Slutsatsen, som redovisas i online-tidskriften BMJ Open, gäller även med hänsyn till kända riskfaktorer som förhöjt blodtryck, fetma, fysisk inaktivitet och annan sjuklighet.
Diabetes ökar risken för förtida död i bland annat hjärt-kärlsjukdom. Genom att samla information om patienternas riskfaktorer försöker diabetesläkare få vägledning för att kunna bedöma vilka patienter som löper störst risk och därmed behöver mest stöd och behandling. Nu verkar det alltså som om också patienternas egen skattning av sin hälsa har betydelse för deras prognos. I studien, som är en del av European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC), ingår 3 257 patienter med diabetes som följdes i upp till 14 år.
– Resultaten var samstämmiga i de länder som ingick: Sverige, Tyskland och Holland, säger Patrik Wennberg som genomfört studien i samarbete med Olov Rolandsson och en grupp av europeiska forskarkolleger. Både Wennberg och Rolandsson tillhör Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, vid Umeå universitet.
För mer information, kontakta gärna universitetslektor Patrik Wennberg, enheten för allmänmedicin,
tel. 073-832 88 19
e-post patrik.wennberg@fammed.umu.se
Referens
P Wennberg, O Rolandsson, L Jerdén, H Boeing, D Sluik, R Kaaks, B Teucher, A Spijkerman, BB de Mesquita, C Dethlefsen, P Nilsson, U Nöthlings. Self-rated health and mortality in individuals with diabetes mellitus: prospective cohort study, BMJ Open, 15 februari 2012 (BMJ Open 2012;2:e000760.doi:10.1136/bmjopen-2011-000760)
Länk till artikeln
http://bmjopen.bmj.com/content/2/1/e000760.full
Xiaogai Li, forskare och doktorand på Skolan för teknik och hälsa vid KTH, har gjort ett flertal studier över vad som händer med hjärnan efter det att personer drabbats av allvarliga skallskador med hjärnödem som resultat.
Till sin hjälp har hon bland annat tagit simuleringar via Finita elementmetoden samt röntgentekniken DW-MRI (Diffusion-Weighted Magnetic Resonance Imaging), och ett av hennes forskningsresultat visar att det är viktigt att en patient ligger på ett optimalt sätt i förhållande till sina skallskador eftersom graviation påverkar förhållandena i hjärnvävnaden.
– Om patienten har ett hjärnödem i den bakre delen av hjärnan och patienten placeras med ansiktet uppåt, som idag, resulterar gravitationskraften att vävnadens tryck i det svullna området är högre jämfört med om patienten istället placeras i framstupa läge. När den skadade patienten placeras med huvudet i framstupa läge minskar vätsketrycket i det svullna området med omkring 15 procent, säger Xiaogai Li.
Hon tillägger att det förbättrade huvudläget resulterar i att potentiella skador i det svullna områdets nervtrådar minskar i motsvarande grad. Därigenom har det svullna området större möjlighet att återhämta sig jämfört med när patienten placeras i ryggläge.
Xiaogai Li har även studerat konsekvenserna av så kallad dekompressiv kraniotomi, det vill säga att neurokirurgen öppnar upp skallbenet för att lätta på ett alltför högt tryck i hjärnan.
Dekompressiv kraniotomi är en inte helt ovanlig behandling vid allvarliga skallskador och vid behandling av stroke. Fördelen med behandlingen är att hjärnan då får större plats. Chansen att patienten överlever ökar därmed. Samtidigt har tidigare forskningsstudier tyvärr visat att risken för att patienten hamnar i ett så kallat vegetativt tillstånd också ökar.
Xiaogai Li har jämfört datortomografiska bilder före och efter behandlingen med dekompressiv kraniotomi hos ett antal patienter, och det är på så sätt hon kommit fram till sitt resultat.
– Tidigare forskning har antagit att nervtrådarna skadas av behandlingen. Min avhandling har kunnat förklara att töjningen av nervtrådarna höjs så kraftigt att ämnesomsättningen påverkas negativt. Detta skulle till en del kunna förklara varför så många patienter hamnar i ett vegetativt tillstånd och har därmed har svårt att fungera, säger Xiaogai Li.
Resultatet från avhandlingen skapar möjligheter att på sikt införa ett nytt skadekriterium vid sjukdomar i hjärnan genom att studera inte bra trycket i hjärnan utan även nervtrådarnas töjning.
Att studera töjningen av nervtrådar i hjärnan kan också göra det möjligt att i en nära framtid skapa bättre förståelse för om patienter med hydrocefalus, så kallad vattenskalle till följd av olika sjukdomar, blir hjälpta av neurokirurgisk operation eller ej.
För mer information, kontakta Xiaogai Li på 073 – 908 10 35 / xiaogai.li@sth.kth.se, Hans von Holst på 08 – 790 48 47 eller Svein Kleiven på 08 – 790 64 48 / svein.kleiven@sth.kth.se.
Internationella bensinbolag etablerade sig i Sverige vid 1920-talets mitt och tog kontroll över bensinhandeln på ett sätt som på relativt kort tid satte tydliga spår i landskap och stadsbild. Trots detta är bensinstationen idag högst anonym och vardaglig. Bensinstationen lyser också med sin frånvaro i arkitekturhistorien.
