Projektet ”3D sound design” leds av fr. v Arne Nykänen, forskarassistent,
Anders Ågren professor och André Lundkvist doktorand, samtliga inom
ämnet Teknisk akustik vid Luleå tekniska universitet. Foto Leif Nyberg. 

I ett nytt projekt ”3D sound design” vid Luleå tekniska universitet ska forskare från flera ämnen utveckla informationssystem för bilar i samarbete med Volvo Personvagnar. Akustiker, psykologer, musiker, kompositörer och designers ska samverka och utveckla system som t.ex. kan varna bilförare för älgar nära vägen. 

– Ett sådant system ska kunna ge en indikation till föraren om att det är ett föremål på sidan om vägen som det finns en fara kopplad till. Vi ska titta på vilket som är det bästa sättet att ge föraren information om det här, säger Anders Ågren professor i Teknisk akustik vid Luleå tekniska universitet.

7 miljoner kronor finansierar ”3D sound design” som är samfinansierat av Volvo och Trafikverket inom FFI-programmet. Syftet med ”3D Sound Design” är att kunna använda ljud för ökad trafiksäkerhet och bättre förarmiljö och genom det stärka Volvos varumärke. Teknisk akustik är ämnesområdet för projektet men unikt är att man samarbetar över flera ämnesdiscipliner som komposition, design och teknisk psykologi. Det senare handlar om hur äldre bilförare som får sämre arbetsminneskapacitet kan hantera ”just nu” situationer och det förra om hur ljudsignaler skall komponeras för att förmedla risknivå, brådska, typ av information och varumärkesidentitet.

– Vi är bra på det här och unika genom att vi kopplar ihop dessa ämnen med akustiken, säger professor Anders Ågren.

Det är för att skapa ljud utifrån idéer och helhetstänkande som man kopplat in musiker och kompositörer i projektet. Det handlar om att hitta en designmetodik för ljud, i likhet med hur designers visualiserar bilder, och utveckla verktyg som gör det möjligt att skissa ljud tillsammans med fordonsutvecklaren.

– Vi tog in musiker och kompositörer som skissade kan man säga och sedan utvecklade vi visuella och auditiva  gränssnitt som gjorde det enkelt att kommunicera med användare  och beslutsfattare i den här processen, säger Arne Nykänen, forskarassistent i Teknisk akustik.

Forskarna i ”3D sound design” kommer att undersöka hur kommunikationen med föraren skall ske för att bilkörningen skall bli så säker som möjligt.  Är ett ljud för t.ex. älgvarning i fordon, kanske i kombination med signaler till andra sinnen, bästa sättet att ge föraren information om en fara och i vilken form och från vilken riktning ska varningen i så fall komma, är några forskningsfrågor.

– En viktig aspekt är att kunna dra uppmärksamhet till viktiga händelser i omgivningen utan att dra den från andra viktiga saker, att ha balans och sätta rätt nivå på varningen, säger professor Anders Ågren. 

I forskarnas labb finns körsimulatorer där man under kontrollerade former kan testa körförmågan samtidigt som försökspersoner utför andra uppgifter av olika slag. Med hjälp av dessa kan man mäta hur prestationerna påverkas av olika ljud.  I en förstudie har forskarna kunnat visa att det faktiskt blir en skillnad i prestation beroende på var man placerar ljuden.

– Vi ska utöka förstudien för att hitta effekter av placeringar av ljud och så håller vi på med teknik för att virtuellt placera ut ljuden i rummet var som helst, även utanför bilen, säger André Lundkvist, doktorand inom projektet vid ämnet Teknisk akustik.    

LÄS MER OM PROJEKTET
http://www.ltu.se/research/subjects/Teknisk-akustik

Den vuxna befolkningen i Vietnam står inför en växande våg av kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar. Mellan 2001 och 2009 steg det genomsnittliga blodtrycket med 0,9 mmHg, kroppsvikten med 0,4 kg och midjeomfånget med 0,5 cm per år, vilket vida överstiger prognoserna för regionen. Olycklig nog uppträder riskfaktorerna i allmänhet samtidigt, vilket skapar utmaningar och ställer höga krav när det gäller att ta hand om ett stort antal personer i riskzonen i ett land med begränsade resurser. Bara en mycket liten andel, 1,9 %, av dem med hög 10-årsrisk för hjärt-kärlsjukdom har fått effektiv behandling. En färsk studie i landet visar att insatser mot flera riskfaktorer samtidigt är vida mer effektiva än insatser mot bara en av dem.

