I en studie som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Literary and Linguistic Computing har Mats Dahllöf undersökt anföranden framförda i riksdagen. Syftet var att se hur förekomster av olika ord avspeglar ledamöternas kön, ålder och politiska inriktning. Undersökningen har utvecklat en metod för att mäta i vilken grad dessa personrelaterade faktorer påverkar vilka ord politikerna använder.
För undersökningen har en typ av datormodeller, automatiska klassificerare, byggts för att tillskriva talarna kön, ålder och politisk inriktning enbart utifrån de ord som förekommer i deras anföranden. Äldre definierades som född 1953 eller tidigare, och yngre som född 1959 eller senare.
Undersökningens resultat tyder på att det finns tydliga skillnader i ord- och ämnesval mellan manliga och kvinnliga politiker i alla de grupper som studerats. Det finns dock större skillnader mellan manliga och kvinnliga talare när det gäller politiker som tillhör högerblocket än när det gäller dem som tillhör vänsterblocket. En liknande tendens kan ses vad gäller äldre politiker jämfört med yngre. De könsrelaterade språkliga skillnaderna mellan manliga och kvinnliga individer är även större bland de äldre politikerna.
– En möjlig tolkning av detta är att yngre liksom vänsterinriktade riksdagsledamöter är mer språkligt och kommunikativt jämställda än sina kollegor av respektive motsatt kategori, säger Mats Dahllöf.
De språkliga skillnaderna ser ut att bero både på valet av de frågor som avhandlas och på användningen av mer ämnesneutrala ord. Exempelvis är orden kvinnor, barn och män tydligt överrepresenterade bland kvinnliga politiker, medan möjligen är ett ord som är vanligare när män talar.
Studien visade också att det är lättare att åldersbestämma politiker i högerblocket än dem i vänsterblocket. Detta skulle kunna tyda på en större språklig kontinuitet över generationerna för vänstern, medan äldre och yngre högerpolitiker i högre grad föredrar att använda olika ord för att föra fram sin politik. Det visar sig också att om klassificeringen får bygga på alla förekommande ord, så är det enklare att skilja vänster- och högerpolitiker från varandra, än kvinnor och män, eller äldre och yngre. Användningen av verb verkar däremot påverkas mer av politikernas kön än av deras blocktillhörighet.
Data för den aktuella studien har insamlats från sju riksmöten, 2003-2010. Varje modell har tränats för att bedöma talarnas kön, ålder eller politiska inriktning genom bearbetning av 2,4 miljoner ord från sammanlagt ca 140 individer. Flera andra studier som arbetat med statistisk behandling av textmängder som omfattar miljontals ord har visat att kön och ålder påverkar människors språkanvändning mer än många forskare tidigare ansett.
KONTAKT
Mats Dahllöf, tel: 018-471 1415, alt 018-246 356, e-post: Mats.Dahllof@lingfil.uu.se
ARTIKEL
Mats Dahllöf, Automatic prediction of gender, political affiliation, and age in Swedish politicians from the wording of their speeches—A comparative study of classifiability, Literary and Linguistic Computing. http://llc.oxfordjournals.org/content/early/2012/04/06/llc.fqs010.full.pdf+html
Vetenskapliga experiment verkar dramatiskt ha underskattat hur växter svarar på klimatförändringen. Den slutsatsen drar ett forskarlag, där bl a Kjell Bolmgren, forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) ingår, och som analyserat ett 50-tal växtstudier från fyra kontinenter. Studien, som publiceras denna vecka i tidskriften Nature, fann att tidigareläggningen av lövsprickning och blomning verkar vara mycket större än vad som uppskattats från experimenten. Denna typ av förändringar påverkar grundläggande egenskaper i ekosystemen, såsom utbyten av växthusgaser, vattenflöden, tillväxt, pollenallergikers hälsa och samspel mellan växter och djur.
Förändringar i naturens kalender framstår som det mest synbara tecknet på hur klimatförändringen påverkar ekosystemen. Under det senaste seklet har jorden värmts upp ungefär 0,5°C.
Långtidsobservationer, som i många fall sträcker sig decennier och i enstaka fall sekler tillbaka, visar att lövsprickning och blomning tidigarelagts i takt med den globala uppvärmningen.
– I södra Sverige har det medfört att perioden ”mellan hägg och syren” kommer ungefär en vecka tidigare än för 50 år sedan, medan de tidigaste vårtecknen, såsom hassel och blåsippor är nästan två veckor tidigare, säger Kjell Bolmgren, SLU.
