Studien, som nu publiceras i tidskriften International Journal of Epidemiology, bygger på ett samarbete mellan forskare i Australien, Sverige, Mauritius, Finland, Storbritannien och Danmark.

Resultaten ger underlag för uppfattningen att fettväven i höfterna har helt andra metaboliska egenskaper än fettet kring midjan och att höftfettet faktiskt har en skyddande effekt mot ämnesomsättningsrubbningar som diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

Ett högre höftmått – mätt med måttband kring baken – avspeglar också mer muskelmassa i kroppen.

Genom att studera förhållandet mellan midje- och höftmått hos 8 000 personer i östaten Mauritius under 20 år är forskarna först i världen med att koppla fetma till dödlighet i en sydasiatisk befolkning.

– Resultaten innebär att en person med breda höfter och smal midja finns i lägre änden av riskskalan medan den som har smala höfter och högt midjemått löper högst risk för hälsan, säger Stefan Söderberg, docent i kardiologi vid Umeå universitet och huvudförfattare till artikeln. Genom att ta med den skyddande effekten av höftfettet i beräkningen har vi kunna isolera bukfetma, mätt i midjemått, som en avgörande hälsorisk. Det ser ut som om denna form av fetma är farligare än vi tidigare har trott, särskilt i den sydasiatiska befolkningen.

Ett högt midjemått har lanserats som en bättre indikator på farlig fetma än högt kroppsmasseindex (BMI), men de här resultaten ger belägg för att midjans omfång bara är halva sanningen. Höftomfånget bör också tas med i beräkningen och både  midjemått och höftmått är enligt den här studien viktiga faktorer för att bedöma hälsorisken vid fetma.

För mer information, kontakta gärna docent, överläkare Stefan Söderberg, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, mobil 070-319 38 03,
e-post stefan.soderberg@medicin.umu.se

Referens
Cameron A, Magliano D, Shaw J, Zimmet P, Carstensen B, Alberti K, Tuomilehto J, Barr E, Pauvaday V, Kowlessur S, Söderberg S. The influence of hip circumference on the relationship between abdominal obesity and mortality. International Journal of Epidemiology, 2012
Länk till artikeln 

– När det gäller just fullkornsråg finns flera olika bioaktiva komponenter som man tror kan påverka kroppens ämnesomsättning och ha vissa skyddande egenskaper, säger Eva Degerman, professor i experimentell diabetesforskning.

Merparten av alla personer med typ 2-diabetes är överviktiga. Det är i fettcellerna och fettväven som vi lagrar energi för att klara oss mellan måltiderna, men när fettväven blir för stor finns risk att för mycket fett läcker ut i blodet och orsakar skada på andra organ. Exempelvis påverkas sockerupptaget i olika celler och tillverkningen av insulin i bukspottkörteln minskar.

Det är här som rågkärnans alkylresorcinoler kommer in i bilden. Alkylresorcinoler är fenoliska lipider som finns i de yttre skikten av råg- och vetekärnor. I tidigare studier har forskare sett att efter ett stort intag av fullkornsråg hamnar alkylresorcinoler i blodet och samlas i fettväven.

Professor Eva Degerman har studerat alkylresorcinolers effekter på fettceller och har visat att de har egenskaper som gör att nedbrytningen av fett minskar och att mängden fett som släpps ut i blodet därför skulle minska.

– I våra studier försöker vi identifiera mekanismer och molekylära mål som är relevanta i behandling av fetma och diabetes. I denna studie har vi studerat enskilda fettceller. Därför är det viktigt att poängtera att det ännu så länge rör sig grundforskning på cell- och molekylär nivå. Men visst ger det indikationer att alkylresorcinoler kan ha betydelse för att förebygga uppkomsten eller behandling av typ 2 diabetes, säger Eva Degerman.

– Det är väldigt nytt att kunna konstatera att vissa livsmedel kan ge en sådan här långvarig mättnad, och dessutom ge effekt på energiintaget, säger Elin Johansson, doktorand i Industriell näringslära vid Lunds Tekniska Högskola och verksam inom universitetets Antidiabetic Food Centre.

Kornet visade sig stimulera produktionen av mättnadshormonet GLP-1. Blodprover visade sammantaget stora skillnader beroende på om testdeltagarna ätit vitt bröd eller kornbröd. GLP-1 liknande substanser används idag på olika sätt för att behandla typ 2-diabetes.

Kornets gynnsamma effekt antas bero på att en lyckosam kombination av olika slags onedbrytbara kolhydrater, så kallade prebiotiska kolhydrater.