I avhandlingen studeras och värderas en vårdmodell som på kommunnivå kunde förbättra både den lokala hjärtsjukvården och kunskaperna om riskfaktorer, framför allt via individuella blodtryckskontroller. Resultaten visar att det finns möjligheter att åstadkomma detta lokalt och med förhållandevis små resurser, inte bara för personer med högt blodtryck men också för befolkningen som helhet. Efter tre år med programmet sjönk det genomsnittsblodtrycket hos vuxna i området med 3-4 mmHg.

KONTAKT OCH INFORMATION
Nguyen Ngoc Quang är läkare vid avdelningen för kardiologi vid Hanoi Medical University, Vietnam, och doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.
Nguyen Ngoc Quang  är engelskspråkig och kan nås på
mobil +84-913-530-888
e-post quangtm@gmail.com

Fredagen den 1 juni försvarar Quang Ngoc Nguyen, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Förebyggande av riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom i Vietnam: Integrering av folkhälsoperspektiv och klinisk verksamhet (engelsk titel: Understanding the Managing of Cardiovascular Disease Risk Factors in Vietnam – Integrating Clinical and Public Health Perspectives)

Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal 135, enheten för allmänmedicin, NUS.
Fakultetsopponent är professor Göran Bondjers, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-55132

Hälsofrämjande arbetsliv är en av två profiler vid Högskolan i Gävle (den andra är Byggd miljö). Inom området bedrivs framför allt forskning om belastningsskador (Centrum för belastningsskadeforskning) men även inom folkhälsovetenskap, vårdvetenskap, socialt arbete och psykologi, miljöpsykologi samt industriell ekonomi.

– Hälsofrämjande arbetsliv är ett stort forskningsområde och att vi får egen forskarutbildningsrätt visar på vilken hög kvalitet forskningen har. Vi fullföljer vår forskningsstrategi och får en unik position genom två starka profiler, som nu vardera har både forskarutbildning och masterexamensrätt, kommenterar rektor Maj-Britt Johansson.

– Att vi får forskarutbildningsrätten är ett bevis på att vi har en forskningsmiljö som redan är stark men som samtidigt kan utvecklas vidare, säger Svend Erik Mathiassen, professor i belastningsskadeforskning med inriktning mot arbetslivsfrågor.

Masterexamensrätt. Sedan masterexamensrätten erhölls för två år sedan, har en masterutbildning i arbetshälsovetenskap startat läsåret 2011/2012. Nu får Högskolan möjligheten att starta en egen forskarutbildning med inriktning mot arbetshälsa.

– Med en sådan forskarutbildning kan vi ta ett nationellt ansvar och locka doktorander från andra universitet och högskolor både i Sverige och utomlands, säger Svend Erik Mathiassen.  

KONTAKT
Svend Erik Mathiassen, professor belastningsskadeforskning
Tel: 026-64 82 06 eller 070-678 81 58

Maj-Britt Johansson, rektor
Tel;026-64 85 10 eller 070-656 41 26

Robot-Era är ett internationellt samarbetsprojekt där tolv partners i Sverige, Italien, Tyskland och Storbritannien ingår. Nyligen träffades 25 av forskarna i Örebro för att dra upp riktlinjerna för det kommande arbetet.

– Vårt mål är att skapa ett så brett system av tjänster som möjligt för att hjälpa äldre människor att leva ett bättre och mer självständigt liv, berättar Alessandro Saffiotti, professor i datavetenskap vid Örebro universitet.

– Därför kommer Robot-Era att täcka in mycket mer än enbart robotar för hemmiljö. Vi ska också utveckla de tjänster som behövs i andra miljöer, utomhus och på offentliga platser.

Rimliga kostnader
Mötet i Örebro handlade om att identifiera vilka tjänster som kan vara till störst nytta för användarna, samtidigt som de ska vara tekniskt möjliga att utforma till en rimlig kostnad. Inomhus kan det handla om dammtorkning, att gå ut med sopor och hämta saker, medan särskilda utomhusrobotar kan leverera varor eller fungera som stöd vid promenader. Robotarna ska kommunicera både med varandra och olika kameror och sensorer som finns inom och utanför hemmet.

Tekniken kommer att testas i forsknings- och innovationslägenheten Ängen, som ligger i nära anslutning till ett av kommunens äldreboenden.  Omfattande testning kommer också att göras i den italienska staden Peccioli i Toscana.

