Den höga ekonomiska tillväxten på tidigare stängda marknader såsom Kina, Ryssland, Polen, och Baltikum har skapat stora export- och tillväxtmöjligheter för små och medelstora företag (SMF). Trots att denna internationella expansion av SMF:s sker i annorlunda affärsmiljöer och under hård konkurrens, så har den försummats av forskningen. I sin avhandling fyller Susanne Sandberg kunskapsluckan.

I avhandlingen berättar Sandberg bland annat att medelstora multinationella tillverkningsföretag från mogna marknader, såsom Sverige, gör teoretiska bidrag genom att de utvecklar nyckelbegrepp som även är giltiga för SMF:s inträde på tillväxtmarknader. Det kan handla om etableringsnoden in i det utländska affärsnätverket, marknadsspecifik erfarenhetsbaserad kunskap, och upplevd institutionell distans.

Hon visar också att de internationellt betydligt mindre erfarna kinesiska företagen uppvisar ett avvikande internationaliseringsmönster. Bland annat kännetecknas deras process av en parallell utveckling hos den utländska marknaden och hemmamarknaden, där den utländska marknaden ibland används som en språngbräda för etablering eller fortsatt tillväxt på hemmamarknaden.

Andra viktiga resultat i Sandbergs avhandling gäller den paradox som uppkommer genom indirekt export. Genom att använda en inhemsk mellanhand förenklas avstampet för företagen, men fortsatt internationalisering försvåras då möjligheterna att skaffa egen erfarenhetsbaserad kunskap eller att bygga internationella relationer är begränsade.

– Sammanfattningsvis så beror olikheterna mellan internationaliseringsprocesserna framförallt på skillnader mellan hemmamarknadens mognadsgrad, företagens internationaliseringsgrad och typ av företag, säger Susanne Sandberg.

Susanne Sandberg är född och uppvuxen på Öland. Hon tog sin magisterexamen i marknadsföring vid Högskolan i Kalmar 2003 och sedan 2005 har hon varit doktorand inom företagsekonomi vid Högskolan i Kalmar/Linnéuniversitetet.

Avhandlingen ” Internationalization processes of small and medium-sized enterprises: Entering and taking off from emerging markets” försvarades den 15 mars, 2012 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent var professor Svante Andersson, Högskolan i Halmstad

MER INFORMATION
För mer information kontakta Susanne Sandberg, telefon: 070-261 42 92 eller e-post: susanne.sandberg@lnu.se

Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se

Den medicinska tekniken för organdonationer utvecklas i snabb takt. Frågan är om samhällets och individens syn på organdonation hänger med? Forskare från Södertörns högskola  [Ref 1]och Lunds universitet har undersökt detta utifrån filosofiska, etnologiska och idéhistoriska perspektiv i projektet ”Kroppen som gåva, resurs och vara: organtransplantationer i Östersjöområdet”. Jämförelser görs även mellan olika länder. Forskningsprojektet summeras nu i en ny bok.

– Vår målsättning med forskningsprojektet och boken är att göra den etiska diskussionen rikare, säger Fredrik Svenaeus, professor vid Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola. Vi vill förbättra förutsättningarna för nya beslut inom området.

Är kroppen en investering? Får jag köpa och sälja mina organ?

I projektet har man utifrån olika discipliner och i fem delprojekt forskat om organdonation och synen på kroppen. I ett delprojekt undersöker Fredrik Svenaeus ur en filosofisk vinkel relationen till den egna kroppen och den mellan givare och mottagare. Han resonerar kring om kroppen är något jag äger eller något jag är. Kroppen har under senare tid blivit en investering, något jag tränar, ger näring till och som jag kan förändra med olika metoder. Men kroppen är något mer än bara en investering. Den rymmer också våra förhållanden till varandra och hur vi sitter samman som människor. Det är i sådana förhållanden som organdonationsetiken bör sökas.

Ulla Ekström von Essen, docent i idéhistoria vid Södertörns högskola och verksam vid Centrum för praktisk kunskap, undersöker i ett annat delprojekt hur det individuella valet och friheten i vårt moderna samhälle kan vara svårt att förena med det faktum att kroppen blivit en medicinsk och samhällelig resurs. Är ett ”förmodat samtycke” till transplantation och betoningen av allas ”rätt att ge” genuina uttryck för valfrihet eller bara ett sätt att dölja samhälleliga hänsyn?

Det finns olika register i världen, där man katalogiserar tillgängliga organ och hur väl de matchar olika individer. Markus Idvall, etnolog vid Lunds universitet, har granskat dessa så kallade utbytesprogram och deras effekter. Martin Gunnarsson, doktorand i etnologi vid Centrum för praktisk kunskap, har i sina jämförande studier av dialys mellan Sverige och Lettland tittat på hur relationen mellan person och kropp skapas och omskapas i vården i de bägge länderna.

Susanne Lundin, som är professor i etnologi i Lund, har undersökt illegal organhandel i fattiga östländer och inom projektet kunnat följa de kontakter hon fått över världen. Hon har exempelvis identifierat och intervjuat flera personer i Sverige som köpt njurar utomlands och intervjuat säljare av njurar i Moldavien.

