Intelligenta trafiksystem skulle kunna ta hjälp av olika typer elektroniska sensorer som känner av trafikintensiteten. Det är dock dyrt att köpa in, installera och underhålla dem. Därför lämpar sig smartphones, snart i varje kvinna och mans ficka, betydligt bättre för uppgiften. Dessa mobiler kan nämligen också utgöra sensorer och samla in information om trafikläget och skicka den till ett intelligent trafiksystem.
Enligt KTH-forskaren och doktoranden Vasileios Manolopoulos är intelligenta trafiksystem något som står och väntar på oss runt hörnet, men innan de kan göra succé finns det två problem som måste lösas.
– Alla som äger till exempel Iphone eller Android-mobiler kan vara med och bidra med information till det intelligenta trafiksystemet. Men få människor kommer att vilja det som situationen ser ut idag, säger Vasileios Manolopoulos
Han pekar på två faktorer som är kritiska: otillräcklig säkerhet, och oskyddad personlig integritet. Det är också dessa två problem han undersökt och forskat om, samt kommit fram till hur de ska lösas.
När det gäller säkerhet så måste åtkomstkontroll och inloggningsfunktion implementeras på servernivå i det intelligenta trafiksystem, och endast behöriga användare ska kunna rapportera deras position till systemet.
– De användare som missköter sig ska kunna stängas av, och deras positioner ska plockas bort från det data som används. Dessutom ska de inte längre kunna komma åt information i systemet. Det är också viktigt att ansvarsskyldigheten är stark och tydlig i systemet, likaså att se till att all information som skickas fram och tillbaka inte förvanskas, säger Vasileios Manolopoulos.
När det kommer till användarnas personliga integritet finns det också här krav som måste uppfyllas.
– För det första ska användaren vara anonym gentemot alla andra användare och enheter i systemet. För det andra så ska information som skickas in i en följd inte kunna länkas till varandra. Det vill säga att man kan spåra en användares väg från punkt A till B, säger Vasileios Manolopoulos.
Dessutom så är det bara systemet som ska kunna ha tillgång till den information som en användares smartphone skickar till systemet.
Han tillägger till sist att det rent uppenbart finns en konflikt mellan säkerheten i systemet och användaren integritet då användaren på något sätt måste logga in. Detta innebär att systemet alltid skulle kunna länka ihop användaren identitet med var hon eller han befinner sig. Detta kan lösas genom flera olika så kallade entiteter i systemet kombinerat med anonym autentisering, där en entitet ansvarar för att ha koll på identitetet och den andra ansvarar för lokaliseringsinformation.
Förutom Vasileios Manolopoulos har också forskarstudenten Sha Tao (har genomfört trafikberäkningar vilket också utgör en utmaning för intelligenta trafiksystem) och professor Ana Rusu varit involverade i forskningsarbetet. Forskningen runt intelligenta trafiksystem ingår i projektet TRAFFIC och finansierats av Stiftelsen för strategisk forskning, SSF.
För mer information, kontakta Vasileios Manolopoulos på 070 – 063 12 08 eller vama@kth.se.
Studien är baserad på undersökningar av jordgubbsplantor på tolv gårdar
runtom i Skåne. På de KRAV-märkta gårdarna, där varken bekämpningsmedel eller oorganiskt gödselmedel används, blev 45 procent av jordgubbsblommorna fullt pollinerade. På de konventionella gårdarna var motsvarande siffra 17 procent.
– Resultatet visar att pollinationstjänsten gynnas av ekologiska odlingsmetoder, vilket är en viktig faktor vid utvecklingen av ett hållbart jordbruk, säger Georg Andersson, doktorand i miljövetenskap, Lunds universitet.
Forskningen visar även att de positiva effekterna av ekologisk odling, till exempel en kvantitets- och kvalitetshöjning av bären, blir påtagliga redan inom 2-4 år efter att gården KRAV-märkts.
Forskningsresultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften PLoS ONE.
Text: Helena Bergqvist
Det visar Elisabeth Wetterlund i sin avhandling som hon lägger fram vid avdelningen för Energisystem på Linköpings universitet. Eftersom biomassa är en begränsad resurs innebär det att förgasning till fordonsbränsle snarast leder till ökade koldoxidutsläpp.
Bioenergi spelar en viktig roll för att nå EUs mål för förnybar energi. År 2020 ska 20 procent av energin och 10 procent av fordonsbränslet komma från förnybara källor samtidigt som utsläppen av koldioxid ska minskas med 20 procent från 1990 års nivå.
