I sin avhandling vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, har Jessica Slove Davidson studerat fjärilars värdväxtanvändning i ett evolutionärt perspektiv.

De flesta fjärilar är väldigt begränsade i vilka växter de äter som larv, men ibland uppkommer fjärilar med breddat intag av växter. Dessa förändringar i vilka växter de äter kan vara orsaken till den stora artrikedomen av fjärilar. I sin avhandling vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, har Jessica Slove Davidson  [Ref 1]studerat fjärilars värdväxtanvändning i ett evolutionärt perspektiv.

Avhandlingen [Ref 2] visar bland annat hur förändringar i fjärilarnas val av växter kan leda till att nya arter uppstår. Fjärilars föda kan således vara förklaringen till deras stora artrikedom som är större än fåglar och däggdjur sammanlagt.

– De flesta fjärilar specialiserar sig på en eller ett fåtal växter. Men några fjärilar är undantag och kan äta många, väldigt olika växter. De är sanna generalister, säger Jessica Slove Davidson.

På bilden en Tistelfjäril. Fotograf: Fritz geller-Grimm
Dessa generalister har betydligt större geografisk spridning än specialister som ofta bara finns lokalt. Tistelfjärilen, till exempel, är en generalist som man kan se i hela Sverige och över nästan hela världen. Tillgången till växter varierar dock och även generalister begränsar ofta sitt val av växter till lokala förhållanden.

– Den här lokala specialiseringen kan leda till att geografiskt skilda populationer blir isolerade från varandra. Isolerade populationer kan i sin tur leda till nya arter, säger Jessica Slove Davidson.

Cykler av breddningar och specialisering kan på så vis ge en ökad artbildning. Generalister är dock undantag, och fjärilar koloniserar sällan helt nya växter.

– Fjärilen mixar och matchar sitt värdväxtval efter de växter som är tillgängliga, men begränsas till stor del av vilka växter deras anfäder använde, säger Jessica Slove Davidson.

Fjärilslarvernas förmåga att äta och tillväxa på växten verkar behållas långt efter att anfäderna slutat använda växten. Specialister kan således ha en dold förmåga att använda vissa växter, vilket gör att växten lättare kan koloniseras om den blir tillgänglig på nytt.

Avhandlingen ger därmed insikter i hur fjärilarnas värdväxtanvändning kan vara både specialiserad och konservativ och samtidigt dynamisk med möjlighet till stora breddningar i valet av växter. Avhandlingen visar även hur dessa breddningar genom en geografisk spridning kan leda till artbildning och kan vara förklaringen till fjärilens stora artrikedom.

För mer information kontakta:
Jessica Slove Davidson, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 070-4923969, 08-16 40 52, e-post jessica.slove@zoologi.su.se

Intresset för solceller beror på en ökad strävan att bli oberoende av fossila bränslen. I en solcell omvandlas det inkommande solljuset direkt till elektricitet. Ett sätt att minska tillverkningskostnaderna och därigenom göra solel konkurrenskraftig med andra energikällor är att använda sig av tunna filmer. Dessa tunnfilmssolceller kan vara en hundradel så tjocka som vanliga solceller av kristallint kisel.   

I sin avhandling har Jonas Pettersson studeras tunnfilmssolceller av kopparindiumgalliumselenid, CIGS. Detta material ger solceller med hög verkningsgrad. I vanliga fall innehåller CIGS-solceller ett tunt så kallat buffertlager av kadmiumsulfid. En nackdel med kadmium är dock dess giftighet. Dessutom sänks solcellernas prestanda av ljusabsorption i kadmiumsulfiden. Jonas Pettersson har därför studerat solceller med ersättningsmaterial som är zinkoxidbaserade. Detta har gjorts med hjälp av olika mätmetoder samt datorsimuleringar.

En viktig del av avhandlingen handlar om CIGS-solceller med buffertlager av zinkoxid med inblandat magnesium.

– Dessa solceller får högre verkningsgrad när de belyses. Denna effekt stannar under flera veckors tid. Mätningar på tunna filmer av zinkmagnesiumoxid visar att ledningsförmågan för dessa filmer uppvisar ett liknande beteende, säger Jonas Pettersson.

Datorsimuleringar visade att egenskaperna hos de färdiga filmerna kunde förklaras med den ökade dopningen i zinkmagnesiumoxidlagret. Det verkar även som effekten förstärks av att det finns en stor mängd negativt laddade defekter i området runt gränsskiktet mellan CIGS-skiktet och zinkmagnesiumoxiden.

Egenskaper hos CIGS-skiktet varierar i djupled på grund av sammansättningsvariationer. I avhandlingen studeras även hur ändringar i djupledssammansättning och tjocklek hos CIGS-lagret påverkar solcellerna. Celler med buffertlager av svavelinblandad zinkoxid jämfördes med kadmiumsulfidceller. Det visade sig att det som i första hand krävs för att höja verkningsgraden i våra solceller med buffertlager av kadmiumsulfid är att förbättra materialet i CIGS-skiktet. För solceller med kadmiumfria buffertlager skulle även gränsskiktet mellan CIGS-lagret och buffertlagret behöva modifieras för att minska antalet defekter.

