Under tre år framöver ska forskare vid Karlstads universitet tillsammans med Värmlandstrafik och Viktoriainstitutet fram nya IT-lösningar för ett bättre resande.

Projektet heter  ITRACT (Improving Transport and Accessibility through new Communication Technologies) och ingår i EU:s Interregprogram för Nordsjöområdet.

Utvecklar tillsammans med kunder
ITRACT startade vid årsskiftet och just nu håller man som bäst på att ta reda på exakt vilka problem som ska lösas. Anna Stålhammar arbetar på Värmlandstrafik och är industridoktorand vid Samot, kollektivtrafikforskningen vid Karlstads universitet. Hon är en av forskarna i projektet.

– Vi börjar med att diskutera med Värmlandstrafiks egen personal, som har många kontakter med kunder och ofta får frågor om resande. Vi ska även använda oss av det vi redan vet genom kundenkäter och vårt webbforum, för att ringa in vilka lösningar vi ska jobba fram. Och i höst samlar vi några av våra resenärer tillsammans med forskare och IT-utvecklare i en workshop, för att vaska fram nya idéer på IT-applikationer. Man skulle kunna tänka sig bättre information kring anropsstyrd kollektivtrafik, till exempel genom en mobil app där kunden kan hålla koll på vilka turer som är beställda, bättre störningsinformation på informationstavlor vid hållplatser och i bussar eller något helt annat, säger Anna Stålhammar.

Dialogen med kunderna kommer även att ske på Facebook. Kontakten med resenärerna är både ett sätt att få in idéer och väcka nyfikenhet kring de nya IT-tjänsterna. Själva designen av tjänsterna tas sedan fram av Värmlandstrafik med stöd av  IT-forskare vid Viktoriainstitutet.

Ny teknik för ”molntjänster”
För att kunna utveckla de nya IT-lösningarna är Avdelningen för datavetenskap vid Karlstads universitet engagerade. Här kommer man att utveckla tekniska lösningar för att kunna samla information via så kallade ”molntjänster”, det vill säga olika källor via nätet, till exempel sökmotorer. De system och modeller som olika aktörer inom kollektivtrafiken idag använder sig av skiljer sig åt och här behövs ny teknik för att anpassa flödet till ett format. Avdelningen för datavetenskap kommer att anställa en doktorand inom projektet och även studenter på masternivå kommer att engageras.

– Projektets fokus är att utveckla ny informations- och kommunikationsteknik för att möta både tekniska och samhällsekonomiska perspektiv, Vi kommer inte att utveckla en traditionell databas, utan ett nytt sätt att samla och sprida information via ”cloud computing” – molntjänster. Utmaningen är att göra det skalbart. Det är en stor mängd data till ett stort antal kunder som ska hanteras via trådlös kommunikation och från olika källor. Målet är en enkel och smidig lösning för kunden, till exempel realtidsinformation om olika händelser som rör trafiken direkt till kundens mobiltelefon, säger Andreas Kassler, professor i datavetenskap.

ITRACT-projektet pågår till slutet av 2014 och syftet är förbättra glesbygdens villkor vad gäller tillgänglighet genom ny IT-teknik och förbättrad infrastruktur. Budgeten är på totalt 3,8 miljoner Euro och finaniseras till hälften av EU:s interregmedel för Nordsjöprogrammet och till hälften av de övriga 12 parterna inom projektet. Förutom Sverige deltar Holland, Tyskland, Norge och Storbritannien. I Sverige deltar Värmlandstrafik AB, Viktoriainstitutet och Karlstads universitet – Avdelning för datavetenskap och Samot (The Service and Market Oriented Transport research group).

I engelskspråkiga länder som USA och Storbritannien läser allt färre ungdomar ett främmande språk. De anser att de inte behöver det. De har inte lust; engelska är ju hela världens språk och det räcker med det. I Sverige försöker regeringen, bland annat genom nya meritvärdesregler, uppmuntra ungas studier i främmande språk i grundskolan och i gymnasieskolan.

I sin studie har Alastair Henry, doktorand vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet och anställd vid Högskolan Väst, via enkäter och intervjuer studerat bland annat effekten av att engelska används som ett stöd vid undervisningen i franska, spanska och tyska.

– Det kan vara en bidragande faktorer till varför motivationen för att läsa moderna språk försämras och varför skolelever upplever att de aldrig kommer någonstans med sin språkinlärning, jämfört med vad de gör med sin engelska, säger Alastair Henry.

När man läser, lyssnar till eller skriver texter i moderna språk kan man förvisso få mycket draghjälp av engelskan.

– Man känner igen liknande ord och fraser på engelska och lärarna uppmuntrar ofta elever att utnyttja sina kunskaper i engelska som ett stöd när de kämpar med franska, spanska eller tyska. Men användningen av engelska i den bemärkelsen innebär att elevens engelskspråkiga självbild blir kognitivt aktiv under lektionen, säger Alastair Henry.