Sådana kolhydrater blir näring åt de bakterier som verkar i tjocktarmen. Elin Johansson och hennes kollegor såg en ökad bakterieaktivitet i tarmen när testdeltagarna ätit korn. Men om kornen mals till mjöl uteblir en stor del av effekten – det är alltså hela, intakta kornkärnor som gäller.

– Resultaten påminner om det faktum att det är stor skillnad på kolhydrater och kolhydrater, säger hon.

Hela korn kan användas som alternativ till exempelvis ris eller som ingrediens i sallader och soppor.

Något industribakat bröd med hela kornkärnor känner Elin Johansson inte till. Däremot är bröd med hela spannmålskärnor överlag att rekommendera.

– Det vore bra om det fanns mer hälsoriktiga alternativ att välja på i butikernas brödhyllor, tycker hon.

Nu ska Elin Johansson gå vidare och studera andra potentiellt hälsosamma livsmedelskomponenter för att se om dessa kan ge liknande resultat. Förhoppningen är att resultaten ska inspirera till utveckling av nya, hälsosamma livsmedel som kan minska risken för diabetes.

Så här gick testet till:

I studien ingick 19 personer. Varje person var med två gånger och var på så sätt sin egen referens. Testmåltiderna, kornkärnor och vitt bröd, intogs som ett sent kvällsmål. Försökspersonerna kom sedan fastande morgonen efter till försöksavdelningen. Där serverades de en frukost baserad på vitt bröd vid båda tillfällena. Under hela försöksdagen togs prover för analys av olika ämnen och riskmarkörer. Försökspersonerna blev sedan serverade en frivillig lunch och deras energiintag noterades.

– Med rätt frukost kan vår mentala kapacitet förbättras i flera timmar. En fördel är att man får ett lågt, men långvarigt glukospåslag i blodet. Kroppen mår bra av en sådan här stabil och utdragen glukoskurva, säger Anne Nilsson, forskare i industriell näringslära och livsmedelskemi vid Lunds Tekniska Högskola och verksam inom Lunds universitets Antidiabetic Food Centre.

I detta fall använde sig Anne Nilsson av ett vitt bröd som berikats med en guargummifiber, vilket gör kolhydraterna i brödet ”långsammare”.

Guargummimjölberikat bröd användes som ett redskap i studien för att få den önskade glukoskurvan, men Anne Nilsson bedömer att en liknande effekt kan uppnås i andra kolhydratrika livsmedel än bröd och med andra viskösa kostfiber, som t ex finns i bland annat korn och havre.

Det vanliga vita brödet, däremot, ger ett kraftigt och förhållandevis kortvarigt sockerpåslag. Det gör att vi presterar sämre.

– Skillnaden blev som störst i det sena förloppet efter frukost, efter att sockerkoncentrationen i blodet har börjat dala. Även om hjärnan behöver socker för att kunna arbeta tycks en hög glukosstegring, vilket vitt bröd omedelbart resulterar i, inte ge någon positiv effekt. Det är lite förvånande. En för hög sockernivå tycks göra kroppen stressad, säger hon.

Testerna gjordes på friska, medelålders personer. Trots att försökspersonerna i studien hade normal glukosreglering kunde Anne Nilsson och hennes kollegor se att de personer som hade bättre glukostolerans, alltså bättre förmåga att reglera glukosnivåerna i blodet, presterade bättre på kognitionstesterna. Nedsatt glukostolerans kan innebära ökad risk för diabetes.

– Men även om vi har olika förutsättningar på grund av arv och tidigare matvanor, menar jag att alla kan påverka sin kognitiva förmåga och motverka ett negativt förlopp med hjälp av maten, betonar Anne Nilsson.

I en tidigare studie på överviktiga, medelålders försökspersoner – också den inom Antidiabetic Food Centre – kunde Anne Nilsson och kollegan Juscelino Tovar se att en kost som inkluderar flera olika ”antidiabetiska” livsmedelskoncept, t ex lågt GI, antioxidanter liksom mycket kostfiber och fullkornsprodukter av speciellt slag, kan öka vår kognitiva kapacitet. Den senare visade att studiens skräddarsydda kost fick rent av medicinska effekter, exempelvis när det gäller kolesterolvärdet.

– Det nya i den här studien är att vi har skalat ner materialet till att studera kognitiva effekter av något så enkelt som en enskilds produkts inverkan på blodsockerprofilen, säger Anne Nilsson.
Fet fisk, som lax, sill och makrill, innehåller rikligt av de särskilda omega-3-fetterna DHA och EPA, som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom. Därför ville Anne Nilsson studera om det fanns samma koppling till minne och kognition, även när det gäller fisk.