Forskningen i projektet, som pågått sedan 2008, har gått hand i hand med det ökade samhällsintresset för ämnet.

– Det är roligt att forska inom ett fält där det samtidigt händer så mycket, berättar Fredrik Svenaeus. Uppmärksamheten på organtrafficking i svensk media tog fart parallellt med vårt forskningsprojekt liksom det samtal som förs idag om huruvida en patient skall kunna vårdas för att hennes organ skall kunna transplanteras, snarare än för hennes egen skull.

Seminarium: Bokrelease och presentation av forskningsprojekt

Forskningsprojektet är summerat i boken “The Body as Gift, Resource, and Commodity: Exchanging Organs, Tissues, and Cells in the 21st Century”.  Boken är en antologi där man även kompletterat med texter av internationellt erkända forskare för att täcka etiska frågor kring exempelvis assisterad befruktning och handeln med embryon och celler. Texterna är skrivna av forskare från discipliner som filosofi, etnologi, konstvetenskap, idéhistoria och sociologi och behandlar den förändrade syn på människokroppen som utbyte och handel med organ och människovävnad ger upphov till.

Vid ett seminarium den 20 mars presenteras bokens innehåll och forskningsprojektet av redaktörerna Fredrik Svenaeus och Martin Gunnarsson.

När? Den 20 mars klockan 16.00-17.00
Var? Biblioteket, Södertörns högskola, Alfred Nobels allé 11 i Flemingsberg
Ingen föranmälan. Fri entré.

Upphovsrätten diskuteras oftast som ett problem som rör relationen mellan konsumenter och upphovsrättsindustrin. Många anser att upphovsrätten ger oproportionerligt stor makt åt företag, som kan ta ut orimligt höga priser för sina produkter. Andra betraktar det som en konflikt mellan fildelare och kreatörer där internetanvändaren istället svartmålas.

– Det jag uppmärksammar i min forskning är att det inte bara handlar om en konflikt mellan big business och internetanvändare utan att det också är en konflikt inom medieindustrin. Det är en konflikt mellan till exempel medieföretag som Google och företag som producerar film, text och musik, säger Peter Jakobsson, som har skrivit en doktorsavhandling i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet.

Öppenhetsindustrin
De företag som förespråkar en ny affärsmodell kallar Peter Jakobsson för öppenhetsindustrin. Det är till exempel internetoperatörer, telekombolag och webbföretag.

Öppenhetsindustrin tar avstånd från den affärsidé som bygger på att stänga in och kontrollera musikaliska, filmiska och konstnärliga verk med hjälp av upphovsrätten. Istället vill öppenhetsindustrin skapa ekonomiska vinster genom att öka cirkulationen av till exempel musik och film i digitala nätverk. Men även detta ska göras inom ett ramverk av förordningar och lagar.

– De vill inte avskaffa upphovsrätten i sin helhet. De vill göra ekonomin starkare och mer kreativ med större frihet och fler undantag från upphovsrätten.

Hinder för ekonomisk tillväxt
– Men min användning av ordet öppenhetsindustrin innehåller en viss ironi eftersom den omfattar en begränsad och specifik öppenhet med lika många stängningar om öppningar. Det handlar egentligen om omreglering snarare än avreglering. Min förhoppning är att begreppet kan användas för att belysa båda sidor av den öppenhet som erbjuds.

Peter Jakobssons forskning visar att öppenheten som förespråkas skulle ta ifrån producenterna möjligheten att kontrollera sina egna produkter och att istället ge entreprenörer och företag möjligheten att tjäna pengar på dessa.

– Upphovsrätten ses av öppenhetsindustrin som ett potentiellt hinder för ekonomisk tillväxt och utveckling inom medieindustrin, eftersom den upprätthåller den traditionella medieindustrins affärsmodeller och inte släpper in nya aktörer, säger Peter Jakobsson, som disputerar på Södertörns högskola den 23 mars.

För mer information kontakta Peter Jakobsson: 070 587 8178

Under tre år framöver ska forskare vid Karlstads universitet tillsammans med Värmlandstrafik och Viktoriainstitutet fram nya IT-lösningar för ett bättre resande.

Projektet heter  ITRACT (Improving Transport and Accessibility through new Communication Technologies) och ingår i EU:s Interregprogram för Nordsjöområdet.

Utvecklar tillsammans med kunder
ITRACT startade vid årsskiftet och just nu håller man som bäst på att ta reda på exakt vilka problem som ska lösas. Anna Stålhammar arbetar på Värmlandstrafik och är industridoktorand vid Samot, kollektivtrafikforskningen vid Karlstads universitet. Hon är en av forskarna i projektet.

– Vi börjar med att diskutera med Värmlandstrafiks egen personal, som har många kontakter med kunder och ofta får frågor om resande. Vi ska även använda oss av det vi redan vet genom kundenkäter och vårt webbforum, för att ringa in vilka lösningar vi ska jobba fram. Och i höst samlar vi några av våra resenärer tillsammans med forskare och IT-utvecklare i en workshop, för att vaska fram nya idéer på IT-applikationer. Man skulle kunna tänka sig bättre information kring anropsstyrd kollektivtrafik, till exempel genom en mobil app där kunden kan hålla koll på vilka turer som är beställda, bättre störningsinformation på informationstavlor vid hållplatser och i bussar eller något helt annat, säger Anna Stålhammar.