En utgångspunkt i Olle Wilsons doktorsavhandling är idén om teknik som en viktig drivkraft i modernitetens framväxt, och hur detta visualiseras i form av annonser, broschyrer, bilkartor, körjournaler och smörjningsföreskrifter. Men också i de fysiska miljöer som bensinhandeln byggt upp.
– De stora och komplicerade distributionssystem som bensinbolagen byggde upp med pipelines, raffinaderier och lagringsplatser signalerar bensinens nytta och vetenskapliga betydelse. Bensinen blev en del av det moderna samhället genom att förmedla rationalitet, effektivitet och renhet i förhållande till fasta bränslen som kol och ved, säger han.
Olle Wilson menar att teknik som gestaltas i bensinstationer förmedlar komplexa värden även om de genom vardaglig användning kan tyckas naturliga. Han använder i sin analys ett begrepp, ”precisionskultur”, som beskriver den perfektionistiska laganda som krävs för att nå ett mål. Avhandlingen kan ge även ge värdefull kunskap i relation till omställningen till ett hållbart samhälle.
– Att betrakta bensin som en kulturprodukt kan öka möjligheten att förstå varför användningen av fossilt bränsle är så svårt att ställa om från, säger han.
Olle Wilson är också författare och fotograf med inriktning mot arkitektur, teknikhistoria och motorkultur.
Avhandlingen ”Raffinerade rum – Bensinstationer och precisionskultur i Sverige 1926-1956” kan beställas från Nordiska museets förlag.
För mer information, kontakta Olle Wilson, tel: 018-471 2887, 070-538 13 18 olle.wilson@konstvet.uu.se
– Det här är anmärkningsvärda fynd, där vi ser starka samband mellan en viss typ av autism och tidpunkten för mammans immigration till Sverige. Studien är viktig då den visar att autism inte enbart styrs av genetiska orsaker utan pekar på betydelsen av omgivningsfaktorer, säger Cecilia Magnusson, docent i epidemiologi vid Karolinska Institutet och ansvarig för studien.
Studien som nu publiceras i vetenskapstidskriften British Journal of Psychiatry visar att barn vars föräldrar invandrat från Afrika speciellt, men också från södra Asien och Latinamerika, har ökad risk för autism med inlärningsproblem. Sambandet kunde inte förklaras med förlossningskomplikationer utan varierade med tidpunkten för migration. Barn vars mödrar migrerat strax innan eller under graviditeten hade högst risk.
– Vi kan just nu bara spekulera om orsakerna, men vårt antagande är att omgivningsfaktorer som verkar under fosterlivet, som exempelvis stress, nya matvanor och infektioner, kan leda till utvecklingen av autism med inlärningsstörningar, säger Cecilia Magnusson.
Samtidigt visar resultaten att barn som själva var födda utomlands snarare hade lägre förekomst av autism med inlärningsstörningar, jämfört med barn till svenskfödda föräldrar. Även att autism utan inlärningssvårigheter, oftast Aspergers syndrom, var mindre vanligt hos barn till utlandsfödda oberoende av när modern kommit till Sverige. Enligt forskarna kan orsaken till den lägre siffran dock vara att utlandsfödda föräldrar är mindre benägna att söka psykiatrisk vård för sina barn jämfört med svenskfödda föräldrar.
– Överlag vet vi alldeles för lite om autism, men vi kommer att fortsätta att samla in information för att ta reda på mer om möjliga orsaker till autism. Vi vet att förekomsten av autismspektrumtillstånd ökar kraftigt i höginkomstländer, troligen främst för att diagnoskriterier ändrats men utan att en sann ökning kan uteslutas, säger Cecilia Magnusson.
Av alla barn i Stockholms län under perioden 2001– 2007 hade cirka 5000 diagnosticerats med autism enligt olika vårdregister. Totalt ingick 589114 barn i studien.
Publikation: ”Migration and autism-spectrum disorders: population-based study”, Cecilia Magnusson, Dheeraj Rai, Anna Goodman, Michael Lundberg, Selma Idrizbegovic, Anna Svensson, Ilona Koupil, Eva Serlachius & Christina Dalman, British Journal of Psychiatry, online ahead of print 23 February 2012.
I september 2008 drabbades närmare 2 400 personer av magsjuka i Lilla Edet strax utanför Göteborg. Kommunens vattenverk misstänktes snabbt som smittkälla, och orsaken till smittspridningen ansågs vara att avloppsvatten förorenat det kommunala dricksvattnet som tas från Göta älv.
Förklaringen har dock ifrågasatts. September var lågsäsong för spridning calicivirus, som orsakar vinterkräksjuka, och det fanns vid tillfället inga kända fall av sjukdomen i Lilla Edet eller längs älvdalen. Nu har forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, djupare analyserat virusutbrottet – och resultaten talar för att smittan spreds till dricksvattnet av friska men smittbärande invånare längs Göta Älvdalen.
Forskarna Nancy Nenonen, Charles Hannoun och Tomas Bergström har lett studien:
– Vår analys visar att föroreningen av dricksvattnet tycks ha varit omfattande, och att betydande mängder förorenat avloppsvatten kan ha spolats ut i älven i samband med den höstens kraftiga regn. Men analysen visar att smittan orsakades av ett stort antal olika calicivirusstammar, varav en ny virusstam som inte tidigare karakteriserats, säger Tomas Bergström.
