Stora förväntningar ställs på grafen, vars extrema egenskaper hänger på att det består av ett enda lager kolatomer. Men attraktionskrafter mellan atomerna gör att lagren dras till varandra. En lösning på problemet är att pumpa in vätgas mellan lagren.
Forskarnas beräkningar, som presenteras i den högrankade tidskriften Physical Review A, visar att vätet vid en viss koncentration påverkar de atomära van der Waals-krafterna att bli repulsiva i stället för attraktiva. Följden blir att grafenskikten stöter bort varandra och svävar fritt med några nanometers mellanrum (ett exempel på så kallad kvantlevitation).
Professor Bo E. Sernelius, som genomfört studien tillsammans med sin förre doktorand Mathias Boström, pekar på flera möjliga tillämpningar av upptäckten:
• Lagring av vätgas som fordonsbränsle.
• Framställning av enstaka grafenlager genom att skala av dem från en trave som fått växa på ett underlag av exempelvis kiselkarbid, en metod som utvecklats vid Linköpings universitet.
• Repulsiva krafter är idealiska för tillverkning av friktionsfria komponenter i nanostorlek, till exempel robotar och sensorer för medicinska ändamål.
I den aktuella studien utgick forskarna från två odopade skikt av grafen på ett substrat av kiseldioxid (silica). I utgångsläget är van der Waalskraften attraktiv och tvingar skikten närmare varandra. Men när atomär vätgas tillsätts uppstår i stället repulsiva krafter. En liknande effekt observerades med andra gaser, molekylär vätgas (H2) och helium.
Grafen är ett tvådimensionellt material vilket innebär att det har mycket speciell karaktär – det är töjbart, genomskinligt, starkare än diamant och har en överlägsen förmåga att leda elektrisk ström. 2010 fick André Geim och Konstantin Novoselov nobelpriset i fysik för att de för första gången lyckats framställa stabila flagor av materialet.
Artikel:
Repulsive van der Waals forces due to hydrogen exposure on bilayer graphene av Mathias Boström och Bo E. Sernelius. Physical Review A 85:1, 11 januari 2012.
Kontakt:
Bo Sernelius +46 (0)13 281724, bos@ifm.liu.se
Åke Lindström är professor i zooekologi vid Lunds universitet. Tillsammans med andra europeiska forskare har han tittat på 20 års data kring fåglar, fjärilar och sommartemperaturer. Under perioden har Europa blivit varmare och en given temperatur har flyttat norrut, närmare bestämt 250 km. Fågel- och fjärilsamhällena har inte följt med i samma utsträckning.
– Både fjärilar och fåglar svarar på klimatförändringarna, men inte tillräckligt fort för att hålla jämna steg med ett allt varmare klimat. Vilka ekologiska effekter detta har på längre sikt vet vi inte, säger Åke Lindström.
Fjärilarna har anpassat sig snabbare till den varmare temperaturen och har i snitt flyttat 114 km norrut, medan fåglarna enbart flyttat 37 km norrut. En trolig orsak kan vara att fjärilarna har en mycket kortare livslängd och därför anpassar sig snabbare till klimatförändringarna. Eftersom fåglarna gärna återkommer till samma häckningsplats som tidigare år finns det också en större tröghet i fågelsystemet.
– En oroande aspekt av detta är om fåglarna kommer ur fas med fjärilarna, eftersom fjärilslarver och insekter i allmänhet utgör en viktig födokälla för många fåglar, säger Åke Lindström.
Sverige visar de starkaste tendenserna när det gäller fåglar, för fjärilar finns dock inga motsvarande svenska data. Till studien har fåglarna delats in i ”kalla” och ”varma fåglar” – det vill säga fåglar som trivs bäst i något kallare temperatur eller något varmare temperatur. Till exempel är domherre och sävsparv ”kallare” fåglar och svarthätta och steglits ”varmare” fåglar. Generellt har forskarna sett att det blir fler av de ”varmare” fåglarna och färre av de ”kalla”. Också när det gäller nya arter som tillkommer och arter som försvinner från en viss plats så är det oftare nya ”varma” arter som tillkommer och ”kalla” arter som försvinner.
– De senaste 50 åren har fåglarnas och fjärilarnas antal och utbredning främst påverkats av jordbruk, skogsbruk och urbanisering. Klimatförändringarna seglar nu upp som en allt viktigare faktor för utvecklingen av den biologiska mångfalden, säger Åke Lindström och fortsätter:
– För Sveriges del kommer detta förmodligen att innebära fler fågelarter på sikt, många nya arter är redan på gång från kontinenten.
För ytterligare information, kontakta Åke Lindström 070-697 931 eller Ake.Lindstrom@biol.lu.se
Åke Lindström arbetar bland annat med projekten BECC (Biodiversitet och ekosystemtjänster i ett föränderligt klimat) och CanMove (Centre for Animal Movement Research) vid Lunds universitet. Studien är ett gemensamt europeiskt projekt med data från 20 år och sju länder (Spanien, Frankrike, Holland, Sverige, England, Finland och Tjeckien). För Sverige ingår data för fåglar och temperatur. De svenska fågeldata är insamlade på uppdrag av Naturvårdsverket.
