Det är inte bara länder i västvärlden som fokuserar på att skapa innovationer baserade på nya forskningsrön. Sedan 1978 har Kina alltmer investerat i att skapa ”high-techindustrier” i syfte att modernisera Kina och skapa en ”socialistisk marknadsekonomi”. Bioteknikindustrin är en av dessa industrier men med tanke på Kinas svaga forskningsbas bland annat på grund av Kulturrevolutionen (1966-1976) och att Kina traditionellt fokuserat på tung industri och försvarsindustrin kan Kinas satsningar på bioteknik verka utmanande.

– Med tanke på den utveckling som Kina haft sedan 1978, kommer Kina att bli en viktig aktör i framtiden gällande biotekniska läkemedel. Forskningsbasen har stärkts oerhört och Kina är näst efter USA det land som har flest vetenskapliga publikationer, säger Åse Linné, vid företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.

Hon har genomfört en fallstudie bestående av fem olika biotekniska läkemedelsprocesser som visar på hur biotekniska läkemedel utvecklas, produceras och används. Studien visar att bland hundratals utvecklingsprojekt har ett fåtal nått storskalig användning. Den visar specifikt på tre komponenter som viktiga vid skapandet av dessa läkemedel i Kina, den kinesiska statens aktiva inblandning, användningen av militär forskning och användningen av transnationellt nätverkande.

– Att den kinesiska staten är involverad är föga förvånande men det är intressant att se på vilket sätt detta sker, säger Åse Linné.

Hon har sett att den kinesiska staten ”öppnar upp” för interaktion mellan olika företag och organisationer, oavsett om dessa är privata eller statliga, militära eller civila, nationella eller internationella. Dessutom är statliga organisationer direkt aktiva i skapandet, bland annat genom statliga labb som utvecklar ny bioteknisk kunskap, genom statliga företag som tillverkar dessa läkemedel och genom statliga sjukhus som använder dessa läkemedel.

Även den kinesiska militärforskningen är viktig för landets utveckling av biotekniska läkemedel. Det är tydligt att militära forskningsenheter har varit viktiga i utvecklandet och skapandet av ny kunskap, vilket kan härledas till att de var dessa enheter som klarade sig bäst efter Kulturrevolutionen. Militären tillhör en av Kinas mest sofistikerade organisationer. Även resurser från andra länder har varit viktiga för läkemedelsutvecklingen för landet. Kina har med hjälp av samarbete med andra organisationer i andra länder fått tillgång till ny biotekniskkunskap som har används i skapandet av biotekniska läkemedel.

Kina står dock inför flera utmaningar gällande utvecklingen av biotekniska läkemedel. Det finns få tekniskt avancerade företag och den historiska bakgrunden med planekonomi har påverkan på banden mellan forskning och industri. Det kinesiska sjukvårdsystemet är också underutvecklat och endast 30 procent av befolkningen har sjukvårdsförsäkring. Dessutom är det mest generiska kemiska läkemedel och TCM (traditional chinese medicine) i omlopp i systemet.

Just de bristande sjukvårdsförsäkringarna kan leda till problem i landet, menar Åse Linné, eftersom detta kan leda till att många kineser känner sig tvingade att ställa upp i kliniska studier. Utvecklingen pekar dessutom mot att allt fler internationella företag genomför kliniska studier i Kina.

KONTAKT
Åse Linné
tel: 018-471 14 95, 0707-727267

Under parollen ”vi lyfter barnets perspektiv i utvecklingen av hälsoinnovationer” har forskare vid CVHI forskningsmiljö lanserat en tvärvetenskaplig satsning på barns psykiska hälsa vid Högskolan i Halmstad.

Sedan drygt ett år tillbaka pågår en större satsning på forskning om hälsoinnovationer för barns psykiska hälsa vid Högskolan i Halmstad. Projektet drivs av forskare verksamma vid Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).

– Detta är en strategiskt viktig satsning för Högskolan, inte minst eftersom vi arbetar tvärvetenskapligt och väver ihop hälsa med informatik, interaktionsdesign och innovation, säger Jens Nygren, docent i medicinsk vetenskap och projektledare för satsningen tillsammans med Petra Svedberg, lektor i omvårdnad.

Den första delen i projektet har varit att ta fram ett webbaserat, interaktivt verktyg för kamratstöd mellan barn drabbade av cancer i åldrarna 8 till 12. Satsningen är unik, dels för att få studier inom området har gjorts på barn i de här åldrarna, dels för att barnen är medforskare och har en aktiv roll i forsknings- och designprocessen. Barnens medverkan kommer att bidra till att verktyget utgår från deras perspektiv på hälsa och hur kamratstöd kan förmedlas med webbaserade eller mobila tekniker. Arbetet sker tillsammans med forskare vid Högskolans forskningsmiljö EIS (Halmstad Embedded and Intelligent systems research) och är på sikt tänkt att även kunna användas av barn i andra sammanhang.

Parallellt med det webbaserade kamratstödet har nu en andra satsning inletts med fokus på att stödja barns delaktighet och inflytande i vården, dels när det gäller vård av barn med kroniska sjukdomar, dels vid vaccination.

– Barn är särskilt utsatta i vården, deras grundläggande rätt att delta i beslutsfattande kring sin egen hälsa är i många avseenden begränsad. Det kan vara svårt för ett barn att få sin röst hörd i ett traditionellt samtal som ofta domineras av föräldrar och vårdpersonal. Tanken med det här projektet är att barn i åldrarna 8–16 ska involveras i beslutsfattande på en nivå som motsvarar deras erfarenhet, behov, ålder och förmåga, säger Petra Svedberg.