För att klara målen inom transportsektorn står hoppet till utvecklingen av andra generationens fordonsbränslen, framställda genom förgasning av cellulosabaserade råvaror, som grot, det vill säga de toppar och grenar som blir över i skogsindustrins olika processer.
Men när det gäller förgasning av biomassa står målen i konflikt med varandra, visar Elisabeth Wetterlund på avdelningen för Energisystem, Linköpings universitet, i sin doktorsavhandling.
– Ser man till att biomassa är en begränsad resurs är det inte förgasningsbaserade drivmedel som ger störst bidrag till minskningen av koldioxidutsläppen, konstaterar hon.
Groten skulle exempelvis kunna bidra till en betydligt större minskning av koldioxiden som ersättning för kol.
– Tekniskt skulle det mycket väl gå att blanda in några procent grot i kolet och får stora miljövinster. Men det görs inte i särskilt stor utsträckning, kol är relativt billigt och finns i hur stora mängder som helst. Idag kostar det också för lite att släppa ut koldioxid, säger hon.
I sin avhandling har hon också studerat villkoren för en storskalig förgasning integrerad i värmeverket hos Tekniska Verken i Linköpings respektive i pappers och massabruket Billerud Karlsborg i Kalix. Här skulle storskalig förgasning kunna bli lönsamt om tekniken vidareutvecklas, om det finns en långsiktig politisk vilja samt ekonomiska incitament, typ elcertifikat.
För mer information kontakta
Elisabeth Wetterlund, 013-28 40 75
elisabeth.wetterlund@liu.se
Läs avhandlingen:
http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf;jsessionid=43139be2e43d76ab056c4dee3f27?searchId=1&pid=diva2:488688
Avhandlingen bygger på enkäter och intervjuer med patienter både före och efter vård och rehabilitering. Att bli tagen på allvar, att få en förklaring, att få bli delaktig i bedömning och behandling samt att få en individanpassad behandling var centrala faktorer för båda könen vid mottagningsbesöket, men de valde delvis att berätta om sina besvär på olika sätt. Männen hade lättare att knyta an till en positiv identitet som hårt arbetande även om kvinnorna också hade tunga arbeten. Kvinnorna uttryckte oftare rädsla att uppfattas som ”gnälliga” och befarade att de inte skulle bli tagna på allvar när de sökte vård.
Patienter med rygg- och nacksmärta upplevde sina kroppar som sköra, vilket kunde leda till att de blev rädda för att röra på sig. Oklara råd från vårdpersonalen var en viktig faktor för att de kände osäkerhet om kroppens begränsningar och blev mindre aktiva. Kvinnorna fick i högre utsträckning ett budskap om att ”ta det försiktigt” medan männen oftare fick höra att ryggsmärtan hörde till arbetet.
Avhandlingen visar också att det är viktigt att ta hänsyn till olika livsförhållanden när frågeformulär används. Kvinnor och män rapporterade besvär från dagliga aktiviteter –som personlig omvårdnad, socialt liv, sexualliv, bilkörning och lyft – i lika stor omfattning. Kvinnorna rapporterade mer av smärta, stress och bristande socialt stöd på arbetet än männen medan männen i högre grad berättade om minskad arbetstid i hemmet och minskad tid till motion i förhållande till när de var friska. Det fanns dock stora variationer inom grupperna.
Även föreställningar om behandlarrollen som kvinnlig eller manlig sjukgymnast hade betydelse. Sjukgymnasterna valde delvis att behandla på olika sätt så att kvinnliga sjukgymnaster oftare använde akupunktur, behandling för psykosomatiska sjukdomar och mer individanpassad behandling än manliga kolleger, medan manliga sjukgymnaster oftare valde att behandla med ledrörlighetsträning. Kvinnliga och manliga patienter fick dock samma behandling.
Kontaktuppgifter:
Gunilla Stenberg, som ursprungligen kommer från Ljungskile, är leg. sjukgymnast och doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten sjukgymnastik, där hon kan nås på
tel 070-6706437
e-post gunilla.stenberg@physiother.umu.se
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-52274
För de som lider av olika former av ångest kan det vara svårt att söka vanlig behandling, och tidigare har kognitiv beteendeterapi över nätet gett goda resultat. Idag när allt fler svenskar har smartphones ser projektledaren Per Carlbring flera fördelar med att utveckla ett självhjälpsprogram i mobilen.