Projektet är fyraårigt och koordineras av Scuola Superiore Sant’Anna i Italien.

– Användbarhet, accepterbarhet, hållbarhet och att möta de äldres verkliga behov är de främsta prioriteterna inom projektet Robot-Era, konstaterar Alessandro Saffiotti.

VTI notat 22-2012. Den sammanvägda genomsnittliga andelen hjälmanvändare sett över alla cyklistkategorierna har år 2011 ökat kraftigt till den hittills högsta nivån.

Sedan 1988 har VTI genomfört årliga observationsstudier av cyklisters hjälmanvändning på 21 orter i Sverige. Av tradition koncentreras studien på fyra kategorier av cyklister: barn upp till 10 år som cyklar på sin fritid i bostadsområden; barn 6–15 år som cyklar till och från grundskolan; vuxna som cyklar till och från arbetsplatsen; vuxna och barn som cyklar på allmänna cykelstråk.

Resultaten visar att barn upp till 10 år som cyklar i bostadsområden har en genomsnittlig hjälmanvändning på drygt 69 procent. Grundskolebarn använder cykelhjälm i något mindre omfattning, 64,3 procent, men det är stor skillnad mellan olika stadier, 45,5 procent på högstadiet och 83,3 procent på låg- och mellanstadiet. Bland vuxna som cyklar till och från arbetsplatsen är det drygt 24 procent som använder hjälm.

Cykelhjälmsanvändningen har ökat kontinuerligt fram till slutet av 1990-talet då stagnation inträffade under några år. Den nya cykelhjälmslagen för barn upp till 15 år som började gälla i januari 2005 innebar att ökningen åter tog fart och fortsatte till och med 2008, vilket följdes av en stagnation som nu brutits. Den genomsnittliga hjälmanvändningen är 31,8 procent för år 2011, vilket är högre än värdet 27,1 procent för år 2010 och ökningen gäller samtliga fyra cyklistkategorierna som ingått i studien.

Resultaten presenteras i VTI notat 22-2012.

KONTAKT OCH INFORMATION
Mer information: Jörgen Larsson
tel: 013 20 41 81 Mobiltelefon: 070 883 78 36
E-post:jorgen.larsson@vti.se
Foto: Katja Kircher
 

VTI rapport 746. Det finns en förhöjd risk att bli inblandad i en olycka när hastigheten ökar och risken ökar ju högre hastigheten är. Olika studier har dock kommit fram till relativt olika storlek på den förhöjda risken om man kör fortare än medelhastigheten och det finns fortfarande stor osäkerhet i hur den individuella riskkurvan faktiskt ser ut. Däremot finns det generellt ingen förhöjd risk om du kör långsammare än medelhastigheten på vägen.

Detta är några av resultaten man kommit fram till i ett VTI-projekt som beskriver kunskapsläget när det gäller hastighetsspridningens betydelse för trafiksäkerheten. I projektet har man också studerat verkliga förändringar i hastighetsfördelning och uppskattad olycksrisk efter några olika åtgärders införande. Syftet var att få en bättre förståelse för hastighetsspridningens betydelse för trafiksäkerheten och därmed få bättre underlag i arbetet med att planera och utvärdera olika åtgärder.

Studien består av en litteraturgenomgång inriktad på modeller för sambandet mellan hastighet och olycksrisk, en studie av olika åtgärders effekter på hastighetsfördelningen samt en studie som jämför olika modeller som uppskattar olycksrisk.

Resultaten presenteras i VTI rapport 746

KONTAKT
Anna Vadeby
Tel: 013 20 42 34, E-post: anna.vadeby@vti.se

De bärplockare från Asien och Östeuropa som varje år lockas till de svenska skogarna kan vara utsatta för tvångsarbete. REMESO-forskaren Charles Woolfson har, tillsammans med två medarbetare, gått igenom vad som hände sommaren 2010, då 4 000 asiatiska bärplockare kom till Sverige med kontrakt som garanterade dem en fast lön och arbetsvillkor enligt gällande kollektivavtal. Dessa löften sveks emellertid, bland annat av företaget Lomsjö Bär. I september visade det sig att företagets huvudägare hade tömt företagets konton och försvunnit.