I det läget, menar han, blir det oundvikligt att eleverna gör jämförelser mellan sina olika språkliga självbilder. I den jämförelsen blir bilden av eleven själv som en som i framtiden kommer att kunna kommunicera i målspråket franska, spanska eller tyska lidande. Det i sin tur har en negativ effekt på motivationen.

I intervjuerna har Alastair Henry upptäckt att de elever som däremot är framgångsrika i sina studier av moderna språk ofta använder sig av strategier för att motverkar engelskans negativa påverkan.

– Det handlar om att eleverna har blivit medvetna om att det är problematisk att göra jämförelser mellan de egna språkliga självbilderna, säger han.

Han menar att det är viktig att lärare arbetar aktivt med att hjälpa elever utveckla sådana strategier och de även arbetar med förstärkning av elevers franska/spanska/tyska språkliga självbilder.

–  Till exempel kan man förstärka den tredjespråkliga självbilden genom samma metod som bland annat idrottscoacher gör när de ber sina idrottare skapa framtida bilder från när de är framgångsrika, säger Alastair Henry.

Enligt Henry är det viktigt att lärare i moderna språk är medvetna om att samspelet med engelskan är komplicerat och inte alltid av godo vid inlärningen av ett tredje språk.

– Jämställdheten inom dataspelsbranschen är skev. Det är ett problem att en bransch som är så enorm och vars produkter konsumeras av alla är så homogen, säger Jenny Brusk programansvarig på dataspelsutveckling vid Högskolan i Skövde.

Högskolan i Skövde har under våren startat ett jämnställdhetsprojekt med syftet att inspirera och bana väg för kommande kvinnliga spelskapare.

– Här finns stor potential för utveckling av dataspelsbranschen och vi på Högskolan i Skövde ser att vi har en tydlig roll i förändringsprocessen, säger Jenny Brusk på Högskolan i Skövde.

Gymnasiebesök
Projektgruppen består av tjejer som idag studerar dataspelsutveckling på Högskolan i Skövde. Under våren kommer bland annat workshops anordnas för unga kvinnor på gymnasieskolor för att möta intresset för dataspel och ge chansen till att praktiskt få testa på yrket som spelutvecklare.

– Genom att tillsammans med skolor skapa workshops vill vi ge tjejer verktyg, kunskap och guidning i att själva skapa spel, säger Jenny Brusk. Vi kommer även att anordna spelkvällar och föreläsningar där spelintresserade tjejer kan mötas för att diskutera och inspireras. 

Aktiviteterna vänder sig till kvinnor i alla åldrar med intresse för spel, men informationen riktas i första hand till kvinnor i åldern 13-19 år.

Ökad mångfasettering
Högskolan i Skövde startade sin utbildning inom dataspelsutveckling redan 2002. Det som från början var ett program inom spelutveckling har idag utvecklats till sex olika programinriktningar. Trots ökningen av studenter inom dataspelsutveckling är majoriteten fortfarande män.

– För att möta den stora efterfrågan på dataspel behöver utbudet av mångfasetterade spel öka. Där tillför en mix av både kvinnliga och manliga spelutvecklare nya värden.  Spel som utvecklas av både tjejer och killar har ofta en större bred och är mer nyskapande, säger Jenny Brusk som själv var en av de första kvinnorna in i dataspelsbranschen.

För ytterligare information kontakta:
Jenny Brusk tel. 0500-44 88 35

– Internationell forskning visar att standardiseringen svarar för en betydande del av både tillväxten i ekonomin och höjd levnadsstandard. Användning av standarder bidrar till tillväxt och konkurrenskraft genom billigare produktion, ökad internationell handel, etableringen av nya produkter och branscher samt ökat tjänsteutbyte mellan länder. Vi ser en stor utvecklingspotential när Sverige nu får ett forskningscenter som bidrar till ökade insikter och kunskaper kring standardiseringsarbetet och dess effekter, säger Göran Sjöholm, ordförande för Sveriges Standardiseringsråd.

Donationen på åtta miljoner kronor går till Institutet för ekonomisk forskning på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Syftet med Standardisation Research Centre är att öka de tvärvetenskapliga forskningsinsatserna kring standardisering samt att bli ledande inom frågor kopplade till området.

Forskningen vid centret kommer att beröra ämnesövergripande frågor som strategi, mikroekonomi, juridik, policy och teknologi. Syftet är förstå och utveckla drivkrafterna bakom standardiseringen och standardernas effekter på företags-, bransch-, nationell och internationell nivå.

– Frågorna kring standarder och standardisering är antagligen mer centrala än någonsin tidigare, givet bland annat de ökade samhällskraven på företags och produkters legitimitet och säkerhet, intensifierad internationell handel och innovation. Att då få möjlighet att bygga upp spetskompetens inom detta område är både angeläget och tacksamt. Det nya centret passar också väldigt väl in i vår existerande forskningsprofil, säger Thomas Kalling, professor, chef för Institutet för Ekonomisk Forskning samt föreståndare för Standardisation Research Centre.