Eftersom historiska data inte är tillgängliga i alla områden, och eftersom klimatförändringen kan medföra högre temperaturer än vad som noterats under de historiska observationerna, använder ekologer experiment där mindre fältytor värms på ett kontrollerat sätt för att kunna förutsäga hur växterna påverkas av ett framtida varmare klimat.
Genom att sammanföra uppgifter från experiment respektive långtidsobservationer för sammanlagt 1 643 arter till en gemensam databas, kunde forskarna undersöka om resultaten från experimenten och långtidsobservationerna skiljde sig. Analyserna visade att experimenten förutsåg en förändring med 0,5–1,6 dagar per grad ökande temperatur. Observationer av naturen själv visade dock att tidigareläggningen varit fyra gånger snabbare än så för lövsprickning och åtta gånger snabbare för blomning.
– Det har varit mycket intressant att se betydelsen av långtidsobservationer för denna typ av storskaliga förändringar, säger Kjell Bolmgren som också samordnar ett nationellt nätverk av frivilliga och professionella observatörer. Vi vet att många tycker det är både roligt och intressant att notera vårtecknens ankomst, och jag hoppas att många ska vilja rapportera sina observationer till webbplatsen www.blommar.nu. Förhoppningsvis är det extra inspirerade att delta nu när vi ser vilken betydelse för forskningen dessa observationer har.
Studien undersöker flera faktorer som skulle kunna förklara skillnaden i förutsägelser mellan observations- respektive experimentdata. Slutsatsen är att skillnader i hur experimenten försökt efterlikna en klimatförändring verkar vara förklaringen.
– Forskare använder olika metoder för att höja temperaturen i försöksytorna, ibland placeras värmekablar i marken, ibland sätts värmelampor ovanför växterna och ibland sätts växthusliknande strukturer runt växterna, förklarar Elizabeth Wolkovich, University of British Columbia, som ledde forskargruppen. I studien såg vi att resultaten från de experiment som använde värmelampor var mer jämförbara med resultaten från långtidsobservationerna. Eftersom resultaten från dessa studier används till globala klimatmodeller och för att förutse effekter på biologisk mångfald och ekosystemtjänster är det viktigt att förbättra förutsägelserna.
Fortsatta försök att förbättra designen av experimentella studier samtidigt som man upprätthåller och utökar långtidsobservationer kommer att vara avgörande för att komma tillrätta med de skillnader som upptäcktes i denna studie.
KONTAKT
Kjell.Bolmgren@slu.se, tel 0730-670365
Senare års forskningsresultat har visat att personer som drabbas av blodkärlsdemens, Alzheimers sjukdom, och andra demenssjukdomar ofta har förändringar i hjärnans vitsubstans.
I den vita substansen dominerar långa nervutskott (axoner). Dessa ligger normalt inbäddade i fettrika skidor (myelin) vilket ger en snabb spridning av nervimpulser i axonerna. I områden med vitsubstansförändringar har man sett att såväl myelin som axoner har brutits ned.
Problemet är att sådana förändringar kan ses även hos äldre personer som inte har någon uppenbar nedsättning av intellektuella eller psykiska funktioner. Hur vitsubstansförändringar uppkommer och vilken betydelse de har för utvecklingen av demens är därför omdebatterat.
En avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har studerat både kliniska symptom, radiologiska fynd och kemiska substanser i cerebrospinalvätskan hos äldre personer med och utan uppenbar demens.
Resultaten visar att förändringar i vitsubstansen kan kopplas till kognitiva och intellektuella symptom som apati, hämmade tankeprocesser och känslouttryck samt nedsatt rörelseförmåga.
– Våra resultat talar för att det i demensens förstadium sker en nedbrytning av hjärnans myelin och, efter hand, av axonerna. Processen leder till att djupare delar av hjärnan förtvinar, säger doktoranden Michael Jonsson, som har presenterat resultaten i sin avhandling vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi.
Avhandlingen visar att nedbrytningsprocessen sannolikt sätts igång och drivs av vaskulära sjukdomar som till exempel högt blodtryck.
– Vaskulära sjukdomar skall förstås behandlas med preventiva metoder som kost och motion samt med läkemedel mot högt blodtryck, diabetes och höga blodfetter. Men om dessa åtgärder också förebygger uppkomsten av vitsubstansförändringar och demens är okänt, och här behövs fler studier, säger Michael Jonsson.
Resultaten kan vara ett steg mot en framtida läkemedelsbehandling mot vitsubstansförändringar och dess symptom.
LÄNK TILL AVHANDLING
http://hdl.handle.net/2077/28482
Avhandlingen “White matter changes in patients with cognitive impairment – clinical and pathophysiological aspects” försvarades vid en disputation den 20 april.