Satsningen på forskning om hälsoinnovationer för barns psykiska hälsa ligger helt rätt i tiden och stöds, förutom av Högskolan i Halmstad, av Vetenskapsrådet. I slutet av april beviljades ytterligare medel till projektgruppen från Vinnova, Formas, FAS och Vetenskapsrådet i en nationell satsning på forskning om barns psykiska hälsa. Detta stöd innebär att man kommer att kunna anställa ytterligare doktorander till den projektgrupp som i dag består av omkring tio forskare och doktorander.

I december 2011 utsågs Högskolan i Halmstad till en KK-miljö av KK-stiftelsen, vilket innebär att en långsiktig satsning – Forskning för innovation – har kunnat sjösättas. Satsningen består av tre styrkeområden: innovationsvetenskap, informationsteknologi samt hälsa och livsstil. Satsningen på hälsoinnovationer för barns psykiska hälsa förenar och utvecklar samverkan mellan dessa områden och inom ramen för KK-miljön söks nu samproduktion med det privata näringslivet.

– Traditionellt arbetar vi gentemot den offentliga verksamheten. Samtidigt som vi stärker vår relation med kommunen och regionen kopplar vi nu även in näringslivet där vi har sökt samverkan med dels ett stort internationellt läkemedelsföretag, dels ett lokalt företag som arbetar med webbaserade tjänster och informationslösningar inom vården, berättar Jens Nygren.

Han understryker att projekten bygger på en treenighet mellan offentlig sektor, högskola och näringsliv, där samarbete mellan parterna är centralt för att utveckla forskningen vid Högskolan och för att de hälsoinnovationer som utvecklas ska spridas i samhället.

Parallellt arbetar forskargruppen även med ”Halmstadsprojektet”, där en unik hälsoundersökning bland elever i årskurs 6 och 9 på sju kommunala skolor i Halmstad har genomförts.

– Undersökningen omfattar över 1 000 barn och lyfter barnens subjektiva upplevelse av hälsa och livskvalitet. Här söker vi samverkan med offentliga verksamheter i Halmstads kommun och Region Halland för att gemensamt arbeta med insatser kring barns psykiska hälsa, säger Petra Svedberg.
Gemensamt för samtliga pågående projekt är att barn som berörs av forskningen är med i forsknings- och innovationsprocessen och med sitt deltagande påverkar och utvecklar arbetet.

– Vi vill arbeta promotivt och lyfta just det psykiska välbefinnandet bland barn och vad som främjar deras hälsa snarare än att fokusera på riskfaktorer. Målet är att vara en viktig och relevant part i forskningen om barns psykiska hälsa, säger Jens Nygren.

Kontakta gärna Jens Nygren för mer information, tel.  0702-29 73 70

– Vi har adresserat problemet med så kallad räckviddsoro eller räckviddsångest som figurerar bland människor, men också i medierna, när det gäller elbilar. Oron eller ångesten kan förekomma både innan och under körning. ”Kommer jag att kunna göra den där resan på lördag”, frågar föraren sig själv. Men oron finns också redan innan elbilen ens är inköpt.

Det säger Anders Lundström, forskare på avdelningen för medieteknik och interaktionsdesign vid KTH. Tillsammans med bland annat några andra KTH-forskare har han tagit fram en ny teknik och nytt verktyg som visuellt, pedagogiskt och enkelt visar på en karta hur långt man kan åka med sin elbil.

– Verktyget kan fungera som ett bra underlag innan man köper en elbil, men också för elbilsägaren som vill ta ett informerat beslut innan en specifik resa äger rum, säger Anders Lundström.

Så här fungerar verktyget. Användaren klickar på en punkt på kartan, och en geometrisk figur uppenbarar sig runt punkten. Den berättar visuellt hur långt man i den givna situationen kan ta sig avståndsmässigt på kartan innan batteriet är helt urladdat. Användaren klickar så på en annan punkt på kartan som motsvarar dit användaren vill köra, och en rutt läggs upp. Samtidigt uppdateras och krymper den geometriska figuren och batteriindikatorn visar hur mycket elektricitet som förbrukats. Användaren kan sedan fortsätta att lägga upp fler rutter – hur många som helst – till dess att batteriet tagit slut.

Batteriet kan också ”laddas” lite eller mycket mellan två resor, så att fler bilfärder kan göras innan batteriet slutligen måste laddas.

– Verktyget hjälper dig att planera din vardag med elbilen. Till exempel om du har tillräckligt mycket elektricitet kvar så att du kan köra hem från jobbet, äta och sedan åka till gymmet utan att ladda, eller om du måste köra direkt från jobbet till gymmet, säger Anders Lundström.

Tillsammans med forskarkollegorna har Anders Lundström simulerat en rad olika scenarier, men också jämfört verktygets och elbilens uppskattning av elförbrukning.

– Det är ett rimligt antagande att våra beräkningar, som tar hänsyn till yttre faktorer och inte bara stirrar sig blind på spänningen i batteriet, kan förbättra noggrannheten på vad elbilen lovar att dess batteri kan leverera i form av räckvidd. Man kör till exempel sällan bil i ett platt och vindfritt landskap, något som blir väldigt tydligt när man kör elbil, säger Anders Lundström.

Han menar att det finns flera tankar om hur tekniken kan komma att användas i framtiden.

– Förutom som webbtjänst kan tekniken absolut användas på en skärm i elbilen. Det är ett spår som vi haft i åtanke hela tiden. Smartphones och Ipad är andra tänkbara spår där verktyg och tekniken kan användas, säger Anders Lundström.