Dialogen med kunderna kommer även att ske på Facebook. Kontakten med resenärerna är både ett sätt att få in idéer och väcka nyfikenhet kring de nya IT-tjänsterna. Själva designen av tjänsterna tas sedan fram av Värmlandstrafik med stöd av  IT-forskare vid Viktoriainstitutet.

Ny teknik för ”molntjänster”
För att kunna utveckla de nya IT-lösningarna är Avdelningen för datavetenskap vid Karlstads universitet engagerade. Här kommer man att utveckla tekniska lösningar för att kunna samla information via så kallade ”molntjänster”, det vill säga olika källor via nätet, till exempel sökmotorer. De system och modeller som olika aktörer inom kollektivtrafiken idag använder sig av skiljer sig åt och här behövs ny teknik för att anpassa flödet till ett format. Avdelningen för datavetenskap kommer att anställa en doktorand inom projektet och även studenter på masternivå kommer att engageras.

– Projektets fokus är att utveckla ny informations- och kommunikationsteknik för att möta både tekniska och samhällsekonomiska perspektiv, Vi kommer inte att utveckla en traditionell databas, utan ett nytt sätt att samla och sprida information via ”cloud computing” – molntjänster. Utmaningen är att göra det skalbart. Det är en stor mängd data till ett stort antal kunder som ska hanteras via trådlös kommunikation och från olika källor. Målet är en enkel och smidig lösning för kunden, till exempel realtidsinformation om olika händelser som rör trafiken direkt till kundens mobiltelefon, säger Andreas Kassler, professor i datavetenskap.

ITRACT-projektet pågår till slutet av 2014 och syftet är förbättra glesbygdens villkor vad gäller tillgänglighet genom ny IT-teknik och förbättrad infrastruktur. Budgeten är på totalt 3,8 miljoner Euro och finaniseras till hälften av EU:s interregmedel för Nordsjöprogrammet och till hälften av de övriga 12 parterna inom projektet. Förutom Sverige deltar Holland, Tyskland, Norge och Storbritannien. I Sverige deltar Värmlandstrafik AB, Viktoriainstitutet och Karlstads universitet – Avdelning för datavetenskap och Samot (The Service and Market Oriented Transport research group).

I engelskspråkiga länder som USA och Storbritannien läser allt färre ungdomar ett främmande språk. De anser att de inte behöver det. De har inte lust; engelska är ju hela världens språk och det räcker med det. I Sverige försöker regeringen, bland annat genom nya meritvärdesregler, uppmuntra ungas studier i främmande språk i grundskolan och i gymnasieskolan.

I sin studie har Alastair Henry, doktorand vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet och anställd vid Högskolan Väst, via enkäter och intervjuer studerat bland annat effekten av att engelska används som ett stöd vid undervisningen i franska, spanska och tyska.

– Det kan vara en bidragande faktorer till varför motivationen för att läsa moderna språk försämras och varför skolelever upplever att de aldrig kommer någonstans med sin språkinlärning, jämfört med vad de gör med sin engelska, säger Alastair Henry.

När man läser, lyssnar till eller skriver texter i moderna språk kan man förvisso få mycket draghjälp av engelskan.

– Man känner igen liknande ord och fraser på engelska och lärarna uppmuntrar ofta elever att utnyttja sina kunskaper i engelska som ett stöd när de kämpar med franska, spanska eller tyska. Men användningen av engelska i den bemärkelsen innebär att elevens engelskspråkiga självbild blir kognitivt aktiv under lektionen, säger Alastair Henry.

I det läget, menar han, blir det oundvikligt att eleverna gör jämförelser mellan sina olika språkliga självbilder. I den jämförelsen blir bilden av eleven själv som en som i framtiden kommer att kunna kommunicera i målspråket franska, spanska eller tyska lidande. Det i sin tur har en negativ effekt på motivationen.

I intervjuerna har Alastair Henry upptäckt att de elever som däremot är framgångsrika i sina studier av moderna språk ofta använder sig av strategier för att motverkar engelskans negativa påverkan.

– Det handlar om att eleverna har blivit medvetna om att det är problematisk att göra jämförelser mellan de egna språkliga självbilderna, säger han.

Han menar att det är viktig att lärare arbetar aktivt med att hjälpa elever utveckla sådana strategier och de även arbetar med förstärkning av elevers franska/spanska/tyska språkliga självbilder.

–  Till exempel kan man förstärka den tredjespråkliga självbilden genom samma metod som bland annat idrottscoacher gör när de ber sina idrottare skapa framtida bilder från när de är framgångsrika, säger Alastair Henry.

Enligt Henry är det viktigt att lärare i moderna språk är medvetna om att samspelet med engelskan är komplicerat och inte alltid av godo vid inlärningen av ett tredje språk.