– Fjädrar är som våra naglar, eller hårstrån, säger Jonas Waldenström, docent vid Linnéuniversitet, som tillsammans med doktor Gunnar Gunnarsson vid Högskolan i Kristianstad lett arbetet. När fjädern är fullvuxen så är den i det närmaste att likna vid död vävnad och det kemiska innehållet bevaras.
Vissa kemiska ämnen finns i olika varianter, så kallade isotoper. Sammansättningen av isotoper varierar mellan olika områden på grund av skillnader i berggrunden eller beroende på nederbördens riklighet. Sammansättningen av isotoper i en fjäder blir därmed beroende av miljön där fågeln befann sig medan fjädern växte ut.
Under ett par års tid samlade Jonas Waldenström och hans kollegor en liten bit av gräsändernas stjärtfjädrar för att studera isotopsammansättningen. Vad de ville veta var om man på detta sätt kunde spåra varifrån fågeln kom.
Resultaten, som i veckan publicerades i tidningen PLoS ONE, visar att upptagningsområdet för flyttande änder vid Ottenby kommer från nordost, huvudsakligen från Finland, Estland och Ryssland. Ju senare på hösten desto längre österifrån kom änderna. Forskarlaget fortsatte sedan med att koppla ihop kunskapen om flyttningen med vilka influensavirus som änderna bar på.
– Vi kan visa att olika populationer av änder bär med sig sina olika influensavirus och att dessa sedan sprids till andra fåglar under flyttningen, säger docent Jonas Waldenström. Detta är första gången vi kan koppla virus till ursprungsområden och det ger oss möjlighet att bättre förstå influensavirusets epidemiologi.
Studien är ett samarbete mellan forskare vid Linnéuniversitetet, Högskolan i Kristianstad och forskare i Holland och Kanada.
INFORMATION
Studien är fritt tillgänglig på tidningen PLoS ONEs webbplats:
http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0035679
Jonas Waldenström och hans forskargrupp ingår i Linnéuniversitetets spetsforskningsgrupp Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems. Här kan du läsa mer om gruppen: http://lnu.se/lnuc/Linnaeus-University-Centre-for-Ecology-and-Evolution-in-Microbial-model-Systems
ttp://lnu.se/personal/jonas.waldenstrom
Gunnar Gunnarsson är verksam vid Högskolan i Kristianstad och specialiserad på andekologi. Gunnar har varit knuten till Linnéuniversitetet som postdoktor, men är nu åter i Kristianstad.
http://www.hkr.se/gunnar-gunnarsson
Samstämmig forskning har visat att undervikt är betydligt farligare för äldre personer än övervikt. En studie vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, visar nu att även midjemåttet är förknippat med ökad dödlighet hos äldre.
En internationell grupp som innefattar forskare från Sahlgrenska Akademin har sammanfört uppgifter från totalt 30 vetenskapliga studier för att kartlägga riskfaktorer kopplade till dödlighet hos personer mellan 65 och 74 år.
Den omfattande studien, som publiceras i International Journal of Epidemiology, visar att äldre män och kvinnor som har ett stort midjemått löper ökad risk att dö – framför allt i kardiovaskulära sjukdomar – oavsett om deras BMI är normalt, lågt eller högt.
Resultaten, som kontrollerats för rökning och ålder, bygger på en femårig uppföljning av över 32 000 män och 25 000 kvinnor från mer än tio länder.
Ett ohälsosamt stort midjemått definieras enligt studien som över 102 centimeter hos män och över 88 centimeter hos kvinnor. Enligt resultaten var ett midjemått på 132 centimeter hos män och 116 centimeter hos kvinnor kopplat till en generellt ökad dödsrisk i både cancer, hjärtsjukdom och respiratoriska sjukdomar.
– Man vet sedan tidigare att midjemåttet har ett starkt samband med rubbningar i socker- och fettomsättningen i kroppen. Resultaten ger ett gediget underlag för att midjemåttet är en viktig faktor som fortsätter att ha stor betydelse för hälsan även hos äldre, säger professor Annika Rosengren som medverkat i studien.
ÖVRIG INFORMATION
Artikeln The association between waist circumference and risk of mortality considering body mass index in 65- to 74-year-olds: a meta-analysis of 29 cohorts involving more than 58 000 elderly persons publicerades i Journal of Epidemiology i april.