Han tillägger att de redan har en app som kan köras på smartphones, men det för närvarande går lite för tungt då beräkningarna är komplexa. Därför ska dessa flyttas till det så kallade molnet, det vill säga servrar på internet.

Hur länge behöver då elbilsägarna använda verktyget innan de får ett hum om hur långt de kan ta sig på en laddning? Anders Lundström har svaret.

– Jag tror inte man behöver många minuter för att bilda sig en hygglig uppfattning, som sedan stärks ytterligare i takt med att fler vardagssituationer testas. När det gäller vinterscenarier, helgaktiviteter och längre resor kan dock även fortsättningsvis verktyget vara ett viktigt stöd för elbilsägaren, säger Anders Lundström.
Höst och vår är de bästa årstiderna för elbilar, för då krävs inte så mycket värme eller luftkonditionering, tillägger han. Det blir en annorlunda situation vid lite mer extrema minusgrader, man kan tappa mer än hälften av batterikapaciteten.
Hittills har flera företag visat intresse för tekniken och verktyget, bland andra biluthyrare och försäljare av elbilar. Det är många potentiella kunder som ringer och undrar om elbilen kan fixa resan, berättar Anders Lundström. Verktyget kan vara en extraservice för kunderna då de själva kan testa innan de fattar beslutet att hyra eller köpa en elbil.
 
– Men det händer andra saker i Stockholm också. Projektet Elbil2020 har ambitionen att göra Hammarby Sjöstad till en nationell demostad för elbilar och laddhybrider. Då kan tekniken komma väl till pass, säger Anders Lundström.

Nissan Leaf är den elbilsmodellen som KTH-forskarna hittills arbetat med, men det går enkelt att lägga till flera bilmodeller som Mitsubishi i-MiEV, Tesla Roadster, Peugot iOn och Volvo C30 Electric. På det sättet kan användaren även testa vilken elbil som passar de egna behoven bäst.

– Verktyget hanterar distans idag, och hur mycket energi det teoretiskt går åt att avverka denna distans givet de hastighetsbegränsningar som finns. Vi har även förberett för höjdskillnad som spelar roll för elförbrukningen. I framtiden skulle vi, som jag precis sade, även vilja ha med fler bilmodeller, möjlighet att ändra vikt beroende på antalet passagerare eller bagage, luftmotstånd, temperaturskillnader och vindförhållanden, säger Anders Lundström.

Är detta en teknik som förhoppningsvis kommer att bidra till ökad förståelse och popularitet för elbilen? Är det din förhoppning?

– Det är klart att jag tror det, annars skulle det ju vara meningslöst att forska om och utveckla detta verktyg. Det är lite synd att den potentiella elbilsköparen och -föraren ratar elbilstekniken trots att det inte behövs eftersom elbilen för det allra mesta uppfyller de krav som den potentiella köparen eller föraren har, säger Anders Lundström.

INFORMATION OCH KONTAKT
Forskningen har Anders Lundström bedrivit tillsammans med Cristian Bogdan och Filip Kis (också KTH-forskaren), samt teknikkonsulten Ingvar Olsson på Tritech och i samarbete med SICS ICE-Lab som leds av Lennart Fahlén. Forskningen är finansierad av STandUP for Energy och EIT ICT Labs.

För mer information, kontakta Anders Lundström:
073 – 361 99 41 eller andelund@kth.se.

Studien är det första översiktliga försöket att direkt jämföra effekten av artförluster med de förväntade effekterna av andra miljöförändringar orsakade av människan.

Många har antagit att effekterna av förluster av biodiversitet är försumbara jämfört med andra störningar men det är viktigt att bevara artrikedomen.

Resultaten understryker betydelsen av att skydda och bevara den biologiska mångfalden både lokalt, nationellt och internationellt, anser forskarna, som kommer från tio institutioner i USA, Kanada och Sverige.

Forskarna var själva förvånade över resultatet.

– När vi påbörjade denna studie visste vi att artrikedomen är viktig för våra ekosystem, men ingen av oss kunde komma ens med en kvalificerad gissning gällande hur viktig den är om man jämför med andra miljöförändringar, säger Lars Gamfeldt , som deltog i studien och är forskare vid Institutionen för biologi och miljövetenskaper, Göteborgs universitet.

Produktionen och nedbrytningen påverkas
Forskning under de två senaste decennierna har visat att mer artrika ekosystem är mer produktiva, och att den snabba takt i vilken arter utrotas kan påverka naturens förmåga att leverera mat, rent vatten och ett stabilt klimat.

Men hittills har det varit oklart hur en utarmad biologisk mångfald påverkar våra ekosystem i jämförelse med andra av människan orsakade miljöförändringar.

Resultaten av den nya studien visar att framtida förluster av biologisk mångfald kan påverka växtproduktionen och nedbrytningen av döda växter lika mycket som global uppvärmning och föroreningar. Forskarna bakom den aktuella studien anser att utarmningen av antalet arter kan räknas som en av de fem allvarligaste förändringarna i den globala miljön idag.

Forskarnas sammanställning visar att i områden där man lokalt förlorar 1-20 procent av växtarterna har det försumbar effekt på produktionen jämfört med andra miljöförändringar.

Starkt negativa effekter
I ekosystem där man förlorar 21-40 procent av arterna kan man däremot förvänta sig att produktionen minskar med 5-10 procent. Denna effekt är i samma storleksordning som den av global uppvärmning och ökad UV-strålning.

När 41-60 procent av arterna går förlorade är effekterna av samma storleksordning som försurning och övergödning.