– Vår slutsats av detta är att smittan sannolikt spreds till dricksvattnet från invånare i Lilla Edet och/eller uppströms därom, som var friska bärare av alla dessa calicivirus.
Att calicivirusstammar cirkulerar i samhället och då och då orsakar utbrott av virussjukdom är välkänt. Genom studierna av utbrottet i Lilla Edet har Tomas Bergströms forskningsgrupp nu lyckats utveckla en metodik som inom 2-3 dygn kan bestämma vilka calicivirus som ligger bakom ett specifikt smittutbrott. Tidigare tog sådana utredningar ofta flera månader.
Studien Marked genomic diversity of Norovirus genogroup I strains in a waterborne outbreak publicerades i tidskriften Applied Environmental Microbiology 13 januari och har också uppmärksammats av Smittskyddsinstitutet.
Genom att använda metoder för intelligent feldiagnostik för analys av underhållsdata i järnvägssystemet, t ex elmotorer i växelsystem, kan tågtrafiken bli säkrare. Det framgår av ny forskning vid Luleå tekniska universitet. Välkänt är det faktum att svensk järnvägstrafik ofta har stora problem under kalla vintrar, ett problem som kan minskas.
– En noggrann och effektiv feldiagnos kan garantera att den som förvaltar, och den som trafikerar järnvägen tar rätt underhållsbeslut och därmed förbättra järnvägssystemets tillgänglighet och att minska underhållskostnaderna, säger Yuan Fuqing, teknologie doktor vid Luleå tekniska universitet.
Har jämfört och förbättrat
I en jämförande studie mellan två analysmetoder har Yuan Fuqing, doktorand inom avdelningen för Drift, underhåll och akustik vid Luleå tekniska universitet hittat ett optimalt sätt att tidigt identifiera fel i järnvägssystemet. Han har jämfört Support Vector Machine (SVM) med andra välkända tekniker för felanalys inom drift- och underhållsområdet, t ex Artificial Neural Network (ANN). Genom att på olika sätt förbättra SVM har Yuan Fuqing kunnat slå fast att det är den bästa metoden.
– SVM är en utmärkt teknik för att identifiera och känna igen olika mönster men för att få ut en korrekt diagnos ur tekniken är det nödvändigt att utvinna lämpliga egenskaper ur den vilket jag har gjort genom att på olika sätt optimera metoden, säger han.
Fördelen med SVM är att man kan studera komplexa data på detaljnivå, där de inte kan tolkas, men även transformera till en högre dimension där de ingår i en helhet och kan separeras ut och bli begripliga. Det i sin tur ger möjlighet att på ett tidigt stadium, och kostnadseffektivt, kunna ställa en feldiagnos som gör att man kan identifiera fel som är på väg att uppstå.
Satsningen, som bär namnet DIRECT, har en budget på 45 miljoner Euro, cirka 400 miljoner kronor, och kommer att pågå i sju år. Lunds universitet står för ungefär en femtedel av budgeten och är en av 25 deltagare från 9 länder.
Universitetet ska söka efter tidiga indikatorer på utveckling av diabetes typ 2. Det handlar då om olika undertyper, eftersom forskarna tror att det döljer sig flera sjukdomar bakom beteckningen.
– Patienter med diabetes typ 2-diagnos svarar olika på samma behandling, vilket talar för att det finns skillnader inom diabetes typ 2. Därför finns ett stort behov av mer individuellt anpassade behandlingsformer än dagens, säger Paul Franks, professor och ansvarig för Lunds universitets deltagande i projektet.
Bland annat ska nya testcentrum och befolkningsstudier byggas upp på olika platser i Europa. Prover ska där återkommande tas under tre års tid på personer i olika stadier av diabetes typ 2, för att forskarna ska kunna följa sjukdomens utveckling. Proverna blir underlag till två studier med totalt ca 4 000 deltagare, varav den ena bland annat kommer att involvera patienter från Skåne, som tidigare deltagit den s.k. ANDiS-studien.
– De skånska patienterna ingår i en studie där vi ska undersöka totalt 1 000 personer med nyligen konstaterad diabetes typ 2. Patienterna är på väg in i sjukdomen men har ännu inte hunnit påverkas i så stor omfattning. Det är en viktig grupp som hittills inte är tillräckligt väl belyst i forskningen. Genom förbättrade och mer omfattande provtagningar med modern teknik så hoppas vi på nya fynd, säger Paul Franks.
Förutom mer traditionella provtagningar av blod, urin och avföring så kommer studierna i DIRECT att ha möjlighet till bl.a. undersökning av lever och bukspottkörtel med magnetkamera. Undersökning av livsstil sker bl.a. med fokus diet och mätning av fysisk aktivitet med ett särskilt 3D-instrument.
Provtagningarna planeras att starta efter sommaren och därefter pågå under tre år. Resultaten levereras sedan till andra projektdeltagare, med målet att utveckla individuellt anpassade behandlingar och mediciner för olika undergrupper av diabetes typ 2-patienter.
Diabetes typ 2 är en av de snabbast ökande sjukdomarna i världen. Ca 285 miljoner människor beräknas lida av diabetes typ 2 och siffran väntas stiga till närmare 440 miljoner år 2030.
Vid Lunds universitet genomförs arbetet vid Lund University Diabetes Centre som bildades 2006 under ledning av Leif Groop, som även han kommer att vara engagerad i DIRECT.