Woolfson m. fl. har gått igenom de kriterier som enligt ILO:s definitioner utmärker tvångsarbete. Hot om bestraffning och att arbetarna inte har erbjudit sina tjänster frivilligt är två av dessa kriterier. Att vägra betala ut löner kan karakteriseras som hot om bestraffningar konstaterar forskarna. Frågan om frivillighet knyter de till den information som plockarna fått i sina hemländer vid värvningen. Om de arbetsvillkor som de frivilligt har accepterat sedan inte stämmer med de verkliga, kan frågan ställas om hur frivillig uppgörelsen egentligen är.

Svenska lagar och institutioner är inte anpassade för sådana här händelser, säger Charles Woolfson:
– Sverige har uppmärksammat trafficking men varit mindre alerta när det gäller tvångsarbete. Lagarna är otydliga och det saknas vägledande prejudikat. Det som hände bärplockarna kom för många som en genuin överraskning, en chock. ”Kan detta verkligen hända i Sverige?” var en vanlig reaktion.

Den berömda svenska modellen bygger på två starka och välorganiserade parter som förhandlar på arbetsmarknaden utan statlig inblandning, och som med ärliga uppsåt håller ingångna avtal, konstaterar han vidare. Men den är svår att tillämpa när den ena parten, som i bärplockarnas fall, är uppenbart mycket svagare, och när arbetsgivaren inte håller ingångna avtal.

I Sverige finns heller ingen myndighet som inspekterar arbetsplatser just med avseende på ingångna avtal gällande löne- och andra anställningsvillkor. Vår enda inspektionsmyndighet, Arbetsmiljöverket, ska, som namnet också anger, i första hand inspektera arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket har också försvagats rejält. Mellan 2006 och 2009 skars dess budget ner med en tredjedel. Antalet anställda minskade också kraftigt, exempelvis halverades nästan antalet experter och inspektörer, från 430 till 260.

Skärpta krav bromsade dock tillströmningen 2011 av bärplockare från länder utanför EU. Istället fylldes skogarna av bärplockare från EU-länder i Central- och Östeuropa, där inga arbetstillstånd krävs, och historien upprepades med klagomål om uteblivna löner och omänskliga arbetskrav.

KONTAKT OCH INFORMATION
Den ursprungliga artikeln har varit införd i en rapport från the Council of Baltic Sea States Task Force on Trafficking. Den publiceras också i det aktuella numret av International Journal of Comparative Labour Law and Industrial Relations. Medförfattare är Petra Herzfeld Olsson, forskare i juridik, Uppsala universitet, och REMESO-forskaren Christer Thörnqvist. Vid REMESO bedrivs forskning om migration, etnicitet och samhälle.

För mer information, kontakta Charles Woolfson, 0722- 500787, charles.woolfson@liu.se

När Günter Grass som tysk författare och nobelpristagare kritiserade Israels politik mot Iran framstod han som en mycket polariserande röst i debatten. I sin dikt, ”Was gesagt werden muss”, ifrågasatte han starkt Israels agerande liksom Tysklands förhållningssätt i Mellanöstern. När Grass blandar sig in i en debatt framstår han ofta som ensidig nästintill dogmatisk. I hans romaner är framträdandet ett annat. I en ny avhandling i tyska har Beate Schirrmacher studerat musikens roll i författarens prosa.
Günter Grass prosaverk utmärker sig genom ett mångstämmigt berättande. Alltsedan debutromanen Blecktrumman spelar därför musiken en viktig roll. Detta länge förbisedda faktum undersöker Beate Schirrmacher vid Institutionen för Tyska, Stockholms universitet, i sin avhandling Musik in der Prosa von Günter Grass.

Grass blev musikaliskt skolad som medlem i ett jazzband på 1950-talet, och han har sedan dess ofta samarbetat med musiker.

– När Grass prosa ofta beskrivs som till exempel ”en fuga” eller som ”polyfon” är det en reaktion på hans intermediala arbetssätt, han håller sig inte inom litteraturens ramar. Han är ju bildkonstnär, han har ett stort intresse för film, och så använder han sig också av musik för att få den slags prosa han vill ha, säger Beate Schirrmacher.

I sitt arbete använder sig Beate Schirrmacher av intermedialitetsteorier som utforskar gränsöverskridande konstuttryck. Det är dock mindre frågan om att texten skulle låna något av musiken, förklarar hon. Med hjälp av hänvisningar till musiken framhäver Grass istället textens egen mångstämmighet.