– Samtidigt som vi människor oroar oss för ökade priser och en ekonomisk recession, bör vi också vara medvetna om att vi kan vara på väg ner i en ekologisk depression. Och en sådan kan få allvarliga konsekvenser för mänskligheten, säger Lars Gamfeldt.

Forskarna till studien anser att de kraftiga negativa effekterna av en minskad artrikedom betyder att de beslutsfattare som letar efter lösningar på andra tryckande miljöproblem också måste vara medvetna om de potentiellt negativa effekterna på den biologiska mångfalden.

– Att förlora hälften av alla växtarter i ett område är som att duscha det med surt regn, så uttrycker en av mina kollegor det, säger Lars Gamfeldt.

Nästa steg för forskargruppen är att undersöka hur förluster av arter och andra miljöförändringar samverkar och vad nettoeffekten är.

– Den stora utmaningen nu är att förstå och förutsäga den kombinerade effekten av alla de utmaningar som våra ekosystem står inför, säger  Lars Gamfeldt.

KONTAKT
Lars Gamfeldt, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskaper
031- 786 29 20, 0703-39 39 21
lars.gamfeldt@gu.se

Inga-Lill Grahn har i en avhandling i nordiska språk vid Göteborgs universitet undersökt hur orden tänka och tanke används i tre samtal hämtade från programmet Radiopsykologen i Sveriges Radio. Två olika språkvetenskapliga analyser har genomförts på materialet. Dels en studie av grammatiken i konstruktioner där orden tänka och tanke finns med, dels en studie av interaktionen mellan samtalarna.

– Min undersökning visar att samtalarna inte bara talar om tänkande i termer av att någon tänker, utan framförallt i termer av ett pågående samspel mellan någon som tänker och själva tanken, säger Inga-Lill Grahn. I detta samspel används verb som varken är abstrakta eller mentala, utan som tvärtom beskriver konkreta, materiella och verbala företeelser. Till exempel framkommer att tanken slår till, talar och drar med sig tänkaren till oönskade platser, och att tänkaren ger igen med samma mynt.

Inga-Lill Grahns grammatiska analys av språkliga konstruktioner där orden tänka och tanke ingår visar en tänkare som inte verkar särskilt rationell utan som snarare ofta tappar kontrollen i relation till sin egen tanke. Analysen av interaktionen i samtalen kompletterar den grammatiska analysen och understryker hur språkbruket bidrar till den rådgivning som pågår i radioprogrammet, i vilken det gäller att formulera och lösa inringarens problem. Det går till så att samtalarna gemensamt formulerar ett problem där tänkaren är i underläge i förhållande till tanken och därefter en lösning där tänkaren istället är i överläge.

– Filosofen Ludvig Wittgenstein menade att för att förstå vad ord egentligen betyder måste man studera hur de används. Detta är också min utgångspunkt i avhandlingen; jag utgår ifrån att det vi talar om när vi talar om att tänka också skvallrar om vår föreställning om tänkandet, säger Inga-Lill Grahn.

KONTAKT
Inga-Lill Grahn,
telefon: 031—786 5917,
mobil: 0709—28 90 36,
e-post: inga-lill.grahn@svenska.gu.se

AVHANDLINGEN
Tala om att tänka — om processer och projekt vid användning av orden tänka och tanke i tre samtal Tid och plats för disputation: Lördagen den 5 maj 2012, kl.10.15 i Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg Opponent: Professor AnnaMalin Karlsson, Södertörn
Länk till avhandlingen: http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/28878/1/gupea_2077_28878_1.pdf

Av studiens resultat framgår att andelen alkoholrelaterade dödsolyckor av alla olyckor är ungefär lika stor i tätort som på landsbygd. På det statliga landsbygdsvägnätet är andelen alkoholrelaterade olyckor störst på tvåfältsvägar utan mittseparering. På dessa vägar är alkoholrelaterade olyckor dessutom vanligare på vägar med hastighetsgräns 60–70 km/tim än på vägar med 80–100 km/tim samt vanligare på sekundära och tertiära länsvägar än på övriga vägkategorier.

För olyckor med svårt skadade fick man i studien liknande mönster avseende vägtyp, hastighetsgräns och vägkategori, men det går inte att se lika tydliga skillnader som för dödsolyckorna när det gäller hastighetsgräns och vägkategori.

Av resultaten framgår vidare att 52 procent av de alkoholrelaterade dödsolyckorna inträffar nattetid klockan 22–07. Förare under 25 år förekommer i 53 procent av alla alkoholrelaterade dödsolyckor nattetid, men bara i 14 procent under förmiddag och 10 procent under eftermiddag. Även i prov från polisens bevisinstrument utgör de unga förarna en större andel av alla misstänkta förare nattetid än under dagtid.

VTI-forskarna har också funnit att de drogrelaterade dödsolyckornas fördelning på olika delar av vägnätet snarare liknar de nyktra dödsolyckornas fördelning än de alkoholrelaterade dödsolyckornas fördelning.

Resultatet presenteras i VTI notat 14-2012

De 11 doktoranderna bedriver forskning och förbereder sina avhandlingar inom ämnen som redovisning, marknadsföring, hållbarhet och fastighetsföretagande.

– Handelshögskolan vid Åbo Akademi rankas som den bästa ekonomiutbildningen i Finland. För vår del är samarbetet det första steget mot att ekonomutbildningen vid Högskolan i Gävle ska få forskarutbildningsrätt. Vi stärker vår spetsforskning inom byggd miljö och människa, kommenterar Arne Fagerström, universitetslektor.

