Sofia Wikman, som är doktorand vid Stockholms universitets kriminologiska institution har i sin avhandling, Våld i arbetslivet  – Utveckling, uppmärksamhet och åtgärder, genomfört fyra delstudier. Där behandlas bland annat hur omfattningen av våld i arbetslivet har utvecklats och hur våldet uppmärksammats i fackpressen.

– Våld i arbetslivet har fått betydligt mer uppmärksamhet och fler händelser har blivit synliga. Det är inom de kvinnodominerade välfärdssektorerna som våldet ökat mest och utvecklingen är tydligt kopplad till försämrade arbetsvillkor. Där man har skurit ner mest ser man också en klar ökning av hot och våld, säger Sofia Wikman.

Resultaten i avhandlingen pekar också på att våld i arbetslivet har gått från att betraktas som ett arbetsmiljöproblem till att allt oftare ses som ett problem som ska lösas av polis och rättsväsende.

– Problemet är att man utgår ifrån att det är skurkar som begår det här våldet, det är lättare att visa politisk handlingskraft genom att tillsätta fler poliser. Vårdens och omsorgens klientel har ett stort hjälpbehov och när resurserna för att hjälpa minskar ökar friktionen på de ställen dit man går för att få hjälp, säger Sofia Wikman.

När man ser till de åtgärdsförslag som de våldsutsatta själva föreslår så visar resultaten att man främst ser att problemet löses internt på arbetsplatsen. Mer resurser i form av tid och personal för att utföra arbetet efterfrågas gång på gång. Insatser av polis och rättsväsende efterfrågas däremot inte.

– Hot och våld behöver inte vara så dyrt att motverka om man satsar på en bättre arbetsmiljö. Larmbågar och securitasvakter kostar också pengar, säger Sofia Wikman. Sofia Wikman disputerar i kriminologi vid Stockolms universitet fredagen den 20 april.

MER INFORMATION OCH KONTAKT
Sofia Wikman, Doktorand Kriminologiska Institutionen, Stockholms universitet.
Tel: 08-16 11 48, 070 – 825 31 25, e-post: sofia.wikman@criminology.su.se
 
 

Läkemedlet, en antikropp kallad bapineuzumab, är riktat direkt mot beta-amyloid och har i djurförsök visats minska plackbildning.

Den nya studien, som utförts i samarbete mellan forskarna på Neurokemi Lab och läkemedelsbolagen Pfizer och Janssen Alzheimer Immunotherapy, visar att läkemedlet också påverkar biomarkörer i mänsklig ryggvätska som förknippas med mild Alzheimers.

Resultaten, som publiceras i ansedda tidskriften JAMAs Archives of Nerurology, tyder på att läkemedlet kan ha positiva effekter på den nedbrytande process som kännetecknar Alzheimers sjukdom.

I studien ingick 46 patienter med mild till måttlig Alzheimers, där 27 patienter behandlades med bapineuzumab och 19 med placebo.

– Hos de som behandlades med bapineuzumab noterades en minskning av de aktuella biomarkörerna. Det tyder på att läkemedlet sänker hjärnans nivåer av det Alzheimerrelaterade proteinet P-tau och kan bidra till att minska nervcellsskadan och bildningen av de neurofibriller som är karaktäristiskt för sjukdomen, säger Kaj Blennow.

I en tidigare studie Göteborgsforskarna visat att läkemedlet även minskar mängden beta-amyloid i hjärnan. Den nya studien ger ytterligare stöd för att läkemedlet har en effekt på själva sjukdomsmekanismerna vid Alzheimer.

– I höst kommer nya och större långtidsstudier som skall ge svar på vilken effekt läkemedlet har på symptomen. Då får vi veta om vi har det första läkemedlet som verkligen kan bromsa själva sjukdomen, säger Kaj Blennow.

Innan ett nytt läkemedel kan tas fram krävs dock mer forskning, understryker Henrik Zetterberg:  

– Den viktigaste frågan är förstås om de förändringar vi ser i biomarkörerna har en klinisk nytta. Det ska vi nu försöka undersöka i nästa fas, säger han.

MER INFORMATION
Artikeln Effect of Immunotherapy With Bapineuzumab on Cerebrospinal Fluid Biomarker Levels in Patients With Mild to Moderate Alzheimer Disease publicerades i Archives of Neurology i början av april.

Målgruppsanalyser, enkätundersökningar och slutligen användartester av prototyper ligger till grund för den nya sajten. Elin Melin, webbansvarig på forskning.se, har ansvarat för design- och implementeringsarbetet.

Berätta lite om bakgrunden?
– Förra omgöringen skedde för fem år sedan så nu är det dags igen! Vi ville modernisera form och struktur. Forskning.se har otroligt mycket information och det har alltid varit en utmaning att strukturera upp detta på ett vettigt sätt. Flera användare har efterfrågat en tydligare indelning i enkätundersökningar, så nu när vi fyller tio år ville vi fira med en ny fräsch webbplats.

Vilka målgrupper har forskning.se?
–  Vi vänder oss till alla som vill veta något om forskning, men prioriterade målgrupper är skolan, media och beslutsfattare inom näringsliv och offentlig sektor. Den senare målgruppen ville vi veta mer om och genomförde därför en målgruppsanalys i höstas. Vår nya nyhetsrulle med ”nya satsningar” är ett steg i att tillgodose gruppens behov.