I mars 2012 lades korrektionstjänsten EPOS, som hittills använts för att ge en förbättrad positionering, ner. I och med detta har VTI på uppdrag av Trafikverket utvärderat om den kostnadsfria korrektionstjänsten EGNOS, som drivs av ESA, är möjlig att använda istället. Svaret är ja. Inga systematiska skillnader i positionsangivelser har kunnat observeras då den gamla och nya korrektionstjänsten använts.
INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information: Thomas Lundberg, Forskningsingenjör
Telefon: 013-20 43 95, thomas.lundberg@vti.se
Den mediala uppmärksamheten var enorm kring de ”apatiska barnen” och i debatten ifrågasattes både föräldrar och psykiatriker medan andra misstänkte förgiftning eller stress. Sverige pekades ut som det enda land där detta tillstånd uppstått, något som senare dementerats.
– Vi har uppmätt extremt förhöjd stressnivå i form av en rad olika stresshormoner i blodet hos dessa barn. Och vi kunde också följa tillfrisknandet i nivåerna tills de var normala igen, säger Jonas Bergquist, medicine doktor och professor i analytisk kemi och neurokemi vid Uppsala universitet, som lett studien som genomförts i samarbete med kollegor på Karolinska institutet.
– Liknande tillstånd hos barn har rapporterats från andra håll, men man har ofta inte kunnat sätta en diagnos och mörkertalet är troligen mycket stort.
Mellan mars 2005 och december 2007 befann sig totalt 70 barn i ett apatiskt tillstånd. Av dessa fick en grupp forskare inom barnpsykiatri och kemi möjlighet att ta prover på elva barn med allvarliga symptom. Nya prover togs under hela sjukperioden fram till tillfrisknande.
Proverna har analyserats med en mycket avancerad teknik som gör det möjligt att samtidigt mäta ett stort antal biologiska molekyler i ett och samma prov. Det visade sig finnas en ”cocktail” av stresshormoner, bland annat kortisol och andra neurosteroider, som också tydligt varierade med sjuktillståndets förlopp.
– Om man uppmäter hög nivå av ett enstaka ämne i ett prov säger det inget om huruvida produktionen har ökat eller nedbrytningen minskat. Men vi kunde nu för första gången följa enzymernas aktivitet i omsättningen av hormonerna under förloppet, säger Jonas Bergquist.
Det kemiska mönstret liknar det vid posttraumatisk stress, om än inte exakt. Som kontrollgrupp användes bl a syskon till de drabbade barnen. De hade liknande situation men reagerade inte på samma sätt, vilket visar hur olika sårbara barn kan vara menar forskarna.
Studien är liten men resultaten är enligt Jonas Bergquist så tydliga att påståenden om simulerade symptom helt kan avvisas. Nu behövs fler och utvidgade studier innan forskarna kan ta ställning till om analys av stresshormoner bör bli ett verktyg inom vården.
– Förändrade halter av steroidhormoner är inget som kan simuleras fram.
INFORMATION OCH KONTAKT
Studien har finansierats av bland andra Vetenskapsrådet.
För mer information, kontakta professor Jonas Bergquist, tel: 018-471 36 75, 070-962 13 93, jonas.bergquist@kemi.uu.se
– Till exempel kan dessa patienter vårdas tillsammans med akut sjuka. Det är olämpligt men faktorer som var du bor, diagnos och ålder påverkar möjligheten att få palliativ vård, säger Örebroforskaren Birgitta Wallerstedt.
Birgitta Wallerstedt har arbetat inom vården i 35 år och hennes doktorsavhandling fokuserar på palliativ vård i livets slutskede som bedrivs utanför specialistenheter. Hennes forskning visar att det finns ett stort behov av stöd såväl till patienten som närstående och inte minst till personalen.
– Sjuksköterskor beskrev hur svårt det var att kombinera vården av döende patienter och akut sjuka patienter. De upplevde också att när de försökte prata om det med sina chefer visade de bristande intressetrots att det påverkade både sjuksköterskornas hälsa och vårdens kvalitet.
Brister i kommunikationen
Det som sjuksköterskorna upplevde som ointresse från chefernas sida kan bero på brister i kommunikationen, anser Birgitta Wallerstedt. Det finns ett behov att förbättra kommunikationen för att få till stånd en god vårdkvalitet.
– Inom palliativ vård måste man kunna hantera livet och döendet och olika individers behov av stöd. Den döende personen, de närstående och deras behov måste stå i fokus. För att vårdpersonalen ska klara av det måste de i sin tur ha rätt förutsättningar.
– Ett annat sätt att minska utsattheten vid vård i livets slutskede är att alla som behöver palliativ vård ska kunna få det, säger Birgitta Wallerstedt.