Nästa steg är att rikta uppmärksamheten mot baksideskontakten och att försöka förbättra dess elektriska egenskaper. Med dessa förbättringar skulle en verkningsgrad över 20,3 procent, vilket är världsrekordet för CIGS-solceller, kunna nås.

Avhandlingen försvaras den 30 mars.

För mer information, kontakta Jonas Pettersson, tel: 018-471 3113, 070-440 01 71, e-post: Jonas.Pettersson@angstrom.uu.se

Läs mer om avhandlingen och ladda ner den

Under tre år framöver ska forskare vid Karlstads universitet tillsammans med Värmlandstrafik och Viktoriainstitutet fram nya IT-lösningar för ett bättre resande.

Projektet heter  ITRACT (Improving Transport and Accessibility through new Communication Technologies) och ingår i EU:s Interregprogram för Nordsjöområdet.

Utvecklar tillsammans med kunder
ITRACT startade vid årsskiftet och just nu håller man som bäst på att ta reda på exakt vilka problem som ska lösas. Anna Stålhammar arbetar på Värmlandstrafik och är industridoktorand vid Samot, kollektivtrafikforskningen vid Karlstads universitet. Hon är en av forskarna i projektet.

– Vi börjar med att diskutera med Värmlandstrafiks egen personal, som har många kontakter med kunder och ofta får frågor om resande. Vi ska även använda oss av det vi redan vet genom kundenkäter och vårt webbforum, för att ringa in vilka lösningar vi ska jobba fram. Och i höst samlar vi några av våra resenärer tillsammans med forskare och IT-utvecklare i en workshop, för att vaska fram nya idéer på IT-applikationer. Man skulle kunna tänka sig bättre information kring anropsstyrd kollektivtrafik, till exempel genom en mobil app där kunden kan hålla koll på vilka turer som är beställda, bättre störningsinformation på informationstavlor vid hållplatser och i bussar eller något helt annat, säger Anna Stålhammar.

Dialogen med kunderna kommer även att ske på Facebook. Kontakten med resenärerna är både ett sätt att få in idéer och väcka nyfikenhet kring de nya IT-tjänsterna. Själva designen av tjänsterna tas sedan fram av Värmlandstrafik med stöd av  IT-forskare vid Viktoriainstitutet.

Ny teknik för ”molntjänster”
För att kunna utveckla de nya IT-lösningarna är Avdelningen för datavetenskap vid Karlstads universitet engagerade. Här kommer man att utveckla tekniska lösningar för att kunna samla information via så kallade ”molntjänster”, det vill säga olika källor via nätet, till exempel sökmotorer. De system och modeller som olika aktörer inom kollektivtrafiken idag använder sig av skiljer sig åt och här behövs ny teknik för att anpassa flödet till ett format. Avdelningen för datavetenskap kommer att anställa en doktorand inom projektet och även studenter på masternivå kommer att engageras.

– Projektets fokus är att utveckla ny informations- och kommunikationsteknik för att möta både tekniska och samhällsekonomiska perspektiv, Vi kommer inte att utveckla en traditionell databas, utan ett nytt sätt att samla och sprida information via ”cloud computing” – molntjänster. Utmaningen är att göra det skalbart. Det är en stor mängd data till ett stort antal kunder som ska hanteras via trådlös kommunikation och från olika källor. Målet är en enkel och smidig lösning för kunden, till exempel realtidsinformation om olika händelser som rör trafiken direkt till kundens mobiltelefon, säger Andreas Kassler, professor i datavetenskap.

ITRACT-projektet pågår till slutet av 2014 och syftet är förbättra glesbygdens villkor vad gäller tillgänglighet genom ny IT-teknik och förbättrad infrastruktur. Budgeten är på totalt 3,8 miljoner Euro och finaniseras till hälften av EU:s interregmedel för Nordsjöprogrammet och till hälften av de övriga 12 parterna inom projektet. Förutom Sverige deltar Holland, Tyskland, Norge och Storbritannien. I Sverige deltar Värmlandstrafik AB, Viktoriainstitutet och Karlstads universitet – Avdelning för datavetenskap och Samot (The Service and Market Oriented Transport research group).

Själviskt beteende som att inte följa överenskommelser står ofta i konflikt med allmänhetens bästa. För att upprätthålla samarbete kan man använda någon form av incitament som antingen kan innebära bestraffning av oönskat beteende eller belöning av önskat beteende. Om incitamenten är mycket stora kan samarbete alltid upprättas och när de är mycket små blir de i praktiken verkningslösa.

I studien visar Åke Brännström, institutionen för matematik och matematisk statistik, tillsammans med sina österrikiska medförfattare att frivilligt deltagande i gemensamma projekt gör det möjligt att etablera samarbete med små incitament. De visar även att bestraffning i detta fall är betydligt mer effektivt som incitament än belöning.

Det här är andra gången på kort tid som forskning vid Umeå universitets kreativa forskningsmiljö IceLab presenteras i Nature. För mindre än ett år sedan uppmärksammade tidskriften ett banbrytande arbete av Seung Ki Baek, Sebastian Bernhardsson och Petter Minnhagen om skeva fördelningar.

