av hjärtats kranskärl. Förkalkningen är en process som utvecklas under mycket lång tid och mycket tyder på att den börjar redan vid födseln. I väggarna på de skadade kärlen finns immunceller som kommunicerar via inflammatoriska signalsubstanser. En del av dessa substanser tycks läcka från kärlväggarna och är därför mätbara i blodet. Sänkningsreaktionen påverkas bland annat av koncentrationen av inflammatoriska substanser i blodet, och ett förhöjt värde kan därför vara ett tecken på en mer utbredd åderförkalkningsprocess.
Avhandlingen visar att de personer som hade en sänka på 15 mm per timme eller mera löpte 70 % högre risk att drabbas av hjärtinfarkt än personer med ett värde på 1 mm per timme. Att inflammatoriska substanser är kopplade till en ökad risk för hjärtinfarkt har tidigare kunna visas hos medelålders och äldre personer. I avhandlingen ingår den veterligen första större studien i världen med syfte att undersöka sambandet mellan inflammatoriska markörer och hjärtinfarkt hos ungdomar. Resultaten bygger på data som samlades in i samband med värnpliktsmönstringen under 1960- och 1970-talen, vilket betyder att studien innefattar fler än 400 000 unga svenska män. Att studien omfattar ett så stort antal personer och att diagnostiken av hjärtinfarkt i Sverige är mycket tillförlitlig medför att de resultat som presenteras i avhandlingen är belagda med stor statistisk säkerhet.
Eftersom extremt få kvinnor mönstrade under den perioden finns motsvarande data inte tillgängliga för kvinnor. Därför är det inte känt om samma koppling mellan sänka och hjärtinfarkt också gäller för kvinnor. Eftersom sänkan hos en enskild individ kan vara förhöjd också av andra anledningar än åderförkalkning behövs ytterligare studier innan provet kan användas som en del i riskbedömningen hos friska personer. Oavsett detta tyder resultaten på att det är möjligt att bedöma risk för hjärt-kärlsjukdom redan hos unga personer.
Fler viktiga fynd i avhandlingen är bland annat ett starkt samband mellan kroppsfett och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Förutom att en stor mängd kroppsfett är farligt visas också att fettets placering på olika delar av kroppen medför olika grad av risk. Särskilt bukfettet är starkt kopplat både till andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och till risken för stroke, medan en högre andel fett kring höfterna innebär lägre risk. Det som skiljer dessa studier från flera tidigare med liknande resultat är man inte uppskattat fettmängd med hjälp av omkretsmätningar eller BMI-värden, utan att man faktiskt mätt kroppsfettet. Det har gjorts på ett stort antal personer och på ett mycket exakt sätt med hjälp av röntgenteknik. Resultaten visar också att personer som motionerar mycket både har lägre kroppsfett och bättre fettfördelning, och därför pekar mycket på att man kan minska sin risk för hjärt-kärlsjukdom genom att motionera mera.
Fredrik Toss är doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för geriatrik.
Han kan nås på
tel. 090-7869820
e-post fredrik.toss@idrott.umu.se
Fredagen den 16 november försvarar Fredrik Toss, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, sin avhandling med titeln:Kroppsfettsfördelning, inflammation och hjärt-kärlsjukdom (Engelsk titel: Body fat distribution, inflammation and cardiovascular disease).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Bergasalen, Kvinna-barn-onkologihuset (by 27), NUS. Fakultetsopponent är professor Jan Ekstrand, Linköpings universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
Hygiensjuksköterskan Anita Wang Børseths masterarbete har titeln Enerom, et smitte- og sykdomsforebyggende tiltak i sykehus? Undersökningen har kartlagt förekomsten av den smittsamma tarmsjukdomen Clostrium Difficile hos inlagda patienter på fyra norska sjukhus mellan 2001-2010.
Syftet var att se om enskilt rum kunde reducera smittan. I analysen ingick att se om förflyttning av patienter från ett gammalt sjukhus med få enskilda rum, till ett nytt sjukhus med många enskilda rum, minskade förekomsten av Clostrium difficile, som kan orsaka diarréer.
Andelen enskilda rum har ökat under studieperioden men detta har inte haft smittoförebyggande effekt vad gäller Clostrium Difficile.
– Men troligen kan enskilda rum förbättra smittförebyggande arbete när det gäller hälsopersonal, säger Anita Wang Børseth.
Något samband mellan enskilt rum och smittspridning kunde inte påvisas. Skillnaden mellan smittoförekomsten skiljde sig dock stort mellan de fyra stora norska sjukhus som ingick i studien. Risken för smitta förefaller större i äldre sjukhus men detta kunde inte påvisas med statistisk signifikans.
– Det måste till flera förebyggande åtgärder, varav enskilt rum kan vara en, för att förebygga spridning av infektionen, säger Anita Wang Børseth.
Kontaktinformation
Handledare NHV: Lene Povlsen Universitetslektor, DrPH/NHV
Extern: Jan Egil Afset Overlege/ førsteamanuensis Avd. for medisinsk mikrobiologi, St Olavs Hospital/ NTNU
Kolnanorör består av kolatomer strukturerade i grafenlager ihoprullade till en cylinder. En annan typ av kolmaterial är C60 som består av sextio kolatomer som ligger ordnade i fem- eller sexkantiga figurer ungefär som mönstret i en fotboll. Kolnanomaterial är starkare än stål, leder ström bättre än koppar och är bättre värmeledare än diamant.
Om man blandar kolnanorör eller C60 i plast, dvs. en polymer, får man polymera kolnanokompositer. Kompositerna har bättre egenskaper än den rena plasten men de är långt ifrån egenskaperna hos kolnanomaterialen. Ett problem är att kolnanomaterialet har svårt att binda till andra ämnen.
Genom att använda högt tryck och höga temperaturer kan man bryta upp och skapa nya kemiska bindningar, vilket kan generera kompositer med intressanta mekaniska, termiska och elektriska egenskaper.
Junchun Yu har i sitt arbete utsatt polymerer och polymerkompositer för tryck motsvarande cirka 3 500 bilars vikt på en människa och studerat materialen när temperaturen höjs. Hans resultat är högst intressanta.
– För en blandning av fem viktprocent kolnanorör i polymeren polyisopren gav behandlingen starkare ytbindningar mellan kolnanorören och polymeren, vilket förbättrade materialets mekaniska egenskaper. Draghållfasthet och elasticitetmodul hos kompositen fördubblades, säger Junchun Yu.
För delkristallina polymeren nylon-6 gjorde tillsats av två viktprocent kolnanorör att värmeledningsförmågan ökade cirka 30 procent. En efterföljande tryck- och temperaturbehandling ökade kristalliniteten från 30 till 60 procent samtidigt som värmeledningsförmågan ökade med ytterligare cirka 40 procent.
I försök med den klotformade kolstrukturen C60 infogad i polyisopren (20 viktprocent) ökade draghållfastheten sex gånger jämfört med den rena polymeren vid samma tryck- och temperaturbehandling.
Junchun Yu upptäckte också att tvärbindningar som skapades vid behandlingen var delvis reversibla vid upphettning vid normaltryck.
– Denna effekt kan öppna en möjlighet att återvinna kompositen genom att bryta upp bindningarna, säger han.
Hög elektrisk ledningsförmåga, bra värmeledningsförmåga, god styrka men samtidigt låg densitet är önskvärda egenskaper för till exempel konstruktionsmaterial. Det finns ett stort behov av ett liknande material inom exempelvis flygplansindustrin, bilindustrin, vindkraftturbiner och sportartiklar. I framtiden kan sålunda kolnanokompositer få många användningsområden.
Om disputationen:
Torsdagen den 15 december försvarar Junchun Yu, institutionen för fysik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Studies of novel phases and states produced by means of high pressure: polymer and polymer based carbon nanocomposites. Svensk titel: Studier av nya faser och tillstånd som producerats med hjälp av höga tryck: polymerer och polymerbaserade kolnanokompositer.
Disputationen äger rum kl 13:30 i sal N200, Naturvetarhuset den 15/12.
Fakultetsopponent är professor George Floudas, Department of Physics, University of Ioannina, Greece
Läs hela eller delar av avhandlingen
För ytterligare information, kontakta gärna:
Junchun Yu
Telefon: 090-786 65 81
E-post: junchun.yu@physics.umu.se
Att vårt immunförsvar stöter på för få bakterier under uppväxten har lanserats som förklaring till den ökande andelen allergiska barn. Men det har varit svårt att belägga hypotesen vetenskapligt.
-Studien som vi gjort i samarbete med Karolinska institutet och Kungl. tekniska högskolan stärker den så kallade hygienhypotesen. Barn får sin tarmflora från omgivningen, och i vårt samhälle utsätts de troligen för lite för de bakterier som behövs för att immunsystemet ska mogna, säger Thomas Abrahamsson, barnöverläkare och forskare vid Linköpings universitet.
Han är försteförfattare till studien som nu publiceras i den högt rankade tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunology.
Forskare har tidigare anat att mångfalden och variationsrikedomen – diversiteten – har betydelse för allergiutvecklingen hos spädbarn. Men först nu kan ett tydligt samband slås fast, tack vare ny DNA-baserad teknik. Med sådana mycket kraftfulla metoder ritas nu den mikrobiologiska kartan om helt och hållet.
Avföringsprover från 40 barn – 20 med böjveckseksem och allergiska IgE-antikroppar mot födoämnen och 20 utan sådana symtom – analyserades. Med så kallad 454-pyrosekvensering identifierades DNA-sekvenser som sedan samkördes med en databas för att bestämma vilka bakteriesläkten som fanns i proven.
Resultaten visar att diversiteten var signifikant större hos de friska barnen vid en månads ålder jämfört med de barn som senare utvecklade allergi. Diversiteten hos vissa grupper verkar dock vara särskilt viktiga: Proteobakterier, som består av så kallade gramnegativa bakterier vilka kopplats till skydd mot allergi och är vanliga hos barn som växt upp i bondgårdar med boskap, och Bakteroides som i experiment visat sig motverka inflammation.
Samtidigt innebär resultaten att andra uppfattningar verkar komma på skam. Bifidobakterier som används som kosttillskott i mejeriprodukter är ett exempel. De förekom rikligt i studien men forskarna fann inget stöd för någon skyddande effekt.
Det är tarmflorans sammansättning under de första levnadsveckorna som förefaller viktigast för immunsystemets mognad. I brist på tillräcklig stimulans från många olika bakterier kan systemet överreagera mot ofarliga antigen i omgivningen, till exempel födoämnen. Barn som drabbas av sådan allergi löper en fem till sex gånger förhöjd risk att utveckla astma i skolåldern.
Artikel: Abrahamsson TR, Jakobsson HE, Andersson AF, Björkstén B, Engstrand L, Jenmalm MC: Low diversity of the gut microbiota in infants developing atopic eczema. Journal of Allergy and Clinical Immunology online 6 december 2011.
Kontakt: Thomas Abrahamsson, 010-1030000 vx, mobil 0709-566815, thomas.abrahamsson@lio.se
Den handlar om vad Europa och europeiskhet är och den förs på det symboliska planet. I boken ”Signifying Europe” avtäcker Johan Fornäs, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola, det symboliska Europa. Boken beskriver hur europeisk identitet är kulturellt konstruerat, med en mängd exempel från vår vardag.
Vad är Europa? Den skenbart enkla frågan kan besvaras med ett uppräknande av länder som ingår i världsdelen Europa. Vill man nyansera det hela lite kan man berätta om den europeiska unionen, eurosamarbetet och andra liknande ekonomiska eller politiska gemenskaper som på något vis kan definiera Europa. Men pillar man bara lite under ytan på frågan är det plötsligt inte så enkelt att svara: vad karaktäriserar Europa, eller en europé? Vad är typiskt europeiskt? Likafullt har dessa frågor stor betydelse för Europa på det symboliska planet.
Det symboliska Europa
I boken ”Signifying Europe” berättar professorn i medie- och kommunikationsvetenskap, Johan Fornäs, om hur europeisk identitet är kulturellt konstruerat och hur det uttrycks på olika symboliska plan. Boken är en systematisk översikt över en mängd nyckelsymboler, såsom Europaflaggan, Europahymnen, Europadagen och euron.
Frågor om identitet blir allt viktigare när Europa genomgår radikala förändringar – då uppstår ett behov av att omidentifiera meningen med Europa.
Johan Fornäs har upptäckt att det finns några olika huvudtendenser i berättelserna om Europa och hur Europa identifieras.
– En sådan berättelse är den om Europa som utvalt och upphöjt: Europa som civilisationens vagga, där idéerna om yttrandefrihet och mänskliga rättigheter har sitt ursprung, berättar han. Andra berättelser betonar mer mångfalden, öppenheten och den inbördes jämlikheten mellan Europas olika delar.
Försök att symboliskt uttrycka kombinationen av sådana inbördes motsägelsefulla identifikationer kan urskiljas i exempelvis den symmetriska EU-flaggan, som har en himmelskt upphöjande men inbördes jämlik stjärncirkel. Den kan tolkas som sluten och homogen men också som en gemensam spelplats, beroende på om man ser Europas centrum som tomt eller som öppet.
Pengar också symboler för identitet
Ett annat exempel som Johan Fornäs specialstuderat är euron. Mynt och sedlar representerar inte bara ett ekonomiskt värde, utan är också symboliska tecken på kulturell identitet i olika geopolitiska gemenskaper. Johan Fornäs kallar dem ”minimalistiska massmedier”. Euron lanserades 2002 för att stärka visionen av en europeisk identitet. Sedlarna har försetts med bilder av fönster, dörrar och broar – ett uttryck för en anda av öppenhet, samarbete och kommunikation med omvärlden. Det passar in i en lång tradition där Europa på gott och ont förknippats med en stark önskan till kommunikation med andra, från korståg och kolonialism till upptäcktsresor och upplysningens universalistiska projekt. Myntens nationellt präglade baksidor ger plats för pluralism och skillnad, i enlighet med mottot ”förenade i mångfalden”.
I det perspektivet handlar den pågående eurokrisen också om identitet. Vad är den europeiska gemenskapen och identiteten, när en av dess största symboler, eurosamarbetet, hotar att falla samman? Att ett av de krisande länderna, Grekland, dessutom anses vara den plats där Europas civilisation sägs ha sina rötter, ger krisen en extra symbolisk laddning, menar Johan Fornäs.
Boken är utgiven på förlaget Intellect Press. Johan Fornäs forskning fortsätter i ett nytt projekt, som med stöd från Östersjöstiftelsen startar 2012:
”Narratives of Europe: Perspectives from its North-East Periphery”.
____________________________________________________
Södertörns högskola är ett ungt och dynamiskt lärosäte med unik profil, beläget i Flemingsberg i södra Stockholm. Vid högskolan bedrivs kvalificerad forskning. Särskilt starka forskningsområden är Östersjö- och Östeuropaforskning, samtidshistoria, institutionell förändring i det moderna samhället, interreligiösa relationer, genusstudier, kritisk kulturteori, estetik och miljövetenskap.
Ett mångvetenskapligt arbetssätt är utmärkande för högskolan. Samverkan över ämnesgränserna betonas för att nå nyanserad kunskap om komplexa samhälleliga fenomen. Verksamheten vid Södertörns högskola genomsyras av ledorden mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning.
Kontaktinformation
Kontakt Johan Fornäs: e-post: johan.fornas@sh.se, mobiltel: 0703-402242
Religionsvetaren Hans Leander har undersökt hur Markusevangeliet som berättelse förhöll sig till den romerska imperiemakten. Han har närmat sig frågan utifrån ett antagande om att Bibeln bär på ett kolonialt arv och att bibeltolkning, även akademisk sådan, alltid är färgad av tolkarens position och perspektiv. För att kunna påvisa det koloniala arvet har han studerat hur 1800-talets bibelforskare tolkade Markusevangeliet – tolkningar som också visade sig vara påverkade av 1800-talets koloniala tankesätt.
– Jag fann att föreställningar om grekiskt och semitiskt inom bibelforskningen samspelade med en upphöjd kolonial, europeisk identitet. ”Greken” representerade ofta det metafysiska, det progressiva och det kristna, medan ”semiten” (eller ”juden”) representerade det teokratiska och stagnerade, och framställdes som ”den andre”. Det fanns också en etablerad syn på ”hedningar” som under 1800-talet fortsatte att vara central i den koloniala utbredningen, vilket även präglade bibelforskningen under denna tid, säger Hans Leander.
Hans Leander anlade därefter ett postkolonialt perspektiv på Markusevangeliet för att ta reda på hur evangeliet förhöll sig till den romerska imperiemakten. Inom den postkoloniala teoribildningen har olika begrepp utvecklats för att förstå och analysera ojämlika relationer, särskilt relationer mellan kolonisatörer och koloniserade. Förståelsen av en maktrelation blir då mer mångfacetterad än ett renodlat ”för” eller ”emot” den dominerande parten. Avhandlingen tillämpar dessa begrepp på Markusevangeliet som när det börjar cirkulera representerar en minoritetsgrupp i imperiekulturens marginaler. En slutsats är att även om Markus utgör en motstridig representation sänder berättelsens intrig subtila men ändå tydliga subversiva signaler.
Synen på hur Markusevangeliet förhöll sig till Romarriket har enligt Hans Leander framförallt präglats av den moderna uppdelningen mellan religion och politik. Avhandlingen går dock emot en sådan tolkning.
– En sådan uppdelning var främmande för Markusevangeliets första mottagare. Det fanns ingen sekulär politisk sfär som var skild från religionen. Vill man förstå vad Markus betydde för sina första åhörare så behöver man tänka bortom denna uppdelning, säger Hans Leander.
Kontaktinformation
Mer information:
Hans Leander, telefon: 031–731 15 59, 0703–99 22 34, e-post: hans.leander@lir.gu.se
Avhandlingens titel: Discourses of Empire: The Gospel of Mark from a Postcolonial Perspective
Tid och plats för disputation: fredagen den 9 december 2011 kl. 14.15, Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Professor Jorunn Økland
Avhandlingen kan beställas från Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, e-post: expedition@lir.gu.se
Avhandlingens abstract finns även digitalt publicerad: http://hdl.handle.net/2077/26886