Har något material försvunnit?
–  Vi har uppdaterat flera texter och rensat bort sådant som blivit inaktuellt. Men annars ligger de främsta förändringarna i menyer och navigering. Tidigare hade vi fem huvudmenyer, som nu har minskats ner till tre. Söktjänsten finns i stället som en sökruta i sidhuvudet och länksamlingarna har flyttats ner en nivå.

Vi har försökt att namnge menyerna så konkret som möjligt; Nyheter & fakta, Forskning & utveckling och För dig i skolan. I våra enkätundersökningar har vi sett hur svårt det är att sätta namn eftersom alla tolkar på olika sätt. Det ska bli spännande att se hur de nya menyerna kommer att fungera.

Redaktionens apropåer, vinjetten som låg längst ner på startsidan, verkar ha försvunnit?
–  Vinjetten försvinner för att vi nu presenterar våra egna redaktionella nyheter tillsammans med övriga forskningsnyheter. I varje artikel framgår det alltid tydligt varifrån artikeln kommer.

Vad händer härnäst?
–  Vi upptäcker hela tiden saker som kan göras bättre och kommer fortsätta att justera sidorna efterhand. Fliken Forskning & utveckling är under uppbyggnad och kommer att fyllas på med mer information och nya element.

Eftersom vi gjort stora förändringar och flyttat navigeringen från väster till högerspalt kan det ta tid innan man som användare anpassar sig. Vi avvaktar till hösten, sedan gör vi en större uppföljning och utvärdering. Men det ser vi med spänning fram emot!

Text: Eva Barkeman, forskning.se

Osteoporos (benskörhet) är en vanlig åldersrelaterad sjukdom som ökar risken att drabbas av benbrott med ofta svåra konsekvenser. Omkring hälften av de personer som får en höftfraktur efter 80 års ålder avlider inom ett år från skadetillfället. För kvinnor över 65 år är risken att dö i sviterna av en höftfraktur högre än motsvarande risk vid bröstcancer.

Bentäthet, mätt med röntgenmetoden Dual Energy X-ray absorptiometry (DXA), används för att diagnostisera osteoporos: Hög bentäthet innebär mindre risk för fraktur och vice versa. Orsakerna till osteoporos är till största delen oklara. Sjukdomen har en tydlig ärftlighet, men de sjukdomsframkallande generna har hittills varit okända.

I Nature-artikeln redovisas nu den hittills största genetiskt inriktade studien av osteoporos. Ett internationellt konsortium – med svenskt deltagande från Sahlgrenska akademin i Göteborg samt universiteten i Umeå, Uppsala och Malmö – har hos 80 000 individer studerat genuppsättningen i kombination med en bentäthetsmätning och undersökt sambanden mellan genvarianter och frakturrisk hos drygt 30 000 frakturfall och 100 000 friska kontrollpersoner. Studien är en del av det EU-finansierade GEnetic Factors of OSteoporosis project (GEFOS; FP7-HEALTH- F2-2008-201865-GEFOS).

– Förutom de redan kända proteiner och signalvägar som bekräftades med studien, ställs vi nu inför en helt ny biologi inom benområdet, säger Ulrika Pettersson Kymmer, docent vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Umeå universitet, och medförfattare till artikeln.

Claes Ohlsson, professor vid Sahlgrenska akademin och delad senior författare, tillägger att studien har kartlagt flera viktiga molekylära signalvägar för bentäthet som kan vara kandidater för nya behandlingsmetoder. Det styrks av att studien också pekade ut de gener som redan nu är kända mål för läkemedelsbehandling.

– Kvinnor med ett stort antal genvarianter som kunde kopplas till låg bentäthet hade upp till 56 % högre risk för osteoporos jämfört med kvinnor med normal uppsättning av dessa genvarianter, tillägger Liesbeth Vandenput, forskare vid Sahlgrenska akademin och medförfattare.

Författarlistan till artikeln omfattar ca 180 forskare, varav tio är verksamma i Sverige. Medförfattare vid Umeå universitet utöver Ulrika Pettersson Kymmer är professor Göran Hallmans, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, samt professor Olle Svensson, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap.

MER INFORMATION
Kontaktpersoner

docent Ulrika Pettersson Kymmer,
Klinisk farmakologi,
Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap,
Umeå Universitet
tel. 070-231 36 79,
e-post: ulrika.pettersson@pharm.umu.se

professor Claes Ohlsson
Center for Bone and Arthritis Research
Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet
tel. 070-683 29 66
e-post claes.ohlsson@medic.gu.se

F Rivadeneira et. al. Genome-wide meta-analysis identifies 56 bone mineral density loci and reveals 14 loci associated with risk of fracture
Nature Genetics, online-publicering 15 april 2012
doi:10.1038/2249

Benskörhet, osteoporos, är en vanlig och samtidigt förödande åldersrelaterad sjukdom som ökar risken att drabbas av frakturer: omkring 50 procent av alla som får en höftfraktur efter 80 års ålder dör inom ett år från skadetillfället. För kvinnor över 65 år är risken att dö i sviterna av en höftfraktur högre än risken att dö av bröstcancer.

Konsekvenserna av osteoporos är därför väl kända, men orsakerna till sjukdomen är till största delen oklara.

I en banbrytande internationell studie, som delvis letts från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, har forskare nu lyckats kartlägga totalt 56 genetiska regioner som styr bentätheten hos människor.

Fjorton av dessa genetiska varianter ökar risken att drabbas av frakturer visar studien, som publiceras i världsledande tidskriften Nature Genetics.