Om Icelab
Integrated Science Lab, IceLab, bildades år 2010 och är en enhet för forskning och utbildning som bygger teorier och metoder för att förstå levande system med verktyg från fysik och matematik. IceLab bedriver tvärvetenskaplig forskning och utbildning i skärningspunkten mellan fysik, matematik, samhällsvetenskap och livskunskap. Det finns cirka 20 heltidsanställda i forskargruppen, alla med olika bakgrund vilket bidrar till en unik forskningsmiljö.
Hemsida: http://www.org.umu.se/icelab/om-icelab/
 
Mer om studien:
En beskrivning av studien finns i Nature 483 på sidorna 39-40 under rubriken News & Views och har titeln Social science: Carrots or Stick?
http://www.nature.com/nature/journal/v483/n7387/full/483039a.html
Artikeln är publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, PNAS 109 på sidorna 1165-1169 och har titeln The take-it-or-leave-it option allows small penalties to overcome social dilemmas. Författare är Tatsuya Sasaki, Åke Brännström, Ulf Dieckmann och Karl Sigmund.
http://www.pnas.org/content/109/4/1165.short [Ref 2]
 
För mer information:
Åke Brännström, universitetslektor vid institutionen för matematik och matematisk statistik
Telefon: 090-786 78 62
E-post: ake.brannstrom@math.umu.se

Frågan om kärnavfallshantering handlar ofta om teknologi. För att bättre kunna förstå och diskutera frågan om hantering av radioaktivt avfall behöver frågan ses ur ett humanistiskt perspektiv med beaktande av samhällsaspekter. Det behövs också en bättre begreppslig ram, menar Mats Andrén, som i sin bok bland annat fokuserar på legitimitet.

– Legitimitet är ett väldigt centralt begrepp i frågan. Brist på legitimitet har ofta stoppat förslag om slutförvaring i exempelvis havsbotten, berggrund eller i rymden, på grund av motstånd och tveksamheter om förslagen, säger han, och menar att oförmågan att upprätta legitimitet i frågan är en förklaring till att det saknas politiska beslut som kan identifiera en lösning.

I Sverige kommer det geologiska djupförvaret att ligga 450 meter ner i stabilt urberg. Mats Andrén resonerar i sin bok om vad det faktiskt innebär att gräva ner radioaktivt material i tusentals år. Han menar att vi kan dra lärdom av historien: det som är nergrävt gräver man ofta upp igen, i tron att det kan innehålla rikedomar. I en framtida värld med energibrist är det inte otänkbart att man gräver upp kärnavfall som fortfarande innehåller energi – men som också fortfarande strålar.

– Det kan vara en energitörstande värld utan kunskap om hur kärnavfallet ska hanteras. Tänk om vi slutar använda kärnkraft om 100 år, och avfallet grävs upp 500 år senare. Kommer nödvändig kunskap om hantering föras vidare till den generationen? säger Mats Andrén. Avfallet kan också grävas upp efter kanske 2000 år på grund av arkeologiskt intresse eller av mytiska aningar om att något finns inne i berget – men utan kunskap om att materian kan orsaka stor skada för mänskligheten.

Mats Andrén anser att det är bättre att spara de radioaktiva soporna ovan jord där det kan hållas i trygg kontroll, och att avvakta i några årtionden med beslut.

– Vi använder kanske kärnkraft i 40–100 år till, och fram till dess kan sluthanteringsfrågan fortsätta att utredas. På så sätt ges det mer tid till att forska och undersöka olika möjligheter, och att maximera kunskapen i frågan.

Boken ”Nuclear Waste Management and Legitimacy. Nihilism and Responsibility” finns tillgänglig i handeln från 14 mars.

– Kunskap om hur nervcellerna får sina uppgifter är nödvändiga för att i framtiden kunna odla och ersätta nervceller, säger Mattias Alenius, universitetslektor i neurovetenskap, som i det senaste numret av tidskriften PLoS Biology publicerar ett genombrott på forskningsområdet.

Tillsammans med sin forskargrupp vid Institutionen för experimentell och klinisk medicin söker han svaret på denna stora fråga i det lilla perspektivet: bananflugans luktsystem.

Den oansenliga flugans luktsystem består av 1 200 luktnervceller (människan har sex miljoner) fördelade på 34 grupper. Varje sådan grupp svarar på en viss uppsättning dofter, på grund av att alla nervceller i gruppen använder en enda av de luktreceptorer som finns i flugans antenner. Tillsammans ger receptorerna flugan möjlighet att särskilja tusentals dofter: en luktreceptor–en nervcellsgrupp, enkelt men samtidigt komplext.

Alenius och hans kolleger är först med att gå igenom alla 753 genreglerande gener, så kallade transkriptionsfaktorer, i bananflugan. De har då identifierat en uppsättning av endast sju stycken som i olika kombinationer behövs för att skapa var och en av de 34 cellgrupperna. En överraskande upptäckt är att transkriptionsfaktorerna dubbelarbetar: de kan slå på en luktreceptor samtidigt som de slår av andra i samma cell.

