– Även om våra resultat måste bekräftas i fler studier ger de stöd för hypotesen att vissa miljökemikalier kan bidra till uppkomsten av diabetes, säger Monica Lind, docent i miljömedicin på enheten för arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet.

Tillsammans med Lars Lind, professor i medicin vid Uppsala universitet, har hon analyserat nya uppgifter från den så kallade PIVUS-studien, som omfattar drygt 1 000 70-åriga kvinnor och män i Uppsala.

Vid en hälsokontroll undersöktes deltagarna i studien med fasteblodsocker och olika insulinmätningar. De lämnade också blodprover för analys av olika miljögifter, däribland flera ämnen som bildas när kroppen bryter ner så kallade ftalater. De flesta människor kommer dagligen i kontakt med ftalater eftersom de används bland annat som mjukgörare i plaster och som bärare av parfym i kosmetika och egenvårdsprodukter.

Som väntat var diabetes vanligare bland deltagarna som var feta och hade höga blodfetter. Men forskarna fann också ett samband mellan halten i blodet av några av ftalaterna och ökad förekomst av diabetes, även då man tagit hänsyn till fetma, blodfetter, rökning och motionsvanor. Individer med förhöjda ftalatnivåer hade en ungefär dubbelt så hög risk att ha diabetes som de med lägre nivåer. Man fann också att vissa av ftalaterna var förknippade med en störd insulinproduktion i bukspottskörteln.

– För att veta om ftalater verkligen är riskfaktorer för diabetes krävs dock ytterligare studier som visar liknande samband. Idag finns förutom denna aktuella studie bara en mindre studie på mexikanska kvinnor. Men det behövs också experimentella studier på djur och celler för att undersöka vilka biologiska mekanismer som kan ligga bakom dessa samband, säger Monica Lind.

FAKTA FTALATER:    
Mono-metyl ftalat (MMP), Mono-etyl ftalat (MEP) och mono-isobutyl ftalat (MiBP) är alla tre nedbrytningsprodukter av kemikalierna dimetylftalat (DMP), Dietyl Ftalat (DEP) respektive Di-isobutyl Ftalat (DiBP) och använd bland annat som bärare av parfymer i kosmetika, egenvårdsprodukter, doftblock och doftljus. DMP används även i bläck och som mjukgörare i cellulosaplast.

MER INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information, kontakta Monica Lind, tel: 018-611 9745, 070-320 30 66, e-post: Monica.Lind@medsci.uu.se

P Monica Lind, Björn Zethelius, and Lars Lind, Circulating levels of phthalate metabolites are associated with prevalent diabetes in the elderly, Diabetes Care

Människans nervsystem och hjärna innehåller stora mängder fleromättade fettsyror och de behövs också för att foster skall utvecklas på ett normalt sätt. Dessa Omega-3 och Omega-6 fettsyror finns i riklig mängd bara i några livsmedel, som fet fisk. Våra kroppar kan även själva producera dessa viktiga fettsyror från vissa vegetabiliska oljor.

I en ny studie som letts av forskare från Uppsala universitet och nu publiceras i The American Journal of Human Genetics har forskare undersökt generna för de två nyckelenzymer som behövs för att tillverka Omega-3 och Omega-6 fettsyror från vegetabiliska oljor. De har funnit att människan har en unik genetisk variant som ger ökad produktion. Denna genetiska anpassning för hög produktion av Omega-3 och Omega-6 fettsyror finns bara hos människan och inte hos våra levande primatsläktingar, schimpans, gorilla och rhesusapa. Inte heller Neandertalaren eller Denisovan, som är en annan utdöd förmänniskoart, har denna genetiska variant, utan den har utvecklats för cirka 300 000 år sedan på den evolutionslinje som ledde fram till den moderna människan.

Den genetiska anpassningen för en mer effektiv Omega-3 och Omega-6 produktion från vegetabiliska oljor utvecklades i Afrika och har troligen varit en viktig faktor för människans överlevnad i miljöer med begränsad tillgång till färdiga fettsyror.

– Under människans tidigare utveckling, när det generellt var brist på energi, har denna variant gett oss en möjlighet att tillgodose det stora behovet av fleromättade fettsyror som vår unika hjärnkapacitet kräver. I dagens livssituation, med överskott på näring, bidrar istället denna genetiska anpassning till en högre risk att utveckla sjukdomar som hjärt-, kärlsjukdom, säger Adam Ameur, bioinformatiker vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.

– Detta är första gången man sett en genetisk anpassning av människans fettmetabolism. Det är också ett av få exempel på en så kallad “thrifty gene”, det vill säga en genetisk anpassning som bidragit till ökad överlevnad i ett tidigare skede av den moderna människans utveckling, men som i en livssituation med ett överflöd av näring istället utgör en riskfaktor för livsstilsjukdomar, säger Ulf Gyllensten, professor i medicinsk molekylärgenetik vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.

Flera av forskarna bakom denna studie ingår i Science for life Laboratory (SciLifeLab) vid Uppsala universitet.