Mer information:
Paul Franks, professor i genetisk epidemiologi, Lunds universitet, 040-39 11 49
Paul.Franks@med.lu.se
Martin Ridderstråle, docent m inriktning på klinisk obesitasforskning, Lunds universitet,
040-33 23 03, Martin.Ridderstrale@med.lu.se
Robert Koivula, doktorand och projektassistent, Lund University Diabetes Centre, 040-39 11 48, Robert.Koivula@med.lu.se
Fakta/DIRECT
DIRECT (DIabets REsearCh for Patient straTification) ett projekt med fokus på att utveckla kunskapen kring och behandlingen av diabetes typ 2. 25 partner från 9 europeiska länder deltar, varav 21 är akademiska institutioner. I Skandinavien deltar förutom Lunds universitet även Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, Köpenhamns universitet, Danmarks tekniske universitet i Lyngby och Novo Nordisk A/S i Bagsværd. Projektet pågår i sju år och har en budget på 45 miljoner Euro. Projektet är medfinansierat av EU.
Bilden visar celler som tillverkar ett grönfluorescerande protein som sitter på autofagosomer och kan ses i ett fluorescensmikroskop. Cellkärnorna är färgade i blått. På den vänstra bilden ses normala celler medan de till höger saknar SNX18. Cellerna utan SNX18 har mycket färre autofagosomer.
Celler använder flera olika metoder för att bryta ner och återvinna utslitna komponenter – autofagi är en av dem. Karin Håberg visar att proteinet SNX18 är nödvändigt för att cellerna ska kunna utföra autofagi i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet 29 februari.
I djurförsök både i enklare organismer som bananfluga [Ref 1] och i högre stående djur som möss har forskare sett att stimulering av autofagi [Ref 2] leder till ökad livslängd. Det är ännu oklart om dessa resultat är direkt överförbara till människa. Det finns dock teorier om att kalorirestriktion, som är ett tämligen välbelagt sätt att öka livslängden, inducerar högre nivåer av autofagi vilket då skulle bidra till att fördröja åldrandet.
Celler omsätter sina gamla proteiner och cellorganeller genom att bryta ner dem i en process som kallas autofagi. Termen kommer från grekiska och betyder ungefär att äta sig själv. Autofagin är viktig för att städa undan defekta komponenter som annars kan skada cellerna och orsaka sjukdomar.
Molekylerna som ska brytas ner innesluts i en membranblåsa som bildar en organell kallad autofagosom. Denna sammansmälter därefter med en lysosom [Ref 3], en cellorganell som innehåller många olika enzymer som är specialiserade på att bryta ner biomolekyler. Nedbrytningsprodukterna kan sedan återvinnas av cellerna för att bygga upp nya molekyler.
Karin Håbergs studier visar att SNX18 [Ref 4] binder till och kan omforma cellmembraner. Vid hennes studier av SNX18s roll vid autofagi visade det sig att när cellernas produktion av SNX18 stoppades genom RNA-interferens [Ref 5] minskade antalet autofagosomer i cellerna drastiskt, och därmed hämmades hela autofagiprocessen.
När cellerna i stället manipulerades till att överproducera SNX18 ökade antalet autofagosomer. Karin Håberg kunde också visa att det är just förmågan att omforma membraner som är nyckeln till SNX18s funktion vid bildandet av autofagosomerna. Studierna av autofagi utfördes i samarbete med en forskargrupp vid Oslo universitet under ledning av Dr. Anne Simonsen.
Mer information:
Karin Håberg kommer från Söderhamn och tog magisterexamen i biomedicin vid Umeå universitet 2006. Därefter påbörjade hon forskarstudier vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik där hon nu är doktorand. Hon nås på
telefon 090-786 64 38
e-post karin.haberg@medchem.umu.se
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-51999
Av den vuxna befolkningen i Sverige uppger 16 procent att de känner sig otrygga när de går ut sent på kvällen. Andelen har minskat sedan 2006 då motsvarande siffra var 21 procent. Trots minskningen visar de aktuella resultaten att 360 000 kvinnor i åldern 16-79 år (11 procent av kvinnorna) inte går ut ensamma sent på kvällen på grund av otrygghet.
– NTU 2011 visar att de boende i Sverige generellt känner sig trygga och i liten utsträckning oroar sig för att utsättas för brott, säger Thomas Hvitfeldt, utredare på Brå. Men var fjärde kvinna känner sig otrygg och var tionde så otrygg att hon inte går ut ensam sent på kvällen.
Kvinnor upplever också i högre grad än män att deras livskvalitet påverkas av otrygghet och oro för brott. De väljer till exempel i högre utsträckning en annan väg hem eller undviker en aktivitet. Andelen kvinnor som säger att otryggheten påverkar deras livskvalitet har emellertid minskat från 15 procent 2006 till 10 procent 2011.
– Oron för att närstående ska utsättas för brott har minskat, från 32 procent 2006 till 25 procent 2011, dock oroar sig kvinnor oftare för att närstående ska drabbas av brott, säger Åsa Irlander, utredare på Brå. Resultaten tyder på att de som oroar sig mest är mammor till tonåringar.