– Eftersom du oftast bär med dig din smartphone kan den bli mer som en personlig terapeut, och finnas tillhands och coacha dig just när du har det jobbigt. Och det är heller ingen som tycker att det är konstigt att du håller på med din telefon då och då.
Personer med social fobi känner en uttalad rädsla inför en eller fler sociala situationer, som till exempel att tala inför grupp och att stå i centrum. I projektet, som kallas mSofie och ska pågå i nio veckor under våren 2012, utvärderas och jämförs två olika behandlingar av social fobi via smartphones.
– Vår förhoppning är att denna nya form av behandling ska visa sig vara både lättillgänglig och effektiv, säger Per Carlbring.
Forskarna söker nu deltagare till forskningsprojektet. För att få delta måste du lida av social fobi, vara minst 18 år och ha tillgång till en smartphone och dator med internetanslutning.
Läs mer om projektet och hur du anmäler dig.
För mer information:
Per Carlbring, professor i psykologi,
institutionen för psykologi, Umeå universitet
Telefon: 090-786 7833, 0700-400 399
E-post: per.carlbring@psy.umu.se
– Politikernas egna uttalanden får allt mindre plats i tv, tidningar och radio. Det blir ofta kortklippta uttalanden som kommentatorerna sedan får förklara, vilket får stor betydelse för hur allmänheten uppfattar det som hänt . Frågan om huruvida Håkan Juholt kunde sitta kvar som partiledare drevs till exempel av medierna. Det finns en stor kraft i det, säger Lars Nord, professor vid Mittuniversitetets centrum för medie- och kommunikationsvetenskap, DEMICOM.
När mediedrevet är igång finns det ett stort behov bland redaktionerna att publicera nästa steg. Ofta finns det lite konkreta nyheter att gå vidare med vilket gör att de politiska kommentatorerna får en central roll. Ett utspel ifrån en partikollega kan byggas ut med en förklarande intervju med kommentatorn. Till sist lever historien sitt eget liv i medierna, menar Lars Nord.
– När ingenting händer fylls utrymmet på med spekulationer för att hålla intresset vid liv. Man kan säga att medierna själva skapar historien genom att kommentera den. Inte sällan överdrivs ett förlopp och kryddas med slutsatser om avgångskrav. Kommentarerna blir också allt mer ytliga och ensidiga.
I ett kapitel i boken ”Scandalous! The Mediated Construction of Political Scandals in Four Nordic Countries” argumenterar Lars Nord för att kommentatorernas berättelser i dessa sammanhang ger dem rollen som både domare och åklagare. De får stå oemotsagda vilket gör att deras makt många gånger blir orimligt stor. Här finns ett inbyggt problem enligt Lars Nord.
– De får alltid sista ordet vilket gör varje kommentatorstolkning väldigt exklusiv. De måste också ofta leverera i all hast och förväntas provocera för att sticka ut. Det är för lite diskussion om detta och hur det påverkar politiken och demokratin.
Det förekommer också allt oftare att journalistiska artiklar eller reportage har en tolkande vinkel. I valrörelsen 2010 var 40 procent av alla nyhetsinslag av denna karaktär. Den sakliga och opartiska nyhetstexten blandas med journalistens egna kommentarer. Fenomenet förekommer i varierande grad i alla typer av medier.
– Rent generellt blir det mer och mer journalistiskt tyckande och tolkande i relation till politikernas egna utsagor, säger Lars Nord.
Döden är inget man gärna talar om offentligt, det anses obehagligt. Det gäller även inom sjukhusets väggar. Palliativ vård eller vård i livets slutskede är inte heller högprioriterat inom de svenska sjuksköterske- och läkarutbildningarna. Men varje år dör drygt 90 000 personer i Sverige. De vanligaste dödsorsakerna är hjärtkärlsjukdomar och tumörsjukdomar och de allra flesta dör på institutioner av olika slag. Den enskilde har numera möjlighet att välja var man önskar avsluta sitt liv, i hemmet eller på institution. Om det egna valet blir möjligt är dock beroende av närståendes vilja och möjligheter samt sjukdomens utbredning och förlopp.
– Men det beror också på om det finns en sjukvårdsorganisation i närområdet med specialiserad palliativ hemsjukvård som huvuduppgift, säger Lizbeth Engström.
Hon har under sitt avhandlingsarbete i pedagogik följt sjuksköterskors arbete inom en välfungerande specialiserad palliativ hemsjukvård. Utmaningar är stora när det offentliga medicinska flyttar in i det privata hemmet. Förutom att sjuksköterskorna hanterade avancerad medicinteknisk utrustning och behandling fungerade de som samordnare, informatörer och undervisare där samtalet stod i fokus.