KONTAKT OCH INFORMATION
För mer information, kontakta Ulf Gyllensten, tel: 018-471 4846, 070-8993413, e-post: Ulf.Gyllensten@igp.uu.se

Ameur et. al, Genetic Adaptation of Fatty-Acid Metabolism: A Human-Specific Haplotype Increasing the Biosynthesis of Long-Chain Omega-3 and Omega-6 Fatty Acids, American Journal of Human Genetics, in press (online publication April 12, 2012)

Avhandlingens resultat visar att det är en komplex och sårbar livssituation dessa kvinnor och män har, och att det försvårar möjligheten att nå hälsa och välbefinnande.  Både kvinnorna och männen kände en form av utanförskap i relation till andra och ett främlingskap inför sig själv. De försökte skapa en livssituation där de kunde hantera sitt vardagliga liv och samtidigt förhålla sig till främlingskapet. För kvinnorna visade sig detta främst genom deras själviakttagande och deras försök att agera normalt genom olika strategier och fasader. Kvinnorna utövade också en extrem självkontroll för att inte ge efter för begäret efter alkohol. Männen å sin sida anpassade sig till ett mer begränsat liv men också genom att med makt, kraft och kontroll hålla sig aktiverade. Männen tog även risker för att kunna hantera sitt vardagliga liv. Både kvinnorna och männens vardag skapades utifrån deras sårbarhet för såväl utifrån som inifrån kommande faktorer. För både männen och kvinnorna gav försöken att hantera livet ett visst välbefinnande. Välbefinnandet var dock flyktigt och resultatet visade att ett liv som alkoholberoende innebar mer lidande än välbefinnande.

Avhandlingen visar också att kvinnorna och männen är i behov av strukturerad vård från professionella vårdare som bekräftar dem som människor och ger utrymme för dem att skapa en ömsesidig mellanmänsklig relation med vårdaren. Denna relation uppstod när kvinnorna och männen mötte en vårdare som bekräftade dem, var tillgänglig och kunnig. För kvinnorna innebar relationen möjlighet till vila och lämna över till vårdaren men också till att få tid att reflektera över sitt liv och dela sina tankar med någon annan. För männen innebar relationen med vårdaren att de fick ett skyddsnät att falla tillbaka till vid tillfällen då de inte kunde lita på sin egen förmåga till kontroll. Vårdaren blev en person som männen kunde lämna över tyglarna till och någon som de tillät sig styras av. Resultatet visar också att kvinnorna och männen utvecklade ett ansvar både gentemot sig själva och mot vårdaren. Detta ansvar förhindrade återfall och bidrog till att de fortsatte i vården.

– Om vården organiseras så att kvinnorna och männen kontinuerligt får möta professionella vårdgivare som är tillgängliga, stödjande och riktade mot de alkoholberoende kvinnorna och männens vardag kan den kontroll och struktur som finns i vården överföras till deras eget vardagsliv, vilket ökar deras välbefinnande konstaterar Anna Thurang.

Anna Thurang har en bakgrund som specialistsjuksköterska inom psykiatri och arbetar nu som funktionschef för Beroendecentrum Stockholms kompentens- och utbildningsenhet.

ÖVRIG INFORMATION
Avhandlingen ”Vardagslivet och vårdandet för kvinnor och män med alkoholberoende – en studie om alkoholberoende kvinnor och mäns levda erfarenhet av att leva med och vårdas för alkoholberoende försvaras fredagen den 13 april 2012, kl 10.30. Disputationen äger rum i sal Myrdal, Linnéuniversitetet i Växjö. Opponent är professor Unni Lindström, Åbo Universitet.

KONTAKTUPPGIFTER
Anna Thurang
telefon 08-12347008
e-post anna.thurang@sll.se

Beställ avhandlingen från lupress@lnu.se” href=”mailto:lupress@lnu.se”>lupress@lnu.se

Ólafsdóttirs forskning bygger på både enkäter om strukturen av behandlingar inom assisterad reproduktion i alla nordiska länderna och intervjuer med 22 nordiska par, från det att de hade sitt första samtal vid en specialist på fertilitetsklinik och återigen cirka tre år senare.

I de nordiska ländernas lagstiftning skiljer sig några saker åt, även om det finns likheter. När det gäller assisterad befruktning är lagstiftningen hårdast i Norge medan ersättningssystemen är mest komplicerade på Island. Väntetid för behandling var längst i Sverige och när det gäller ersättningsnivåerna är de mest förmånliga i Finland. Behandling på privat klinik är biligast i Danmark och Finland.

– Att acceptera att du behöver hjälp med att bli med barn är svårt. Män är mer ovilliga att acceptera det kan vara problem och är mer tveksamma till att söka specialisthjälp än kvinnor, säger Ólafsdóttir. Assisterad reproduktion är högteknologisk teknik och svårbegriplig, men paren försöker anpassa sig eftersom det är deras enda möjlighet att bli gravida tillsammans.

– Avhandlingen är på sätt och vis en berättelse om 22 nordiska par från den dag de bestämmer att det är ”rätt tid” att bli föräldrar tills de har blivit föräldrar eller inte lyckas, säger Ólafsdóttir. Av dessa 22 par hade 17 par blivit föräldrar efter 3 år genom assisterad reproduktion, äggdonation, adoption eller utan hjälp. Totalt hade 21 barn fötts och ett barn på väg.

– Beslutsfattandet när det handlar om infertilitet bygger på oändliga förhandlingar mellan två individer. En kan vara redo men den andra inte, och processen att komma överens påverkas ständigt av yttre faktorer, säger Ólafsdóttir.

Den enskilda processen påverkas av vilken hjälp som finns, det vill säga vad som är tillåtet och möjligt att göra, att paren känner att de har en stabil social situation, vänners och familjs åsikter, och kommunikation med specialisterna och annan vårdpersonal.
Ólafsdóttir betonar vikten av att de inom sjukvården som möter par med infertilitet måste vara medvetna om det kan vara skillnad på var mannen respektive kvinnan befinner sig i beslutprocessen samt vårdpersonalens inverkan på denna process.
Vad paren önskar är att bli sedda och hörda mer än de upplever att de i dag blivit, avslutar Helga Sól Ólafsdóttir.

Det handlar om s.k. exosomer, små strukturer som kan ta sig ut genom det membran som omger kroppens celler. De upptäcktes på 1970-talet av professor Gunnar Ronquist, Uppsala, och kallades ursprungligen prostasomer. Exosomen har ursprung i en struktur inne i cellen, endosomen, som bildas av det omgivande cellmembranet. Utanför cellen kan sedan exosomen frisätta sitt innehåll genom membranet.

Beteckningen exosomer infördes i slutet av 1980-talet och i tidskriften PloS One visar nu professor Anders Waldenström och hans forskargrupp vid Umeå universitet i samarbete med Gunnar Ronquist för första gången att hjärtmuskelceller kan frisätta exosomer med innehåll av både RNA och DNA. Hjärtmuskelns exosomer, kardiosomerna, kan överföra sitt innehåll till bindvävsceller, fibroblaster, och ge dem ett nytt genuttryck.

Experimenten visar att kardiosomerna kan överföra information till andra celler. De har ”adressetiketter” på membranets utsida och kan innehålla ett budbärande material, till exempel proteiner, RNA och DNA. Det är välkänt att celler signalerar till varandra med hjälp av bland annat hormoner som ”fastnar” på andra cellers receptorer för hormonet ifråga. Kardiosomen fungerar som ett kuvert som skyddar innehållet av signalsubstanser från omgivningens påverkan. DNA skulle annars snabbt brytas ned av enzymer i blodet.

Fyndet har stort principiellt intresse för att förstå hur celler kan kommunicera med varandra och kan väntas få stor betydelse vid diagnostik och behandling av olika hjärtsjukdomar.

MER INFORMATION
För mer information, kontakta gärna professor Anders Waldenström,
Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet,
tel. 090-785 38 92
mobil 070-550 84 33
e-post anders.Waldenstrom@medicin.umu.se

REFERENSER
A Waldenström, N Gennebäck, U Hellman, G Ronquist: Cardiomyocyte Microvesicles Contain DNA/RNA and Convey Biological Messages to Target Cells. PLoSONE, 10 april 2012 
Artikellänk

– Det förväntas att besättningen ska undsätta passagerarna, men våra resultat visar att kaptener och besättningsmän överlever i betydligt större utsträckning än passagerarna. Och kvinnor och barn dör i mycket större utsträckning än män. Detta indikerar att var och en försöker rädda sig själv snarare än att hjälpa andra, säger Mikael Elinder vid nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet, och även verksam vid Institutet för näringslivsforskning.

Förlisningen av Titanic är inte bara den mest välkända fartygskatastrofen genom historien. Det är också den fartygskatastrof som, genom populärkultur och omfattande forskning, format vår bild av vad som sker vid fartygsolyckor. Under evakueringen av Titanic stod männen tillbaka medan kvinnor och barn tog plats i livbåtarna. Resultatet blev att kvinnor överlevde i betydligt större utsträckning än män. Forskare har utifrån detta resultat dragit slutsatsen att de sociala normer som ofta styr mänskligt beteende i vardagssituationer upprätthålls även i livshotande situationer.

Nationalekonomerna Mikael Elinders och Oscar Erixsons resultat vänder helt på den allmänna uppfattningen om vilka som överlever vid fartygsolyckor och hur ledare och kaptener agerar i katastrofsituationer. Forskningen visar med tydlighet att Titanic är det stora undantaget i jämförelsen med andra större fartygsolyckor. De nya resultaten indikerar att när det egna livet står på spel försöker var och en rädda sig själv snarare än att hjälpa andra.

–  Samtidigt som fartygsolyckor är mycket tragiska händelser kan de bidra till att öka våra kunskaper om hur människor beter sig under extrem stress i situationer där det är fråga om liv eller död, säger Mikael Elinder.

Forskarna har använt en databas innehållande uppgifter om passagerare och besättning från 18 av de mest uppmärksammade fartygsolyckorna under perioden 1852 till 2011. Den omfattar information om över 15 000 personers öden, vilket gör studien till den mest omfattande kring överlevnad vid fartygsolyckor. Tidigare studier har baserats på endast två fartygsolyckor: RMS Titanic (1912) och RMS Lusitania (1915).

De visar att överlevnadsgraden bland kvinnor är avsevärt lägre än överlevnadsgraden bland män. Det gäller oavsett när i historien olyckan inträffade, eller om fartyget sjönk snabbt eller långsamt. Lägst överlevnadsgrad har barn och högst besättningsmän och kaptener (se Figur 1). Den senare iakttagelsen står i stark kontrast till vad som kan förväntas om besättningen följer allmänna föreskrifter och hjälper passagerarna, innan de sätter sig själva i säkerhet.

Vad är det då som gör Titanic till ett undantag? En möjlig förklaring kan ligga i hur ledaren – kaptenen – agerar, menar forskarna. På Titanic beordrade kaptenen att kvinnor och barn skulle räddas först. Män som bröt mot ordern riskerade att bli skjutna.

–  Skillnaden i överlevnadsgrad mellan kvinnor och män var mindre på de fartyg där kaptenen gav order om att rädda kvinnor och barn först. Men kvinnor har bara överlevt i större utsträckning än män när ordern getts med hot om våld.

Detta tyder på en mycket viktig roll för ledare i kritiska situationer. Det är dock ovanligt att kaptenerna ger en sådan order, visar studien. I stället är det snarare regel än undantag att kaptenen lämnar fartyget och räddar sig själv framför passagerarna.

–    Kaptenens beteende i den senaste uppmärksammade fartygsolyckan med Costa Concordia utgör således inget undantag utan är relativt vanligt vid fartygsolyckor. Evakueringen av Titanic var exceptionell, men har bidragit till en långlivad myt om att kvinnor och barn räddas först vid katastrofer, säger Mikael Elinder.

Figur 1. Överlevnadsmönster bland passagerare och besättning. Not. Kategorin Övriga fartygsolyckor exkluderar RMS Lusitania som liksom RMS Titanic studerats tidigare. Kaptenen på Titanic avled, därför finns ingen röd stapel för Kapten.

Länk till working paper på nationalekonomens hemsida

Mer information: 

Mikael Elinder, nationalekonomiska institutionen: tel: 070-769 09 76, eller e-post: mikael.elinder@nek.uu.se

Forskare över hela världen, till exempel i USA, Japan och EU, har i mer än 30 år fokuserat på att förfina en konstgjord fotosyntes. Resultaten har varit varierande, men framför allt så har forskarna inte lyckats skapa en tillräckligt snabb soldriven katalysator för oxidation av vatten.

– Just hastigheten har varit huvudproblemet, själva flaskhalsen, när det gäller att skapa den perfekta konstgjorda fotosyntesen, säger Licheng Sun, professor i organisk kemi vid KTH.

Men nu har han tillsammans med andra forskarkollegor imiterat den naturliga fotosyntesen och därigenom lyckats skapa en molekylär katalysator som är rekordsnabb. Hastigheten med vilken den naturliga fotosyntesen gör sitt jobb anges i mätetalet 100 till 400 utbyten per sekund. KTH-forskarna har uppnått över 300 utbyten per sekund med sin konstgjorda fotosyntes.

– Det är definitivt världsrekord, och ett genombrott när det gäller molekylär katalysator i konstgjord fotosyntes, säger Licheng Sun.

Att KTH-forskarna nu är nära naturens egen fotosyntes i hastighet öppnar upp många nya möjligheter, speciellt för förnyelsebara energikällor.

– Snabbheten ger framtida möjligheter att skapa stora vätgasproduktionsanläggningar i Sahara som har mycket sol. Eller uppnå långt mer effektiv solenergiomvandling till el via kombinationen med traditionella solceller än vad som är möjligt idag, säger Licheng Sun.

Han lyfter problemet med bensinpriset som hela tiden skjuter i höjden, för framstegen med de snabba molekylära katalysatorerna kan i sin tur ligga till grund för flera viktiga saker. Dels möjliggör det användandet av solljus för att omvandla koldioxid till olika bränslen, t.ex. metanol, dels kan man skapa teknik som direkt kan omvandla solenergi till vätgas. Licheng Sun tillägger att han och forskarkollegorna jobbar hårt och forskar intensivt för tekniken ska bli billig.

– Jag är övertygad om att det inom tio år ska gå att producera teknik som bygger på denna typ av forskning och som är tillräckligt billig och därför kan konkurrera med kolbaserade bränslen. Det är för övrigt inte för inte som Barack Obama satsar miljarder dollar på den här typen av forskning, säger Licheng Sun.

Han har forskat på området i nästan tjugo år, varav mer än hälften av tiden på KTH, och tillägger att han och många forskare med honom ser effektiva katalysatorer för oxidation av vatten som mycket viktiga för att lösa solenergifrågan.

– När det gäller förnyelsebara energikällor är användandet av solen en av de bästa vägarna att gå, säger Licheng Sun.

Forskningsresultatet är av sådan dignitet att det precis rönt uppmärksamhet i den vetenskapliga tidskriften Nature Chemistry.

Finanisering av forskningen har Licheng Sun och hans forskarkollegor fått via Wallenbergstiftelsen och Energimyndigheten. De samarbetar med forskare vid Uppsala universitet och Stockholms universitet, samt driver tillsammans med professor Lars Kloo på KTH ett gemensamt forskningscenter mellan KTH och Dalian University of Technology (DUT) i Kina.

Det nya kandidatprogrammet vänder sig till studenter som vill ha ett yrke där de kan ägna dig åt språk på heltid. Språkkonsulter arbetar med bland annat språkgranskning och textbearbetning, språkvård och språkrådgivning, handledning och utbildning av skribenter och talare, utveckling av mallar och skrivråd, terminologiarbete och teknisk dokumentation.

– Tidigare har många språkkonsulter mest arbetat inom offentlig förvaltning, men idag arbetar allt fler inom den privata sektorn. En del språkkonsulter är fast anställda på större företag och myndigheter, men många arbetar också som frilansande konsulter, säger programkoordinator Karin Helgesson.

Det nya språkkonsultprogrammet vid Göteborgs universitet har utvecklats vid Institutionen för svenska språket i samverkan med Institutionen för språk och litteraturer, GU, och Centrum för fackspråk och kommunikation, Chalmers. Utbildningen är på helfart. Den treåriga utbildningen ger möjlighet att ta ut en kandidatexamen i svenska med inriktning mot språkkonsultverksamhet.

Genom detaljerade undersökningar hoppas forskarna Tony Axelsson och Karl-Göran Sjögren få fram rester av spannmål och andra växter som genom olika analyser kan ge viktiga pusselbitar till förståelsen av hur sammansättningen av stenåldersmänniskornas kost såg ut.

– Ett första steg i våra undersökningar är att hitta så kallad makrofossil, det vill säga äldre växtdelar som sädeskorn eller ogräsfrön. En analys av materialet kan bidra till förståelsen av karaktären på stenåldersjordbruket och hur viktig odling var i relation till boskapsskötseln, säger Tony Axelsson

Ett annat delmål med undersökningarna är att samla in djurbensmaterial – helt enkelt 5000 år gamla matrester! Forskarna vet att det på platsen finns benrester från boskap (nöt, svin och får).

– Genom att studera halten av olika isotoper i benen kan vi bland annat få reda på i vilka områden djuren är uppvuxna och därigenom få svar på vilket sätt kreaturen ingick i utbytesnätverk, säger Karl-Göran Sjögren.

Undersökningarna kommer att pågå i tre perioder under 2012 med start den 16 april. Arbetet leds av fil. dr Tony Axelsson och docent Karl-Göran Sjögren vid Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet. I den första perioden kommer 25 studenter att delta i undersökningen.

Det finns möjlighet att besöka undersökningsplatsen i Karleby måndagen den 16 april från kl. 14. Då berättar forskarna mer om de senaste rönen och de arkeologiska undersökningarna.

Unga som är placerade i vård får mindre stöd i skolarbetet än unga som bor hemma. De har också färre kamratkontakter och måste ägna en större andel av tiden utanför skolan till hushållsarbete. De resultaten framkommer i en doktorsavhandling i socialt arbete om placerade ungas tillgång till välfärdsresurser av Hélène Lagerlöf som disputerar vid Stockholms universitet.

– Framförallt ungdomar placerade i HVB, det vill säga Hem för Vård eller Boende, framstår som en speciellt utsatt grupp, säger Hélène Lagerlöf.

Hélène Lagerlöf har undersökt vardagen när det gäller skolgång, fritid och kamratrelationer för unga placerade på institution, Hem för Vård eller Boende HVB, och familjehem. Resultaten har jämförts med resultat från studier om ungdomar som bor hemma. Bilden som framträder är att placerade unga har en tillvaro som till viss del präglas av resursbegränsningar inom dessa tre centrala områden i ungas liv.

Ungdomar i familjehem har förhållanden som är mer lika de unga som bor hemma och har tillgång till fler resurser än unga i HVB. Men också för unga i familjehem finns skillnader i förhållande till hemmaboende unga.

Ungdomar på HVB har inte tillgång till skolrelevanta resurser som exempelvis internet för skolarbetet i samma utsträckning som unga som bor hemma. De får inte heller lika stor hjälp med läxor i sin boendemiljö och uppger i större utsträckning att de ”inte så ofta” eller ”aldrig” får hjälp av lärare i skolan när de behöver det. Unga i familjehem har en större tillgång till skolrelevanta resurser än unga i HVB i förhållande till deras respektive jämförelsegrupp.

– Flera av ungdomarna i undersökningen ger uttryck för en vardag präglad av regler och begränsningar av handlingsutrymme. De gäller särskilt de ungdomar som är placerade i HVB, säger Hélène Lagerlöf.

Unga i HVB har färre kamratkontakter än de som bor hemma. 72 % av de unga i HVB umgås med en kompis minst en gång per vecka vilket kan jämföras med 97 % av ungdomarna i jämförelsegruppen. Placerade ungdomar är mer utsatta för mobbning och skolkar mer än unga som bor hemma. 26 % av familjehemsungdomarna och 28 % av unga i HVB är utsatta för någon typ av mobbning minst en gång per månad jämfört med 15-16 % i jämförelsegrupperna. Nära en tredjedel av de unga i studien skolkar minst varje månad medan en knapp femtedel i jämförelsegrupperna gör det. Skolket är lika utbrett bland familjehemsplacerade unga som bland ungdomar i HVB.

När det gäller placerade ungdomars övriga fritid finns det på det stora hela inte några stora skillnader mellan omhändertagna ungdomar och de som bor hemma. Undantagen är att färre placerade ungdomar ägnar sig åt idrott minst en gång per vecka och att ungdomar i HVB ägnar sig åt organiserade fritidsaktiviteter i något större utsträckning än både unga i familjehem och de som bor hemma.

De placerade ungdomarna har varit föremål för samhällsvård under en förhållandevis lång tid. Ingen av ungdomarna i Hélène Lagerlöfs studie har tillbringat mindre än sex månader i vård. De unga i HVB har en genomsnittlig vårdtid på nära två år och ungdomarna i familjehem har en genomsnittlig vårdtid på sju år.

KONTAKTUPPGIFTETR
Hélène Lagerlöf: helene.lagerlof@socarb.su.se 08-674 7953 alt 0705-22 52 62

Om undersökningen:
Avhandlingens empiri är hämtad från den första levnadsnivåundersökningen speciellt riktad till ungdomar placerade i familjehem och institutioner, genomförd inom ramen av projektet Välfärd i samhällsvården lett av professor Marie Sallnäs. 272 ungdomar i vård i åldern 13-18 år har svarat på frågor om sina levnadsförhållanden inom områdena hälsa, utbildning, ekonomiska och materiella resurser, familj och sociala relationer, boende, trygghet, fritid och politiska resurser. Undersökningens frågor är hämtade från de så kallade Barn-LNU och Barn-ULF som genomförts bland barn och ungdomar i Sverige sedan år 2000. Jämförelsegrupperna har utgjorts av ungdomar som svarat på frågor inom ramen för Barn-ULF.

– Inom VTI har vi både stor erfarenhet och tekniska resurser som vi kan utnyttja ännu bättre, både volym- och kompetensmässigt, säger Arne Nåbo, projektledare, som tycker att projektet är spännande och viktigt för VTI, men även i ett bredare perspektiv.  

Körsimulatorer har sedan 30 år spelat en stor roll i forskningen om samspelet mellan förare, fordon och väg. VTI har länge legat i framkant när det gäller både användning och utveckling av simulatorer. På VTI i Linköping finns sedan flera år simulatorerna Sim II samt Sim III och så, i fjol invigdes Sim IV i Göteborg, unik i sitt slag tack vare ett mycket avancerat rörelsesystem och brett synfält. Den simulatorn är också, till skillnad från de andra, utrustad med både personbils- och lastbilshytt.  

Ofta har forskning med hjälp av simulatorer handlat om förartillstånd och nya teknologier för fordonsstabilitet och förarstöd i kampen för ökad trafiksäkerhet. Körsimulatorn har blivit ett etablerat verktyg i produktutveckling och forskning hos både akademi och industri, men har oftast behandlat samtida system och fenomen.  

Det nya projektet syftar till att utreda en vidareutveckling av simulatorns användningsområde till att omfatta även framtidsforskning. Området har fått en ökad betydelse i samhället på grund av de globala mål som formulerats när det gäller miljö och säkerhet.  Framtida lösningar behöver utvecklas, visualiseras och provas som underlag för vägval och utformningsbeslut, exempelvis i arbetet med utformning av vägtunnlar och aktiva säkerhetssystem i fordon. Här kan simulatorn ha en roll att spela eftersom den inte har begränsningar i tid och rum.  

Projektet innebär en kartläggning av de resurser som behövs för att bedriva framtidsforskning med körsimulatorn som verktyg, samt av möjligheter till samverkan mellan kompetenscentra inom simulering och visualisering. Resultatet förväntas generera en komplett projektansökan om utveckling av körsimulering och visualisering som verktyg i framtidsforskning.  

Projektet leds av Arne Nåbo på VTI och kommer att utföras tillsammans med parterna i kompetenscentret ViP (Virtual prototyping and assessment by simulation). Projektet är finansierat av Vinnova och ska utmynna i en rapport när det avslutas i september 2012.

I oktober 2011 presenterade VTI resultatet av en genomgång av forskningslitteraturen om användning av mobiltelefoni och annan kommunikationsutrustning under körning. Ett av huvudresultaten var att ingen långvarig trafiksäkerhetseffekt har kunnat påvisas för länder som har lagkrav på handsfree-utrustning. VTI fick därför i november 2011 i uppdrag av regeringen att utreda vilka alternativ som kan finnas till ett förbud av användningen av mobil kommunikationsutrustning under körning.

Viktigt att se till helheten
Rapporten kan ses som en verktygslåda av åtgärder med syfte att både motverka de trafikfarliga aspekterna av kommunikation under körning och samtidigt behålla de positiva effekterna. Frågeställningen är komplex och därför behövs det flera olika åtgärder. Det gäller att se till helheten och förstå att om fördelarna överväger nackdelarna så är åtgärden värd att genomföra.

Åtgärder kring utbildning och information ska huvudsakligen ändra individernas och samhällets inställning samt förhållningssätt till kommunikationsutrustning. Feluppfattningar ska motverkas och förståelsen för vad som är farligt och när det är farligt ska ökas.

Även finansiella incitament kan vara åtgärder som förstärker förarens vilja att anamma ett säkrare beteende med avseende på kommunikation under körning. En finansiell vinst kan motivera föraren att hålla beteendeförändringen vid liv över tid.

Tekniken kan bidra till att möjliggöra andra åtgärder, men den kan även i sig själv hjälpa och stötta föraren. Åtgärderna handlar om att anpassa vilka funktioner som finns tillgänglig för föraren baserat på den rådande trafiksituationen, att varna den distraherade föraren, att bygga skyddsnät i fordonet och i infrastrukturen, och att förbättra förarens möjlighet att tolka trafiksituationen genom informationsutbyte mellan infrastrukturen, fordonen och de mobila enheterna.
Lagstiftning behöver vara teknikneutral

En möjlig lagstiftning behöver vara teknikneutral och bör rikta sig mot det vårdslösa beteendet snarare än mot användandet i sig. En sådan lagstiftning kan vara normbildande och ger ett tydligare regelverk mot trafikfarlig användning av kommunikationsutrustning. Lagstiftning och krav på upphandling kan även användas för att främja säkra system, säker infrastruktur, säkra användare och därmed säker kommunikation.

KONTAKT
Katja Kircher, Forskare, VTI, +46 13 20 41 18
Nils Petter Gregersen , Forskningsdirektör, VTI, +46 13 20 41 26

Automation är viktig för att svensk industri ska vara konkurrenskraftig och det är idag svårt att få tag på den här kompetensen. Inom fastighetsautomation möjliggör tekniken en allt högre grad av smartare styrning av värme, ventilation, belysning m. m. i våra inomhusmiljöer.

– Vi har fått klara signaler från företag i regionen om behovet av automationsingenjörer och att utbildningen inte finns på så många högskolor. Vår utbildning har dessutom en tydlig koppling till forskning inom robotik, säger Niclas Björsell, utbildningsledare.

När företag för ett år sedan fick höra om planerna på att starta utbildningen, såg de det som positivt att utbildningen går att läsa som Co-op. Detta betyder att den treåriga utbildningen i stället blir fyraårig och att studenten varje år har en 10 veckors arbetsperiod vid ett företag.

Under arbetsperioden får studenten lön enligt de villkor som bestäms med företaget. När den sista arbetsperioden genomförs är studenten i slutfasen av sin utbildning och kan sköta ganska avancerade arbetsuppgifter.

Schneider Electric är ett globalt snabbväxande företag med över 110 000 anställda. I divisionen Buildings, med 36 kontor i Sverige, ligger fokus på lösningar som sparar energi och sänker driftkostnader i fastigheter. Detta behov är redan stort, men kommer att öka vart efter energin blir dyrare. Behovet att rekrytera välutbildade automationsingenjörer är stort hos Schneider Electric de närmaste åren.

– Upplägget med Co-op ger möjligheten att i ett tidigt skede slussa in studenter i vår verksamhet, vilket är mycket värdefullt när vi rekryterar. Det ger även studenten en möjlighet att praktiskt använda sig av sina nya teoretiska kunskaper redan under studietiden. Teori och praktik är en givande kombination, säger Harry Luiro, regionschef Buildning Busineess vid Schneider Electric.  

För ytterligare information, v v kontakta:
Niclas Björsell, utbildningsledare, 076-855 57 88
Harry Luiro, regionschef Building Business, Schneider Electric, 070-675 53 66
 
Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö. Vi erbjuder mer än 50 olika utbildningsprogram och cirka 1 000 kurser inom humaniora, samhälls- och naturvetenskap och teknik.

– Det som gör upptäckten unik är de två äggen som bevarats precis intill ett bakben. Det är första gången som ägg är hittade direkt intill ett fossil av en alvarezsaurid dinosaurie, säger Dr. Martin Kundrát, dinosaurieexpert vid Uppsala universitet.

Den första expeditionen i det svensk-argentinska samarbetet ägde rum i december 2010. I samarbetet ingår förutom Kundrát Fernando Novas, F. Agnolin och J. Powell from Museo Argentino de Ciencias Naturales i Argentina.

Dinosaurien representerar den sista överlevande i sitt slag från Gondwana, landmassan i söder under mesozoikum (geologisk era då dinosaurierna dominerade omfattande trias, jura och krita). Den tillhör en av de mest mystiska grupperna av dinosaurier, Alvarezsauridae, och är en av familjens största medlemmar med sina cirka 2.6 meter. Den upptäcktes först av Dr. Powell men har nu beskrivits och fått namnet Bonapartenykus ultimus efter upptäckaren av den allra första alvarezsauriden i Patagonien 1991; José Bonaparte.

– Detta visar att alvarezsaurider fanns kvar i Sydamerika ända fram till sen krita, säger Martin Kundrát.

De två äggen som hittades tillsammans med benen vid expeditionen 2010 kan ha varit inne i livmodern av honan när djuret dog. Å andra sidan hade senare funna äggskalsfragment på samma plats kalkinlagringar i innerskalet, vilket tyder på att åtminstone några ägg innehöll embryon i långt framskriden utveckling.

Martin Kundrát analyserade äggskalen och fann att det inte tillhörde någon tidigare känd kategori baserad på äggskalstaxonomi. En helt ny äggfamilj, Arraigadoolithidae, har därför bildats namngiven efter ägaren till platsen där äggen hittades. Kundrát gjorde också en annan upptäckt:

– Under inspektionen av skalproverna med hjälp av elektronmikroskopi observerade jag ovanliga fossila objekt inuti skalens luftkanaler. Det visade sig vara det första beviset någonsin av svampangrepp i ett dinosaurieägg, säger han.

FAKTA
Alvarezsaurider var små (0.5-2.5 m) tvåbenta, befjädrade dinosaurier kända från Asien, Nord- och Sydamerika. De hade fågellikt huvud, små tandförsedda käkar, robusta men avsevärt förkortade framben. Ett av deras fingrar hade ett kraftigt ben försett med en enorm klo.

Länk till artikeln: http://expertsvar.se/4.fe857aa117caa4268380000.html?prid=17676

För mer information, kontakta Martin Kundrát, tel: 018-471 26 35, 072-232 95 25, martin.kundrat@ebc.uu.se

 sitt anslag till två nya radioteleskop. Chalmers nanotekniklaboratorium ska köpa in utrustning som behövs för att svensk forskning inom nanoteknologi ska kunna behålla sin världsklass.
Under 2012 satsar Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse företrädesvis på livsvetenskap och nanoteknologi – två av Chalmers styrkeområden. I årets beslutsomgång har stiftelsen avsatt totalt 352 miljoner kronor för forskningens infrastruktur. Av den summan går 220 miljoner till livsvetenskap och medicin, och 88 miljoner till nanovetenskap.

Tillverkning i nanoskala förbättras
Chalmers nanotekniklaboratorium får 22 miljoner kronor som ska användas till ny utrustning för nanolitografi. I första hand till ett nytt system för elektronstrålelitografi, som är en teknik för att tillverka elektronikkomponenter och andra strukturer i nanostorlek. Tekniken är mycket viktig inom nanoteknologin och har varit en förutsättning för flera viktiga forskningsgenombrott på Chalmers under senare tid (följ länkarna nedan för att se exempel).

Chalmers är noden för elektronstrålelitografi inom den nationella forskningsinfrastrukturen Myfab.
– Anslaget gör det möjligt för oss att köpa in den allra senaste teknologin, så att svensk forskning inom nanoteknologi kan fortsätta att ligga i framkant av utvecklingen, säger Peter Modh, avdelningschef på Nanotekniklaboratoriet. Med den nya utrustningen kommer vi bland annat kunna halvera storleken på de minsta komponenterna som går att tillverka.

Kapaciteten kommer också att öka, bland annat genom att man anställer ytterligare en person för elektronstrålelitografi. Detta är viktigt eftersom allt fler forskningsprojekt behöver använda tekniken, samtidigt som det finns en efterfrågan från industrin att använda utrustningen på Chalmers.

Nya radioteleskop ska mäta jordens rörelser
Onsala rymdobservatorium får 29,7 miljoner kronor för att bygga två nya radioteleskop. Tillsammans ska de mäta jordens rörelser mer noggrant än någonsin förut – genom att använda universums avlägsna galaxer för att positionsbestämma teleskopen. Mätningarna kommer sedan att användas av forskare som studerar samspelet mellan jordens inre, jordskorpan, atmosfären, havet och klimatet.
– De två antennerna blir 12 meter i diameter och kommer att arbeta tillsammans i ett nätverk av liknande teleskop som nu byggs och planeras runt om i världen, säger Robert Cumming, astronom och informatör på Onsala rymdobservatorium. Genom att göra mätningar av galaxer miljardtals ljusår bort, kommer tvillingteleskopet och dess syskon runt om i världen att kunna bestämma sina lägen på jorden – och i rymden – med tio gånger bättre precision än vad som är möjligt idag.

Tekniken kallas för geodetisk långbasinterferometri (geodetic VLBI på engelska).

Studerar sjukdomsmönster och grundläggande biologiska processer
Chalmers får dessutom del av ett tredje anslag på 38,7 miljoner kronor tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet och Umeå universitet. Anslaget går till utrustning och drift av metabolitanalyser. Med hjälp av dessa analyser går det att få fram detaljerad information om alla små molekyler som är inblandade i cellens ämnesomsättning. På så sätt kan man upptäcka mönster som är unika för en specifik sjukdom, eller förstå grundläggande biologiska processer. Chalmers ska bidra till denna forskning genom professor Jens Nielsens avancerade modelleringsgrupp.

FÖR INFORMATION
Robert Cumming, Onsala rymdobservatorium, 031-772 55 00, 070-49 33 114, robert.cumming@chalmers.se
Gunnar Elgered, Institutionen för Rymd- och geovetenskap, 031-772 55 65, 031-772 16 10, gunnar.elgered@chalmers.se
Peter Modh, Nanotekniklaboratoriet ,  031-772 16 05, 076-101 05 44 peter.modh@chalmers.se

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse är Sveriges största privata forskningsfinansiär och har de senaste fem åren delat ut 4,8 miljarder kronor till främjande för svensk forskning och svenska forskare.

Läs om årets totala utdelning från stiftelsen:
http://www.wallenberg.com/kaw/beviljade-anslag/aktuella-anslag.aspx

Patienter som diagnostiseras och tvingas leva med cancer under lång tid drabbas inte sällan av psykiska besvär till följd av den svåra upplevelsen. Tidigare studier har visat att dessa patienter löper ökad risk för både självmord och hjärtkärlsjukdom, något som man i första hand har tolkat som ett resultat av den emotionella börda det innebär att leva med en dödlig sjukdom eller på den ofta påfrestande cancerbehandlingen. Nyligen publicerade data från prostatacancerpatienter antyder dock att cancerbeskedet i sig kan medföra en markant ökad risk för stressrelaterad sjukdom och död.

I den nu aktuella studien i New England Journal of Medicine har en grupp forskare på Karolinska Institutet, Örebro universitet och Islands universitet följt över 6 miljoner svenskar, varav 500 000 drabbats av cancer, för att undersöka om risken för självmord och död i hjärtkärlsjukdom ökar direkt efter cancerdiagnosen. Studien är baserad på de svenska hälso- och sjukvårdsregistren och inkluderar personer som drabbats av cancer mellan 1991 och 2006.

Totalt sett begick bara en liten andel av cancerpatienterna självmord direkt efter att de fått beskedet om sjukdomen. Men jämfört med personer som inte hade cancer uppvisade cancerpatienterna tolv gånger så hög risk för självmord under den första veckan efter diagnosen. På liknande sätt noterades en sex gånger högre risk att dö i hjärtkärlsjukdom under den första veckan efter cancerbeskedet, och en trefaldigt ökad risk under den första månaden. Både risken för självmord och för hjärtkärldöd sjönk sedan kraftigt under det första året. Mest markant var riskökningen vid cancerformer med sämre prognos, som till exempel lung- och bukspottkörtelcancer och minst för hudcancer.

Det faktum att riskökningen kunde ses direkt efter cancerdiagnosen och sedan sjönk med tiden gör att forskarna inte tycker att sambandet kan förklaras med cancerbehandlingen eller det plågsamma sjukdomsförloppet i sig. Inte heller finns någon koppling till tidigare sjukdomshistoria, eftersom riskökningen noterades både bland dem som tidigare vårdats för psykiatrisk sjukdom respektive hjärtkärlsjukdom och de som inte haft dessa problem.

– Både självmord och död i hjärtkärlsjukdom kan ses som manifestationer av extrem emotionell stress. Studieresultaten talar för att psykisk stress i samband med ett cancerbesked kan medföra omedelbara och allvarliga psykiska och fysiska hälsorisker, säger Fang Fang, forskare på institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet som lett studien.

Forskarna konstaterar i sin artikel att de tydliga hälsorisker som påvisats bland nydiagnostiserade cancerpatienter sannolikt bara är toppen på det isberg av psykiskt lidande som drabbar dessa patienter. Den nya kunskapen om hur allvarliga konsekvenser ett cancerbesked kan få är viktig för både anhöriga och vårdpersonal.

– Ökad kunskap kan förhoppningsvis leda till ett förbättrat omhändertagande av nydiagnostiserade cancerpatienter och därmed en minskning av risken för stressrelaterad sjukdom och död, säger Fang Fang.

Publikation: ”Suicide and Cardiovascular Death after a Cancer Diagnosis”, Fang Fang, Katja Fall, Murray Mittleman, Pär Sparén, Weimin Ye, Hans-Olov Adami, Unnur Valdimarsdottir, New Engl J Med 366;14 April 5, 2012.