Otryggheten störst i storstäderna
Störst är otryggheten i storstäderna. I Malmö uppger 25 procent att de känner sig otrygga ute kvällen. Tätt efter Malmö kommer Göteborg där 24 procent uppger att de är otrygga. Motsvarande siffra för Stockholm är 18 procent. Sedan undersökningen startade 2006 har dock tryggheten ökat påtagligt i Malmö (10 procentenheter).
Om NTU
NTU bygger på intervjuer med ett urval av 20 000 personer i åldrarna 16-79 år och genomförs årligen av Brå sedan 2006. Undersökningen mäter allmänhetens utsatthet för brott och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet, samt allmänhetens upplevda trygghet och förtroende för rättsväsendet. Resultaten redovisas främst på nationell nivå men också för län och vissa kommuner.
Nationella Trygghetsundersökningen 2011 kan beställas eller laddas ner på www.bra.se
Ytterligare information: Thomas Hvitfeldt, 08-401 87 37 eller Åsa Irlander, 08-401 87 51, båda utredare på Brå.
– Vi ska undersöka om Internetbaserad KBT, kognitiv beteendeterapi, kan ge ett extra skydd utöver det som den antidepressiva medicinen ger och öka livskvaliteten för patienterna, säger Fredrik Holländare, forskare vid Örebro universitet och Örebro läns landsting, som leder projektet som får stöd från REHSAM. Projektet är ett samarbete med forskare i psykiatrin i Uppsala och målgruppen kommer att vara patienter i hela Uppsala-Örebroregionen.
REHSAM står för rehabilitering och samordning och är ett samarbete mellan Försäkringskassan, Vårdalstiftelsen, Socialdepartementet och Sveriges kommuner och landsting. REHSAM-projekten ska söka svar på hur samhället kan hjälpa människor att få tillbaka arbetsförmågan helt eller delvis.
– Depression är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning och vi ska undersöka om den Internetbaserade behandlingen kan motverka återfall hos patienterna och hjälpa dem att undvika framtida sjukskrivningar. Det finns ingen depressionsbehandling som passar alla. Men ju fler behandlingar vi har, ju större är chansen att hitta rätt behandling för nästa person som söker hjälp.
KBT lämplig som Internetbaserad behandling
Det som gör KBT särskilt lämplig för Internetbaserad behandling är att den bygger på ett antal principer som man lär ut till patienterna och som de sedan skall använda sig av i sin vardag.
– Terapeuten som person är inte så viktig utan det är de specifika metoderna som är kärnan i KBT och dessa går ju att lära ut på flera olika sätt – bland annat via Internet. Om behandlingen visar sig vara effektiv är målet att göra den tillgänglig för ett stort antal patienter, säger Fredrik Holländare.
Syftet med den Internetbaserade behandlingen är inte att ersätta traditionell terapi ansikte mot ansikte för dem som behöver det. Men för många är det ett lika bra eller till och med bättre alternativ, eftersom man själva kan välja tid och plats.
Fördelen med terapi på Internet är att fler kan få tillgång till behandling. För de patienter som riskerar återfall innebär det en särskilt stor förbättring eftersom bristen på utbildade KBT-terapeuter begränsar möjligheterna till fortsatt behandling.
– I de landsting som infört Internetbehandling räknar man med att man kan behandla fyra gånger fler patienter än när man enbart arbetar ansikte mot ansikte.
För mer information kontakta Fredrik Holländare: 0737 – 600 700, fredrik.hollandare@orebroll.se
Under senare år har internet, HD-teknik och 3D-bio flyttat fram gränserna för hur vi konsumerar rörlig bild. Förutom att kvaliteten har blivit avsevärt mycket bättre från tiden då bilden var svartvit och något senare, ganska brusig när den kom på VHS-band, så har önskemålet att själv få bestämma när/var/hur ökat dramatiskt.
KTH-forskare jobbat nu med en ny teknik som kallas för Free Viewpoint TV, FTV. Med 3D-glasögon får man förvisso ett visst djup i bilden, men bilden är fortfarande statisk. Med den nya tekniken kan tv-tittaren själv välja från vilken vinkel hon eller han vill betrakta motivet.
– Det hela går ut på att man sätter upp 25 kameror runt till exempel en fotbollsplan. Med teknikens hjälp kan du sedan välja exakt på millimetern oavsett kamera varifrån du vill betrakta spelplanen och fotbollspelarna. Med FTV kan du alltså själv agera regissör och välja var vid fotbollsplanen kameran ska stå och hur du ska följa spelet, säger Markus Flierl, universitetslektor vid KTH och den som leder forskningsarbetet.
Det handlar alltså om interaktiv tv, men är inte begränsad till just tv-apparater. Det går lika bra med video eller tv via surfplattor, smartphones eller datorer. Antalet använda kameror kan variera, ju fler desto bättre är receptet.
– Tekniken ger tittaren en betydligt större flexibilitet än vad som är fallet idag. Den går också utan problem eller dyra kostnader att kombinera med stereoskopi och 3D, säger Markus Flierl.
När det gäller uppspelning via surfplattor, smartphones eller datorer, så krävs inte särskilt mycket enligt Markus Flierl. En enkel app som tillåter tittaren att styra den sändning som strömmas till respektive enhet räcker. För en tv behövs en liten digital låda som inte kostar mer än runt 500 kronor att ta fram, förmodligen mindre vid masstillverkning.