Artikeln hittar du här: http://www.nature.com/nclimate/journal/vaop/ncurrent/full/nclimate1347.html
Läs mer om BECC: http://www.cec.lu.se/forskning/becc och CanMove: http://canmove.lu.se/sv
Kontaktinformation
Anna Kristiansson
Kommunikatör
Centrum för miljö- och klimatforskning, CEC
Lunds universitet
Tel: 046-222 9312
Mobil: 0703-592609
E-post: anna.kristiansson@cec.lu.se
www.cec.lu.se
Den europeiska kemikalielagstiftningen REACH har fastställt att kemikalier som produceras eller importeras i en mängd över ett ton per år, måste registreras och riskbedömmas. En uppskattad siffra är att detta gäller för 30 000 kemikalier. Problemet är dock att data och information ofta är otillräcklig för en riskbedömning. Till stor del används i dag djurförsök för att ta fram effektdata. Men djurförsök är både kostsamma och tidskrävande och etiskt ifrågasatta.
REACH har därför öppnat upp för möjligheten att använda in silico-verktyg som ett sätt att bidra med efterfrågad data och information. In silico har en ungefärlig betydelse av i datorn, och innebär beräkningsmodeller och metoder som används för att få information om kemikaliers inneboende egenskaper och dess toxicitet dvs. om kemikalien är giftig på något sätt.
Mia Stenberg har i sin avhandling undersökt industrikemikalier generellt och specialstuderat den kända miljöföroreningen PCB. Målet var dels att undersöka möjligheterna med att använda in silico-metoder och dels att skapa information som kan användas vid en riskbedömning.
I den inledande studien undersökte Mia Stenberg 56 072 organiska industrikemikalier och skapade en karta över dem. Kartan beskriver de fem viktigaste kemiska och strukturella molekylära egenskaperna. I kartan hittar man kemiskt liknande kemikalier nära varandra och kartan användes för att jämföra kända och potentiella miljöfarliga kemikalier med varandra. De mest kända miljöföroreningarna har liknande kemiska egenskaper och bildade kluster på kartan.
– Genom att specialstudera den delen av kartan skulle man kunna identifiera fler potentiellt miljöproblematiska kemiska substanser, säger Mia Stenberg.
Därefter gjorde Mia Stenberg fördjupade studier om industrikemikalierna PCB. PCB är sedan 70-talet förbjudet i Sverige och Ryssland var det sista landet att fasa ut PCB mellan år 1987 och 1993. Trots detta sprids fortfarande PCB ut till omgivande luft och mark från till exempel fogmassa. Mia Stenberg valde ut tjugo PCB-substanser så att de strukturellt och kemiskt väl representerade de 178 PCB-”varianterna” med tre till sju kloratomer. Effekten hos PCB undersöktes i 17 olika biokemiska testsystem. Flera av de testade PCB-substanserna visade sig ha effekt och resultatet från testningen användes för klassificering av PCB med avseende på dess toxiska verkan. Studierna visade att PCB inte kan räknas som en grupp av substanser med liknande effekt utan de uppvisar olika effekter beroende på antal kloratomer och hur de är placerade på molekylen.
Dessutom utvecklade Mia Stenberg kvantitativa modeller för att förutbestämma effekter hos ännu icke testade PCB. Modellerna ger också ytterligare kunskap om strukturella egenskaper som ger icke önskvärda effekter i människa och natur. Denna information kan användas vid en framtida riskbedömning av PCBs.
Mia Stenberg är född och uppvuxen i Skellefteå.
Om disputationen:
Måndagen den 16 januari 2012 försvarar Mia Stenberg, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: In silico tools in risk assessment of industrial chemicals in general and non-dioxin-like PCBs in particular. Svensk titel: In silico-verktyg vid riskbedömning av industrikemikalier i allmänhet och icke dioxinlika PBC i synnerhet.
Disputationen äger rum kl 13.00 i Sal KB3B1, KBC, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är doktor Miriam Jacobs, European food safety authority (EFSA), Parma, Italien.
Läs hela eller delar av avhandlingen på:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-50609
För ytterligare information, kontakta gärna:
Mia Stenberg
E-post: mia.stenberg@chem.umu.se
Telefon: 070-29 63 733
Risken med att prata och använda smarta mobiltelefoner under körning debatteras livligt i Sverige. Det finns mycket i och utanför bilen som bidrar till att förare förlorar fokus och råkar ut för olyckor i trafiken. Det är livsfarligt att släppa vägen med blicken för att fingra på knappar och displayer och risken ökar markant för att en olycka ska inträffa. Det är dock osäkert vilka åtgärder som bör införas för att minska olyckorna.
SAFER har nu genom det amerikanska forskningsprogrammet Strategic Highway Research Program, SHRP 2, fått i uppdrag att undersöka hur ouppmärksamhet hänger ihop med risken att råka ut för en upphinnandeolycka. En upphinnandeolycka är en kollision där en bil kör in i ett framförvarande fordon, ett scenario som är mycket vanligt och som ofta orsakar långvariga skador hos de inblandade.
Över 3000 instrumenterade bilar rullar just nu på vägarna i USA och samlar under två år in data och video kontinuerligt om hur förarna kör och beter sig i fordonet. Datan omfattar över en petabyte, dvs en miljon gigabyte, och kommer att analyseras av svenska forskare på SAFER.
– Det är unikt att ett svenskt forskarlag får tillgång till sådana exklusiva data. Genom dem får vi tillgång till information om vad som föregår en krock, incident eller så kallad nära-krock, säger Trent Victor från AB Volvo och forskningsledare inom förarbeteende på SAFER. Vi kommer att få fram vilka riskfyllda beteenden som orsakar olyckor vid distraktion. Resultaten kommer att påverka hur man utformar tekniken i bilar, inklusive mobiltelefoner, och hur aktiva säkerhetssystem bör utformas.
– Det gäller att förstå hur du exempelvis ska använda din mobiltelefon eller byta radiokanal. Vissa sätt är farligare än andra, och det är viktigt att förstå vilka som är rätt. Fokus i studien ligger alltså på hur aktiviteten utförs och inte vad som utförs. Exempelvis kan man byta radiokanal på ett mer eller mindre riskfyllt sätt, säger Trent Victor.