Samarbetet innefattar gemensamma seminarier, forskningsutbyte och dessutom att tillsammans bedriva doktorandutbildningen.

Den första workshopen, som äger rum i Gävle under torsdagen och fredagen, består av doktorandpresentationer och diskussioner samt under den andra dagen två föredrag – Natalia Semenova föreläser om ”Hållbarhet – kan det vara lönsamt?” och Pontus Cerin om hållbarhetsfrågor inom fastighetsbranschen.

I höst väntar en ny workshop, denna gång på Handelshögskolan vid Åbo Akademi, för samma grupp doktorander.

– Ekonomi är ett område som kan ge goda forskningsbidrag till Högskolan i Gävle inom hållbar utveckling. Sådan forskning kan bland annat handla om hur värdeskapande sker i ett hållbart perspektiv, säger Arne Fagerström.

KONTAKT OCH INFORMATION
Arne Fagerström, universitetslektor, Akademin för utbildning och ekonomi
Tel: 026-64 87 05 eller 073-030 02 60

Alla levande organismer lagrar genetisk information som deoxyribonukleinsyra (DNA). I arvsmassan (genomet), som består av DNA, finns tusentals gener som i huvudsak utgör organismens egenskaper. Byggstenarna till DNA är fyra så kallade deoxyribonukleosidtrifosfater: dTTP, dCTP, dATP och dGTP. Den huvudsakliga produktionen av dem styrs hos alla organismer av enzymet ribonukleotidreduktas. Regleringen av byggstenarna har avgörande betydelse när arvsmassan ska kopieras i samband med celldelning (DNA-replikation) eller repareras vid skador. Om den genetiska koden inte kopieras exakt eller om DNA-skador inte kan repareras uppstår en mutation. Vid både reparation och replikation är regleringen av de fyra DNA-byggstenarna av stor betydelse eftersom höga eller obalanserade koncentrationer ökar antalet mutationer, vilket kan kan leda till genetisk instabilitet och cancer.

I avhandlingen studeras bakjäst, Saccharomyces cerevisiae, där koncentrationerna av de fyra byggstenarna inte är lika höga utan hålls balanserade i ett visst förhållande till varandra av ribonukleotidreduktas. I jästceller har man tidigare kunnat visa att koncentrationerna ökar i samband med en DNA-skada. Det ger en högre tolerans mot DNA-skador, men leder samtidigt till en högre mutationsfrekvens.

I ett delarbete visas nu att enzymet polymerase epsilon, som vanligen förknippas med DNA-replikation, kan kopiera förbi vissa typer av DNA-skador med hjälp av höga koncentrationer av de fyra byggstenarna. I två andra delarbeten visas att olika mutationer i en specifik del av ribonukleotidreduktas hos jästcellerna resulterade i specifika typer av obalans i koncentrationerna av byggstenarna. Dessa obalanserade och mutationsframkallande koncentrationer undgick upptäckt av cellernas kontrollsystem om inte en eller flera av byggstensnivåerna var så låga att DNA-replikationen stoppade.

Jörgen Wiberg, som är född och uppvuxen i Kramfors, har magisterexamen i biomedicin samt läkarexamen från Umeå universitet. Han är anställd som läkare på en forskar-AT vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå och doktorand vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet.

KONTAKT
mobil 073-048 62 32
e-post jorgen.viberg@medchem.umu.se

LÄNK TILL AVHANDLING
urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-54203

DISPUTATION
Fredagen den 11 maj försvarar Jörgen Wiberg sin avhandling med titelnMechanisms controlling DNA damage survival and mutation rates in budding yeast(svensk titel: Mekanismer som styr mutationsfrekvenser och överlevnad efter DNA-skada i jästceller). Disputationen äger rum kl. 09.00 i KB3A9, KBC-huset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Per Sunnerhagen, Lundbergslaboratoriet, Göteborg.

Ökad vattentemperatur och större tillgång till markbundet kol i Östersjön. Båda är tänkbara effekter av klimatförändring.

– Det råder komplexa förhållanden mellan temperatur och landbaserade närsalter såsom kol, kväve och fosfor och hur dessa interagerar är avgörande för hur fiskproduktionen kommer påverkas i framtiden, sammanfattar Robert Lefébure sina resultat.

Hans undersökningar visar dessutom hur en av våra vanligaste fiskar, storspigg, generellt äter och växer bättre vid högre temperaturer än vad vi finner i Östersjön i dag.

Tätheten av storspigg har ökat i Östersjön under de sista åren och till stor del påverkat flera havsområden negativt, på grund av att de äter stora mängder djurplankton samt yngel av andra fiskarter.

– Denna effekt kommer troligen att förstärkas om temperaturen i Östersjön skulle öka, säger han.
De marina fältförsöken har Robert Lefébure utfört på Umeå marina forskningscentrums mesokosmanläggning. Mesokosmer består av stora tankar med vatten där temperatur och ljus kan detaljstyras.

Robert Lefébure är född och uppvuxen i Stockholm och har en masterexamen i naturresurshållning från Stockholms universitet.

OM DISPUTATIONEN
Fredagen den 4 maj försvarar Robert Lefébure, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap samt Umeå marina forskningscentrum, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Effects of temperature and terrestrial carbon on fish growth and pelagic food web efficiency. Svensk titel: Effekt av temperatur och terrestert kol på fisktillväxt och pelagisk födovävs effektivitet. Disputationen äger rum kl 10.00 i Sal N360, Naturvetarhuset.Fakultetsopponent är professor Lars Rudstam, Dept. of Natural resources, Cornell University, NY, USA.