–Det är första gången någon identifierat genetiska varianter som är så starkt förknippade med en ökad frakturrisk, säger Claes Ohlsson, professor vid Sahlgrenska akademin.

Bakom studien står ett internationellt konsortium, som också involverar forskare från Umeå universitet, Uppsala universitet och Malmö högskola. Sammanlagt har forskarna studerat genuppsättningen hos totalt 80 000 människor och i 30 000 frakturfall, vilket gör den till världens största genetiska studie inom forskningsfältet.

–Vi kan bland annat visa att kvinnor som har ett stort antal genetiska varianter kopplade till låg bentäthet har upp till 56 procent högre risk för benskörhet, jämfört med kvinnor som har en normal uppsättning av samma genetiska varianter, säger Claes Ohlsson.

Resultaten har medfört ett flertal nya upptäckter inom benbiologi, bland annat har forskarna kartlagt flera viktiga molekylära signalvägar för bentäthet som kan bli mål för nya behandlingsmetoder.

– Förutom de redan kända proteiner och signalvägar som bekräftades med studien ställs vi nu inför en helt ny biologi inom benområdet, säger Ulrika Pettersson, docent vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Umeå universitet, och medförfattare till studien.

Artikeln Genome-wide meta-analysis identifies 56 bone mineral density loci and reveals 14 loci associated with risk of fracture publiceras i Nature Genetics den 15 april.

Studien ingår i det EU-finansierade projektet Genetic Factors of Osteoporosis (GEFOS).

Forskarnas metoder kan användas när man tillverkar bilar, tvättmaskiner, motorsågar eller vad som helst med automatiserad tillverkning och materialhantering. Den virtuella optimeringen utförs off-line och stör alltså inte produktionen. Den ger högre produktionshastighet och mjukare rörelser hos maskiner och robotar. Mjuka rörelser ger lägre energiförbrukning och minskat slitage på utrustningen.

Optimeringsmetoden har utvecklats av Bo Svensson på Högskolan Väst. Den 13 april disputerade han vid Chalmers med avhandlingen A Simulation-Based Optimisation Method for PLC Systems.
Bo Svensson och hans kollegor på Högskolan Väst har byggt upp en virtuell modell av en produktionslinje för pressning av karossdetaljer som finns hos Volvo Personvagnar i Göteborg.

– Vi har testat att simulera hela produktionslinjen. Vi vet att alla förändringar av styrsysteminställningar vi gör i simuleringen får samma effekter när vi gör dem i verkligheten, säger Bo Svensson.

En plåt går in i ena änden av produktionslinjen och i andra änden kommer en framskärm, motorhuv eller något annat ut. Varje gång man ställer om produktionen för tillverkning av en ny detalj måste den trimmas. Det finns hundratals parametrar att ställa in. Kombinationsmöjligheterna är för många för att operatörerna ska kunna överblicka dem. De använder sin hantverksskicklighet och resultaten blir ganska skiftande beroende på deras erfarenhet.

– Man kan se stora skillnader beroende på vem som har trimmat produktionslinjen. Ibland rör sig robotarna väldigt smidigt och vackert och ibland går de ryckigt, säger Bo Svensson.

Med hjälp av den virtuella produktionslinjen kan man nå ett mycket bra resultat varje gång man trimmar. Man simulerar tusentals alternativa inställningar av parametrarna. Vilka alternativ som ska prövas och vilket som ska väljas som det bästa bestäms av en optimeringsalgoritm som Bo Svensson skapat.

– Tanken är att man ska kunna trycka på en knapp och sen låta optimeringen gå över natten. På morgonen har man värden klara för alla parametrar, säger Bo Svensson.
Verkliga styrsystem är kopplade till den virtuella produktionslinjen. När optimeringen är klar är också styrsystemen inställda och klara. Inställningarna kan utan bearbetning enkelt föras över till styrsystemen i den verkliga produktionslinjen.

På plats i Kalifornien har Annika Steiber ägnat närmare ett år åt att studera hur företaget Google leder och organiserar sig för att upprätthålla en hög innovativ förmåga. Studien bygger på djupintervjuer av 28 anställda. De har bland annat själva fått ranka olika tänkbara förklaringar till Googles förmåga att om och om igen utveckla nya tjänster som människor vill använda sig av.

– Mjuka faktorer spelar en oerhört stor roll, framför allt den företagskultur som grundarna bar med sig från början och som sen har utvecklats medvetet för att styra hela företaget mot ständig innovation, säger Annika Steiber, som nu lägger fram sin doktorsavhandling.
– Slående är också det fokus Google har på att få in rätt individer i företaget och utveckla dem.

Dessa två faktorer samverkar. Individens ställning inom Google är väldigt stark. Företaget lägger stora resurser på omfattande rekryteringsprocesser där många medarbetare får tycka till för att få in rätt personer i organisationen, och på att socialisera och utveckla individer.  Därmed säkrar företaget att människor med olika erfarenhet och bakgrund kommer in i Google samtidigt som man odlar en gemensam värdegrund kring beteende kollegor emellan, men också utåt, enligt Annika Steiber.

Egen filosofi
Organisationen är även byggd för att stärka kulturen, och stötta sina individer att prestera och skapa nytt i linje med företagets filosofi. Att vara ”googley” innebär att en anställd beter sig i enlighet med företagets värderingar. Detta begrepp är idag internt dokumenterat hos Google och består av elva olika ”egenskaper”. Att ha passion för att förändra världen genom Internet, att vara smart och att vara icke-politisk är tre av dem. Att göra gott är en fjärde – ”Don’t be evil”. Många intervjuade vittnade om att de attraherades till företaget på grund av de här uttryckta värderingarna.