Det är väl känt att vissa minnesfunktioner försämras med stigande ålder. Studier från bland annat det Umeå-baserade Betulaprojektet påvisar dock en betydande variation i den äldre befolkningen. Vissa personer i 70-års åldern kan uppvisa en minnesprestation som motsvarar den genomsnittliga nivån hos 35-åringar.
Vad utmärker då äldre med väl bevarad minnesfunktion? Mycket fokus för att besvara den frågan har hittills lagts på olika former av reservkapacitet. Tanken är att vissa personer på det sättet skulle kunna kompensera åldersrelaterade förändringar i hjärnan bättre än andra och därmed uppvisa en intakt minnesfunktion.
I en färsk artikel i tidskriften Trends in Cognitive Sciences, författad av Lars Nyberg och kolleger vid Umeå universitet, Karolinska institutet och Max Planck-institutet i Berlin, introduceras nu begreppet ”brain maintenance” (”hjärnunderhåll”) för att förklara intakt minnesförmåga hos äldre personer. Artikelns litteraturöversikt visar att välfungerande minne hänger samman med bevarande av hjärnan ”som i yngre dagar” snarare än att hjärnan skulle börja arbeta på ett annat sätt.
Högre utbildning som sådan räddar inga hjärnor. Akademiker löper lika hög risk som andra att förlora minnesförmågan i hög ålder, anser forskarna. Räkna inte med jobbet heller. De som har krävande yrken med komplexa arbetsuppgifter kan ha en begränsad fördel, men den avtar kvickt efter pensioneringen.
Hemligheten för att nå framgång är istället engagemang. De personer som är socialt, mentalt och fysiskt stimulerade visar genomgående bättre testresultat med en hjärna som verkar yngre än den verkligen är.
Det här nya perspektivet på bevarad minnesfunktion i hög ålder kan komma att vägleda framtida tränings- och rehabiliteringsprogram.
KONTAKT
professor Lars Nyberg,
Institutionen för strålningsvetenskaper och Institutionen för integrativ medicinsk biologi
ARTIKEL
http://www.cell.com/trends/cognitive-sciences/
Inom projektet kommer man att göra olika typer av experiment med elektromagnetisk puls på vissa delar av ett fordon. Konsekvenserna av exponeringen kommer att utvärderas, allt för att ge en så säker lösning som möjligt för personerna inne i fordonet och för personer och föremål i dess närhet.
Studera förarbeteende
VTI medverkar i flera delar av projektet, men framför allt handlar det om att utföra en körsimulatorstudie för att studera förarbeteende.
– Vi kommer att titta närmare på hur man som förare reagerar i olika scenarier och körförhållanden när man blir utsatt för pulskanonen, säger Mattias Hjort, forskare, som företräder VTI i projektet.
Dessutom kommer institutet att genomföra kontrollerade fordonstester på bana utan förare och med hjälp av en styrrobot. Detta gör man för att på en rad olika sätt studera den inverkan den elektromagnetiska pulsen har på fordonet.
Ta fram prototyp
Utöver den del VTI bidrar med ingår det också i projektet att undersöka de juridiska aspekterna av att använda sig av elektromagnetiska signaler och man kommer även att diskutera ett regelverk kring dessa frågor. Projektet kommer särskilt att ta upp de åtgärder som behövs för att säkerställa en kontrollerad och säker användning.
Savelec genomförs under tre år och involverade parter är förutom VTI utländska forskningsinstitut och tillverkare av elektromagnetisk utrustning. Arbetet utförs i samarbete med polis, vilka är också de tänkta slutanvändarna av den här typen av utrustning.
INFORMATION OCH KONTAKT
Kontakt: Mattias Hjort, Forskare, VTI, +46 13 20 42 91
I skid-VM 2003 i Val di Fiemme överraskade tysken Axel Teichmann när han med sin oortodoxa stakåkning tog guld på 15 kilometer klassisk stil.
– Han åkte på ett väldigt modernt sätt, böjde mer på knäna och gick upp högt på tå vid varje stavtag, säger Joakim Holmberg, doktorand i mekanik som nu lägger fram sin avhandling om muskuloskeletal biomekanik inom längdskidåkning.
Teichmann fick snabbt efterföljare som använde benen mycket mer än överkroppen. Det ger en väldig fart framåt men är mindre energisnålt än en åkning med rakare ben och en jämn fördelning mellan över- och underkropp, personifierad av 1980-talets svenske skidkung Thomas Wassberg.
