Vårt sätt att kommunicera har förändrats radikalt de senaste tio åren. Utbudet av internetbaserade e-tjänster har ökat dramatiskt och så även antalet användare. Användningen av e-tjänster är inte längre förbehållet än mindre exklusiv och homogen grupp – datorer och mobiltelefoner är befolkningens nya sätt att kommunicera. Men hur designar man e-tjänster som är för alla?
Institutionen Handels- och IT-högskolan vid Högskolan i Borås vill med ett nytt forskningsprojekt, Design av e-tjänster för alla, ta fram goda förutsättningar för att e-tjänster ska vara så användbara som möjligt för alla. Forskare inom informatik och företagsekonomi kommer, med stöd av bland annat teorier och genom utvärdering av olika företags e-tjänster, att utveckla designprinciper för byggandet av e-tjänster.
– Vi kommer i första hand att rikta in oss på företag inom rese-, mode- och underhållningsbranschen, gärna i Borås eller i Västsverige, säger Stefan Cronholm, professor i informatik och projektledare.
Explosion av handel på nätet
En av grundstenarna i projektet är utgå ifrån att användare har olika förkunskaper, erfarenheter och inte minst olika attityder. Hur bygger man e-tjänster som passar alla dessa olika individer?
– E-tjänsterna har verkligen exploderat de senaste åren. Årets julhandel slog till exempel alla rekord i handel via nätet. Det finns flera bra e-tjänster men tyvärr har vi fortfarande alldeles för många som är konstruerade utifrån ett produktperspektiv och inte utifrån ett konsumentperspektiv, eller utifrån ett myndighetsperspektiv och inte utifrån ett medborgarperspektiv. E-tjänster som inte utgår ifrån användarnas förkunskaper riskerar att förstärka de digitala klyftor som redan finns i samhället.
Användbarhet – ett komplext begrepp
Användbarhet är ett subjektivt och dynamiskt begrepp. Tanken är att forskningsprojektet ska mäta de olika behov som finns i interagerandet med en e-tjänst.
– Det här är ett komplext område med många olika variabler som spelar in såsom ålder, genus, förkunskaper och användningsfrekvens, säger Stefan Cronholm.
Kontaktinformation
För mer information
Stefan Cronholm, professor i informatik och projektledare, tfn: 033-435 59 36 eller 0708-559 197, e-post: stefan.cronholm@hb.se
Hudcancer är den cancerform som ökar mest i Sverige med 2 800 nya fall varje år. Samtidigt tas varje år ca 155 000 ofarliga märken bort helt i onödan eftersom det för icke specialiserade läkare kan vara svårt att diagnostisera ett livshotande malignt melanom.
– Behovet är stort vid landets vårdcentraler av ett lättanvänt instrument för att snabbt kunna kontrollera misstänkt hudcancer. Just för att tidiga former av hudcancer är så svårdiagnostiserade tar läkarna hellre bort alla märken som ser lite konstiga ut, säger Ida Bodén. Det leder till stora kostnader för sjukvården samt lidande och oro för patienterna. Dessutom drar sig många för att kolla ett misstänkt märke just för att det eventuellt måste opereras bort. Vårt instrument är helt utanpåliggande och själva uppmätningen tar inte mer än 30 sekunder.
Tekniken bakom instrumentet bygger på nära-infrarött ljus (NIR) och hudens impedans, dvs. förmåga att leda elektricitet. Enkelt förklarat innebär undersökningen att man belyser det misstänkta området med infrarött ljus och skickar en svag växelström genom det. Då framkommer olika mönster i hur ljuset absorberas i och hur strömmen rör sig genom cellerna. Eftersom cancerceller har en annan uppbyggnad än normala, friska celler ger det möjligheter att med dataanalys upptäcka cancercellerna. Instrumentet, som fortfarande är en prototyp, har visat sig användbart inte bara för att särskilja hudcancer utan också för att undersöka andra hudåkommor, t.ex. eksem och hudirritationer.
Ida Bodén är medicinsk kemist och doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, enheten för kirurgi. Vid frågor, kontakta henne gärna på
mobil 070-440 12 33
e-post ida.boden@surgery.umu.se
Fredagen den 27 januari försvarar Ida Bodén, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling den svenska titelnNära infrarött ljus- och hudimpedans-spektroskopimätningar in vivo på mänsklig hud – ett diagnostiskt instrument för upptäckt av hudcancer (Engelsk titel: Near infrared and skin impedance spectroscopic in vivo measurements on human skin- development of a diagnostic tool for skin cancer detection)
Disputationen äger rum kl 10.00 i sal KB3A9, KBC-huset.
Fakultetsopponent är professor emeritus Bo Karlberg, Stockholms universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-50605
– Invånarna i de nordiska länderna var tidiga med att ta till sig mobiltekniken och mobiltelefoner har använts av en mycket stor del av befolkningen. Samtliga nordiska länder har nationella cancerregister av mycket hög kvalitet som ger utmärkta möjligheter att studera förändringar i förekomst av hjärntumörer, säger Maria Feychting, professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.
Den aktuella studien i Epidemiology visar att ingen ökning av gliom har skett i de nordiska länderna sedan mobiltelefoner introducerades, samt att de riskökningar som rapporterats i enstaka studier inte är förenliga med att ingen ökning syns i cancerstatistiken. Studien är en uppdatering av en tidigare studie av gliomförekomst i de nordiska länderna. Analyserna sträcker sig nu till och med 2008 och visar fortfarande inga tecken på att sjukdomen ökar i de åldersgrupper som använt mobiltelefon.