Sjuksköterskorna i studien visade sig ha en liknande social bakgrund och bar på liknande ideal beträffande sitt arbete och hur en sjuksköterska ska vara i livets slutskede. Lizbeth Engströms analys visade att de använde sig av humor, mod, lyhördhet och ödmjukhet i sitt arbete. De lyssnade och visade respekt för både livet och dödens skeende. Förutom sin grundutbildning och olika vidareutbildningar hade sjuksköterskorna även livserfarenheter och grundläggande värderingar som utgjorde grund för hur de utförde sitt arbete.
– Ett välfungerande vårdteam betyder att svårt sjuka människor får möjlighet att avsluta sitt liv på ett värdigt sätt i det egna hemmet, säger Lizbeth Engström.
Läs avhandlingen på nätet.
För mer information, kontakta Lizbeth Engström, tel: 018-471 16 48, 076-820 42 25, lizbeth.engstrom@edu.uu.se
Upp till femton procent av alla kvinnor i fertil ålder har svårt att bli gravida. För dem kan IVF, eller provrörsbefruktning, hjälpa dem att bli mamma. De kvinnor som är infertila på grund av att äggen inte mognar kan dock i nuläget inte få medicinsk hjälp eftersom omogna ägg inte kan befruktas. I framtiden kan dock kanske även de få hjälp efter att en forskargrupp vid Göteborgs universitet funnit att molekylen cdk1 har en viktig funktion för att äggmognad hos däggdjur ska fungera. Resultaten presenteras nu i tidskriften Human Molecular Genetics.
– Detta är de första bevisen för att cdk1 är en nyckelmolekyl när det gäller äggmognad hos däggdjur. Om resultaten står sig kan det kraftigt förbättra möjligheterna för lyckad provrörsbefruktning för kvinnor som idag inte blir gravida på grund av att äggen inte mognar, säger professor Kui Liu, vid institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.
Hittills har Kui Liu och hans kollegor genomfört försök på vävnadsspecifika knockoutmöss. Försöken visade att när ämnet cdk1 togs bort från mössens ägg upphörde äggens mognadsprocess. Men när forskarna tillfördes ämnet började den igen.
Professor Liu är sedan februari 2011 verksam som professor i molekylärbiologi vid naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Hans forskargrupp är specialiserad på att studera utvecklingen av kvinnliga könsceller. Under de senaste åren har han arbetat för att hans forskningsresultat ska bli användbara även på människor.
– Vi är angelägna om att börja med tester på mänskliga ägg. Förhoppningsvis kan en klinisk tillämpning var verklighet inom tio år, säger Kui Liu.
Artikeln Cdk1, but not Cdk2, is the sole Cdk that is essential and sufficient to drive resumption of meiosis in mouse oocytes publicerades i tidskriften Human Molecular Genetics den 24 februari 2012.
KORTFAKTA IVF/PROVRÖRSBEFRUKTNING
Vid IVF plockas ägg ut från kvinnans äggstockar. Äggen placeras i näringslösning i en glasskål tillsammans med spermier. De ägg som befruktas kan återföras till kvinnan och kan där utvecklas till ett foster. Världens första lyckade provrörsbefruktning genomfördes i Storbritannien 1978 och sedan dess har cirka två miljoner provrörsbarn fötts i världen. Skandinaviens första lyckade provrörsbefruktning genomfördes vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg 1982. I Sverige föds årligen omkring 3 500 barn efter lyckade IVF-behandlingar.
– Hackare kan vid en attack under vissa men inte ovanliga omständigheter identifiera vad som sägs via krypterad IP-telefoni, säger Vasily Prokopov, som tillsammans med studentkompisen Oleksii Chyrkov är den som upptäckt lösningen på sårbarheten.
Han forsätter med att berätta att säkerhetsluckan innebär att hackaren både kan identifiera vilket språk som används men också mer allvarlig, plocka ut meningar och fraser ut konversationen.
– Den här tekniken – som kallas phrase spotting technique – kan till exempel användas för att ta reda på känslig information som bank- och hälsouppgifter, säger Vasily Prokopov.
Vad han och studentkollegan nu gjort är att analysera problemet och kommit med förslag på flera sätt att skydda sig mot säkerhetsluckan, och därtill introducerad en ny teknisk modell – voice coder – för hur man ska kunna kommunicera utan att riskera att bli avlyssnad.
