En god förståelse behövs, liksom en praktik som anpassas till den nya ordningen. Men det räcker inte. För att en större organisationsförändring ska lyckas måste man också uppmärksamma det som Jostein Langstrand kallar för objekten eller artefakterna. Det handlar inte bara om fysiska ting, det kan vara en organisationsstruktur eller till exempel ett affärssystem.
– Ett grundantagande i förändringsarbete är att förståelse påverkar våra handlingar. Om vi bara kan förmås att tänka på ett visst sätt så kommer vi också att handla i enlighet med det, säger Jostein Langstrand., som disputerar vid Linköpings universitet.
– Men det kan finnas saker i systemet som stör kopplingen mellan tanke och handling. De måste åtgärdas för att få någon effekt av förändringsarbetet.
Jostein Langstrand talar om behovet av en organisatorisk översättningsprocess.
– Ofta läggs mycket tid och kraft på att få anställda att omfamna de nya idéerna, men man missar att anpassa organisationen. Risken för misslyckanden blir stor om man befinner sig i ett organisatoriskt system som hindrar en i att omsätta sin teoretiska förståelse i praktisk handling.
I tre år följde han införandet av en ny organisationsmodell i ett större verkstadsföretag i Sverige. Den nya modellen grundas på lean-konceptet, och bland de anställda fanns en stor förståelse för de nya idéerna. Ändå gick det inte alltid bra. De anställda skulle exempelvis arbeta enligt principen Fem S (städa, sortera, strukturera osv). För att stärka det arbetet infördes en revision där chefen med jämna mellanrum skulle gå igenom en checklista med den anställde för att se hur arbetet framskred. Men dessa revisioner blev så omfattande att de uppfattades som ett hinder istället för ett stöd i arbetet. På ett liknande sätt blev etablerade styrprinciper hinder för att föra in ett kanban-system. (Kanban är en metod för att signalera materialbrist som används för att producera ”just-in-time”).
I andra fall gick förändringen bra. Daglig styrning infördes till exempel genom en rad korta möten, som hålls efter varandra från lägsta nivå till högsta varje morgon. På det sättet kommer problem snabbt upp till ytan och till högsta ledningens kännedom. Här infördes inte bara en ny praktik, säger Jostein Langstrand, utan också objekt som förstärker den: Fasta mötesplatser och –tider, en tavla där processer visualiseras, och där både agenda för och sammanfattning av mötet skrivs upp.
– Objekten behöver förstärka idéer och praktik, inte motarbeta dem, säger Jostein Langstrand. Han påpekar också att hans studie gäller ett enda företag och att man får vara försiktig med att generalisera utifrån det han hittat. Samtidigt är studien ovanlig genom att han har följt processen under så lång tid.
Jostein Langstrand disputerar den 16 mars. Avhandlingen heter “Exploring organizational translation. A case study of changes toward Lean Production”. Telefon till Jostein Langstrand: 0707 59 36 90, e-post: jostein.langstrand@liu.se
Olika undersökningar har visat att ungefär var tionde patient råkar ut för en vårdskada, det vill säga en skada eller sjukdom som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Stora ansträngningar görs för att förhindra att vårdskador uppstår och bland annat har det sedan många år funnits bestämmelser som syftar till att bidra till säker vård av god kvalitet.
I sin avhandling har Ewa Axelsson gjort en systematisk undersökning av kvalitetssäkringssystemets rättsliga konstruktion och dess aktörer. I avhandlingen granskas reglerna, vårdgivarnas och hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar, men också de aktörer som har ett rättsligt ansvar att granska hälso- och sjukvårdens utövare, det vill säga Socialstyrelsen, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd och patientnämnderna.
Ewa Axelsson konstaterar att om regelverket ska kunna bidra till bättre och säkrare vård måste det också tillämpas, vilket förutsätter att såväl vårdgivare som hälso- och sjukvårdspersonal känner till lagstiftningen och också efterlever den. Detta ställer i sin tur krav på regelverkets utformning.
– Lagstiftaren har uttryckligen påpekat att patienter har ett befogat intresse av att lagstiftningen är effektiv, lättillgänglig och tydlig samtidigt som yrkesutövarna har ett särskilt intresse av att lagstiftningen är klar, konsekvent och överskådlig säger Ewa Axelsson.
Ewa Axelssons undersökning visar att reglerna är röriga. De uttrycker samma sak flera gånger och kan därför vara svåra att tillämpa. Förarbetena till den nya patientsäkerhetslagen innehåller till större delen kedjehänvisningar till flera äldre förarbeten vilket medför att den nya lagens förarbeten är relativt innehållslösa och att relevanta uttalanden i äldre förarbeten är svåröverskådliga och svårtillgängliga.
– Om vi ska ha ett fungerande regelverk bör reglerna ses över och systematiseras på ett enklare och mer pedagogiskt sätt, menar Ewa Axelsson.
Ewa Axelsson konstaterar vidare att det finns stor förbättringspotential vad avser Socialstyrelsens tillsyn och att det är avgörande att myndigheten använder sig av de rättsliga redskap som står till buds för att åstadkomma rättelse vid konstaterade avvikelser i tillsynen.
– För att kvalitetssäkringssystemet ska kunna bidra till bättre och säkrare vård krävs att regelverket är tydligt, logiskt, lättillgängligt och pedagogiskt och att reglerna tillämpas. Det är också nödvändigt att tillsynsmyndigheten använder sig av de lagliga verktyg som finns och att tillsynen är systematisk och konsekvent. För att systemet ska fungera krävs att alla aktörer fullgör sina skyldigheter, säger Ewa Axelsson.
KONTAKT:
För mer information kontakta Ewa Axelsson, tel: 076-226 42 75, e-post: ewa.h.axelsson@comhem.se
I den vetenskapliga tidskriften Plos One publicerar de nu sina resultat och den legendariske vetenskapsfotografen och professor Lennart Nilsson vid Karolinska Institutet illustrerar fynden med sina unika bilder.
Idag äter människor i Sverige och andra länder nyttiga mjölksyrabakterier som tillsatts i livsmedel som yoghurt och fil.
– I våra tidigare studier har vi studerat honungsbin i Sverige. Vad vi nu funnit genom våra studier runt om i världen är att människor i alla kulturer har konsumerat världens största naturliga mix av nyttiga bakterier i livsmedlet honung, säger Alejandra Vasquez, forskare vid Lunds universitet.
I vild och färsk honung, som honungsjägare hämtar från bibon i höga klippor och träd, finns miljarder av 13 olika sorters nyttiga mjölksyrabakterier. Detta kan jämföras med de 1-3 olika sorter som finns i kommersiella probiotiska produkter idag, berättar hon.
Honungsbina har själva använt dessa bakterier i 80 miljoner år för att tillverka och skydda sin honung och sitt bibröd (bipollen) som de tillverkar för att föda hela bisamhället. Forskarna har nu även visat att de nyttiga mjölksyrabakterierna motverkar honungsbinas två värsta bakteriesjukdomar.
I den vetenskapliga artikeln beskriver forskarna hur bina själva bär på dessa nyttiga bakterier i sin honungsmage och att de som nyfödda får bakterierna från vuxna bin som matar dem. Forskarna har också sett att stora mängder skadliga mikroorganismer som bakterier, jäst och mögelsvampar följer med nektarn och pollen som bina samlar från blommor för att göra honung och bibröd. Dessa mikroorganismer skulle kunna förstöra livsmedlet genom jäsning och mögel redan efter ett par timmar, men det visar sig att de nyttiga bakterierna i honungsmagen tog död på alla dessa mikroorganismer.
– Eftersom vi människor har lärt oss att använda honung för behandling av halsont, förkylningar och läkning av sår är vår hypotes att de nyttiga bibakterierna även kan ta död på svåra sjukdomsbakterier hos oss människor. Vi har även preliminära, ännu opublicerade, resultat som visar att detta kan vara ett nytt verktyg för att komplettera eller till och med ersätta antibiotika, säger Tobias Olofsson.
Den aktuella studien visar också att binas nyttiga bakterier dör när biodlare i profylaktiskt syfte behandlar bina med antibiotika, framförallt i USA. Bina har alltså ett eget försvar mot sjukdomar i form av samarbetande nyttiga bakterier. Men detta försvar minimeras hos bin i kommersiell biodling där bina behandlas med antibiotika, stressas, ges syntetiska livsmedel i ersättning för deras egna honung och bibröd, samt tvingas flyga på blommande fält som besprutas.
– Våra resultaten ger alltså forskarvärlden en oupptäckt nyckel som kan förklara varför bina dör i den mystiska bidöden Colony Collapse Disorder världen över, säger Alejandra Vasques.
ARTIKELN:
Symbionts as Major Modulators of Insect Health: Lactic Acid Bacteria and Honeybees
http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0033188
KONTAKT
Alejandra Vásquez, forskare, Institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet, Mobil: 0705898089, Epost: alejandra.vasquez@med.lu.se
Tobias Olofsson, Institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet, Mobil: 0706837683, Epost: tobias.olofsson@med.lu.se
Mellan 70 och 80 procent av de boende i norra Sverige ser sig som norrlänningar, enligt en undersökning bland ett urval boende i de fyra nordligaste länen. Studien är utförd av en grupp forskare från Umeå universitet, Luleå Tekniska universitet och Mittuniversitetet.
Forskningsresultaten är intressanta för ett flertal politiska frågeställningar, bland annat de framtida planerna på en ny regionindelning med betydligt färre län än dagens 21.
– Den norrländska identiteten är sannolikt en viktig förutsättning om vi ska bygga mer sammanhållna, välfungerande och slagkraftiga regioner i norra Sverige, säger projektets ledare, professor Anders Lidström.
Synen på bildandet av större regioner skiljer sig dock åt mellan länen. Norrbottningarna är mest skeptiska till sådana tankar, medan västerbottningarna är relativt ointresserade av frågan.
Undersökningen tyder även i andra avseenden på skillnader mellan norrlänningarna. Inlands- och fjällbor är tydligt pessimistiska när det gäller den egna kommunens framtid. I de större kommunerna har medborgarna större förtroende för demokratin och politikerna än i de mindre kommunerna.
Men trots stora avstånd finns alltså en stark norrländsk identitet bland de som bor i de nordligaste länen.
– Denna identitet kan användas offensivt för att marknadsföra Norrland gentemot resten av Sverige och världen, säger Anders Lidström.
Resultaten publiceras i dag i rapporten Ett delat Norrland – på väg mot regioner? Undersökningen har genomförts bland ett urval boende i de fyra nordligaste länen och bygger på svar från 3 200 norrlänningar. Projektet har finansierats av landstingen i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland men forskarna svarar självständigt för upplägg, analyser och slutsatser. Sammantaget skapar resultaten en bra grund för att kunna diskutera om norra Sverige kan regionaliseras och hur regional utveckling kan åstadkommas.
Rapporten finns i sin helhet på:
http://www.pol.umu.se/digitalAssets/92/92722_regionboken2012.pdf
KONTAKT:
Luleå: Professor Nils-Gustav Lundgren presenterar rapporten på Luleå tekniska universitet, Sal A108, A1. Ingång Alfahusets bottenvåning. Nils-Gustav Lundgren kan också nås på telefon 020-49 19 54 eller 070-33 44 518.
Umeå: Professor Anders Lidström presenterar rapporten på Umeå universitet, Samhällsvetarhuset, entré Handelshögskolan, lokal: Ansvaret (bottenvåningen).Anders Lidström kan också nås på telefon 090-786 61 81 eller 070-691 32 99.
Sundsvall: Professor Lars Nord presenterar rapporten i R 320, Campus Åkroken, Mittuniversitetet. Lars Nord kan också nås på telefon 060-14 86 25 eller 070-550 93 33.
– I domstolarnas tillämpning sammanblandas två typer av stöd vilket kan leda till felslut. Vissa underrätter uppfattar också att det finns ett prejudicerande krav på stödbevisning i sexualbrottmål. Ett sådant krav strider mot principen om fri bevisprövning. Dessutom har inte Högsta domstolen mandat att utfärda prejudikat gällande bevisvärderingen, säger Katrin Lainpelto som har skrivit avhandlingen Stödbevisning i brottmål..
Katrin Lainpelto har undersökt förekomst och tillämpning i rättspraxis. Enligt Katrin Lainpelto förekommer begreppet stödbevisning främst när det rör sexualbrott mot barn, sexualbrott mot vuxna och fridskränkningsbrott.
– Begreppet stödbevisning tillämpas på ett inkonsekvent sätt. De flesta domstolar avser med stödbevisning sådan bevisning som stödjer huvudbevisningen, till exempel målsägandes dagboksanteckningar, medan andra menar att stödbevisningen avser att stödja åklagarens påstående om vad som har hänt, till exempel ett vittne. I ett fåtal fall uttrycker domstolen att stödbevisning avser båda dessa. När två typer av stöd blandas ihop på detta vis får samma omständighet olika funktion i olika domstolar. Det innebär en rättsosäkerhet, säger Katrin Lainpelto.
Enligt Katrin Lainpelto är begreppet stödbevisning överflödigt. Det finns nämligen väletablerade begrepp som särskiljer det som stödbevisningsbegreppet sammanblandar.
Katrin Lainpelto noterar att ett liknande krav på stödbevisning tidigare fanns i angloamerikansk rätt; sedermera har man frångått kravet eftersom det gav oönskade resultat.
– Vissa underrätter kräver stödbevisning i sexualbrottmål, andra gör det inte. Det innebär, att med identisk bevisning kan man bli fälld i den ena domstolen men inte den andra. Det går inte ihop med principerna om likabehandling och förutsebarhet. Alldeles oavsett hur HD:s avgörande ska tolkas förstår jag inte varför vi ska införa en modell som har prövats och förkastats i ett annat rättssystem
KONTAKT:
Katrin Lainpelto E-post: katrin.lainpelto@juridicum.su.se, Mobil: 0760-399 008
Staffan Westerlund, presskontakt Juridicum Tel: 08-16 12 82, Mobil: 073-784 50 31, E-post: staffan.westerlund@juridicum.su.se
LÄNK TILL AVHANDLING:
http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:482283
I en artikel redovisar de en ny studie där främst samarbete visar sig vara en nödvändig egenskap för att klara sig i den våldsamma spelmiljön.
Där det ena lägret i debatten bland annat hävdar att spelare lär sig att samarbeta, blir bättre på att se komplexa sammanhang, tränar sig i att se orsak och verkan, reflekterar över handlande och konsekvenser och förstår saker som hur man blir skickligare, så ser det andra lägret istället risken för att spelen medverkar till ett våldsamt och aggressivt beteende utanför spelvärlden.
Den aktuella studien av Ulrika Bennerstedt, Jonas Ivarsson och Jonas Linderoth, ”How gamers manage aggression: Situating skills in collaborative computer games”, presenteras i International Journal of Computer-Supported Collaborative Learning.
Forskargruppen i Göteborg har genom hundratals timmar av deltagande observation och via videoinspelningar analyserat spelare som kämpar med och mot varandra i on-line-spel, med fokus på våldsamma och komplicerade kampsituationer, i det de kallar den porträtterade aggressionen.
– För att lösa kampsituationerna krävs ett sofistikerat och koordinerat samarbete spelare emellan. Vi har analyserat vilka egenskaper eller kunskaper hos spelarna som krävs för att klara de komplicerade momenten, säger Jonas Ivarsson, docent vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.
Svaret är att det i första hand handlar om att vara strategisk, vara tajmad och om att ha tekniska kunskaper. Att handla burdust, aggressivt eller emotionellt premieras inte.
– Det tänkta sambandet mellan spel och aggression handlar om så kallad transfer, idén om att kunskaper som man tillägnar sig i en specifik situation sedan kan utnyttjas och användas i helt andra sammanhang. Det är en grundfråga som pedagogisk forskning intresserat sig för i minst 100 år, om hur man får till en fungerande design av en lärandesituation så att det som lärs ut går att anamma ute i verkligheten. Det är en ganska problematisk fråga utan några självklara svar, säger Jonas Ivarsson.
– Vi ifrågasätter egentligen hela utgångspunkten för den pågående debatten, den har inte förankring i ett reellt problem, mer i ett hypotetiskt resonemang, säger han.
Kartan visar ett exempelfält som ligger i ett regionalt riskområde. Färgerna representerar riskbedömningen och halterna är de som uppmätts i höstvete vid kontrollprovtagning. Skillnaderna beror på att tre typer av jord förekommer inom fältet.
Forskare vid SLU har utvecklat en ny metod för att kunna utvärdera jordars kadmiumhalt. Nu kan lantbrukare odla vete på rätt ställe.
Kadmium, Cd, är giftigt och kan ge skador på njurar och skelett om vi får i oss för mycket. Kadmium finns bland annat i spannmål, rotfrukter och grönsaker och halten beror till stor del på hur mycket kadmium det finns i marken. Nu har forskare vid SLU tagit fram en metod för att bedöma kadmiumhalter i jordar för att kunna odla rätt grödor på rätt ställe.
– Vi har sett att det inom enskilda fält finns områden där man skulle kunna odla barnmat medan andra delar av samma fält har naturligt mycket höga halter av kadmium, och det är hur jordarna bildats som är orsaken, säger Mats Söderström, en av forskarna vid SLU.
Det mesta av markens kadmium finns naturligt i jordmaterialet. Men forskarna räknar med att medelhalten i åkrarnas matjord ökat med ca 30 procent under det senaste seklet. Det beror främst på fosforgödsling och nedfall från luften. Numera är det dock i stort sett balans mellan tillförsel och bortförsel.
Trots gödsling och nedfall har variationen mellan låga och höga halter av kadmium naturliga orsaker.
Vissa av Sveriges bergarter innehåller mycket Cd, framförallt alunskiffer. Inblandningen av alunskifferfragment i jorden är en viktig orsak till höga halter i marken på vissa platser och därmed i grödor. Inom certifieringssystemet Svenskt Sigill är gränsvärdet för Cd i höstvete 80 µg/kg, och vissa gårdar har problem att komma under detta värde i den producerade grödan.
På SLU har forskarna Jan Eriksson och Mats Söderström utarbetat en metod för att bedöma riskerna för förhöjda Cd-halter både regionalt och inom enskilda gårdar. Genom att kombinera data från Sveriges geologiska undersökning (SGU) såsom jordarter, berggrund och mätningar av flygburen gammastrålning – naturlig radioaktiv strålning (uranhalten) – går det att ta fram en regional riskmodell.
Uranhalten är ett bra mått på alunskifferinblandningen. Med denna modell kan man se vilka gårdar som ligger i områden med förhöjd Cd-risk. På dessa gårdar och fält kan man detaljkartera genom att använda fordonsburen gammastrålningsmätningen i kombination med några jordanalyser.
Lantbrukare i områden med förhöjd kadmiumrisk kan med detaljkunskap om hur det ser ut i marken minimera riskerna genom att välja lämpliga grödor och sorter samt även ibland ändra indelningen av fälten. Utan denna kunskap kan man ibland hamna fel, vilket t ex kan resultera i högre Cd-halter i vissa mjölpåsar.
– På vissa problemfält kan man välja att odla energi- eller möjligen fodergrödor. Ett alternativ till vete på delar av gården med förhöjd risk är till exempel korn, där upptaget är betydligt lägre, säger Jan Eriksson.
Varje år diagnostiseras över 7000 kvinnor i Sverige med bröstcancer. Cirka 4000-5000 av dessa bröstcancerpatienter påbörjar en 5-årig antihormoniell behandling efter cancerdiagnos. Tidigare studier visar att cirka 20 procent avbryter behandlingen inom ett år.
Helena Jernström och hennes kollegor har i en aktuell studie undersökt om det går att förutsäga vem som kommer att avsluta sin behandling i förtid och därmed riskera återfall.
Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cancer Prevention Research.
– Läkarstudenten Andrea Markkula har gjort en gedigen sammanställning och analys av data i studien, säger Helena Jernström, docent i experimentell onkologi vid Lunds universitet.
Forskargruppen har studerat 417 bröstcancerpatienters journaler, patologutlåtanden och de frågeformulär som patienterna fyller i vid ett- respektive tvåårs-kontrollerna. Utifrån dessa data har de identifierat fyra egenskaper, s k kliniska markörer, hos patienter som oftare avbröt behandlingen: normal vikt, rökare och/eller feströkare, alkoholintag högst två gånger per månad samt mindre aggressiva tumörer.
Det visade sig att de patienter som uppfyllde minst två av de fyra markörerna också var de som i högre grad hade avstått sin behandling vid ett- respektive tvåårskontrollerna, berättar Helena Jernström.
Vid ettårskontrollen var det nästan nio procent som avbrutit sin behandling och efter två år nära tio procent.
– De patienter som inte hade följt behandlingen vid ettårskontrollen hade en cirka tre gånger högre risk att få tidigt återfall i sin bröstcancer. Det är alltså viktigt att fullfölja sin antihormoniella behandling, säger Helan Jernström.
Varför just dessa markörer är kopplade till patienternas dåliga följsamhet i behandlingen står inte klart.
– Men om våra fynd bekräftas i ytterligare studier innebär det att vi har verktyg för att ge mer riktat stöd för att minska andel patienter som avbryter sin behandling i förtid, säger Helena Jernström.
ARTIKEL: Clinical profiles predict early non-adherence to adjuvant endocrine treatment in a prospective breast cancer cohort.
PUBLIKATION: Cancer Prevention Research
http://cancerpreventionresearch.aacrjournals.org/
KONTAKTt:
Helena Jernström, docent i onkologi, Lunds universitet, 046-177619, mobil: 0738-198264, helena.jernstrom@med.lu.se
Investmentbanker är expertföretag som verkar inom finansmarknaden. Här arbetar traders (utför transaktionerna på marknaden), analytiker, mäklare och corporate bankers (rådgivare när företag tas till börsen) med aktiehandeln, där de kompletterar varandra med sin expertis. I den nya boken ”Marketing Shares, Sharing Markets”, som är ett resultat av ett forskningsprojekt lett av Karin Winroth, företagsekonom vid Södertörns högskola [Ref 1], förklaras hur dessa finansexperter på olika sätt medverkar till att skapa finansmarknader. I projektet ingår också Hans Kjellberg och Jesper Blomberg, båda docenter vid Handelshögskolan i Stockholm.
Överlappande marknader som kallas ’finansmarknaden’
Karin Winroth berättar att de olika experterna som medverkar i eller i servicen kring aktiehandeln uppfattar aktier på olika sätt utifrån sina arbetsuppgifter. Det vi i dagligt tal benämner finansmarknaden är egentligen flera olika marknader som delvis överlappar varandra, till exempel primär- och sekundär aktiemarknad, valutamarknader och obligationsmarknader. Beroende på vilket perspektiv experterna har kommer de att referera till olika delar av dessa marknader i sina diskussioner och rekommendationer. När medier rapporterar om finansmarknaden är det därför olika bilder som ges beroende på om det är analytiker, traders, mäklare eller corporate bankers man talar med. Att finansmarknaden kan vara svår att förstå är inte konstigt, eftersom de olika experterna har olika perspektiv.
Den nya boken vill visa hur praktiken hos experter medverkar till hur finansmarknader förstås och fungerar. Huruvida detta är intressant för branschen eller dess aktörer varierar förmodligen.
– Aktörer inom finansmarknader kan i vissa fall tjäna på att en diffus bild av marknaden består, säger Karin Winroth. Då är det lättare att skylla på marknadens ’osynliga hand’ än att aktivt ta ett ansvar för vad man medverkar till.
Ny förståelse för aktiemarknader
Den nya boken ger en introduktion till finansvärlden och fokuserar på aktier, aktiemarknader och experterna som arbetar med denna. På ett vardagsnära sätt beskrivs vad olika experter arbetar med i den praktik som kallas investment banking och hur denna del av det ’finansiella maskineriet’ fungerar. Det diskuteras vilka konsekvenserna praktiken får för investmentbanker, investerare och företag, där en aspekt som kommenteras är prisbildningen.
I boken följer man aktiens väg genom systemet vilket ger en förståelse för vad de olika experterna arbetar med. Varje expertroll presenteras i ett kapitel och analyseras var för sig, vilket leder fram till ett kapitel som analyserar deras samspel och slutkapitlet som beskriver hur detta medverkar till att skapa finansmarknader.
Internationella aktörer
Författare till boken är Karin Winroth, lektor i företagsekonomi vid Södertörns högskola, samt Jesper Blomberg och Hans Kjellberg, båda docenter vid Handelshögskolan i Stockholm. De har under det fleråriga forskningsprojektet intervjuat ett flertal personer med erfarenhet från svenska och internationella investmentbanker. Praktiken kring investment banking är internationell, vilket gör att slutsatserna är aktuella även ur ett internationellt perspektiv.
Den omfattande data som boken redovisar är unik. Det är dessutom ovanligt med studier som inkluderar alla fyra expertgrupper som är involverade och deras samspel med varandra.
Forskningsprojektet ”Handlingar som skapar finansmarknaden – hur investmentbankernas olika experter medverkar i marknaden” är finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.
Boken ”Marketing Shares, Sharing Markets – Experts in Investment Banking” är utgiven av Palgrave Macmillan
KONTAKT
Karin Winroth, lektor i företagsekonomi vid Södertörns högskola: 08-608 45 04, 0709-91 73 77 eller karin.winroth@sh.se
Eleonor Björkman, informatör vid Södertörns högskola: 08-608 50 62 eller 070-286 13 32
Bakterierna i våra tarmar är tio gånger fler än det finns celler i hela kroppen. Men hur vår normala bakterieflora fungerar och påverkar vår fysiologi, vårt immunsystem och vårt näringsupptag, är relativt okänt.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i en studie på möss upptäckt en tidigare okänd mekanism som tarmens bakterieflora utnyttjar för att påverka tarmens uppbyggnad. Resultaten, som publiceras i ansedda tidskriften Nature den 11 mars, öppnar för en framtida möjlighet att styra tarmens näringsupptag och bildandet av blodkärl i tarmen, vilket i sin tur kan utnyttjas för att behandla till exempel tarmsjukdomar och fetma.
I fokus för studien står så kallade villi, ungefär en millimeter långa, fingerlika projektioner vars funktion är att öka tarmens yta och maximera dess förmåga att ta upp näringsämnen. I närvaron av bakterier blir dessa villi kortare och bredare, vilket gör att nya blodkärl måste bildas. Men hur denna process går till har varit oklart.
– Vår studie visar att det är signaler från den normala bakteriefloran som får kroppen att börja bilda nya blodkärl. Det sker genom en mekanism som väldigt förenklat går ut på att tarmbakterierna påverkar tarmcellerna att sätta fast en sockermolekyl på ett särskilt protein. Sockermolekylen fungerar som en ”postadress” och tar emot signaler om att producera ännu ett protein, som iscensätter den ökade blodkärlsbildningen, säger forskaren Fredrik Bäckhed, som lett studien vid Sahlgrenska akademin.
– Det kommer att dröja innan resultaten kan tillämpas kliniskt och omsättas i nya läkemedel. Men våra fynd är ändå spännande, och ett resultat av gedigen grundforskning som lär oss mycket om hur vi fungerar i samverkan med den normala tarmfloran.
Artikelns Tissue factor and PAR1 promote microbiota-induced intestinal vascular remodeling publicerades i Nature den 11 mars.
Avhandlingen visar också på överraskande hög grad av resistens hos vanliga tarmbakterier mot antibiotika som används frekvent idag.
Patienter som söker vård för divertikulit har sedan 1950-talet behandlats med antibiotika baserat på tradition och ett ”för säkerhets skull-tänkande”. Det har dock inte funnits några vetenskapliga bevis för nyttan med behandlingen. I sin avhandling ifrågasätter Abbas Chabok, överläkare vid kirurgkliniken i Västerås och doktorand vid Centrum för klinisk forskning i Västerås, den traditionella behandlingen med hänsyn till den galopperande resistensutvecklingen.
Abbas Chabok visar i sin avhandling på förekomst av antibiotikaresistens hos patienter med kirurgiska bukinfektioner och visar också belägg för att antibiotikaterapi inte innebär någon nytta vid divertikulit.
I ett delarbete påvisas överraskande hög grad av resistens hos vanliga tarmbakterier mot antibiotika som används frekvent idag vid profylax och behandling inom bukkirurgin.
I ett annat delarbete testas antibiotikabehandling vid akut okomplicerad divertikulit för första gången efter över 50 års antibiotikaförskrivning vid detta tillstånd. Med en så kallad randomiserad studie utförd på tio sjukhus i Sverige och ett på Island har 623 patienter som sökt med akut okomplicerad divertikulit lottats till behandling med eller utan antibiotika.
– Resultatet visar att antibiotika inte gav någon nytta. Behandlingen förhindrade inte uppkomst av komplikationer till sjukdomen, förkortade inte vårdtiden och kunde inte förebygga återinsjuknande eller behov av kirurgi. Slutsatsen blev därför att antibiotika inte behöver användas vid akut okomplicerad divertikulit, säger Abbas Chabok.
Hans förhoppning är att avhandlingen ska leda till ett genombrott avseende antibiotikabruk vid okomplicerad divertikulit. Det blir då ett steg i rätt riktning mot den galopperande resistensutvecklingen mot antibiotika som pågår.
För mer information, kontakta Abbas Chabok, tel: 021-173 000, 070-720 03 49
Forskningen vid Centrum för klinisk forskning Landstinget Västmanland bedrivs tillsammans med Uppsala universitet. Avhandlingen Colonic Diverticulitis: Diagnostic and Therapeutic Aspects försvaras den 17 mars.
Infektion orsakad av bakterier som är motståndskraftiga mot antibiotika, så kallade multiresistenta bakterier (MRB), blir allt vanligare i vårdmiljöer och i samhället. I ett internationellt perspektiv har Sverige relativt låg förekomst av MRB, men det finns en uppenbar risk att förekomst och smittspridning kommer att öka. MRB utgör ett hot mot patientsäkerheten eftersom antibiotika som vanligtvis används för behandling av infektioner är verkningslösa mot dessa bakterier.
I sin avhandling beskriver Maria Lindberg patienters erfarenheter av att leva med multiresistenta bakterier i form av MRSA (methicillin-resistent Stafylokock aureus). Hon har studerat hur drabbade patienter upplever bemötandet i vården, och vilket ansvar vårdpersonalen tar för att förhindra smittspridning. Hon har också utvecklat och testat ett formulär för att undersöka vårdpersonalens attityder gentemot patienterna.
Avhandlingen visar att personerna med MRSA kände sig oskyldigt drabbade av något diffust som de måste förhålla sig till och att vården inte gav tillräcklig vägledning. Känslorna inverkade på relationen till partner, släktingar och vänner och uttrycktes som oro, osäkerhet, rädsla, skuld och skam. Sjuksköterskor har en central roll i vården av patienter och därmed även ett ansvar för att förebygga smittspridning.
Maria Lindberg visar att bloddialys-, distrikt-, hematologi- och infektionssjuksköterskorna hade otillräcklig kunskap om MRB och att patienterna uppfattade brister i bemötande från vårdpersonal. Alla, dvs patienter, vårdpersonal och chefer, ansåg att det fanns ett gemensamt personligt och organisatoriskt ansvar när det gällde information, bemötande och åtgärder mot smittspridning. Men arbetet försvårades av komplexiteten och den osäkerhet som smittan förorsakar.
– Att smittas av MRSA innebär en psykologisk påfrestning. Min avhandling visar att det finns ett behov att förbättra vårdpersonalens kunskaper, beteende och emotionella respons i relation till patienter med MRB. Verksamhetschefer är ansvariga för sådana förbättringar och det formulär jag utvecklat är användbart för att identifiera områden i behov av förbättring, säger hon.
Disputationen äger rum den 27 mars 2012.
LÄNK TILL AVHANDLING
http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf;jsessionid=2602cf4c9ec490e95430b50c8a16?pid=diva2:495752
FÖR MER INFORMATION
kontakta Maria Lindberg, tel: 026-15 54 65, maria.lindberg@lg.se
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i en vetenskaplig studie utvärderat effekterna av en tandkräm som har mer än tre gånger högre fluorinnehåll än vanlig tandkräm.
I studien ingick 279 kariesaktiva ungdomar i åldern 14-16 år som var inskrivna vid Folktandvården i Varberg. Ungdomarna följdes under två år och delades upp så att hälften fick borsta med högfluortandkräm och hälften med vanlig tandkräm. Ungdomarna fick under försöket sköta sina tänder som vanligt, utan råd eller övervakning.
När försöksperioden var över delades tonåringarna upp i två grupper efter hur bra de skött sin tandhälsa. Samtliga tonåringar som borstat med högfluortandkräm hade betydligt mindre kariesutveckling, och de som slarvat med borstningen hade dessutom 40 procent mindre nya kariesskador jämfört med de som borstat med vanlig tandkräm.
–Resultatet antyder att en tandkräm med högt fluorinnehåll fungerar bättre för kariesaktiva ungdomar som inte sköter sig och som borstar tänderna mer oregelbundet, säger Anna Nordström, forskare vid Sahlgrenska akademin som lett studien.
Noterbart är att av samtliga 279 ungdomar bedömdes nästan en tredjedel sköta sina tänder dåligt. Av dessa var dubbelt så många pojkar som flickor.
Tandforskarens råd
• Använd tandkräm minst 2 gånger varje dag, efter frukost och före sänggående. Fuska inte!
• Om du ofta får hål i tänderna använd tandkräm med högre fluorinnehåll.
• Undvik att skölja bort tandkrämen med vatten.
• Vid behov, borsta en tredje gång eller använd tandkrämen som en ”salva” och smörj in tänderna en gång om dagen, till exempel efter lunchen.
– Den nya modellen vi tagit fram som vi kallar ”preferens-modellen” förklarar de observationer av människors beteende vi gjort, säger Alberto Acerbi [Ref 1], antropolog vid Centrum för evolutionär kulturforskning [Ref 2], Stockholms universitet, som lett studien.
Resultaten överensstämmer med två nyckelobservationer; att bara ett fåtal kulturella drag blir mycket populära och att trender som ökar snabbt i popularitet också överges snabbt.
– Förenklat betyder detta att om det idag finns en stark preferens för till exempel namnet Estelle, förutsäger modellen att när Estelle blivit väldigt vanligt kommer preferensen för det namnet att minska och därför kommer namnet snabbt att falla i popularitet, säger Alberto Acerbi.
Den nya studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PloS ONE utgår ifrån att människor kopierar andra människors preferenser för kulturella attribut, som exempelvis klädstil, såväl som själva attributet i sig. Tidigare modemodeller var ”status-modellen”, där mode orsakas av att människor kopierar individer som anses ha hög status, och ”neutral-modellen” som antar att människor kopierar varandra slumpmässigt.
Forskarna ingår i ett projekt som heter Det unikt mänskliga, ett tvärvetenskapligt projekt som innefattar forskare från lingvistik, arkeologi, pyskologi, antropologi, historia, biologi och matematik. Det leds av professor Magnus Enquist, föreståndare vid Centrum för evolutionär kulturforskning, Stockholms universitet. Projektets syfte är att förstå vad som gör människan unik i förhållande till andra djur och hur ser vi detta i den mänskliga kulturen.
LÄNK TILL ARTIKEL:
http://dx.plos.org/10.1371/journal.pone.0032541
Källa: Acerbi A, Ghirlanda S, Enquist M (2012) The Logic of Fashion Cycles. PLoS ONE 7(3): e32541. doi:10.1371/journal.pone.0032541
Doktoranden Sara Thomée och hennes forskarkollegor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i fyra olika studier undersökt hur användning av dator och mobil påverkar den psykiska hälsan hos unga.
Studierna, som bland annat omfattar enkäter med 4 100 unga i åldern 20-24 år samt intervjuer med 32 unga höganvändare, visar att ett intensivt användande av mobiltelefon och dator kan kopplas till både stress, sömnproblem och psykisk ohälsa.
– Vi har utforskat effekterna både kvantitativt och kvalitativt och följt upp personerna ett år senare. Slutsatsen är att en intensiv användning av kommunikationsteknik kan ha effekter på den mentala hälsan, säger Sara Thomée som presenterar resultaten i sin kommande avhandling.
Studierna visar bland annat att en frekvent mobilanvändning har ett samband med ökade sömnbesvär hos män samt med ökade depressionssymtom hos både män och kvinnor.
– De personer som upplever mobiltelefonens ständiga tillgänglighet som stressande är de som i störst utsträckning rapporterar om mentala symtom, säger Sara Thomée.
Att ofta använda dator utan paus ökar risken för stress, sömnbesvär och depressionssymtom hos kvinnor, medan män som har en intensiv datoranvändning oftare utvecklar sömnbesvär:
– Att ofta använda datorn sent på natten är inte bara associerat med sömnstörningar utan också med stress och psykisk ohälsa hos både män och kvinnor, säger Sara Thomée.
En kombination av intensiv dator- och mobilanvändning förstärker sambanden.
En slutsats är att de folkhälsoråd som ges till unga också bör inkludera råd och information om hur man på ett hälsosamt sätt använder kommunikationsteknologi.
– Det handlar till exempel vikten av att ta pauser, att ge tid för återhämtning vid intensiv användning och att sätta gränser för tillgängligheten, säger Sara Thomée.
Avhandlingen ICT use and mental health in young adults.Effects of computer and mobile phone use on stress, sleep disturbances, and symptoms of depression försvaras vid en disputation den 14 mars.
– Landskap med särskilda skydd i England är intressanta för att man har kunnat utveckla samverkan och innovativa lösningar som är specifika för varje område, och för att boende och näringsidkare deltar. Exemplen från England kan inspirera alla som kommer i kontakt med landskapsfrågor, och bokens många foton kan delvis tala för sig själva, säger Ingrid Sarlöv Herlin, professor i landskapsplanering på SLU och författare till boken.
Landskap med helhetssyn
Landskapet ger oss många tjänster och nyttor och är en viktig resurs för hälsa och välbefinnande. I dag står landskapet inför stora utmaningar, som klimatförändringar och ökad urbanisering. Boken tar fasta på de tankar och idéer i landskapskonventionen som säger att landskapet måste ses som en helhet som formas i samverkan mellan natur och kultur.
– Landskapskonventionen är den första internationella överenskommelse som särskilt lyfter fram landskapet som en resurs för mångsidig användning och en förutsättning för hållbar utveckling, och hur man genom landskapskarakterisering bättre kan förstå och beskriva landskap, säger Ingrid Sarlöv Herlin.
– Att ta sig an landskapet med ett mångbrukstänkande handlar om att samtidigt ta tillvara alla landskapets många olika värden och funktioner: rekreation, produktion, miljö, natur- och kulturvärden, ekonomiska, sociala, historiska och estetiska värden. För att uppnå dessa olika mål måste användningen av landskapet samordnas. Det här ställer krav på samarbete mellan myndigheter, organisationer och intressegrupper vid skötsel, planering och förvaltning av landskapet.
Hur vi tänker kring landskapsförvaltning när det gäller frågor om klimatförändringar och förnybar energi diskuteras i ett särskilt kapitel. Slutkapitlet handlar om vad vi kan lära oss i Sverige av exemplen från England, och hur vi också i Sverige har börjat arbeta med större helhetssyn och mer brukarmedverkan.
Författaren Ingrid Sarlöv Herlin har vistats många år vid engelska universitet och har länge varit engagerad i den europeiska landskapskonventionen.
Boken kostar 267 kr inkl moms, exkl frakt och expeditionsavgift och kan beställas på www.formas.se eller via Kundtjänst Formas, 08-690 95 22, formas.ldi@liber.se (ISBN 978-91-540-6065-8).
MER INFORMATION OCH KONTAKT
Informationssekreterare Birgitta Johansson, 08-775 40 03
Presschef Emilie von Essen, 08-775 40 38