Forskarna redovisar även en analys av hur troligt det är att en eventuell risk med mobiltelefoni skulle synas i nordisk cancerstatistik. Resultaten visar att de riskökningar vid mobiltelefoni som rapporterats i ett fåtal studier med säkerhet skulle synas i statistiken om det var verkliga riskökningar. Den riskökning som rapporterades bland de cirka 10 procent som använde mobiltelefon mest intensivt (>1640 timmar totalt) i den så kallade Interphone-studien skulle med 98 procents sannolikhet synas i cancerstatistiken. Då denna trend inte återfinns i sjukdomsstatistiken talar det starkt emot att de riskökningar vid mobiltelefoni som setts i ett fåtal undersökningar skulle vara korrekta, är forskarnas slutsats.
– Men det går idag inte att säga något om eventuella riskökningar till följd av mobilanvändning efter 20 eller 30 år, vilket gör att man måste fortsätta följa sjukdomsutvecklingen i cancerregistren. WHO, EU och andra organ har rekommenderat att den här typen av trendanalyser av nationella cancerdata genomförs och jämförs med utvecklingen av mobiltelefonanvändning. Andra typer av studier har visat sig ha stora metodproblem som gör att de behöver kompletteras med trendanalyser, säger Maria Feychting.
Publikation: ”Mobile Phone Use and Incidence of Glioma in the Nordic Countries 1979–2008”, Isabelle Deltour, Anssi Auvinen, Maria Feychting, Christoffer Johansen, Lars Klaeboe, Risto Sankila & Joachim Schüz, Epidemiology, online 16 January 2012, doi: 10.1097/EDE.0b013e3182448295, paper issue Vol. 23, Nr 2, March 2012.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Maria Feychting
Institutet för miljömedicin
Tel: 08-524 874 65 eller 070-622 74 65
E-post: maria.feychting@ki.se
Medicinskåp som berättar vilken medicin du ska ta, kylskåp som informerar när någon mat blivit för gammal, ugn som justerar sin temperatur beroende på vad du bakar, ett badkar som fyller sig själv med varmvatten. Även om allt detta låter som science fiction är vi med hjälp av ny teknologi nära förverkligandet av denna vision kallad “Ambient Intelligens”. Detta begrepp inom datavetenskapen refererar till föremål och miljöer som gjorts intelligenta och intuitiva och som kan känna igen och interagera med personer.
Dipak Suries avhandling besvarar den viktiga frågan om hur man bör modellera och förenkla mänsklig interaktion i sådana ”ambient intelligenta miljöer”.
Inspirerad av kognitionsvetenskapliga teorier presenterar han en ansats till en ny ”egocentrisk” interaktionsmodell – där man utgår från människokroppen (i rummet och med dess aktiviteter) till skillnad från klassiska modeller där datorenheter ofta spelar nyckelrollen.
Genom att använda enkla sensorer inbyggda i vardagsprylar i rummet lagrar man data om vad en specifik människa kan förnimma och inte förnimma, nå och inte nå i sin närhet vid en given tidpunkt. Gränssnitt inbyggda i vardagsprylarna används för insamling och presentation av informationen baserat på användningsmönstret.
– Med modellen kan man systematiskt skapa personliga egocentriska system som underlättar vardagsaktiviteter genom kunskap om objektets historik. På så sätt ska den handikappade människan guidas att handla rätt, säger Dipak Surie.
De tekniker Dipak Surie använt sig av inkluderar ZigBee-baserade trådlösa sensornätverk, WLAN-signalstyrkebaserad närhetsavkännare, gest- och tal-gränssnitt, och aktivitetsigenkännare.
Det så kallade “smarta hemmet” implementerades inledningsvis i virtuell verklighet för att snabba upp designprocessen och för att kompensera för begränsningar i dagens tekniker. Senare byggde man upp en fysisk miljö där personer kan delta i riktiga experiment.
Det långsiktiga målet med forskningen är att kunna hjälpa människor med sviktande minne att leva ett självständigare liv i det egna hemmet. En annan positiv effekt är besparingar för samhället om behovet att vård på institution kan minska.
– Kommersiell utveckling av smarta hem hör framtiden till, men mina resultat pekar i rätt riktning!, säger Dipak Surie.
Om disputationen:
Torsdagen den 19 januari 2012 försvarar Dipak Surie, institutionen för datavetenskap, Umeå universitet sin avhandling med titeln: Egocentric interaction for ambient intelligence. Svensk titel: Egocentrisk interaktion för ambient intelligens.
Disputationen äger rum kl. 13:15 i sal MA 121, MIT-huset, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är professor Hans Gellersen, Computing Department, Lancaster University, UK.
Läs hela eller delar av avhandlingen på:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-50822
För ytterligare information, kontakta gärna:
Dipak Surie (in English)
E-post: dipak@cs.umu.se
Telefon: 090-786 96 72
I Sverige arbetar uppskattningsvis 35 000 personer med svetsning på heltid, men långt fler utför svetsning som ett av flera arbetsmoment. Tidigare forskning har visat att manganhalterna i luften under svetsarbete ofta ligger på nivåer som kan ge direkta negativa effekter på det centrala nervsystemet, men hur manganexponering påverkar svetsarbetare på längre sikt är i princip outforskat.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, kan nu i en studie på före detta varvsarbetare i Göteborg visa att långvarig exponering för mangan kan ge bestående effekter på finmotoriken nästan 20 år efter att exponeringen upphört.