SAFER har stor erfarenhet av att samla in, behandla och analysera förardata på både nationell och internationell nivå. SHRP2 är den största studien om förarbeteende någonsin.
– Att få ett uppdrag som detta från USA är ännu ett erkännande. SAFERs forskare räknas till de främsta i världen inom detta område, säger Anna Nilsson-Ehle, föreståndare på SAFER.
Deltagande parter i projektet är Chalmers, VTI, AB Volvo och Volvo Personvagnar. Projektet är på tre år men den första beviljade fasen är ett år.
På Transportforum i Linköping har SAFER en session på temat ”Trötthet och distraktion”. Här kommer projektet SHRP2 förklaras ytterligare, och även andra studier om förarbeteende.
Tid: 11 januari kl 15:30-17:30.
Sal: Pelarsalen, Scandic Frimis.
Detta är SAFER
SAFER är ett fordons- och trafiksäkerhetscentrum vid Chalmers. Forskningen handlar till exempel om hur man undviker olyckor, minskar skador i en eventuell krock, och underlättar räddningsarbetet efter en olycka. Många projekt rör människans beteende i bil och i verklig trafikmiljö.
www.chalmers.se/safer
Kontaktinformation
För mer information, kontakta
Trent Victor, SAFER, forskningsledare Behavior in Accident Causation, och AB Volvo, 031-322 66 51, trent.victor@volvo.com
Lisa Knutsson, SAFER, kommunikatör, 031-772 21 11, lisa.knutsson@chalmers.se
Forskarna fann en upp till 188 gånger större transport av läkemedelsrester i Fyrisån i samband med en Reggae-festival som arrangerades vid strandkanten av Fyrisån. Det var framförallt läkemedel som kan köpas receptfritt på apotek eller i butik och som motverkar huvudvärk. Den största, explosionsartade ökningen inträffade dock bara när festivalerna sammanföll med regn.
Förklaringen till att en festival kan leda till drastiska ökningar av läkemedelsrester i naturligt vatten under vissa väderförhållanden var överraskande.
– Många av de ca 10 000 festivalbesökarna kissade på gräsmattan istället för att använda toaletterna, säger Gesa Weyhenmeyer vid SLU.
När det började regna spolades urinen från gräsmattan ner i Fyrisån, och läkemedelsresterna hamnade då aldrig i reningsverket för att brytas ned. Ett läkemedel, carbamazepine, upptäcktes till och med i så höga halter att det kan anses som potentiell fara för organismer.
– Studien visar hur viktigt det är att placera sådana festivaler på rätt ställen och att informera deltagarna om riskerna för miljön, säger hon.
Mer information:
– Atlasi Daneshvar, doktorand vid institutionen för vatten och miljö, SLU, atlasi.daneshvar@slu.se, 018-67 31 42
– Gesa Weyhenmeyer, forskare vid SLU och Uppsala universitet, 076-838 31 06, Gesa.Weyhenmeyer@ebc.uu.se;
Neglected sources of pharmaceuticals in river water — footprints of a Reggae Festival, Paper Ref: C1EM10551E – Journal of Environmental Monitoring, http://pubs.rsc.org/en/content/articlelanding/2012/em/c1em10551e
– Institutionen för vatten och miljö, http://www.slu.se/vatten-miljo
– På några punkter kan det diskuteras om svensk rätt är förenlig med – eller i vart fall i linje med – Europakonventionen om skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, säger Mattias Hjertstedt.
I sin rättsvetenskapliga avhandling har han kartlagt de tre viktigaste regelkomplexen som ger brottsutredare tillgång till handlingar: beslag med husrannsakan, myndigheters utlämnandeskyldighet samt editions- och exhibitionsplikt. Resultaten visar att svensk lagstiftning är alltför oklar i flera avseenden och innehåller för få rättssäkerhetsgarantier.
– Till exempel går det inte i praktiken att överpröva beslut om husrannsakan eller att överklaga myndigheters beslut att lämna ut handlingar som innehåller integritetskänslig information, säger Mattias Hjertstedt, som också ifrågasätter att beslut om beslag och husrannsakan ofta fattas av polisen och inte av domstol eller åklagare.
Han jämför med den finska lagstiftningen på området, som nyligen har kritiserats av Europadomstolen som just alltför oklar. Domstolen har även anmärkt på den finska ordningen att polisen fattar beslut om husrannsakan som inte går att överpröva.
– Motsvarande regler i svensk rätt påminner mycket om de nu underkända finska reglerna.
Han har olika lösningar på hur reglerna kan bli mer tydliga och rättssäkra.
– Ett alternativ är helt enkelt att ändra lagstiftningen, till exempel att införa en möjlighet att överpröva beslut om husrannsakan. Andra vägar är att rättspraxis utvecklas eller att föreskrifter inom polis- och åklagarmyndigheterna införs.
I avhandlingen har Mattias Hjertstedt också undersökt vilka möjligheter brottsutredare har att få tag i handlingar. Resultaten visar att det regelkomplex som är mest tillämpbart för brottsutredare är beslag tillsammans med husrannsakan, det vill säga att tillfälligt få ta hand om annans egendom genom att få tillgång till hus, rum eller slutet förvaringsställe. Reglerna om myndigheters utlämnandeskyldighet är också användbara, framför allt bestämmelsen om informationsskyldighet mellan olika myndigheter.
Däremot går det inte att så ofta hänvisa till reglerna om editions- och exhibitionsplikt, bland annat eftersom dessa bestämmelser inte går att använda då handlingar innehas av en misstänkt.