”Muskuloskeletal” innebär samverkan mellan musklerna och skelettet. För Joakim Holmberg har det handlat om att beskriva funktionen av över 450 muskler och 62 benbitar, med en differentialekvation för var och en.
Beräkningarna utgick från en fysisk person med normal kroppsbyggnad. En skidåkare videofilmades under träning i en ergometer – speciellt designad för stakåkning – som mätte effektuttaget från musklerna.
Av dessa mätdata skapades en simuleringsmodell som implementerades i ett existerande program utvecklat av forskare i danska Ålborg. Resultaten var överraskande.
– Jag hade nog trott att den moderna stakåkningen skulle ha högst verkningsgrad, men så var det alltså inte, säger Joakim Holmberg.
Verkningsgraden, definierad som det arbete man sätter in dividerat med det man får ut, var 4,5 procent för den traditionella åkstilen mot 4,1 för den moderna. För åkaren innebär det att en stakningscykel i traditionell stil kräver 2,5 kilojoule energi, jämfört med hela 3,6 kilojoule i den moderna stilen.
Det är under långa skidlopp som skillnaden har betydelse. I sprinterlopp, där det bara gäller att komma fortast fram utan hänsyn till energiekonomi, gynnas den nya åkstilen.
– Den här simuleringsmetoden har potential att kunna ge prediktiva modeller för tävlande i olika idrotter: ”om du ändrar din teknik så här, så kan du förbättra dina resultat”, säger Joakim Holmberg.
Ett användningsområde som intresserar honom gäller klassificering av deltagare i handikappidrott. Genom att modellera olika typer av handikapp skulle indelningen kunna bli rättvisare, och nu planeras en förstudie till ett sådant projekt.
INFORMATION OCH KONTAKT
Avhandling: Musculoskeletal biomechanics in cross-country skiing [Ref 1] av Joakim Holmberg, Linköping studies in Science and technology No. 1437.
Den läggs fram 4 maj kl 10:15 i sal C3, C-huset, Campus Valla, Linköping. Opponent är professor Anders Eriksson, Kungl. tekniska högskolan.
Kontakt: Joakim Holmberg, 0705-556050, joakim.holmberg@liu.se
Det är tydligt att de boende vid en väg vill vara delaktiga när en ombyggnation genomförs i deras närområde. Enligt en studie som VTI har gjort skulle Trafikverket med stor sannolikhet tjäna på att göra de boende mer delaktiga under processen och att tydligt informera om trafiksäkerhetspotentialen i de åtgärder som genomförs. En ökad kunskap om åtgärdernas potentiella bidrag till säkerheten kan förväntas ge en ökad acceptans.
Syftet med VTI-studien angående riksvägarna 23 och 40 var att få en bild av hur ombyggnation uppfattas av boende och resande samt av lastbilsförare.
Lastbilsförarna som deltog i studien angående en av vägarna var positiva till ombyggnationen även om deras farhågor om bristande respekt för spärrlinjerna hade besannats. De tyckte även att det var negativt att stigningsfälten var för korta, i några fall hade de gärna sett att stigningsfältet började tidigare.
Vidare förespråkade lastbilsförarna djupare räfflor så att dessa även är till nytta för förare av tunga fordon. Kör man lastbil så känns de knappt, enligt förarna. De var positiva till omkörningsfälten och kände att dessa bidrar till att minska stressen.
Trots att vägarna före ombyggnad hade en hög trafikintensitet med många farliga omkörningar och ett stort antal viltolyckor fanns inte den fulla förståelsen för de åtgärder som genomförts. Det fanns en hög grad av acceptans för det viltstängsel som monterats. De övriga åtgärderna som genomförts för att öka trafiksäkerheten på sträckan var mer svårmotiverade enligt studien.
INFORMATION OCH KONTAKT
Resultaten presenteras i VTI notat 18-2012.
Mer information: Anna Anund, forskare: tel 013-20 43 27, anna.anund@vti.se
Intervjuerna som gjorts i en VTI-studie visar på svårigheten att som projektledare veta att en landskapsanalys skall handlas upp separat, man vet inte vad som skall ingå och man har svårt att uttrycka tydligt vad som gäller angående källmaterial, kompetens, metoder och omfång samt, kanske viktigast av allt, man har svårt att motivera varför inte alltid det lägsta anbudet bör antas.
Det förefaller svårt att formulera anbud i form av att både kunna välja utifrån det billigaste priset och samtidigt lyckas få rätt kompetens och tidigare erfarenhet av att göra en landskapsanalys. När en upphandling sker idag verkar det främst vara en intern fråga för Trafikverket att formulera kraven i förfrågningsunderlaget rörande landskapsanalys och miljökonsekvens-beskrivning.
