Beredarens utgångspunkt är en ritning av den aktuella komponenten. För skärande bearbetning som avhandlingen handlar om gäller det att först välja maskin. Sedan ska beredaren välja i vilken ordningsföljd och hur olika operationer som svarvning och fräsning ska utföras och vilka skärverktyg som ska användas. De val beredaren gör har betydelse för produktionskostnad och produktkvalitet.
Den 11 maj disputerade Staffan Anderberg med avhandlingen Methods for improving performance of process planning for CNC machining – An approach based on surveys and analytical models. Han har utfört forskningen i gruppen Produktionsteknik Väst på Högskolan Väst och disputerade vid Chalmers. Staffan Anderberg har bland annat undersökt hur beredningsprocessen går till i ett antal svenska verkstadsföretag idag. Han har funnit att digitala hjälpmedel används mycket mindre än vad som skulle vara möjligt. En viktig anledning skulle kunna vara att företagen ofta inte får ritningar för komponenterna i digital form, det vill säga som CAD-modeller. (CAD står för computer-aided design.)
– Om man vill digitalisera och automatisera beredningsarbetet, då är det en förutsättning att man har CAD-modeller att arbeta med, säger Staffan Anderberg.
Ett annat problem är att företagen sällan systematiskt samlar och sparar information som tas fram under beredningen. Erfarenheterna blir då bundna till enskilda personer. Det gör att beredaren ofta får hämta in samma information som någon annan redan har tagit fram, när han eller hon ska börjar en beredning.
Avancerade datasystem, till exempel PLM- product lifecycle management, kan användas i beredningen och för att systematiskt samla information. Men många företag har mycket kvar att göra innan de befinner sig i en situation där det är möjligt att börja använda dessa avancerade system. Staffan Anderberg menar att övrig forskning om beredning vanligtvis inte tar hänsyn till detta. I många fall handlar forskningen om en idealiserad värld.
Enligt Staffan Anderberg finns det mycket att göra på en basal nivå för att systematisera och effektivisera beredningen. I företag med låg digitaliseringsnivå behövs andra angreppssätt än de som ofta presenteras som lösningar. Ett första steg är att skaffa sig kvantitativa data om prestation i beredningsarbetet.
I över två tredjedelar av Sveriges kommuner pågår nu 1:1-projekt i olika omfattning. De senaste tre-fyra åren har satsningen med 1:1 tagit rejäl fart i Sverige. Vissa kommuner satsar stort och köper in laptops eller surfplattor till alla elever i såväl förskolan som i grund- och gymnasieskolan, medan andra kommuner tar det lite lugnare och börjar med att testa i några få pilotskolor.
Argumenten för de stora satsningarna, som inte minst sker i de kommunala skolorna, är dels att skolan måste förbereda eleverna för ett digitaliserat samhälle, dels att en personlig dator minskar eller rentav utplånar den digitala klyftan mellan dem som kan använda datorn som ett redskap för lärande och de övriga.
Vad den intensiva datoriseringen egentligen får för konsekvenser för elevernas lärande har det dock inte funnits någon klar bild över.
– Det avgörs inte minst bland annat av om ifall lärarna vet hur man ska använda datorer eller läsplattor i undervisningen, säger Berner Lindström.
De kommuner forskarna nu utvärderar är Falkenberg, Jönköping och Mölndal. Det övergripande syftet i utvärderingarna är att beskriva hur undervisnings- och lärandeprocesserna förändras som en konsekvens av tillgången till IKT, informations- och kommunikationstekniken.
– Precis som de digitala teknologierna har förändrat världen förändrar de givetvis skolan. Men det krävs en infrastruktur, en kritisk massa av användning, innan det blir en del av skolans naturliga verksamhet, säger Berner Lindström.
I forskningsstudien tittar forskarna inte på tekniken utan på vad som faktiskt görs i klassrummen och som görs annorlunda mot förr på grund av elevernas egna datorer, samt vad som inte görs annorlunda.
– Det vi kan se i våra studier är hur etablerade undervisningsformer, uppgiftsformuleringar och sätt att examinera sätter ramarna för hur IKT används. Många lärare ifrågasätter också vad IKT pedagogiskt kan tillföra när de redan har en fungerande undervisning. Men det är ett svar som bygger på tveksamma premisser, att de ser IKT som ett instrument för att förbättra eller effektivisera undervisningen givet ett traditionellt undervisningsinnehåll. Istället handlar frågan om IKT i undervisningen ytterst om en omdefiniering av vad det innebär att ha kunskap i det moderna samhället, säger Berner Lindström.
– IKT ska ses som ett redskap som är en integrerad del av kunskapen i ett flertal ämnen – att exempelvis arbeta med problemlösning i form av olika datorprogram eller simuleringar, att uttrycka sig i multimodala former med bild, film, ljud och text, eller att söka information på nätet. IKT blir ett lika naturligt redskap i undervisningen som papper och penna, säger Berner Lindström.