Och det gjorde det. Efter fem veckor intag av fiskolja presterade försökspersonerna signifikant bättre på tester av arbetsminnet. Dessutom sänktes triglyceriderna och blodtrycket.

– Det är rätt otroligt att man genom kosten kan få sådana här resultat på bara fem veckor! säger Anne Nilsson.

Så här gick testerna till:

Fiberbröd: I studien ingick 40 friska personer mellan 49-70 år och med ett BMI<30. Var och en är sin egen referens. Så alla gjorde vid skilda tillfällen tester efter att ha ätit vitt bröd respektive det fiberberikade brödet. Testportionerna var baserade på samma mängd av tillgängliga kolhydrater (50 g kolhydrater som tas upp av kroppen). Två olika tester utfördes upprepat under ca 4 h efter intag av frukosten. Det ena testet var ett muntligt test av arbetsminnet. Arbetsminne är en funktion för korttidslagring av information (ord, siffror, bilder osv) samtidigt som annan tankeverksamhet sker (t ex svara på frågor). Det andra testet var ett datoriserat test som även det involverar arbetsminnet men dessutom också koncentrationsförmåga och uppmärksamhet. Testerna mäter funktioner som är väsentliga både för vanliga intellektuella aktiviteter i det dagliga livet så som att läsa och räkna, men även för mer komplicerad problemlösning.

Omega-3 fettsyror: 40 friska personer mellan 51-72 år och med ett BMI<30 ingick i studien. I fem veckor åt de dagligen 3g omega-3-fettsyror från fiskolja och i lika lång period fick de placebo för att jämföra med. Däremellan låg en fem veckors ”wash out-period”. Vid båda tillfällena fick försökspersoner utföra samma tester som vid bröd-studien.

I de allra flesta fall är det ambulanspersonal som utför hjärtlungräddningen och de ställs inför svåra etiska problem i mötet med närstående som finns på plats. I en ny avhandling från Linnéuniversitetet beskriver Anders Bremer olika aspekter av upplevelser hos överlevande, närstående och ambulanspersonal av hjärtlungräddning utanför sjukhus.

Avhandlingens syfte var att med hjälp av fenomenologiska intervjuer beskriva patienters erfarenheter av att överleva hjärtstopp och närståendes erfarenheter av att närvara vid hjärtstopp utanför sjukhus. Utifrån intervjuer med ambulanspersonal var syftet att analysera etiska problem i relation till vården av närstående då patienten avlidit.

Resultatet visar att fenomenets centrala innebörder handlar om sårbarhet, otillräcklighet och ansvar i situationer som är extremt ogynnsamma och som utspelas vid existensens gräns. Närståendes sårbarhet och otillräcklighet ligger i att plötsligt befinna sig i en situation där den vardagliga erfarenheten och förmågan inte räcker till för att möta den sjuka personens akuta behov. Ansvaret är överväldigande. Närståendes kris och sorg innebär skuldkänslor, ensamhet och obesvarade frågor.

För ambulanspersonalen ligger otillräckligheten i att inledningsvis möta behov som kan överstiga det som är möjligt att svara an på, samtidigt som ansvaret för närstående är otydligt. Sårbarheten väcks av känslor och tankar som grundas i identifikationen med de drabbade, en identifikation som förefaller att vara viktig då den främjar förmågan att känna igen och reagera på närståendes existentiella behov, samtidigt som identifikationen riskerar att leda till undflyende strategier med efterföljande känslor av misslyckande och att vårdrelationen förblir oavslutad. Ambulanspersonals vårdande ansvar för närstående till patienter som har drabbats av hjärtstopp och plötslig död kräver etisk kunskap och förmåga att reflektera över etiska problem som kan finnas i situationerna samt att ha en handlingsberedskap inför dessa.

Slutsatsen är att, förutom att rädda patientens liv, innebär ett etiskt vårdande och professionellt ansvar för ambulanspersonal att kunna bedöma och möta närståendes behov. I detta ligger en förmåga att balansera mellan närhet och distans i vården. Den professionella rollen i relation till närstående innebär att förmedla ett välgrundat hopp, främja ärlighet och skuldavlasta, framhålla sitt beslutsansvar, balansera delaktighet och ansvar samt skapa förutsättningar för ett gott vårdande. Ambulanspersonalen kan lindra skuldkänslor genom att bekräfta det ansvar som närstående har tagit, lindra ensamheten genom vårdande närvaro samt lindra oro genom att aktivt efterhöra om närståendes frågor. För att lyckas i vården bör ambulanspersonalen ges förutsättningar att utveckla sin etiskt vårdande hållning och en egen ”moralisk stil”. Ambulanspersonalen bör även erbjudas handledning i syfte att nå jämvikt i vårdandet och trygghet och tillfredsställelse med utförd vård.