– Ett av flera trick som är bra att känna till om man i framtiden vill skapa de tusen och åter tusen nervcellsgrupper som tillsammans utgör vår hjärna, säger Mattias Alenius.
Artikel:

Combinatorial activation and repression by seven transcriptor factors specify Drosophila odorant receptor expression  [Ref 1]av S Jafari, L Alkhori, A Scheffler, A Brochtrup, T Hummel och M Alenius. PLoS Biology, 10:3, mars 2012.

KONTAKT
Mattias Alenius, universitetslektor, 010-1038228, 070-5796898, mattias.alenius@liu.se

I engelskspråkiga länder som USA och Storbritannien läser allt färre ungdomar ett främmande språk. De anser att de inte behöver det. De har inte lust; engelska är ju hela världens språk och det räcker med det. I Sverige försöker regeringen, bland annat genom nya meritvärdesregler, uppmuntra ungas studier i främmande språk i grundskolan och i gymnasieskolan.

I sin studie har Alastair Henry, doktorand vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet och anställd vid Högskolan Väst, via enkäter och intervjuer studerat bland annat effekten av att engelska används som ett stöd vid undervisningen i franska, spanska och tyska.

– Det kan vara en bidragande faktorer till varför motivationen för att läsa moderna språk försämras och varför skolelever upplever att de aldrig kommer någonstans med sin språkinlärning, jämfört med vad de gör med sin engelska, säger Alastair Henry.

När man läser, lyssnar till eller skriver texter i moderna språk kan man förvisso få mycket draghjälp av engelskan.

– Man känner igen liknande ord och fraser på engelska och lärarna uppmuntrar ofta elever att utnyttja sina kunskaper i engelska som ett stöd när de kämpar med franska, spanska eller tyska. Men användningen av engelska i den bemärkelsen innebär att elevens engelskspråkiga självbild blir kognitivt aktiv under lektionen, säger Alastair Henry.

I det läget, menar han, blir det oundvikligt att eleverna gör jämförelser mellan sina olika språkliga självbilder. I den jämförelsen blir bilden av eleven själv som en som i framtiden kommer att kunna kommunicera i målspråket franska, spanska eller tyska lidande. Det i sin tur har en negativ effekt på motivationen.

I intervjuerna har Alastair Henry upptäckt att de elever som däremot är framgångsrika i sina studier av moderna språk ofta använder sig av strategier för att motverkar engelskans negativa påverkan.

– Det handlar om att eleverna har blivit medvetna om att det är problematisk att göra jämförelser mellan de egna språkliga självbilderna, säger han.

Han menar att det är viktig att lärare arbetar aktivt med att hjälpa elever utveckla sådana strategier och de även arbetar med förstärkning av elevers franska/spanska/tyska språkliga självbilder.

–  Till exempel kan man förstärka den tredjespråkliga självbilden genom samma metod som bland annat idrottscoacher gör när de ber sina idrottare skapa framtida bilder från när de är framgångsrika, säger Alastair Henry.

Enligt Henry är det viktigt att lärare i moderna språk är medvetna om att samspelet med engelskan är komplicerat och inte alltid av godo vid inlärningen av ett tredje språk.

Stroke är en av de stora folksjukdomarna, med 700 000 nya fall inom EU och 30 000 nya fall i Sverige varje år. Därför satsar EU nu 12 miljoner euro, cirka 111 miljoner kronor, på projektet TargetBraIn.

Dess mål är att få mer kunskaper om immunsystemets roll vid stroke.
Immunsystemet spelar en skyddande roll i kroppen när dess vävnader skadats av olika skäl. Immuncellerna åstadkommer då ofta en inflammation som har vissa negativa effekter, men som så småningom ska göra att de ursprungliga skadorna läks.

Stroke beror i de flesta fall på en hjärninfarkt (blodpropp), som ger syrebrist i hjärnan. Det är skadorna från syrebristen som får immunsystemet att aktiveras, och leder till en inflammation som hittills setts som en helt oönskad reaktion. Att lyfta fram det positiva i immunsystemets reaktion är därför något av ett paradigmskifte på området. Professor Michal Schwartz i Israel och hennes forskargrupp har varit pionjärer när det gäller att studera immunsystemets positiva roll för att reparera skadade nervceller.

Professor Zaal Kokaia, chef för Stamcellscentrum vid Lunds universitet, har för sin del arbetat länge med stamcellsterapi vid hjärnskador. Han har bl.a. lett EU-projektet StemStroke, vars forskning gått ut på att få fram nya nervceller efter en stroke genom transplantationer eller genom att hjärnan själv förmås att bilda nya celler. Zaal Kokaia blir nu koordinatör och Michal Schwartz vice koordinator för TargetBraIn, en förkortning som står för ”Targeting Brain Inflammation for Improved Functional Recovery in Acute Neurodegenerative Disorders”.

– Det vi vill åstadkomma i TargetBraIn är att stärka inflammationens positiva effekter och minska de negativa effekterna. Det skulle kunna göras antingen genom att försöka förändra immunsystemets reaktioner eller genom stamcellsterapi, eller både-och. En kombination av båda metoderna kan kanske ge det bästa resultatet, hoppas Zaal Kokaia.

Forskningen är fortfarande på det experimentella stadiet, och vägen till en allmän tillämpning på patienter kommer att vara lång. Men i takt med att befolkningen i Europa åldras stroke bli en allt mer kostsam sjukdom, vilket är bakgrunden till EUs satsning på området.