Hittills har Vasily Prokopov och Oleksii Chyrkov fått ta emot drygt 10 000 kronor för sitt arbete, vilket är den prissumma som vinst i Europatävlingen gav. Men det kan bli mer på Delft University of Technology i maj.
– Nästa steg för oss när det gäller Kasperskytävlingen är att vi den 11-13 maj kommer att vara med och tävla med denna upptäckt fast på internationell nivå då vi gick vidare från kvalificeringen på Europanivå, säger Vasily Prokopov.
Den allvarliga säkerhetsluckan upptäcktes för ett tag sedan av bland andra forskare vid universitetet Massachusetts Institute of Technology, MIT, och av Googleanställda.
För mer information, kontakta Vasily Prokopov på 076 – 282 35 63 / prokopov@kth.se eller Oleksii Chyrkov på chyrkov@kth.se.
– Vi lyckades bota minnesstörningarna hos ’deprimerade’ råttor genom att tillföra ämnet D-serine, säger Mia Lindskog, biolog och forskarassistent på institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet.
Hon och hennes forskarkollegor har använt sig av så kallade FSL-råttor, en framavlad råtta med anlag för att utveckla ”depression”. Råttorna utsattes först för två tester för att bekräfta att de verkligen hade symtom som är kännetecknande för depression även hos patienter. I det ena testet kontrollerades råttornas minne genom upprepad exponering för olika föremål. I det andra testet undersöktes deras håglöshet genom att släppa dem i behållare med vatten – om råttorna valde att ligga kvar och flyta i vattnet i stället för att snabbt ta sig upp ansågs de vara håglösa (ingen av råttorna behövde dock stanna i vattnet mer än fem minuter). I båda fallen jämfördes FSL-råttornas resultat med vanliga försöksråttor och minnesstörningar och håglöshet kunde bekräftas.
I nästa led har forskarna gett råttorna injektioner med ämnet D-serine. Det botade minnesstörningarna hos de deprimerade råttorna. Däremot påverkades inte håglösheten.
– Vi har visat att det är två symtom som går att påverka oberoende av varandra. De borde alltså kunna behandlas parallellt vid en depression, säger Mia Lindskog.
Forskarna har även studerat signalöverföringen i råttornas hippocampus, en del av hjärnan som spelar stor roll för minnet. I de deprimerade råttornas hjärnor syntes en mycket högre aktivitet, med mer signalöverföring mellan synapser, än hos de friska råttorna. När forskarna försökte öka signalöverföringen gick det inte i de deprimerade råttornas hjärnor – de hade alltså en sämre plasticitet och kunde inte öka aktiviteten vid behov. Det kunde däremot de friska råttornas hjärnor. Och när forskarna hällde D-serine över hjärnprover från de deprimerade råttorna ökade plasticiteten i dessa.
D-serine är ett ämne som utsöndras av astrocyterna, som är stödjeceller till nervcellerna i hjärnan.
– Egentligen vet vi mycket lite om dessa stödjeceller, men troligen har de en mycket viktig funktion i hjärnan, säger Mia Lindskog.
På sikt hoppas forskarna att upptäckten ska öppna för nya behandlingsstrategier vid depression.
– D-serine passerar inte blod-hjärnbarriären speciellt bra, så det är inte ett lämpligt ämne att bygga ett läkemedel på – men den mekanism vi har identifierat, att det går att öka plasticiteten och förbättra minnet, det är en framkomlig väg, som kanske går att nå på andra sätt än genom D-serine, säger Mia Lindskog.
Publikation: ”Dysfunctional Astrocytic Regulation of Glutamate Transmission in a Rat Model of Depression”, Marta Gómez-Galán, Dimitri De Bundel, Ann Van Eeckhaut, Ilse Smolders, Maria Lindskog, Molecular Psychiatry, online 28 February 2012.
Det röda djungelhönset togs som husdjur av människor för omkring 8 000 år sedan. På en evolutionärt sett rekordkort tid uppstod en enorm variation av tamhöns med olika färg, form och storlek. Den traditionella darwinistiska förklaringen är att människorna under årtusenden har avlat på egenskaper som uppstått genom slumpvisa, spontana mutationer i hönsens gener.
Nu visar en grupp zoologer i Linköping med Daniel Nätt och Per Jensen i spetsen att så kallade epigenetiska faktorer spelar en mycket större roll än man tidigare trott. Studien är publicerad i den högrankade tidskriften BMC Genomics.
De studerade hur mönstret av enskilda geners aktivitet i hjärnan skilde sig mellan moderna värphöns och den ursprungliga formen, de röda djungelhönsen, och fann hundratals gener där aktiviteteten var markant olika.