Forskaren Gunilla Wastensson, verksam vid avdelningen för arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska akademin, har undersökt 17 före detta fartygssvetsare som arbetat vid varven i Göteborg, och som slutat svetsa för i genomsnitt 18 år sedan.
Svetsarbetarna, som i genomsnitt arbetat som svetsare i 28 år, fick genomgå flera tester för att mäta sin finmotoriska förmåga och snabbhet, öga-hand-koordination, darrhänthet och balans. Testresultaten jämfördes sedan med 21 andra varvsarbetare som haft andra sysslor, till exempel filare och elektriker.
Undersökningen visade att fartygssvetsarna presterade sämre än de andra varvsarbetarna när det gällde finmotorisk förmåga och snabbhet. I studien tog forskarna också fram ett mått på den totala manganexponeringen för varje individ.
— Undersökningen visade att individer med högre totala värden hade sämre testresultat. Det tolkar vi som en möjlig kvarstående effekt av tidigare manganexponering, vilket är anmärkningsvärt eftersom det gått så lång tid sedan de upphörde med svetsning, säger Gunilla Wastensson.
Studien är den första som följer upp effekterna en lång tid efter att manganexponeringen upphört. Resultaten är allvarliga, men enligt Gunilla Wastensson behöver de bekräftas av fler studier.
–Även om förbättrad arbetsmiljö har lett till lägre halter under senare år är fortsatta åtgärder angelägna för att hjälpa situationen kring manganexponering i arbetslivet, säger hon.
Artikeln Neuromotor function in ship welders after cessation of manganese exposure publicerades i tidskriften International Archives of Occupational and Environmental Health.
FAKTA
Mangan är en metall som förekommer naturligt både i vår miljö och i kroppen, där den är viktig för till exempel omsättningen av kolhydrater och fetter. Personer som i sitt yrke exponeras för damm och rök som innehåller mangan i höga halter under lång tid riskerar i sällsynta fall att drabbas av manganism, en sjukdom som liknar Parkinsons sjukdom. Orsaken är att mangan ansamlas i ett speciellt område i hjärnan, de så kallade basala ganglierna, som är viktiga för att reglera kroppens rörelser. Efter avslutad exponering utsöndras mangan successivt.
Gränsvärdet för mangan i inandningsluften har sänkts kraftigt under senare år. På många svetsarbetsplatser är dock risken stor att gränsvärdet för mangan överskrids, och i USA finns förslag på att sänka gränsvärdet ytterligare.
Kontaktinformation
Kontakt:
Gunilla Wastensson, medicine doktor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset
031-786 28 94
0704-965 184
gunilla.wastensson@amm.gu.se
Foto: Varvshistoriska föreningen i Göteborg.
Eva West, doktorand vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession, har utvecklat ett forskningsbaserat undervisningsmaterial om ljud, hörsel och hälsa som hon prövat på närmare 200 grundskoleelever. Elevernas kunskap om bland annat ljud, örats funktion, hörseln och tinnitus testades före och efter undervisningen. Hon har också studerat elevernas ställningstaganden i frågor om höga ljudnivåer.
Resultaten visar att det är en utmaning för eleverna att förstå ljud och ljudöverföring på grund av områdets abstrakta karaktär. Elever uppfattar ljud som ett materiellt fenomen istället för den vetenskapliga uppfattningen: en rörelse som överförs. Elever uttrycker exempelvis att materiella ljudvågor flyger runt i luften och krockar med luftens beståndsdelar när det i själva verket inte existerar några materiella ljudvågor.
– En lärare som är medveten om att elever oftast har sådana uppfattningar och som fortlöpande utforskar elevernas förståelse kan utforma sin undervisning utifrån detta och därmed göra undervisningen mer begriplig för eleverna, säger Eva West.
Fem procent av eleverna uppger att de ofta besväras av tinnitus. Mellan 35 procent till 70 procent, beroende på ålder, uppger att de har erfarenhet av någon form av tinnitus. En majoritet av eleverna vet före undervisningen väldigt lite om hur hörseln fungerar. Därmed har de heller ingen större förståelse för varför de ska ta hand om sin hörselhälsa.
– Att undervisa om hur hörseln fungerar och att det finns små känsliga hårceller som vi ska vara rädda om kan ha betydelse för hur eleverna förstår budskap som att ”var rädd om din hörsel”, säger Eva West.
Hennes resultat visar att elevernas ställningstaganden, när det gäller ljudnivåer och hälsa, är mer hälsofrämjande efter än före den genomförda undervisningen, och det finns tecken på att elevernas beteende har förändrats i riktning mot ökad aktsamhet om den egna hörseln.
Eva Wests avhandling har tillkommit inom ramen för forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
För mer information:
Eva West, telefon: 031–786 26 47, 0736–36 05 43, e-post: eva.west@ped.gu.se
Eva West lägger fram sin avhandling ”Undervisning och lärande i naturvetenskap. Elevers lärande i relation till en forskningsbaserad undervisning om ljud, hörsel och hälsa” vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession fredagen den 20 januari, klockan 13.15 i Margareta Huitfeldts Auditorium, Hus C (Insikten), Pedagogen, Läroverksgatan 5, Göteborg.