MER INFORMATION:
Zaal Kokaia, 046-222 02 76, 0705-365 917 och zaal.kokaia@med.lu.se.

– Jämställdheten inom dataspelsbranschen är skev. Det är ett problem att en bransch som är så enorm och vars produkter konsumeras av alla är så homogen, säger Jenny Brusk programansvarig på dataspelsutveckling vid Högskolan i Skövde.

Högskolan i Skövde har under våren startat ett jämnställdhetsprojekt med syftet att inspirera och bana väg för kommande kvinnliga spelskapare.

– Här finns stor potential för utveckling av dataspelsbranschen och vi på Högskolan i Skövde ser att vi har en tydlig roll i förändringsprocessen, säger Jenny Brusk på Högskolan i Skövde.

Gymnasiebesök
Projektgruppen består av tjejer som idag studerar dataspelsutveckling på Högskolan i Skövde. Under våren kommer bland annat workshops anordnas för unga kvinnor på gymnasieskolor för att möta intresset för dataspel och ge chansen till att praktiskt få testa på yrket som spelutvecklare.

– Genom att tillsammans med skolor skapa workshops vill vi ge tjejer verktyg, kunskap och guidning i att själva skapa spel, säger Jenny Brusk. Vi kommer även att anordna spelkvällar och föreläsningar där spelintresserade tjejer kan mötas för att diskutera och inspireras. 

Aktiviteterna vänder sig till kvinnor i alla åldrar med intresse för spel, men informationen riktas i första hand till kvinnor i åldern 13-19 år.

Ökad mångfasettering
Högskolan i Skövde startade sin utbildning inom dataspelsutveckling redan 2002. Det som från början var ett program inom spelutveckling har idag utvecklats till sex olika programinriktningar. Trots ökningen av studenter inom dataspelsutveckling är majoriteten fortfarande män.

– För att möta den stora efterfrågan på dataspel behöver utbudet av mångfasetterade spel öka. Där tillför en mix av både kvinnliga och manliga spelutvecklare nya värden.  Spel som utvecklas av både tjejer och killar har ofta en större bred och är mer nyskapande, säger Jenny Brusk som själv var en av de första kvinnorna in i dataspelsbranschen.

För ytterligare information kontakta:
Jenny Brusk tel. 0500-44 88 35

– Internationell forskning visar att standardiseringen svarar för en betydande del av både tillväxten i ekonomin och höjd levnadsstandard. Användning av standarder bidrar till tillväxt och konkurrenskraft genom billigare produktion, ökad internationell handel, etableringen av nya produkter och branscher samt ökat tjänsteutbyte mellan länder. Vi ser en stor utvecklingspotential när Sverige nu får ett forskningscenter som bidrar till ökade insikter och kunskaper kring standardiseringsarbetet och dess effekter, säger Göran Sjöholm, ordförande för Sveriges Standardiseringsråd.

Donationen på åtta miljoner kronor går till Institutet för ekonomisk forskning på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Syftet med Standardisation Research Centre är att öka de tvärvetenskapliga forskningsinsatserna kring standardisering samt att bli ledande inom frågor kopplade till området.

Forskningen vid centret kommer att beröra ämnesövergripande frågor som strategi, mikroekonomi, juridik, policy och teknologi. Syftet är förstå och utveckla drivkrafterna bakom standardiseringen och standardernas effekter på företags-, bransch-, nationell och internationell nivå.

– Frågorna kring standarder och standardisering är antagligen mer centrala än någonsin tidigare, givet bland annat de ökade samhällskraven på företags och produkters legitimitet och säkerhet, intensifierad internationell handel och innovation. Att då få möjlighet att bygga upp spetskompetens inom detta område är både angeläget och tacksamt. Det nya centret passar också väldigt väl in i vår existerande forskningsprofil, säger Thomas Kalling, professor, chef för Institutet för Ekonomisk Forskning samt föreståndare för Standardisation Research Centre.

Globaliseringen kräver regelverk inom en rad områden, bland annat miljö, hälsa, säkerhet, tillgänglighet och tjänster. Standardiseringen erbjuder plattformar som utvecklar dessa regelverk. Standarder är därför en viktig faktor för innovation och utveckling av näringsliv och samhälle och ger också ett viktigt bidrag till höjd produktsäkerhet och tillgänglighet.

Idag finns nästan var tjugonde svensk i Kronofogdens register. För den enskilde kan det få stora konsekvenser och det personliga lidandet är stort. För samhället är det givetvis också kostsamt att en så pass stor del av befolkningen saknar betalningsförmåga och riskerar att hamna i utanförskap.

– Vid Lunds universitet bedrivs sedan länge forskning kring hur vi kan hjälpa samhällets svagaste. En genomlysning tillsammans med Kronofogden skulle kunna bli en viktig pusselbit för att komma tillrätta med en del av problematiken kring exempelvis hemlöshet, säger Lunds universitets rektor Per Eriksson.

Det är för att få ökad kunskap och perspektiv på frågor som rör betalningsförmåga och överskuldsättning som Kronofogden nu inleder ett forskningssamarbete med Lunds universitet. Satsningen är en direkt följd av myndighetens nya vision att ta ett större ansvar för att motverka överskuldsättning och de negativa konsekvenser som det får för medborgare och för samhället.