I den aktuella studien visar doktorand Henrik Ring vid Institutionen för neurovetenskap, att gammaaminosmörsyra, så kallad GABA, understödjer celldelningen av stamcellerna i ögat. Cellernas kalciumnivåer påverkas av GABA och en hämning av GABA gör att cellerna drabbas av låg kalcium halt vilket leder till utebliven celldelning.
Tidigare forskning har visat att transmittorsubstanser, det vill säga molekyler som på kemisk väg förmedlar en nervsignal från en nervcell till en annan, deltar i regleringen av celldelning. GABA, som är den klassiska bromsen i nervsystemet, har tidigare visats påverka celldelningen av bland annat immunceller och embryonala stamceller. Syftet med Henrik Rings studie var att ta reda på om GABA även påverkar celldelningen av ögats stamceller och i så fall på vilket sätt.
– Resultaten av studien har bidragit med ny kunskap om vilka faktorer som reglerar celldelningen av stamcellerna i ögat. Cellerna är inaktiva i det friska ögat och aktiveras först vid en skada eller sjukdom. Hittills har det varit okänt vad som aktiverar cellerna men med den här studien står det fast att GABA är en viktig faktor, säger Henrik Ring.
INFORMATION OCH FAKTA
Artikeln finns publicerad i PLoS ONE, volym 7, nummer 5: Maj 2012
(Henrik Ring tillsammans med Suresh Kumar Mendu, Shahrzad Shirazi-Fard, Bryndis Birnir och Finn Hallböök)
För mer information, kontakta Henrik Ring, doktorand vid Institutionen för neurovetenskap, tel: 018-471 4942, 0730-570877, e-post: mailto:henrik.ring@neuro.uu.se eller Professor Finn Hallböök, 018-471 4944, 0730-417150, e-post: mailto:finn.hallbook@neuro.uu.se eller Cecilia Yates, informatör vid Institutionen för neurovetenskap, tel: 0704-334801, e-post: cecilia.yates@neuro.uu.se
Smärta definieras vanligen som långvarig om den kvarstår längre än tre månader. Patienter med långvarig smärta kan samtidigt besväras av depression och låg livstillfredställelse samt ha låg aktivitetsnivå, vilket påverkar arbetsförmågan och kan leda till sjukskrivning. I det läget har breda samordnade rehabiliteringsprogram, så kallad multimodal rehabilitering, ökat möjligheterna att återgå i arbete.
I avhandlingen följdes två patientgrupper i upp ett år efter en bedömning av ett flerprofessionellt team under två dagar vid Rehabiliteringsmedicinskt centrum, Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Efteråt deltog den ena gruppen i ett multimodalt rehabiliteringsprogram medan den andra gruppen rekommenderades åtgärder i en rehabiliteringsplan med uppföljning vid vårdcentral. Efter ett år hade smärtan minskat och den upplevda fysiska hälsan ökat i båda patientgrupperna. I den grupp som deltog i multimodal rehabilitering hade dessutom graden av depression minskat och dessa patienter hade ökat sin aktivitetsnivå. I båda grupperna hade andelen sjukskrivning minskat. Patienter med positiv tilltro till sina förbättringsmöjligheter och om återgång i arbete visade genomgående bättre resultat.
Daniel Merrick, som är uppvuxen i Stockholm, är doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för rehabiliteringsmedicin. Till vardags tjänstgör han som läkare vid neurologkliniken i Karlstad.
KONTAKT OCH INFORMATION
Onsdagen den 16 maj försvarar Daniel Merrick, Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titelnUppföljning av patienter med långvarig muskuloskeletal smärta med fokus på multimodal rehabilitering (Engelsk titel: A follow-up of patients with chronic musculoskeletal pain, focusing on multimodal rehabilitation).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Bergasalen, byggnad 27, NUS.
Fakultetsopponent är professor Anne Söderlund, Mälardalens Högskola
Läs hela eller delar av avhandlingen här
Daniel Merrick
mobil 070-496 75 47
e-post daniel.merrick@rehabmed.umu.se
– Vår yttre verklighet är redan en mix av en fysisk och en virtuell värld. Blandas världarna helt, så försvinner tekniken från vårt medvetande.
På jobbet och i hemmet, i bilen och i köket, i publika miljöer som busstationer och affärer – digitala tekniker genomsyrar vår vardag för att vi ska kunna kommunicera, arbeta, utbilda, transportera och roa oss. Attraktiva produkter och gränsytor designas för att dra till sig vår uppmärksamhet och framkalla starka känslor. Kei Hoshi, institutionen för informatik, anser att dagens pockande teknikdesign har blivit ett hinder för människor och deras liv, och introducerar en ny designstrategi som ska hjälpa oss att bli närvarande och existera här och nu.
– Människor och design bör existera i en välbalanserad helhet, utan uppdelning. Om vi kan närma oss design på rätt sätt utifrån hur den upplevs, kan vi utforma vår vardag till allas bästa.
Ett viktigt fokus i hans avhandling ligger på hur människor kommer att öka sina erfarenheter i så kallade ”blandade verklighetsutrymmen”, som helt integrerar fysiska och virtuella komponenter. Möjligheterna blir tydliga när vi exempelvis spelar Nintendo Wii eller Xbox Kinect.