Ett annat resultat är att det inte finns mycket till samsyn kring landskapsanalys annat än om avsaknaden av riktlinjer och hjälp från den ansvariga myndigheten (Trafikverket) i form av en separat handbok eller ett avsnitt i de befintliga MKB-handböckerna. Det är påfallande hur viktigt en gemensam handbok eller snarlikt dokument tycks vara för dem som deltagit i studien. Det råder osäkerhet kring hur kvaliteten hos en landskapsanalys säkerställs och ofta förutsätts granskningen i MKB-processen vara en garant även för landskapsanalysen.
Två synsätt förekommer bland dem i studien om när en landskapsanalys bör genomföras: dels tidigt i planeringsprocessen, dels löpande genom hela planeringsprocessen. Men egentligen finns det, med nuvarande planeringssystem, också en tredje syn, nämligen att landskapsanalys är en del av MKB, det vill säga ett arbete som genomförs första gången i vägutredningskedet.
INFORMATION OCH KONTAKT
Resultaten presenteras i VTI notat 9-2012 [Ref 1].
För mer information: Hans Antonson, Forskare
Telefon: +46 13 20 41 63, hans.antonsson@vti.se
I Forskarjakten 2012 ges elever i grundskolan möjlighet att vinna ett studiebesök på Karolinska Institutet, Sveriges största centrum för medicinsk forskning och utbildning. Tävlingen består av åtta fristående deltävlingar med olika medicinska teman: sport och hälsa, hjärnan, genetik, cancer, diabetes, kärlekens kemi, kroppens försvar samt kroppens bränsle. Varje tema leds av en forskare på Karolinska Institutet, som också utser två vinnare i respektive deltävling. Totalt utses alltså 16 vinnare som tillsammans med en målsman får åka till Stockholm och prova på att bli forskare för en dag. Även ett studiebesök på Kamratposten ingår i resan.
Material till deltävlingarna publiceras på både tävlingswebben Forskarjakten.se och Kamratpostens onlineupplaga KPwebben.se.
– Det känns fantastiskt kul för oss att samarbeta med Karolinska Institutet, säger Lukas Björkman, chefredaktör och ansvarig utgivare för Kamratposten. Det är verkligen två vitt skilda världar som förenas med ett gemensamt mål, att öka intresset för forskning bland barn och unga. Jag tror att vi kommer att lyckas eftersom att vi både har medicinsk forskning i världsklass och Sveriges bästa barntidning med i båten!
Forskarjakten 2012 pågår mellan 24 april och 14 oktober. Under denna period kommer två vinnare per deltävling att utses ungefär var tredje vecka. Lokala medier där de vinnande barnen bor informeras förutsatt att barn och målsmän gett sitt tillstånd. Varje barn tävlar individuellt, men tanken är att de temaartiklar, forskarporträtt, kunskapsfrågor och tips på experiment som publiceras på tävlingswebben också ska kunna användas i skolundervisningen.
En av de forskare som deltar i arbetet med Forskarjakten är Susanna Wallman Appel, doktorand inom området molekylär arbetsfysiologi. Hon hoppas att tävlingen ska ge både barn och vuxna möjlighet att lära sig mer om människokroppen på ett roligt sätt. Men också att de unga som redan är intresserade av NO-ämnena i skolan ska få upp ögonen forskaryrket som en möjlighet i framtiden.
– Jag får gå till jobbet varje dag och lösa gåtor om hur människokroppen fungerar, säger Susanna Wallman Appel. Det är nervpirrande när man står framför en apparat och väntar på resultaten från sitt experiment! Att forska inom medicin gör också att jag känner att jag drar ett strå till stacken för att göra människor friskare.
INFORMATION OCH KONTAKT
Frågor från barn, föräldrar och skolpersonal: info@forskarjakten.se
Tungcancer tillhör en mångskiftande familj av tumörer som alla uppkommer i huvud- och halsregionen. De drabbar främst äldre storrökare, men just vad gäller tungtumörer har man under de senaste årtiondena också sett en ökning av antalet fall bland vuxna under 40 år. Dessa patienter har ofta inte utsatts för de traditionella riskfaktorerna, rökning och alkoholmissbruk – åtminstone inte lika mycket som de äldre. Vissa av de unga verkar också få en mycket aggressiv form av tungcancer.