Globaliseringen kräver regelverk inom en rad områden, bland annat miljö, hälsa, säkerhet, tillgänglighet och tjänster. Standardiseringen erbjuder plattformar som utvecklar dessa regelverk. Standarder är därför en viktig faktor för innovation och utveckling av näringsliv och samhälle och ger också ett viktigt bidrag till höjd produktsäkerhet och tillgänglighet.

Idag finns nästan var tjugonde svensk i Kronofogdens register. För den enskilde kan det få stora konsekvenser och det personliga lidandet är stort. För samhället är det givetvis också kostsamt att en så pass stor del av befolkningen saknar betalningsförmåga och riskerar att hamna i utanförskap.

– Vid Lunds universitet bedrivs sedan länge forskning kring hur vi kan hjälpa samhällets svagaste. En genomlysning tillsammans med Kronofogden skulle kunna bli en viktig pusselbit för att komma tillrätta med en del av problematiken kring exempelvis hemlöshet, säger Lunds universitets rektor Per Eriksson.

Det är för att få ökad kunskap och perspektiv på frågor som rör betalningsförmåga och överskuldsättning som Kronofogden nu inleder ett forskningssamarbete med Lunds universitet. Satsningen är en direkt följd av myndighetens nya vision att ta ett större ansvar för att motverka överskuldsättning och de negativa konsekvenser som det får för medborgare och för samhället.

– Det finns givetvis redan idag stor kunskap hos oss om överskuldsättning, men vi behöver veta mer om orsaker och samband. Vi behöver också undersöka vilka effekter vårt arbete ger våra kunder och samhället i stort – och det på en bättre vetenskaplig grund, säger Eva Liedström Adler, rikskronofogde och chef för Kronofogden.

Forskningen kommer att genomföras med hjälp av två till fyra så kallade industridoktorander, det vill säga anställda vid myndigheten som på deltid kommer att forska kring den egna verksamheten. Dessutom planerar Kronofogden att i framtiden bevilja finansiering av enskilda forskningsprojekt.

Måns Svensson, föreståndare på Arbetsmiljöhögskolan vid Lunds universitet, kommer att vara ansvarig vid universitetet för forskningssamarbetet med Kronofogden.

– Det är oerhört viktigt med mer forskning kring den här problematiken. Att människor hamnar i en skuldfälla är ett stort samhällsproblem som faktiskt än så länge är relativt outforskat, säger han.

En återkommande förklaring till att unga mäns studieresultat är sämre än unga kvinnors har varit att ungas föreställningar om maskulinitet inte är förenliga med disciplinerat skolarbete. Just nu pågår en diskussion inom forskarvärlden, bland politiker och praktiker om hur vi bör förhålla oss till detta. Är unga mäns strukturella underprestation något vi bör göra något åt? Och i så fall, gäller detta unga män överlag och hur skulle detta mönster kunna förändras?

I en utbildningssociologisk studie undersöker Anne-Sofie Nyström vad prestationer, lärande och engagemang i gymnasieskolan betyder för unga mäns självbilder och de identiteter de tillskrivs av jämnåriga. Medan tidigare forskning vanligen undersökt sådana processer inom underordnade elevkategorier är fokus här riktat mot socialt och etniskt privilegierade elever.

En av de unga männen i studien beskrev inställningen till studieprestationer så här:

”Det som ger mest respekt – eller vad man ska kalla det – det är om du får bra på prov, pluggar såhär halvmycket och även har fritid.”

Resultaten från studien pekar, i likhet med andra, på att föreställningar om maskulinitet knyts till att kunna prestera utan ansträngning men öppnar för en analys där detta gäller unga män som inte identifierades som ”problemelever” utan snarare som ”idealelever”. De unga män som ingick i studien strävande efter att vara högpresterande men ville samtidigt framstå som individuellt underpresterande, det vill säga elever som inte utnyttjat sin fulla potential. Att vara smart beskrevs som bättre än att vara ambitiös:

”Det har alltid vart så att tjejerna har haft bra betyg, men man har alltid bara tyckt att det är för att dom är ambitiösa liksom,” säger en av de unga männen.

Ett lågt engagemang associerades till att ha en stor social och kognitiv begåvning – att utan ansträngning kunna bemästra prestationskraven i skolan.

–  I utvecklingsarbeten som syftar till att öka unga mäns engagemang i skolan är det viktigt att även vara lyhörd inför den roll som skyddande av självvärde och undvikande av skamkänslor spelar i dessa processer. Vem vill inte framstå som självsäker och avslappnad i motsats till ängslig, begåvad och inte enbart disciplinerad, rolig istället för tråkig, eller uppfattas som socialt kompetent och strategisk snarare än handfallen eller naiv? säger Anne-Sofie Nyström.

För mer information, kontakta Anne-Sofie Nyström, tel: 070-22 35 116, e-post: anne-sofie.nystrom@soc.uu.se

Ladda ner och läs avhandlingen här:
http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf;jsessionid=a5f8f8c5c1b92333d57506bf4449?pid=diva2:466041