– Det finns givetvis redan idag stor kunskap hos oss om överskuldsättning, men vi behöver veta mer om orsaker och samband. Vi behöver också undersöka vilka effekter vårt arbete ger våra kunder och samhället i stort – och det på en bättre vetenskaplig grund, säger Eva Liedström Adler, rikskronofogde och chef för Kronofogden.

Forskningen kommer att genomföras med hjälp av två till fyra så kallade industridoktorander, det vill säga anställda vid myndigheten som på deltid kommer att forska kring den egna verksamheten. Dessutom planerar Kronofogden att i framtiden bevilja finansiering av enskilda forskningsprojekt.

Måns Svensson, föreståndare på Arbetsmiljöhögskolan vid Lunds universitet, kommer att vara ansvarig vid universitetet för forskningssamarbetet med Kronofogden.

– Det är oerhört viktigt med mer forskning kring den här problematiken. Att människor hamnar i en skuldfälla är ett stort samhällsproblem som faktiskt än så länge är relativt outforskat, säger han.

– Med hjälp av 4G kommer elnätet att bli självlagande. När elen går, eller när det blir kortslutning i ett ställverk eller elnätstation, kommer information om detta att både skickas och analyseras automatiskt. Sedan korrigeras elavbrottet genom att elförsörjningen leds om via andra, fungerande delar av elnätet, säger Lars Nordström, professor på KTH.

Han är delaktig i forskningsföretaget Innoenergy som leds av KTH och där arbetet runt smarta elnät bedrivs.

– Självklart kan det självlagande elnätet inte avlägsna nedfallna träd över elledningar, men tekniken kan lokalisera problemet och styra om elen så att strömlösa abonnenter får tillbaka sin el så snabbt som möjligt, säger Lars Nordström.

Han tillägger att forskningen möjliggör att det blir billigare för el- och nätbolagen att automatisera felsökningen. Bolagen är också nyfikna på hur mycket snabbare trasiga elnät kan lagas med hjälp av den nya tekniken.

– Elbolagen är mycket intresserade av mängden automation de kan uppnå med denna teknik. Att det tagit fart nu beror på flera saker. Dels innebär det att drift och underhåll blir billigare vilket ligger i linje med ett allt större fokus på effektivisering, dels att det är lönsamt att göra investeringar i tekniken på grund av de lagstiftade straffavgifter som tillkommit på senare år för elavbrott längre än 24 timmar, säger Lars Nordström.

Han menar att de självlagande elnäten är en konkret nytta med smarta elnät, och därtill innebär att ett av de första tydliga bevisen för att smarta elnät nu är en realitet.

– Vi laborerar vidare med detta i flera projekt, både på Gotland och i Uppsala. Så en situation där tekniken kommer att användas i våra elnät ligger inte långt bort, säger Lars Nordström.

Forskningen har skett i form av ett samarbete mellan KTH, Innoenergy och Ericsson. En så kallad demonstrator som visar tekniken har tagits fram och testats i ett lab på KTH.

– Vi har gjort ett antal simuleringar och funnit att tekniken fungerar, säger Lars Nordström.
För mer information, kontakta Lars Nordström på 08 – 790 68 30 eller lars.nordstrom@ics.kth.se.

Forskargruppen har under två års tid försökt få mänskliga nervceller att växa på nanocellulosa. En svår uppgift, berättar Paul Gatenholm, professor i biopolymerteknologi på Chalmers.

– Fram tills nyligen har cellerna dött efter ett tag eftersom vi inte lyckades få dem att fästa på underlaget. Men efter många experiment hittade vi en metod för att få dem att fästa, som går ut på att behandla underlaget så att det blir mer positivt laddat. Nu har vi en stabil metod för att odla nervceller på nanocellulosa.

När nervcellerna väl fick fäste på underlaget började de utvecklas och skapa kontakter med varandra, så kallade synapser. Ett neuralt nätverk av hundratals celler hade bildats. Forskarna kan nu skapa nervimpulser som sprider sig i nätverket på samma sätt som i en hjärna, med hjälp av elektriska impulser och kemiska signalsubstanser. De kan också studera hur nervcellerna reagerar på andra molekyler, till exempel läkemedel.

Forskarna försöker utveckla ”konstgjorda hjärnor” som kan öppna helt nya möjligheter inom hjärnforskning och sjukvård, men som också på sikt kan leda till utveckling av biodatorer. I ett första skede vill de undersöka förstörelse av synapser (kopplingar) mellan nervceller – ett av de tidigaste tecknen på Alzheimers sjukdom. Bland annat vill de odla nervceller och studera hur cellerna reagerar på ryggmärgsvätska från patienterna.

Längre fram skulle den här metoden kunna användas för att testa olika läkemedelskandidater som kan bromsa förstörelsen av synapser. Dessutom kan den ge ett bättre alternativ till djurförsök inom hjärnforskningen generellt.

Att nervcellerna nu kan odlas på nanocellulosa är ett viktigt framsteg, eftersom materialet har många fördelar.