Avhandlingen visar att eleverna är intresserade av många frågor med ett naturvetenskapligt innehåll. Det handlar till exempel om hur man botar sjukdomar, rymden och fenomen som inte kan förklaras. De visar också stor tilltro till vetenskapens möjlighet att lösa olika problem.
— Men undervisningen i NO-ämnena handlar i stor utsträckning om vetenskapliga fakta med svag koppling till både samhället och yrkeslivet. NO-ämnena misslyckas i stor utsträckning att visa eleverna användbarheten i naturvetenskapen, säger Magnus Oskarsson.
Han konstaterar i avhandlingen ”Viktigt – men inget för mig” att ämnesinnehållet i NO-ämnena bör förändras och undervisningen få ett annat upplägg. Samarbete mellan ämnen, lärare och skolor måste öka. Faktaplugget bör tonas ned, till förmån för en kunskap mer byggd på elevernas och samhällets behov.
— Målet måste vara att utrusta eleverna med samhällsrelevant kunskap för att kunna hantera de utmaningar människor ställs inför i det moderna samhället.
Många försök har gjorts för att öka intresset för naturvetenskap. De senaste kursplanereformerna betonar också vikten av att väcka intresse hos eleverna. Men uthålligheten och spridningen även av framgångsrika projekt brister, menar Magnus Oskarsson.
— På många sätt lämnas lärarna i sticket vid olika reformer. De slits mellan en stark ämnestradition och otydliga och ibland motsägelsefulla mål i kursplanen. Stöd och tid för utvecklingsarbete brister. Alldeles för få kanaler finns för spridning och utbyte av nya idéer.
Avhandlingen bygger på enkäter till 750 elever och drygt 100 lärare på ett trettiotal olika grundskolor.
Magnus Oskarsson arbetar vid Mittuniversitetet i Härnösand, där han försvarar sin avhandling den 20 januari. Han har tillhört forskarskolan i naturvetenskapernas didaktik vid Linköpings universitet.
Frågor kan ställas till: Magnus Oskarsson, tel. 0611-861 44, mobil 073-036 31 93
Bildningen av bukspottskörteln under embryonalutvecklingen i möss, den autoimmuna process som leder till typ 1-diabetes och teknologiska förbättringar av avbildningstekniken optisk projektionstomografi (OPT) behandlas i den avhandling som Andreas Hörnblad försvarar vid Umeå universitet 20 januari.
Hormonet insulin behövs för att reglera blodsockerhalterna i vår kropp. Det produceras av ß-cellerna i bukspottkörteln. Dessa celler är organiserade i små cellöar, de s.k. Langerhanska öarna, som i stort antal är utspridda i bukspottkörteln. Typ 1-diabetes (tidigare kallad barn- och ungdomsdiabetes) är en kronisk sjukdom som kräver daglig tillförsel av insulin eftersom kroppens egna immunförsvar bryter ned ß-cellerna.
Avhandlingen bidrar med ny information som är av betydelse för hur man analyserar djurmodeller där bukspottskörtelns utveckling är störd samt hur olika typer av diabetesmodeller utvärderas. De i avhandlingen presenterade teknologiska förbättringarna, som bidragit till att möjliggöra dessa analyser, kan dessutom komma till nytta för forskning på andra sjukdomar och modellsystem.
Andreas Hörnblads studier beskriver de utvecklingsbiologiska förutsättningarna för bildningen av den gastriska pankreasloben i möss, samt nya rön avseende de insulinproducerande cellernas fördelning i bukspottkörtelns lober. Studierna visar att den gastriska bukspottkörtelloben är beroende av en normal utveckling av den intilliggande mjälten för att bildas normalt. Vidare visas att antalet insulinproducerande Langerhanska öar är betydligt fler än man tidigare trott och att dessa är ojämnt fördelade, både i antal och volym, mellan de tre lober som utgör bukspottskörteln.
Rönen har betydelse för hur man analyserar och tolkar olika musmodeller inom diabetesforskningen. Avhandlingen beskriver för första gången, i den intakta bukspottskörteln, hur antalet och volymen av öarna minskar under sjukdomsförloppet av typ 1-diabetes i en av dessa modeller, NOD-musen, samt dynamiken i förloppet när immunceller invaderar bukspottskörteln i dessa möss. På så sätt bidrar den genererade datan till ny kunskap inom typ 1-diabetesforskning.
………………………….
Andreas Hörnblad är doktorand vid Umeå centrum för molekylär medicin, Umeå universitet. Vid frågor, kontakta honom gärna på
090-785 44 19
andreas.hornblad@ucmm.umu.se
Fredag 20 januari försvarar Andreas Hörnblad, Umeå centrum för molekylär medicin (UCMM), Umeå universitet sin avhandling med den svenska titeln Bukspottkörteln i 3D – nya aspekter på lobulär utveckling och adult anatomi (engelsk titel: Imaging the Pancreas – new aspects on lobular development and adult constitution).
Disputationen inleds klockan 9.00 i hörsal Betula, Laboratoriecentrum, byggnad 6M, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Guy Rutter, Imperial College London, UK. Disputationen hålls på engelska.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-50601
Den 13 januari försvarade Maria Norbäck sin doktorsavhandling i företagsekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping (JIBS). Maria Norbäck har bedrivit sin forskning vid forskningscentret MMTC (Media Management and Transformation Centre), och hennes avhandling “Making Public Service Television: A study of institutional work in collaborative TV production”, handlar om utveckling och omvandling av public service-tv.