– När dessa dataspel funkar utan problem, så uppslukas vi helt av spelet. Det egna jaget försvinner in i den närvaron, och vi uppmärksammar inte längre designen.
Överallt runtomkring oss syns allt fler skärmar, elektroniska datasystem och sensorbaserade, smarta miljöer. För Kei Hoshi är det självklart att digitala medier kommer att förekomma mer och mer i vårt vardagsliv, frågan är på vilket sätt.
– Den ideala tillvaron vore en sann blandning mellan det fysiska och det virtuella, där vi är helt omedvetna om tekniken.
KONTAKT OCH INFORMATION
Kei Hoshi har deltagit i flera design- och forskningsprojekt i Japan, USA, Italien och Sverige. Han har en master i design från Illinois Institute of Technology, USA, och en ingenjörsexamen i produktdesign från Kyoto Institute of Technology, Japan.
Onsdagen den 16 maj försvarar Kei Hoshi, institutionen för informatik, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln: HÄR OCH NU: Grunder och praktik vid Människa-Experiential Design (Engelsk titel: HERE AND NOW: Foundations and Practice of Human-Experiential Design). Disputationen äger rum kl. 9.00 i sal MA 121, MIT huset, Umeå universitet.Fakultetsopponent är Dr. David Benyon, Professor of Human Computer Systems, School of Computing, Napier University.
För mer information, kontakta:
Kei Hoshi, institutionen för informatik, Umeå universitet (talar engelska)
Telefon: 090-786 6177
E-mail: keihoshi@informatik.umu.se
Under ett års tid har pedagogiska och marinbiologiska forskare vid Göteborgs universitet följt gymnasister vid Gullmarsgymnasiet i Lysekil, inom ramen för forskningsprojektet I2I, Inquiry to Insight.
Med hjälp av marinbiologernas vetenskapliga data har gymnasisterna undersökt Gullmarsfjordens havsmiljö. Gymnasisterna har via laborationer i ett virtuellt havsförsurningslaboratorium kunnat göra vetenskapliga undersökningar av havsförsurningen av den marina miljön, undersökningar med hög giltighet grundade på autentiska och senast tillgängliga marinbiologiska data.
Metoden med virtuella verktyg har hög tillämplighet, möjlig att anamma i vitt skilda sammanhang i skolan, inom såväl naturvetenskap som samhällsvetenskap. Poängen är att eleverna verkligen förmås att inse och förstå hur vetenskaplig kunskap skapas.
– Det är ett snabbt, säkert och billigt arbetssätt, fjärran från dyra och ibland farliga labbsalar i skolmiljön. Det innehåller autentiska forskningsresultat som eleverna jämför med sina egna resultat. Laborationerna är möjliga både att exempelvis simulera åratal framåt i tiden och dessutom möjliga att pausa och passar på det sättet in i skolans tidsramar, säger universitetslektor Annika Lantz-Andersson.
Enligt Göteborgsforskarna är god tillgång till vetenskapliga data och fler billiga virtuella verktyg några argument för att arbetssättet i Lysekil skulle kunna få spridning i svensk skolundervisning.
Samarbetsparterna inom forskningsprojektet vid Stanford University i USA har gjort ett omfångsrikt för- och eftertest av mer än 500 elevers kunskapsnivåer, före och efter arbete med det virtuella labbet. Utifrån dessa data har Göteborgsforskarna studerat hur elevernas förståelse för vetenskapligt arbete utvecklats. Ett resultat är mer relevanta och vetenskapliga begrepp hos eleverna på eftertesterna. Med utgångspunkt i resultaten studeras nu mer exakt hur eleverna konkret arbetar med de virtuella laborationerna för att nå ett svar och hur de diskuterar frågor om hur man kan sätta upp undersökningar och experiment för att få kunskap, något som inte minst dokumenterats genom uppemot 25 timmars videoinspelningar av elevernas arbete.
En slutsats som bekräftar tidigare forskning i relation till digitala verktyg är att läraren är oerhört central för att laborationerna ska få avsett resultat vad gäller elevernas förståelse.
– Hur läraren introducerar labbsessionen är betydelsefullt och det är viktigt att inse att datorprogram inte är självinstruerande. Läraren behövs för att utmana elevernas tänkande och ge dem möjlighet att stanna upp och reflektera över vad det de gör i den virtuella laborationen är avsett att representera. Diskussionen med eleverna är mycket viktig om inte de virtuella laborationerna ska bli ett innehåll som stannar vid ett görande vid datorn, vid sidan av andra göranden där, säger hon.
Det är sedan tidigare känt att infektioner och vissa inflammatoriska tillstånd under graviditeten kan kopplas till ökad risk för schizofreni hos barnet. I den nu aktuella studien, som publiceras i juninumret av vetenskapstidskriften American Journal of Psychiatry, visar forskarna för första gången att mammans överkänslighet mot ett födoämne kan vara en bidragande orsak till att barnet utvecklar psykisk sjukdom senare i livet.