Att ett gränsöverskridande perspektiv är särskilt lämpat för att förstå Grass prosaverk blir tydligt när texter som kritiserats för att vara osammanhängande plötsligt öppnar sig när man läser dem som ett genomförande av ett tema, som ett musikstycke.

– Jag tror att Grass läses fel när man endast tar hänsyn till handlingen. Formen är otrolig viktig, man måste ta hänsyn till hur han berättar: i omtagningar, i uppföranden, i improvisationer, han är så mycket mer präglad av jazzen än vad man tidigare insett, säger Beate Schirrmacher.
När man väl har förstått hur viktiga iscensättningar är för honom så förstår man också något mer hur Grass agerar i offentliga debatter, tycker Beate Schirrmacher, som sist i debatten om hans israelkritiska dikt.
– Han argumenterar inte för eller emot, det är snarare så som om iscensätter det som tidigare trängts undan i debatten. Det är det som skapar så mycket rabalder kring honom. Han hittar gång på gång den ömma punkten.

INFORMATION OCH KONTAKT

Avhandlingen kan beställas via Stockholms universitetsbibliotek eller läsas online

Beate Schirrmacher vid Tyska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 3515, mobil 073-339 52 99, e-post beate.schirrmacher@tyska.su.se

Beate Schirrmacher flyttade till Sverige 2005, efter magisterstudier i Berlin, och började sin forskarutbildning vid Stockholms universitet. Hon arbetar även som frilansjournalist och översättare och hon har tidigare skrivit om Grass i svenska medier, bland annat om Grass förflutna i SS. 

– Man brukar säga att det är rebell-ledarna som bestämmer om ett inbördeskrig slutar, men min studie visar att man måste tänka på före detta soldater också. Det räcker inte med att vädja till dem som stridit, de måste välja att våga lägga ner sina vapen. När de lämnar rebellgruppen har de väldigt lite skydd i samhället, samtidigt som det finns många som vill utkräva hämnd på dem, säger Joakim Kreutz.

I sin avhandling har han sett att internationella organisationer under de senaste tjugo åren ofta bidragit till fredsprocesser genom att erbjuda demobiliserade rebeller med utbildning och jobb – vilket inte alltid gett önskat resultat. En nackdel med den typen av program är att det blir uppenbart vilka individer som har deltagit i konflikten, och de blir därför mer utsatta för våld efter konflikten har slutat.

–  Det räcker ofta med rykten om att våld förekommer för att före detta soldater ska söka upp sina gamla kamrater och starta en ny rebellgrupp. Ett aktuellt exempel är i Burundi där en ny rebellgrupp bildades i november 2011 efter attacker på hundratals före detta medlemmar av en rebellgrupp som skrev ett fredsavtal 2008, säger Joakim Kreutz.

Avhandlingen ”Dismantling the Conflict Trap” menar att det finns andra metoder för att stödja uppbyggnaden av länder som drabbats av inbördeskrig. Rent praktiskt kan det röra sig om stöd till civilsamhället, föreslår Joakim Kreutz, eller genom att skapa nätverk av observatörer som dokumenterar våld och hot.

Den som styr ett land efter en konflikt måste inse att de själva tjänar på att öka säkerheten för alla medborgare, inklusive före detta fiender. Det kommer de att göra om deras egna supportrar protesterar mot att hämndattacker tillåts.   

Joakim Kreutz visar att regeringar tar stor hänsyn till sina supportrars åsikter för hur de agerar i inbördeskrig. Om statens resurser plötsligt behövs för andra behov, till exempel efter en naturkatastrof, så ökar villigheten att söka en förhandlingslösning i en konflikt. Vill man påverka ett konfliktland så måste man vara medveten om detta. Det finns sätt att utnyttja ledares behov av stöd från sin befolkning, vilket till exempel EU har gjort på ett bra sätt gentemot kandidatländerna i östra Europa. Utmaningen är att hitta sätt att använda dessa lärdomar även i konfliktländer i andra världsdelar.

Ladda ner avhandlingen Dismantling the Conflict Trap [Ref 1].

Hon har i sin avhandling studerat vilken mentalitet och pedagogik som styr utformningen av 2000-talets skola, och hur utbildningens villkor och processer kan förklaras och förstås i ett historiskt perspektiv. Som källmaterial ingår 351 nyhetsartiklar om utbildning i Västerbottens Kuriren som publicerats 1 september 2005 – 31 augusti 2006.  