Maria Norbäck har studerat en av de mest svenska institutioner som finns, nämligen SVT. Hennes forskning fokuserar på vilka utmaningar SVT som organisation möter i en ständigt föränderlig politisk och kommersiell miljö. Eftersom de flesta svenskar har en personlig relation till SVT, ofta från en tidig ålder, är avhandlingen av intresse även utanför forskarsamhället.
Public service var från början en lösning på de problem som uppstod i början av 1900-talet, nämligen hur man skulle kontrollera och styra den nya radio- och tv-tekniken. Nästan 100 år senare hänger public service fortfarande med, trots att många av 1900-talets problem inte längre är aktuella. Så vilka problem förväntas public service lösa i det mediala landskapet idag?
I sin avhandling har Maria Norbäck gjort en djupstudie av fem samproducerade tv-program. Den teoretiska inspirationen kommer från institutionell teori, och med public service-tv som exempel diskuterar Maria Norbäck hur institutioner görs hållbara och hur förändring kan vara nödvändigt för att en institution ska överleva på lång sikt.
Fakultetsopponent var professor Renate Meyer från Vienna University of Economics and Business.
Betygsnämnden bestod av professor Hans Hasselbladh, Örebro Universitet, professor Ingela Wadbring, Mittuniversitetet, och professor Karl-Erik Gustafsson, JIBS. Ordförande var professor Robert Picard, JIBS.
Internationella Handelshögskolan är en av fyra fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping, och erbjuder internationella utbildningar inom ekonomi, informatik och affärsrätt. Forskningen fokuserar på entreprenörskap och näringslivsförnyelse i en genuint internationellt inriktad verksamhet. Internationella Handelshögskolan har cirka 2 100 registrerade studenter, ca 240 anställda och omsätter ca 180 mnkr. För mer information besök www.jibs.hj.se.
Kontaktinformation
Maria Norbäck, forskare företagsekonomi
E-post: maria.norback@jibs.hj.se
Telefon: 036-101735
En slutsats är att nya arbetsformer, arbetssätt och material har blivit överordnade målet, nämligen ett ökat matematikkunnande hos eleverna.
Regeringen har under de senaste 3 åren satsat drygt 350 miljoner kronor på att utveckla matematikundervisningen inom svensk grundskola. En utvärdering av satsningen, presenterad i form av en forskningsrapport, har nu gjorts av Eva Färjsjö, adjunkt inom matematikdidaktik på Södertörns högskola, samt Madelene Löwing och Marie Fredriksson vid Göteborgs universitet.
Rapporten är en av tre utvärderingar om gjorts på uppdrag av Skolverket. Syftet med denna är att studera om det skett en kvalitetshöjning av undervisningen och en högre måluppfyllelse inom de projekt som i sina ansökningar hade med ”Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder” att göra.
Forskarna, som är mycket positiva till att satsningar görs på matematikundervisningen i grundskolan, gjorde ett antal lektionsbesök i grundskoleklasser.
– I god tid innan vi gjorde våra lektionsbesök, fick skolorna besked om vad vi ville se, berättar Eva Färjsjö. Inom projekten har man då haft tid på sig att förbereda lektionerna. Av det skälet har de lektioner vi fått se, ofta inte varit vardagens pågående lektioner, utan lektioner som fått illustrera hur man vill arbeta laborativt.
– Vad vi har sett, tolkar vi därför som den trend som visar vart undervisningen på de besökta skolorna är på väg.
Nya metoder och material – mindre matematik
Eva Färjsjö och hennes två kollegor konstaterar de nästan aldrig såg en lärobok användas och att det sällan förekom färdighetsträning. Eleverna var istället mycket aktiva med att, oftast i grupper, arbeta med olika typer av material. Lektionerna var oftast väl organiserade och eleverna var engagerade och intresserade av vad de gjorde.
När det gäller det uttalade målet att variera undervisningen och komma bort från enskilt arbete i läroboken har man lyckats väl, men när forskarna närmare analyserar vilken matematik eleverna via dessa arbetssätt fick möjlighet att förstå, ser de tydligt att det inte blev optimalt.
Vad är det då som fattas? Ett enkelt svar anser Eva Färjsjö är matematiken.
Satsningen har skett på material och tillhörande övningar och laborationer men i mycket liten utsträckning på att fördjupa lärarnas kunskaper genom kompetensutveckling av didaktiska ämneskunskaper inom matematik. Under flera av de lektioner forskarna följde saknades fokus på det matematiska innehållet. Orsaken till detta är enligt deras uppfattning att det dels saknades tydliga mål för lektionen, dels att lärarens didaktiska ämneskunskaper inte räckte till.
En vanlig anledning till att de här skolorna har sökt medel för ett projekt, är att lärarna söker variation i undervisningen samt att de vill lämna läroboken och dess styrande inverkan på undervisningen. Det här överensstämmer helt med dagens matematikdidaktiska retorik, men en konsekvens har blivit att innehållet och elevers förståelse av innehållet ofta tappas bort.
Vad man varierade under de lektioner forskarna följde, var i allmänhet enbart arbetsform och arbetssätt med fokus på olika material.
– Självklart kan man med denna variation skapa tillfällen till inlärning, men fokus ligger fel, anser Eva Färjsjö. Arbetsform, arbetssätt och material är enbart medel som används för att nå ett mål, men det är olyckigt när medlen tillåts blir överordnade målen. Nästan alla projekten hade som ett syfte att frigöra sig från lärobokens styrning och istället skapa variation i undervisningen.
Vad man enligt forskarna borde ha reflekterat över är orsakerna till att läroboken blivit allt mer styrande och att detta i själva verket är symptom på helt andra, betydligt större problem.
Forskningsrapporten
Syftet med rapporten är att studera om det skett en kvalitetshöjning av undervisningen och en högre måluppfyllelse inom de projekt som beviljats medel inom ramen för Matematiksatsningen 2009, 2010/2011. Vad som utvärderats är om det genom projekten skapats nya möjligheter inom undervisningen, vilka i sin tur kan leda till ökad måluppfyllelse. Fokus har således varit att studera lärares undervisning, hur aktuella material har använts samt att analysera om det matematikinnehåll som lyfts fram gjort det möjligt för eleverna att förstå det undervisade innehållet på ett adekvat sätt.
I många av de ansökningar som beviljats visar det sig att beskrivningarna av mål och syften sällan fokuserar på matematiskt innehållsliga mål. De fokuserar istället oftast på aktiviteter, alltså på vad som ska göras snarare än vad man avser att eleverna ska lära/förstå.
Rapporten beskriver en väl avgränsad utvärdering, med fokus på utfall och effekter av projekt som innehåller ett eller flera av arbetsformerna laborativ matematik, konkretiserande undervisning och/eller matematikverkstäder.
Kontaktinformation
Kontakt
Eva Färjsjö, adjunkt inom matematikdidaktik vid Södertörns högskola: 08-608 41 13 eller 073-621 74 76
– De läkare som behandlar gravida kvinnor mot depression bör överväga annan icke-medicinsk behandling i de fall det är möjligt, och gravida kvinnor som tar SSRI bör informeras om riskerna. Men samtidigt måste man ha klart för sig att persisterande pulmonell hypertension är en ovanlig åkomma som drabbar en till två av tusen nyfödda barn och att en i förtid avslutad behandling för depression hos mamman kan orsaka återfall, säger Helle Kieler, docent vid Karolinska Institutet som samordnat studien.
Depression är förhållandevis vanligt bland kvinnor i fertil ålder och inträffar hos mer än sju procent av alla gravida. Gravida kvinnor med måttlig eller svår depression behandlas oftast med SSRI-läkemedel. Men på grund av farhågor för ogynnsamma effekter vid exponering i fosterlivet och begränsade kunskaper är rekommendationerna att bara använda SSRI om fördelarna för modern överväger eventuella risker för barnet.
De få studier som tidigare har publicerats har varit för små för att säkert kunna påvisa ett samband mellan SSRI läkemedel och persisterande pulmonell hypertension, ett allvarligt tillstånd som innebär svårigheter att syrasätta blodet då det höga blodtryck som normalt finns i det ofödda barnets lungor kvarstår även efter förlossningen. Omkring 15 procent av de barn som drabbas avlider i späd ålder. Den aktuella studien i BMJ är den första som har kunnat utvärdera effekter av olika SSRI läkemedel som fluoxetin, citalopram, sertralin, paroxetin och escitalopram kopplat till graviditet och hälsan hos nyfödda.
Resultaten visar att de barn som hade exponerats för SSRI-läkemedel i sen graviditet hade en risk för persisterande pulmonell hypertension på tre barn per tusen, vilket är en fördubblad risk jämfört med icke-exponerade barn. Även barn till kvinnor som hade hämtat ut SSRI i tidig graviditet eller som tidigare hade vårdats för en psykiatrisk sjukdom hade en lätt förhöjd risk. Barn till kvinnor som tidigare hade vårdats för en psykiatrisk sjukdom och som behandlades med SSRI läkemedel i sen graviditet hade en trefaldig förhöjd risk för persisterande pulmonell hypertension.
– Risken att barnen drabbas av pulmonell hypertension är densamma för alla SSRI-preparat. Det finns alltså inget läkemedel som är mer eller mindre farligt, säger Helle Kieler.
Studien omfattade cirka 1,6 miljoner kvinnor och deras barn födda efter graviditetsvecka 33 i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige mellan 1996 och 2007. För varje land sammanlänkades information från flera hälsoregister och på detta sätt kunde forskarna identifiera mer än 11 000 kvinnor som hade hämtat ut recept på SSRI i sen graviditet och 17 000 i tidig graviditet.
Publikation: ”Selective serotonin reuptake inhibitors during pregnancy and risk of persistent pulmonary hypertension in the newborn: population based cohort study from the five Nordic countries”, Helle Kieler, Miia Artama, Anders Engeland, Örjan Ericsson, Kari Furu, Mika Gissler, Rikke Beck Nielsen, Mette Nørgaard, Olof Stephansson, Unnur Valdimarsdottir, Helga Zoega & Bengt Haglund, BMJ, online open access 12 January 2012.
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Docent Helle Kieler
Institutionen för medicin, Solna
Centrum för läkemedelsepidemiologi
Tel: 08 517 706 29 eller 0736 33 44 92
E-post: helle.kieler@ki.se
De deltagande länderna är Colombia, USA, Italien, Sverige, Kenya, Jordanien, Filippinerna, Thailand och Kina. I några av länderna undersöks flera kulturella grupper och i varje kulturell grupp intervjuas 100 familjer. Forskarna har träffat mamma, pappa och barn var för sig i tre omgångar. I första omgången var barnen 8 år. Ytterligare studier är planerade.
Forskarna mäter något de kallar för föräldrars värme, parental warmth. I begreppet ingår att mammor och pappor bryr sig om sina barn, visar dem uppskattning och talar om att de älskar dem.
– Föräldrars värme ligger rätt högt och rätt lika i alla länder och föräldrar verkar ge värme på nästan samma sätt i alla kulturer. Men kontroll däremot verkar vara något som skiljer sig åt, säger Emma Sorbring, universitetslektor i psykologi på Högskolan Väst i Trollhättan och ledare för den svenska delen av studien.
I begreppet kontroll ingår sådant som föräldrar gör för att påverka barnens beteende, till exempel tillrättavisningar, bestraffningar och andra uppfostrande insatser. I Colombia, Kenya och bland de afroamerikanska och latinamerikanska befolkningsgrupperna i USA visade föräldrarna lite mer än genomsnittlig värme och de utövade också mer än genomsnittlig kontroll. I Sverige gav föräldrarna sina barn mycket värme, men utövade förhållandevis lite kontroll.
Tidigare forskning visar att föräldrars värme har en lång rad positiva effekter på barnen. Det är svårare att veta vilka konsekvenserna blir av en låg eller hög grad av kontroll. Samma agerande kan tolkas på olika sätt av barnet och därmed inverkar det också på olika sätt.
– Du kan bli uppskickad på rummet och uppfatta det som att det är ett sätt för din förälder att visa att han tycker illa om dig och inte vill vara med dig. Då går ditt självförtroende i botten och du känner dig övergiven, säger Emma Sorbring.
Men barnet kanske istället uppfattar att det ska gå upp på rummet för att båda ska lugna sig. Senare ska de reda ut saken och allt kommer att bli bra. Då får det en helt annan effekt.
Forskarna har också undersökt hur mycket fysiska bestraffningar barnen utsätts för och vilken inställning föräldrarna har till barnuppfostran. Mer information finns i forskarnas artiklar:
Corporal Punishment of Children in Nine Countries as a Function of Child Gender and Parent Gender, International Journal of Pediatrics, 2010
The association between parental warmth and control in thirteen cultural groups, Journal of family psychology, 2011
Attributions and attitudes of mothers and fathers in Sweden, Parenting, 2011
Kontaktinformation
Emma Sorbring kan svara på frågor, emma.sorbring@hv.se, 0520-22 37 12
Pressmeddelande lämnat av forskningskommunikatör Charlotta Sjöstedt, charlotta.sjostedt@hv.se, 0733-975081.
Avhandlingen, som har titeln “Innovation and network development of logistics firms”, tar upp två viktiga frågor, nämligen hur innovationer och nätverk utvecklas i logistikföretag.
Lianguang Cui har undersökt fenomenet tredjepartslogistik från logistikföretagens perspektiv. Avhandlingen omfattar logistikföretag i både Sverige och Kina, vilket ger ett internationellt perspektiv på ”hur och varför” inom ämnet logistikinnovation.
I sin avhandling konstaterar Lianguang Cui att logistikföretag fokuserar på kundernas behov och erbjuder differentierade tjänster baserat på detta.
Utifrån typen av kunder och i vilken region man verkar, utvecklas varje logistikföretag på olika sätt, och bildar nätverk för att på bästa sätt möta kundernas förväntningar. Innovation inom logistik innehåller processer som kan drivas antingen uppifrån eller underifrån i organisationen. Det är nödvändigt att interagera med olika parter både inom och utom organisationen.
Avhandlingens teoretiska bidrag avser framför allt forskning om hur företag inom tredjepartslogistik skapar och utvecklar innovationsprocesser i organisationen, samt hur de olika företagens kompetens och nätverk påverkar denna process.
Det praktiska bidraget understryker att det är en komplicerad process att bli ett innovativt logistikföretag. En strategisk utveckling mellan olika kategorier av logistikföretag kan medföra stora utmaningar, och kräver förändring av både kompetens och nätverksutveckling.
Fakultetsopponent var professor Lauri Ojala, Turku School of Economics, University of Turku.
Betygsnämnden bestod av professor Arni Halldorsson, Chalmers, professor Martin Spring, Lancaster University, och professor Helén Anderson, JIBS. Ordförande var professor Susanne Hertz, JIBS.
Kontaktinformation
Mer information: Lianguang Cui
Ekonomie doktor, forskare företagsekonomi
E-post: lianguang.cui@jibs.hj.se
Telefon: 036- 10 18 60
– Mina resultat är intressanta som kontrast till den upphaussade bild som i övrigt getts, med fokus på antal sjuka, kostnader för samhället och kommunens sökande efter ”den skyldige”, säger Erika Wall.
Studien visar också att invånarna inte upplevde några krav utifrån när det gällde att ta eget ansvar, detta trots att kommunen tidigt gick ut med ett ”viktigt meddelande till allmänheten” om att koka allt vatten.
– Jag tolkar det som att riskkommunikationen snabbt blev en del av en gemensam norm i samhället. Att koka vatten blev en naturlig del av den nya vardagen.
De av Erika Walls intervjupersoner som inte kokade vatten, mötte starkt motstånd av andra i omgivningen, vilket också tyder på att vattenkokning snabbt blev en del av den gemensamma normen i samhället.
– Riskkommunikation ses ofta som kunskapsöverföring från en organisation till en individ. I det här fallet har riskkommunikationen istället blivit del av den gemensamma norm som invånarna i Östersund har skapat, säger Erika Wall.
Studien består av två separata datainsamlingar, den första genomfördes vid Cryptosporidiumutbrottets inledande skede då många var sjuka, den andra ett år efter utbrottet.
Kontakt:
Erika Wall, fil.dr i sociologi, tel. 063-16 55 92, mobil 070-693 28 12
– Det handlar om att kompetensutveckla kursansvariga lärare på utbildningen Strategisk Information & Kommunikation, en utbildning som riktar sig mot ett yrkesområde som domineras av kvinnor, berättar Annica Ahlholm, en av personerna bakom projektet.
Det nya magisterprogrammet riktar sig till den som vill utveckla en organisations informationshantering och kommunikation.
Programmets kursansvariga lärare har nu, tack vare anslaget från Tillväxtverket, möjligheten att lära sig hur man på bästa sätt inspirerar till företagsamhet och entreprenörskap.
– De här 10-12 lärarna kommer att utvecklas inom företagsamhet på ett professionellt plan. Tanken är att de ska bli bättre på att stödja studenter i att gå från idé till handling, berättar Annica Ahlholm vid Institutionen biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan.
Kreativitet och entreprenörskap
Projektet är uppdelat i tre faser: kompetensutvecklingsinsatser (workshops, föreläsningar och individuella samtal) för kursansvariga, en seminarieserie samt en skrift för att sprida resultaten. De kursansvariga bjuder in föreläsare de själva väljer. Tanken är att det ska vara föreläsare som är aktuella för just de här kursansvariga och deras verkliga problemställningar och att detta ska underlätta i handledningen av studenterna i riktiga ”case”.
– Det mesta kommer att kretsa kring pedagogiska frågor, om hur man får studenterna att känna sig trygga i sitt entreprenörskap, det vill säga att gå från idé till handling, säger Annica Ahlholm. Vi kommer även att utvärdera den här satsningen 2013 och presentera resultatet för högskolan – bland annat genom en rapport i serien Vetenskap för profession.
Fakta
Strategisk Information & Kommunikation är en magisterutbildning på helfart och distans och första terminen startar våren 2012.
Maria Lindh är projektledare för de kursansvarigas kompetensutveckling. Annica Ahlholm är projektmedlem och stödjer de kursansvariga i arbetet med studenternas process att gå från idé till handling.
Strategisk Information & Kommunikation startades utifrån ett identifierat behov av att studenter lär sig att handla, vilket passar bra ihop med högskolans devis Vetenskap för profession.
2012 fyller Bibliotekshögskolan 40 år. Det kommer att firas med olika arrangemang under året så håll utkik!
Kontaktinformation
För mer information: Annica Ahlholm, tfn 070-747 72 99, e-post annica.ahlholm@hb.se
Forskare vid Örebro universitet ska undersöka vilka biologiska effekter slammet har och hur eventuella risker kan undvikas. Statliga KK-stiftelsen och fem företag inom miljöbranschen satsar 9,2 miljoner kronor på projektet.
Slam från reningsverk innehåller näringsämnen som gör det lämpligt som gödsel. Men det innehåller också metaller, kemikalier och andra ämnen som kan vara skadliga för både djur och människor. Forskare vid Örebro universitet ska undersöka vilka biologiska effekter slammet har och hur eventuella risker kan undvikas. Statliga KK-stiftelsen och fem företag inom miljöbranschen satsar tillsammans 9,2 miljoner kronor på projektet.
– Det finns studier som visar att avloppsslam kan innehålla giftiga ämnen och skadliga bakterier, men kunskapen om vilka effekter det har är begränsad, säger projektledaren Jana Jass, docent i mikrobiologi vid Örebro universitet.
Användning av avloppsslam är en kontroversiell fråga. Ur ett återvinningsperspektiv skulle det vara positivt att kunna återföra det organiska materialet och näringsämnen, som exempelvis fosfor, till odlingsmarken. Men eftersom slammet består av allt det som blir kvar efter att avloppsvattnet har renats, innehåller det också mindre önskvärda ämnen som metaller, kemikalier, mediciner, smittämnen etc. I dag finns det därför restriktioner för hur avloppsslam kan hanteras och användas.
– Med hjälp av kemiska analyser kan man kartlägga dem mesta av slammets innehåll, men det ger långt ifrån hela bilden. Blandningen av olika ämnen kan ge helt andra effekter än vart och ett av dem för sig.
Sammanlagd effekt
– Dessutom kan en del ämnen påverka levande organismer trots att det handlar om så små koncentrationer att de inte kan upptäckas kemiskt, framför allt om man utsätts för dem under längre tid.
Därför ska Örebroforskarna studera den sammanlagda biologiska effekten, det vill säga hur olika organismer påverkas av avloppsslam, både direkt och efter att det läckt ut i omgivande vatten. Testen kommer att omfatta levande celler av flera arter, även människoceller.
– Vi ska bedöma om och i vilken grad det är giftigt, och i vilka mängder det kan användas utan risker. Slutmålet är att komma fram till det bästa och säkraste sättet att hantera och använda avloppsslam, säger Jana Jass.
I projektet deltar företagen Pelagia Miljökonsult AB, Mälarenergi AB, Eskilstuna energi och miljö AB, Skebäcks avloppsreningsverk i Örebro och Tyréns AB.
För mer information, kontakta Jana Jass, 0768-47 19 57.