– Vi kan alltså tala om en tredje faktor, utöver genetik och livsstil, nämligen vad som händer med barnet under graviditeten och efter förlossningen. Därmed inte sagt att alla barn till mammor med överkänslighet mot vissa födoämnen automatiskt blir psykiskt sjuka, långt därifrån, säger Håkan Karlsson som lett studien tillsammans med Christina Dalman, båda vid Karolinska Institutet.
Studien bygger på information från 764 förlossningsjournaler och blodprov från nyfödda barn i Sverige mellan 1975 och 1985. Av dessa barn utvecklade 211 så kallad ickeaffektiv psykossjukdom senare i livet, så som schizofreni. Forskarna mätte nivåerna av så kallade IgG-antikroppar i sparade blodprover från nyfödda. På det viset kunde de spåra immunreaktioner som triggats av antingen komjölksproteinet casein eller av gliadin, som är en komponent av proteinet gluten som i sin tur finns i vete, råg och korn. Eftersom mammans antikroppar överförs till barnet via moderkakan under graviditeten betyder höjda IgG-nivåer hos barnet att mammans immunsystem reagerat mot vissa typer av proteiner.
Resultaten av studien visade att barn till mammor med onormalt höga nivåer av antikroppar mot gliadin hade en närmast fördubblad risk att utveckla schizofreni senare i livet, jämfört med barn vars mammor hade normala nivåer av gliadin-antikroppar. Däremot kunde forskarna inte se någon ökad risk för schizofreni hos barn vars mammor var överkänsliga mot casein. Kopplingen mellan gliadin-antikroppar hos mamman och ökad risk för schizofreni hos barnet kvarstod även efter att man justerat resultaten för andra kända riskfaktorer, såsom mammans ålder, förlossning med kejsarsnitt eller barnets födelsevikt.
– Det finns studier som visar att personer som diagnostiserats med schizofreni oftare också drabbas av olika former av immunreaktioner mot gluten. Vi ska nu göra en uppföljande studie för att undersöka om kopplingen mellan schizofreni och gluten enbart gäller de som har en genetisk förutsättning eller om det kan vara någon annan mekanism inblandad, säger Håkan Karlsson.
INFORMATION
Den nu publicerade studien har finansierats Stanley Medical Research Institute, Stockholms läns landsting och Vetenskapsrådet. Håkan Karlsson är även verksam vid barnsjukhuset Johns Hopkins Children’s Center.
Publikation: ”Maternal Antibodies to Dietary Antigens and Riskfor Nonaffective Psychosis in Offspring”, Håkan Karlsson, Åsa Blomström, Susanne Wicks, Shuojia Yang, Robert H. Yolken, Christina Dalman, Am J Psychiatry, Am J Psychiatry, Epub ahead of print 25 April 2012, doi: 10.1176/appi.ajp.2012.11081197
Virus består av arvsmassa packad i ett skyddande hölje, en så kallad kapsid. När viruset infekterar en cell måste kapsiden lösas upp för att arvsmassan ska kunna aktiveras. Daniel Larsson, doktorand på institutionen för cell- och molekylärbiologi, har i samarbete med forskarna Lars Liljas och David van der Spoel i en simuleringsstudie lyckats klargöra helt ny kunskap kring processen när en viruspartikel öppnar sig.
I några av de tyngsta beräkningarna som hittills har publicerats inom fältet för molekyldynamiksimulering har de kunnat visa att vatten strömmar in på de ställen där kalciumjoner brukar hålla ihop kapsiden av ett Satellittobaksnekrosvirus. Under infektionen lossnar sannolikt dessa joner, vilket leder till att små hål uppstår i kapsiden som då släpper in vatten och viruset sväller upp.
Dessa simuleringar reproducerar den svällning som uppmättes experimentellt av Lars Liljas för 25 år sedan, men med hjälp av den snabbaste datorn i Norden (Cray XE6 på PDC i Stockholm) och den mest effektiva mjukvaran GROMACS (utvecklad av Van der Spoel m.fl.) går det nu att ”se” hela processen i atomär detalj.
– Metoden kan även användas för att studera andra virus och leda till att vi förhoppningsvis kan angripa virussjukdomar på nya sätt, säger Daniel Larsson.
Studien har finansierats av bland andra eSSENCE, ett samarbete mellan Uppsala, Umeå och Lunds universitet.
För mer information, kontakta David van der Spoel, mobil: 070-315 70 44, david.vanderspoel@icm.uu.se
VTI tar sig an frågan i ett projekt som nyligen startat på uppdrag av Trafikverket. Målet är att ta fram en beräkningsmodell och en åtgärdsbank för att effektivisera energianvändning och minska klimatpåverkan med hjälp av trafikinformation för väg- respektive tågtrafik. Miljöeffekter som kan påverkas är exempelvis CO2-utsläpp, buller och luftföroreningar.
För vägtrafik styrs trafikinformationen från någon av landets fem trafikledningscentraler. Till dessa kommer information från diverse övervakningssystem, polis och räddningstjänst, meteorologer med flera. För tågtrafik hanteras all information av landets åtta driftledningscentraler som är ansvariga för respektive driftområde.