Ett av Googles primära fokus är att behålla sin unika och starka kultur, som fungerar som ett dagligt rättesnöre för samtliga anställda och som genererar önskade beteenden. För detta har företaget exempelvis skapat rollen Chief Culture Officer, CCO. Man har lokala kulturteam världen över. Bolaget följer också upp, på ett transparent sätt, att de anställda följer företagets uttalade värderingar.
Inställningen hos och sammansättningen av högsta ledningen – men också styrelsen – är fundamentet bakom Googles drivkraft för innovation, hävdar Annika Steiber i sin avhandling.

Kulturen bygger på grundarnas värdering
Grundarna är också skaparna av företagets kultur. Många av dagens värderingar bygger på övertygelser som grundarna hade när de en gång startade bolaget. Dessa värderingar är nu väl integrerade i ledarskapsstil, organisationsstruktur, processer och incitament, hävdar Annika Steiber.
– Googles organisation och dess förmåga att stötta innovativitet i företaget har utvecklats och förändrats över tiden, vilket är en förutsättning i en föränderlig omvärld.

Studien av Google är den första empiriska forskningsstudien av sitt slag i världen. Den kan utgöra grund för en bättre förståelse för hur företag kan leda och organisera sig till en bättre innovationsgrad, menar Annika Steiber, som hoppas kunna fortsätta med liknande studier i andra organisationer.
 
MER INFORMATION
Om avhandlingen
Avhandlingen har titeln Organizational Innovations: A conceptualization of how they are created, diffused and sustained. Den läggs fram under disputationen tisdag 17 april kl 13.15 på Chalmers i Göteborg.
 
För ytterligare information:
Annika Steiber, industridoktorand vid Teknikens ekonomi och organisation, annika.steiber@gmail.com
Lämplig kontakttidpunkt är 16-20 april då Annika är i Sverige och nås via e-post.
Annica Eijlinder, informatör vid Teknikens ekonomi och organisation, 031-772 34 26, annica.eijlinder@chalmers.se

Ny forskning från Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet nyanserar bilden av matsvinnet. Bäst före datum har gått ut. Mjölken i det halvfulla paketet varken luktar eller smakar illa men du slänger det ändå, med ett styng av dåligt samvete. Känner du igen dig?

Carl Yngfalk vid Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet forskar kring marknadsföring och konsumtion. Han har i sin avhandling undersökt vilken roll staten, industrin och handeln spelar i hur folk praktiserar vardagskonsumtion och framförallt livsmedelshantering i hemmet.

– Som konsumenter idag följer vi gärna rekommendationer när det kommer till hur man bör konsumera ett livsmedel, speciellt om det uppfattas som statliga rekommendationer. Det handlar om att agera ansvarsfullt gentemot sig själv och att göra väl övervägda val när vi ska äta baserat på den information som tillhandahålls, exempelvis från märkning och inte minst när det kommer till vår hälsa och säkerhet. Vi gräver gärna i butikshyllorna efter produkter med ”bäst” bäst före datum och kämpar med att hantera dåligt samvete för miljön när vi slänger mat trots att den kanske luktar och smakar bra, säger Carl Yngfalk.

Fel prio
Carl Yngfalk menar att vi konsumenter är integrerade i en effektiv marknadsstyrning där hög produktomsättning och tillväxt, kontroll och konsumentsäkerhet prioriteras över konsekvenser som ett stort svinn. Detta går stick i stäv med andra politiska mål om hållbar utveckling och konsumtion. Konsekvensen är en livsmedelskonsument som har svårt att lita på sig själv och sina egna kroppsliga sinnen – sin lukt, syn och smak.

– Det spelar ingen roll om det är flera dagar kvar till bäst före datum och vare sig mikrobiologisk eller sensorisk förändring av produkten. Vi kan inte få bukt med matsvinnet bara genom att säga till konsumenten att börja lukta och smaka på mat i större utsträckning, vilket ofta sker i media, problemet är mycket större än så, tillägger Carl Yngfalk.

Vi hjälper industrin
– Matsvinnet måste förstås i ett större sammanhang än den enskilde konsumenten. Den som slänger vet oftast att det luktar och smakar bra, ändå slänger man, alternativt ”snabbar man på” sin konsumtion och gör pannkaka på mjölken bara för att datumet är imorgon. På så vis är vi ”duktiga konsumenter” som undviker onödiga risker, men vi hjälper också industrin att skydda sina varumärken från negativa produktupplevelser. Industrin skyddar sig genom att ofta sätta långa marginaler när de bestämmer bäst före datum på sina produkter. Handeln skapar sig legitimitet och bygger förtroende genom att systematiskt rensa hyllorna från allt som kan uppfattas som gammalt och dåligt, säger Carl Yngfalk.

MER INFORMATION
Avhandlingens namn: The Constitution of Consumption: Food labeling and the Politics of Consumerism.
För mer information kontakta gärna: Carl Yngfalk, cy@fek.su.se, telefon 0733 40 20 42.

En forskare vid KTH har tagit fram en skala för elavbrott som liknar Richterskalan, den måttenhet som anger styrkan hos jordbävningar. Syftet med skalan är bland annat att öka förståelsen för hur samhället påverkas av elavbrott och vilka investeringar som måste göras för att elavbrotten ska undvikas i så stor utsträckning som möjligt.Så här ser olika större elavbrott ut när de är inprickade i Viking Impact Magnitude.