– I nanocellulosa kan man skapa porer och därmed låta nervcellerna växa i en tredimensionell matris, säger Paul Gatenholm. Detta gör det extra trivsamt för cellerna och skapar en realistisk odlingsmiljö som mer liknar en riktig hjärna, jämfört med en tvådimensionell cellodlingsbrunn.

Han säger att nanocellulosa har en mängd nya biomedicinska tillämpningar. Just nu leder han också andra projekt med materialet, där det bland annat används för att ta fram konstgjort brosk som ersättning för ytteröron. Tidigare har hans forskargrupp tagit fram konstgjorda blodkärl av nanocellulosa, som nu utvärderas i prekliniska studier.

Forskningen om nya användningsområden för nanocellulosa är av stor strategisk betydelse för Sverige. Flera projekt finansieras av Knut och Alice Wallenbergs forskningsstiftelse, och utförs i samarbete mellan Chalmers och KTH inom Wallenberg Wood Science Center, WWSC.

Första läkarstudenten gör examensarbete i Chalmersmiljö
Forskargruppen består av Marcus Innala (Göteborgs universitet), Volodymyr Kuzmenko (Chalmers), Eric Hanse (Göteborgs universitet), Sara Johannesson (Chalmers), och Paul Gatenholm (Chalmers). Marcus Innala går på läkarprogrammet och redovisar sitt examensarbete den 19 mars. Detta är första gången som en student från läkarprogrammet har genomfört sitt examensarbete i Chalmersmiljö.

FAKTA
Nanocellulosa är ett material som består av cellulosatrådar i nanostorlek. Typiska dimensioner är 5-20 nanometer i bredd och upp till 2 000 nanometer i längd. Nanocellulosa kan tas fram med hjälp av bakterier som spinner en finmaskig struktur av cellulosatrådar. Materialet kan också isoleras från vedfibrer (pappersmassafibrer) genom bearbetning i en högtryckshomogenisator.

Forskaren Maria Gyhagen och hennes kollegor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i en ny studie studerat förekomst och riskfaktorer för urinläckage hos kvinnor 20 år efter genomgången förlossning.

Resultaten visar att inkontinens är avsevärt vanligare bland de som fött vaginalt: över 40 procent av vaginalföderskorna hade urinläckage två decennier efter förlossningen, jämfört med 29 procent av de som förlösts med kejsarsnitt.

Studien visar också att bland de kvinnor som drabbats av läckage i mer än tio år var vaginalföderskorna tre gånger fler än de kvinnor som förlösts med kejsarsnitt.

Urininkontinens är en vanlig åkomma som drabbar vuxna kvinnor i alla åldrar och det kan inverka negativt på livskvaliteten. Men det är viktigt att understryka att kejsarsnitt är förknippat med andra risker, både för barnet och för mamman, säger Maria Gyhagen.

I studien, som publiceras i tidskriften British Journal of Obstetrics and Gynaecology, ingår 6 150 kvinnor som alla fött endast ett barn. Uppgifterna bygger på studien SWEPOP (Swedish pregnancy, obesity and pelvic floor) från 2008, där data hämtats bland annat från det medicinska födelseregistret .

Forskarnas slutsats är att en vaginalförlossning påverkar bäckenbotten, med bland annat åtföljande urinläckage och att effekten av en vaginalförlossning jämfört med en kejsarsnittsförlossning kan ses 20 år senare när kvinnorna blivit medelålders.

-För de gravida kvinnor som oroar sig för att förlossningen ska leda till senare urinläckage, så finns nu ett mått på denna riskökning. Detta är en aspekt på hälsoeffekter av barnafödande. Men valet av förlossningssätt bestäms efter att man beaktat en mängd olika medicinska för- och nackdelar som berör både kvinnan och barnets hälsa, säger Maria Gyhagen.

Maria Gyhagen och hennes kollegor har också undersökt hur vikt och BMI påverkar risken för urininkontinens. Resultaten visar att kraftig övervikt ökar risken för urinläckage nästan lika mycket för både vaginal som kejsarsnittsförlösta kvinnor.

Artikeln The prevalence of urinary incontinence 20 years after childbirth: a national cohort study in singleton primiparae after vaginal or caesarean delivery publiceras den 14 mars.

Professor Milos Pekny leder Laboratoriet för astrocytbiologi och regeneration i centrala nervsystemet vid Sahlgrenska akademin. Laboratoriet är i sin tur en partner i forskningsprojektet ”Targeting brain inflammation for improved functional recovery in acute neurodegenerative disorders (TargetBraIn)”.

Detta omfattande EU-projekt, som har sin bas i sju olika forskargrupper och två biotechföretag från Sverige, Israel, Storbritannien, Tyskland, Schweiz, Italien och Frankrike, får nu 12 miljoner euro i forskningsmedel för att utveckla nya terapeutiska strategier som kan stödja återhämtning och funktionsåterkomst efter stroke.

TargetBraIn är inriktade mot betydelsen av immunsystemets olika celler samt astrocyterna i centrala nervsystemet efter stroke och i den efterföljande återhämtningsfasen. Projektet inbegriper studier av hur cellernas omgivande miljö kan regleras i syfte att stödja cellöverlevnad, regenerativa processer och nybildning av nervceller från egna stamceller eller från transplanterade celler.