Avhandlingen ”Vid existensens gräns – Etiskt vårdande och professionellt ansvar vid hjärtstopp” utanför sjukhus försvaras fredagen den 27 januari 2012, kl 10.30. Disputationen äger rum i sal Myrdal, Linnéuniversitet i Växjö. Opponent är docent Anna T. Höglund, Uppsala universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Anders Bremer, telefon: 033-435 4508, 0731-84 00 19, e-post anders.bremer@lnu.se

Beställ avhandlingen från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se

– Efter att vi publicerat artikeln i slutet av förra året har vi fått många frågor från både företag och privatpersoner. Företagen frågar om jämförelserna i innehåll och kvalité.

Privatpersoner vill gärna veta vilka som är bäst, vilka som ger mest valuta för pengarna, säger Jana Pickova, professor vid institutionen för livsmedelsvetenskap, SLU. 

Forskarna har för varje preparat noterat pris per kapsel och vad som står på innehållsförteckningen samt mätt kapselns vikt, milligram olja och milligram omega 3.

– Ett av syftena med studien var att undersöka graden av oxidation, om fettet härsknat. Där var resultatet bra i alla kapslar, tack vare tillräckligt stor mängd tillsatta antioxidanter.

Kanske skulle resultatet bli ett annat om vi tittat på olja i flaska eller burk, där man upprepade gånger öppnar och försluter förpackningen och oljan kommer i kontakt med luften, då sker oxidation lättare, säger Jana.

Forskarnas resultat visar att vad som står på innehållsförteckningarna stämmer med vad som uppmätts, däremot är det ett par preparat där en kapsel inte ger rekommenderad daglig mängd omega 3-fettsyror. Lägst var halten i sälojekapseln. Den kapsel med högst halt omega 3 innehöll sju gånger så mycket som den med lägst. Dessutom var inte priserna relaterade till mängden omega 3, de dyraste kapslarna innehöll inte mest.

I studien är namnen på de olika preparaten ersatta med bokstavsbeteckningar, som konsument får man ingen direkt vägledning för vad man ska välja.

– Det beror bland annat på att innehållet i produkterna kan förändras. Men man kan läsa innehållsförteckningarna, säger Jana, då får man veta vad man får. Vår jämförande studie kan vara en vägledning.

Den som via födan får i sig för lite av omega 3-fettsyrorna DHA och EPA riskerar att drabbas av blodpropp, högt blodtryck, ökad insulinkänslighet och inflammation. Rekommenderat dagligt intag är 250 milligram enligt europeiska livsmedelsmyndigheten EFSA.

– Fiskoljekapslar kan vara ett alternativ för den som aldrig eller sällan äter fisk, säger Jana. För att få i sig rekommenderad mängd bör man äta 2-3 mål fisk i veckan.

Omega 3-fettsyror finns även i kräft- och skaldjur, viltkött/beteskött/gräskött från djur som är uppfödda på bete/grovfoder, omega 3-ägg, raps- och linolja och i gröna grönsaker. Största mängden finns i fisk och annan ”sjömat”.

– Om man är vegan finns även algkapslar med omega 3, säger Jana. En nackdel är att de tillverkas genom extrahering med hjälp av kemikalier. Fiskoljan pressar man fram och inga kemikalier behövs.

SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Kontaktinformation
Kontaktperson: Jana Pickova: jana.pickova@slu.se, 018-67 20 11

Linderholms myopati är en muskelsjukdom med rötterna i Västerbotten och Ångermanland. Patienter som lider av denna sjukdom har mycket låg fysisk prestationsförmåga och drabbas redan vid lättare ansträngning av mjölksyra, muskelkramper, hjärtklappning och andnöd. Ända sedan 1960-talet har det i Umeå bedrivits studier kring sjukdomen som även kallas hereditär myopati med laktacidos (HML). Under de senaste åren har dock flera stora genombrott gjorts, vilka redovisas i Angelica Nordins avhandling.

Genom att undersöka DNA från de drabbade familjerna kunde den gen, ISCU, som orsakar sjukdomen identifieras. Proteinet som bildas från ISCU-genen hjälper till att sätta samman järn och svavel till funktionella grupper som har viktiga roller bland annat i de energiskapande processerna i cellernas mitokondrier. Mutationen ligger i en del av genen, en så kallad intron, som vanligtvis tas bort när ritningen (mRNA:t) för proteinet skapas. Mutationen i ISCU-genen leder till att en del av intronen kommer att bli kvar i mRNA:t, vilket i sin tur leder till ett felaktigt protein.