Det är Mats B-O Larsson, doktorand på avdelningen för industriella informations- och styrsystem vid KTH, som står bakom skalan som går under arbetsnamnet Viking Impact Magnitude. Effekten av elavbrotten, kallad Impact Magnitude och som mäts från 1-10, erhålls genom att ta antalet berörda människor gånger hur lång tid avbrottet varar.

– Det är lätt att relatera till den här typen av skalor. Stormen Per mätte till exempel 7.7 i Impact Magnitude och kan jämföras med en jordbävning. Många av de 440 000 berörda elanvändarna var utan ström i upp till 10 dagar. Fördelen är att skalan kan användas på alla typer av elavbrott, oberoende om de är orsakade av en hackerattack eller en höststorm, säger Mats B-O Larsson.

Tankarna växte
Det var under tiden som han jobbade med det EU-finansierade forskningsprojektet Viking som tankarna runt en skala formades. Poängen med den att kunna presentera de skador elavbrotten ställer till med för medier, samhälle och politiker på ett sätt som enkelt kan förstås. Skalan möjliggör att man distinkt kan fastställa olika nivåer för avbrotten, och nivåernas respektive skador för samhället och samhällets funktioner som avbrotten resulterar i.

– Hittills har avbrott presenterats i form av kostnader. Men det är svårt och tidskrävande att ta fram en kostnad, och det kräver en ingående analys. Med skalans hjälp går det istället att på några minuter avgöra hur stor skadorna blivit, säger Mats B-O Larsson.

Han tillägger att en sådan här skala i sin tur gör det betydligt lättare att skaka fram en miniräknare och göra en snabb och korrekt  överslagsräkning för kostnaden för elavbrottet.
Det är emellertid inte bara elavbrott som Viking Impact Magnitude kan appliceras på. Skalan kan också användas till andra typer av samhällsstörningar och olika typer av avbrott.
– Bortfall av mobiltelefoni skulle kunna mätas med skalan, men också bristen på tillgång till internet eller vatten, säger Mats B-O Larsson.

Viking Impact Magnitude kan delas in i två områden, där 0-7 är mindre regional störning på mikronivå och 7-10 är större nationell störning på makronivå under lång tid.

Tre elavbrott
Mats B-O Larsson har bland annat applicerat Viking Impact Magnitude på tre kända, större elavbrott. Det första är elavbrottet i Hamra den 27 december 1983 då två tredjedelar av Sverige slocknade. En komponent (den berömda frånskiljaren) i ett ställverk ramlar ner och kortsluter transformatorstationen, Impact Magnitude: 7.9.

Den andra skedde på andra sidan Atlanten 2003 då ett mjukvarufel bidrog till att nordöstra USA blev helt svart under flera timmar. 55 miljoner människor berördes, undantagstillstånd infördes och fyra miljarder dollar gick förlorade. Impact Magnitude: 9.67.

Slutligen så har stormen Per i Sverige 2007 stoppats in i Viking Impact Magnitude. Stormen krävde fem dödsoffer och fällde omkring 16 miljoner kubikmeter skog och orsakar regionalt en störning i Götaland och Svealand med 440 000 berörda elanvändarna som var utan ström i upp till 10 dagar. Impact Magnitude: 7.7

MER INFORMATION
För mer information, kontakta Mats B-O Larsson på 070 – 650 83 76 eller matsl@ics.kth.se

Idag finns många tekniska hjälpmedel ombord för bättre säkerhet. Bland annat radar, och alarm som går igång om fartygsbefäl skulle somna.

– Problemet är att alarmet går igång så ofta att man till slut stänger av det, eller att man jobbar alldeles för långa skift för att man litar på att systemet kommer att väcka en, säger Margareta Lützhöft, docent i Maritime Human Factors vid Chalmers.

Hon har varit med i forskningsprojekt Impact som går ut på att förutsäga konsekvenserna av tekniska förändringar och lagändringar.

– Det handlar om att tänka det otänkbara. Olyckor har skett på grund av radarn. Om människor helt och hållet litar på systemet kanske de inte inhämtar tillräckligt med kunskaper för att klara sig utan det. På Titanic fanns det vattentäta skott, men de gick inte hela vägen upp. Och eftersom ingen kunde föreställa sig att hon skulle sjunka fanns det inte livbåtar för att evakuera alla passagerare.

Med projektet Impact vill man bevisa att det behöver genomföras en rad anpassningar i lagstiftningen för att utvärdera ny teknik. De som vill införa nya tekniska lösningar eller en lagändring bör besvara ett antal nödvändiga frågor först, till exempel kring vem som berörs av förändringen och på vilket sätt.

Nya tekniska system och lagar är inte alltid den bästa lösningen. Lagen om dubbelskrov gjorde att fartygen fick mindre plats för last, vilket ledde till att det behövdes fler eller större fartyg och detta i sin tur gjorde det trångt i farlederna. I extrema fall skulle nya tekniska system eller lagändringar kunna slopas om man finner att de kanske inte är så säkra som man trodde från början.

MER INFORMATION
För mer information, kontakta:
Margareta Lützhöft, docent vid Institutionen för sjöfart och marin teknik, Chalmers, 031-772 14 64, margareta.lutzhoft@chalmers.se

Ola Lindberg har genom intervjuer och enkäter med läkare och läkarstudenter undersökt vad som kännetecknar en kompetent läkare under studietiden fram till det första jobbet, och vad som är viktigt när studenter förbereder sig för arbetslivet.
– Å ena sidan ses medicinska kunskaper och färdigheter som avgörande för att fungera som läkare. Å andra sidan är det personliga egenskaper som betyder mest när läkare söker tjänster eller pratar om kolleger de beundrar.