KONTAKT
E-post: robert.lefebure@emg.umu.se
Telefon: 072-225 00 48

AVHANDLING
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-54028

Bland patienter med psykossjukdom är det mycket vanligt med återfall. Eftersom människor i psykos saknar sjukdomsinsikt handlar det ofta om tvångsvård – en ibland traumatisk upplevelse där du medicineras och slås i bälte mot din vilja.

Forskare vid Sahlgrenska akademin har i en studie tillsammans med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Lunds universitet och Vårdalinstitutet intervjuat tolv personer som tvångsomhändertagits för psykossjukdom.

Studien har resulterat i en ”individuell samarbetsplan”, som syftar till att förbättra tvångsomhändertagandet, och som nu införts vid två vårdkedjor för psykossjukdom i Västra Götaland.

– Det här är ett nytt sätt att samarbeta med tvångsvårdade patienter, genom att ta tillvara deras kunskaper och erfarenheter av vården, säger Eva Andréasson, forskare vid Sahlgrenska akademin och psykiatrisjuksköterska vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
  
Samarbetsplanen innehåller tre delar. I den första, som görs när patienten är utskriven och tvångsvården och har återhämtat sig, får patienten betygsätta olika moment i vården – synpunkter som sedan återkopplas till vårdenheten.

I nästa del får patienten beskriva hur han eller hon skulle vilja omhändertas vid eventuellt återfall. I många fall har patienterna väldigt konkreta önskemål, till exempel råd om hur personalen ska få dem att självmant ta sin medicin. Den tredje delen handlar om att patienten utvärderar och betygsätter vården vid ett eventuellt återfall.

Resultaten från samarbetsplanen har ännu inte utvärderats, men den bakomliggande studien visar på flera teman som tvångsomhändertagna anser särskilt viktiga, bland annat behovet av att vara delaktig, självständig och att ”bli sedd som en medmänniska”.

Det är dock inte alla patienter som klarar att upprätta en individuell handlingsplan.

– Att utföra tvångsåtgärder är oerhört svårt, och trots goda intentioner blir det inte alltid så bra för patienten som man önskat. Tanken på att kanske behöva tvångsvård igen kan därför bli för jobbig för en del, säger Eva Andréasson.

– Vår förhoppning är ändå att samarbetsplanen ska minska patienternas lidande och bidra till att öka kunskapen om vilket stöd de behöver.

Studien Patients treated for psychosis and their perceptions of care in compulsory treatment: basis for an action plan publicerades i Journal of Psychiatric And Mental Health Nursing.

UR STUDIEN: RÖSTER OM TVÅNGSVÅRD:  
”Jag tycker som sagt att de kunde tilltala mig oftare. Om man är inne i sina egna psykotiska tankar, då är det bra att bli lite distraherad. Det kan vara om vädret, sport eller vad som helst”

”Jag hade fått för mig att det fanns en gaskammare i källaren på psyket, att de gasade patienterna där (—). Då berättade han att han hade duschat där, att det var personalduschar. Jag tyckte det var bra att han sa det. För en del i sjukvården vill inte prata om vanföreställningar, de sopar liksom undan dem”

”Jag vill ha sällskap hela tiden när jag kommer in, för då är jag väldigt rädd”

– Vår del i Testsite E18 innebär att vi har åtta sensorer i vägbanan som mäter temperatur, vattenhalt och elektrisk konduktivitet i vägen. Vi har även en tjälstav placerad i vägen för att mäta temperaturen på flera punkter på djupet, berättar Håkan Carlsson, laboratoriechef på VTI.

– Dessutom bidrar VTI med utrustning för styrning och insamling av mätdata samt kvalitetskontroll och aggregering av insamlad data, kompletterar forskningsingenjör Håkan Wilhelmsson, VTI.

Forskningsresultat som man kommer fram till genom Testsite E18 ska leda till mindre salt på vägarna och större förståelse för vad olika insatser får för konsekvenser i naturen och för grundvattnet.

Syftet är att påverka miljön så lite som möjligt och skapa ett hållbart samhälle. Testsite E18 ska kunna ge svar bland annat på frågor som hur klimatförändringarna påverkar en väg, om grundvattnet förorenas av vägvatten och hur man plogar effektivare vintertid. Resultaten ska också ge svar på hur mycket salt en väg behöver och var gränsen går för när naturen påverkas av saltet.

Hos Testsite E18 samlas alla mätningar på ett och samma ställe och mätresultaten levereras i realtid dygnet runt till alla som önskar ta del av dem.

Exempel på mätvärden som samlas in är temperatur, tryck, fukt, salt, ph-värden och turbulens. Vägforskningsstationen ska utgöra en knutpunkt för forskare från olika organisationer och bidra till marknadens utveckling av nya idéer.

– Syftet är att få fram bättre metoder och beslutssystem för att sänka kostnaderna och ge säkrare vägar. Men framför allt ska nya metoder skona miljön genom att saltningen optimeras och miljöeffekterna minimeras, och detta utan att trafiksäkerheten och framkomligheten äventyras, sammanfattar Håkan Carlsson.

Avhandlingen Lay Health Worker Programmes as a Public Health Approach in South Africa försvaras vid Nordic School of Public Health NHV den 11 maj. Karin Daniels är forskare vid NHV och det medicinska forskningsrådet Medical Research Council i Sydafrika.

Med en egen historia nära knuten till kampen för apartheid vill hon med sin forskning bidra till att synliggöra dessa många människors frivilliga arbete, så att besluten som tas inom hälsovården understödjer det.