Vidare mättes i flera tusen gener graden av en epigenetisk förändring, DNA-metylering. Det är en kemisk förändring av DNA-molekylen som kan påverka hur generna uttrycks, men till skillnad från en mutation inte syns i själva DNA-strukturen. Resultaten visar tydliga skillnader i hundratals gener.
Forskarna undersökte också om de epigenetiska skillnaderna var ärftliga. Svaret blev ja: kycklingarna ärvde både metyleringsmönstret och genaktiviteten från sina föräldrar. Efter åtta generationers korsning mellan de två hönstyperna var olikheterna fortfarande tydliga.
Resultaten tyder på att själva domesticeringen medfört epigenetiska förändringar. I mer än 70 procent av generna hade tamhönsen en högre grad av metylering. Eftersom metylering är en mycket snabbare process än slumpvisa mutationer, och kan uppstå som följd av stress och andra erfarenheter, kan detta förklara hur variationen inom en art kan öka så dramatiskt på kort tid.
Nätts och Jensens forskning kan leda till en omprövning av viktiga grunder för evolutionsteorin.
ARTIKEL:
Heritable genome-wide variation of gene expression and promoter methylation between wild and domesticated chickens [Ref 1] av Daniel Nätt, Carl-Johan Rubin, Dominic Wright, Martin Johnsson, Johan Belteky, Leif Andersson och Per Jensen. BMC Genomics 13:59, februari 2012.
KONTAKT:
Per Jensen, professor i etologi, 013-281298, 0736-569323, per.jensen@liu.se
Efterfrågan på animalieprodukter ökar och ett lönsamt och uthålligt jordbruk är avgörande för en hållbar utveckling av vår landsbygd. Våra nötkreatur bidrar dock i stor grad till utsläppen av växthusgasen metan. Metan produceras av idisslande djur, till exempel kor, och är en slutprodukt vid nedbrytning av foder i våmmen.
Idisslarna utnyttjar inte heller foderprotein så bra, vilket leder till föroreningar och ytterligare produktion av växthusgaser. Ny kunskap om metoder och tekniker som förbättrar djurets utnyttjande av foder, samtidigt som utsläppen av metan och kväve minskar, kommer att vara av stor strategisk betydelse för en gynnsam utveckling av landsbygden och en bättre global livsmedelsförsörjning.
Forskare vid institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Umeå, är Sveriges representanter i samarbetsprojektet ”RuminOmics”. Det finansieras med totalt 7,7 miljoner Euro från EU-kommissionens 7:e ramprogram. SLU-forskarna ska studera hur utfodring och näringstillförsel till våra mjölkkor i form av kolhydrater, protein, fettsyror och vegetabiliska oljor påverkar sammansättning och funktion hos våmmens mikroorganismer samt produktkvaliteten.
Med hjälp av modern teknik ska forskarna undersöka hur idisslarens mikrobiella ekosystem i matsmältningskanalen, våmmikroorganismerna, styrs av arvsanlagen och utfodringen. Hur detta påverkar fodereffektivitet och produktkvalitet, liksom utsläppen av växthusgaser och kväve, ingår i forskningen.
Forskningsprojektet är ett fyraårigt samarbetsprojekt med elva partners från Skottland, Italien, Finland, Tjeckien, England, Frankrike, Nederländerna och Sverige. Projektbudgeten för institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap är drygt 835 000 Euro.
LÄS MER
www.ruminomics.eu
KONTAKT
Pekka Huhtanen, projektansvarig vid institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU
Tel. 090-786 8701, mejl: pekka.huhtanen@slu.se
Arbetet har fokuserat på att undersöka interaktionen av en grupp B-adenovirus [Ref 1] med cellyteproteinet CD46 [Ref 2]. Adenovirus är proteininkapslade DNA-virus som delas in i sju grupper (A-G) vilka innefattar minst 52 kända typer av virus. Adenovirus som infekterar människor orsakar ett brett spann av olika sjukdomstillstånd, från övre luftvägsinfektioner till kroniska urinvägsinfektioner.
Dan Gustafssons forskning visar att alla grupp B-adenovirus, förutom Ad3 och Ad7, använder CD46 som sin bindningsreceptor. Området i virusproteinet, fiberknoppen, som binder till receptorn (CD46) beskrivs i avhandlingen. Beskrivningen visar att en aminosyra (Arg279) är kritisk för virusets bindning till receptorn CD46. Det sista delarbetet i avhandlingen visar att cellyteproteinet CD46 nedregleras från cellytan pga adenovirus 11 bindning till CD46.