Ett av avhandlingens viktigaste resultat är att den samtida pedagogiken försöker smälta samman två oförenliga läror – å ena sidan finns ett krav på självständigt kunskapande mellan elever, något som fordrar mycket tid och bearbetning, å andra sidan finns ett krav på en effektiviserad prestationshöjande pedagogik i högt tempo.

– Att som idag kombinera dessa två pedagogiker kan leda till att elever får sämre kunskaper och känner sig mer stressade i skolan, säger Maude Morssy-Berglund.

Likabehandlingsplaner gör lärare maktlösa
I klyftan mellan de pedagogiska lärorna har också kravet på likabehandlingsplaner växt fram. Enligt likabehandlingsplanen, som infördes våren 2006, ska alla individer oavsett klass, kön, etnicitet, funktion eller generation och ålder behandlas lika i frågan nolltolerans och rätten att delta. Enligt Maude Morssy-Berglund innebär likabehandlingsplanerna inte bara mångkulturella problem utan också att lärare fråntas sin auktoritet.

– De saknar mandat att utöva makt över sina elever, och om de ändå tar sig den rätten riskerar de att bli anmälda.

 För att stoppa kränkande behandling och mobbning är sista, och ibland enda, utvägen att polisanmäla. Men att polisanmäla barn och elever är inte en traditionell sedvänja i svenska skolor, och i de fall det ändå görs blir händelsen offentlig med risk för negativ extern bedömning.

– Får skolan dåligt rykte kan den gå under ekonomiskt på grund av den fria konkurrensen om elevpengar. Skolor kan därför försöka dölja, osynliggöra eller bortförklara kränkningar och otrygghet i skolan.

INFORMATION OCH KONTAKT

Fredagen den 25 maj försvarar Maude Morssy-Berglund, pedagogiska institutionen, sin avhandling med titeln Mentalitet, pedagogik, historiskt minne. Om utbildningens samtida villkor och processer

Engelsk titel: Mentality, pedagogy, historical memory. On the contemporary conditions and processes of education.

Disputationen äger rum kl. 13.00 i hörsal E, Humanisthuset, Umeå universitet.

Fakultetsopponent är professor Ulf P. Lundgren, institutionen för didaktik, pedagogik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.

För mer information, kontakta:
Maude Morssy-Berglund, pedagogiska institutionen, Umeå universitet
E-post: maude.morssy@pedag.umu.se
Telefon: 090-18 05 36

Läs hela eller delar av avhandlingen

I avhandlingen Die ‚schwedische‘ Lösung (Den ’svenska’ modellen), har Jennie Mazur använt redskap från framför allt kultursemiotiken för att visa hur Ikea utnyttjat positiva bilder av Sverige och det nordiska i sin reklam. Ikea presenterar Sverige och svensk kultur på sitt eget sätt och med en stor portion humor.

I en berömd reklamfilm, som analyseras i avhandlingen, talar Ikea om för den tyske tittaren att svenskarna kastar ut sina julgranar på Tjugondag Knut för att kunna få plats med fler Ikea-möbler. I en annan film drömmer en ung kvinna med sju midsommarblommor under kudden om en stol från Ikea.

Jennie Mazur har studerat reklamfilmer som visats mellan 1997 och 2007. Under de senare filmerna som analyserades började Ikea beröra ämnen som i större grad hämtades från den mer typiskt tyska vardagen. Reklamfilmerna handlade till exempel om vem som ska vara föräldraledig, kvinnors yrkeskarriär och välbärgade män som intresserar sig för heminredning. Filmerna anspelade på nordisk jämställdhet mellan könen och progressiv svensk socialpolitik.

– Under den analyserade tidsperioden försköts budskapet i reklamen från att vara indirekt, humoristiskt och självironiskt till att blir mer allvarligt och direkt, berättar Jennie Mazur.

I sin analys har Jennie Mazur också konstaterat att mycket av det ”svenska” i reklamfilmerna när allt kommer omkring inte är särskilt ”svenskt” då Ikea de facto har snappat upp just artefakter som går att hitta både i den tyska och i den svenska kulturen.

INFORMATION OCH KONTAKT

För mer information, kontakta Jennie Mazur, tel: 076-136 32 32, e-post: Jennie.Mazur@moderna.uu.se

Avhandlingen Die , schwedische‘ Lösung: Eine kultursemiotisch orientierte Untersuchung der audiovisuellen Werbespots von IKEA in Deutschland försvaras den 2 juni.