Det är viktigt att rätt beslut fattas, annars kan det stora arbete som utförs av outbildade men som bidrar till hälsovården, försvåras.

– Dessa hårt arbetande lågutbildade personer gör en stor insats men behöver få rätt stöd, inte minst i lagstiftningen, säger Karen Daniels som undersökt fenomenet internationellt förutom inom Sydafrika.
I en genomgång av 80 studier visar hon att ickeprofessionella kan göra stora insatser när det gäller hejdande av smittosamma sjukdomar samt förbättrad hälsa bland nyblivna mödrar och nyfödda.
  
Men avhandlingen visar också att de bär en stor vårdbörda och att dessa hårt arbetande oftast kvinnor behöver både stöd och skydd.

ÖVRIG INFORMATION
Avhandlingen försvaras offentligt vid NHV klockan 13:00 den 11 maj 2012 i Aulan, Nordic School of Public Health NHV vid Nya Varvet i Göteborg. Alla är välkomna!

Thesis Title: Lay Health Worker Programmes as a Public Health Approach in South Africa

Celiaki, även kallad glutenintolerans, är en kronisk sjukdom där intag av gluten startar en immunologisk reaktion som bland annat skadar tunntarmens slemhinna. Sjukdomen anses idag vare ett folkhälsoproblem i stora delar av världen. Åtminstone en procent av Sveriges befolkning uppskattas vara drabbad och merparten av dessa personer lever utan kännedom om sin sjukdom.

Avhandlingen visar att personer med celiaki lever länge med sin sjukdom odiagnostiserad, vilket medför att deras hälsa försämras. En glutenfri kost, vilket innebär att utesluta vete, korn och råg, minskar effektivt symtomen och höjer den hälsorelaterade livskvaliteten till samma nivå som övriga befolkningen.

Traditionellt förknippas celiaki med magrelaterade symtom, framför allt diarréer. Numera är det känt att de flesta drabbade har symtom som inte direkt brukar förknippas med sjukdomen. Det kan vara blodbrist och trötthet; många saknar helt bekymmer med magen. Just svårigheterna att koppla symtom till sjukdom bidrar sannolikt till att det tar lång tid för många att få sin celiaki-diagnos. Ökad kunskap om sjukdomen i läkarkåren skulle sannolikt minska tiden till diagnos och därmed bördan av att leva med obehandlad celiaki.

Genom massundersökning, så kallad screening, av hela eller delar av befolkningen skulle det vara möjligt att förkorta tiden till diagnos och även hitta fall som i annat fall aldrig skulle ha blivit upptäckta. För att kunna rekommendera en screening behöver emellertid vissa villkor vara uppfyllda, och i avhandlingen utvärderas några av dem. Bland annat visas att sjukvårdskonsumtionen minskar efter en celiakidiagnos och att föräldrarnas betalningsvilja för en screening av sitt barn i årskurs 6 i genomsnitt är högre än kostnaden. Enligt avhandlingen behövs det emellertid ytterligare studier innan det går att ge rekommendationer om screening.

Fredrik Norström arbetar som statistiker vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och är där doktorand vid enheten för epidemiologi och global hälsa. 

KONATKT
tel. 090-785 89 62
mobil 070-538 35 43 
e-postfredrik.norstrom@epiph.umu.se

Läs hela eller delar av avhandlingen på
urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-54058

Studien bygger på att 15 otränade personer genomförde ett träningspass på en ergometercykel varefter forskarna med en ny analysmetod mätte hur mycket stress som detta gav upphov till i kroppen. Därefter drack försökspersonerna ett glas tomatjuice varje dag i fem veckor. När personerna testades igen med ergometercykel, hade stresseffekten helt försvunnit om man ser på genomsnittet för försökspersonerna. Därefter följde en femveckorsperiod utan tomatjuice och då kom stresseffekten tillbaka. I den tredje delen av testet fick försökspersonerna återigen dricka ett glas tomatjuice om dagen i fem veckor vilket än en gång resulterade i en minskning av stressen.

Tomatjuice innehåller antioxidanter och speciellt mycket av antioxidanten lykopen som allmänt anses vara bra för kroppens försvar mot radikaler. Och det är just radikaler som bildas när man utsätter kroppen för hård fysisk träning.

– Resultatet var oväntat positivt eftersom det räckte med ett glass om dagen. Det betyder antagligen att just tomat innehåller mycket starka antioxidanter mot just denna typ av stress, säger Siamak Haghdoost som är den forskare vid Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi som lett studien.

INFORMATION OCH KONATKT
För mer information kontakta: Siamak Haghdoost vid Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi, Stockholms universitet. Tel: 070-4852188, e-post: siamak.haghdoost@gmt.su.se

Studien publiceras i Nutrition Journal onsdag den 2 maj 2012, www.nutritionj.com

Funcfood – forskning om livsmedel och hälsoeffekter Forskningen kring tomatjuice och biokemisk stress är en del av forskningsprojektet Funcfood som omfattar fem europeiska institutioner och tre indiska forskningscentra. Den europeiska delen finansieras genom EU:s sjunde ramprogram och leds från Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi vid Stockholms universitet.

Syftet med projektet är att studera och välja livsmedelsingredienser som är fördelaktiga med hänsyn till hälsoeffekter i form av skydd mot DNA-skador, skador på proteiner, oxidativ stress samt biokemisk och fysiologisk status via hälsokontrollen. Studien utförs genom att detektera den skyddande effekten av antioxidanter, som är tillgängliga på marknaden, och ges i form av kosttillskott/livsmedel, i friska personer som dagligen exponeras för carcinogener, som till exempel rökare som exponeras för tobak och rök.
 