De flesta adenovirus använder sig av Coxsackie-Aadenovirus-Receptorn (CAR [Ref 3]) som sin primära bindningsreceptor. Grupp B-adenovirus använder sig däremot av CD46. CD46 är ett protein på cellytan som uttrycks på alla mänskliga celler med kärna och dess funktion är skydda cellerna från att bli förstörda av komplementsystemet, vilket utgör en del av immunsystemet. CD46 är även involverat i regleringen av immunsystemet och är överuttryckt i vissa cancerformer.
Resultaten kan bidra till att förklara varför adenovirus 11 orsakar urinvägsinfektioner hos människor med försämrat immunförsvar, medan adenovirus 7 orsakar allvarliga lunginflammationer hos unga friska individer. Vidare har ganska få människor §antikroppar mot grupp B-adenovirus, vilket gör dessa lämpade för genterapi. I synnerhet då infektion av celler med adenovirus 11 gör cellerna teoretiskt sett känsligare för nedbrytning av komplementsystemet i och med nedregleringen av CD46.
Dan Gustafsson är doktorand vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, enheten för virologi. Han nås på
+358-400 403 805
dan.gustafsson@climi.umu.se
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-52075
Biorecros unika idé: Att sälja en uppdaterad version av utsläppsrätter vars syfte är att lagra undan koldioxid från atmosfären, så kallat minusutsläpp. Till grund för detta ligger den KTH-utvecklade BECCS-tekniken. Med den första anläggningen precis igångsparkad i USA och en nyfylld kassa ser framtiden ljus ut för det svenska företaget.
– Att städa bort sina koldioxidutsläpp kommer i framtiden att ses som en hygienfaktor. För bara några år sedan var det 5 procent av alla storföretag som redovisade sina koldioxidutsläpp, idag är det cirka 5 procent som inte gör det. Samma sak kommer att gälla för klimatkompensationer som företag och organisationer börjat köpa i allt större utsträckning. Det blir skämmigt att inte ta sitt ansvar, precis som att man inte slänger ut soppåsen genom fönstret, säger Henrik Karlsson, VD för Biorecro tillika tidigare KTH-student.
Till skillnad mot traditionella klimatkompensationer och fossil koldioxidlagring så samlar BECCS-tekniken in koldioxid från atmosfären. Koldioxiden binds när biomassa växer och samlas upp när biomassan avger gasen vid till exempel etanolframställning. Därefter komprimeras den och lagras permanent i naturliga geologiska formationer 1000-tals meter under marken. På så sätt städas de utsläpp av koldioxid som gjorts bort, istället för sedvanlig klimatkompensation som på sin höjd bara minskar utsläppen någon annanstans.
Det unika med Biorecros affärsidé är alltså att det är en uppdaterad och bättre version av klimatkompensationer och utsläppsrätter.
– Det är en helt ny modell för klimatkompensation. Det vi gjort är att vi hittat en fungerande affärsmodell och arrangerat tekniken på ett sådant sätt så att det går att göra affärer på den. För så är det ju, all teknik som behövs för att få minussläpp finns, det svåra hittills har varit att hitta en ekonomi i det, säger Henrik Karlsson.
Marknaden för Biorecro finns inte bara hemma i Sverige.
– Vår teknik gör det möjligt för hela världen över att ta sitt miljöansvar. Vi har precis lanserat företaget på allvar och vi befinner oss just nu i förhandlingar med några stora kunder, säger Henrik Karlsson.
Han tillägger att det första BECCS-anläggningen – i den amerikanska delstaten Illinois – är uppe och rullar sedan november förra året.
Det kanske tyngsta argumenten till Biorecros fördel alla kategorier är emellertid att det idag inte finns några alternativ eller konkurrenter.
– Enligt en rapport från OECD från FN:s senaste klimatmöte – COP 17 i Durban, Sydafrika – kommer vi inte att klara 2 gradersmålet utan att använda BECCS-tekniken. Den vetenskapliga bevisbördan till BECCS fördel är massiv, säger Henrik Karlsson.
Han fortsätter med att berätta att både Biorecro som företag och deras affärsidé blivit rejält genomlyst av Världsnaturfonden, WWF, och att framtiden ser minst sagt lovande ut.
– Vi är dessutom en av finalisterna i klimattävlingen Virgin Earth Challenge. Tävlingen ger ett pris på 25 miljoner dollar till den eller de som på ett säkert, kommersiellt och storskaligt sätt kan ta bort koldioxid ur atmosfären, säger Henrik Karlsson.