Trots förbättringar i kirurgi och strålbehandling de senaste årtiondena har femårsöverlevnaden (ca 50 %) inte förbättrats nämnvärt. En av orsakerna är att dessa tumörer ofta upptäcks i ett sent stadium när tumören redan hunnit sprida sig till lymfkörtlarna på halsen. Det har lett till ett intensivt sökande efter biologiska markörer, biomarkörer, som kan hjälpa till att hitta tumörerna tidigt och även förutsäga hur aggressiva de är.
Moderna metoder för att titta på alla gener eller proteiner som är uttryckta vid ett givet tillfälle har varit revolutionerande för den här typen av studier. Trots att ganska många biomarkörer har föreslagits har emellertid få nått kliniken. En av orsakerna är att antalet tillgängliga patientprover för analys i många fall är lågt, vilket kan ge motstridiga resultat i olika studier.
Möjligheten att använda arkiverade formalinfixerade prover i dessa analyser skulle vara värdefull. Detta är prover som tas rutinmässigt för diagnos av sjukdomen, fixeras i formalin och lagras i biobanker, som idag har samlat miljontals prover jorden över. Formalinet påverkar dock både DNA och RNA i proverna negativt, vilket tidigare har förhindrat analyser på dem. I avhandlingen granskas i detalj hur genuttrycket påverkas av formalinfixeringen och utifrån resultatet ges riktlinjer för hur studier på dessa prover bör utformas för att bli rättvisande. Med hjälp av dessa riktlinjer och en ny normaliseringsmodell presenteras i avhandlingen en lista på gener med förändrat uttryck i tungtumörer.
Användandet av formalinfixerade prover kan förenkla det fortsatta sökandet efter nya biomarkörer, och resultaten från avhandlingen bidrar till att öka relevansen av den information man får ut av dessa prover. Vidare studier av den kliniska relevansen av de för tungcancer intressanta gener som identifierats pågår i forskargruppen.
INFORMATION OCH KONTAKT
Matilda Rentoft är doktorand vid Institutionen för Medicinsk biovetenskap, Umeå universitet, och verksam vid avdelningen för patologi, där hon kan nås på tel. 090-785 27 87
mobil 0730463404 e-post matilda.rentoft@medbio.umu.se
Fredagen den 4 maj försvarar Matilda Rentoft, Institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Användandet av formalinfixerad parafininbäddad vävnad och global gen-expression-analys för ökad förståelse av skivepitelcancer i tungan (Engelsk titel: The use of formalin fixed paraffin embedded tissue and global gene expression profiling for increased understanding of squamous cell carcinoma of the tongue).
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal Betula, NUS.
Fakultetsopponent är professor Michael B. Prystowsky, Albert Einstein College of Medicine, New York, USA.
Läs hela eller delar av avhandlingen
– I varje mänsklig cell sker tusen miljarder reaktioner per sekund. Det kan man inte göra begripligt utan att skapa bilder, konstaterar Mari Stadig Degerman.
Hon har nyligen disputerat i naturvetenskapernas didaktik vid Linköpings universitet och har analyserat en animation av den kemiska processen ATP-syntes. Det visade sig att flera symboler i animationen ledde studenternas associationer fel.
– En blixt användes för att visa att energiomvandlingen sker inne i en tät struktur, men för studenterna symboliserade blixten frigörelse av energi. Ett annat exempel är två mekaniska bildmetaforer, en maskin och ett vattenkraftverk, som ledde tanken bort från det kemiska sammanhanget.
Mari Stadig Degerman har också jämfört lärares och studenters syn på en grundläggande universitetskurs i cellmetabolism och konstaterade att det var stora skillnaderna mellan deras uppfattning.
– För både lärare och studenter var övergripande kunskap om metabola sammanhang viktigt, men lärarna trodde att det är svårare för studenterna än vad de själva tyckte. Detsamma gäller termodynamik. Studenterna delade inte lärarnas uppfattning, varken att termodynamik var ett viktigt inslag i kursen eller att det är ett område som studenterna hade svårt att förstå.
Mari Stadig Degerman menar att det är viktigt med tydliga lärandemål och att lägga särskild vikt vid det som studenterna tycker är svårt.
– Det finns ett stort gap mellan lärares och studenters syn på innehållet i undervisningen. Genom att göra gapet synligt blir det tydligt för lärarna vad som behöver förändras, säger Mari Stadig Degerman.
Avhandlingen heter Att hantera cellmetabolismens komplexitet. Meningsskapande genom visualisering och metaforer.
Mari Stadig Degerman disputerade den 23 mars 2012 i naturvetenskapernas didaktik vid Linköpings universitet.
Hon är nu verksam vid Leibniz Universität i Hannover och kan nås på mari@degerman.org och +49 1766 3834315.