– Mutationen resulterar därför i nedsatt förmåga att tillgodogöra sig energi, säger Angelica Nordin. Men denna förmåga är bara nedsatt i patienternas muskler trots att alla kroppens celler producerar och är beroende av energi för att fungera. Detta, upptäckte Angelica Nordin, beror på att ISCU-mutationen påverkar olika vävnader i olika stor utsträckning. I muskel kommer nästan allt mRNA att innehålla intronsekvensen, medan den till större delen kommer att tas bort i andra vävnader. Detta innebär att det finns korrekt ISCU-protein i tillräckliga mängder för att upprätthålla en hälsosam energibalans i dessa vävnader. Förekomsten av proteiner som reglerar processen som bestämmer om intronsekvensen infogas i mRNA:t eller inte undersöktes också.

– Vi identifierade tre proteiner som hade effekt på denna process. En faktor gav ökad mängd korrekt mRNA medan två faktorer hade motsatt effekt, berättar Angelica Nordin.

Hennes forskning har lett till att det blivit lättare att ställa en korrekt diagnos, och kan förhoppningsvis i förlängningen leda till bättre behandling av sjukdomen.

Angelica Nordin (f d Olsson) kommer ursprungligen från Boden i Norrbotten. Efter magisterexamen i biomedicin vid Umeå universitet påbörjade hon sin forskarutbildning vid Institutionen för medicinsk biovetenskap, medicinsk och klinisk genetik.

För mer information, kontakta gärna Angelica Nordin på 
090-785 44 03 
073-836 15 15
angelica.nordin@medbio.umu.se

27 januari försvarar Angelica Nordin, Institutionen för medicinsk biovetenskap, medicinsk och klinisk genetik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Genetic and Functional Studies of Hereditary Myopathy with Lactic Acidosis (Svensk titel: Genetiska och funktionella studier av hereditär myopati med laktacidos).
Disputationen äger rum klockan 9.00 i sal B, 9 tr, By 1D Tandläkarhögskolan, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Anders Oldfors, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-50592

— Genom att kombinera satellitobservationer och mätningar på marken har vi möjlighet att få en detaljerad bild av hur partiklarna sprids i atmosfären och inverkar på solstrålningen, säger Paul Glantz, forskare vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap.

Många minns nog också Eyjafjallajökull året innan, vars vulkanutbrott orsakade stora problem för flyget i Europa. Oron var stor att askan från Eyafjalajökull skulle leda till höga partikelhalter också i marknivå, men så blev det aldrig – den gången. Nu visar det sig att utbrottet 2011 (Grimsvötn) orsakade kraftigt förhöjda partikelhalter i många svenska, norska och finska städer. Lyckligtvis var utbrottet kortvarigt vilket innebar att påverkan på luftkvaliteten inte blev så allvarlig. I Stockholm passerade ”partikelmolnet” under natten vilket minimerade hälsorisken.

Att ha tillgång till mätinstrument som kan detektera dessa partiklar i luften är av stor vikt både för flygtrafiken och för folkhälsan. Aerosolpartiklar i atmsofären påverkar dessutom jordens klimat. I det stora hela så har de en avkylande effekt på klimatet.

Partiklarna detekterades med hjälp av en satellit strax söder om Island den 23 maj och utanför den norska kusten ett dygn senare. Med hjälp av en laserstråle från ett hustak på Arrheniuslaboratoriet vid Stocholms universitet kunde man också uppskatta hur partiklarna var fördelade i höjdled när de natten mellan 24 och 25 maj anlände till Stockholm.

— Det som var överaskande jämfört med tidigare vulkanutbrott var att höga koncentrationer av aerosolpartiklar uppmättes också vid marknivån. Dessa direkta mätningar visar också att partiklarna var ungefär i samma storlek och koncentration som de som generas från bilar med dubbdäck under dagar med torra vägbanor i Stockholm. Här utgör partiklarna alltså också en uppenbar hälsorisk, även om exponeringen denna gång ägde rum under en begränsad tid, säger Paul Glantz.

Ytterligare information Paul Glantz, forskare vid Institutionen för tillämpad mijövetenskap, Stockholms universitet, tfn 08-674 76 47, e-post paul.glant@itm.su.se”>paul.glantz@itm.su.se
Christer Johansson, professor vid Institutionen för tillämpad mijövetenskap, Stockholms universitet samt även vid Miljöförvaltningen Stockholm, mobil 076-12 28 931, e-post christer@itm.su.se”>christer@itm.su.se