För att betraktas som duktig av andra doktorer ska du bland annat vara rolig, varm och självständig, menar Ola Lindberg, och de som anses vara mest kompetenta är de som lyckas balansera till synes motstridiga egenskaper, såsom driven och ödmjuk eller tuff och empatisk. Det är också viktigt att inte sitta på höga hästar utan framstå som en vanlig människa.

– Med andra ord gör en karriärsugen läkare bäst i att inte framstå som karriärlysten, menar Ola Lindberg.

Fritidsintressen av vikt
Han har också studerat rekryteringen till allmäntjänstgöring, AT, vid landets 21 populäraste sjukhus. Eftersom de sökande anses ha likvärdiga meriter genom sin examen från läkarprogrammet fokuserar rekryterarna huvudsakligen på individuella egenskaper och personlighetsdrag.

– Det ses exempelvis som meriterande ha ett rikt fritidsliv som inte bara går ut på att läsa till nästa tenta och att ha erfarenheter från världen utanför skolans väggar, något som inte behöver betyda att du är bättre på att lösa uppgifter i det dagliga arbetet, säger Ola Lindberg.

Studien visar också att många nyutexaminerade läkare inte känner sig tillräckligt förberedda för vissa praktiska handgrepp, eller för att kunna hantera stress och svåra situationer med sjuka och skadade. Det är en utmaning för läkarutbildningen att både förbereda studenterna för arbetslivet och för att motsvara förväntningarna på hur en kompetent läkare ska vara, menar Ola Lindberg, och hoppas att hans forskning kan bidra till en kritisk diskussion om vad utbildningen ska syfta till.

MER INFORMATION
Fredagen den 20 april försvarar Ola Lindberg, pedagogiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ’Let me through, I’m a Doctor!’ Professional Socialization in the Transition from Education to Work. Svensk titel: Släpp fram mig, jag är läkare! Professionell socialisation i övergången mellan utbildning och arbetsliv. Disputationen äger rum kl. 10.00 i hörsal E, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Madeleine Abrandt Dahlgren, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.

Läs hela eller delar av avhandlingen

KONTAKTUPPGIFTER
Ola Lindberg,
pedagogiska institutionen, Umeå universitet
Telefon: 090-786 68 67, 070-220 39 48
E-post: ola.lindberg@pedag.umu.se

Efter många års arbete är boken om Lappväsendet – tillämpning av svensk samepolitik 1885-1971 klar. Författaren Patrik Lantto menar att det är viktigt att beskriva detta kontrollorgan som styrde samernas liv i över 80 år.

År 1885 tillsattes den förste lappfogden i Sverige, när kronolänsmannen Adolf Suwe tillträdde som lappfogde i Jämtland. Det som initialt var avsett att vara en tillfällig åtgärd för att komma tillrätta med konflikter mellan de bofasta och renskötarna i länet blev i själva verket det första steget i bildandet av en regional myndighet med ansvar för samefrågor som skulle existera fram till 1971.

Den första lappfogden kom att få sällskap av kollegor i Västerbotten och Norrbotten, och genom inrättandet av andra tjänstekategorier underställda dessa kom lappväsendet alltmer att få en fast struktur.

Denna studie undersöker hur tillsättandet av de första lappfogdarna, liksom den senare utvidgningen av myndigheten, motiverades. Fokus ligger även på hur lapptjänstemännen agerade i olika frågor, som till exempel hur samer som grupp betraktades och vilken roll de renskötande samerna hade i denna föreställningsvärld, liksom hur renskötseln som näring beskrevs. Även lappväsendets roll i svensk samepolitik och myndighetens relation till samerörelsen är teman som undersöks.

Patrik Lantto är docent i historia och arbetar sedan 2007 som lektor vid Vaartoe/Centrum för Samisk forskning (CeSam) vid Umeå universitet. Han har tidigare publicerat två böcker och en rad artiklar rörande samerörelsen i Sverige och svensk samepolitik.

– Det känns förstås väldigt roligt att min modell om stjärnvindar nu bekräftas av observationer. Den har tidigare mötts av en hel del skepsis, säger Susanne Höfner, professor i astrofysik vid Uppsala universitet.

Att lösa stjärnvindarnas gåtor hjälper oss att förstå hur atomer som idag finns i vår omgivning och i våra egna kroppar en gång i tiden lyckades lämna de stjärnorna där de bildades

Mot slutet av sina liv utvecklas de flesta stjärnor till svala jättestjärnor med en lyskraft som motsvarar flera tusentals till flera tiotusentals gånger solens. Denna utvecklingsfas präglas av massiva utflöden av gas, så kallade stjärnvindar, som transporterar nybildade grundämnen som kol bort från stjärnan i en ökande takt. Stoftkorn – små fasta partiklar – som bildas i de yttre lagren av jättestjärnorna är den troliga drivkraften bakom stjärnvindarna. Genom att fånga upp en del av stjärnans strålning, så som ett segel fångar upp vinden, accelereras stoftkornen bort från stjärnan och drar den omgivande gasen med sig. Men strålningen borde samtidigt leda till en kraftig uppvärmning av stoftkornen, så att de flesta material skulle förångas i stjärnans omgivning.

Susanne Höfner presenterade för några år sedan en tänkbar modell för hur stjärnvindarna fungerar under dessa förhållanden. Men teorin har hittills ansetts kontroversiell. Den krävde nämligen stoftkorn som var precis så stora att ”lagom” mycket strålning fångades upp. Då skulle den största delen av stjärnans strålning släppas igenom, så att kornen inte värmdes upp för mycket, samtidigt som tillräckligt mycket fångades upp för att stoftkornen skulle accelereras bort och dra med sig gas.

Men det är precis sådana stoftkorn som en grupp forskare från Australien och Europa lyckats att hitta nära flera svala jättestjärnor. Resultaten bygger på en mycket avancerat metod som kopplar ihop hög upplösning, som gör det möjligt att observera stjärnans omedelbara omgivning, med en analys av strålningen som tillåter att mäta stoftkornens storlek.

– Det är jätteintressanta resultat som betyder att vi kan gå vidare med vår forskning om hur röda jättestjärnor utvecklas till vita dvärgar, men också om sambandet med en specifik typ av supernovor som är en viktig måttstock för att utforska universums utveckling, säger Susanne Höfner.

REFERENS:
Astrophysics: Fresh light on stardust [Ref 1]. Nature 484, 172–173 (12 April 2012) doi:10.1038/484172a

Mag- och tarmsystemet hos fiskar är mycket känsligare för temperaturförändringar än man tidigare har trott. Det kan till och med vara en begränsande faktor för arters utbredning visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Genom att undersöka hur magtarmfunktioner hos olika fiskarter påverkas av både snabba och långsamma förändringar i vattentemperatur kan man bättre förstå vad som kommer hända med olika fiskarter när klimatet förändras.

– När värmen i vattnet stiger ökar fiskens kroppstemperatur och även aktiviteten i magen och det krävs mer energi att hålla sig frisk, säger forskaren Albin Gräns.

Han har undersökt olika arter i Bohusläns, Kaliforniens och Grönlands vatten och studerat fiskar i både havs- och sötvattenmiljö.

Växelvarma djur är offer för sin omgivning

De allra flesta fiskar är växelvarma. Det innebär att deras kroppstemperatur är den samma som omgivningens. Så när temperaturen i vattnet förändras ändras även fiskarnas temperatur och genom det påverkas också deras organ.

– Eftersom förändringar i kroppstemperaturen i stort sett påverkar fiskens alla organ är det förvånande att vi idag vet så lite om hur temperaturförändringar påverkar fysiologin, säger forskaren Albin Gräns.

Vinnare och förlorare

Albin Gräns har undersökt simpor, störar och regnbågslax vid skilda temperaturer.
Hans forskning visar att vissa arter kan få svårare att tillgodogöra sig födan om vattentemperaturen ökar medan andra arter kan dra fördel av det nya klimatet.

– Om havstemperaturen i Arktis ytterligare ökar kommer flera stillastående arter som exempelvis olika simpor troligtvis få svårt att upprätthålla blodflödet till magtarmkanalen under sommarmånaderna och det skulle påverka deras hälsa negativt, säger forskaren Albin Gräns.

Andra fiskar, som de arter som i dag lever i den svalare delen av sitt utbredningsområde, skulle istället kunna dra fördel av en något högre temperatur. Effekterna av en ökad vattentemperatur blir alltså olika för olika fiskarter. Och många förändringar är svåra att förutsäga.

– Vårt arbete går till stor del ut på att försöka identifiera de fysiologiska flaskhalsarna, det vill säga vad i kroppen som först sätter stopp. Om det är hjärtat eller magen som är känsligast i systemet, säger forskaren Albin Gräns.

Drar nytta av temperaturskillnader

För att omvandla mat till näring krävs att magtarmsystemet fungerar på ett bra sätt. Fiskars magtarmsystem visar sig vara mycket känsligt för förändringar i vattentemperatur och många av de temperaturreglerande beteenden som man kan se bland fiskar kan troligtvis förklaras med att fiskarna försöker antingen upprätthålla eller maximera sina magtarmfunktioner.

– Genom att äta vid en temperatur och sedan simma iväg till en annan temperatur och smälta maten kan fiskar till exempel utnyttja områden som annars skulle vara skadliga för dem, säger forskaren Albin Gräns.

AVHANDLINGEN
Avhandlingens titel: The Effects of Temperature on Gut Blood Flow and Gut Motility in Fish
Den kan laddas ned på http://hdl.handle.net/2077/28573

I en tidigare publicerad uppsats visade det skandinaviska vargforskningsprojektet (Skandulv) att vargar i Skandinavien hade större andel lyckade jaktförsök på älg jämfört med vargar i Nordamerika. I en uppföljande studie visar SLU-forskarna nu att skandinaviska vargar även dödar älg betydligt oftare än vargar i Nordamerika.

Forskarna jämförde vargens predation, dödande och ätande av bytesdjur, under vintern på älg i Skandinavien med data från en välstuderad vargpopulation på ön Isle Royale, som ligger i Lake Superior i Michigan, Nordamerika. Resultaten visade att antalet dödade älgar per varg och per månad var i genomsnitt tre gångar högre i Skandinavien än på Isle Royale.

Traditionell kunskap om vad som påverkar rovdjurens predation utgår från att tätheten av bytesdjur är den främsta faktorn som avgör hur ofta rovdjur dödar bytesdjur. Eftersom Skandinavien och Isle Royale har jämförbara tätheter av älg kan skillnader i predationstakt inte förklaras med skillnader i tätheten av bytesdjur. Istället fann forskarna att skillnader i predationstakt mellan dessa populationer till stor del kunde förklaras av skillnader i förhållandet mellan antalet tillgängliga älgar per varg, vargflockarnas storlek, samt åldersstruktur i älgpopulationen.

Högre predationstakt var knuten till flockar som slog en hög andel kalv av samtliga slagna älgar. I Skandinavien var andelen kalvar bland slagna älgar nästan dubbelt så hög (67%) som på Isle Royale (36%), en skillnad som kan förklaras av att kalvarna utgör en betydligt större andel av den levande älgpopulationen i Skandinavien (28%) jämfört med Isle Royale (13%).
Även bland vargflockar som hade ett högre antal tillgängliga älgar per varg, dödades fler älgar. Detta påverkades både av antalet vargar i flocken samt storleken på vargreviren. I medeltal var flockarna mindre i Skandinavien (4,1) än på Isle Royale (6,3) medan vargrevirens storlek var mer än tre gånger större i Skandinavien. Detta resulterade i att det fanns ca 5-10 gånger fler älgar per varg i Skandinavien jämfört med på Isle Royale.

Denna studie är den första som visar hur åldersstrukturen i en bytespopulation kan påverka predationstakten hos landlevande rovdjur. Skillnader i älgpopulationens åldersstruktur mellan dessa områden är till stor del ett resultat av att både älg och skog utnyttjats intensivt av människan i Skandinavien men inte på Isle Royale, som är en nationalpark. Det intensiva skogsbruket i Skandinavien producerar mycket ungskog. Det ger älgen bättre bete än mogna skogar. Detta tillsammans med den omfattande jakten på älg, som begränsar älgpopulationen till en relativt låg nivå i förhållande till mängden foder, medför en högre reproduktion och därmed en högre andel kalv i populationen.

Studien visar hur mänsklig påverkan på olika näringsnivåer (älg, vegetation) kan påverka rovdjurens predation både i form av omfattning (predationstakt) och via urvalet av bytesdjur (ålder).

MER INFORMATION
Docent Håkan Sand, hakan.sand@slu.se, tel 0581-69 73 24
Docent Olof Liberg, olof.liberg@slu.se, tel 0581-69 73 31
FD Camilla Wikenros, camilla.wikenros@slu.se, tel 0581-69 73 44

Publicerad artikel i den ekologiska journalen Oikos online early view

SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Christopher Kullenberg har i sin avhandling undersökt den forskning som ligger bakom de kvantitativa fakta som vi i princip dagligen tar del av i medierna. I studien fokuserar han på SOM-institutet vid Göteborgs universitet, som sedan 1986 med hjälp av enkäter som skickas hem till ett slumpvis urval svenskar undersökt svenskarnas vanor, beteenden, åsikter och värderingar. Studien visar hur enkätundersökningar fått en allt starkare ställning i samhället och forskningen sen efterkrigstiden.

– SOM-institutet har kraftigt bidragit till att stärka den med post skickade enkäten som en vetenskaplig metod. Den var tidigare relativt obeprövad, men genom att SOM-forskarna förfinade och utvecklade metoden fick den både högre vetenskaplig status och kunde användas för stora undersökningar, säger Christopher Kullenberg vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori.

Enkätundersökningar är ett viktigt instrument för politiska beslutsfattare och citeras ofta i riksdagsdebatter, nyhetsmedier och politisk retorik.

– Historiskt sett, om man går tillbaka till den stora expansionen för samhällsvetenskaperna under 1940- och 1950-talet, sågs kvantitativa undersökningar som ett instrument för att skapa kunskap om samhälleliga förhållanden som sedan kunde användas som underlag för bland annat politiska beslut. På sätt kunde beslutsfattare delegera samhälleliga problem att utredas av forskare, säger han.

Hans slutsats är att samhällsvetenskapernas utveckling i Sverige är sammanflätade med det moderna samhällsprojektet och spelar en viktig roll i politiska beslut – men också i vår grundläggande uppfattning av vad samhället egentligen består av.

Opinionsundersökningars trovärdighet ifrågasätts ibland, och Christopher Kullenberg menar att all kunskap ska behandlas med ett kritiskt förhållningssätt.

– Enkäter ger en av flera bilder av verkligheten och denna bild har vissa egenskaper i och med att man kvantifierar samhället. För att kunna skilja bra enkäter från dåliga måste man undersöka hur alla dessa enkäter skapades från första början, säger Christopher Kullenberg.

Ett problem med stora enkätundersökningar är att folk verkar bli mindre benägna att svara, vilket på lång sikt kan utgöra ett hot för dessa studier. Christopher Kullenberg menar att i takt med att problemet blir större så förbättras även de metodologiska tillvägagångssätten för att lösa detta problem.
– Enkäter har använts som ett samhällsundersökande verktyg sen 1950-talet och är fortfarande ett fullt fungerande verktyg eftersom vi värderar denna kunskap högt och agerar utefter den, säger Christopher Kullenberg.

MER INFORMATION
Christopher Kullenberg, telefon: 031-786 4691, mobil: 0735–083 022, e-post: christopher.kullenberg@theorysc.gu.se
Avhandlingens titel: The Quantificaton of Society. A Study of a Swedish Research Institute and Survey-based Social Science

LÄNK TILL AVHANDLING
Avhandlingen kan läsas digitalt på: http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/28807