Många människor med diabetes drabbas av en synnedsättning, så kallad diabetesretinopati. Det är en komplikation i ögats näthinna som börjar med suddiga fläckar i synfältet och i värsta fall leder till blindhet. Ju längre man haft diabetes, desto svårare blir problemen.

– Vi var intresserade av hur patienter med den här komplikationen mådde, och hur mycket den kostar samhället, säger Emelie Heintz, doktorand i hälsoekonomi, som disputerar 4 maj.

Avhandlingen bygger dels på en registerstudie över 12 026 patienter med diagnosticerad diabetes i Östergötland åren 2001–2007, dels på intervjuer med 167 personer med avseende på livskvalitet.

Sjukdomen fanns hos fyra av tio med diabetes typ 1 och hos tre av tio med diabetes typ 2, vilket tyder på att det idag är färre som drabbas jämfört med för 10-20 år sedan. Hälso- och sjukvårdens kostnader bara för denna ögonkomplikation beräknades till cirka 100 miljoner kronor per år, men en större post verkar ligga utanför hälso- och sjukvården och omfatta bland annat informell vård som ges av anhöriga. Detta medräknat hamnar summan på omkring 400 miljoner kronor per år, en siffra som exempelvis kan jämföras med den totala kostnaden för all hudcancer: 1 400 miljoner kronor per år.

Patienter som fått sämre syn som en konsekvens av sin diabetes visade sig inte oväntat ha en lägre livskvalitet på grund av problem med att till exempel läsa, känna igen bekanta på långt håll och röra sig obehindrat. De kände också en ökad oro och ångest.

– Vi förväntade oss att många skulle oroas av själva diagnosen. Men den stora skillnaden i livskvalitet uppstod inte förrän man började se riktigt dåligt, säger Emelie Heintz.

I intervjuerna använde hon fyra olika metoder att mäta livskvalitet.
– Det är viktigt att undersöka hur väl de olika instrumenten fångar effekterna av sjukdomen, eftersom resultaten bland annat används vid beslut om vilka behandlingar som ska ingå i det svenska högkostnadsskyddet för läkemedel, säger Emelie Heintz. Därför är det intressant att man kan få olika resultat beroende på vilket instrument man använder.

I en ofta använd metod ombeds patienten att tänka sig in i att leva i sitt nuvarande hälsotillstånd under en viss tid, vanligtvis tio år eller den statistiskt förväntade återstående livslängden. Sedan får de besvara frågan: hur många år är du villig att avstå mot att få leva helt frisk under den tid som blir kvar? Ju fler år man är beredd att byta bort, desto sämre upplever man sin livskvalitet.

Metoden, ”time trade-off”, har dock svagheter som kan leda till snedvridna värderingar om patientens egna förväntningar på livslängden skiljer sig från frågeställarens.

– Om jag gav dem 40 år i övningen och de själva trott att de ska leva i bara 35 år till, då var de beredda att byta bort ett större antal år. Om man inte tar hänsyn till detta riskerar man felaktiga resultat vilket i sin tur kan leda till en felaktig fördelning av hälso- och sjukvårdens resurser, säger Emelie Heintz.

AVHANDLING
Health economic aspects of diabetes retinopathy av Emelie Heintz. Linköping University medical dissertations No. 1293. Den läggs fram fredag 4 maj 2012 kl 9:00 i Eken, Campus US, Linköping. Opponent är professor Josephine Mauskopf, Duke University, USA.

KONTAKT
Emelie Heintz 0709-567569, emelie.heintz@liu.se

Kommunikationsforskarna vid Mittuniversitetet har i sin studie kartlagt hur ett antal organisationer använder sig av sociala funktioner i sina intranät. Studien är helt unik, ännu är forskningen om sociala medier outvecklad, och sociala intranät har hittills inte studerats. Nyttan och framgångsfaktorerna beskrivs i en rapport som nu publiceras.

Resultaten visar att det kan vara svårt att börja använda sociala funktioner, men de som lyckas ser att de sociala intranäten ökar medarbetarnas engagemang, underlättar den interna kommunikationen, samarbetet över gränserna och att dela med sig av kunskap.

– Den viktigaste framgångsfaktorn är att verktygen stödjer medarbetarnas behov och integreras i det vardagliga arbetet, säger projektledaren Kicki Strandh.

– Alla organisationer jag intervjuat betonar att uthållighet är avgörande för att lyckas med att få de sociala intranäten att bli nyttiga för medarbetarna, säger forskaren Lena Lundgren.

Projektet har finansierats av externa sponsorer: Arla, PostNord, Sigma, Sundsvalls kommun och Sveriges Informationsförening. Nu vill forskargruppen gå vidare med en fördjupad studie, för att se hur de sociala intranäten kan skapa värde i organisationerna.

– Vi söker nu företag som vi kan studera och som även kan vara med och finansiera nästa fas, säger docent Catrin Johansson.

Utvecklingen av ny kommunikationsteknik går snabbt, och det gäller att dra nytta av de möjligheter den ger. Många organisationer håller just nu på att utveckla sina sociala intranät. Mittuniversitetets forskning på det här området bidrar med kunskap om utmaningarna och vad som krävs för att lyckas.

KONTAKT
Kicki Strandh, projektledare, 070-346 59 87, e-post: kicki.strandh@miun.se
Lena Lundgren,  forskare, 070-547 09 70, e-post:  lena.lundgren@miun.se
Catrin Johansson, forskningsledare, 070-554 26 69, e-post: catrin.johansson@miun.se