– Åtgärdsbanken skall kunna användas som vägledning för trafikinformationsansvariga och trafikledning, så att de kan göra bra val ur ett miljömässigt perspektiv, säger projektledare Anders Genell, VTI.
Trafikinformation används idag för att informera resenärer om händelser och tillstånd i trafiken. Utifrån den tillgängliga informationen väljer resenären färdsätt och resväg, vilket påverkar energianvändning, klimateffekter och miljöbelastning. En viktig faktor för hur stor påverkan blir är tidsaspekten, en annan faktor är hur stort genomslag den valda informationskanalen har.
Projekt i tre delar
I den första delen ska nuvarande informationskanaler kartläggas och trafikledningsåtgärder samt trafikinformation som har effekt på energi och miljö kommer att identifieras. Hur sprids information till resenärerna? Hur använder resenären informationen och hur relateras detta till miljöeffekter? Den andra delen handlar om att utveckla en beräkningsmodell och i den tredje delen appliceras beräkningsmodellen på ett antal utvalda fall för att utvärdera hur stor miljöeffekten av resenärernas trafikinformationsbaserade val är. De fall som kommer att studeras är bland annat tagna från Stockholm och Göteborg, som båda omfattas av stora trafiksystemförändringar med trängselskatter och nya förbindelser.
Projektet som är finansierat av Trafikverket ska vara klart i september 2012 och redovisas i en VTI-publikation. Deltar i projektet gör Anders Genell, Sara Janhäll, Annelie Carlson och Annika Jägerbrand, alla forskare på VTI.
För mer information: Anders Genell, 031-750 26 11, anders.genell@vti.se
– Jag har i min avhandling undersökt vilka förhoppningar och föreställningar som fanns kring de byggnader och de miljöer där kärnkraften skulle produceras. Kärnkraftverken var och är de allra tydligaste fysiska representanterna för den nya utopiska kärnenergin. Frågan om kärnkraftverkens fysiska utformning och arkitektur blir därför särskilt intressant, säger Fredrik Krohn Andersson vid Konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet som har disputerat på avhandlingen Kärnkraftverkets poetik.
Kärnkraftverkets poetik är en studie av kärnkraftverk i Sverige under åren 1965–1973. Fredrik Krohn Andersson har bland annat tittat på hur kärnkraftverken byggdes och skapades, inte minst genom de utsagor som formulerades om dem. Efterkrigstiden var en tid av nydanande och i Sverige fanns det enorma förväntningar på vad atom- eller kärnkraftstekniken skulle föra med sig. Energifrågan skulle få sin definitiva lösning. Men även industrisamhällets sociala problem skulle nu slutligen komma att övervinnas. Konstruktionen av kärnkraftverken skedde rent fysiskt men också begreppsligt.
KONTAKT OCH INFORMATION
Avhandlingens namn: Kärnkraftverkets poetik: Begreppsliggöranden av svenska kärnkraftverk 1965–1973. Avhandlingen finns att ladda ner som pdf.
Fredrik Krohn Andersson, Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, tfn
076-849 70 48, 08-16 34 20, e-post fredrik.krohn-andersson@arthistory.su.se.
En väsentlig skillnad mellan moderna vetesorter och äldre sorter är att dagens sorter har betydligt kortare strån, och därför producerar mer kärna och mindre halm. Att de äldre sorterna ändå är intressanta i ekologisk odling beror bland annat på att långstråiga grödor skuggar ogräs bättre. Dessutom har de ofta en högre proteinhalt. Odlingen av gamla vetesorter har ökat kraftigt under de senaste åren.
Abrar Hussain från SLU visar i sitt doktorsarbete hur veten med olika genetisk bakgrund skiljer sig som livsmedelsråvara, och täcker in både hälsoaspekter och bakningsegenskaper. I undersökningen ingår lantveten från olika landskap, enkorns- och emmervete, speltvete (dinkel) samt äldre och nyare förädlade sorter. För att undersöka växtplatsens inverkan anlades odlingar i Skåne, Bohuslän, Gotland och Uppland.
Variationen bland vetena var stor ifråga om alla de hälsoaspekter som undersöktes, dvs. innehållet av spårämnen, E-vitamin (tokokromanol) och tungmetaller. Denna variation kan utnyttjas i förädling av vetesorter med extra högt näringsinnehåll. E-vitaminhalten var särskilt hög i det primitiva emmervetet. Sorter med lågt upptag av kadmium kan vara särskilt värdefulla i områden med kadmiumrika jordar.
Även ifråga om bakningsegenskaper fanns stora skillnader mellan olika veten. Särskilt goda bakningsegenskaper fanns bland annat i ett durumvete och ett gotländskt speltvete. De veten som innehöll mest spårämnen och E-vitamin hörde dock inte till dem med bäst bakningsegenskaper.
KONTAKT OCH INFORMATION
Abrar Hussain, agrosystem, SLU, försvarade sin avhandling Quality of organically produced wheat from diverse origin den 13 april 2012, vid SLU i Alnarp. Opponent var professor Edith T. Lammerts van Bueren, Nederländerna.
Länk till avhandlingen
Mer information
Abrar Hussain, 040-41 52 73, abrar.hussain@slu.se
Frågor på svenska kan ställas till Eva Johansson, 0761-28 57 37, 040-41 55 62, Eva.Johansson@slu.se
I kroppen finns naturligt en rad försvarsmekanismer som skydd mot yttre och inre hot. Sådana hot kan bland annat komma ifrån infektiösa mikroorganismer, yttre trauma, men även döda eller skadade kroppsegna celler. En stor del av försvarsmekanismerna återfinns i blodet i form av celler och proteiner. I Per Nilssons avhandling ligger fokus på två centrala skyddsmekanismer och dess samverkan: komplementsystemet och trombocyter.
Komplementsystemet är, evolutionärt sett, ett gammalt skydd som hittas även i många primitiva organismer. Det består centralt av ett flertal proteiner vars uppgift är att identifiera, markera och eliminera allt som är främmande för kroppen, och är på så sätt involverat i den komplexa inflammationsprocessen. Trombocyter är små celler vars centrala uppgift är att i samarbete med koagulationssystemet stoppa blödning från ett skadat blodkärl. Trombocyterna fungerar som väktare och reagerar direkt vid skada genom att klumpa ihop sig och täta det skadade området.
Traditionellt har komplementsystemet och trombocyter beskrivits som separata, i princip isolerade händelser. En rad vetenskapliga arbeten har dock på senare tid visat att de interagerar på ett flertal punkter. Bådas uppgift är att snabbt och lokalt reagera på hot, och oavsett om aktiveringen primärt påverkar komplement eller trombocyter så återfinns en mer eller mindre aktivering av de båda systemen.
I Nilssons avhandling ingår fem delprojekt vars syfte i stort var att studera komplement- och trombocytaktivering. Målet med de tre första arbetena var att undersöka hur komplementsystemet påverkas då trombocyter aktiveras. I de efterföljande två var principen att på en för mänskligt blod främmande yta försöka hämma aktiveringen av dels trombocyter, men även samtidigt hämma komplementaktivering. Idén för hur hämningen sker var hämtad från hur ett friskt blodkärl förhindrar att aktivera de båda systemen. De främmande ytorna var en plastyta, samt blodkärlsceller från gris.
Per Nilssons resultat visade att trombocytaktivering ger upphov till inflammatoriska signaler via aktivering av komplementsystemet. Vidare kunde han genom att binda upp två specifika molekyler minska både trombocytaktivering och inflammatorisk komplementaktivering på för blodet främmande ytor.
Sammanfattningsvis bidrar denna avhandling till ökad förståelse om hur komplementsystemet och trombocyter interagerar. En helt ny mekanism för hur trombocyter ger upphov till inflammatorisk komplementaktivering beskrivs. Vidare visas hur det är möjligt att minska dessa reaktioner, på för blodet främmande ytor, genom att inhibera komplement- och trombocytaktivering via två mekanismer direkt hämtade från våra blodkärl.
Avhandlingen ”Interactions between platelets and complement with implications for the regulation of surfaces” försvaras den 11 maj, 2012 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent är professor Berhane Ghebrehiwet, Stony Brook University.
I jämförelse med vissa andra djurarter framstår människans sexualitet som okomplicerad och ofarlig. Föreställ dig att en hane i stället för att para sig på konventionellt sätt, borrar sig genom honans kropp och sticker sin vassa penis rakt in i bukhålan. Sperman diffunderar sedan mot honans könsorgan. Denna typ av parning kallas traumatisk inseminering och kan leda till stora fysiologiska skador hos honan.
Traumatisk inseminering förekommer inom ett flertal insektsgrupper. Den har utvecklats genom att hanar som tillämpat denna metod haft en större reproduktionsframgång eftersom hannarna genom övergreppen kan undvika honornas födselkontroll. Eftersom angreppen skapar öppna sår som kan infekteras och även försvaga honan, är metoden mycket negativ för honornas överlevnad. På senare år har forskare hittat unika anpassningar i honors fysiologi som reducerar kostnaderna vid traumatisk inseminering. Dessa innefattar utveckling av helt nya organ för att hjälpa till att förhindra infektioner.
Tom Cameron och hans forskargrupp har undersökt kostnaderna vid traumatisk insemination hos näbbskinnbaggen Xylocoris flavipes. Det är en liten predator som ofta används i biologiska kontrollprogram för att skydda torkad mat såsom spannmål och nötter.
Undersökningen visade att trots klara skillnader i taxonomi, evolutionär historia, predationssätt, storlek, och plats där penetrering sker, så svarar näbbskinnbaggarna på samma sätt som andra insekter som tillämpar traumatisk inseminering såsom vägglus (Cimex lectularius).
– Vi upptäckte att honor som upprepade gånger utsätts för denna typ av fortplantning dör tidigt, men de kompenserar detta genom att lägga fler ägg varje dag, säger Tom Cameron.
Om beteendet är en anpassning från honan eller manipulation av honan från hannens sida genom kemiska föreningar som förs in i honan genom sperman återstår att se.
KONTAKT OCH INFORMATION
Tom Cameron, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Tel: 090-786 57 81, 073-842 80 18
E-mail: tom.cameron@emg.umu.se
Originalartikel:
Amy Backhouse, Steven M. Sait and Tom C. Cameron: Multiple mating in the traumatically inseminating Warehouse pirate bug, Xylocoris flavipes: effects on fecundity and longevity. Biology Letters (2012).
I en krissituation är det viktigt att kommunikationen fungerar för att göra det möjligt att informera allmänheten och hitta effektiva lösningar på problem. Forskare i retorik vid Örebro universitet har fått 1,7 miljoner kronor av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, för att undersöka hur kärnkraftshaveriet i Fukushima hanterades av medier och experter i olika länder, och hur myndigheter bättre kan hantera framtida kriser.
– Varje katastrofsituation har givetvis sina speciella omständigheter och det finns inte en mall för ett lyckat agerande men man kan lära av tidigare erfarenheter och skapa en repertoar av möjliga förhållningssätt, säger professor Brigitte Mral, som leder arbetet vid Örebro universitet.
Målet är att med hjälp av verktyg som bland annat retoriken erbjuder skapa en större medvetenhet och förmåga hos aktörerna att kommunicera snabbt, korrekt och samordnat för att klara av olika pressade situationers krav. Det gäller till exempel att ha övat upp förmågan att, om möjligt, förutsättningslöst och systematiserat inventera en situations alla tänkbara sidor och inte låsa sig vid de enkla förklaringarna.
Talar olika språk
– Det som kan försvåra det arbetet är att olika grupper som normalt inte arbetar tillsammans måste samverka. Olika grupper talar olika språk – även om alla talar svenska. Då är det viktigt att göra det svårbegripliga begripligt och det är inte lätt när kommunikationen sker under yttre press under en pågående kris, säger Brigitte Mral.
Många kommunikationsstrategier misslyckas, eftersom ansvariga politiker, ledning och informationsansvariga missbedömer antingen problemet, mottagarna eller hinder som ligger i vägen.
– En krissituation kräver att man på ett bra sätt kan informera, övertyga, eventuellt trösta men också ena de drabbade. Människor i en krissituation har inte enbart behov av fakta utan också av att känna att deras rädslor, osäkerheter och skräck tas på allvar. Det kan göra det möjligt att skapa en känsla av trygghet i en krissituation.
Förtroendet sjunker
– I samband med jordbävningen, den följande tsunamin och kärnkraftshaveriet i Japan kom det mängder av uttalanden från den japanska regeringen, kärnkraftsproducenten och andra japanska myndigheter. Men samtidigt motsatte sig internationella och nationella kärnkraftsorgan uppgifterna och då sjönk förtroendet för de japanska kärnkraftsproducenterna och regeringen.
– Vi kommer att titta närmare på hur myndigheter och experter i olika länder gick tillväga för att tillmötesgå behovet av information i samband med haveriprocessen och hur det påverkade opinionen i kärnkraftsfrågan. Hur förklarade man katastrofen och hur översatte man fackspråket vad gäller strålningsrisker och strålningsnivåer med tanke på målgruppen?
För mer information kontakta Brigitte Mral: 070 330 35 95
Forskaren Daniel Gustafsson har undersökt käklöss på småvadare runtom i världen och studerat hur värdfåglarnas flyttmönster påverkar lössens utbredning och släktskap.
Käklössen saknar vingar och har mycket små ögon och är i stort sett hjälplösa utanför värden.
Daniel Gustafsson har undersökt vinglusarter, som är käklöss som sitter på fåglarnas vingar, och jämfört dem med kroppslusarter, som sitter på kroppsfjädrarna.
– Eftersom käklössen är nästan helt beroende av direktkontakt mellan två fåglar för att sprida sig, borde käklöss som sitter på fågelvingarna, och därmed lättare kan utnyttja tillfälliga kontakter mellan två värdar, ha lättare att sprida sig än kroppslössen som sitter längre in mot fågelkroppen, säger Daniel Gustafsson.
Oväntade resultat
Men tvärtemot vad som var förväntat tycks kroppslössen kunna sprida sig lättare än vinglössen, trots att de förra lever på delar av värdfåglarna som mer sällan kommer i kontakt med andra fåglar.
– Det är förvånande eftersom kroppslusarterna borde vara mer begränsade till en särskild värdfågelart, de betydelsefulla spridningstillfällena borde vara från föräldrar till ungar i boet eller mellan vuxna fåglar under parningen, säger Daniel Gustafsson.
Genetiska och morfologiska data från två olika släktena visar komplicerade mönster.
– Vinglöss, från små värdfågelarter, är spridda över fler värdarter än vinglöss som parasiterar på större värdfågelarter, säger Daniel Gustafsson.