– FTV fungerar bäst för underhållningsbranschen, som musikkonserter och sport. Vi har börjat med fältsporter då det är lite klurigare. Det är enklare inom till exempel bilsport eftersom det där redan finns väldigt många kameror. Det är lite svårare att fästa en kamera på skallen på fotbollspelaren, säger Markus Flierl.
Förutom tv och underhållningsbranschen finns andra tänkbara användningsområden forskningen och FTV. Ett av dem är medicinteknik.
– Istället för att läkaren ska undersöka röntgenbild efter röntgenbild så kan hon eller han istället titta på den röntgade kroppen från en mängd olika vinklar, i rörlig video. Det förenklar läkarens arbete radikalt, säger Markus Flierl.
När det kommer till videokonferenser – ett område som också det är naturligt för FTV – har det allt sedan dessa system började användas på bred front för 15-20 år sedan, varit ett problem med bristande ögonkontakt mellan samtalande mötespersoner. Även här skulle FTV kunna hjälpa till.
Forskningen sker i projektet Free-viewpoint Immersive Networked Experience, FINE, och sker tillsammans med en rad stora teknik- och mjukvaruföretag i tv-branschen i Europa. Några av dem är Ericsson, Mediapro, Bitmanagement, EVS, Tracab och Abertis Telecom. KTH:s del i det hela är signalbehandling, att utveckla algoritmer för att slå ihop de rörliga bilderna, det som kallas för Image Based Rendering.
EU-projektet ska vara klart nästa år, 2013, och då ska det också finnas en så kallad demonstrator. Det vill säga en möjlighet att visa hur allt fungerar i realtid. Något eller några år efter det skulle tekniken kunna finnas ute på marknaden om tv-branschen satsar på den, förutspår Markus Flierl.
För mer information, kontakta Markus Flierl på 08 – 790 74 25 eller mflierl@kth.se.
Parallellt med att kvinnors utbildningsnivå höjts i västvärlden ser vi en utveckling där barnafödandet skjuts upp och ibland att färre barn föds. Det gör sambanden mellan kvinnors utbildningsnivå och barnafödande forskningsmässigt intressanta.
Demografidoktoranden Karin Tesching, knuten till Linnécentret SPaDE, Social Policy and Family Dynamics in Europé, vid Stockholms universitet, har undersökt relationerna mellan kvinnors utbildning och deras barnafödande.
– Sambanden mellan de val kvinnor gör när det gäller familjebildning och utbildning är komplexa och till stor del beroende av varandra. Det är också viktigt att peka på vikten av att väga in faktorer som social bakgrund och valmöjligheter när det gäller de livsval som kvinnor gör, säger Karin Tesching.
Fram träder en bild där kvinnors barnafödande påverkas av flera faktorer i deras utbildning. Det gäller studietiden i sig, nivån på utbildningen och inom vilket område kvinnorna utbildar sig i. Särskilt benägna att skaffa barn är kvinnor som utbildat sig till yrken som är omvårdande, kvinnodominerade eller har en trygg arbetsmarknad.
Men också kvinnor med inriktning mot mansdominerade yrken skaffar relativt många barn, vilket enligt Karin Tesching visar på att arbetslivet i Sverige i allmänhet präglas av en norm som är familjevänlig.
– Vissa kvinnor väljer att återvända till utbildningssystemet efter att de fött barn. Det gäller framförallt kvinnor som kommer ut på en osäker arbetsmarknad. Istället för att gå en otrygg tillvaro till mötes väljer de att vidareutbilda sig för att öka på sina chanser att få ett jobb som går att kombinera med föräldraskapet. I vissa fall kan det innebära studier på ett helt nytt utbildningsområde, säger Karin Tesching.
En viktig faktor som har stor påverkan på kvinnors livsval är hur välfärdsstaten utformats, men också hur arbetsmarknaden ser ut. Till exempel är högutbildade kvinnor äldre än lågutbildade när de föder sitt första barn, men det behöver inte betyda att de föder färre barn än andra. Förklaringen ligger bland annat i att det svenska samhället bygger på att kvinnor faktiskt förvärvsarbetar. I välfärdssystemet finns stöd till barnfamiljer samtidigt som det finns möjligheter till livslångt lärande. Inte minst tack vare rättigheten att vara ledig från arbetet vid studier.
För mer information kontakta gärna:
Karin Tesching: karin@tesching.eu
Gunnar Andersson, professor sociologiska institutionen, Stockholms universitet:
08-16 32 61 alt 073-768 5724 gunnar.andersson@sociology.su.se
Länk till avhandling:
http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:458413
Det finns en mängd förklaringar till att kvinnor har olika smärtupplevelser och att användningen av smärtstillande behandling varierar. De mest inflytelserika faktorerna verkar vara tidigare förlossningserfarenhet, hur lång tid förlossningen tar, barnets vikt och psykologiska faktorer. Fatima Dabo Pettersson har i sin avhandling studerat såväl biologiska effekter (av kroppseget morfin, endorfin, och genetiska polymorfier) som psykologiska faktorers (depressions- och ångestsymtom) betydelse för smärtrelaterade beteenden under förlossningen.
Det är känt att orsakerna till behov av smärtlindring och skillnader i smärtupplevelsen under förlossningen är multifaktoriella. För att ta reda på betydelsen av faktorer som nedstämdhet, ångest och kroppens eget morfin (endorfiner) för upplevelse av förlossningssmärta, har Fatimah Dabo Pettersson, tillsammans med kollegor, gjort fördjupade studier på området.