För mer information, kontakta Henrik Karlsson på 070 – 712 75 69 eller h.karlsson@biorecro.se.
I Stockholms läns landsting använder sig allt fler vårdgivare av det som kallas sammanhållen journalföring. Syftet är att få en samlad bild av en patient och ge vårdtagaren en säkrare vård. Men i massmedia finns rapporter om att allt fler stockholmare väljer att spärra sina journaler. De vill inte att husläkaren ska kunna läsa om deras depression eller gynekologiska problem när de söker vård för en förkylning.
– Det här problemet hade inte behövt uppstå om IT-systemen hade varit byggde på rätt sätt från början. Det säger Rose-Mharie Åhlfeldt, universitetslektor på Högskolan i Skövde som forskat mycket runt IT-system i vården.
Rose-Mharie Åhlfeldt säger att ett system för sammanhållen journalföring måste kunna stödja vårdens och patientens behov av information och vara uppbyggda med utgångspunkt från de arbetssätt som redan finns. Då kan informationen lättare skyddas eftersom enbart den som deltar i vården av patienten får behörighet att läsa informationen. Dessutom kan en patient, om han eller hon vill, spärra ett specifikt vårdtillfälle utan att annan viktig information blir spärrad.
– När patienter spärrar sin information idag spärras en hel funktion och inte ett specifikt vårdtillfälle. I förlängningen kan det innebära en stor patientsäkerhetsrisk, säger Rose-Mharie Åhlfeldt.
Mer IT men lite kunskap
IT-system får allt större betydelse i vården. Rose-Mharie Åhlfeldt är bekymrad över att sjuksköterskors, läkares och annan vårdpersonals kunskap om systemens risker inte har hängt med i den snabba utvecklingen.
– Kunskapsluckan kan givetvis förklaras med att läkare och sjuksköterskor arbetar med människor och inte med att bygga IT-system. Men idag är IT-verktygen en så vital del av all vård att vårdpersonal måste lära sig mer om både risker och möjligheter med systemen, säger Rose-Mharie Åhlfeldt.
Bättre beställare
Rose-Mharie Åhlfeldt är medansvarig för kursen Vårdinformatik vid Högskolan i Skövde. Kursen är på grundnivå och vänder sig i första hand till personer som redan arbetar inom hälso- och sjukvård.
– Vi strävar inte efter att göra datavetare av sjuksköterskor. Kursen ger istället vårdpersonal en ökad förståelse för IT-systemens roll och användning i vården, säger Rose-Mharie Åhlfeldt.
Bred kunskap om IT-system, i kombination med den egna erfarenheten om själva vården, gör att studenter som genomgår kursen ska bli bra beställare. Studenterna lär sig förstå vilka krav ett IT-system måste uppfylla för att fungera på ett användbart och säkert sätt i verksamheten.
För ytterligare information kontakta: Rose-Mharie Åhlfeldt tel.0500-44 83 28
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, kan i en första studie på råttor visa att en av de vanligaste diabetsmedicinerna, metformin, också har en skyddande effekt på hjärtat.
Enligt studien, som genomförts i samarbete med en forskargrupp från Neapel och som publiceras i tidskriften Diabetes, bidrar metformin både till att öka pumpförmågan, förbättra energibalansen, minska ackumuleringen av fett och minska antalet hjärtceller som drabbas av så kallad programmerad celldöd.
Resultaten jämfördes med djur som behandlades med ett annat diabetesläkemedel, och där såg man inga positiva effekter på hjärtat.
– Djuren i vår studie behandlades med metformin i ett helt år, vilket visar att effekten tycks vara över lång tid, säger Jörgen Isgaard, forskare vid Sahlgrenska akademin som lett den svenska forskargruppen i studien.
Diabetsmediciner har visat sig medföra en del allvarliga bieffekter för personer med hjärtsjukdom. Till exempel drogs läkemedlet rosiglitazon nyligen tillbaka på grund av biverkningar på hjärtat. Även metformin kan i ovanliga fall ha biverkningar, framför allt hos personer med njursvikt.
– Våra resultat stärker ändå indikationen för att metformin bör användas som diabetesmedicin, och vi hoppas nu att våra resultat följs upp med studier direkt på patienter, säger Jörgen Isgaard.
Artikeln Metformin Prevents the Development of Chronic Heart Failure in the SHHF Rat Model publicerades i tidskriften Diabetes den 22 februari.