Fakta om disputationen
Fredagen den 13 januari försvarar Mattias Hjertstedt, juridiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Tillgången till handlingar för brottsutredare: En rättsvetenskaplig studie av beslag med husrannsakan, myndigheters utlämnandeskyldighet samt editions- och exhibitionsplikt. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Dan Frände, Helsingfors universitet.
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter: Mattias Hjertstedt,
juridiska institutionen, Umeå universitet,
Telefon: 090-786 79 43
E-post: mattias.hjertstedt@jus.umu.se
– Örebro universitet har redan tidigare byggt en internationellt ledande forskningsmiljö inom robotik med stöd av KK-stiftelsen. Det nya anslaget är ett steg vidare för oss och vi bedömer att det finns goda möjligheter att genomföra fler framgångsrika ansökningar till KK-stiftelsen, säger Örebro universitets rektor Jens Schollin.
KK-stiftelsen bidrar med 36 miljoner kronor till den nya forskningsmiljön, och resten kommer från företag inom livsmedels- och hälsokostbranschen: Lantmännen, Valio, BioGaia, Wennström Integrated CD och Winclove Bio Industries. Dessutom kommer Örebro läns landsting att vara en viktig samarbetspartner.
Skräddarsy behandlingar
– Allt mer forskning pekar på kostens och tarmbakteriernas betydelse för fysisk och psykisk hälsa. Det ska vi undersöka närmare, men vi ska också gå ett steg längre och utveckla nya metoder för att förebygga och behandla vanliga sjukdomar som beror på störningar i samspelet mellan kost, bakterier, tarm och hjärna, berättar professor Robert Brummer vid Örebro universitet, som ingår i ledningsgruppen för den nya forskningsmiljön.
– Vi kommer till exempel att studera hur man kan förbättra mag- och tarmfunktionen genom att förändra bakteriesammansättningen i tarmen med hjälp av kosten. Det handlar då om att skräddarsy individuella behandlingar som är anpassade till de enskilda personerna.
Antalet bakterier i en människotarm är tiotals gånger högre än kroppens egna celler och det finns en nära samverkan mellan oss människor och våra tarmbakterier, som har betydelse för många viktiga funktioner i kroppen.
Internationellt samarbete
Den nya mångvetenskapliga forskningsmiljön ska undersöka hur tarm och tarmbakterier interagerar med varandra, och hur detta i sin tur påverkar signalerna mellan tarm och hjärna. Dessa signaler verkar troligen åt båda hållen, vilket innebär att det inte bara är tarmens funktion som påverkas av hjärnan, utan att även hjärnans funktion kan påverkas av tarmen och dess bakterier. Teorin stöds av att man funnit avvikande bakteriesammansättning hos personer med så vitt skilda diagnoser som irritabel tarm, svår depression och autism.
Forskningsmiljön bygger framför allt på den kompetens som redan finns vid Örebro universitet och Universitetssjukhuset Örebro, men man kommer också att samarbeta med forskargrupper vid bland annat Linköpings universitet, Helsingfors universitet i Finland, Wageningen universitet i Holland, Münchens tekniska universitet i Tyskland och UCLA (University of California, Los Angeles) i USA.
För mer information, kontakta Robert Brummer, 0738-42 66 00.
Efterfrågan av organtransplantationer är hög men det finns få donatorer. Detta har lett till utvecklingen av en tvärvetenskaplig forskningsinriktning, som kallas ”regenerativ medicin”. Dessa metoder skulle till exempel kunna hjälpa patienter med svåra brännskador eller patienter med benbrott som inte vill läka. Forskarna kommer också att arbeta med metoder för att regenerera muskel och hjärta.
Utvecklingen av regenerativa metoder sker dock mycket långsamt på grund av brister i infrastruktur samt kommunikation mellan forskargrupper och industri. Det tar många år innan en toppmodern teknologi genomgår alla nödvändiga tester med omfattande djurstudier. Endast få teknologier resulterar i färdiga medicinska produkter som når marknaden.
I en ny europeisk satsning söker man lösningar för att effektivisera hela processen från idé till marknad. Det internationella projektet BIODESIGN startade första januari 2012 under ledning av forskare på forskningsprogrammet polymerkemi, Institutionen för kemi – Ångström, Uppsala universitet. Projektet har en budget på 11 miljoner euro och syftet är att skapa ett nära samarbete mellan stora och små företag samt de ledande forskningsgrupperna inom regenerativ medicin. Därigenom kan kombination av värdefull kunskap och mångårig praktisk erfarenhet möjliggöra en snabbare utveckling och optimering av funktionella material samt minska antalet nödvändiga djurförsök.
– Fantastiskt spännande. Vi kan nu, med vår erfarenhet att ta nya molekyler och material till klinik, tillsammans med ledande europeiska forskare ta ett större grepp och angripa utmaningar på ett sätt som inte tidigare varit möjligt. Dessutom passar det bra i Uppsala med SciLife-satsningen som ger oss tillgång till kompetens och effektiva verktyg för analyser inom livsvetenskaper, säger projektets koordinator Jöns Hilborn, professor vid Institutionen för kemi – Ångström, Uppsala universitet.
För mer information, kontakta Sonya Piskounova, PhD, tel: 018-471 37 16, 0702-07 04 48, e-post: sonya.piskounova@mkem.uu.se
QST (Quantitative Sensory Testing [Ref 1]) är en metod för undersökning av tunna myeliniserade och omyeliniserade nervtrådar i det somatiska nervsystemet. Dessa tunna nervtrådar förmedlar bland annat känsel av köld och värme från fria nervändslut i huden.
Med hjälp av QST kan man indirekt bedöma hur denna del av det nervsystemet fungerar.
Studierna visar att förhöjda köld- och värmetrösklar vid kvantitativ sensorisk testning ses mycket tidigt i sjukdomsförloppet hos patienter med ärftlig transtyretin-amyloidos. Dessa förändringar ses i de tunna nervtrådar som förmedlar temperaturkänseln innan man ser förändringar i de grövre känsel- och muskelnervtrådar som undersökts med hjälp av direkta nervledningsmätningar och muskelundersökningar. Patienter med tidig debutålder av sjukdomen verkar dessutom ha en mer påtaglig påverkan av temperatursinnet.
Avhandlingen påvisar även ett samband mellan QST och störningar av autonom (icke-viljestyrd) nervfunktion hos patienter som får sjukdomen relativt sent i livet (=50 års ålder). Autonom nervfunktion undersöktes med analys av variationen i hjärtrytmen vid olika testförhållanden (HRV). Varför detta samband enbart påvisas för äldre patienter vet vi ännu inte. För att utvärdera metodens tillförlitlighet undersöktes också friska försökspersoner med upprepad QST. Resultaten visar att metoden är tillförlitlig och reproducerbar. För att underlätta kliniskt arbete togs också normalvärden fram för flera olika mätpunkter på kroppen.
Tidigt i sjukdomsförloppet uppträder symptom på nervstörningar inom tunna nervtrådar; men sjukdomen leder successivt till allt allvarligare skador inom hela perifera nervsystemet. Amyloidinlagringar i hjärta, mag-tarmkanalen, njurar och ögon leder också till organsvikt, såsom bland annat allvarliga störningar av hjärtrytm och utveckling av hjärtsvikt. Så sent som för ca 20 år sedan genomfördas första levertransplantationen för sjukdomen här i Sverige, och det har visat sig att levertransplantation kan fördröja sjukdomsförloppet. I dag pågår även lovande kliniska prövningar av bromsmediciner.
Eftersom inget effektivt läkemedel finns för bot mot transtyretin-amyloidos, samtidigt som levertransplantation tidigt i sjukdomsförloppet kan bromsa ytterligare försämring, är det viktigt att utvärdera tillförlitligheten av QST som en lämplig metod för tidig diagnostik av polyneuropati hos individer med misstänkt amyloidossjukdom. Detta är betydelsefullt för att med behandlingen kunna bevara nervfunktionen samt bromsa sjukdomen innan också andra organ drabbas. Ju tidigare man kan sätta in behandling, desto bättre för patienterna.
Avhandlingen visar att QST är en tillförlitlig metod för att tidigt påvisa störning i tunna nervtrådars funktion hos amyloidospatienter. Detta är speciellt viktigt att kunna påvisa hos patienter som har normala fynd vid nervledningsmätningar och muskelundersökningar. Eftersom olika typer av tunna nervtrådar förefaller ha varierande känslighet för påverkan bör QST-undersökningen alltid kompletteras med HRV hos patienter med misstänkt eller påvisad amyloidossjukdom, för att mer fullständigt kunna bedöma den autonoma nervfunktionen.
Victoria Heldestad är legitimerad biomedicinsk analytiker och doktorand vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, klinisk neurofysiologi. och Instutitionen för folkhälsa och medicin, medicin. Vid frågor, kontakta henne gärna på
090-785 26 85
victoria.heldestad@neuro.umu.se
Fredag 13 januari försvarar Victoria Heldestad, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, klinisk neurofysiologi, och Instutitionen för folkhälsa och medicin, medicin, sin avhandling med titeln Metodologiska aspekter och användbarheten av kvantitativ sensorisk testning vid tunntrådsneuropati: en klinisk studie av svenska patienter med ärftlig transthyretin amyloidos (engelsk titel: Methodological aspects and usefulness of Quantitative Sensory Testing in early small fiber polyneuropathy: A clinical study in Swedish hereditary transthyretin amyloidosis patients).
Disputationen inleds klockan 9.00 i sal B, Tandläkarhögskolan (byggnad 1D), Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är docent Göran Solders, Karolinska institutet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-50617
För ytterligare beskrivning av amyloidos-sjukdomen, surfa till:
Socialstyrelsens webbsidor om ovanliga sjukdomar
Det finns tusentals ovanliga sjukdomar, som var och en drabbar färre än 100 personer på miljonen. Sammantaget innebär det att flera procent av befolkningen är drabbade av en mycket ovanlig sjukdom.
– Det är alltså inte ovanligt med ovanliga sjukdomar och för de drabbade är det viktigt att sjukdomarna studeras. Att lida av en ovanlig sjukdom blir lätt ett dubbelt handikapp eftersom kunskap saknas, såväl inom sjukvården som i samhället i stort, säger Jimmy Sundblom, som den 13 januari försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet.
Genom att undersöka två svenska familjer med ADLD (autosomalt dominant leukodystrofi med autonoma symptom) och en med RMD (rippling muscle disease) har han kommit fram till ny, viktig kunskap om dessa sjukdomar.
ADLD är en MS-liknande hjärnsjukdom som ger symptom från autonoma nervsystemet och påverkar därmed vattenkastning och avföring, förmågan att svettas, blodtryck och även sexuell förmåga. Senare kan patienterna också drabbas av andra symptom, som gångsvårigheter och problem med finmotorik. I sin avhandling visar Jimmy Sundblom att ryggmärgen hos dessa patienter är kraftigt påverkad jämfört med hjärnan. Även mutationen som orsakar sjukdomen har undersökts och resultatet visar på en dubblering av en gen, vilket leder till överskott av äggviteämnet lamin B1.
RMD är en muskelåkomma som kännetecknas av mycket lättirriterade muskler. Muskelansträngningar kan hos dessa patienter ge lokala svullnader och ibland rullande, osammanhängande muskelsammandragningar, som rör sig som vågor i muskulaturen. Den undersökta familjen är den hittills största som beskrivits, räknat i antal påverkade individer. Avhandlingen beskriver kliniska och genetiska fynd i stor detalj hos denna familj, som visade sig ha en godartad sjukdomsvariant.
– Fynden lär oss mer om förlopp och bakomliggande orsaker, men kan också ge ledtrådar till nya behandlingsmöjligheter för andra, vanligare sjukdomar, till exempel MS, ryggmärgsskador eller svåra, nedbrytande muskelsjukdomar, säger Jimmy Sundblom.
För mer information, kontakta Jimmy Sundblom, institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet och ST-läkare vid Neurologkliniken, Akademiska sjukhuset, tel: 070-438 73 84, jimmy.sundblom@neuro.uu.se
Onsdagen den 11 januari 2012 försvarar Johan Hagelbäck sin avhandling med titeln ”Multi-Agent Potential Field Based Architectures for Real-Time Strategy Game Bots” i ämnet datavetenskap vid Blekinge Tekniska Högskola, BTH.
I de flesta datorspel stöter man som spelare på många olika karaktärer som styrs av datorn. Vi vill som spelare att dessa karaktärer ska vara lite som oss själva, helt enkelt lite mänskliga. Detta innebär bland annat att de ska kunna gå runt i en spelvärld på ett naturligt sätt, ha ett syfte och mål med sin tillvaro i spelet och i vissa fall kunna föra en dialog med spelare. Om vi till exempel spelar en hemlig agent och möter fientliga vakter vill vi att dessa beter sig ungefär som en mänsklig vakt gör. Om vakten bara står stilla på samma ställe i stället för att patrullera ett område eller krockar med en vägg när den jagar spelaren förstörs illusionen av att vår spelvärld är naturlig och befolkas av intelligenta karaktärer.
Johan Hagelbäcks forskning handlar om just detta, fast i en typ av spel som kallas strategispel. I dessa spel ska spelaren använda arbetare för att samla resurser och bygga upp sin egen bas. Basen ska till exempel innehålla produktionsbyggnader som bygger stridsenheter, byggnader som sköter forskning och uppgradering för att göra våra stridsenheter starkare och försvarsbyggnader som försvårar för fienden att förstöra vår bas. Det finns oftast många olika typer av stridsenheter att bygga och genom att producera en välbalanserad armé bestående av olika enhetstyper kan vi öka våra chanser att slå ut motståndarens bas och därmed vinna spelet. Olika enheter har olika fördelar, nackdelar och förmågor. Artillerienheter bör stå väl skyddade en bit ifrån och närstridsenheter ska gå nära och omringa fienden. Det mest kända spelet i genren är StarCraft.
– Jag har i min forskning utarbetat och utvärderat olika tekniker för att skapa en datorspelare som efterliknar en mänsklig spelare. Min datorspelare har deltagit i och haft framgångar i tävlingar där datorspelare möter datorspelare i strategispel. Dessa tävlingar lockar deltagare från universitet och högskolor i hela världen, berättar Johan Hagelbäck.
Tid: Onsdag 11 januari 2012 kl. 13:15
Plats: Sal J1610, BTH, Campus Gräsvik, Karlskrona
För mer information, kontakta Johan Hagelbäck på telefon 0455-38 58 89, 0709-58 44 05 eller via e-post: johan.hagelback@bth.se. Se även www.bth.se
– Hittills har kommuner och landsting köpt varor med lågt merpris för den ekologiska stämpeln, till exempel mjölk och kaffe. Men kostnaderna för att köpa ekologiskt kommer stegra avsevärt allteftersom man måste köpa livsmedel i varugrupper med högre merpris för ekologiskt, såsom kött och grönsaker, säger Christian Jörgensen, forskare och utredare på Agrifood, och författare till rapporten ”Mål som styrmedel – målet för den offentliga konsumtionen av ekologiska livsmedel”.
Det genomsnittliga merpriset för ekologiska livsmedel till offentlig verksamhet har beräknats till 65 %. Det innebär att en måluppfyllelse sannolikt skulle öka kostnaderna till cirka 450 miljoner kronor jämfört med knappt 200 miljoner vid rådande nivå om runt 12,5 %. Därtill tillkommer kostnader för planering, hantering och uppföljning.
Statens intention med målet för konsumtionen av ekologiska livsmedel var att öka efterfrågan och stimulera svensk ekologisk jordbruksproduktion. Men rapporten visar att konsumtionsmålet ger en vag styrning och det är högst osäkert hur stor effekt det verkligen har på produktionen. Ett skäl är att en betydande del av konsumtionen är importerade produkter, som t.ex. ekologiska bananer. Och även då konsumtionen riktas mot inhemska produkter som ekologisk mjölk är effekten osäker eftersom producenter kan begränsa utbudet och ta ut höga marginaler.
– Resultaten visar att styrmedel som miljöersättning för ekologiskt jordbruk ser ut att vara betydligt träffsäkrare instrument för att nå målen. Ett direkt riktat stöd till produktionen är sannolikt betydligt effektivare än en dyr omväg via konsumtionen, säger Christian.
För mer information: Christian Jörgensen, Utredare/forskare, AgriFood Economics Centre Tel: 046-222 07 88 E-post: Christian.Jorgensen@agrifood.lu.se www.agrifood.se
Länk till rapporten: http://www.agrifood.se/publication.aspx?fKeyID=661
– Fram till år 2000 hade alla kvinnor i Sverige samma risk att dö i bröstcancer. Men efter det har någonting hänt. De lågutbildade och utlandsfödda kvinnor som fick sin bröstcancerdiagnos mellan 2000-2007 har av någon anledning en högre dödlighet, säger docent Tahereh Moradi vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, som lett studien.
Insjuknandet i bröstcancer fortsätter att ökat i Sverige, samtidigt som dödligheten i sjukdomen generellt minskar. Detta gäller både personer födda i landet och utlandsfödda. Den minskade dödligheten beror troligtvis på förbättrade behandlingar och tidigare upptäckt tack vare screeningprogram, anser forskarna. Risken både att drabbas och att dö av bröstcancer varierar dock med kvinnans, utbildningsnivå, ålder, födelseland, hur gammal hon var när hon kom till Sverige och hur länge hon har bott här.
Resultaten av den nu aktuella studien, som publiceras i vetenskapstidskriften Breast Cancer Research, visar att kvinnor med längst utbildning – en indikator för högre socioekonomisk position – har 20 till 30 procent högre risk att få diagnosen bröstcancer än lågutbildade kvinnor. Men samma grupp har samtidigt 30 till 40 procent lägre risk att avlida i sjukdomen jämfört med kvinnor med låg utbildningsnivå, oavsett födelseland. Utlandsfödda kvinnor löper lägre risk att insjukna i bröstcancer än infödda svenska kvinnor. Kvinnor födda i China, Korea, Thailand, Vietnam, Turkiet och Chile hade den lägsta risken – en nästan halverad risk jämfört med svenskfödda kvinnor. Detta beror förmodligen på skillnader i livsstilsfaktorer som påverkar risken för bröstcancer, konstaterar forskarna.
Risken att insjukna minskar också ju äldre kvinnorna var då de kom till Sverige. Dessutom löper invandrade kvinnor som bott kortare än 30 år i Sverige 10 procent lägre risk att drabbas än de som hunnit bo längre tid i landet. Att ändring i livsstilsfaktorer påverkar risken att drabbas av bröstcancer styrks också av att Sverigefödda döttrar till invandrade kvinnor löper samma risk som infödda kvinnor. Sådana faktorer är till exempel antal graviditeter, ålder vid den första fullgångna graviditeten, ålder vid klimakteriet, fetma, användning av screening och vårdutnyttjande.
Studien visar samtidigt att utlandsfödda kvinnor som fått en bröstcancerdiagnos efter 50 års ålder och utlandsfödda kvinnor som fått diagnosen under studiens sista tio år löper högre risk att dö till följd av bröstcancer jämfört med motsvarande grupp infödda svenskar. Skillnaden mellan grupperna kan bero på lägre deltagande i screeningprogram bland äldre och nyanlända.
– Våra resultat pekar på vikten av aktiva åtgärder för att minska insjuknande och framför allt dödlighet hos utsatta undergrupper av den kvinnliga befolkningen. Den lägre risken för bröstcancer bland utlandsfödda visar också hur viktigt det är att ta reda på mer om hur livsstilsfaktorer bland invandrade kvinnor med låg bröstcancerrisk skiljer sig mot livsstilsfaktorer bland svenskfödda, så att förebyggande insatser kan genomföras, säger Tahereh Moradi.
Studien gjordes med hjälp av databasen Migration och Hälsa som är uppbyggd av ett tio tal nationella register och utformad för att studera olika sjukdomar hos socialt missgynnade grupper samt invandrare och deras barn i Sverige.
Publikation: ”Breast Cancer Incidence and Case Fatality among 4.7 Million Women in Relation to Social and Ethnic Background: a Population-based Cohort Study”, Omid Beiki, Per Hall, Anders Ekbom and Tahereh Moradi, Breast Cancer Research, online early publication 6 January 2012.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Tahereh Moradi, docent
Institutet för miljömedicin
Tel: 08-524 800 18 eller 076 20 95414
E-post: tahereh.moradi@ki.se
Hon har tillsammans med kollegan Lennart Bäck jämfört fjällvandrare år 1980 och år 2003 och funnit både likheter och skillnader.
– Det som är stabilt över tid är att fjällvandrarna vill uppleva naturen, att de kommer från främst Stockholmsområdet och att de har en hög utbildningsnivå och likartade yrken, ofta läkare och lärare.
Till skillnaderna hör att medelåldern ökat med drygt tio år, att fler vandrar ensamma och att vistelserna varar kortare tid. Fjällvandrarna ser det också som viktigare nu med bekvämt boende, markerade leder och transporter som gör det lätt att ta sig till fjällen.
– De vill ha en mer tillrättalagd miljö och lättillgänglig natur. De accepterar också fler människor i fjällen. Det tror vi har att göra med ett skifte i attityder. Fjällvandrare på 2000-talet har ett mer urbant förhållningssätt, säger Sandra Wall-Reinius.
Hon ser en utmaning i att locka nya grupper till fjällvandring och att komma tillrätta med de konflikter som växer mellan den traditionella fjällvandrargruppen och den grupp som vill ha bekvämligheter, äventyr och party på fjällstationer.
– Många fjällvandrare som är ute för att ta det lugnt, blir irriterade på helikoptertrafik och trängsel på fjällstationerna. Vi ser en ökad efterfrågan av olika faciliteter, samtidigt som vi har en grupp fjällvandrare som önskar begränsningar och striktare regler i utvecklingen av fjällturismen.
Undersökningen baseras på två större enkätundersökningar med svenska fjällvandrare i norra Norrbottensfjällen. Resultaten stöds också av senare undersökningar i Norge och i Nordamerika.
Läs mer om eller lada ner den vetenskapliga artikeln här
Frågor kan ställas till:
Sandra Wall-Reinius, tel. 063-19 58 46, e-post: sandra.wall-reinius@miun.se
Ungefär hälften av alla svenskar lider av tandvårdsrädsla i någon grad. Det är därmed en av våra vanligaste rädslor, som i sin svåraste form kan orsaka extrem stress och få människor att helt avstå tandvård.
Trots detta går de allra flesta av oss, även många av de cirka fem procent som lider av grav tandvårdsrädsla, regelbundet till tandläkaren. För att öka kunskaperna om tandvårdsrädsla och dess orsaker har forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, i två unika studier kartlagt vilka strategier vi använder för att klara av tandläkarbesöket.
I den ena studien, som bygger på ett frågeformulär som tandvårdsrädda patienter fått svara på, har Jenny Bernson och hennes kollegor identifierat fem huvudstrategier som vi använder för att bemästra vår tandvårdsrädsla:
• Egna utfästelser för att stå ut (till exempel ”Intalar mig att vara stark nog att hålla ut trots rädslan”)
• Självdistraktion (”Räknar siffror, gnolar på en melodi eller löser tankeproblem tyst för mig själv för att hålla tankarna borta från behandlingen”)
• Distansering (”Tänker jag att det som känns smärtsamt känns som något annat, till exempel en domning”)
• Bön (”Ber en bön att behandlingen snart ska vara över”)
• Optimism (”Försöker tänka mig framåt i tiden, hur det kommer att kännas när behandlingen är över”)
–Studien visar att patienter som använder ett optimistiskt tänkande klarar tandbehandlingar signifikant bättre och gick till tandläkaren mer regelbundet än patienter som mer ägnade sig åt bön, förtvivlan och katastroftänkande, säger Jenny Bernson.
I den andra studien, som bygger på intervjuer med tandvårdsrädda patienter, nämner tandvårdsrädda som en av de enskilt viktigaste faktorerna att tandvården präglas av humor.
–Med humor kan de psykologiska spärrarna brytas, både genom att humorn får patient och tandläkare att mötas mer jämställt och för att humor reducerar stress, ökar välmåendet och skapar en trevlig atmosfär, säger Jenny Bernson.
De kartlagda strategierna från dessa två studier kommer att ligga till grunden för ett frågeformulär som i framtiden skulle kunna användas vid behandling av tandvårdsrädda patienter.
Artikeln ”Adaptive coping strategies among adults with dental fear. Further development of a new version of the Dental Coping Strategy Questionnaire” publiceras i den vetenskapliga tidskriften Acta Odontologica Scandinavia.
Artikeln ”Making dental care possible – a mutual affair” publiceras i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Oral Science.
Kontaktinformation
Kontakt:
Jenny Bernson, forskare vid Avdelningen för odontologisk psykologi och folkhälsa, Institutionen för odontologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet samt vid Specialkliniken för Sjukhustandvård på Odontologen, Göteborg och Folktandvården VGR, Odontologen Göteborg
0706-426085
jenny.bernson@odontologi.gu.se
Omkring 300 000 svenskar lider av den svårbehandlade sjukdomen, som yttrar sig i fjällande och ofta kliande fläckar på huden. Orsaken är att cellerna delar sig ohämmat samtidigt som nya blodkärl bildas i de djupare hudlagren.
En viktig komponent i dramat är proteinet psoriasin, som förekommer rikligt i psoriasishud men sparsamt i normal hud. Samma protein antas också spela en roll vid utveckling av bröstcancer. Forskargruppen under ledning av docent Charlotta Enerbäck visar nu i en studie på odlade hudceller hur samspelet mellan psoriasin, fria syreradikaler och tillväxtfaktorn VEGF leder till kraftigt ökad celldelning och inväxt av nya blodkärl (angiogenes). När man blockerade bildningen av psoriasin minskade också uttrycket av VEGF.
Resultaten som publiceras i tidskriften Breast Cancer Research and Treatment öppnar för en effektiv behandling av den handikappande sjukdomen.
– Vi vill pröva möjligheten för psoriasin som ett målprotein för terapi. Genom att hämma psoriasin tror vi att vi kan minska kärlnybildningen och därmed sjukdomens utbredning och intensitet, säger Charlotta Enerbäck.
Tidigare studier på möss har visat att angiogeneshämmare minskar inte bara kärlnybildning utan också inflammation och överdriven celldelning. Försök att hämma tillväxtfaktorn VEGF har dock medfört oönskade biverkningar eftersom den finns i normal vävnad där den bland annat bidrar till sårläkning.
– Eftersom psoriasin har ett specifikt uttryck bara i den sjuka psoriasishuden förväntar vi oss att hämmare mot det är starkt selektiva och effektiva mot sjukdomen, och att risken för biverkningar är liten, säger Charlotta Enerbäck.
Idag används lindrande behandlingar med D-vitamin, cortison, ljus och låga doser av cellgift. På senare tid har några ”biologiska”, antikroppsbaserade läkemedel kommit på marknaden, men de är mycket dyra och inte fria från biverkningar.
Artikel:
Psoriasin (S100A7) increases the expression of ROS and VEGF and acts through RAGE to promote endothelial cell proliferation av Emman Shubbar, Jenny Vegfors, Maria Carlström, Stina Petersson och Charlotta Enerbäck. Breast Cancer Research and Treatment online 21 december 2011.
http://www.springerlink.com/content/2jn774p781356v11/
Kontakt:
Charlotta Enerbäck +46-(0)10-1037429, +46-(0)73-4607131, charlotta.enerback@liu.se