En av studierna rörde huruvida ångest och nedstämdhet under graviditeten kan ha betydelse för hur tidigt man söker vård i förlossningsförloppet och behovet av smärtlindring. Kvinnor med mer uttalade depressionssymtom visade sig söka tidigare i förloppet med värkar än motsvarande kvinnor med låg poäng på depressionsskalan MADRS-S. Vidare skattar kvinnor med hög poäng på ångestskalan (STAI-T) sin förlossningssmärta högre innan de får bedövning av barnmorskan än motsvarande kvinnor med låg eller ingen ångest.
– Vår slutsats är att kvinnans psykiska hälsa under graviditeten har betydelse för smärtupplevelse men att det inte ensamt kan förklara eller förutse smärtupplevelsen hos enskilda kvinnor. Det behövs dock fortsatta studier inom fältet för att komma närmare en bättre förklaringsmodell av födande kvinnors olika behov av smärtlindring, säger Fatimah Dabo Pettersson.
De två genpolymorfier som Fatimah Dabo Pettersson och hennes kollegor studerat härrör från specifika förändringar i generna för OPRM1- respektive GCH1 och har tidigare associerats med bättre svar på smärtstillande behandling respektive minskad smärtkänslighet. Kvinnor som var bärare i dubbel uppsättning av den förändrade GCH1-genen kom till förlossningen med mer öppen livmoderhals jämfört med icke-bärare. De efterfrågade också, tvärtom med forskarna hade förväntat sig, i högre utsträckning minst två sorters smärtlindring. Motsvarande genetiska analys för OPRM1-genen påvisade ingen skillnad mellan bärare och icke-bärare avseende livmoderhalsstatus vid tid för ankomst till förlossningen eller behov av smärtlindring. Självrapporterad smärta påverkades inte av bärarskap av någondera av genpolymorfierna.
Studierna bekräftar också att förstföderskor och kvinnor med långdragna förlossningar har ett större behov av smärtlindring.
För mer information kontakta Fatimah Dabo Pettersson, tel: 073-9259135, e-post: Fatimah.Dabo@kbh.uu.se
Ladda ner och läs avhandlingen
Cannabisliknande substanser som produceras av kroppen har både terapeutiska och skadliga egenskaper utöver deras välkända ruseffekter, och kroppens cannabinoid-system kan vara mål för nya strategier vid cancerbehandling. Det skriver Sofia Gustafsson i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet 24 februari.
Missbruket av cannabis och preparat innehållande syntetiska cannabisliknande substanser ökar i hela Europa. Samtidigt har cannabisbaserade läkemedel godkänts för vissa medicinska ändamål och i dagarna godkändes i Sverige ett medel för symtomlindring vid multipel skleros (MS). En intensiv forskning pågår om huruvida nya substanser som påverkar kroppens egna cannabinoider kan utnyttjas i medicinskt syfte, bl. a. för att minska smärta och för att hämma tumörers tillväxt. Dessa är anledningarna till att Sofia Gustafssons studerat både nervsystemets och tumörcellers påverkan av cannabinoider.
Kroppsegna cannabinoider, så kallade endocannabinoider, förmedlar en mängd olika funktioner i det centrala nervsystemet och i immunsystemet, och är inblandade i motorisk rörelse, belöningseffekter, inlärnings- och minnesprocesser. Cannabinoider från växtriket och syntetiskt framställda cannabinoider påverkar också dessa funktioner, som alla förmedlas via cannabinoidreceptorer.
Dessutom har cannabinoider visats påverka cellers livsöde. Cannabinoider skyddar vissa av hjärnans celler, medan celler i vissa typer av hjärntumörer, t ex gliom, stimuleras att genomgå kontrollerad celldöd (apoptos) vid exponering för cannabinoider. Den huvudsakliga forskningen kring cannabinoiders effekter i nervsystemet har fokuserats på det vuxna, färdigutvecklade nervsystemet, medan relativt lite kunskap finns om effekter på nervsystem under utveckling.
Sammanfattningsvis visar resultaten från Sofia Gustafssons studier att cannabinoider kan vara celltoxiska för cancerceller såväl som för nervceller, och att de minskar embryonal överlevnad. Dessa resultat är av vikt för vår förståelse såväl av potentialen hos cannabinoidsystemet som målsystem för nya strategier vid cancerbehandling, samt av riskerna med nya droger, som t ex Spice, på nervernas utveckling.
Sofia Gustafsson är uppvuxen i Örnsköldsvik. Hon är doktorand vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, enheten för farmakologi. Kontakta henne gärna på
070-288 73 83
090-785 15 14
sofia.gustafsson@pharm.umu.se
Fredag 24 februari försvarar Sofia Gustafsson, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, farmakologi, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln ”Effekter av cannabinoider på cancerceller, neuronal differentiering och embryonal utveckling” (engelsk titel: Cannabinoids as modulators of cancer cell viability, neuronal differentiation, and embryonal development).