Genetiskt lika
Ett annat oväntat resultat är att kropplössen från nästan alla småvadare i världen, förutom kärrsnäppa och brushane, är nästan helt genetiskt lika.
– Småvadare är oerhört rörliga. Fåglarna häckar kring norra polcirkeln, men flyttar ner till tropikerna under den arktiska vintern, och följer då specifika flyttningsvägar, så kallade flyways, säger Daniel Gustafsson.
Han har studerat småvadare i Sverige, Japan, Australien och Kanada.
När småvadarna flyttar uppträder de i enorma flockar, som ofta innehåller tiotusentals småvadare av flera olika arter. I sådana vinterflockar borde det finnas utmärkta spridningstillfällen för löss, eftersom fåglarna ofta står i täta grupper under högvatten och nattetid.
– Men det verkar vara andra fler faktorer än geografi som spelar in, till exempel värdfåglarnas storlek. Förmodligen inverkar också specifika rast- och övervintringsmiljöer, eftersom vissa värdfåglar, som främst uppehåller sig i sötvatten under övervintringen, har andra arter vinglöss än de som främst väljer havsstränder, säger Daniel Gustafsson.
Vanliga på däggdjur
Vissa käklöss har också hittats lifta med lusflugor, som är släktingar till älgflugorna. Käklössen biter sig då fast i lusflugornas ben och bakkropp.
Andra käklöss har till och med observerats springa på vattenytan mellan olika änder, som är deras värdar.
Käklössen är vanliga på fåglar och de flesta grupper av däggdjur. För människans del gäller två arter; flatlusen och huvudlusen.
KONTAKT OCH INFORMATION
Avhandlingens namn:Tales of the Flying Earth: The Effect of Host Flyways on the Phylogeny of Shorebird Lice
Länk till avhandlingen
Handledare: Urban Olsson, Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet
– Med molekylernas hjälp får vi nu en tidsmaskin som låter oss återbesöka och studera urtidsdjur med samma precisa instrument och verktyg som vi studerar nu levande djur, säger Per Uvdal, kemiprofessor vid Lunds universitet och MAX-lab.
I dag föreställer vi oss dinosaurier och andra urtidsdjur som kanske gröna eller bruna. Men hur såg de egentligen ut? Det mesta har varit rena gissningar fram till för ett par år sedan då man fann något som såg ut som spår av pigment, färgämnen, i väldigt välbevarade fjädrar från ett fossil av en liten dinosaurie. Men var det verkligen färgpigment eller något helt annat, till exempel bakterier? Ett riktig starkt stöd för bevarandet av pigmentet över geologiska tidsrymder har hittills saknats.
Nu har ett gäng forskare lyckats hitta och undersöka välbevarade pigment i ett öga från en 54 miljoner år gammal fossil fisk, funnen i Danmark. Bakom de uppseendeväckande resultaten står forskare från Lunds universitet, MAX-lab och Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås.
Forskarteamet har kunnat identifiera celldelar som är tydligt melanosomliknande. En melanosom är en så kallad organell, en celldel, och uppbyggd av ämnet melanin. Melanosomerna är det pigment som bland annat skyddar oss människor mot solstrålar. Med hjälp av hyperkänsliga mätinstrument har nu forskarteamet tydligt visat att de uråldriga melanosomerna i fiskögat inte bara ser ut som melanosomer utan att de också är uppbyggda av melanin, samma melanin som finns i nu levande djur. Mätningar visar för första gången att melaninmolekylen i fiskögat och i moderna prover har väldigt lika strukturer trots att det skiljer över 50 miljoner år i ålder mellan dem.
– Vi får nu nycklar till vilka färger djur hade som levde för många miljoner år sedan, säger Per Uvdal, professor i kemisk fysik vid Lunds universitet och MAX-lab.
Men kanske ännu viktigare, menar Uvdal, är att upptäckten visar att biomolekyler som fanns i djuret medan det ännu levde verkligen kan bevaras över enorma tidsrymder under gynnsamma förhållanden. Att detta över huvud taget skulle kunna vara möjligt är något som länge har ifrågasatts. Genom upptäckten får också tidigare spekulationer kring färgen på dinosauriernas fjäderdräkt nu för första gången en molekylärbiologisk grund att stå på.
KONTAKT OCH INFORMATION
Artikeln publiceras idag i tidskriften Nature Communications. Forskarna bakom upptäckten är Dr Johan Lindgren (Lunds universitet), Prof. Per Uvdal (MAX-lab), Prof. Peter Sjövall (SP, Borås), Prof. Dan E. Nilsson (Lunds universitet), Dr. Anders Engdahl (MAX-lab), Dr. Bo Pagh Schultz (Salling museum) och Prof. Volker Thiel (Göttingens universitet).
Dr Johan Lindgren
Tel. 0768-54 14 91, johan.lindgren@geol.lu.se. Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper, Lunds universitet
Professor Per Uvdal
Tel. 0733-00 49 48, per.uvdal@chemphys.lu.se. Kemiska institutionen, Lunds universitet, samt MAX-lab