TargetBraIn har som målsättning att utveckla terapier som kan stimulera hjärncellers plasticitet genom immunmodulering där det yttersta syftet är att understödja den funktionella återhämtningen hos stroke patienter.

Professor Milos Pekny och hans medarbetare vid Göteborgs universitet har gjort flera betydelsefulla upptäckter inom fältet. De har tidigare identifierat hjärnans astrocyter som viktiga komponenter i regeneration av axoner och synapser, och som nyckelspelare i skyddet av den gränszon (penumbran) i hjärnan som bildas mot ett strokeområde.

Resultaten ligger till grund för synen att astrocyterna utgör ett viktigt mål för nya terapier vid stroke och andra skador och sjukdomar i centrala nervsystemet.

– Vi är naturligtvis mycket glada. Med det här anslaget kan forskningen inom detta viktiga område fördjupas och utvidgas, inte minst genom att vårt forskningsnätverk förstärks och utvecklas, säger Milos Pekny.

På lång sikt hoppas forskarna kunna ta fram nya behandlingssätt för stroke och andra hjärn- och nervsjukdomar. TargetBraIn har en helt unik infallsvinkel avseende behandling av stroke, som bygger på många års forskningsresultat från de medverkande grupperna.

– Mer än hälften av strokedrabbade har någon form av funktionsnedsättning som berör till exempel tal, motorik eller minne och koncentrationsförmågan. Samarbetet inom konsortiet skapar nya möjligheter för att ta reda på hur vi kan utnyttja immunsystemet för att åstadkomma bättre och snabbare funktionell återkomst hos dessa patienter, säger docent Marcela Pekna, som också deltar i TargetBraIn och leder Laboratoriet för regenerativ neuroimmunologi vid Sahlgrenska akademin.

Professor Milos Pekny koordinerar tillsammans med professor Michael Nilsson och andra forskare vid Center for Brain Repair and Rehabilitation flera forskningsprogram med likartad inriktning. Dessa är främst The Culture and Brain Health Initiative finansierat av STENA stiftelsen och forskningsprogrammet Nya strategier för hjärnregeneration efter stroke – från labbänk till patient till population finansierat av försäkringsbolaget AFA. Professor Pekny deltar också i det EU-finansierade projektet EduGlia.

– Med EU:s stöd får vi nu goda möjligheter till samarbeten och utbyten mellan dessa olika projekt, där Sahlgrenska akademin kan fortsätta skapa broar mellan grund- och klinisk neuroforskning, säger Milos Pekny.

En återkommande förklaring till att unga mäns studieresultat är sämre än unga kvinnors har varit att ungas föreställningar om maskulinitet inte är förenliga med disciplinerat skolarbete. Just nu pågår en diskussion inom forskarvärlden, bland politiker och praktiker om hur vi bör förhålla oss till detta. Är unga mäns strukturella underprestation något vi bör göra något åt? Och i så fall, gäller detta unga män överlag och hur skulle detta mönster kunna förändras?

I en utbildningssociologisk studie undersöker Anne-Sofie Nyström vad prestationer, lärande och engagemang i gymnasieskolan betyder för unga mäns självbilder och de identiteter de tillskrivs av jämnåriga. Medan tidigare forskning vanligen undersökt sådana processer inom underordnade elevkategorier är fokus här riktat mot socialt och etniskt privilegierade elever.

En av de unga männen i studien beskrev inställningen till studieprestationer så här:

”Det som ger mest respekt – eller vad man ska kalla det – det är om du får bra på prov, pluggar såhär halvmycket och även har fritid.”

Resultaten från studien pekar, i likhet med andra, på att föreställningar om maskulinitet knyts till att kunna prestera utan ansträngning men öppnar för en analys där detta gäller unga män som inte identifierades som ”problemelever” utan snarare som ”idealelever”. De unga män som ingick i studien strävande efter att vara högpresterande men ville samtidigt framstå som individuellt underpresterande, det vill säga elever som inte utnyttjat sin fulla potential. Att vara smart beskrevs som bättre än att vara ambitiös:

”Det har alltid vart så att tjejerna har haft bra betyg, men man har alltid bara tyckt att det är för att dom är ambitiösa liksom,” säger en av de unga männen.

Ett lågt engagemang associerades till att ha en stor social och kognitiv begåvning – att utan ansträngning kunna bemästra prestationskraven i skolan.

–  I utvecklingsarbeten som syftar till att öka unga mäns engagemang i skolan är det viktigt att även vara lyhörd inför den roll som skyddande av självvärde och undvikande av skamkänslor spelar i dessa processer. Vem vill inte framstå som självsäker och avslappnad i motsats till ängslig, begåvad och inte enbart disciplinerad, rolig istället för tråkig, eller uppfattas som socialt kompetent och strategisk snarare än handfallen eller naiv? säger Anne-Sofie Nyström.

För mer information, kontakta Anne-Sofie Nyström, tel: 070-22 35 116, e-post: anne-sofie.nystrom@soc.uu.se

Ladda ner och läs avhandlingen här:
http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf;jsessionid=a5f8f8c5c1b92333d57506bf4449?pid=diva2:466041