Disputationen inleds klockan 9.00 i byggnad 6E (Biomedicinhuset), sal E04, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Birgitta Sander, Karolinska institutet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-51560
När man konstruerar modeller för klimatförändringar finns en stor osäkerhetsfaktor, nämligen hur molnen inverkar. I klimatrapporten från 2007 påpekar FN:s klimatpanel (IPCC) att ny kunskap behövs inom området. Moln kan nämligen fungera på två sätt, både som en spegel som skickar tillbaka strålning från solen ut i rymden och som en filt som håller kvar den värme jordytan avger. Att kartlägga hur moln bildas och upplöses kan därför vara en nyckel i klimatforskningen.
– Ett viktigt steg är att förstå grundläggande egenskaper hos de partiklar som ingår, säger Erika Sundén som är doktorand vid Institutionen för fysik vid Göteborgs universitet.
Ammoniak kan spela viktig roll
I sin forskning har hon studerat små partiklar som innehåller mellan tre och 300 molekyler, så kallade kluster. Dels har hon undersökt hur vattenkluster avger överskottsenergi, vilket ger kunskap om hur vattendroppar växer sig större och hur de evaporerar, alltså övergår från is eller vattendroppar till gasform. Dels har hon studerat hur klustren påverkas av ammoniak, som är ett viktigt ämne i atmosfären.
– Jag undersökte vattenkluster med en liten del ammoniak och jämförde dem med rena vattenkluster. Då kunde jag se att ammoniak gjorde klustren mer stabila, de evaporerade inte lika fort. Ammoniak skulle därför kunna spela en viktig roll i den tidiga molnbildningsprocessen, säger hon.
Temperatur på -100 grader
Att mäta värmekapacitet hos kluster är inte helt enkelt. En viktig del i hennes forskning har varit att hitta en fungerande metod som kan användas i vidare studier. Enkelt uttryck kan man säga att hon har bildat vattenkluster i vanlig luft, dragit in dem i ett vakuum och sedan mätt hur de har sönderfallit. Via metoden gjorde hon även en oväntad upptäckt.
– Temperaturen i dessa kluster var omkring minus 100 grader. Värmekapaciteten borde därför motsvara den hos is. Trots det var värmekapaciteten hos mellanstora kluster större, någonstans mellan den hos is och flytande vatten. Vilken roll det spelar i molnbildning får bli föremål för vidare forskning, säger hon.
Ger ny kunskap om rymdmoln
I sin avhandling har Erika Sundén även studerat avkylningshastighet och strålning hos kolpartiklar som kan ingå i rymdmoln. Man var länge osäker på om det kunde finnas molekyler i tomrummet mellan stjärnor och planeter, eftersom tätheten av atomer där är så liten. Men 2006 upptäcktes den första negativt laddade kolmolekylen och sedan dess pågår arbetet med att kartlägga vilka molekyler som ingår i rymdmoln.
– Först mäts strålning från rymden, sedan handlar det om att skapa modeller för att förstå vad det är man ser. Det vi gör är att skapa laddade molekyler som kan finnas i dessa moln i labb och sedan undersöka om och hur mycket dessa molekyler strålar, säger hon.
Erika Sundéns avhandling ”Thermal Properties of Clusters and Molecules – Experiments on Evaporation, Thermionic Emission, and Radiative Cooling” försvaras vid en disputation den 24 februari.
Doktoranden Susanne Gustafsson och hennes forskarkollegor vid Sahlgrenska akademin har under två år följt 459 personer över 80 år i stadsdelen Örgryte/Härlanda i Göteborg. Målet med projektet, som genomförts i samarbete med Vårdalinstitutet och som även involverat arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska och socionom, har varit att utvärdera åtgärder som kan förbättra hälsan för äldre personer som bor hemma.
I studien fick en grupp äldre förebyggande hembesök där de informerades om vilken hjälp de kan få med till exempel vardagshjälpmedel och en fallriskbedömning i hemmet.
En annan grupp fick delta i seniorträffar där de fick diskutera åldrandets konsekvenser för hälsan och tipsades om hur problem i vardagen kan lösas. Även denna grupp fick ett uppföljande hembesök.
De två grupperna jämfördes därefter med en grupp äldre som inte fått någon förebyggande åtgärd – och resultaten var positiva:
• Äldre som fick förebyggande hembesök och medverkade i seniorträffar skattade tre månader efter studien sin egen hälsa högre än de som inte fått någon åtgärd.
• Äldre som fick förebyggande hembesök var ett år efter studien mindre beroende av hjälp med vardagsaktiviteter.
• Äldre som medverkat i seniorträffar var mindre beroende av vardagshjälp i upp till två år efter studien.
–Resultaten är så lovande att de kan komma att få betydelse när vi utformar framtidens utbud av hälsofrämjande åtgärder för äldre hemmaboende personer. Seniorträffarna visade sig vara den mest fördelaktiga åtgärden, men vi behöver ändå sammanväga resultaten och analysera ekonomiska aspekter för att kunna avgöra vilken av de båda hälsofrämjande åtgärderna som ska förordas, säger Susanne Gustafsson, som presenterar studien i sin avhandling vid Sahlgrenska akademin.
Stadsdelen Örgryte/Härlanda har efter de positiva resultaten beslutat att fortsätta erbjuda hemmaboende personer över 75 år både hembesök och seniorträffar som del i sin ordinarie verksamhet.
Avhandlingen Health-promoting intervention for community-dwelling older adults – Focusing on the concept of frailty and intervention outcome försvaras vid en disputation den 24 februari.
Kontakt:
